Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker

1929-02-15 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:119, Med förslag till förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

1

Nr 119.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr

155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker;

given Stockholms slott den 15 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till förordning om fortsatt tillämpning av förordningen

den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Nils Wohlin.

Bihang till riksdagens protokoll 1929.

1 samt

96 häft. (Nr 119—120.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

Förslag

till

förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923

(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker med däri genom förordningarna

den 20 juni 1924 (nr 228) och den 4 juni 1926 (nr 150) gjorda ändringar

skall äga fortsatt tillämpning intill utgången av juni månad år 1930, dock

att 2 § i förordningen skall från och med den 1 juli 1929 i nedan angiven

del hava följande ändrade lydelse:

2 §.

Omsättningsskatten upptages vid detaljhandelsbolagens inköp av spritdrycker

och utgår med 55 procent av det belopp, som, skatten oberäknad,

betingas vid inköp av dryckerna i buteljerat skick.

Detaljhandelsbolagen — — — omsättningsskatten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 15 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wohlin, anmäler fråga om fortsatt

tillämpning av gällande bestämmelser angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker samt anför:

Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av

spritdrycker upptagits en särskild skatt, omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker. Omsättningsskatten utgår i förhållande till dryckernas värde,

varemot utskänkningsskatten utgöres med visst belopp för liter.

Gällande bestämmelser i ämnet innefattas i förordningen den 8 juni 1923

(nr 155) med däri genom förordningarna den 20 juni 1924 (nr 228) och den

4 juni 1926 (nr 150) gjorda ändringar. Jämlikt förordningar den 9 juni 1927

(nr 201) och den 5 april 1928 (nr 61) hava bestämmelserna förlänats

fortsatt giltighet för budgetåren 1927/1928 och 1928/1929. Enligt dessa

bestämmelser upptages omsättningsskatt för spritdrycker vid detaljhandelsbolagens

inköp av dylika drycker och utgår med 50 procent av det belopp,

som, skatten oberäknad, betingas vid inköp av dryckerna i buteljerat skick.

Utskänkningsskatten upptages för spritdrycker, vilka utskänkas, och utgår

med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra

spritdrycker; renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt är

fritt från utskänkningsskatt.

En sammanfattning av de tid efter annan för omsättnings- och utskänkningsskatten

gällande skattesatserna utvisar följande:

Bestämmelserna

ang.

omsättningsoch

utskänkningsskatten

ä spritdrycker

m. m.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Fortsatt giltighet

av bestämmelserna

på området.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

-!-!--"-

Skattesatser

Författning i S. F. S.

Omsätt-

nings-

skatt

Utskänk-

nings-

skatt

Giltighetstid för skatte- satserna

1920: 830................................................

%

25

kronor

2

V, 1920—3% 1921

1921: 325...............................................

50

4

V, 1921—30/e 1922

1922 : 249................................................

65

4

V, 1922—“»/e 1923

1923: 155; 1924: 228; 1925: 164 ...............

1 50

2 0-2—4

*/t 1923—80/e 1926

1926: 150; 1927; 201; 1928: 61..................

50

2 0—2—4

Vt 1926—30/e 1929

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker har för vederbörande

budgetperioder beräknats till och influtit med följande belopp i avrundat

tusental kronor:

Budgetperiod

Beräknat

Kronor

Influtet

Kronor

1920................................................................................

20,000,000

17,350,000

1921...................................................................................

47,000,000

46,336,000

1922................................................................................

67,000,000

55,996,000

1923 »/»—"/«.......................................................................

35,000,000

27,460,000

1923/1924 ...........................................................................

43,700,000

39,533,000

1924/1925 .........................................................................

38,000,000

38,000,000

1925/1926 ........................................................................

38,000,000

37,188,000

1926/1927 .........................................................................

38,000,000

37,245,000

1927/1928 ......................................................................

36,000,000

37,806,000

1928/1929 ...........................................................................

