Sök i Ratio Lex

Angående undersökningar rörande reglering av vissa delar av Örekilsälven i Älvsborgs län och Kalix älv i Norrbottens län

1929-02-08 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:123, Angående undersökningar rörande reglering av vissa delar av Örekilsälven i Älvsborgs län och Kalix älv i Norrbottens län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

1

Nr 123.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående undersökningar

rörande reglering av vissa delar av Örekilsälven i Älvsborgs

län och Kalix älv i Norrbottens län; given Stockholms slott

den 8 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 8 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Chefen för jordbruksdepartementet statsrådet Johansson anför:

Jag anhaller att få anmäla två till Kungl. Maj:t inkomna ansökningar,

avseende anvisandet av särskilda anslag för undersökningar angående reglering

av vissa delar av örekilsälven i Ålvsborgs län samt av Kalix älv i

Norrbottens län.

Vad först angår örekilsälven har i en den 29 januari 1928 dagtecknad Undersökning

ansökning nämndemannen C. Magnusson i Hugeryr å egna och medintres- ang• q91^9

senters vägnar anhållit, att Kungl. Maj:t måtte i proposition till riksdagen älven i vissa

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 99 häft. (Nr 123.) 1 delar.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

föreslå anvisande av ett anslag å 15,000 kronor för undersökning angående

upprensning av örekilsälven inom Dals-Eds, Rölanda, Råggärds och

Lerdals socknar i Älvsborgs län ävensom av ett anslag av 200,000 kronor

eller det belopp den ifrågasatta undersökningen utvisade vara erforderligt

för upprensningsarbetets utförande. Som stöd för ansökningen har anförts,

att genom älvens översvämningar årligen förorsakades skador till ansenliga

belopp samt att de jordbrukare, som berördes härav, uteslutande utgjordes

av småbrukare, som i nuvarande för jordbruket tryckta tider icke

vore i stånd att med egna medel bestrida kostnaderna för älvens reglering.

Genom eu reglering av älven kunde förväntas, att minst ett 100-tal egnahemsjordbruk

skulle utvinnas samt att jordbruket på orten skulle erhålla

ett stort uppsving.

Över ansökningen hava infordrade utlåtanden avgivits dels den 24 februari

1928 av länsstyrelsen i Älvsborgs län, som därvid överlämnat yttrande av

statens lantbruksingenjör i Göteborgs och Bobus län samt Älvsborgs läns

norra del C. B. Carlson, dels den 2 oktober 1928 av lantbruksstyrelsen

dels ock den 26 i samma månad av statskontoret.

Lantbruksingenjören Carlson bar anfört huvudsakligen följande.

På vederbörande intressenters tillskyndan hade under år 1927 företagits

besiktning av älvsträekan ifråga i ändamål att utröna dels behovet av en

påtänkt upprensning av älvfåran och dels omfattningen av de arbeten, som

erfordrades för nedbringandet av älvens besvärande vattenstånd. Vid tillfället

för besiktningen hade på grund av föregående riklig nederbörd i

trakten älven stigit över sina bräddar och dess vatten översvämmat en betydande

del av den dalgång, genom vilken älven hade sitt nordliga lopp.

Behovet av åtgärder till förekommande av skadegörande översvämningar

var därmed direkt klarlagt.

Arbetena för att trygga de sidlänta markerna utmed älven mot förhärjande

flöden och i övrigt bereda möjlighet till ändamålsenlig torrläggning

av jorden finge, efter vad besiktningen gav vid banden, begynna vid ett

fallbrott i älven, beläget vid den punkt inom Dals-Eds socken, där älvens

lopp ändrade riktning från norr mot söder och där damm över älven

samt tvenne vattenverk, ett vid vardera älvstranden, vore anlagda. För

avsänkning av vattnet ovanför dessa anläggningar syntes en nedsänkning

av dammbyggnaden erforderlig, vilken i sin ordning måste hava

till följd en sänkning av tilloppsrännorna till verken och en ändring

av dessa. Den för vattensänkningen i anspråk tagna fallhöjden syntes

kunna återvinnas genom utgrävning av ett omedelbart nedanför verken befintligt

stråk, som icke varit föremål för någon utbyggnad, och den för

driften erforderliga kraftmängden på så sätt kunna, efter genomförd sänkning,

tillförsäkras verken ifråga. Ovanför nyssnämnda fallbrott i älven

runne denna fram genom ett trångt bergpass, som synbarligen utgjorde

binder för vattnets avströmning. Ovan detta bergparti flöte älven lugnt

fram genom en tämligen smal dalgång några kilometers sträcka, varefter

själva översvämningsområdet vidtoge, vilket sedan sträckte sig upp till

gränsen mellan Rölanda och Lerdals socknar. Vid denna gräns och något

ovanför densamma förgrenade sig älven med utlöpare genom sanktrakter

inom Lerdals och Råggärds socknar. Sammanlagda längden av älvsträckan

ifråga med bivattendrag torde utgöra mellan 25 och 30 kilometer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 128.

3

Omfattningen av de marker, som i avvattningshänseende stode under inflytande

av dessa vattendrag, kundo först efter närmare undersökning utrönas.

