Sök i Ratio Lex

Angående förändring i avseende å löneställning och antal av vissa ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfall sverk m. m

1929-02-15 · 34 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:129, Angående förändring i avseende å löneställning och antal av vissa ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfall sverk m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

1

Nr 129.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förändring

i avseende å löneställning och antal av vissa

ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfall sverk m. m.;

given Stockholms slott den 15 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Th. Borell.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 15 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggeb, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, L undvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Borell anför:

Jag anhåller att till behandling få upptaga åtskilliga framställningar, avseende

förändring i lönegradsplacering eller i det fastställda antalet av vissa

ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och

statens vattenfallsverk.

Postverket.

I skrivelse den 21 augusti 1928 har generalpoststyrelsen, under erinran att

såsom föreståndare för postverkets garage och automobilverkstad tjänstgjorde

en transportmästare med avlöning enligt 12:e lönegraden, hemställt,, att denna

befattning måtte utbytas mot en befattning i 15:e lönegraden med benämning

garagemästare. Styrelsen anför därvid till en början följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 105 häft. (Nr 129.) 382 29 1

Inrättande

av befattningen

garagemästare.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 129.

-Postverkets industriella drift är, efter den under år 1927 genomförda omorganisationen

av generalpoststyrelsen, i organisatoriskt hänseende så anordnad,

att direkt under chefen för styrelsens II byrå lyda postverkets

verkstad, postverkets blankettryckeri och bokbinderi, postverkets frimärkstryckeri

samt slutligen postverkets garage med tillhörande automobilverkstad.

Såsom biträde åt sagde byråchef i frågor rörande den industriella

driften är jämlikt bemyndigande i kungl. brev den 30 december 1927 tillsvidare

under åren 1928—1929 anställd en högskoleutbildad ingenjör mot

avlöning såsom förste byråingenjör i 27:e lönegraden.

Postverkets verkstad är inrymd i postverkets fastighet inom kvarteret

Östergötland å Södermalm här i staden och förestås av en ingenjör med

avlöning enligt 22:a lönegraden. För blankettryckeriet och bokbinderiet,

båda förlagda i centralposthuset i Stockholm, utövas föreståndarskapet av

en aktuarie, vilken uppbär avlöning enligt 21 :a lönegraden. Postverkets frimärkstryckeri,

som ävenledes är beläget i centralposthuset, förestå,s av en

kontrollör i 20:e lönegraden. Garaget och automobilverkstaden äro inrymda

i källarvåningen till omförmälda posthus, och som föreståndare för denna

gren av verkets industriella drift tjänstgör för närvarande en transportmästare

med avlöning enligt 12:e lönegraden. ... ..

Samtliga föreståndare åligger att utöva den dagliga tillsynen över de industriföretag,

som äro dem underställda, samt att ordna och leda förekommande

arbeten. ... .

Garaget och automobilverkstaden hava, särskilt under sista tiden, undergått

en kraftig utveckling, beroende på ökningen av postverkets motortrafik

i allmänhet och särskilt på den ökade omfattningen av diligenstrafiken. Behovet

av utvidgade och större arbetslokaler för garageverkstaden har därigenom

gjort sig starkt gällande. Åtgärder för tillgodoseende av detta lokalbehov

kunna dock vidtagas endast i samband med utförandet av nu pågående

om- och tillbyggnad av centralposthuset. Denna tillbyggnad beräknas vara

slutförd vid utgången av år 1928, och därmed uppstår möjlighet att bereda

garaget och automobilverkstaden det ökade utrymme, som numera är för

desamma oundgängligen nödvändigt. I avvaktan pa genomförandet av denna

lokalutvidgning har generalpoststyrelsen ansett det lämpligt att låta tills

vidare anstå med det definitiva ordnandet av garagets och verkstadens inre

organisation, och av sådan anledning har styrelsen icke förut velat ifrågasätta

förhöjning av garageföreståndarens tjänsteställning. Då emellertid lokalförhållandena

nu inom kort skola ordnas, anser generalpoststyrelsen, att

frågan om föreståndarens löneställning icke längre kan undanskjutas.»

Styrelsen lämnar härefter eu redogörelse för de åligganden och det ansvar,

som måste förenas med befattningen sasom föreståndare för postv erkets

garage och automobilverkstad, samt anför härom:

»Sagde föreståndare har att ansvara för att de till postdirektörens i Stockholms

“distrikt förfogande ställda motorfordonen, vilka för närvarande uppgå

till ett antal av 50, hållas i driftdugligt och gott skick, samt tillse, att

vederbörande chaufförer, vilka i avseende å fordonens skötsel och vård äro

underställda föreståndaren, handhava fordonen i enlighet med utfärdade närmare

föreskrifter. Därjämte måste han ägna oavlåtlig, personlig uppmärksamhet

åt fordonens skötsel, vård och rätta användning samt tillse, att dnftocli

underhållskostnader så mycket som möjligt hållas nere. Vid uppkommande

behov av fordons reparation och renovering^ åligger det honom svara

för att desamma å garageverkstaden iståndsättas på fullt rationellt sätt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kumjl. Moj:ts proposition nr 12!). 3

Aven de för posttransporter i landsorten disponerade motorfordonen

undergå i allmänhet tillsyn och renovering å garage verkstaden. Denna fordonspark

är i ständig tillväxt och dess skötsel ställer stora anspråk på garageföreståndaren

.

För ombesörjande av posttransporter inom större bangårdsområden använder

postverket sig av elektriska plattfonnsvagnar och traktorer. Dessa,

som för närvarande uppgå till ett antal av 37, representera ett värde av i

runt tal 450,000 kronor. Vagnarna hava visat sig för sitt ändamål lämpliga

och användningen av desamma liar i hög grad underlättat ifrågavarande

posttransporter, vilka numera kunna verkställas med större snabbhet och

precision än tillförne. Användandet av elektriska plattformsvagnar har för

övrigt i flera fall medfört eu indirekt besparing av transportpersonal på så

sätt, att eljest nödvändig utökning av dylik personal därigenom kunnat undvikas.

Erfarenheten bär visat, att vagnar av förevarande slag med fördel

kunna anlitas även vid transporter direkt från postkupéerna till vederbörande

postkontor,_ åtminstone i fall då vägavståndet mellan bangården och postkontoret

_ ej är alltför stort. Generalpoststyrelsen har därför för avsikt att

utvidga jämväl denna vagnpark och beräknar att inom de närmaste åren

kunna insätta i trafik ytterligare ett avsevärt antal dylika vagnar. Aven

underhållet och renoveringen av plattformsvagnarna åligger garage verkstaden.

Postverkets garage har sig vidare anförtrott utbildningen av postverkets

automobilförare. Vid garaget utbildas sålunda ej blott i Stockholm behövliga

postchaufförer; även tjänstemän från landsorten genomgå därstädes utbildningskurser,

varigenom de bibringas kunskaper ej blott i förandet av

motorfordon — egentlig chaufförsutbildning —- utan även i att verkställa de

mindre omfattande reparationer, som förekomma. Ansvaret för chaufförspersonalens

utbildning måste helt åvila garageföreståndaren, under vars omedelbara

ledning all undervisning meddelas. Under år 1927 utbildades 15 tjänstemän

vid garaget. Utbildningstiden varierar från 1 till 3 månader, beroende på

de olika mått av förkunskaper inom motorbranschen, som vederbörande äga.

Såsom generalpoststyrelsen i det föregående omnämnt, har garage verkstadens

utveckling i särskilt hög grad påverkats av postverkets diligenstrafik;

och det torde kunna med bestämdhet sägas, att garageverkstadens

arbetsuppgifter alltjämt komma att i mycket stor utsträckning hänföra sig

till underhållet av postverkets diligenser.

Skötseln av de diligenser, vilka användas för postverkets kombinerade

post- och persontrafik, är nämligen i största möjliga mån centraliserad till

garageverkstaden. Erfarenheten har givit vid handen, att en dylik anordning

ställer sig ur ekonomisk synpunkt för postverket mest fördelaktig.

Förekommande mindre reparationer utföras givetvis så vitt möjligt av vederbörande

chaufförer, men mera omfattande reparationer måste helt naturligt

verkställas a garageverkstaden. Dit insändas också förslitna och skadade

maskindelar i och för utbyte mot nya delar, och det tillkommer därvid verkstaden

att tillse, i vad mån de utbytta delarna kunna tillvaratagas för att

efter reparation ånyo komma till användning. Därjämte intagas efter viss

tids användning diligenserna till verkstaden för undergående av en genomgripande

revision. Vid sådan storrevision söndertagas fordonen helt och

hållet, varvid alla förslitna delar ersättas med nya och felaktigheter av skilda

slag avhjälpas. Då ett fordon tages ur trafik för storrevision, har garaget

att tillhandahålla ett nytt eller nyrenoverat fordon i det insändas ställe.

Vagnarna befinna sig såiedes i ständig cirkulation.

Renoveringen av fordonen måste stå under garageföreståndarens ständiga

ledning och uppsikt. Det är därvid av särskilt stor vikt, att föreståndaren

äger ingående kännedom om vagnarna och det skick, vari de befinna sig,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

ävensom det sätt, varpå de olika chaufförerna utföra sina åligganden med

avseende å vagnarnas dagliga skötsel och vård. Vidare måste garageföreståndaren

anlitas att tid efter annan verkställa inspektion och avsyning av

de i trafik varande fordonen. I detta sammanhang förtjänar särskilt framhållas,

att postverkets diligenser icke äro underkastade det årliga besiktningstvång,

som gäller för i privat drift insatta personomnibusar. Postverket

bär självt ansvaret för att dess vagnar befinna sig i ett gott och driftdugligt

skick. Det är därför av stor vikt, att tillsynen av postverkets omnibusar

sker med allra största omsorg och av fullt sakkunnig person. Stora

anspråk i fråga om duglighet och kunnighet inom motorfordonsbransclien

måste således ställas å garageföreståndaren.

Till sagda föreståndares åligganden måste ävenledes höra att till diligenschaufförerna

lämna råd och anvisningar rörande vagnarnas skötsel och

reparation, utbyte av delar m. m. Denna sak är av så mycket större betydelse,

som chaufförerna i de flesta fall befinna sig i rätt så isolerat läge

och därigenom sakna tillfälle att på annat håll erhålla råd och anvisningar

i fall, då deras egen erfarenhet icke räcker till.

Postverkets motorfordonspark utgöres för närvarande av Öl diligenser,

57 lastautomobiler samt 62 motorcyklar, representerande ett värde av över

2,000,000 kronor. Enbart diligensernas värda uppgår till mer än 1,000,000

kronor.

Den under garageföreståndarens omedelbara ledning stående arbetsstyrkan

omfattar 17 man, varav en tjänstgör såsom förman.

Verksamheten vid garageverkstaden har numera en avsevärd omfattning.

Under år 1927 reviderades å verkstaden 18 diligenser, varjämte 2 dylika

fordon ombyggdes till lastautomobiler. Därjämte undergingo 12 lastautomobiler

och 17 motorcyklar fullständig revision. Sammanlagda avlönings- och

materialkostnader för å verkstaden utfärda revisions- och reparationsarbeten

uppgingo under år 1927 till i runt tal 450,000 kronor. För år 1928 räknas

med att åtminstone 24 diligenser och lägst samma antal automobiler och

motorcyklar som närmast föregående år komma att revideras å garageverkstaden.

»

Styrelsen framhåller, att av det sålunda anförda torde ligga i öppen dag,

att det garageföreståndaren åvilande ansvaret vore stort, och att det sätt,

varpå han utförde sitt uppdrag, övade en icke oväsentlig inverkan på det

ekonomiska resultatet av postverkets motorfordonstrafik. Hans ställning

som arbetsledare vid garageverkstaden krävde stor kunnighet, omtanke och

ansvarskänsla. Vidare anför styrelsen:

»Det lärer ej kunna bestridas, att garageföreståndarens löneställning saknar

den rätta avvägningen i förhållande till hans arbetsuppgifter, och man torde,

särskilt i ett fall som detta, icke böra bortse från det förhållandet, att ett

mindre väl avlönat arbetsuppdrag lätt nog slappar det intresse, som erfordras

för vinnandet av bästa möjliga arbetsresultat. Ej heller lärer det kunna bestridas,

att garageföreståndarens tjänsteställning saknar den riktiga avvägningen

i förhållande till föreståndarnas för andra grenar av postverkets industriella

drift. Även vid en jämförelse med närmast motsvarande befattningshavare

vid exempelvis statens järnvägar måste garageföreståndaren anses

vara lågt placerad i lönehänseende. Garageföreståndaren lärer rättvisligen

i berört hänseende böra ställas åtminstone icke lägre än verkstadsmästare

vid statens järnvägar. En jämförelse — i den mån sådan kan

göras — med förhållandena inom privata företag visar även, att föreståndaren

för postverkets garage med tillhörande automobilverkstad i avlönings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 12!). 5

hänseende intar en mindre gynnsam ställning. Det torde alltså enligt

generalpoststyrelsens uppfattning få anses rätt och billigt, att garageföreståndaren

tillförsäkras en högre tjänsteställning och avlöning än vad han för

närvarande innehar.

Enligt det för kommunikationsverkens tjänstemän gällande avlöningsreglemente

är transportmästaren placerad i 12:e lönegraden med en begynnelselön

i Stockholm av 3,672 kronor och eu slutlön av 4,596 kronor för år. Verkstadsmästare

vid statens järnvägar uppbär avlöning enligt 15:e lönegraden,

i vilken grad begynnelselönen i Stockholm utgör 4,350 kronor och slutlönen

5,676 kronor. Skillnaden mellan slutavlöningen för verkstadsmästare och

slutavlöningen för transportmästare utgör sålunda 1,080 kronor.

Generalpoststyrelsen anser sig därför nu böra påfordra, att i utbyte mot

den transportmästarbefattning, som garageföreståndaren för närvarande innehar,

inrättas en ny befattning, lämpligen benämnd garagemästare, med placering

i 15:e lönegraden. »

KommuniJcationsverlcens lönenämnd har i utlåtande den 11 oktober 1928

tillstyrkt, att transportmästarbefattningen vid postverkets garage och automobilverkstad

uppflyttas till 15:e lönegraden, samt härvid anfört:

Lönenämnden hade för vinnande av närmare kännedom om de tjänsteåligganden,

som åvilade transportmästaren å postverkets garage och automobilreparationsverkstad,

avlagt besök å nämnda tjänsteställen.

På grund av vad lönenämnden därvid inhämtat ansåge sig nämnden kunna

vitsorda, att å ifrågavarande befattningshavare måste ställas stora krav med

avseende å kännedom om motorfordonens konstruktion, deras skötsel och

vård samt i fråga om kunskap och erfarenhet inom motorbranschen i övrigt.

