Angående ny värmeledning och införande av elektrisk belysning i nationalmuseibyggnaden m. m
1929-01-18 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1929:13, Angående ny värmeledning och införande av elektrisk belysning i nationalmuseibyggnaden m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition Nr 13.
1
Nr 13.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ny värmeledning
och införande av elektrisk belysning i nationalmuseibyggnaden
m. m.; given Stockholms slott den 18 januari 1.929.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Cl. Lindskog.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18
januari 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lund vik, Borell, von Steyern, Malmberg,
Lindskog, Bissmark, Johansson.
Departementschefen, statsrådet Lindskog anför härefter:
Vid anmälan den 4 januari 1929 av anslagsbehoven under riksstatens
för budgetåret 1929/1930 åttonde huvudtitel hemställde jag under punkt 21,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition angående
ny värmeledning och införande av elektrisk belysning i nationalmuseibyggnaden
m. in., för nämnda budgetår såsom extra reservationsanslag
beräkna ett belopp av 194,800 kronor. Denna min hemställan blev av
Kungl. Maj:t bifallen.
Jag anhåller nu att få återkomma till detta ärende.
I statsverkspropositionen till 1928 års riksdag, åttonde huvudtiteln, punkt
18, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för utförande i huvudsaklig över
Bihang
till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 11 häft. (Nr 13.)
Ny värmeledning
och
införande av
elektrisk
belysning i
nationalmusei
byggnaden
m. m.
1
2
Kungl. May.ts proposition Nr 13.
ensstämmelse med i ärendet framlagda förslag om ny värmeledningsanläggning
samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden
bevilja ett belopp av 389,600 kronor samt därav för budgetåret 1928
1929 såsom extra reservationsanslag anvisa 194,800 kronor. I avseende å
de närmare detaljerna i detta förslag tillåter jag mig hänvisa till nämnda
punkt i 1928 års åttonde huvudtitel och vill nu allenast i korthet erinra
om följande.
Vid föredragning inför Kungl. Maj:t av detta ärende redogjorde min företrädare
i statsrådsämbetet för ett av byggnadsstyrelsen den 11 augusti 1925
dagtecknat kostnadsförslag i ämnet, slutande på 610,000 kronor, vilket förslag
byggnadsstyrelsen sedermera och senast i skrivelse den 17 augusti 1927
förklarat sig vidhålla. Med anledning av de stora kostnader, som enligt
byggnadsstyrelsens förslag skulle bliva förenade med de här ifrågasatta ändringsarbetena,
ansåg min företrädare sig böra undersöka, om icke någon
billigare, men dock tillfredsställande lösning av frågan vore möjlig. Med
anledning härav hade museichefen på hans anmodan under hand från byggnadsfirman
Algot Lindgren, Sveavägen 33, Stockholm, inhämtat ett anbud
å utförandet — i enlighet med de av byggnadsstyrelsen uppgjorda ritningarna
—• av ny värmeledningsanläggning jämte elektrisk kraft- och belysningsanläggning
inom museibyggnaden. Ifrågavarande anbud slutade på
eu summa av 418,000 kronor.
Med anledning av sistnämnda anbud inhämtade dåvarande departementschefen,
likaledes under hand, yttrande från 1927 års besparingsnämnd, vilken
fann, att totalsumman enligt Lindgrens förslag skulle kunna minskas
till 389,600 kronor. Besparingen, 28,400 kronor, avsåg kostnaderna för upptagande
av de gamla värmeledningsrören och igenläggande av kanalerna
för dessa, med vilka arbeten besparingsnämnden ansåg kunna anstå.
För egen del yttrade dåvarande departementschefen i frågan följande:
Av den i ärendet förebragta utredningen bar jag funnit mig övertygad
om att åtgärder med det snaraste måste vidtagas för att i nationalmuseibyggnaden
åstadkomma erforderliga ändringar beträffande dels värmeledningsanordningarna,
dels den elektriska belysningen. Staten synes mig icke
längre kunna bära ansvaret för att låta nationalmuseets oersättliga skatter
utsättas för den för varje år alltmera ökade fara, som den från byggnadens
uppförande på 1860-talet stammande värmeledningsanordningen enligt samtliga
experters samstämmiga utlåtanden medför.