Enligt en på 1850-talet i samband med ifrågasatt upprensning av

vattendragen upprättad karta över sanktrakterna skulle dessa innefatta

en areal av 675 tunnland. Genom denna upprensning, som torde hava

kommit till stånd, om än icke med önskvärt resultat, torde åtskillig båtnad

hava vunnits för dessa marker. Men för närvarande vore de dock i stor

utsträckning utsatta för översvämningar och lede av de höga vattenstånden

även under tider, då medelvattenföring rådde i vattendragen.

Att avhjälpa dessa olägenheter enbart genom en upprensning, d. v. s.

genom undanskaffande av vattenväxter och slamavsättningar, torde icke

låta sig göra. En genomgående vidgning och fördjupning av vattendragen

erfordrades säkerligen.

Kostnaderna för dessa åtgärder bleve sannolikt betydande, men kunde

storleken icke ens tillnärmelsevis beräknas utan föregående undersökning

lika litet som företagets bärighet kunde utrönas med mindre båtnadsuppskattning

jämväl verkställdes.

Då företaget skulle komma att beröra andra intressen än sådana för torrläggning

av mark, bleve en prövning i laga ordning av frågan om företagets

tillåtlighet ofrånkomlig. Denna prövning, liksom ock utredningen

om kostnaden för företagets genomförande och om dess bärkraft, vore givetvis

förbunden med vissa omkostnader. För det fall prövningen gåve till

resultat, att företaget icke vore tillåtligt eller krävde så höga kostnader att

bärkraften äventyrades, bleve utgifterna för undersökningen utan påföljd.

Det vore möjligheten av denna utgång av saken samt svårigheten att uppbringa

medel till Undersökningskostnadernas bestridande, som gjorde de

närmast för sänkningsfrågan intresserade tvehågsna inför uppgiften att

sätta i gång med förarbetena för frågans utredning och löpa härmed förbundna

risker.

I trakter, där befolkningens ekonomiska ställning vore svag, vore det

givetvis förbundet med alldeles särskilda svårigheter att anskaffa medel till

en undersökning, med vilken icke med säkerhet kunde vinnas det resultat,

som önskades. I sådana fall — och det förevarande liksom ock en del

andra i Dalsland torde få räknas dit — vore det synnerligen önskvärt, att

medel till undersökningskostnadens bestridande kunde ställas till förfogande,

medel, som sedermera kunde återbäras, därest undersökningen visade att

det till utförande ifrågasatta förslaget vore av beskaffenhet att böra genomföras

och understödjas medelst anslag och lån av statsmedel på sätt härom

funnes stadgat.

I ifrågavarande ärende vore alltså lantbruksingenjörens mening den, att

anvisandet av medel till undersökning för utrönande av kostnaden för företaget

och av dess bärkraft vore synnerligen påkallat, under det att beredande

av medel till företagets utförande finge bliva föremål för prövning i därom

stadgad ordning.

Länstyrelsen har under hänvisning till lantbruksingenjören Carlsons

yttrande tillstyrkt ansökningen på sätt denne ifrågasatt.

Lantbruksst,yr elsen har yttrat följande:

Enligt av styrelsen genom lantbruksingenjören Carlson i ärendet inhämtade

upplysningar kunde antalet av de jordägare, vilka ansåges bliva berörda

av företaget, beräknas till 143. Kostnaderna för erforderliga undersökningar

och utredningar uppskattades av Carlson till approximativt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

8,000 kronor. Härav beräknades 6,200 kronor åtgå såsom arvode till förrättningsmannen

ävensom till vid syneförrättningen biträdande förrättningsman

och gode män samt för upprättande av till nämnda förrättning hörande

handlingar och ritningar. Kostnaderna för hantlangning vid undersökningen

beräknades till 1,000 kronor, varjämte för utredning om statsunderstöd med

därför erforderliga avskrifter av handlingar och kopior av ritningar beräknades

åtgå 800 kronor.

Lantbruksstyrelsen ville för sin del — under framhållande att i ansökningen

väckt fråga om visst anslag till rensningsarbetets utförande för närvarande

icke vore aktuell, då något förslag i denna del ännu icke förelåge

— i vad beträffade anvisande av statsbidrag till åstadkommande av erforderliga

undersökningar och utredningar angående det ifrågasatta arbetsföretaget

erinra om de betänkligheter av principiell art, för vilka styrelsen i

tidigare förekommande fall av liknande art givit uttryck. Lantbruksstyrelsen

finge i sådant avseende hänvisa till av styrelsen avgivna utlåtanden dels

den 3 maj 1927 om verkställande medelst anlitande av statsbidrag av utredning

angående åtgärder för avvärjande av översvämningar i trakten av

Ume- och Vindelälvarnas sammanflöde, dels ock den 21 oktober 1927 om

förskottering från statens avdikningsanslag av medel för verkställande av

undersökning samt uppgörande av fullständig plan jämte kostnadsförslag

till reglering av Lyckebyån i vissa delar (se prop. nr 99 till 1928 års riksdag).