Lönenämnden hade särskilt uppmärksammat, hurusom det tillkomme föreståndaren

för garaget och reparationsverkstaden icke blott att öva tillsyn

över vården och underhållet av postverkets i Stockholm befintliga motorfordonspark

utan jämväl att verkställa undersökning av de postverket tillhöriga

automobiler, omnibusar, motorcyklar och andra maskindrivna fordon,

som från postverkets lokal- och distriktsförvaltningar insändes till reparationsverkstaden

att där undergå reparation eller revidering, ävensom att

själv fatta beslut rörande de arbeten, som skulle å dem utföras efter deras

intagande å verkstaden.

En annan betydelsefull sida av hans verksamhet, som också i detta sammanhang

förtjänade beaktande, vore den inspektionsverksamhet, som han

hade att utföra beträffande automobilparken å postverkets diligenslinjer i

skilda delar av landet. Då postverket vore befriat från den skyldighet att

genom besiktningsman låta besiktiga motorfordonsparken, vilken eljest ålåge

utövare av yrkesmässig motortrafik, vore det uppenbart, att den person, som

hade denna inspektionsverksamhet till uppgift, måste vara väl förfaren inom

motortransportväsendet för att kunna på ett i allo tillfredsställande sätt

fullgöra denna arbetsuppgift.

På den grund att så sent som år 1927 förändringar genomfördes beträffande

ett flertal befattningshavaregruppers vid postverket tjänste- och löneförhållanden

kunde visserligen betänkligheter anföras mot att rubbning nu

ånyo vidtoges i avseende å lönegradsplaceringen vid nämnda verk. Enligt

lönenämndens mening förelåge emellertid vägande skäl att bereda ifrågavarande

befattningshavare en något bättre löneställning än den han för närvarande

intoge. Den verkstadsrörelse, varom här vore fråga, hade, icke

minst på grund av postdiligenstrafikens utveckling, erhållit en sådan omfattning,

att den ställde och komme att ställa betydande och växande krav

på den tjänsteinnehavare, som skulle hava den omedelbara ledningen och

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

En ny postmästarbefattning

av klass 2.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

tillsynen vid densamma. Då, såvitt lönenämnden kunde bedöma, en uppflyttning

i lönegrad av ifrågavarande befattningshavare, särdeles om den

skedde i samband med den förestående utvidgningen av verkstaden i fråga,

icke torde behöva medföra några konsekvenser med avseende å löneförmåner

till befattningshavare vid de övriga kommunikationsverken, ansåge sig nämnden

sålunda böra tillstyrka, att en löneförbättring på denna punkt måtte

äga rum.

Med avseende å den nya löneställningen hade generalpoststyrelsen ansett,

att föreståndaren för garaget och reparationsverkstaden icke borde placeras

i lägre lönegrad än verkstadsmästare vid statens järnvägar och fördenskull

hänföras till 15:e lönegraden. Då en likställighet i lönehänseende med

statens järnvägars verkstadsmästare syntes grundad, hade lönenämnden ansett

sig jämväl beträffande löneställningen böra biträda generalpoststyrelsens

framställning.

I detta sammanhang ansåge sig emellertid lönenämnden böra ifrågasätta,

huruvida icke befattningens benämning efter uppflyttningen borde bliva

verkstadsmästare i stället för, såsom generalpoststyrelsen föreslagit, garagemästare.

På grund av den snabba ökningen av postverkets motorfordonsbestånd

har arbetet vid postverkets garage och automobilverkstad nått en avsevärd

omfattning, och det är numera betydande värden, varmed denna gren av

postverkets industriella drift har att taga befattning. På föreståndaren för

nämnda verksamhetsgren har därför måst ställas allt större fordringar beträffande

mångsidig kunnighet och erfarenhet inom motorfordonsväsendet. Den

fortsatta utveckling av denna verksamhet, som är att förvänta, torde givetvis

komma att ytterligare öka kraven på ifrågavarande befattningshavare. Då

sålunda goda skäl föreligga för en förbättrad löneställning för befattningen,

vill jag tillstyrka, att densamma uppflyttas från 12:e till 15:e lönegraden,

och torde befattningen, såsom generalpoststyrelsen föreslagit, böra erhålla benämningen

garagemästare.

I skrivelse den 25 september 1928 har generalpoststyrelsen hemställt, att

antalet befattningar såsom postmästare av klass 2 måtte från och med den

1 juli 1929 ökas från 51 till 52. Till stöd härför har styrelsen anfört:

I skrivelse den 25 september 1928 med förslag till antalet befattningar i

l:a—20:e lönegraden vid postverket under år 1929 hade generalpoststyrelsen

föreslagit, att antalet postmästarbefattningar av klass 3 (20:e lönegraden)

skulle minskas med två och att antalet förste postassistentbefattningar skulle

ökas med en i samband med postkontorens i Falköping och FalköpingBanten

sammanslagning till ett postkontor med benämning postkontoret i

Falköping. Förutsättningen för detta förslags genomförande vore, att Kungl.

Maj:t och riksdagen beslöte nyinrättandet av en postmästarbefattning av

klass 2. Anledningen till beslutet om sammanslagning av de båda postkontoren

vore den, att styrelsen funnit det vara onödigt dyrbart att inom ett

så begränsat område som det, varom här vore fråga, hava inrättade två postanstalter.

Frågan om postkontorens sammanslagning, som tidigare varit under

utredning men strandat på svårigheten att för det nya postkontoret erhålla

en lämplig och centralt belägen lokal, hade ånyo framförts av 1923 års postkommitterade,

som förordat en sammanslagning. Sedan jämväl vederbörande

postdirektör förordat sammanslagningen, hade styrelsen den 18 maj 1926 beslutat,

att postkontoren ifråga skulle sammanslås till ett postkontor från tid
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 129.

punkt, som styrelsen framdeles skulle bestämma. Sedan numera lämplig lokal

kunnat anskaffas, vore det avsett, att sammanslagningen skulle komma till

stånd under senare delen av år 1929. Såväl med hänsyn till personal- som

övriga omkostnader innebure beslutet kostnadsbesparing. Denna vunnes

huvudsakligast genom att den biträdande personalen kunde nedbringas samt

genom minskad hyreskostnad. Tillhopa torde den årliga besparingen komma

att uppgå till omkring 12,000 kronor. Det nya postkontoret skulle fa en

lokal personalstyrka om 19 personer, och unäer detsamma skulle komma

att lyda 24 poststationer, 5 postföringslinjer samt 26 låd- och lantbrevbäringslinjer.

Poängtalet komme att uppgå till 188, vilket innebure, att postkontoret

enligt gällande klassificeringsbestämmelser skulle tillhöra andra klassen

(poängskala 160—199).

Lönenämnden har i utlåtande den 18 oktober 1928 anfört, att lönenämnden

vid prövning av förevarande framställning funnit avgörande skäl föreligga

för att postkontoret i Palköping efter de nuvarande postkontorens i

Falköping och Falköping-Ranten sammnslagning hänfördes till klass 2. Lönenämnden

har därför förordat bifall till framställningen.

Då den av generalpoststyrelsen föreslagna anordningen synes ändamålsenlig

och medför besparing i postverkets driftkostnader, tillstyrker jag, att

för ändamålet inrättas ytterligare en postmästarbefattning av klass 2.

Telegrafverket.

Från telegrafstyrelsen föreligga åtskilliga framställningar avseende indragningar,

nyinrättande och ändring i lönegradsplacering av vissa befattningar.

Framställningarna avse såväl styrelsen som lokalförvaltningarna.

Någon allmän granskning av telegrafverkets organisation och personalbehov

har icke ägt rum i samband med det under senaste åren bedrivna

besparingsarbetet. En sådan översyn kommer att verkställas som ett led i

det ekonomiseringsarbete, vilket jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 31 december

1928 skall företagas inom olika grenar av statsförvaltningen. Då emellertid

de föreslagna ändringarna i telegrafverkets organisation huvudsakligen

äro betingade av den starka utvecklingen inom vissa av verkets rörelsegrenar

och icke synas kunna anstå, har jag ansett mig böra framlägga dessa frågor,

helst de ifrågasatta utvidgningarna motvägas av vissa indragningar, så att

förslagens genomförande icke kommer att medföra ökade utgifter utan tvärtom

en mindre kostnadsbesparing.

Jag övergår härefter till de särskilda, av telegrafstyrelsen gjorda framställningarna.

I skrivelser den 20 februari och den 13 september 1928 har telegrafstyrelsen

framlagt förslag till viss organisatorisk förändring inom styrelsen. Styrelsen

har därvid i förstnämnda skrivelse anfört följande:

Med Kungl. Maj:ts genom brev till telegrafstyrelsen den 30 december

1927 lämnade medgivande hölles sedan den 1 januari 1928 byråchefstjänsten

å administrativa byrån i styrelsen vakant i avvaktan på den utredning, som

styrelsen anmält sig önska vidtaga i fråga om ärendenas fördelning mellan

styrelsens byråer.

Departements
chefen.

Indragning

av en hyra

chefsbefattning

m. m.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Denna utredning liade nu fullgjorts, och styrelsen, som jämlikt § 21 i

Kungl. Maj:ts instruktion för styrelsen den 30 juni 1920 (nr 592) ägde att i

arbetsordningen för styrelsen meddela bestämmelser rörande ärendenas fördelning

mellan byråerna och rörande byråernas benämning, hade funnit det

möjligt att åtminstone tills vidare minska antalet byåer från sex till fem.

Indragningen av en byrå komme åtminstone till en början icke att medföra

annan besparing än av en byråchefslön. Visserligen hade styrelsen,

som i detalj granskat personalbehovet inom styrelsens alla avdelningar, i princip

bestämt sig för indragning av även några andra befattningar, men då dessa

indragningar icke kunde genomföras annat än i den mån de ifrågavarande

tjänsterna bleve vakanta och det, med den fluktualitet i fråga om behovet

av arbetskrafter, som gjorde sig gällande i ett sådant verk som telegrafstyrelsen,

icke vore uteslutet, att en nu principiellt beslutad indragning av

tjänst visade sig i en framtid ogenomförbar, hade telegrafstyrelsen ansett

sig nu icke hava anledning att göra någon framställning härutinnan, helst

en sådan åtgärd allenast skulle utvisa en utgiftsbesparing på papperet utan

motsvarighet i verkligheten.

Beträffande minskningen av antalet byråer har styrelsen i skrivelsen den

13 september 1928 vidare anfört:

Denna minskning möjliggjordes genom att till de kvarvarande byråerna

överflytta de ärenden, som handlades å administrativa byrån, samt mellan

de kvarvarande byråerna göra vissa omflyttningar av ärenden och slutligen

genom att i vidsträcktare omfattning än förut anlita biträdande personal för

självständig handläggning av vissa grupper av ärenden.

I stort sett komme den föreslagna omorganisationen att innebära en sammanslagning

av nuvarande administrativa byrån och nuvarande kameralbyrån.

Då den nyorganiserade byråns viktigaste ärenden komme att ligga inom

det ekonomiska området, hade styrelsen för avsikt att benämna densamma

»ekonomi- och kanslibyrån».

Fördelningen av ärendena å de fem byråerna skulle i huvudsak bliva

följande:

Ekonomi- och kanslibyrån: allmänna ärenden angående telegrafverkets

ekonomi, ärenden angående anslag till utgifter för kapitalökning, omkostnadsstaten,

allmänna grunder för bestämmande av inländska telegraf- och

telefontaxor samt telegrafverkets pensionsfonder, organisations-, författningsoch

allmänna instruktionsärenden, juridiska ärenden, ärenden rörande den

rättsliga vården av telegrafverkets fastigheter och rörande bestraffning av

telegrafverkets personal, sjukvårdsärenden, ärenden rörande telefon- och telegramhemlighetens

bevarande, uppbörds-, kassa-, räkenskaps- och revisionsärenden,

statistiska ärenden, ärenden angående telegrafverkets reklam- och

upplysningsverksamhet samt välfärdsanordningar.

Förrådsbyrån: ärenden rörande inköp, underhåll och redovisning av

inventarier av alla slag, trycksaker, skrivmaterialier och beklädnadseffekter,

rikstelefonkatalogens redigering, tryckning, bindning och distribution, förrådslokaler

och förrådspersonal, telegrafverkets verkstad och verkstadspersonalen

samt telegrafstyrelsens arkiv.

Linjebyrån: ärenden angående anläggnings- och underhållsarbetens utförande,

fastigheter och förhyrda lokaler, planering i ekonomiskt och tekniskt

hänseende av telefon- och överdragsstationer samt kontroll av dessa

stationers montage och drift, materialprovning och tekniska undersökningar,

telefontransmission, internationella telefonförbindelsers anordnande samt den

vid linjeavdelningen anställda personalen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 12''J. <)

Radiobyrån: ärenden rörande planering, anläggning och den tekniska

driften av radiostationerna, trafiken å kust- och fartygsradiostationer, fartygsabonnemangsrörelsen,

rundradiorörelsen, tekniska undersökningar beträffande

radiotelegraf och radiotelefon, den å radioavdelningen anställda

personalen samt planering i tekniskt hänseende av telegrafstationsinredningar.

(Radiobyrån fungerade jämväl såsom distriktsbyrå för radiodistriktet.)

Trafikbyrån: allmänna personalärenden och avlöningsfrågor, ärenden

rörande telegraf- och telefontrafiken samt tillgodoseende av dess behov i den

mån sådant ej ålåge annan byrå, telegraf- och telefontaxor, telefonabonnemangsrörelsen,

avtal med utländska förvaltningar, gränskontroll och avräkning

med utlandet, reklamationer, telegrafverkets undervisningsväsende samt

den vid trafikavdelningen anställda personalen.

.. Ä varje byrå skulle dessutom handläggas sådana personalärenden, som

rörde byråns egen personal.

Ekonomi- och kanslibyråns chef skulle således komma att huvudsakligen

handlägga frågor av ekonomisk art. Emellertid skulle å byrån jämväl komma

att handläggas grupper av betydelsefulla ärenden, vilkas handläggning oundgängligen

krävde kvalificerad juridisk utbildning och erfarenhet i författningskunskap.

Styrelsen ansåge därför nödvändigt, att ifrågakomna ärenden

handlades och i erforderliga fall föredroges inför styrelsen av eu befattningshavare

med nu nämnd kompetens. Övervägande delen av dessa ärenden

hade hittills handlagts å administrativa byrån, och syntes styrelsen den

lämpligaste lösningen vara, att handläggningen av dessa ärenden anförtroddes

åt den juridiskt utbildade förste sekreteraren å administrativa byrån.

På grund av den mera självständiga ställning, denne befattningshavare,

vilken därjämte komme att vara byråchefens ställföreträdare, skulle intaga

inom ekonomi- och kanslibyrån, samt med hänsyn till befattningens vikt

ansåge styrelsen nämnda befattningshavare böra erhålla byrådirektörs tjänsteställning.