När det gäller frågan om kostnaderna för de ifrågasatta byggnads- och
inredningsarbetena, hava, såsom av det anförda framgår, olika beräkningar
framlagts. Byggnadsstyrelsens tidigare framlagda och vid upprepade tillfällen
vidhållna förslag slutar på ett belopp av 610,000 kronor, under det
att byggnadsfirman Algot Lindgrens förslag slutar på ett belopp av 418,000
kronor eller, därest i enlighet med besparingsnämndens förslag — till vilket
jag ansluter mig — med upptagandet av de gamla värmeledningsrören och
kanalernas igenläggande för någon tid får anstå, 389,600 kronor. Med hänsyn
till den stora skillnaden i kostnader, anser jag mig böra tillstyrka fram
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
:s
Kunt)!. Maj:ts /iropoxittuu Nr l.''l.
ställning till riksdagen grundad på de av nämnda firma framlagda kostnadsberäkningarna.
Med hänsyn till vikten av att ur säkerhetssynpunkt tillfredsställande anordningar
med det snaraste bliva vidtagna och för att icke mera än nödvändigt
försvåra museets arbete under ombyggnadstiden anser jag mig böra
föreslå, att byggnadstiden begränsas till två år, och torde de erforderliga
medlen böra fördelas på dessa båda är med cirka hälften pa vartdera året.
De närmare bestämmelser, som bliva erforderliga beträffande arbetenas
utförande, kontroll o. s. v. ävensom i fråga om uppgörandet av kontrakt
med firman Algot Lindgren torde det framdeles få ankomma pa lvungl. Maj:t
att meddela. Jag vill här endast framhålla att jag i likhet med besparingsnämnden
finner det lämpligt att det uppdrages åt socialstyrelsens värmetekniska
avdelning att i fråga om värmeledningsanordningarna genomarbeta
det gjorda förslaget, innan åtgärder vidtagas för detsammas utförande.
I skrivelse den 5 maj 1928, nr 169, anmälde riksdagen, att riksdagen för
utförande i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet framlagda förslag
av ny värmeledningsanläggning samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation
i nationalmuseibyggnaden beviljat ett belopp av 389,600 kronor samt
därav för budgetåret 1928/1929 såsom extra reservationsanslag anvisat
194,800 kronor.
Riksdagen anförde därvid, bland annat:
Av den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen blivit övertygad
därom, att det nuvarande uppvärmningssystemet i nationalmuseibyggnaden
är förenat med sådana olägenheter och vådor, att eu ändring av nu rådande
förhållanden synes med det snaraste vara av oavvisligt behov påkallad. Med
hänsyn till den med nuvarande anordning förenade brandrisken och i betraktande
av nödvändigheten av snabba åtgärder för dess hävande har riksdagen
sålunda ansett sig böra bifalla förslaget om att anslag beredes för
införande i byggnaden av ett nytt värmeledningssystem och i samband därmed
anordnande därstädes av elektrisk belysnings- och kraftinstallation.
Riksdagen har väl uppmärksammat, hurusom Kungl. Maj:ts förslag innebär
vissa inskränkningar i det av byggnadsstyrelsen uppgjorda programmet.
Med hänsyn härtill har riksdagens vederbörande utskott låtit i vederbörlig
ordning inhämta yttrande av byggnadsstyrelsen över det av ovanbemälda
byggnadsfirma Algot Lindgren uppgjorda programmet ävensom över en av
1927 års besparingsnämnd avgiven P. M., i vad nämnda program och P. M.