37,500,000

Vid framläggandet för 1927 års riksdag av proposition, nr 35, om fortsatt

tillämpning av ifrågavarande förordning för tid efter den 30 juni 1927 erinrade

dåvarande chefen för finansdepartementet, att förordningen angaende

statsverkets fond av rusdrycksmedel numera reglerade användningen av omsättnings-

och utskänkningsskatten liksom av övriga i sistnämnda författning

omförmälda rusdrycksmedel och att reglerna härom skulle tillämpas

från och med den 1 juli 1926 till och med den 30 juni 1932. Under sådana

omständigheter syntes gällande bestämmelser angående omsättnings- och

utskänkningsskatten å spritdrycker böra erhålla fortsatt tillämpning intill

utgången av juni månad år 1932. I överensstämmelse härmed var det med

propositionen framlagda förslaget avfattat.

1 Omsättningsskatten för renat egentligt brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt

för sprit utgick under ifrågavarande tid efter det pris, drycken skulle betingat vid inköp

å fat.

* Renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt är från och med den 1 juli

1923 fritt från utskänkningsskatt; för annat egentligt brännvin utgör utskänkningsskatten 2

kronor för liter och för övriga spritdrycker 4 kronor för liter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

.r>

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

I skrivelse nr 314, vari riksdagen anmälde sitt beslut i ämnet, hänvisade

emellertid riksdagen till att det gällande avtalet mellan Kungl. Maj:t

å svenska statens vägnar samt aktiebolaget Vin- & spritcentralen utginge

den 31 december 1928 och att samma års riksdag därför syntes hava att

från Kungl. Maj:t motse förslag, avseende ordnandet av partihandeln med

spritdrycker för tid efter nämnda dag. Det syntes önskvärt, att Kungl.

Maj:t i samband med förslag i berörda hänseende framlade all den utredning

som kunde erfordras, för att tillfälle måtte beredas riksdagen att i ett

sammanhang pröva frågan om de statsfinansiella intressen, som vore bundna

vid ej blott partihandeln utan även detaljhandeln med rusdrycker. Av sålunda

angivet skäl hade riksdagen bestämt den förlängda giltighetstiden för

nu ifrågavarande bestämmelser till budgetåret 1927/1928.

Vid anmälan i statsråd den 20 januari 1928 av fråga om proposition angående

fortsatt tillämpning av förevarande förordning erinrade chefen för

finansdepartementet, att monopolkontrollutredningen den 14 januari 1928

avlämnat betänkande angående anordnandet av den statliga kontrollen av

aktiebolaget Vin- & spritcentralens verksamhet. Den vidare beredningen av

detta ärende syntes emellertid medföra sådan tidsutdräkt, att möjlighet

knappast förefunnes att till 1928 års riksdag framföra förslag i frågan. Vid

sådant förhållande förordade departementschefen, att bestämmelserna angående

omsättnings- och utskänkningsskatten erhölle fortsatt giltighet under

budgetåret 1928/1929. Härom framlagd proposition, nr 31, bifölls av riksdagen

enligt skrivelse den 20 mars 1928, nr 77.

Sedermera har oktrojavtalet med aktiebolaget Vin- & spritcentralen liksom

ock med dess dotterbolag, aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co förlängts för år 1929.

Vid anmälan i statsråd den 12 januari 1929 av monopolkontrollutred- Departementsningens

betänkanden angående anordnandet av den statliga kontrollen av che,enaktiebolaget

Vin- & spritcentralens och aktiebolaget Svenska tobaksmonopolets

verksamhet uttalade jag, att jag icke ännu kunnat bilda mig en

säker uppfattning om de vägar, som borde beträdas för ernående av en tillfredsställande

lösning av de föreliggande organisationsspörsmålen, och att

det icke vore möjligt att förelägga Kungl. Maj:t förslag i ämnet å sådan

tid, att de kunde underställas innevarande års riksdag. I anslutning härtill

får jag tillstyrka, att för närvarande — i likhet med vad som skedde

nästlidet år — bestämmelserna angående omsättnings- och utskänkningsskatten

förlänas förlängd giltighet under allenast ett år, nämligen för budgetåret

1929/1930.

I det med statsverkspropositionen till innevarande års riksdag framlagda Höjning av

förslaget till riksstat för budgetåret 1929/1930 hava bland inkomsterna upp- omsättningsförts

rusdrycksförsäljningsmedel från detaljhandelsbolag med 19 miljoner

kronor samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 38.5

miljoner kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

Kontrollsty
relsen.