Styrelsen finge således föreslå dels indragning av en byråchefsbefattning

och en förste sekreterarbefattning, dels ock inrättandet av en ny byrådirektörsbefattning.

Att administrativa och kameralbyråernas sammanslagning icke medförde

andra personalindragningar än nu nämnts berodde därpå, att dessa byråers

egentliga kanslipersonal redan vore den minsta möjliga samt att de till

samma byråer anslutna specialavdelningarna icke kunde undergå någon förändring

till följd av deras överförande till den nya ekonomi- och kanslibyrån

eller till annan byrå. Sålunda utgjordes administrativa byråns ordinarie

kanslipersonal av, förutom ovan omförmälde förste sekreterare, en notarie

och en kansliskrivare, som biträdde förste sekreteraren huvudsakligen med

ombudsmansgöromålens handhavande, en kansliskrivare, som tjänstgjorde

såsom registrator, samt en kansliskrivare och ett kanslibiträde, vilka ombesörjde

expedition av de från styrelsen utgående skrivelserna. Kameralbyråns

ordinarie kanslipersonal utgjordes av en sekreterare, vilken fortfarande

bleve behövlig såsom biträde åt byråchefen och för övrigt inom 3 ä

4 år.inginge i pensionsåldern, och en ingenjörsassistent, som handhade viss

teknisk tillsyn över telegrafverkets fastigheter och nu komme att överflyttas

till linjebyrån. De två byråernas specialavdelningar vore: utriliesavdelningen,

utländska kontrollavdelningen, pensions- och sjukvårdsavdelningen, arkivet,

kassa- och bokföringsavdelningen, revisionsavdelningen och statistiska avdelningen,

av vilka utrikes- och utländska kontrollavdelningarna komme att

överflyttas till trafikbyrån och arkivet till förrådsbyrån men de övriga skulle

lyda under ekonomi- och kanslibyrån, inom vilken en juridisk och administrativ

avdelning under den nye byrådirektören jämväl skulle anordnas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Den av styrelsen föreslagna omorganisationen kunde och borde genomföras

från och med den 1 oktober 1928, från vilken dag den nuvarande

chefen för kameralbyrån på grund av sjukdom anhållit om entledigande från

sin befattning. Ett ytterligare uppskov ined omorganisationens genomförande

vore icke möjligt, enär det nuvarande provisoriet med allenast tre fungerande

ordinarie byråchefer i fortsättningen bleve ohållbart.

Då ovanberörda byrådirektörsbefattning å ekonomi- och kanslibyrån måste

redan från omorganisationens genomförande finnas tillgänglig, nödgades

styrelsen anhålla, att ifrågavarande befattning tillsvidare och intill dess befattningen

blivit uppförd på ordinarie stat inrättades å extra stat.

På grund av vad sålunda anförts har telegrafstyrelsen hemställt, att förslag

måtte framläggas för 1929 års riksdag om indragning av eu byråchefsbefattning

samt utbytande av förste sekreterarbefattningen å dåvarande

administrativa byrån mot en byrådirektörsbefattning, varjämte styrelsen hemställt,

att i avvaktan på riksdagens beslut i ämnet måtte från och med den

1 oktober 1928 inrättas en byrådirektörsbefattning å extra stat i styrelsen

samt förordnas om befattningens uppehållande.

I utlåtande över telegrafstyrelsens skrivelse den 20 februari 1928 har

lönenämnden förklarat, att styrelsens förslag om minskning i samband med

en partiell omorganisation av styrelsen av antalet byråchefstjänster med

hänsyn till vad styrelsen liärutinnan anfört icke föranledde någon erinran

från lönenämndens sida. I anledning av eu av telegrafstyrelsen i samma

skrivelse gjord framställning om inrättande av en ny byrådirektörstjänst och

eu ny notarietjänst å linjebyrån — tvenne spörsmål, vartill jag senare återkommer

— har lönenämnden framhållit, att det kunde hava varit önskvärt,

att vid framläggandet av frågor om inrättande av nya tjänster inom styrelsen

samtidigt företetts en fullständig utredning beträffande telegrafverkets

organisation och personaluppsiittning under nuvarande förhållanden. Med

hänsyn till dessa tjänsters speciella natur hade lönenämnden dock ansett

sig böra i enlighet med telegrafstyrelsens förslag förorda desammas inrättande

i samband med den av styrelsen föreslagna partiella omorganisationen

av dess byråer.

Yad beträffar förslaget om inrättande av en byrådirektörsbefattning för

de juridiska och administrativa ärendena å den nya ekonomi- och kanslibyrån,

har lönenämnden i sitt utlåtande över telegrafstyrelsens skrivelse den

13 september 1928 anfört:

Enligt vad för lönenämnden upplysts låge till grund för förslaget i denna

del jämte annat en önskan från styrelsens sida att fortsättningsvis äga tillgång

till en befattningshavare, som vore i besittning av erforderliga kvalifikationer

för självständig handläggning inom ekonomi- och kanslibyrån av

ärenden utav juridisk eller administrativ art ävensom för föredragning, i

viss omfattning, av dylika ärenden inför styrelsen. Efter sammanslagningens

genomförande skulle nämligen den juridiska sakkunskapen komma att —

i varje fäll tills vidare — sakna representant bland styrelsens byråchefer.

Då sålunda innehavaren av den föreslagna byrådirektörsbefattningen, så

vitt nämnden nu kunde bedöma, skulle komma att få sig tilldelade betydande

och ansvarsfulla arbetsuppgifter och anordningen för övrigt närmast

vore att betrakta såsom en besparingsåtgärd, i det att härigenom skulle

s. 11 Kontrollera mot PDF

Rungl. Maj:ts proposition nr 12!).

11

möjliggöras indragning av en utav de nuvarande byråchefstjänsterna, finge

lönenämnden tillstyrka bifall till styrelsens förslag.

Kungl. Maj:t bär den 28 september 1028 beviljat byråchefen å dåvarande

kameralbyrån avsked med utgången av september månad 1928, och har Kungl.

Maj:t därefter av de sålunda lediga två byrråchefsbefattningarna inom telegrafstyrelsen

den 12 oktober 1928 tillsatt den ena.

Vidare har Kungl. Maj:t den 9 november 1928 förordnat, att eu extra

byrådirektörsbefattning skulle tills vidare vara inrättad i telegrafstyrelsen,

ävensom förordnat innehavaren av förste sekreterarbefattningen å dåvarande

administrativa byrån att tills vidare innehava sagda byrådirektörsbefattning,

varjämte Kungl. Maj:t föreskrivit, att en ledig byråchefsbefattning i styrelsen

och nyssnämnda förste sekreterarbefattning tills vidare icke skulle uppehållas.

I likhet med lönenämnden anser jag mig böra tillstyrka telegrafstyrelsens

förslag att genom sammanslagning av administrativa och kameralbyråerna

minska antalet byråer i styrelsen och, i samband med att därvid en byråchefs-

och en förste sekreterartjänst indragas, inrätta en byrådirektörsbefattning

för de juridiska och administrativa ärendena inom styrelsen.

I samband med antagande av nu gällande avlöningsreglemente för kommunikationsverken

beslöt riksdagen år 1919 bland annat inrättandet vid vart

och ett av telegrafverkets sex distrikt av en befattning såsom förrådsförvaltare

med högre tjänsteställning (nuvarande 21:a lönegraden) än de dittillsvarande

förrådsbokhållarna (15:e lönegraden). Därvid förutsattes, att

sistnämnda tjänster skulle i mån av dåvarande befattningshavares avgång

kunna indragas.

I skrivelse den 26 oktober 1928 har telegrafstyrelsen meddelat, att den

siste innehavaren av förrådsbokhållarbefattning numera avgått med pension,

samt hemställt, att befattningen måtte utgå ur den vid avlöningsreglementet

fogade tjänsteförteckningen.

Mot vad sålunda föreslagits har jag intet att erinra.

I skrivelse den 28 december 1928 har telegrafstyrelsen gjort framställning

om utbytande av en telegrafdirektörsbefattning mot en telegrafkommissarietjänst

av klass 1 A m. m. Till stöd härför har styrelsen anfört:

Trafikdirektörs tjänsten i telegrafverkets andra distrikt med placering i

Göteborg hade den 23 oktober 1928 blivit vakant genom innehavarens frånfälle.

En i besparingssyfte planerad ändring av befälsförhållandena vid Göteborgs

telegrafstation syntes i detta sammanhang kunna komma till utförande.

Tillsammans med underlydande filialtelegrafstationer samt telegramexpeditioner

och telegraminlämningsställen bildade nämnda telegrafstation för närvarande

i administrativt och kameralt hänseende samt i fråga om ledning

och övervakning av trafiken ett eget distrikt (huvudstationsområde). Sta
-

Departements
ehefen.

Indragning

av befattningen

förrådsbokhållare.

Utbytande

av en

telegrafdirektörstjänst

mot

en telegrafkommissarietjänst

av

klass 1 A

m. m.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

tionens föreståndare hade telegrafdirektörs tjänsteställning och tillhörde sålunda

30:e lönegraden. Ifrågavarande föreståndartjänst ansåge telegrafstyrelsen

kunna utbytas mot en telegrafkommissarietjänst av klass 1 A (i 26:e

lönegraden), därest stationen samtidigt upphörde att vara huvudstation och

jämte underlydande anstalter införlivades med andra distriktet.

En förutsättning för att denna ändring skulle kunna genomföras redan

nu vore emellertid, att den nuvarande telegrafdirektören i Göteborg, C. G.

Bertholff, placerades såsom chef för trafikavdelningen inom det sålunda utökade

andra distriktet samt att han därvid bibehölles vid sin nu innehavda

tjänstegrad och därmed följande avlöningsförmåner. En dylik omplacering,

vilken Bertholff icke motsatte sig, mötte ur tjänstens synpunkt inga som

helst svårigheter, då Bertholff omedelbart före sitt tillträdande av telegrafdirektörsbefattningen

i Göteborg under en lång följd av år varit trafikdirektör

i andra distriktet och sålunda vore väl förtrogen med trafik- och

personalförhållandena inom detta distrikt. Då telegrafdirektören Bertholff

med utgången av januari månad 1933 inträdde i pensionsåldern, borde hans

telegrafdirektörstjänst indragas och trafikdirektörstjänsten i andra distriktet

återbesättas.

Telegrafstyrelsen hemställer alltså, att telegrafdirektörstjänsten vid Göteborgs

telegrafstation måtte utbytas mot en telegrafkommissarietjänst av klass

1 A, att telegrafdirektören Bertholff måtte, utan ändring av hans nuvarande

tjänstegrad och avlöningsförmåner, tills vidare placeras såsom chef för trafikavdelningen

inom telegrafverkets andra distrikt samt att trafikdirektörstjänsten

i nämnda distrikt måtte under tiden hållas vakant.

Lönenämnden har i utlåtande den 19 januari 1929 anfört följande:

Genom de av telegrafstyrelsen föreslagna förändringarna i avseende å befälsförhållandena

vid Göteborgs telegrafstation skulle en minskning i stationens

personalkostnader kunna åstadkommas på så sätt, att befattningen

såsom föreståndare för stationen i fråga förändrades till telegrafkommissarie

av klass 1 A. Styrelsens förslag åsyftade sålunda närmast att utnyttja en

uppkommen möjlighet till vidtagande av sådana åtgärder i organisatoriskt

hänseende, som vore ägnade att åvägabringa besparingar i verkets förvaltning.

Emellertid tillkomme här vissa särskilda omständigheter, vilka kunde

anses underlätta den nu ifrågasatta besparingsåtgärden. Sålunda kunde erinras,

hurusom en självständig telegraf- och centraltelefonstation vore avsedd

att inom den närmaste framtiden träda i verksamhet i Alingsås, varvid

nämnda stad med omkringliggande område, som för närvarande lydde

under Göteborgs huvudstationsområde, komme att införlivas med andra

distriktet. Vidare hade styrelsen, enligt vad för lönenämnden blivit upplyst,

för avsikt att & Göteborgs telegrafstation successivt införa ett nytt

telegrafapparatsystem (Teletype-apparaten), något som beräknades medföra

icke oväsentliga förenklingar i telegraferingsarbetet å stationen.

Genom ifrågavarande organisatoriska och tekniska förändringar och framför

allt genom Göteborgs telegrafstations ovan omförmälda inordnande under

andra distriktet torde i viss mån en minskning i stationsföreståndarens arbete

och ansvar vara att påräkna, och syntes därför lönenämnden intet vara

att erinra mot att telegrafdirektörsbefattningen utbyttes mot befattning i

lägre tjänstegrad.

Såsom redan vore nämnt, hade telegrafstyrelsen avsett, att Göteborgs

telegrafstation hädanefter skulle tillhöra klass 1 A. Med avseende härå torde

böra framhållas, att enligt vad nämnden erfarit förslaget härutinnan icke

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:t8 proposition nr 129.

vore grundat på någon av styrelsen i detta sammanhang verkställd poängberäkning

av trafikfaktorerna vid stationen. Eu dylik beräkning torde ej

heller kunna lämna något fullt adekvat uttryck för trafikarbetets art och

omfattning vid stationen, då vid en sådan beräkning vissa av de där företrädda

rörelsegrenarna skulle komma att uppvisa onormalt höga poängsiffror,

medan poängtal för andra rörelsegrenar — de till telefontrafiken hörande —

saknades. Aven om någon direkt jämförelse mellan Göteborgs telegrafstation,

å ena, och andra till klass 1 A hörande stationer vid telegrafverket,

exempelvis Hälsingborg, Norrköping eller Östersund, å andra sidan, svårligen

läte sig göra, då de sistnämnda ombesörjde såväl telegraf- som telefontrafik,

vore det emellertid att förutse, att — såvitt av de nämnden delgivna

siffrorna över personal, uppbörd, telegramexpeditioner m. m. kunde bedömas

— stationsföreståndarens vid Göteborgs telegrafstation arbetsuppgifter

efter stationens upphörande såsom huvudstation bleve minst lika maktpåliggande

som vid de nämnda, till klass 1 A hörande stationerna.

I betraktande härav hade lönenämnden ansett sig böra förorda bifall till

styrelsens förslag, att såsom föreståndare för Göteborgs telegrafstation placerades

en befattningshavare i telegrafkommissaries av klass 1 A tjänsteoch

löneställning.

Yad härefter anginge styrelsens hemställan rörande nuvarande telegrafdirektörens

i Göteborg placering tillsvidare såsom chef för andra distriktets

trafikavdelning, föranledde ej heller styrelsens förslag i denna del till någon

erinran från lönenämndens sida.