innebure inskränkningar i avseende å arbetenas utförande i förhållande till
det av byggnadsstyrelsen ursprungligen uppgjorda förslaget, därvid styrelsen
företrädesvis hade att yttra sig i den punkt i byggnadsfirman Lindgrens
program, som avsåge bibehållandet av de nuvarande värmeledningskanalerna
och däri befintliga gamla värmeledningsrör. I anledning av detta byggnadsstyrelsens
yttrande har riksdagen ej kunnat undgå hysa vissa betänkligheter
mot Kungl. Maj:ts förslag, men då byggnadsstyrelsen, såsom av utlåtandet
framgår, icke direkt motsatt sig de av Kungl. Maj:t föreslagna inskränkningarna,
och då i allt fall ett avlägsnande av de nuvarande riskmomenten
givetvis är att betrakta som eu synnerlig viktig och brådskande angelägenhet,
har riksdagen låtit sina betänkligheter i förevarande avseende vika.
Vad vidare beträffar de kostnadsberäkningar, på vilka Kungl. Maj:t stöder
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 13.
sitt förslag, har riksdagen likaledes ej kunnat undgå uppmärksamma, hurusom
de utan gensägelse äro hållna i underkant.
Riksdagen förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t tillser, ätt de ifrågasatta
arbetena icke varda igångsatta, förrän fullgoda garantier vunnits såväl
för att kvaliteten av ändrings- och byggnadsarbetena ej äventyras som för
att arbetena visas kunna utföras inom ramen för den av Kungl. Maj:t beräknade
kostnadssumman.
Genom beslut den 24 maj 1928 anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen
att så snart ske kunde infordra entreprenadanbud för utförande av
ifrågavarande arbeten i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet framlagda
förslag samt under iakttagande tillika av vad riksdagen i nyssberörda
skrivelse den 5 maj 1928 anfört. Tillika anbefallde Kungl Maj:t byggnadsstyrelsen
att efter samråd med överintendenten och chefen för nationalmuseum
med eget utlåtande överlämna de sålunda infordrade anbuden till Kungl. Maj :t,
och förklarade Sig Kungl. Maj:t vilja framdeles vidare besluta i ärendet.
Med anledning härav inkom byggnadsstyrelsen till Kungl. Maj:t med en
den 6 juni 1928 dagtecknad skrivelse, däri byggnadsstyrelsen anförde huvudsakligen
följande.
Innan anbud å ifrågavarande arbeten kunde i vederbörlig ordning infordras,
måste fullständiga entreprenadhandlingar med tillhörande ritningar upprättas,
och komme kostnaderna för ifrågavarande förberedande arbeten att
fördela sig på följande sätt:
uppmätningsritningar, byggnadsritningar och byggnadsbeskrivnin
gar
samt detalj ritningar............................
konstruktionsritningar och beskrivningar för värme- och ventilationsanläggningen
.................................
konstruktionsritningar och beskrivningar för elektriska belysnings
och
kraftsystemen.................................
utförande av prov för de blivande belysningsanordningarna med
tillhörande provisoriska ledningar......................
dubliceringar av ritningar och entreprenadhandlingar.........
kronor
6,750: —
7,000: —
2,250: —
800: —
600:-
17,400: —
Då byggnadsstyrelsen icke förfogade över medel, som kunde tagas i anspråk
för bestridande av här ifrågakomna kostnader, hemställde byggnadsstyrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte ställa till styrelsens förfogande ett belopp
av 17,400 kronor av de av riksdagen för budgetåret 1928/1929 anvisade
medel för här ifrågakomna installationsarbeten.
Genom beslut den 29 juni 1928 ställde Kungl. Maj:t till byggnadsstyrelsens
förfogande för de i styrelsens skrivelse den 6 juni 1928 omförmälda
ändamål 17,400 kronor att utgå av det utav 1928 års riksdag anvisade extra
reservationsanslaget å 194,800 kronor.