Emellertid har det kommit till min kännedom, att aktiebolaget Vin- &

spritcentralen beslutat att från och med den 1 mars 1929 vidtaga sänkningar

av partihandelspriset å åtskilliga spritdrycker. Då dessa prissänkningar inverka

direkt på utbytet av omsättningsskatten, vilken, såsom nämnts, utgår

med viss procent å partihandelspriset, och jämväl kunna indirekt medföra

minskad intäkt från detaljhandeln, har jag i skrivelse den 9 i denna månad

anmodat kontrollstyrelsen att till mig inkomma med förslag till de ändringar

i avseende å omsättnings- och utskänkningsskatten å sprii drycker,

vilka i anledning av prissänkningarna lämpligen borde vidtagas för att från

nyssnämnda inkomsttitlar skulle under budgetåret 1929/1930 till statsverket

inflyta sammanlagt ungefär lika mycket, som i statsverkspropositionen beräknats.

I skrivelse den 12 februari 1929 har kontrollstyrelsen avgivit utredning

och förslag i ämnet, därvid styrelsen till en början redogjort för prissänkningarnas

omfattning och storlek. Styrelsen yttrar härom följande:

»Enligt vad som framgår av de av spritcentralen till kontrollstyrelsen

lämnade meddelandena avse de beslutade sänkningarna partiprisen på svenskt

brännvin och sprit, eau de vie, punsch, härtappad cognac och whisky samt

spansk brandy. Härigenom beröras icke mindre än 98.5 procent, räknat efter

litertalet, av samtliga de spritdrycker, som detalj handelsbolagen tillhandahålla.

Sagda prissänkningar innefatta dels ett minskat partipris per liter, dels en

omräkning av hittills gällande pris å mindre buteljstorlekar, så att priset

på dessa i det närmaste kommer att svara mot literpriset. Vidare skola

hel- och halvbuteljerna å 70 respektive 35 centiliter ersättas med buteljer

innehållande 2/;. respektive 1/,, liter, något som jämväl verkar i prissänkande

riktning. Eu föreställning om prisförändringarna torde erhållas av följande

uppgifter. För renat brännvin å 40 procent är partiprissänkningen 6 öre för

liter, 11 öre för helbutelj, 10 öre för halvliter och 8 öre för halvbutelj. För

s. k. Kronbrännvin är partiprissänkningen likaledes 6 öre för liter, 15 öre

för helbutelj, 13 öre för halvliter och 12 öre för halvbutelj. För eau de

vie** är prissänkningen 18 öre för helliter, 22 öre för helbutelj, 20 öre för

halvliter och 18 öre för halvbutelj. För Cederlunds extra punsch är prissänkningen

52 öre för liter, 32 öre för helbutelj, 27 öre för halvliter och

16 öre för halvbutelj.»

Härefter har kontrollstyrelsen ingått på frågan, huru prissänkningarna

komma att minska statens inkomster av rusdryckshanteringen, och därutinnan

anfört:

»I första rummet minska de spritcentralens vinst i jämförelse med vad

denna vinst skulle uppgått till, därest prissänkningarna icke ägt rum. Enligt

från spritcentralen lämnade uppgifter beräknas de minskade inkomsterna,

för helt år räknat, bliva 3,764,000 kronor.

Såsom inhämtas av bilagda — — — av ombudsmannen i aktiebolaget

Vin- & spritcentralen M. Marcus undertecknade P. M. kommer för bolagets

vinst- och förlustkonto inkomstminskningen sannolikt icke att få någon

större betydelse, enär, enligt vad som nu kan beräknas, en utgiftsminskning

under år 1929 ur skilda källor av sammanlagt approximativt 3 miljoner

kronor kan väntas uppstå. Därest icke någon ytterligare prissänkning under

s. 7 Kontrollera mot PDF

liungl. Maj:ts proposition Nr IV.).

7

äret kommer att verkställas, kan vinsten för år 1929 föutsättas komma att

bliva ungefärligen lika stor som för år 1928. Ifrågavarande utgiftsminskning

består, bland annat, i minskade inköpspris och minskade skatter på

grund av de av 1928 års riksdag beslutade förändringarna beträffande monopolbolagens

beskattning. Den av spritcentralen beslutade prissänkningen

skulle sålunda innebära, att spritcentralens vinstmedel för år 1929 komma

att inlevereras till i det närmaste oförändrat belopp, men att de ökade

vinstmöjligheter, som öppnades genom 1928 års skattelagar, väsentligen

elimineras.