Sålunda anförda betänkligheter i fråga om lämpligheten av att staten anvisade

medel för åstadkommande av här avsedda undersökningar m. m.

funne lantbruksstyrelsen äga giltighet även i nu förevarande fall. Därjämte

borde framhållas, att eventuellt bifall till nu föreliggande framställning och

därmed ett fortsättande på den genom anvisande av statsmedel till verkställande

av förundersökningar m. m. redan beträdda vägen tvivelsutan

komme att draga med sig liknande anspråk på statens medverkan från intressenter

i andra torrläggningsföretag, vid vilka motsvarande svårigheter

att organisera och finansiera nödiga förarbeten av nämnda slag gjorde sig

gällande.

Emellertid syntes å andra sidan allt beaktande böra jämväl från statens

sida ägnas de svårigheter, som ofrånkomligen vore förenade med uppbringande

på enskild väg av för ifrågavarande förarbeten erforderliga medel,

när företagen vore av mera betydande omfattning och berörde hundratals,

ofta av stridiga intressen sinsemellan söndrade delägare, vilkas ekonomiska

förhållanden i allmänhet icke medgåve de relativt betydande penningutlägg,

som krävdes för ändamålet. Det låge även i öppen dag, att dessa svårigheter

bleve desto mer framträdande, när tveksamhet kunde råda i fråga om

förutsättningarna för erhållande av ett ekonomiskt gynnsamt resultat av

företaget. I sådant fall reducerades nämligen i hög grad utsikterna att

återfå för undersökningarna gjorda utlägg, något som givetvis måste verka

hämmande på det enskilda initiativet. Den omständigheten att, för den

händelse förundersökningarna m. m. verkställts vid syneförrättning enligt

vattenlagens bestämmelser, det erhållna undersöknings- och utredningsresultatet

bleve av bestående värde, även om företagets realiserande funnes böra

ställas på framtiden, minskade i regel icke den risk att förlora utlagda medel,

som den enskilde initiativtagaren löpte.

För statens del torde däremot, under nämnda förutsättning beträffande

förrättningens handläggning, dennas bekostande medelst statsmedel i allmänhet

vara förbundet med endast obetydlig risk. För ändamålet utlämnade

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition Nr 123.

medel torde nämligen såsom regel få karaktär av förskott å de statsunderstöd,

vilka i sinom tid kunde bliva anvisade till företaget, sedan kraven på

rationellt utnyttjande av marken till slut framtvingat dess realiserande.

Därförutom borde icke förbises det synnerligen stora värde för bedömande

av möjligheterna för jordbrukets utveckling inom en viss bygd, som från

allmännyttans synpunkt kunde ligga däri, att tillgång funnes till en i

överensstämmelse med vattenlagens föreskrifter genomförd utredning angående

förutsättningarna för ett vattenavledningsföretag, varav sagda utveckling

kunde vara i väsentlig grad beroende.

Ur ovan anförda synpunkter torde visst fog kunna förefinnas för statens

medverkan till utrönande av de tekniska och ekonomiska förutsättningarna

för torrläggningsföretag av sådan omfattning, att desamma finge anses vara

av väsentlig betydelse för jordbrukets utveckling i en hel bygd. Ehuru

förutsättningar för statens medverkan torde, med fasthållande av denna

begränsning, komma att endast i undantagsfall finnas för handen, kunde

dock ifrågasättas, huruvida icke, med hänsyn till önskvärdheten ur det allmännas

synpunkt av att förarbetena rörande dylika företag kunde utan

onödig tidsutdräkt komma till stånd, möjlighet borde beredas Kungl. Maj:t

att inom anslagets ram bevilja statsmedel för ändamålet utan riksdagens

hörande i varje särskilt fall. Något förslag i detta hänseende hade dock

lantbruksstyrelsen icke ansett sig böra i detta sammanhang framlägga.

Enligt vad av nu föreliggande ansökningshandlingar kunde inhämtas,

torde den ifrågasatta regleringen av Örekilsälvens vattenstånd vara av stor

betydelse för jordbruket uti ifrågavarande trakt. Närmare undersökning av

förutsättningarna för sådan reglering torde sålunda få anses av förhållandena

påkallad. Under åberopande av ovan anförda synpunkter ville lantbruksstyrelsen

därför för sin del om ock ej utan tvekan förorda anvisande

av statsmedel för åstadkommande av sålunda erforderliga undersökningar

m. in., mot det att för ändamålet utlämnade medel avräknades å det statsbidrag,

som framdeles till äventyrs kunde komina att beviljas till företagets

utförande.

Emellertid syntes, i likhet med vad tidigare i liknande fall tillämpats,

vederbörande delägare i företaget böra själva bestrida kostnaderna för erforderlig

hantlangning och därtill hörande material. Vidare syntes anledning

icke föreligga att, såsom i ansökningen avsåges, av statsmedel förskottera

kostnad jämväl för utredning angående eventuellt beviljande av statsunderstöd

till företaget med till sådan utredning hörande avskrifter av handlingar

och kopior av ritningar. Sistnämnda kostnad, vilken av vederbörande

lantbruksingenjör hade approximativt beräknats till 800 kronor, bleve aktuell

först sedan delägarnas inbördes ställning till företaget och andelar i därmed

förenade kostnader blivit genom laga kraftvunnen syneförrättning bestämd.

Efter fördelning på företagets intressenter i mån av genom företaget uppkommande

båtnad torde nämnda kostnad få antagas kunna av dem likvideras

utan nämnvärd svårighet.