Nu har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 5 december 1928 inkommit
med sitt slutliga förslag. Byggnadsstyrelsen har härvid anfört följande:
I anledning av Kungl. Maj:ts berörda beslut den 29 juni 1928 har byggnadsstyrelsen
uppdragit åt tjänstgörande arkitekten hos styrelsen Ture Ryberg
5
Kungl. Maj.is proposition Nr Vi.
att uppgöra erforderliga uppmätningsritningar över byggnaden samt ritningar
och arbetsbeskrivning in. m. till byggnadsarbeten i samband med installationerna,
varjämte styrelsen med civilingenjören Hugo Theorells konstruktionsbyrå
överenskommit om uppgörandet av konstruktionsritningar och
beskrivningar till värme- och ventilationsanläggningen. Slutligen har styrelsen
givit sin tjänsteman för handläggning av elektrotekniska ärenden, civilingenjören
E. Ideineman i uppdrag att dels uppgöra konstruktionsritningar och
beskrivningar till elektriska belysnings- och kraftsystemen och att i samhand
därmed föranstalta om utförande av behövliga prov för belysningsanordningarna
och dels upprätta program över elektrisk belysningsarmatur.
Samtliga ritningar över installationer och byggnadsarbeten äro numera
fullbordade och hava uppgjorts under samarbete med överintendenten och
chefen för nationalmuseum. Konstruktionsritningarna till värme- och ventilationsanläggningen
hava dessutom granskats av styrelsens tjänsteman för
värme- och sanitetstekniska ärenden, civilingenjören Helge Eriksson, som
jämväl under hand samrått med socialstyrelsens värmetekniska avdelning.
Vad beträffar värme- och ventilationsanläggningen har denna i huvudsak
konstruerats enligt det av byggnadsstyrelsen tidigare framlagda förslaget,
varvid dock uppvärmningen av de åtta överljussalarna i tavelgalleriet numera
föreslagits ske medelst cirkulerande luft, som uppvärmes genom varmluftaggregat,
placerade i kammare, som anordnas i utrymmen över de invid
salarna belägna kabinetten i enlighet med vad styrelsen angivit såsom ett
alternativ i sin skrivelse till statsutskottet den 22 februari 1928, bilagd
utskottets utlåtande nr 101. Det ursprungliga förslaget, som avsåg, att
dessa salar skulle uppvärmas genom i nischer placerade elementgrupper,
har vid det slutliga utformandet av anläggningen övergivits på grund av
nedan angivna tungt vägande skäl, som överintendenten Gauffin under hand
anfört. Nischanordningarna skulle sålunda i hög grad bliva bestämmande
vid tavlornas placering, vilket åter skulle kunna inverka hindrande för ett
rationellt utnyttjande av väggutrymmet. Vidare kunde den varma uppåtgående
luftströmmen från elementen i nischerna med tiden bliva skadlig
för de konstverk, som placerades ovanför desamma. Det nu valda systemet
gåve däremot full frihet vid tavlornas placering samt ingen inskränkning i
väggutrymmet, varjämte luften i salarna genom de i varmkammaren anbragta
filtren befriades från en del dammpartiklar, vilket i längden hade
stor betydelse. Luftcirkulationen i salarna kunde även anses bliva betydligt
bättre och jämnare än enligt det äldre förslaget, och man hade möjlighet
att framdeles, om så befunnes nödvändigt, anbringa anordningar för fuktning
av luften. För övrigt kan nämnas, att det nu föreslagna systemet
kommer att tillämpas vid det nya konstmuseum, som för närvarande är
under uppförande i Berlin, enligt vad civilingenjören Eriksson erfarit vid
nyligen företaget besök därstädes.
I vissa fall hava anordningarna blivit mera omfattande än som kunde
på utredningsstadiet beräknas. Så hava exempelvis varmkammaren i källaren
och de från densamma utgående varmluftkanalerna krävt större utrymme
och mera omfattande ingrepp i byggnaden för ernående av den erforderliga
effekten vid ventilationen av museilokalerna. För ernående av tillräcklig
uppvärmning av vestibulen nr 55*) i bottenvåningen hava vidare värmeelement
måst placeras i trapplanet nr 87 i våningen 1 trappa upp och i samband
*) I avseende å denna och följande nummerbeteckningar hänvisas till de byggnadsstyrelsens
skrivelse bilagda ritningarna.