Minskningen i gällande partipris medför en minskning i statsintäkt genom

omsättningsskatten, enär omsättningsskatten utgår med viss procent av

parti priset. För helt år räknat blir den minskade intäkten i form av omsättningsskatt

1,882,000 kronor.

Slutligen hava prissänkningarna konsekvenser med hänsyn till detaljhandelsbolagens

inkomster. Så snart partipriset överstiger 3 kronor för liter

inverka prissänkningarna enligt gällande regler på utminuteringsprisen; den

detaljhandelsbolagen tillkommande handelsvinsten utgår nämligen procentuellt

(25 procent) av partihandelspriset, dock minst med 75 öre för liter.

Ifråga om utskänkningsprisen medföra jämväl de sänkta partiprisen förändringar.

Kontrollstyrelsen fastställer själv utskänkningsprisen för egentligt

brännvin med ett partihandelspris ej överstigande 3 kronor för liter, för

enklare slag av franskt brännvin (eau de vie), som i Sverige förskurits och

tappats, samt för punsch; för andra slag av spritdrycker fastställes utskänkningspriset

av försäljaren med iakttagande av vissa av kontrollstyrelsen

meddelade prissättningsregler. Vad utskänkningsprisen för enklare slag av

franskt brännvin beträffar, torde någon prisförändring i detta sammanhang

ej vara påkallad. Vad åter beträffar utskänkningsprisen för egentligt

brännvin, fastställdes dessa vid en tidpunkt, då partiprisen för liter voro för

renat brännvin 1 krona 80 öre (mot 1 krona 20 öre från 1 mars 1929) och

för andra slag egentligt brännvin 2 kronor 55 öre (mot 1 krona 53 öre

från 1 mars 1929). Kontrollstyrelsen har redan vid föregående partiprisreduceringar

haft under övervägande att sänka sagda utskänkningspris. Med

hänsyn till den genom den senaste prissänkningen uppkomna allt för stora

skillnaden mellan inköps- och utskänkningspris torde det numera vara oundvikligt

att företaga en prisreducering i avseende å utskänkningsprisen för

egentligt brännvin. Därest en höjning av beskattningen icke kommer att

äga rum, har styrelsen därför för avsikt att sänka dels priset för renat

brännvin med 3 öre för litet glas på tredje klass utskänkningsställen och

med 2 öre för litet glas å övriga klasser dels priset för andra slag egentligt

brännvin med 5 öre för litet glas. En reglering nedåt kommer jämväl

att äga rum i fråga om utskänkningsprisen för de spritdrycker, vilkas pris

fastställas av vederbörande försäljare.

Den inverkan, som dessa prisrörelser hava på bolagsvinsterna, kan endast

approximativt beräknas, enär kännedomen om fördelningen av olika märken

inom olika slag av rörelse är mycket ofullständig. Enligt en verkställd,

approximativ beräkning skulle partiprissänkningarna medföra en minskad

vinst inom utminuteringsrörelsen av cirka 190,000 kronor, inom den egna

utskänkningsrörelsen av 1,550,000 kronor och vid försäljningen till innehavare

av överlåtna rättigheter på grund av minskade vinstandelar av

310,000 kronor. Den sammanlagda minskningen av systembolagens inkomster

skulle enligt denna beräkning uppgå till omkring 2,050,000 kronor.»

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

Kontrollstyrelsen sammanfattar dessa beräkningar sålunda, att, därest

icke någon åtgärd vidtages från statsmakternas sida, de nu beslutade prissänkningarna

skulle hava den inverkan på titeln »omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker», att denna icke kan beräknas högre än 36.6

miljoner kronor, och på titeln »rusdrycksförsäljningsmedel från detaljhandelsbolag»,

att denna icke kan beräknas högre än 17 miljoner kronor, allt

i riksstaten för budgetåret 1929/1930.