Då genom de förändringar, som enligt vad sålunda anförts kunna vidtagas

beträffande telegrafstationen i Göteborg och andra trafikdistriktet, en

besparing i driftkostnaderna kan ernås, torde telegrafstyrelsens förslag härutinnan

böra genomföras. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att för Göteborgs

telegrafstation inrättas en ordinarie telegrafkommissariebefattning av klass

1 A och att telegrafdirektören Bertholff enligt åtagande förordnas att med

bibehållna avlöningsförmåner såsom telegrafdirektör uppehålla den vakanta

trafikdirektörsbefattningen i andra distriktet. Denna befattning bör alltså

hållas vakant intill den tidpunkt, då Bertholff på grund av uppnådd pensionsålder

avgår ur telegrafverkets tjänst, eller utgången av januari månad

1933. Vid denna tidpunkt bör givetvis telegrafdirektörstjänsten indragas,

och torde bemyndigande för Kungl. Maj:t härtill nu böra utverkas av riksdagen.

I skrivelse den 25 september 1928 med förslag i fråga om antalet befattningar

av högst 20: e lönegraden vid telegrafverket under år 1929 har telegrafstyrelsen

bland annat hemställt, att befattningen katalogredaktör måtte

uppflyttas från 17:e till 20:e lönegraden och erhålla benämningen kontrollör.

Frågan om berörda tjänsts placering i högre lönegrad har tidigare varit

föremål för övervägande.

Sålunda föreslog 1921 års lönekommitté i sitt den 12 oktober 1923 avgivna

betänkande angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlönings-

och pensionsförhållanden m. m., att ifrågavarande befattning skulle

förändras till kontrollörsbefattning med placering i dåvarande 12:e lönegraden

i den för manliga tjänstemän gällande löneplanen. Detta förslag förordades

av lönenämnden.

I yttrande över eu inom finansdepartementet upprättad promemoria an
-

Departe
mentschefen.

Uppflyttning

av befattningen

katalogredaktör

till 20:e

lönegraden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

gående ordnande av de kvinnliga befattningshavarnas avlöningsförhållanden

m. m. anförde telegrafstyrelsen, att utredning i enlighet med Kungl. Maj:ts

bemyndigande påginge inom styrelsen i fråga om viss omläggning av arbetet

med rikstelefonkatalogens framställande och att det för det dåvarande

icke kunde avgöras, huru redaktionsarbetet borde för framtiden bedrivas.

Lönenämnden anförde i yttrande över nämnda promemoria, att den tjänstegren,

som här avsåges, vore föremål för en ännu icke i detalj utformad omorganisation.

Då härtill komme, att katalogredaktörsbefattningen genom

placering i den dittillsvarande 12:e lönegraden (nuvarande 20:e lönegraden)

skulle erhålla eu av arbetsuppgiften icke betingad löneförhöjning, syntes det

lönenämnden lämpligast, att befattningen tills vidare och i avvaktan på ett

slutligt ordnande av hithörande förhållanden hänfördes till dåvarande 10:e

lönegraden för manliga tjänstemän.

I det i statsverkspropositionen till 1925 års riksdag framlagda förslaget

rörande ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlönings- och pensionsförhållanden

upptogs i enlighet härmed i avvaktan på närmare utredning

rörande dess rätta plats på löneskalan katalogredaktörsbefattningen i nuvarande

17:e lönegraden, och blev detta förslag av riksdagen bifallet.

Till stöd för sin förevarande framställning har telegrafstyrelsen anfört

följande:

I jämbredd med rikstelefonnätets starka utveckling hade rikstelefonkatalogen

från att vid starten 1889 hava utgjort ett litet häfte om 14 sidor i

enspaltig, spatiös uppställning ökats till ett årligen utkommande bokverk

på flera tusen tättryckta sidor. Den hade under hela sin tillvaro redigerats

centralt för hela landet av en särskild avdelning inom styrelsen. Så

länge katalogen i fråga om omfånget höll sig inom något så när rimliga

gränser, kunde redigeringen relativt lätt även i minsta detalj överblickas även

enda person, katalogredaktören, men svårigheterna växte med det ständigt

ökade abonnentantalet. Detta hade från 169 abonnenter år 1889 stigit

till 207.741 den 1 januari 1919. Den 1 juli 1918 övertog telegrafverket

Stockholmstelefons nät, som då omfattade inalles cirka 90,000 abonnenter.

Inarbetning av dessa i rikstelefonkatalogen ägde rum först med 1922 års

katalog. Dessförinnan utgavs en separat katalog för förutvarande Stockholmstelefons

abonnenter, vilken redigerades av en särskild redaktion. Sammanförandet

av katalogerna för riks- och Stockholmstelefonabonnenterna,

som var nödvändigt i och med samtrafikens införande, kom i förening med

under tiden inträffad kraftig abonnentökning Stockliolmsdelen att svälla ut

till ett omfång, som ej blott gjorde, att boken blev ohanterlig, utan även inverkade

synnerligen menligt på utgivningstiden. Redigeringen av enbart denna

del tog så lång tid, att utgivningen av densamma — och som en följd därav

även utgivningen av de övriga fem delarna — försenades i högre grad än

som var förenligt med katalogernas aktualitet vid utkomsten. Sålunda utkom

Stockholmsdelen år 1927 först i april månad, under det att dess rätta

utgivningstid vore vid årsskiftet.

På förslag av den kommitté, som styrelsen år 1924 efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande tillsatte för verkställande av utredning i fråga om möjlighet

till genomförande av besparingar och förbättringar vid rikstelefonkatalogens

uppställning, redaktion och tillverkning, beslöt styrelsen införa den ändringen

ifråga om katalogutgivningen, att redigeringen av Stockholmsdelen avskildes

och anförtroddes åt rikstelefonbyråns i Stockholm abonnemangsavdelning,

lydande under telefondirektören, under det att redigeringen av de övriga

delarna fortfarande förlädes under centralredaktionen. Abonnentantalet för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 15

1928 års kataloger, första året denna förändring varit i kraft, blev för Stockliolmsdelen

124,000 och för övriga delar omkring 255,000. Centralredaktionen

omliänderliade sålunda efter omorganisationen dubbelt så stort antal

abonnenter som Stoekliolmsredaktionen och 23 % dera än år 1919, då Stockkolmstelefon

kom till. Samtidigt härmed hade gjorts den förändringen, att

vad beträffade landsortsdelarna lokalkataloger utbrutits för Göteborg och

Malmö, vilka i första hand utarbetades å respektive telefonbyråer, under det

att redigeringen övervakades och sammanliölles på centralredaktionen, där

lokalkatalogerna hoparbetades med övriga till respektive katalogdelar hörande

abonnentförteckningar. Det vore även styrelsens avsikt att, i den män så

visade sig ändamålsenligt, fortsätta på denna väg att för större städer anordna

lokalsättning under centralredaktionens överinseende.

Till det rena katalogarbetet hade för katalogredaktörens del sålunda kommit

ett på flera håll förlagt rådgivande och övervakande arbete. Befattningen

hade härigenom enligt styrelsens mening kvalitativt förändrats och

avsevärt höjts.

Efter att hava erinrat om vad styrelsen rörande ifrågavarande befattning

yttrat i anledning av ovanberörda promemoria anför telegrafstyrelsen, att

då den förut omförmälda utredningen rörande katalogens framställande numera

vore slutförd och den beslutade omläggningen trätt i kraft, styrelsen

ansåge tiden vara inne för placering av denna befattning i en lönegrad, som

motsvarade det med befattningen förenade ansvarsfulla och betydande arbetet.

Under uttalande, att styrelsen, liksom då frågan tidigare varit före,

hyste den uppfattningen, att innehavaren av befattningen borde erhålla

kontrollörs tjänstegrad, hemställer styrelsen, att för ändamålet måtte inrättas

en ny kontrollörstjänst.

Lönenämnden har anfört, att nämnden för att kunna bilda sig en fullt

grundad uppfattning rörande de tjänsteförhållanden, som efter omorganisationen

ankomme på katalogredaktören, i anledning av remiss å ärendet

avlagt besök å telegrafstyrelsens katalogredaktion och att nämnden därvid

kommit till den övertygelsen, att de arbetsuppgifter, vilka numera ålåge

katalogredaktören såsom föreståndare för nämnda avdelning och arbetsledare

för en relativt talrik grupp befattningshavare, vore av den kvalificerade

art, att en uppflyttning av befattningen i 20:e lönegraden måste anses skälig.

På grund härav har lönenämnden förordat bifall till telegrafstyrelsens föreliggande

framställning.

Såsom av det anförda framgår, har frågan om katalogredaktörsbefattningens

slutliga placering å löneskalan blivit uppskjuten i avvaktan på omläggning

av arbetet med rikstelefonkatalogens framställande. Då efter verkställd

utredning denna förändring nu är i detalj genomförd, torde förevarande

spörsmål kunna upptagas till slutlig prövning. Vid övervägande av

vad i ärendet förekommit har jag kommit till den uppfattningen, att trots

genom omläggningen åvägabragt decentralisation av vissa delar av redaktionsarbetet

ifrågavarande befattning är förenad med så krävande och ansvarsfulla

arbetsuppgifter, att den föreslagna högre lönegradsplaceringen av

Departements
chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Förändrad

placering a

en linjeingenjörstjänst.

16 Iiungl. Maj:ts proposition nr 129.

befattningen är befogad. Vid sådant förhållande och då befattningen är av

den beskaffenhet, att bifall till framställningen icke bör kunna åberopas som

skäl för högre lönegradsplacering i andra fall, anser jag mig böra tillstyrka,

att befattningen uppflyttas till 20:e lönegraden och erhåller benämningen

kontrollör.

I samband med förslag till nu gällande avlöningssystem vid kommunikationsverken

framlade Kungl. Maj:t i proposition, nr 394, för 1919 års riksdag

förslag i fråga om antalet av vissa befattningar vid telegrafverket m. m.

Förslaget bifölls av riksdagen (skrivelse nr 289), som förklarade, att förslaget

ej heller i dess enskildheter givit riksdagen anledning till erinran.

I enlighet med statsmakternas sålunda fattade beslut placerades å radiobyrån

bland andra en förste byråingenjör (27:e lönegraden) och en byråingenjör

(26:e lönegraden) såsom föreståndare för fartygsstationsavdelningen

respektive landstationsavdelningen. För linjedistrikten upptogos, bland andra

befattningar, 20 linjeingenjörstjänster (26:e lönegraden).

Sedan nästlidet års riksdag (skrivelse nr 99) lämnat av Kungl. Maj:t i

proposition, nr 52, framlagt förslag om förändrad placering av vissa tjänster

vid telegrafverket utan erinran, har Kungl. Maj:t den 11 maj 1928 medgivit,

bland annat, att den vakanta förste byråingenjörstjänsten å förrådsbyrån

finge överföras till radiobyråns landstationsavdelning och den å nämnda avdelning

befintliga byråingenjörstjänsten i stället placeras å förrådsbyrån, varjämte

Kungl. Maj:t meddelat beslut om återbesättande av berörda förste

byråingenjörstjänst.

I skrivelse den 19 december 1928 har telegrafstyrelsen gjort framställning

om tillsättande av, bland andra ordinarie tjänster vid telegrafverket, en linjeingenjörstjänst

samt till stöd härför anfört följande:

I och med den statliga rundradioverksamhetens begynnelse i Sverige år

1925 hade arbetsbördan å styrelsens radiobyrå vuxit år från år i samma

mån, som telegrafverkets sändarstationer för rundradio ökats i antal och

licenssiffrorna vuxit. Under det att byråns tekniska personal tidigare nära

nog uteslutande haft att ombesörja frågor av teknisk art för den kommersiella

radioverksamheten, vilket arbete då kunde ombesörjas av ett relativt

ringa antal befattningshavare, hade rundradiorörelsen medfört ett starkt

stegrat behov av kvalificerad arbetskraft för ej blott anläggning och drift

av verkets rundi-adiostationer — förutom vissa smärre anläggningar kunde

nämnas Motala med en anläggningskostnad av 1,070,000 kronor, Göteborg

och Hörby av tillsammans omkring 500,000 kronor samt den nya planerade

större stationen i Stockholm, vilken beräknats till en kostnad av omkring

1,100,000 kronor — utan jämväl för helt nya arbetsuppgifter, främst mottagningstekniska

frågor och experimentella undersökningar. Dessa krav hade

nödgat radiobyrån att som extra personal anställa ett antal yngre ingenjörer,

och torde med hänsyn till den utveckling, rundradioverksamheten alltfort

hade, ytterligare ökad teknisk arbetskraft successivt bliva behövlig.

Då det för verkets och rundradioverksamhetens irtveckling vore ett livsvillkor,

att den arbetskraft, som funnes vid verket, också framgent finge behållas,

vore det oundgängligen nödvändigt, att möjlighet till befordran i tur

och ordning bereddes de yngre befattningshavarna, emedan dessa eljest

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kungl. Maj:ts proposition nr 129,

— såsom för övrigt redan börjat ske — sökte sig till den privata industrien

med dess, för närvarande, måhända bättre anställningsvillkor.

Landstationsavdelningens å radiobyrån organisation vore för närvarande

så lagd, att, förutom eu förste byråingenjörsbefattning, funnes en linjeingenjörsbefattning,

vilken tillkomme huvudsakligen arbeten med nya stationers

anläggning, montage och drift. Tiden vore nu inne att jämväl besätta den

post, som företrädesvis hade att ombesörja de mottagningstekniska ärendena,

ej blott sådana i samband med rundradio, utan också för långdistanstrafiken

med Amerika, kortvågsradio m. in., med eu ordinarie linjeingenjör.

För ifrågavarande linjeingenjörsbefattning kunde för tillfället tagas i anspråk

en av de linjeingenjörsbefattningar, som för närvarande vore lediga på linjedistrikten.

Sedan år 1925 ombesörjdes dessa ärenden av en ingenjörsassistent, vilken

styrelsen hade för avsikt att förordna å ifrågakomna linjeingenjörstjänst.

På grund av det anförda har telegrafstyrelsen hemställt om bemyndigande

att i vanlig ordning med ordinarie innehavare tillsätta en vakant linjeingenjörstjänst

med placering å radiobyråns landstationsavdelning.

Med hänsyn till de ökade arbetsuppgifter, som den starka och alltjämt Departementsfortgående

utvecklingen inom radiotekniken medfört för radiobyråns land- chefen.

stationsavdelning, erfordras en jämförelsevis högt kvalificerad ledande arbetskraft

jämväl för de mottagningstekniska ärendena å radiobyrån. Det

synes därför befogat att giva denna befattningshavare en fastare och bättre

avlönad ställning än nu är förhållandet. Därest riksdagen icke däremot uttalar

någon erinran, lärer Kungl. Maj:t alltså framdeles medgiva, att i sådant

syfte den av telegrafstyrelsen föreslagna förändrade placeringen av en linjeingenjörstjänst

vidtages samt att sagda tjänst må i vanlig ordning återbesättas

med ordinarie innehavare.