6 Kungl. Maj. ts proposition Nr 13.
därmed en glasskärm till skydd mot luftdrag vid den på denna plats anordnade
försäljningen. Härjämte har en särskild varmkammare för cirkulationsluft
måst anordnas i det mörka utrymmet innanför nr 99 i våningen
1 trappa upp för förstärkning av uppvärmningen av stora mitthallen nr
109 i våningen 2 trappor upp. Likaså har det vid nu företagna undersökningar
genom uppbilningar i våningarna visat sig, att de två rökkanaler,
som skola utnyttjas för panncentralen och vilka vid inloppet i källaren befunnits
hava erforderlig area, successivt minskas uppåt. Detta förhållande,
som icke på det förberedande utredningsstadiet kunde förutses, medför
ganska arbetsamma bilningar, varjämte skorstenarna, för vinnande av tillräckligt
drag, måste förlängas med 2 meter, vilket icke låter sig göra med
mindre de nuvarande skorstenarna ovan yttertaket först rivas och nya uppföras
till erforderlig höjd. Slutligen bör nämnas, att vedspisarna i de tre
bostadslägenheterna måste utbytas mot gasspisar, enär draget i de rökkanaler,
vilka nu äro gemensamma för värmepannorna och köksspisarna, icke torde
bliva tillfredsställande, då värmeugnarna slopas. Det är också ur brandsäkerhetssynpunkt
mera betryggande med gasspisar än med vedspisar.
A andra sidan hava besparingar åstadkommits genom slopandet av samtliga
evakueringstrummor på vindarna, vilket anses kunna ske utan olägenhet
därigenom att man låter de låga utrymmena mellan de inre och yttre glastaken
i sin helhet tjänstgöra som trummor. Evakueringsskorstenarnas antal
har samtidigt ytterligare minskats till fyra.
Förutom de besparingar byggnadsstyrelsen föreslagit i berörda skrivelse
till statsutskottet kan i detta sammanhang nämnas, att kostnaderna även
nedbringats genom eu del med överintendenten Gauffin överenskomna inskränkningar
i målningsarbetena.
En detalj i uppvärmningsanordningarna, som berör kabinetten i våningen
2 trappor upp, har i viss mån ändrats utan nämnvärd inverkan på kostnaden.
Ursprungliga förslaget avsåg att ändra och hytta fram sittbänkarna
och förse dessa med ryggar, så att den varma luften från de under bänkarna
placerade elementen skulle ledas upp mellan ryggarna och fönsterbröstvärnen.
Detta förslag skulle medföra, att man framdeles vore beroende
av bänkarnas bibehållande. Den nu tilltänkta anordningen avser däremot
varmluftens ledande genom trummor, som inbilas i bröstvärnen och utmynna
i fönsterbänkarna, vilket möjliggör sittbänkarnas borttagande, om så skulle
befinnas önskvärt.
Beträffande den av 1927 års besparingsnämnd upptagna frågan om golvkanalernas
bibehållande tills vidare i nuvarande skick har byggnadsstyrelsen
i skrivelsen till statsutskottet anfört, att styrelsen under utredningsarbetet
ansåge det nödvändigt, att igenläggningen av kanalerna utfördes samtidigt
med installationen av den nya värmeledningen med hänsyn till de betydande
olägenheter för museiarbetet och allmänheten, som vore förknippade
med ett undanskjutande av detta arbete till en senare tidpunkt. Styrelsen
framhöll därvid det olämpliga i att endast för dessa arbeten avstänga museilokalerna
och verkställa omflyttningar av museiföremålen med därav följande
risker för dessa, till vilken mening överintendenten Gauffin anslutit sig i
sitt den 22 februari 1928 avgivna yttrande, vilket bilagts styrelsens berörda
skrivelse till statsutskottet.
Vid utarbetande av entreprenadhandlingarna har igenläggandet av golvkanalerna
medtagits, varvid dock detta arbete ställts såsom alternativ i
museilokalerna i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp samt i vissa
Kungl. proposition Nr 7.7. 7
lokaler i våningen 2 trappor upp, där golven icke i övrigt beröras av installationsarbetena.