I anslutning härtill har kontrollstyrelsen utvecklat, huru dessa beräkningar

kunna påverkas av förändringar i konsumtionen, och därvid yttrat

följande:

»Vid utförandet av ovanstående beräkningar har hänsyn icke kunnat tagas

till eventuella förändringar inom konsumtionen, som kunna bliva en följd

av prisförändringarna. Enär nämligen på grund av dessa förändringar

priset för de mindre buteljstorlekarna blir proportionellt till priset för helliter

(två halvliterbuteljer av en vara komma sålunda t. ex. icke att kosta

mera än en hel liter av samma vara), kan det tänkas, att allmänheten i

större omfattning kommer att övergå till inköp av spritdrycker på mindre

buteljstorlekar. Skulle detta inträffa, bleve inkomstminskningarna större än

här ovan beräknats, enär prisreduktionerna äro proportionsvis störst på de

mindre buteljstorlekarna. — Vid de ovanstående beräkningarnas uppgörande

har hänsyn ej heller tagits till en ökning av konsumtionen, varigenom åtminstone

i viss mån inkomstminskningen skulle motverkas. En dylik konsumtionsökning

är, därest intet oförutsett inträffar, under de närmaste åren

ganska sannolik, enär dels sedan 1923 en stigande tendens i förbrukningen

årligen framträtt, dels ock de sänkta prisen otvivelaktigt komma att bidraga

till att konsumtionsökningen påskyndas.

Denna sistnämnda omständighet är förtjänt av särskild uppmärksamhet.

Den under åren 1923—1928 inträdda konsumtionsökningen, vilken uppgår

till i runt tal 5.5 miljoner liter spritdrycker, torde få sättas i nära samband

med det under sagda period förekommande förbilligandet av spritdryckernas

pris. Under det att försäljningspriset för spritdrycker i genomsnitt per liter

under år 1922 var 7 kronor 22 öre, var motsvarande pris år 1927 4 kronor

64 öre. Utminuteringspriset för liter renat brännvin å 40 procent, standardvaran

bland spritdryckerna, var under senare delen av år 1922 4 kronor

55 öre, men under senare delen av år 1928 2 kronor 65 öre. Till sagda prissänkning

har partipriset bidragit med 1 krona 3 öre och omsättningsskatten

med 87 öre. Utskänkningspriset för litet glas renat egentligt brännvin å 40

procent på tredje klass restaurangerna bär under ovannämnda tidsperiod

sjunkit från 30 öre i slutet av år 1922 till 15 öre i slutet av år 1928. Till

denna sänkning har i första rummet borttagandet av utskänkningsskatten för

sagda slag av brännvin medverkat — år 1922 utgick sagda skatt med 10

öre för glas. Därjämte hava partiprisreduceringar och däremot svarande

minskningar i omsättningsskatten bidragit. Nyssnämnda kraftiga reducering

av utskänkningspriset har medfört, att det renade brännvinets andel av den

samlade förbrukningen å detaljhandelsbolagens egna restauranger ökats från

omkring 32 procent år 1922 till 67 procent år 1928 eller från 236,000 liter

år 1922 till 1,050,000 liter år 1928 och å de till enskilda personer överlåtna

restaurangerna från 2.5 till 19 procent eller från 64,000 liter år 1922 till

326,000 liter år 1928.

Med hänsyn till nu framhållna omständigheter kan det enligt kon
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11!).

!)

trollstyrelsens mening starkt siittas ifråga, huruvida det ur nykterhetssynpunkt

är lämpligt att bestämma prisen å spritdrycker allenast ur den synpunkten,

att icke mer un skälig handelsvinst pålägges vid försäljningen.

Enligt det mellan staten och aktiebolaget Vin- & spriteentralen upprättade

avtalet åligger det spritcentralen, bland annat, att vid försäljning av alkoholhaltiga

drycker tillämpa sådana prissättningsgrunder, att den konsumerande

allmänheten skyddas mot obehörig fördyring av varorna på samma

gång som åt bolaget beredes skälig inkomst av rörelsen. Denna avtalsbestämmelse

har i allmänhet tolkats så, att spriteentralen borde med hänsyn

till inträffande förändringar i inköps- och produktionspriserna avpassa sina

utförsäljningspris (partipris) därefter. Följden härav har blivit, att rubbningar

gång efter annan inträffat i fråga om de belopp, med vilka de beräknade

statsinkomsterna influtit, enär såväl omsättningsskatten som rusdrycksförsäljningsbolagens