I skrivelse den 24 augusti 1927 hemställde telegrafstyrelsen på anförda inrättande

skäl, att vid telegrafverket måtte inrättas befattningen förste kansliskrivare. ningen6f^te

Lönenämnden avstyrkte förslaget under framhållande, att det syntes lämp- kansiiligast,

att införandet av nya tjänstekategorier vid vederbörande verk såvitt skrivare

möjligt skedde endast i samband med en allmän revision av avlöningsreglementet

med därtill hörande tjänsteförteckning.

I skrivelse den 29 augusti 1928 har telegrafstyrelsen förnyat sin framställning.

I utlåtande häröver har lönenämnden anfört, att då numera 1928 års lönekommitté

tillsatts med uppdrag att bland annat verkställa utredning rörande

en allmän revision av gällande avlöningsreglementen och då detta revisionsarbete

jämväl torde komma att avse de vid reglementena fogade tjänsteförteckningarna,

det syntes lämpligast, att frågan om behovet av förste kansliskrivarebefattningens

inrättande vid telegrafverket hänskötes till nämnda

kommittés beprövande. Lönenämnden har därför ansett sig böra för närvarande

avstyrka bifall till förslaget.

Då, såsom lönenämnden erinrat, ytterligare utredning i denna fråga synes Departementserforderlig,

torde med frågans prövning böra anstå. chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 105 häft. (Nr 129.)

382 29 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Inrättande

av vissa nya

tjänster

m. m.

Eu byrådirektör.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

I skrivelse den 29 augusti 1928 liar telegrafstyrelsen framlagt förslag om

uppflyttande eller nyinrättande av vissa tjänster vid telegrafverket. De sålunda

begärda tjänsterna äro en byrådirektör (28:e lönegraden), en förste

linjeingenjör (27:e lönegraden), en linjeingenjör (26:e lönegraden), eu överkontrollör

(24:e lönegraden), två förste kontrollörer ocli en avdelniugsingenjör

(22:a lönegraden) samt en notarie (21:a lönegraden).

Över denna framställning har lönenämnden den 18 oktober 1928 avgivit

utlåtande.

Beträffande byrådirektör stjänsten anför telegrafstyrelsen-.

När linjebyråns konstruktionsavdelning år 1920 erhöll sin nuvarande organisation,

bestod arbetet huvudsakligen i handläggning av: 1) ärenden rörande

planering och inredning av telegrafverkets manuella stationer, såsom uppgörande

av förslag till växelbordssystem, förslag till program för stationsarbeten

samt utarbetande av konstruktions- och arbetsritningar för tillverkningen,

2) ärenden rörande automatiska stationer och automatsystem i allmänhet,

samt 3) ärenden rörande nya modeller å apparater, växelbord, linjeoch

nätbyggnadsmateriel samt för telegrafverkets arbeten erforderliga inventarier.

Därjämte ålåg det avdelningen att följa utvecklingen inom apparat- och

växelbordstekniken samt att handhava telegrafverkets experimentverkstad.

Sedan dess hade den tekniska utvecklingen inom telegrafverket gått framåt

med stora steg, vilket även återspeglats i konstruktionsavdelningens hastigt

ökade arbetsbörda. Tidigare arbetsområden hade sålunda fått en omfattning,

som för 10 år sedan, då planen till konstruktionsavdelningens nuvarande

organisation uppgjordes, knappast kunde förutses, och nya uppfinningar hade

undan för undan skapat nya arbetsfält, vilket allt, enligt styrelsens mening,

nu gjorde en omorganisation av konstrulitionsavdelningen nödvändig. För

att ytterligare motivera detta kunde anföras följande.

Pågående automatisering av de stora telefonnäten medförde betydande

arbete i form av projekteringar, kostnadsberäkningar, konstruktioner och

kontroll, varjämte den mekanisering av en tidigare manuell expedition, som

automatiseringen innebure, för framtiden komme att kräva en speciellt utbildad

teknisk personal för övervakning och kontroll.

Inom avdelningen hade ett automatiskt reläsystem konstruerats och utexperimenterats.

Detta system, som praktiskt kommit till användning vid

automatiseringen av Sundsvalls telefonstation, väntades bliva utnyttjat i höggrad.

Genom att tillverkningen förlagts till telegrafverkets egen verkstad

måste allt konstruktionsarbete och alla tekniska beräkningar för tillverkning

av stationer enligt detta system — således arbeten, som beträffande andra

automatsystem utfördes av vederbörande leverantör själv — utföras på styrelsens

konstruktionsavdelning, vilket givetvis i hög grad ökat dess arbete.

De senare årens kablifiering av riksnätet hade framtvingat en ny typ av

stationer, s. k. överdragsstationer, för vilka all utrustning, så när som på

själva telefonöverdragen, tillverkades å egna verkstäder. Konstruktionsarbetet

för dessa stationer måste också utföras inom styrelsen.

Det intensiva uppfinnararbete, som karakteriserat de senaste årens utveckling

på telefonins område, hade också gjort det nödvändigt att å konstruktionsavdelningen

upptaga patentgranskning inom det område, som berörde

telegrafverkets verksamhet.

Det anförda jämte det förhållandet, att den allt mera tekniskt betonade

utvecklingen inom telegrafverket givetvis ställde stora krav på och följakt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 12!). Ii)

bgen krävde eu mera utpräglad specialisering av den för anläggningarnas full

goda funktion och ekonomiska utnyttjande ansvariga personalen, hänvisade

pa nödvändigheten av att en uppdelning av konstruktionsavdelningen omedel

bart komme till stånd.

Omorganisationen skulle innebära inrättandet av:

1. Eu egentlig konstruktionsavdelning, där allt konstruktionsarbete

för linjer, nät, stationer, inventarier och apparater samt allt patentarbete

utfördes. Till denna avdelning skulle jämväl experimentverkstaden hänföras.

2. En stationsavdelning för planering i ekonomiskt och tekniskt hänseende

av telefon- och överdragsstationer samt kontroll av dessa stationers

montage och drift.

Som föreståndare för den egentliga konstruktionsavdelningen kvarstode

avdelningens nuvarande föreståndare, en byrådirektör, och för stationsavdelningen

föresloge styrelsen inrättandet av en ny byrådirektörstjänst. En

lägre tjänsteställning torde icke kunna ifrågakomma med hänsyn dels till

det utomordentligt ansvarsfulla arbete, soin komme att åvila avdelningen,

dels ock till det förhållandet, att avdelningens chef måste i sitt arbete erhålla

eu avsevärd självständighet.

Lönenämnden anför följande:

Även enligt nämndens mening vore det av stor betydelse för telegrafverket,

vilket befunne sig under stark utveckling i tekniskt avseende, att

äga tillgång till kompetenta och väl kvalificerade ledare på de olika specialområden,

som berördes av sagda utveckling. I betraktande härav och då

enligt vad för lönenämnden framhållits inrättandet av ifrågavarande tjänst i

28:e lönegraden icke ansåges kunna medföra några konsekvenser i form av

krav på förhöjd löneställning för andra befattningar inom närliggande arbetsområden,

funne lönenämnden icke något att erinra mot telegrafstyrelsens

förslag i förevarande punkt.

Rörande förste linjeingenjörstjänsten yttrar telegrafstyrelsen:

Anläggnings- och underhållsarbetena å Göteborgs telefonstationer handhades

alltsedan år 1920 av en linjeingenjör såsom föreståndare för linjesektionen

»Göteborgs telefonstationer».

Under de år, som förflutit sedan nämnda år, hade dessa arbeten avsevärt

ökats. Under denna tidsperiod hade ej endast två nya understationer anordnats

utan även huvudstationens ombyggnad till automatisk drift påbörjats

och fullbordats för 12,000 abonnenter. Såsom ett bevis på utvecklingen

under denna period kunde meddelas, att apparatantalet vid Göteborgs telefonstationer,

som vid 1920 års ingång var 23,778, stigit till 31,892 vid början

av år 1928. Samtidigt hade givetvis de tekniska anordningarna för de nya

telefonstationerna och införandet av automatisk drift ställt allt större krav

på den tekniska personalen och särskilt på sektionsföreståndarens duglighet

och arbetsförmåga. Med anledning härav hade telegrafstyrelsen ansett skäligt,

att föreståndaren för Göteborgs telefonstationers sektion höjdes från

linjeingenjörs grad till förste linjeingenjörs grad.

Lönenämndens utlåtande i denna del är av följande lydelse:

Såsom av telegrafstyrelsens skrivelse framginge hade den linjeingenjör,

varom här vore fråga, till uppgift att leda och övervaka arbetet vid installationen

av automatiseringsanordningarna å Göteborgs telefonnät samt

att sedermera efter automatiseringen ansvara för den tekniska funktionen

hos och vidmakthållandet av ifrågavarande automatiseringssystem. Enligt

vad för lönenämnden framhållits vore förslaget i denna punkt förestavat av

eu önskan från styrelsens sida att kunna för de svåra och maktpåliggande

Eu förste

linjcingenjör.

s. 20 Kontrollera mot PDF

En linjeingenjor.

En överko

ntrollor.

20 Kuncjl. Maj tis proposition nr 129.

specialarbeten, som automatiseringen innebure, förvärva och behålla eu i

dylik specialtjänst förfaren och dugande person, och vore det därför nödigt,

att föreståndaren för automatiseringsarbetena gåves samma tjänste- och löneställning,

som redan tillkomme föreståndaren för motsvarande tjänsteområde

i Stockholm.

På de sålunda anförda skälen hade lönenämnden ansett sig böra tillstyrka

ifrågavarande linjeingenjörsbefattnings uppflyttning till förste linjeingenjörstjänst

med placering i 27:e lönegraden.

Telegrafstyrelsen anför i fråga om den nya linjeingenjörstjänsten följande:

För anläggnings- och underhållsarbetena å Stockholms telefonstationer

funnes för närvarande anställda en förste linjeingenjör såsom föreståndare

för arbetena å samtliga stationer samt såsom biträden åt honom dels en

linjeingenjör, vilken huvudsakligen hade på sin lott arbetena å riks- och

landsstationerna, en konstruktör, vilken närmast handhade arbeten, som rörde

automatstationerna, och tre ingenjörsassistenter.

Allt eftersom automatiseringen av Stockholms telefonstationer fortskrede,

bleve givetvis anläggnings- och underhållsarbetena å automatstationerna av

allt större vikt, och allt större krav måste ställas på den person, som vore

föreståndare för arbetena å dessa stationer.

Redan nu vore ungefär 20,000 abonnenter automatiserade. När automatstationen

i kvarteret Jericho omkring årsskiftet 1928/1929 färdigställts, vore

ungefär 35,000 abonnenter automatiserade. Byggnader för automatstationer

å Södermalm och å Norrmalm vore under uppförande och kontrakt rörande

leverans av stationerna redan upprättade. Den person, som vore närmast

ansvarig för dessa automatstationers ordentliga funktion och skötsel, borde

rättvisligen erhålla linjeingenjörs grad.

Telegrafstyrelsen finge därför föreslå, att eu linjeingenjörsbefattning anordnades

i Stockholm med sysselsättning för innehavaren såsom närmaste

ledare av arbetena å Stockholms automatiska telefonstationer.

Lönenämnden anför, att det speciella arbetsfält, varom här vore fråga,

syntes motivera, att den befattningshavare, som finge sig anförtrodd ledningen

av ifrågavarande arbeten, erhölle tjänsteställning såsom linjeingenjör,

synnerligast som denna tjänsteställning redan innehades av den under förste

linjeingenjören lydande befattningshavare, som liade på sin lott arbetena å

riks- och landsstationerna. Lönenämnden har därför ansett sig böra tillstyrka

förevarande förslag.

Vidkommande eu ny överkontrollörstjänst anför telegrafstyrelsen:

Såsom föreståndare för den interurbana avdelningen vid Stockholms telefonstation

vore sedan den 1 juli 1920 anställd en tjänsteman i förste kontrollörs

tjänsteställning. Under de år, som förflutit, sedan den nuvarande

organisationen beträffande befälsförhållandena å nämnda station genomfördes

— densamma vore baserad på trafiksiffror från år 1918 — liade den interurbana

telefontrafiken varit stadd i kraftig tillväxt. Belysande härför vore

det förhållandet, att antalet å stationen betjänade inländska riksledningar

sedan år 1918 i det närmaste tredubblats och för närvarande utgjorde 430.

Under är 1927 hade vid riksavdelningen expedierats omkring 4''/2 miljoner

avgiftsbelagda samtal om sammanlagt nära 7 miljoner samtalsperioder, motsvarande

en avgiftssumma av omkring 5 miljoner kronor; hela antalet vid

stationen expedierade interurbana samtal, avgående och ankommande, utgjorde

i det närmaste 10 miljoner. Den vid avdelningen tjänstgörande personalen

utgjordes för närvarande av 340 befattningshavare.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kunyl. Mnj:ts proposition nr 121).

Redan ledningen ocli övervakandet av denna vid di ga trafik ställde självfallet

mycket stora krav på avdelningsföreståndarens mogenhet, kunskaper

och omdöme. I än högre grad hade emellertid denna föreståndarens arbetsbörda

och ansvar samt betydelsen av hans tjänst ökats genom den under

senare åren verkställda utbyggnaden av de internationella telefonförbindelserna.

Medan tidigare Stockholms trafik med utlandet inskränkt sig till

Danmark, Norge och vissa delar av Tyskland, hade nu telefonförbindelser

etablerats med de flesta mera betydande länderna i Europa samt med vissa

delar av Amerika. Stockholms utomlandsförbindelser komme under den

närmaste tiden att än ytterligare utsträckas. Inom kort komme sålunda bland

annat den nya telefonkabeln till Finland att tagas i bruk. Efter öppnandet

av denna nya förbindelseled kunde Stockholm förväntas bliva en förmedlingspunkt

för trafiken mellan Östeuropa och eu betydande del av de övriga

europeiska staterna.

För att kunna vid ifrågavarande post varaktigt fästa en med såväl inländsk

som internationell telefon trafik väl förtrogen tjänsteman, vilken hade

förmåga att fullt behärska det stora arbetsområde, varom här vore fråga,

samt att rationellt utnyttja befintliga resurser i fråga om personal och ledningar,

funne styrelsen det nödvändigt, att befattningen såsom föreståndare

för avdelningen höjdes till överkontrollörstjänst.