Man bar sålunda utgått ifrån att kanalerna i varje fall
skola igenläggas i vestibulen nr 53 i bottenvåningen och i golvplanet nr
37 i våningen 1 trappa upp samt i mitthallen nr 10!) i våningen 2 trappor
upp jämte de i samma våning belägna salarna nr 111, 122, 124 och 134
med tillhörande kabinett, i vilka salar och kabinett golven ändock delvis
måste omläggas för nedläggning av elektriska ledningar. Byggnadsstyrelsen
har, under motivering att frågan om historiska museets avflyttning numera
blivit aktuell, i skrivelsen till statsutskottet anfört, att det syntes vara lämpligt
att i avvaktan på iordningställandet av bottenvåningens lokaler för
nationalmusei räkning tills vidare uppskjuta igenläggandet av golvkanalerna
i dessa lokaler, varigenom eu icke oväsentlig sänkning av anslaget kunde
göras. Sedan det emellertid genom de inkomna anbuden visat sig, att
kostnaderna för här ifrågavarande arbeten i icke blott de övre våningarna
utan även bottenvåningen i detta sammanhang bliva vida gynnsammare än
byggnadsstyrelsen vågat räkna med, synes det riktigast och för statsverket
förmånligast att icke undanskjuta dessa arbeten utan nu taga denna utgift.
Ett arbete, som däremot utan olägenhet tills vidare kan anstå och som
ej heller var medtaget i byggnadsstyrelsens ursprungliga utredning, är kompletteringen
av innanfönstren i vissa lokaler i våningen 1 trappa upp.
Detta arbete, som också medtagits såsom alternativ i arbetsbeskrivningen,
torde byggnadsstyrelsen i sinom tid kunna bekosta med anlitande av anslaget
till byggnader och reparationer, såsom redan skett i en del lokaler,
där behovet varit mera trängande.
Beträffande den elektriska installationen kan anföras, att de provbelysningar,
som under hösten företagits, givit vid handen, att ledningarnas och
tillhörande apparaters antal och dimensioner måste ökas högst betydligt
utöver de i utredningen beräknade för ernående av den erforderliga effekten,
vilket givetvis medfört högre kostnader än som på utredningsstadiet kunde
beräknas. Detta har även haft till följd, att ytterligare en elektrisk servis
måste anordnas för anslutning till stadens ledningsnät. Likaså bör nämnas,
att överintendenten Gauffin hemställt om framdragning av en del ledningar
för våningen 1 trappa upp för framtida anslutning av belysningsanordningar
i utställningsmontrer, en åtgärd, som är synnerligen välbetänkt, då kostnaderna
i detta sammanhang bliva väsentligt lägre än om arbetet sedermera
måste utföras separat.
Såsom nyss nämndes hava provbelysningar visserligen företagits, men för
utexperimenterandet av den för varje särskilt fall lämpligaste armaturen
böra ytterligare prov verkställas, sedan definitiva ledningar framdragits,
varför styrelsen anser sig böra anföra en viss reservation beträffande armaturvalet,
som för eu del lokaler måhända lämpligast bör slutligt avgöras,
då den första byggnadsperiodens arbeten avslutats och konstföremålen återflyttats
till sina platser.
Vidkommande arbetets planläggning må till sist meddelas, att den effektiva
arbetstiden, såsom tidigare skett, beräknats till 21 månader, fördelade
på fyra byggnadsperioder. I samråd med överintendenten Gauffin har emellertid
nu den ändringen vidtagits, att tiderna för museiföremålens omftyttning
mellan de olika byggnadsperioderna inskränkts till eu månad, det vill
säga inalles tre månader mot förut beräknade två respektive sex månader.
Enligt denna plan skola arbetena således utföras inom en tidrymd av inalles
två år, inberäknat mellantiderna för omflyttningarna. Kostnaderna för vakt
-
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 13.
hållning kunna genom denna tidsbegränsning nedbringas med i runt tal
1,500 kronor.