vinstmedel äro beroende av partiprisen. Enligt

kontrollstyrelsens mening har frågan om spritcentralens prissättning kommit

i ett annat läge, sedan 1928 års skattelagars föreskrifter om monopolbolagens

beskattning numera vunnit tillämpning. Även om den grundsatsen enligt

kontrollstyrelsens mening bör upprätthållas, att partihandeln med rusdrycker

icke skall åsyfta att bereda staten vinst, utan att den inkomst, staten vill

hämta ur denna hantering, i huvudsak bör uttagas genom varornas beskattning,

synes sagda grundsats i sin tillämpning ej böra drivas ända därhän,

att spriteentralen ändrar partiprisen, så snart sådant är påkallat av ofta

skiftande inköps- och produktionsförhållanden. Skulle nämligen detta senare

inträffa, bleve följden ständiga ändringar i detaljhandelsprisen. Nyttan och

lämpligheten ur allmän synpunkt av dylika förändringar, åtminstone i vad

det gäller prissänkningar, kunna, såsom kontrollstyrelsen förut antytt, starkt

ifrågasättas.

Kontrollstyrelsen har trott sig hava desto större skäl att erinra om ovannämnda,

av spriteentralen tillämpade prissättningsgrundsatser, som det icke

synes vara uteslutet, att längre fram på året ytterligare prisförändringar

kunna komma att äga rum.»

För att kompensera de på grund av partiprissänkningarna minskade statsinkomsterna

har det synts kontrollstyrelsen ligga närmast till hands att

företaga en höjning av omsättningsskatten. Styrelsen beräknar den erforderliga

skattehöjningen på följande sätt:

»Sagda skatt gav under kalenderåret 1928 31,427,000 kronor, på grund varav

den del av spritcentralens försäljning, som under sagda år var underkastad

dylik skatt, uppgick till 62,854,000 kronor. Då, enligt vad ovan angivits, spritcentralens

försäljning för närmaste hela år beräknas minskad med 3,764,000

kronor, skulle således den omsättningssumma, varå man kan beräkna omsättningsskatten,

för helt år bliva 59,090,000 kronor. Med oförändrad omsättningsskatteprocent

skulle omsättningsskatten inflyta med 29,545,000 kronor. Höjes

omsättningsskatten från nuvarande 50 procent till 55 procent, giver densamma

32,500,000 kronor. Det skattebelopp, som inflyter genom höjningen från 50

till 55 procent, täcker sålunda mer än väl nedgången i den på grund av

partiprissänkningarna minskade intäkten av den nuvarande omsättningsskatten.

Därest omsättningsskatten höjes, skulle ej heller vissa i det föregående berörda,

av styrelsen direkt fastställda utskänkningspris behöva ändras, i följd

varav det mesta av de inkomstminskningar, som enligt vad ovan anförts,

skulle drabba detaljhandelsbolagen, icke komme att inträda.»

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

Departements
chefen.

Kontrollstyrelsen har slutligen yttrat sig i fråga om prissänkningarnas

inverkan å förevarande statsinkomster, under förutsättning att höjningen

av omsättningsskatten träder i kraft icke i samband med prissänkningarna

utan först den 1 juli 1929. Styrelsen anför:

»Om en höjning av omsättningsskatten äger rum och träder i tillämpning

först vid ingången av nästa budgetår, skulle emellertid med tillämpning av

hittills gällande prissättningsregler betydande kastningar i detaljprisen

komma att göra sig gällande. Från och med den 1 mars skulle prisen

sänkas för att sedan ånyo höjas i samband med omsättningsskatteprocentens

ökning. Ett sådant sakernas tillstånd måste anses mindre önskvärt. Därest

proposition framlägges om höjning av omsättningsskatten i syfte att kompensera

de beräknade minskningarna i statsinkomster, är kontrollstyrelsen

därför betänkt på att lämna detaljhandelsbolagen det direktivet, att förrän

statsmakternas beslut om höjning av omsättningsskatten trätt i kraft, andra

ändringar i detaljprisen icke må företagas än sådana, som sammanhänga

med övergången till 2/;l- och '' .-literbuteljer och med omläggningen av prissättningen

å mindre buteljstorlekar. Härigenom skulle den inverkan, som

prissänkningarna medföra för tiden från den 1 mars 1929 till dess en eventuell

höjning av omsättningsskatten trätt i kraft, komma att helt och hållet

neutraliseras.»