Lönenämnden yttrar på denna punkt följande:

För vinnande av närmare kännedom om behovet av eu uppflyttning av

eu utav de vid Stockholms telefonstation befintliga förste kontrollörsbefattningarna

till överkontrollörstjänst hade nämnden avlagt besök å nämnda

station och därvid sökt göra sig underrättad om de tjänsteåligganden, som

påvilade innehavaren av ifrågavarande förste kontrollörsbefattning. På grund

av vad därvid inhämtats hade nämnden, särskilt med hänsyn till den internationella

telefontrafikens utveckling under senare år och den befattning

med denna sida av telefontjänsten, som nämnde förste kontrollör hade att

taga, kommit till den uppfattningen, att skäl förelåge för en uppflyttning av

befattningen i fråga till överkontrollörstjänst. Lönenämnden ansåge sig sålunda

ej heller böra framställa någon erinran mot styrelsens i detta hänseende

framställda förslag.

I fråga om de två förste kontrollörstjänsterna anför telegrafstyrelsen:

Det manliga trafikbefälet vid Göteborgs telefonstation utgjordes för närvarande

av tre kontrollörer, en förste telegrafassistent och en telegrafassistent.

Den nuvarande befälsorganisationen vore baserad på abonnentantal och trafiksiffror

för år 1917, alltså på förhållanden, som låge mera än tio år tillbaka

i tiden. Trafikens starka ökning och tillkomsten av icke mindre än

tre nya lokalstationer gjorde det nödvändigt att nu vidtaga sådan ändring

i befälsförhållandena å stationen, att de båda huvudavdelningarna, riksavdelningen,

med vilken inom den närmaste tiden komme att införlivas hela

landsavdelningen, samt lokalavdelningen vardera erhölle såsom chef en tjänsteman

i förste kontrollörs tjänsteställning. För möjliggörande härav hemställde

styrelsen om utbyte av två kontrollörstjänster mot förste kontrollörstjänster.

Samtidigt kunde den tredje kontrollörstjänsten, vars innehavare icke längre

komme att tjänstgöra såsom avdelningsföreståndare, ersättas med eu förste

telegrafassistenttjänst.

Tillväxten och utvecklingen av Göteborgs telefonstation sedan år 1917

framginge av nedanstående sammanställning.

Två förste

kontrollörer.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

År 1917.

År 1927.

Antal huvudabonnemang...... ...........

18,499

30.817

» avgiftsfria samtal ..................

» avgående taxerade rikssamtals-

42,185,000

74,429,800

perioder......................................

Inkomster av lokal- och landsnätet.

2,787,626

3,684,898

kronor.......................................

1,589,433

4,931,786

i Inkomster av riksnätet, kronor.........

1,293,390

2,448,466

Ovanstående siffror för år 1927 innebure, att telefonrörelsen i Göteborg

numera uppnått ungefär samma omfattning som motsvarande rörelse i Stockholm

vid den tidpunkt, då föreståndarna för en var av riks-, lands- och lokalavdelningarna

i Stockholm tilldelades förste kontrollörs tjänsteställning. Härtill

komme, att Göteborg i likhet med Stockholm utgjorde förmedlingsstation

för den ständigt växande telefontrafiken mellan Sverige och utlandet.

Vad i sistnämnda avseende ovan sagts beträffande föreståndaren för riksavdelningen

i Stockholm gällde därför, om ock i något mindre omfattning,

även kontrollören å riksavdelningen i Göteborg.

Hå vid bifall till styrelsens förslag i fråga om inrättandet av en överkontrollörstjänst

i Stockholm en förste kontrollörstjänst skulle bliva disponibel

och således kunna tagas i anspråk för eu av de föreslagna förste kontrollör

stjänsterna i Göteborg, skulle följaktligen endast en ny förste kontrollörstjänst

behöva inrättas. Antalet kontrollörstjänster skulle i samband härmed

komma att minskas med tre och antalet förste telegrafassistenter, som

ovan nämnts, ökas med en.

Lönenämnden har utlåtit sig sålunda:

Av vad telegrafstyrelsen anfört framginge, att avsikten nu vore att slutgiltigt

sammanföra de hittillsvarande riks- och landsavdelningama i Göteborg

till en enda avdelning med en förste kontrollör såsom föreståndare.

Den arbetsbörda, som sålunda torde komma att åvila den närmaste ledaren

av denna avdelning, syntes lönenämnden väl motivera befattningens uppflyttning

till förste kontrollörstjänst, i all synnerhet som den internationella

telefontrafikens utveckling även vid denna station ställde stora krav på föreståndarens

arbetsförmåga och duglighet. Vad lokalavdelningen beträffade,

hade denna under de senare åren undergått en stark utveckling genom tillkomsten

av tre nya lokalstationer, något som i och för sig syntes utgöra

skäl för eu bättre tjänste- och löneställning för den befattningshavare, som

hade att övervaka trafikarbetet inom avdelningen. Den pågående automatiseringen

av Göteborgs lokala telefonnät torde ock ställa speciella krav på

denna befattningshavares kunnighet och organisationsförmåga.

På grund av det anförda och då den tredje vid Göteborgs telefonstation

tjänstgörande kontrollören skulle efter den ifrågasatta lönegradsuppflyttningen

kunna ersättas med en befattningshavare i förste telegrafassistents

tjänstegrad, hade lönenämnden funnit sig böra förorda telegrafstyrelsens förslag

om utbytande av två kontrollörer vid nämnda station mot befattningshavare

i förste kontrollörs tjänsteställning.

En avdelnings- Telegrafstyrelsen har beträffande den nya avdelningsingenjörstjänsten an
ingenjör.

fört:

Mät- och provningsavdelningarna vid telegrafverkets verkstad förestodes

för närvarande av en ingenjör sassistent (20:e lönegraden). På grund av den

starka och snabba utveckling, som såväl telegrafi som telefoni och radio

opaginerad Kontrollera mot PDF

2;5

Kungl. Maj:ts proposition nr 12H.

tagit under de senaste åren, måste tillverkningen av apparater och effekter

för att tillgodose de moderna kraven tid efter annan omläggas, liksom de

nya apparaterna måste underkastas omfattande undersökningar och funktionsprov

samt utredningar verkstiillas beträffande fel och störningar. Med säkerhet

kunde förutses, att ifrågavarande arbeten alltjämt komme att ökas, varför

allt större krav måste ställas på föreståndaren för denna avdelning. Med

hänsyn till det stora ansvar och de kvalificerade arbetsuppgifter, som åvilade

denna befattningshavare, syntes det styrelsen väl motiverat, att han bereddes

avdelningsingenjörs tjänsteställning.

Häröver har lönenämnden yttrat följande:

Lönenämnden hade av föreståndaren för telegrafverkets verkstad inhämtat

närmare upplysningar rörande de arbetsuppgifter, som ålåge bemälde iugenjörsassistent.

Dessa arbetsuppgifter hade synts lönenämnden vara av den

kvalificerade och ansvarsfulla beskaffenhet, att desamma torde motivera

tjänstens utbytande mot en befattning inom 22:a lönegraden. Då härförutom,

enligt vad för lönenämnden upplysts, ifrågavarande ingenjörsassistenttjänst i

berörda hänseenden intoge en obestridlig särställning framför övriga befattningar

inom samma tjänstekategori, torde den av telegrafstyrelsen föreslagna

höjningen i tjänste- och lönegrad av befattningen såsom föreståndare för

verkets mät- och provningsavdelningar icke kunna medföra några konsekvenser

i fråga om andra, med densamma nu jämställda tjänster.

Lönenämnden finge därför tillstyrka bifall till telegrafstyrelsens i denna

punkt gjorda framställning.

I fråga om inrättande av ytterligare en notarietjänst har telegrafstyrelsen En notarie

upprepade gånger gjort framställning. Då styrelsen i skrivelse den 26

augusti 1925 först gjorde framställning i ämnet, anförde styrelsen följande:

Genom tillkomsten av rikskabelanläggningarna, för vilkas utvidgning och

underhåll eu vidlyftig skriftväxling med firmor i utlandet måste föras, hade

korrespondensen för styrelsens linjebyrå, särskilt å engelska språket, i avsevärd

grad ökats.

Vidare hade på grund av den alltmer utvecklade internationella telefontrafiken

och det härigenom alltmer ökade antalet tekniska frågor, om vilka

skriftväxling måste föras med främmande länder, det visat sig nödvändigt

att å styrelsens linjebyrå hava anställd en person, som fullt behärskade

korrespondensen på främmande språk.

Ifrågavarande arbetsuppgifter hade sedan flera år tillbaka handhafts av

en extra ordinarie notarie, vilken genom avlagd akademisk examen i engelska,

franska och tyska språken samt därutöver genom studier vid handelshögskolan

i Stockholm vunnit den härför erforderliga kompetensen.

Då ifrågavarande befattning vore av permament art och nuvarande innehavaren

därav varit anställd i verkets tjänst så lång tid, att han den 1 juli

1926 skulle komma i åtnjutande av samma lön, som gällde för ordinarie

notarie i lägsta löneklassen, syntes det styrelsen icke innebära rättvisa att

fortfarande hålla befattningen å extra stat och därigenom beröva innehavaren

förmånen av rätt till tjänste- och familjepension samt de större förmåner i

avseende å rätt till semester och sjukavlöning, som tillkomme ordinarie

tjänsteman, varför styrelsen finge föreslå, att befattningen i fråga uppfördes

å ordinarie stat.

Lönenämnden har i betraktande av vad telegrafstyrelsen till motivering

för sin hemställan i denna del anfört förklarat sig icke finna anledning till

erinran.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Departementschefen.

Uppflyttning

av OIsHrokens
station

till

Mass 1 B.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129.

På grund av teknikens snabba framsteg inom telefon- och radioväsendet

samt den hastiga trafikökning, som inom dessa grenar av verkets arbetsområde

under de senaste åren ägt rum, bland annat genom de utvidgade förbindelserna

med utlandet, befinner sig telegrafverket, såsom jag inledningsvis

antytt, på dessa områden i en stark utveckling, som ställt verket inför såväl

kvantitativt som kvalitativt alltmer ökade arbetsuppgifter. För att kunna

motsvara de sålunda växande kraven måste emellertid verket beredas möjlighet

att till fullgörande av de vidgade arbetsuppgifterna förvärva och behålla

tillräckliga, väl kvalificerade arbetskrafter. Då samtliga nu omförmälda

förslag om uppflyttning eller nyinrättande av tjänster äro betingade av

denna ökade rörelse och deras genomförande synes erforderligt för verksamhetens

behöriga bedrivande inom respektive specialområden, har jag ansett

nödig återhållsamhet beträffande inrättande av nya tjänster kunna förenas

med ett tillstyrkande av dessa förslag.

Statens järnvägar.

I skrivelse den 20 oktober 1928 har järnvägsstyrelsen gjort framställningom

uppflyttning i högre klass av Olskrokens station. Till stöd härför har

styrelsen anfört följande:

Enligt beslut av 1926 års riksdag fastställdes antalet stationer av klass

2 vid statens järnvägar till 21, och bland de stationer, som hänfördes till

denna klass, befann sig stationen Olskroken, vilkens poängtal, uträknat med

ledning av 1923 års trafik, utgjorde 236. Emellertid hade trafikomfattningen

vid stationen efter nämnda år vuxit så avsevärt, att det med ledning av 1927

års trafiksiffror uträknade poängtalet utgjorde 348. Den fastställda undre

gränsen för station av klass 1 B utgjorde 240.

Genom den omdaning av bangårdsförliållandena i Göteborg, som nu påginge,

komme emellertid till statens järnvägars station därstädes att förläggas

all person- och ilgodstrafik, varemot den fraktstyckegods- och vagnslastgodstrafik,

som nu förekomme^ vid nämnda station, överflyttades till Bergslagernas

järnvägars station. Å den förstnämnda stationen komme därför

icke längre att förekomma någon godsvagnstrafik av betydenhet. Ledandet

och övervakandet av växlingsarbetet å Sävenäs rangerbangård, som nu handhades

av Göteborgs station, ansåges därför icke lämpligen böra bibehållas

å denna station, utan detta arbete komme att från och med den 1 maj 1929

överflyttas på Olskrokens station. Härigenom komme denna station att

ytterligare vinna i betydenhet och dess höjning till klass 1 B bleve ännu

mera motiverad. Efter genomförandet av nämnda överflyttning komme stationen

säkerligen att erhålla en poängsumma, som gjorde den jämställd

med stationer av klass 1 A, av vilka Hallsberg, Nässjö och Örebro C. för

år 1927 uppnått en poängsumma av 384, 347 respektive 325. Styrelsen ansåge

dock, att stationen tillsvidare icke borde höjas till högre klass än 1 B.

Den omedelbara kostnadsökningen av en dylik höjning belöpte sig till omkring

1,100 kronor om året.

Överflyttandet av befälet över Sävenäs rangerbangård till Olskroken kunde

dock ej medföra, att Göteborgs station skulle så nedgå i betydelse, att den

skulle kunna sänkas från överinspektorsstation, enär till denna station

komme att överflyttas hela den vid Bergslagsbanans station nu omhiinderhavda

person- och ilgodstrafiken å Västkustbanan, Bergslagernas och Göteborg—Borås

järnvägar.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition ur 120. 25

På grund av vad sålunda anförts liar järnvägsstyrelsen hemställt, att förslag

måtte framläggas för riksdagen om uppflyttning av Olskrokens station

till kl ass 1 B samt om därav föranledd ändring i antalet station sinspektorsbefattningar

av klass 1 B och 2.

Lönenämnden har med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört rörande

trafikarbetets omfattning å Olskrokens station, särskilt sedan Sävenäs rangerbangård

den 1 maj 1929 blivit inordnad under stationen i fråga, ansett

sig böra tillstyrka förevarande framställning.

I samband med sitt beslut angående omklassificering av trafikanstalterna

vid, bland andra, statens järnvägar förutsatte 1926 års riksdag (skrivelse nr

213), att efter genomförandet av då föreliggande omklassificeringsförslag en

omflyttning i klass av en eller annan anstalt kunde på grund av inträffade

växlingar i trafikrörelsen eller av eljest på anstaltens placering i klass inverkande

omständigheter bliva av behovet påkallad samt att Kungl. Maj.t

i fråga om anstalter av sådan klass, att föreståndarbefattningarnas antal

skulle underställas riksdagen, skulle, där sådan omflyttning förutsatte ändring

i antalet dylika föreståndarbefattningar, för riksdagen framlägga förslag

i nu berörda hänseende.

Av vad järnvägsstyrelsen anfört framgår nu, att Olskrokens station, som

redan vid 1926 års klassificering i poängtal befann sig nära den övre gränsen

för klass 2, på grund av trafikarbetets starka ökning nått långt utöver

den undre gränsen för klass 1 B. På grund härav och då det av den pågående

omdaningen av Göteborgs bangårdsförliållanden betingade inordnandet

av Sävenäs rangerbangård under Olskrokens station kommer att

ytterligare öka trafikomfattningen därstädes, anser jag mig böra tillstyrka,

att Olskrokens station från och med den 1 juli 1929 uppflyttas till klass 1 B.