Enligt lantbruksstyrelsens uppfattning torde sålunda det statsbidrag, som

eventuellt kunde bliva anvisat för ändamålet, böra avse enbart kostnaden

för regleringsfrågans fullständiga utredning vid syneförrättning enligt vattenlagen.

I ärendets nuvarande skick saknades givetvis säkra hållpunkter för

exakt bestämmande av denna kostnad. Lantbruksstyrelsen funne emellertid

icke anledning till erinran mot det av lantbruksingenjören därför uppskattade

beloppet, 6,200 kronor.

De statsmedel, som på grund av föreliggande ansökning kunde bliva an
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Undersökning

ang. viss reglering

av Kalix

älv vid

Räktforsen.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

visade, torde böra ställas till länsstyrelsens i Vänersborg disposition, och

skulle länsstyrelsen äga att därav mot till länsstyrelsen avgiven räkning

till vederbörande förrättningsmän och gode män utbetala dem tillkommande

gottgörelse för syneförrättningen. Från de av företaget berörda jordägarna

torde till länsstyrelsen böra avlämnas ej mindre förbindelse att anskaffa

och bekosta all för undersökningarna erforderlig hantlangning och därtill

hörande material än även till vederhäftigheten styrkt borgen för återbetalning

till statsverket av för syneförrättningen utbetalade statsmedel, för den

händelse nämnda förbindelse icke behörigen infriades eller syneförrättningen

genom intressenternas förvållande avbrötes, innan densamma blivit slutförd.

Med anledning av vad ovan anförts finge lantbruksstyrelsen förorda, att

Kungl. Maj:t måtte hemställa om riksdagens bemyndigande att av statens

avdikningsanslag för ifrågavarande ändamål och på av lantbruksstyrelsen

angivna villkor använda ett belopp av högst 6,200 kronor.

Statskontoret har uttalat:

Då i detta fall syntes föreligga ungefär liknande omständigheter, som på

framställning av Kungl. Maj:t i propositionen nr 99 föranledde 1928 års

riksdag att medgiva användning av visst belopp av statens avdikningsanslag

för undersökning rörande reglering av vissa delar av Lyckebyån, finge

statskontoret, som med avseende å anslagsbeloppet i detta fall samt villkoren

för dess åtnjutande anslöte sig till vad lantbruksstyrelsen i dessa hänseenden

förordat, tillstyrka vidtagande av åtgärd i enlighet med nämnda

styrelses hemställan.

Sedermera hava till jordbruksdepartementet inkommit tre skrifter, däri 83

intressenter uti ifrågavarande företag, med instämmande i nämndemannen

Magnussons framställning, framhållit företagets betydelse, enär av deras egolotter

i många fall intill hälften vore omöjliga att bruka på grund av vattenöversvämning.

Med en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse den 25 september 1928 har länsstyrelsen

i Norrbottens län överlämnat en framställning från Lars E. Andersson

med flera vid sammanträde den 2 juni 1928 inför dåvarande landshövdingen

i Norrbottens län G. Malm utsedda ombud för byamännen inom

Svartbyn, Grelsbyn, Bränna, Nordhammar, Nybyn, Heden, Vännäs och Gylgen

i Över-Kalix socken av nämnda län, vari anhållits om anvisande av ett anslag

utan återbetalningsskyldighet av 25,000 kronor till täckande av ingenjörskostnader

och godemansarvoden för undersökning och utredning angående

utvidgning och fördjupning av den s. k. Räktforsen i Kalixälven till

skydd mot skadegörande översvämningar å holmar och stränder vid Kalix

älv och Ängesån, under villkor att intressenterna förbunde sig att själva

bestrida erforderliga hantlangningskostnader.

Över ansökningen har länsstyrelsen avgivit eget utlåtande, varjämte styrelsen

bifogat yttrande från länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott

ävensom en av lantbruksingenjören i länets norra del E. Lindqvist avgiven

rapport med anledning av en utav honom efter länsstyrelsens förordnande

verkställd okulärundersökning rörande den ifrågasatta regleringen. Seder
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

7

mera hava i ärendet infordrade utlåtanden avgivits den 18 oktober 1928 av

lantbruksstyrelsen och den 3 november 1928 av statskontoret.

Till stöd för sin framställning hava sökandena åberopat följande.

En av Över-Kalix’ sockens i Norrbottens liin viktigaste och betydelsefullaste

frågor hade varit och vore fortfarande den, att sådana skyddsåtgärder

mot skadegörande översvämningar å bolmar i och utmed stränderna av

Kalixälv och Ängesån, särskilt vid sommar- och höstflöden i nämnda älvar,

måtte bliva utförda, att de stora skador, översvämningarna medförde, förebyggdes

eller åtminstone till sin omfattning begränsades. Den åtgärd, som

syntes erforderlig härför, vore en utvidgning och fördjupning av den s. k.

Räktforsen i Kalixälven, belägen omkring 1.7 mil söder om Över-Kalix

kyrkby. Denna för orten så betydelsefulla fråga vore av gammalt datum.

För utredningar i ärendet hade sammanträden hållits av landshövding

Malm med de blivande intressenterna i det ifrågasatta företaget den 18 juni

1922 och den 2 juni 1928, från vilka sammanträden protokoll bifogats ansökningen,

varjämte sökandena avhållit sammanträden med intressenterna

enligt ett ansökningen likaledes bifogat protokoll.