På grund av vad sålunda anförts har kontrollstyrelsen hemställt, att förslag

måtte utarbetas och föreläggas riksdagen, i syfte att omsättningsskatten

den 1 juli 1929 höjes till 55 procent.

Enligt kontrollstyrelsens beräkningar skulle de av aktiebolaget Vin- & spritcentralen

beslutade prissänkningarna komma att medföra, att utbytet av omsättnings-

och utskänkningsskatten å spritdrycker — vilken inkomsttitel i

riksstatsförslaget för nästkommande budgetår är upptagen till 38.5 miljoner

kronor — för sagda budgetår icke skulle kunna beräknas högre än till 36.6

miljoner kronor. Då det vidare, med hänsyn till den genom prissänkningarna

uppkommande stora skillnaden mellan inköps- och utskänkningspris, enligt

kontrollstyrelsen numera syntes oundvikligt att, om prisreduktionerna komma

till stånd, företaga en nedsättning i avseende å vissa utskänkningspris,

bleve minskning i detaljhandelsbolagens inkomster följden. På grund härav

och då man jämväl i fråga om utminuteringsrörelsen skulle hava att räkna

med något reducerad vinst, beräknar kontrollstyrelsen, att rusdrycksförsäljningsmedlen

från detaljhandelsbolagen, vilken inkomsttitel i budgetförslaget

uppförts med 19 miljoner kronor, icke skulle kunna upptagas högre än till 17

miljoner kronor.

Den sålunda beräknade minskningen i statens intäkter å dessa inkomsttitlar

har synts mig böra motverkas genom erforderlig höjning av omsättningsskatten

å spritdrycker. I sådant hänseende har kontrollstyrelsen föreslagit,

att det procenttal, efter vilket denna skatt utgår, skall höjas från 50

till 55 procent från och med den 1 juli 1929. Detta förslag finner jag mig

böra tillstyrka. Genom en sådan höjning torde den som följd av ovanberörda

prissänkningar föranledda minskningen i omsättningsskattens avkast
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

11

ning väl täckas. I detta sammanhang vill jag framhålla, att, sedan numera

eu viss stabilitet uppnåtts i partihandelsbolagens tillverkningskostnader

och inköpspriser, det synes höra i möjligaste mån undvikas, att mera tillfälliga

förhållanden komma att medföra förändringar i utförsäljningspriserna

med därav följande växlingar i omsättningsskattens avkastning.

Därest den föreslagna höjningen av omsättningsskatten genomföres, behöva,

på sätt kontrollstyrelsen angivit, vissa av styrelsen direkt fastställda utskänkningspriser

ej ändras, i följd varav de inkomstminskningar, som eljest skulle

drabba detalj handelsbolagen, till största delen icke komma att inträda. De

beslutade partiprissänkningarna skola emellertid träda i tillämpning redan

den 1 mars 1929. Då jag lika med styrelsen anser det mindre önskvärt, att

detaljprisen nu sänkas för att sedan ånyo höjas, när eventuellt beslut om

skatteökningen den 1 juli 1929 träder i kraft, förutsätter jag, att styrelsen

lämnar detaljhandelsbolagen sådana direktiv med avseende å prissättningen,

att den inverkan, som partiprissänkningarna medföra för tiden från den 1

mars 1929 till dess höjningen av omsättningsskatten trätt i kraft, kommer att

neutraliseras.

Under nu angivna förhållanden synes det icke erforderligt att föreslå

ändring i de belopp, med vilka ifrågavarande inkomsttitlar uppförts i budgetförslaget,

helst som dispositionen av statsverkets inkomster å rusdrycksmedelstitlama

är reglerad med hänsyn till summan av de i riksstaten beräknade

beloppen å dessa titlar.

I enlighet med vad jag nu anfört har förslag till författning i ämnet

upprättats.

Föredragande departementschefen uppläser härefter berörda förslag till

förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr

155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker samt hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga

samma förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Psilander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:72 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 s. 1 i texten
  2. BevU 1929:8 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 s. 1 i texten