I skrivelse den 27 september 1928 med förslag i fråga om antalet av befattningar

av högst 20:e lönegraden vid statens järnvägar under år 1929 har

järnvägsstyrelsen framlagt förslag om indragning av vissa befattningar i högre

lönegrad än 20:e lönegraden. Dessa befattningar äro i styrelsen en överinspektör

(27:e lönegraden) och registratorsbefattningen (21:a lönegraden)

samt vid distrikten: eu maskiningenjör och en trafikinspektör (bägge 26:e

lönegraden), två maskininspektorer (22:a lönegraden) samt två byråassistenter

och två expeditionsföreståndare (bägge befattningarna 21:a lönegraden).

Till stöd för detta förslag har järnvägsstyrelsen anfört följande:

Den överinspektör sbefattning, som sålunda avsåges till indragning, vore

överinspektörsbefattningen för trafik tjänsten. Innehavaren av denna befattning,

som tillkom under högtrafiken, hade till åliggande bland annat att

genom inspektion undersöka personalanvändningen vid trafikavdelningen och

huruvida utfärdade bestämmelser rörande person- och godstransporttjänsten

vore lämpliga och tillräckliga samt efterlevdes och rätt tillämpades, att föreslå

åtgärder för höjandet av trafikförmågan å olika bandelar, för reglerandet

av trafiken och för avvecklande av eventuella stockningar samt att taga initiativ

till förbättringar av anordningar och föreskrifter. Sedan numera tra
-

Vepartemenls
chefen.

Indragning

av viesa befattningar

1

21:a—27:e

lönegraderna.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

fikom fattningen nedgått, liade det ansetts, att dessa åtgärder kunde tillfyllest

utföras dels av de lokala myndigheterna, dels av andra tjänstemän å de

olika byråerna i styrelsen. Befattningen blev vakant den 1 januari 1920

och hade sedan ej upprätthållits på förordnande.

Beträffande registratorsbefattningen framhölles följande:

Genom kungl. brev den 23 september 1915 anbefalldes järnvägsstyrelsen

bland annat att vid uppkommande ledighet i registratorsbefattningen hos

styrelsen inkomma till Kungl. Maj:t med förslag till tjänstens omreglering,

därvid borde tagas under övervägande, huruvida registratorn åliggande göromål

lämpligen borde fördelas mellan andra tjänstehavare i lägre tjänsteställning

och eventuellt kvinnlig arbetskraft härvid borde komma till användning.

I anledning av nyssnämnda kungl. brev anmälde därefter järnvägsstyrelsen

i sammanhang med avgivandet av förslag till personalstat i skrivelse

den 30 september 1921, att registratorsbefattningen i styrelsen under sistnämnda

år blivit vakant och enligt styrelsens mening borde indragas samt

att de med befattningen dåmera förenade göromålen handhades av en kvinnlig

bokhållare (numera förste kansliskrivare).

I anledning härav finge styrelsen föreslå indragning av ifrågavarande befattning.

Den till indragning föreslagna maskiningenjör sbefattning en utgjordes även

vakant maskiningenjörsbefattning — förut i Falköping-Ranten placerad

befattning av denna grad — som nu genom sammanslagning av maskinsektioner

blivit överflödig och kunde lielt indragas.

En trafikinspektörsbefattning hade blivit överflödig genom verkställd sammanslagning

av Stockholms trafiksektion och 2 trafiksektionen och föresloges

nu till indragning.

Beträffande maskininspektorsbefattningarna. finge styrelsen framhålla, att

tre maskininspektorsbefattningar å linjen beräknades bliva vakanta, under

förutsättning att styrelsens i förevarande skrivelse gjorda hemställan om

återbesättande av tre maskiningenjörsbefattningar vunne bifall. Två av dessa

maskininspektorsbefattningar (i Boden och Malmö) kunde efter sålunda uppkommande

vakans anses överflödiga och anmäldes på grund härav till indragning.

Vidare kunde antalet maskininspektorsbefattningar å linjen minskas

med ytterligare en tjänst, vilken tjänst upptagits inom styrelsen vid

dess verkstadsbyrå, sedan verkstadsdirektörens förut närmaste man, en byrådirektör,

vid den år 1928 beslutade omorganisationen definitivt indragits.

En å nämnda byrå placerad underingenjör hade därvid föreslagits att upp

föras å övergångsstat.

Beträffande byråassistentbefattningarna vore att märka, att en byråassistentbefattning

blivit övertalig genom den verkställda sammanslagningen av

Stockholms trafiksektion och 2 trafiksektionen. Vidare funnes för närvarande

en byråassistentbefattning, vilken vore avsedd för 18 trafiksektionen,

Mora—Kristinehamn jämte bilinjer. För sektionsledningen å denna

linje erfordrades dock ej, att trafikinspektören som närmaste man och ställföreträdare

hade en tjänsteman i byråassistents grad, bland annat av den

anledningen, att den även i Kristinehamn placerade trafikinspektören för 6

trafiksektionen, linjen Laxå—Charlottenberg, vid behov kunde under kortare

tid upprätthålla även förutnämnda trafikinspektörstjänst. Aven denna byråassistentbefattning

kunde alltså indragas.

Beträffande så till slut de två expcditionsföreståndarbefattningarna anfördes,

att för närvarande fyra expeditionsföreståndarbefattningar vore vakanta,

av vilka styrelsen funnit två kunna indragas. Dessa två vore avsedda för

expeditionerna för avgående ilgods vid Stockholms central och för ilgods

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr /''JO. 27

vid Norrköping. Genom en av styrelsen företagen sammanslagning av expeditionerna

för ankommande och avgående ilgods vid Stockholm central

hade den förstnämnda befattningen blivit övertalig, och beträffande ilgodsexpeditionen

vid Norrköping ansåge styrelsen den ej vara av större omfattning

än att den kunde förestås av tjänsteman i förste stationsskrivares grad.

De övriga två, nämligen å biljett- och ilgodsexpeditionerna i Göteborg, borde

hållas vakanta i avvaktan på färdigställandet av Göteborgs bangårdar.

Vad beträffar det av järnvägsstyrelsen såsom förutsättning för ledigblivande

av tre maskininspektorsbefattningar äskade återbesättandet av tre

maskiningenjörstjänster, har Kungl. Maj:t den 7 december 1928 medgivit,

att sistnämnda tre tjänster finge nybesättas med ordinarie innehavare. I fråga

om styrelsens förslag att överflytta en av dessa ledigblivande maskininspektorstjänster

till styrelsens verkstadsbyrå må erinras, att antalet dylika befattningar

jämlikt riksdagens beslut år 1919 (skrivelse nr 290) sedan den 1 juli 1920

är 20, varav 9 vid distriktens maskinavdelningar och 11 vid huvudverkstäderna.

Därest riksdagen icke däremot uttalar någon erinran, lärer Kungl.

Maj:t framdeles medgiva, att berörda omplacering av en maskininspektorstjänst

må äga rum samt att tjänsten må återbesättas med ordinarie innehavare.

Vidkommande styrelsens förslag till indragning av de återstående två

maskininspektorstjänsterna ävensom övriga ovan angivna befattningar anser

jag mig böra tillstyrka förslaget.

I detta sammanhang må erinras, att riksdagen nästlidet år i samband

med beslut om vissa ändringar i statsbaneförvaltningens organisation bemyndigade

Kungl. Maj:t att, i den mån så prövades lämpligt, dels vid uppkommande

ledighet å befattning inom 21:a—27:e lönegraderna av kommunikationsverkens

avlöningsreglemente antingen tills vidare hålla densamma vakant

eller ock utbyta befattningen mot tjänst inom lägre lönegrad, dels ock

inom berörda lönegrader utbyta viss befattning mot annan av samma lönegrad.

Det förutsattes härvid, att anmälan om dylikt utbyte skulle göras

vid nästkommande riksdag.

Med anledning härav får jag meddela, att Kungl. Maj:t den 7 december

1928 med bifall till järnvägsstyrelsens i ovanberörda skrivelse den 27 september

1928 gjorda framställning medgivit utbyte av baninspektorstjänster

mot elektroingenjörstjänster (bägge i 22:a lönegraden) sålunda, att antalet

av nämnda befattningar, vilka sedan den 1 juli 1920 utgjort 5 respektive 1.

från och med den 1 januari 1929 äro 2 respektive 4.

Statens vattenfallsverk.

Sedan en tid tillbaka har frågan om statens vattenfallsverks organisation

och personalbehov varit föremål för övervägande.

Spörsmålet anmäldes inför Kungl. Maj:t den 7 maj 1926, varvid dåvarande

chefen för kommunikationsdepartementet till statsrådsprotokollet anförde

följande:

»Statens vattenfallsverks nuvarande organisation grundar sig huvudsakligen

på ett av vattenfallsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 september

Departements
chefen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

1918 framlagt, av 1919 och 1920 års riksdagar med vissa ändringar godkänt

förslag och liar sålunda tillkommit under en tid, då verkets utveckling stod

i starkt framåtskridande och då i varje fall anledning saknades att räkna

med den stagnation i utvecklingen och den allmänna ekonomiska tillbakagång,

som därefter ägt rum. Också har besparingskommittén i sitt den 13

juni 1925 avgivna utlåtande angående återbesättande av ordinarie befattningar

vid kommunikationsverken förklarat sig icke kunna undgå det intrycket,

att den gällande personalstaten uppgjorts under andra ekonomiska

förutsättningar än dem, som sedermera inträtt, samt i anslutning därtill

uttalat önskvärdheten, att organisationen bleve föremål för en närmare undersökning.

Antalet tjänstemän hos statens vattenfallsverk — vilket, från

att år 1913 hava utgjort 400, stigit till 1,150 under år 1921 — har visserligen

under de senaste åren särskilt med hänsyn till den minskade nybyggnadsverksamheten

så till vida av verksledningen nedbragts, att antalet vid

ingången av år 1926 utgjorde 800. Det synes mig emellertid angeläget, att

en allmän undersökning av personalbehovet med hänsyn till nu inträdda förhållanden

snarast kommer till stånd och att i samband därmed företages

eu allsidig granskning av organisationen i dess helhet, avseende såväl centralförvaltningen

som lokalförvaltningarna, därvid böra undersökas möjligheterna

till begränsningar och förenklingar samt åtgärder i övrigt, som

kunna antagas underlätta arbetet och bidraga till nedbringandet av förvaltningskostnaderna.

Vid denna granskning bör uppmärksamhet ägnas jämväl

åt frågan angående minimibehovet av personal samt dennas lämpliga fördelning

å ordinarie och extra ordinarie. Verkställandet av denna utredning

synes böra anförtros åt verket självt.»

Med bifall till departementschefens därom gjorda hemställan uppdrog

Kungl. Maj:t åt vattenfallsstyrelsen att framlägga utredning i de av departementschefen

berörda avseenden.

Med anledning härav framlade vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 11 november

1926 utredning och förslag i fråga om statens vattenfallsverks organisation

och personalbehov, varefter styrelsen i skrivelse den 9 januari 1927

gjorde vissa tillägg till detta förslag.

Därjämte gjorde vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 29 september 1926

framställning om uppförande å ordinarie stat av en befattning såsom kraftverksdirektör

för de norrländska kraftverken.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 9 november 1928 anbefallt vattenfallsstyrelsen

att verkställa förnyad utredning rörande statens vattenfallsverks

organisation och personalbehov i syfte att åvägabringa större kostnadsminskning

än i det den 11 november 1926 avgivna förslaget förutsatts,

har vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 17 december 1928 framlagt sådan

utredning.

Häröver har kommunikationsverkens lönenämnd den 24 januari 1929 avgivit

utlåtande.

De av vattenfallsstyrelsen verkställda utredningarna hava resulterat i ett

förslag, avseende dels indragning, dels ändring i lönegradsplacering och förändring

inom samma lönegrad samt dels nyinrättande av vissa ordinarie befattningar.

Det av styrelsen sålunda avgivna förslaget innebär i sin helhet

vissa beskärningar. Emellertid har det synts lämpligt att underkasta för
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition tv 129.

slaget eu granskning; en skolan kommer också att verkställas som ett led

i det ekonomiseringsarbete, vilket jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 31

december 1928 skall företagas inom olika grenar av statsförvaltningen.

Ehuru det alltså icke låter sig göra att föra fram denna fråga till nu pågående

riksdag, har jag dock med hänsyn till den stora omfattning, som

statens kraftverksrörelse i Norrland numera erhållit, och då beredande av

anställning på ordinarie stat för den befattningshavare, som har att utöva

ledningen av denna rörelse, skulle verksamt bidraga till att vid befattningen

kunna fästa en särskilt kvalificerad person, ansett mig böra redan

nu till behandling upptaga den del av förslaget, som avser inrättandet

av en ordinarie befattning som kraftverksdirektör för de norrländska kraftverken.

Jag tillåter mig nu övergå till detta ämne.

Vattenfallsstyrelsens kraftverksbyrå, som handlägger ärenden rörande förvaltningen

av statens kraftverk och för vilken överdirektören är chef, är

uppdelad på två avdelningar, förvaltningsavdelningen och anläggningsavdelningen,

vilka var och en förestås av en förste byrådirektör (30:e lönegraden).

För den närmaste skötseln av kraftverken funnos år 1920 och finnas alltjämt

under kraftverksbyrån lokala förvaltningar för Trollhätte, Älvkarleby, Motala,

Porjus och Västerås kraftverk. Förvaltningschef är vid vart och ett av

Trollhätte, Älvkarleby och Motala kraftverk en kraftverksdirektör (arvode av

10,000 kronor jämte tantiem enligt vissa i avlöningsreglementet närmare angivna

grunder, dock minst 2,500 kronor) samt vid vart och ett av Porjus

och Västerås kraftverk en driftchef (28:e lönegraden). Sedermera har tillkommit

Norrfors kraftverk vid lime älv, vilket kraftverk förestås av en

biträdande distriktsingenjör å extra stat. Porjus och Norrfors kraftverk

samt smärre kraftstationsanläggningar vid Stadsforsen i Indalsälven, vid

Sillreån och vid Holaforsen i Ängermanälven jämte tillhörande ledningsnät

hava provisoriskt sammanförts under gemensam ledning av en särskild Norrlandsavdelning

inom kraftverksbyrån. Såsom chef för denna avdelning

tjänstgör en föreståndare å extra stat med ett arvode av 12,500 kronor och

såsom biträde åt honom en å kraftverksbyrån placerad ordinarie förste byråingenjör

(27:e lönegraden).