Samtliga nu föreliggande entreprenadhandlingar, ritningar och beskrivningar
hava upprättats med iakttagande av såväl rimliga ekonomiska synpunkter
som de berättigade krav, som uppställts från museiledningens sida,
samt i fullt samförstånd med denna. Alla konstruktioner och detaljer hava
utformats så, att anläggningen med hänsyn till det framtida användandet
och underhållet av byggnaden kommer att bliva så praktisk och ekonomisk
som möjligt. Jämväl har hänsyn tagits till brandtekniska krav samt till
de fordringar, som ur estetisk synpunkt rimligen böra uppställas med anledning
av byggnadens monumentalitet och i byggnaden använda ädla materialier.
På grundval av de sålunda uppgjorda entreprenadhandlingarna hava anbud
infordrats å utförandet av de olika arbetena.
Kostnaderna för utförandet av ifrågavarande installationer och därmed
förenade arbeten kunna på grund av de inkomna anbuden beräknas till
560,000 kronor.
Den sålunda angivna kostnadssumman 560,000 kronor fördelar sig enligt
en av intendenten hos byggnadsstyrelsen Knut Bildmark uppgjord beräkning
på följande sätt:
Ny värmeledning, elektrisk belysnings- och kraftinstallation
jämte armatur samt byggnads- och målningsarbeten,
exklusive innanfönster enligt alternativ B i anbudet
å byggnadsarbetena (sammanlagda kostnadssumman är
baserad på infordrade anbud)..................
Kostnad för elektrisk servis enligt meddelande från Stockholms
elektricitetsverk........................
Vakthållning samt anordnande av provisoriska brandskåp
(enligt byggnadsstyrelsens tidigare specifikation minskad
med 90 dagar för yttre vakthållningen å 13,5
timmar = 1,215 timmar ä kronor 1:25 = kronor
1,518: 75).................................
Konstruktörsarvoden för värmeledningen och den elektriska
installationen (dessa voro inräknade i ingenjör
Theorells och A.-B. Elektriska rådfrågningsbyråns kostnadsberäkningar)
...........................
Byggnadsritningar, byggnadsledning och entreprenadhandlingar
....................................
Kontroll för värmeledningen, elektriska installationen och
byggnadsarbetena...........................
Diverse omkostnader, såsom provisoriska omkopplingar
av uppvärmningsanordningarna under perioder, som
infalla under kall årstid, uppvärmning av lokaler, som
stå under arbete, bränsle till provningar, anordningar
för provisoriska tjänsterum, ytterligare prov med armatur
samt oförutsedda utgifter..................
Ersättande av för utredningen, genom Kungl. Maj:ts
beslut den 3 april 1925, anvisade medel . . ........
kronor 454,135: —
» 3,000: —
21,500: —
9,750: —
15,000: —
20,000: —
34,615: —
2,000: —
Summa kronor 560,000: —
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr IS.
Byggnadsstyrelsen anför vidare i sin skrivelse den 5 december 1928:
1)& riksdagen, såsom ovan erinrats, redan beviljat 389,600 kronor, skulle
alltså ytterligare erfordras ett belopp av 170,400 kronor. För innevarande
budgetår har riksdagen av de beviljade medlen anvisat 194,800 kronor.
Med hänsyn till att arbetena nu icke kunna beräknas bliva igångsatta förrän
tidigast under mars månad 1929, är det tillfyllest, att för budgetåret 1929/
1930 anvisas återstoden av det beviljade beloppet, eller 194,800 kronor,
under det att återstoden av de inalles erforderliga medlen, anvisas för budgetåret
1930/1931.
Till kostnaderna för själva arbetenas utförande bör emellertid läggas ett
belopp till bestridande av utgifter för de oundvikliga omflyttningarna av
samlingarna under de olika arbetsperioderna. Sedan de definitiva ritningarna
utarbetats, hava dessa utgifter numera kunnat beräknas. För nationalmusei
vidkommande hava dessa utgifter sålunda beräknats till 11,000 kronor
och för statens historiska museum till 4,000 kronor. Totalkostnaden för
ifrågavarande arbeten bör således ökas med 15,000 kronor, vilket belopp
lämpligen bör läggas till det för budgetåret 1930/1931 avsedda anslaget.