Verkningarna av översvämningarna sträckte sig omkring 2.5 mil ovanför

Räktforsen och berörde byarna Svartbyn, Grelsbyn, Bränna, Nordhammar,

Nybyn, Heden, Vännäs och Gylgen.

De marker, som vore föremål för översvämning, bestode huvudsakligen av

naturängar. I vilken omfattning skador kunde åstadkommas av en översvämning,

som inträffade under bärgningstiden, fram ginge bland annat av en

verkställd beräkning vidkommande 1921 års översvämning. Enligt nämnda

beräkning förstördes ej mindre än 2,400—2,800 skrindor hö, motsvarande

350 — 500 kofoder till ett värde av 80,000—110,000 kronor.

Då de nämnda byarnas kreatursskötsel till mycket stor del vore baserad

på avkastningen från dessa naturängar, vore en minskning av eller avstående

från denna avkastning av genomgripande ekonomisk betydelse för orten,

i synnerhet nu då ett andelsmejeri nyligen uppförts i Över-Kalix kyrkby.

En eventuell utvidgning av Räktforsen berörde ej endast jordbruksintresset

utan även flottleds-, farleds-, fiske- och kraftintressena. Därav följde,

att enbart undersökningar och utredningar såväl tekniska som juridiska för

ett så stort företag bleve mycket omfattande och förenade med avsevärda

kostnader. Då de jordägare, vilkas intressen berördes av företaget, liksom

kommunen i dess helhet bestode i huvudsak av mindre hemmansägare med

relativt ringa ekonomisk bärkraft, med sammanlagda utskylder av omkring

26 kr. pr bevillningskrona och landets högsta vägskatt, syntes inga möjligheter

finnas för dessa jordägare att själva bära undersöknings- och utredningskostnaderna,

vilka av lantbruksingenjören Karl Elfström approximativt

beräknats till 50,000 kronor,

För att närmare kunna bestämma företagets ungefärliga storlek och verkningar

samt kostnaderna för företagets genomförande samt den nytta, som

torde kunna påräknas efter företagets utförande, hade kommitterade för

frågans framförande, utsedda vid ovannämnda sammanträde den 18 juni

1922, hos lantbruksstyrelsen anhållit om förordnande för ovanbemälde lantbruksingenjören

Lindqvist att verkställa en okulärundersökning, och bifogades

av honom på grundval av denna okulärundersökning avgivet utlåtande.

Härav framginge bland annat, att kostnaderna för de erforderliga

undersökningarna och utredningarna för företagets genomförande komme

att uppgå till omkring 40,000 kronor, varav 25,000 kronor för ingenjörs
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

kostnader och godemansarvode samt 15,000 kronor för hantlangningskostnader.

Då nämnda stora och kostsamma undersökningar och utredningar måste

föregå företagets utförande för att därigenom erhålla full visshet om företagets

tillåtlighet i juridiskt avseende och genomförbarhet i tekniskt och

ekonomiskt avseende samt intressenterna icke ägde förmåga att själva bära

dessa stora kostnader, hade förevarande framställning gjorts.

Lantbruksingenjören Lindqvist har vid omförmälda okulärundersökning

uppskattat de översvämmade områdenas areal till 900 hektar, varav 800

hektar ängsmark och 100 hektar med mindre skog bevuxna odlingsmarker.

Av Lindqvists rapport inhämtas i övrigt bland annat följande.

översvämningarna vore orsakade av häftiga flöden i Kalix älv och Ängesån,

vilka torde vara beroende av att Kalix älv saknade större källsjöar och magasin

samt upprunne i vårt lands högsta f jällmassiv med ständig snö. Vid

stigande temperatur och nederbörd ökades avrinningen därför hastigt. En

annan orsak, som bidroge till flödenas uppkommande, torde vara den, att

omfattande myrutdikningar verkställts under de senaste åren utmed de ifrågavarande

vattendragen, varigenom nederbördsvattnet från dessa myrområden

hastigt nedkomme i vattendragen. Genom den förträngning, som bildades

i Kalix älv vid Räktforsen, kunde flödena ej avrinna här på tillräckligt kort

tid, varför skadegörande översvämningar uppkomme under sommaren och

hösten, varigenom de nämnda ängsmarkerna somliga år ej kunde avbärgas,

eller ock bleve vid ej allt för häftiga flöden det avbärgade höet förstört

genom urvattning och uppslamningar.

De uppträdande vårflödena, vilka vore större än sommar- och höstflödena,

komme dock tidigare på året och hade ej så stort skadegörande inflytande.

För att motverka och borteliminera dessa skadegörande sommar- och

höstflöden erfordrades en utvidgning och fördjupning av Räktforsen. Redan

för hundra år sedan verkställdes en mindre dylik utvidgning av Räktforsen,

vilket enligt ortsbornas uppgifter i någon mån motverkade de ifrågavarande

skadegörande flödena, men då denna utvidgning ej kunde göras fullt effektiv

och på grund av verkningarna av omnämnda myrutdikningar, hade de

skadegörande sommar- och höstflödena under senare åren uppträtt oftare och

med större omfattning. De arbeten, som därför erfordrades, vore bortsprängning

och borttagande av ett berg- och stenparti på Kalix älvs östra strand

vid Räktforsen, varjämte en sprängning i forsnacken bleve nödvändig.