Vattenfallsstyrelsen anför, att den ökade kraftproduktionen och kraftförsäljningen

kräver ökat arbete för ackvisition, förhandlingar, kontraktsuppgörelser,

planläggning och nybyggnad av distributionsanläggningar samt för

driften och räkenskaperna. Under sådana förhållanden finner styrelsen det

icke vara någon möjlighet till inskränkning av den ordinarie personalen vid

kraftverksbyrån och de lokala kraftförvaltningarna eller i antalet dylika förvaltningar.

Fastmer anser styrelsen, att ännu eu ordinarie dylik kraftverksförvaltning

nu borde komma till stånd. Till stöd härför yttrar styrelsen

följande:

Sedan Norrfors kraftstation blivit tagen i drift, hade styrelsens kraftverksrörelse

i Norrland fått eu sådan omfattning, att i spetsen för den
-

£n

kraftverksdirektör

för

de norrländska

kraftverken.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

samma borde ställas en ordinarie befattningshavare i kraftverksdirektörs

ställning. Under motsvarande lokalförvaltning borde sammanföras Porjns

kraftverk med kraftstationsanläggningarna i Porjus och Harsprånget, regleringsanläggningarna

vid Luleluspen och Suorva, från Porjns utgående kraftledningar,

distributionsanläggningarna i Kiruna och omgivande bygd samt i

Norrbottens kustland, Norrfors kraftverk med kraftstation och distributionsanläggningar,

de provisoriska kraftanläggningarna vid Stadsforseu, Holaforsen

och Sillre samt vissa fastigheter i Norrland. Motsvarande göromål

hade hittills handlagts vid kraftverksbyrån i Stockholm under närmaste ledning

av en föreståndare för »Norrlandsavdelningen», vilken under sig haft

dels en å kraftverksbyrån placerad ordinarie förste byråingenjör, dels driftchefen

vid Porjus kraftverk och vid samma kraftverk anställd ordinarie och

extra personal, dels för Norrfors kraftverks angelägenheter en extra biträdande

distriktsingenjör med tillfälligt kontor i Umeå jämte honom underställd

personal.

Inrättandet av en särskild lokalförvaltning för de norrländska kraftanläggningarna

komme i stort sett icke att medföra någon ökning av antalet

tjänstemän vid kraftverksbyrån med underlydande lokalförvaltningar, utan

den nya ordningen innebure, dels att som föreståndare för kraftverksrörelsen

i Norrland erhölles en ordinarie kraftverksdirektör och dels att viss personal

överflyttades från andra avdelningar till den nya lokalförvaltningen. Den

personal, som till en början skulle komma att tillhöra Norrlandsförvaltningen,

vore följande:

Antal tjänstemän

Ordinarie

Icke ordinarie

Summa

vid Porjus kraftverk .......................................

14

24

38

» Norrfors » ......................................

5

7

12

» provisoriska kraftstationer...........................

—

2

2

» huvudkontoret ..........................................

2

—

2

Totalt

21

33

54

Härtill komme ett varierande antal arbetare för underhålls- och utvidgningsarbeten.

Omfattningen i övrigt av den norrländska kraftverksförvaltningen framginge

av följande uppgifter:

antal större kraftstationer...........................................••••■

» mindre kraftstationer för landsbygdsdistribution

» sekundär- och omformarstationer ........................

» tertiärstationer.........................................................

högspänningslinjernas längd, km..................................

abonnerad effekt, kW ......................................................

antal högspänningsabonnenter ......................................

» lågspänningsabonnenter, cirka ..............................

för år 1929 beräknade driftinkomster, milj. kronor......

» » » » driftkostnader, » » .......

» » » beräknat driftöverskott, » » ......

i anläggningarna investerat kapital, » » ......

3

5

38

605

67,600

50

500

3.9 7

1.87

2.10

62. g

I fråga om platsen för den nya lokala kraftverksförvaltningen hade styrelsen

tidigare uttalat sig för att huvudkontoret borde förläggas till Umeå.

Styrelsen funne emellertid nu, att nämnda huvudkontor lämpligen kunde

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kanyl. M«j:ts proposition )//• !''JU.

31

övergångsvis vara förlagt till Stockholm och att detsamma först längre fram,

sedan ytterligare erfarenhet vunnits, borde överflyttas till Norrland.

Vattenfallsstyrelsen hemställer därför, att för den nya norrländska kraftverksförvaltningen

måtte inrättas en ordinarie kraftverksdirektörsbefattning

samt att den förste byråingenjörsbefattning å kraftverksbyrån, vars innehavare

är biträde åt föreståndaren för Norrlandsavdelningen, måtte överflyttas

till den nya kraftverksförvaltningen och förändras till direktörsassistentbefattning

(samma lönegrad).

Lönenämnden har anfört följande:

Det vore ett kraft- och distributionsnät av avsevärd omfattning, som skulle

inordnas under den nya lokala organisationen. Den ekonomiska omslutningen

vid ifrågavarande kraftverksföretag vore ock betydande. Av de siffror rörande

det ekonomiska resultatet av statens vattenfallsverks olika rörelsegrenar, som

lönenämnden ur tillgänglig statistik låtit sammanställa och som funnes intagna

i eu vid nämndens utlåtande fogad tablå, framginge, att bruttoinkomsterna

vid de två huvudkraftstationerna i Porjus och Norrfors under

år 1927 uppgått till omkring 3.7 9 milj. kronor och driftkostnaderna till omkring

1.6 7 milj. kronor, sålunda lämnande ett driftöverskott av omkring 2.12

milj. kronor, medan exempelvis motsvarande siffror vid Motala kraftverksförvaltning

under samma år belöpt sig till respektive 1.46, 0.75 och 0.71

milj. kronor. Enligt vattenfallsstyrelsens föreliggande skrivelse hade bruttoinkomster,

driftkostnader och överskott vid de till den föreslagna norrländska

kraftverksförvaltningen hörande företagen för år 1929 beräknats till respektive

3.9 7, 1.8 7 och 2.io milj. kronor. Det i anläggningarna investerade

kapitalet uppgick år 1928 enligt styrelsens uppgift till 62.6 milj, kronor.

Det skulle alltså å den föreslagna nya kraftverksdirektören komma att

vila ett betydande ekonomiskt ansvar. I detta sammanhang förtjänade bland

annat att uppmärksammas, att kraftdistributionen från den nyanlagda kraftstationen

i Norrfors med ett avsättningsområde, som sträckte sig söderut

ända ned till Ångermanälven, vore stadd under stark utveckling. Genom

inrättande av den föreslagna nya lokalförvaltningen skulle en fastare organisatorisk

grund skapas för den statliga kraftverksrörelsens ledning och

framtida utveckling i övre Norrland.

Förutsättningen för att den nya lokalförvaltningen skulle helt och fullt

kunna motsvara sin uppgift syntes emellertid lönenämnden vara, att densamma

— såsom också vattenfallsstyrelsen avsett — finge sitt huvudkontor

förlagt till lämplig ort inom sitt blivande förvaltningsområde. Styrelsen,

vars tidigare plan varit, att nämnda huvudkontors förläggningsort skulle

bliva Umeå, hade emellertid nu framhållit, att huvudkontoret i fråga lämpligen

kunde övergångsvis vara förlagt i Stockholm och att detsamma först

längre fram borde, efter inhämtande av ytterligare erfarenhet, överflyttas till

Norrland.

I betraktande av att eu av den nye kraftverksdirektörens viktigaste uppgifter

torde böra bliva att inom sitt förvaltningsområde vinna nya avnämare

av den elektriska kraftproduktionen samt att söka utnyttja konsumtionsmöjligheterna

inom förefintliga distributionsområden på nyttigaste och mest

lönande sätt, måste det enligt lönenämndens mening vara en angelägenhet

av största vikt, att frågan om kraftverksdirektörens placeringsort löstes med

det allra snaraste. Enligt vad nämnden inhämtat vid det besök, nämnden

i anledning av föreliggande remiss avlagt hos vattenfallsstyrelsen, vore det

fortfarande styrelsens avsikt att föreslå Umeå såsom förläggningsort för

s. 32 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

huvudkontoret. I fråga om tidpunkten för ordnandet av denna förläggningsfråga

hade tillika givits det besked, att förläggningen till Norrland borde

vara verkställd senast inom utgången av år 1930.

Lönenämnden, som förutsatte, att detta spörsmål ordnades snarast möjligt

och senast inom den sålunda angivna tiden, ville därför förorda bifall

till styrelsens förslag om Norrlandsavdelningens inom styrelsen förändring

till en lokal norrländsk kraftverksförvaltning och uppförande i samband därmed

å ordinarie stat av eu ny kraftverksdirektörsbefattning.

Statens kraftverksrörelse i mellersta och övre Norrland har på senare

tid, bland annat genom tillkomsten av Norrfors kraftverk, undergått en

stark utveckling, och det är grundad anledning antaga, att denna utveckling

kommer att ytterligare fortgå. I sådant hänseende kan erinras, att Kungl.

Maj:t till innevarande års riksdag framlagt förslag dels till vissa utvidgningsarbeten

vid Porjus kraftverk (proposition nr 32) och dels till anläggning

vid Sillre för beredande av krafttillskott till Norrfors kraftverk (proposition

nr 76). Med den avsevärda omfattning, som den statliga produktionen

och distributionen av kraft i Norrland sålunda numera har och

som torde komma att ytterligart'' ökas, har behovet av en mera fast och

enhetlig förvaltning av de skilda anläggningarna inom detta vidsträckta verksamhetsfält

alltmera framträtt. Icke minst ur ekonomisk synpunkt måste

det med hänsyn till de betydande värden, varom det här rör sig, vara av

vikt att i organisatoriskt hänseende erhålla en fastare grund för den statliga

kraftverksrörelsens ledning och framtida utveckling i Norrland. Då

alltså ett stadigvarande behov av en särskild lokalförvaltning för statens

vattenfallsverks rörelse i mellersta och övre Norrland föreligger och då i

stort sett någon ökning i personalkostnader icke inträder genom inrättandet

av en dylik lokalförvaltning, vill jag förorda, att den nuvarande provisoriska

anordningen med eu särskild Norrlandsavdelning inom styrelsens kraftverksbyrå

ersättes med en särskild lokal kraftverksförvaltning för de norrländska

kraftverken. Med hänsyn till de stora fordringar, som i skilda hänseenden

måste ställas på ledningen av den nya lokalförvaltningen, och då i betraktande

härav det, såsom jag inledningsvis anfört, är av vikt att vid befattningen

såsom förvaltningschef kunna fästa en väl kvalificerad kraft, anser

jag mig böra tillstyrka, att för ändamålet nu inrättas en ordinarie kraftverksdirektörsbefattning.

Yad beträffar den nya lokalförvaltningens förläggning, torde densamma,

med hänsyn till vad vattenfallsstyrelsen anfört, under lämplig övergångstid

få vara i Stockholm. Vid sådant förhållande lärer prövning av frågan om

förändring av en förste byråingenjör stjänst till direktörsassistentbefattning

kunna uppskjutas, till dess förut omförmälda granskning av vattenfallsverkets

organisation och personalbehov ägt rum.

Övergångsanordningar.

De av mig förordade ändringarna i fråga om vissa befattningar vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk synas

lämpligen böra genomföras den 1 juli 1929.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 129. :s:s

T fråga om de befattningar, som skulle indragas, kan det bliva erforderligt

att uppföra eu eller annan på övergångsstat. l)ot synes därför lämpligt,

att Kungl. Maj:t jämväl i fråga om befattningar, vilkas antal fastställes

av Kungl. Maj:t och riksdagen, efter förslag av vederbörande verksstyrelse

årligen tills vidare bestämmer övergångsstatens omfattning.

Då sålunda vissa av de erforderliga övergångsanordningarna kräva riksdagens

medgivande, torde bemyndigande böra utverkas för Kungl. Maj:t att

utfärda de bestämmelser, som kunna erfordras för genomförande av de föreslagna

ändringarna.

Genomförandet av de av mig förordade förslagen skulle medföra ändringar

i den vid gällande avlöningsreglemente för kommunikationsverken fogade

tjänsteförteckningen. I överensstämmelse med vad under de senare åren

skett beträffande av organisationsändringar vid nämnda verk föranledda

ändringar i sagda avlöningsreglemente torde Kungl. Maj:t böra bemyndigas

att i berörda tjiinsteförteckning vidtaga de ändringar, som föranledas av

riksdagens i förevarande ämnen fattade beslut.

Departementschefens hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda i skilda avseenden anfört hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

l:o) besluta, med tillämpning från och med den 1 juli 1929,

att i den vid avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk fogade tjänsteförteckningen skall

vid postverket i 15:e lönegraden upptagas befattningen garagemästare

;

samt att ur nyssnämnda förteckning skola utgå följande befattningar,

nämligen:

vid telegrafverket:

i 15:e lönegraden: förrådsbokhållare,

» 17:e » : katalogredaktör;

vid statens järnvägar:

i 21:a lönegraden: registrator;

2:o) besluta, att antalet av följande befattningar skall från

och med den 1 juli 1929 utgöra:

Befattningar, som avses i 1 § 1 mom. av avlöningsreglementet:

vid statens vattenfallsverk:

kraftverksdirektör .................................................................... 4;

Befattningar, hänförliga till 21:a—30:e lönegraderna i den vid

avlöningsreglementet fogade tjänsteför teckning:

vid postverket:

postmästare av klass 2 .................................................... ..... 52;

Tlihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 105häft. (Nr 129.) 382 89 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

vid telegrafverket:

notarie ..................................................................................... 6

förste kontrollör................................................................... 21

avdelningsingenjör..................................................................... 5

överkontrollör ......................................................................... 3

telegrafkommissarie av klass 1A .......................................... 8

förste sekreterare ...................................................... 1

förste linjeingenjör .................................................................. 13

byrådirektör ............................................................................. 6

byråchef ................................................................................... 5;

vid statens järnvägar:

expeditionsföreståndare .......................................................... 20

byråassistent............................................................................. 18

stationsinspektor av klass 2 .................................................. 20

maskininspektor ........................................................................ 18

stationsinspektor av klass 1 B ............................................... 25

trafikinspektör ........................................................................... 8

maskiningenjör........................................................................ 9

överinspektör............................................................................. 2;

3:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att, när nuvarande innehavaren

av befattningen såsom telegrafdirektör vid Göteborgs telegrafstation

avgår, indraga sagda befattning;

4:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser,

som vid genomförande av ovanberörda ändringar

erfordras; samt

5:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att i den vid avlöningsreglementet

fogade tjänsteförteckningen vidtaga de ändringar, som

föranledas av riksdagens beslut beträffande befattningar vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenBegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Waldemar Wiens.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 19211.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:104 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende ä löneställning och antal av vissa ordinarie befattningar vid po s. 10 i texten
  2. SU 1929:43 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende ä löneställning och antal av vissa ordinarie befattningar vid postverket, tele s. 10 i texten