För att emellertid företagets utförande genom denna förstoring av sektionen

vid Räktforsen ej skulle menligt inverka på flottleds-, farleds och kraftintressena

samt på nedanför Räktforsen belägna marker, måste uppföras en

dammanordning vid Räktforsen för att kunna reglera avrinningen efter

företagets utförande. Genom dessa arbetens utförande skulle en sänkning av

högvattenytan, även vid vårflöden, samt ett motverkande av en alltför låg

lågvattenyta kunna åstadkommas till förhindrande av, att olägenhet uppstode

för nämnda intressen.

Enligt upprättat kostnadsförslag hade kostnaderna för företagets utförande

med dammanordningar approximativt beräknats till 170,000 kronor. Då

företagets utförande måste föregås av syneförrättning enligt vattenlagens

föreskrifter med detaljerade inmätningar av mark, som vunne nytta av företagets

genomförande, vidsträckta pejlingar i vattendragen och angränsande

sjöar och vattenmängdsmätningar samt såväl lantbrukstekniska, vattenbyggnadstekniska

och juridiska utredningar och beräkningar som omfattande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Moj:ts proposition Nr 123.

!)

hantlangning vid undersökningarnas verkställande, hade eu approximativ

beräkning av kostnaderna för dessa erforderliga undersökningar och utredningar

verkställts enligt nedanstående:

för lantbruksingenjörens undersökningar med upprättat förslag

till företagets utförande kronor 14,000

» väg- och vattenbyggnadsingenjörens undersökningar och

utredningar med utlåtande och förslag till regleringsdamm » 10,000

» godemansarvode ..................................................................... » 1,000

> hantlangning och ersättning för materialier o. dyl. » 15,000

Summa kronor 40,000.

Genom företagets utförande beräknades uppkomma en sammanlagd nytta,

motsvarande ett kapitalvärde av 210,000 kronor. Då de högre belägna ängsmarkerna

även torde kunna uppodlas till åker efter företagets utförande,

uppkomme även härigenom en ökning av förbättringsvärdet. Företaget syntes

sålunda vara ekonomiskt utförbart.

Då företagets utförande måste föregås av syneförrättning enligt vattenlagen

med därtill hörande omfattande undersökningar och utredningar för

ett erhålla full visshet om företagets genomförbarhet i såväl tekniskt som

juridiskt hänseende och kostnaderna härför uppginge till ovannämnda höga

belopp samt intressenterna, bestående av ett 100-tal mindre jordbrukare, ägde

relativt ringa ekonomisk bärkraft med i medeltal endast cirka 3—4 hektar

odlad mark och höga utskylder, ävensom då kreatursskötseln inom orten

huvudsakligen vore baserad på avkastningen från här nämnda naturängar,

tillstyrktes intressenternas framställning om erhållande av statsbidrag till kostnaderna

för verkställande av ovannämnda undersökningar och utredningar.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott har anfört huvudsakligen följande.

De av översvämningarna föranledda stora växlingarna av foderskörden

medförde helt naturligt synnerligen stora olägenheter för kreatursägarna.

Kreatursstocken i de åberopade byarna måste givetvis anpassas efter foderförrådet

under normala år. Inträffade emellertid en större reducering av

skörden under ett år, måste antingen stora mängder foder inköpas från

annat håll eller ock måste en avsevärd minskning av kreatursstocken tillgripas.

Härigenom skapades ett osäkerhetstillstånd, som i hög grad verkade

hämmande på jordbrukets och kreatursskötselns utveckling.

Enligt den av statens lantbruksingenjör verkställda okulärundersökningen

angående den ifrågasatta regleringen skulle, därest densamma komme till

utförande, rätt avsevärda arealer mark dessutom vinnas för odlingsändamål.

Dessa marker bestode till övervägande del av svämjord av synnerligen godartad

beskaffenhet som odlingsmark. En del marker hade redan blivit föremål

för uppodling och hade med rationell skötsel lämnat mycket god avkastning

av foder under sådana år, då skörden icke äventyrats av allt för

högt vattenstånd. Därest regleringen komme till utförande skulle helt säkert

ej oansenliga arealer jord ytterligare komma att uppodlas inom en snar

framtid, varigenom fodertillgången ännu mera komme att utökas.

Det torde därför utan gensägelse kunna anses som en synnerligen stor

fördel för jordbruket inom de åberopade byarna, om en reglering av Kalix

älv kunde genomföras i huvudsaklig överensstämmelse med det av statens

lantbruksingenjör uppskisserade förslaget. Enligt den approximativa båtnadsberäkningen

torde även företaget vara ekonomiskt utförbart.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 99 haft. (Nr 123.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

Beträffande de beräkningar, som låge till grund för båtnadsuppskattningen

av företaget, syntes såväl avkastningsuppgifterna från ängsmarkerna som

jämväl arealen av den mark, vilken torde vinnas för odlingsändamål, vara

lågt beräknade, varför vinsten av regleringens genomförande med allra största

sannolikhet i verkligheten torde bliva högre än som beräknats.

Då kostnaderna för en slutgiltig undersökning emellertid torde bliva allt

för betungande för att helt kunna gäldas av intressenterna, finge förvaltningsutskottet

tillstyrka intressenternas framställning om erhållande av ett

statsbidrag å 25,000 kronor till nämnda undersökning.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har framhållit, att intressenterna, vilkas

antal uppginge till över 200, till största delen vore mindre jordbrukare i

små omständigheter. Det torde icke vara möjligt för dem att ensamma

bära de beräknade betydande undersökningskostnaderna, och utan bidrag från

det allmännas sida torde utsikt sålunda icke förefinnas, att den för hela

bygden betydelsefulla undersökningen någonsin skulle kunna bringas till

stånd. Länsstyrelsen har därför hemställt om utverkande av riksdagens

bemyndigande för Kungl. Maj:t att av statens avdikningsanslag använda

ett belopp av intill 25,000 kronor för ifrågavarande undersökning.

Lantbruksstyrelsen har anfört följande.

Beträffande eventuell medverkan från statsmakternas sida till åstadkommande

av nödiga förundersökningar och utredningar rörande torrläggningsföretag

av särskild betydelse för en viss jordbruksbygd finge styrelsen åberopa

vad därom anförts i styrelsens ovan angivna utlåtande den 2 oktober

1928 angående ifrågasatt upprensning av Örekilsälven.

Enligt lantbruksstyrelsens uppfattning syntes i sagda utlåtande omnämnda

förutsättningar för statens medverkan i angivna syfte finnas för

handen beträffande det i föreliggande framställning avsedda regleringsföretaget.

Styrelsen ville därför för sin del förorda anvisande av statsmedel

för åstadkommande av i ansökningen omnämnda undersökningar m. m.

mot det att för ändamålet utlämnade medel avräknades å det statsbidrag,

som framdeles tilläventyrs kunde komma att beviljas till regleringsföretagets

utförande.

Ifrågavarande undersökningar m. in. vore avsedda att äga rum vid syneförrättning

enligt vattenlagen. Av vederbörande lantbruksingenjör hade för

ändamålet erforderliga kostnader, exklusive hantlangningskostnader, beräknats

till 25,000 kronor, varav 14,000 kronor till förrättningsmannen, 10,000

kronor till vid syneförrättningen biträdande, i frågor rörande vattenkraft

sakkunnig förrättningsman samt 1,000 kronor till vid förrättningen biträdande

godemän.

I ärendets nuvarande skick saknades säkra hållpunkter för närmare bedömande

av riktigheten av nämnda kostnadsberäkning. Emellertid borde

framhållas, att ersättningen till vederbörande lantbruksingenjör komme att

uträknas enligt bestämmelserna i gällande lantbruksingenjörstaxa ävensom

att beträffande ersättning till vid syneförrättningen såsom vattenkraftsakkunnig

biträdande förrättningsman liksom även till godemännen särskilda föreskrifter

funnes meddelade i kungörelsen den 10 mars 1922 (nr 103) angående

gottgörelse åt synemän vid vissa syneförrättningar.

De statsmedel, som på grund av föreliggande ansökning kunde bliva anvisade,

torde böra ställas till länsstyrelsens i Luleå disposition, och skulle

länsstyrelsen äga att därav mot till länsstyrelsen avgiven räkning till vederbörande

förrättningsmän och godemän utbetala dem tillkommande gottgö
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 12S.

11

relse för syneförrättningen. Från de av företaget berörda jordägarna torde

till länsstyrelsen böra avlämnas ej mindre förbindelse att anskaffa och bekosta

all för undersökningarna erforderlig hantlangning och därtill hörande

material än även till vederhäftigheten styrkt borgen för återbetalning till

statsverket av för syneförrättningen utbetalade statsmedel, för den händelse

nämnda förbindelse icke behörigen infriades eller syneförrättningen genom

intressenternas förvållande avbrötes, innan densamma blivit slutförd.

Med anledning av vad ovan anförts finge lantbruksstyrelsen förorda, att

Kungl. Maj:t måtte i proposition till 1929 års riksdag hemställa om bemyndigande

att av statens avdikningsanslag för ifrågavarande ändamål och

på av lantbruksstyrelsen angivna villkor använda ett belopp av högst 25,000

kronor.

Statskontoret har yttrat:

Då i detta fall syntes föreligga ungefär liknande omständigheter som de,

vilka föranledde 1928 års riksdag att med bifall till propositionen nr 99

medgiva användning av visst belopp av statens avdikningsanslag för undersökning

rörande reglering av vissa delar av Lyckebyån, finge statskontoret,

som i avseende å villkoren för anslagsbeloppets åtnjutande anslöte sig till

vad lantbruksstyrelsen förordat, tillstyrka vidtagande av åtgärd i enlighet

med nämnda styrelses hemställan.

Enligt gällande grunder för understödjande medelst statsbidrag utan åter- Departementsbetalningsskyldighet

av torrläggningsföretag (kungörelsen den 11 juni 1926, chefen.

nr 257, angående villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag)

skall — såsom första förutsättning för dylikt bidrag — förslag till företagets

utförande vara upprättat vid syneförrättning enligt vattenlagen, varjämte

beträffande företaget skall hava verkställts den ytterligare utredning, varom

lantbruksstyrelsen meddelar närmare föreskrifter. Ärendet prövas därefter

av Kungl. Maj:t, som fastställer arbetsplanen. Kungl. Maj:t kan därvid

bevilja statsbidrag jämväl för ifrågakommande undersökning och syneförrättning

jämte erforderliga kartor och handlingar. För närvarande pläga

kostnaderna såväl i berörda avseenden som för hantlangning upptagas i den

summa, som ligger till grund för statsbidragets beräknande.

Ett bifall till förevarande framställningar innebär sålunda ett frångående

av gällande bestämmelser. Emellertid anser jag i likhet med samtliga i

ärendet hörda myndigheter vägande skäl föreligga för medgivande av undantag

beträffande nu föreliggande två fall. För ett dylikt undantag synes

kunna i stort sett anföras samma skäl, som föranledde 1928 års riksdag

att med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet medgiva, att av statens

avdikningsanslag finge användas ett belopp av 14,000 kronor för undersökning

rörande reglering av vissa delar av Lyckebyån. I samtliga dessa fall

avse de planerade vattenregleringsföretagen att komma en större bygd till

godo, varjämte intressenternas antal är högst avsevärt och deras ekonomiska

förhållanden svaga. I nu föreliggande ärenden beräknas antalet intressenter

utgöra i örekilsälvens regleringsföretag 143 och i Kalixälvens över 200.

Samtliga äro småbrukare, vilkas ekonomi näppeligen medgiver dem påtaga

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

sig den risk, ett negativt resultat av undersökningarna skulle föra med sig.

Enligt tillgängliga statistiska uppgifter uppgår för 1928 kommunalskatten

i de av förstnämnda företag berörda socknarna till belopp växlande mellan

8 kronor 5 öre och 16 kronor 10 öre per bevillingskrona samt i Över Kalix

socken till 19 kronor 25 öre. Skulle undersökningarna giva säkert stöd för

antagandet, att företagen skulle bliva ekonomiskt bärkraftiga, torde kunna

förväntas, att företagen med hänsyn.till jordens uppdelning på ett stort antal

brukningsdelar skola bliva av avsevärd betydelse ej endast för de särskilda

intressenterna utan även för de respektive orterna i sin helhet och

deras framtida utveckling. I sistnämnda avseende får jag särskilt hänvisa

till vad lantbruksstyrelsen i sina ovanberörda utlåtanden anfört. På

grund härav och då enligt de förberedande undersökningar som ägt rum

vissa omständigheter synas tyda på att förutsättningar föreligga för att

företagen skola bliva bäriga, vill jag tillstyrka, att staten träder hjälpande

emellan för möjliggörande i förevarande båda fall av fullständiga utredredningar,

vilka eljest näppeligen torde komma till stånd. Dessa böra, på

sätt lantbrukssyrelsen anfört, från början utföras såsom laga syneförrättningar

enligt bestämmelserna i vattenlagen.

Mot de av myndigheterna — efter avdrag av kostnaderna för hantlangning

och därtill hörande material samt för utredning om statsunderstöd

med därför erforderliga avskrifter av handlingar och kopior av ritningar,

vilka kostnader skola bestridas av intressenterna själva — tillstyrkta statsbidragsbeloppen

6,200 kronor beträffande örekilsföretaget och 25,000 kronor

i fråga om Kalixföretaget har jag intet att erinra.

Nämnda medel torde böra beredas från statens avdikningsanslag, som

sedermera, om företagen utföras, skulle erhålla gottgörelse av blivande statsbidrag

från samma anslag. Skulle företagen ej komma till stånd, torde

staten hava att bära laga synekostnaderna i nu förevarande del, därvid

dessa torde böra bestridas från nämnda anslag. Avbrytas genom intressenternas

förvållande förrättningarna, böra emellertid alla kostnader för de

utförda undersökningsarbetena stanna å intressenterna. Jämlikt lantbruksstyrelsens

förslag böra respektive intressenter förpliktas att avlämna förbindelse

beträffande bestridandet av hantlangnings- och därmed förbundna

materialkostnader. För nämnda förbindelsers infriande ävensom för återbetalning

av för undersökningarna utanordnade statsmedel i händelse av

förrättningarnas avbrytande genom intressenternas förvållande synes böra

ställas borgen, och torde därvid givetvis kunna godkännas borgensåtagande

av hushållningssällskap eller annan dylik allmän institution. Statsbidragens

utbetalande torde ske i den av lantbruksstyrelsen ifrågasatta ordning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att av statens avdikningsanslag anvisa

dels ett belopp av högst 6,200 kronor såsom bidrag till bestridande av

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

kostnaderna för syneförrättning enligt vattenlagen för utredning rörande

reglering av vissa delar av örekilsälven i Älsborgs län,

dels ock ett belopp av högst 25,000 kronor såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna för sådan förrättning -för utredning beträffande reglering

av vissa delar av Kalix älv i Norrbottens län.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Joh.s Thygesen.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 99 hiift. (Nr 123.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:222 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående undersökningar rörande reglering av vissa delar av Örekilsälven i Älvsborgs län och Ka a1 i texten
  2. JoU 1929:45 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående undersökningar rörande reglering av vissa delar av Örekilsälven i Älvsborgs län och Kalix älv i Norr s. 1 i texten