Därjämte har byggnadsstyrelsen till åtlydnad av Kungl. Maj:ts enligt beslutet
den 24 maj 1928 givna befallning överlämnat samtliga till styrelsen
inkomna anbud å utförande av ifrågakomna arbeten i nationalmuseibyggnaden
ävensom ett exemplar av samtliga ritningar och beskrivningar; och
har styrelsen hemställt att Kungl. Maj:t måtte dels föreslå 1929 års riksdag
att till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande anläggningar utöver
för ändamålet redan beviljade 389,600 kronor, bevilja ett belopp av 185,400
kronor och av de sålunda beviljade medlen, tillhopa 575,000 kronor, för
budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisa 194,800 kronor,
dels och i händelse av riksdagens bifall till eu dylik proposition, för påbörjande
av arbetena i fråga ställa till byggnadsstyrelsens förfogande återstoden,
eller 177,400 kronor, av det för budgetåret 1928/1929 anvisade extra
reservationsanslaget.
Slutligen har byggnadsstyrelsen framhållit, att de infordrade anbuden äro
för anbudsgivarna bindande till och med den 15 mars 1929, varför byggnadsstyrelsen
vore angelägen att dessförinnan erhålla besked, huru i ärendet
vidare skulle förfaras.
Den av byggnadsstyrelsen på grundvalen av nu infordrade anbud verkställda
utredningen giver vid handen, att kostnaderna för de av styrelsen
såsom nödvändiga ansedda arbetena inom nationalmuseibyggnaden komma
att — bortsett från det tidigare ej medräknade beloppet 15,000 kronor för
omflyttning av samlingarna under ombyggnadsarbetet — belöpa sig till
170,400 kronor mera än som beräknades vid framläggande av förslag i
ämnet i statsverkspropositionen till 1928 års riksdag. Anledningen till kostnadsökningen
är dels den att ändringsarbetena föreslagits erhålla en något
större omfattning än enligt förslaget till 1928 års riksdag, dels den att en
del kostnader beräknats väl lågt i samma förslag. Emellertid slutar nu
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 11 häft. (Nr 13.) 9
Departe
mentschefen.
10
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 13.
byggnadsstyrelsens kostnadsberäkning för själva ändringsarbetena å ett belopp
50,000 kronor lägre än styrelsens ursprungliga beräkning.
Det är givetvis beklagligt, att ändringsarbetena beträffande nationalmusei
värmelednings- och belysningsförhållanden komma att kräva större kostnader
än som förutsattes vid äskandet av begynnelseanslaget för arbetena i
fråga. Att emellertid nu låta de höga kostnaderna i så måtto inverka på
ett slutligt ståndpunkttagande till denna fråga, att därav skulle föranledas
ett uppskov med arbetenas igångsättande, anser jag dock icke tillrådligt.
Riskerna med den nuvarande anordningen hava städse påtalats och bliva
givetvis med varje år allt större; det kan enligt min mening icke försvaras,
att ej från statens sida fullt effektiva åtgärder vidtagas för att skydda dess
dyrbaraste och mest oersättliga konstsamlingar. Riksdagens uttalande och
beslut 1928 giva ock vid handen, att riksdagen till fullo uppskattat vikten
av att dessa arbeten komma till stånd.
Mot de beräkningar, som ligga till grund för byggnadsstyrelsens senaste
utlåtande och förslag, har jag ej funnit anledning till erinran. All erfarenhet
ifråga om arbeten av nu ifrågavarande slag visar, att kostnaderna
bliva betydande, då det gäller att företaga ingripande omändringsarbeten i
gamla byggnader; så mycket mera torde detta äga tillämpning, då det är fråga
om eu byggnad av den utomordentligt solida beskaffenhet som nationalmuseibyggnaden
och om arbeten, vid vilkas utförande man självfallet även har
att taga hänsyn till de konstnärliga krav, som äro ofrånkomliga vid ändringsarbeten
inom ett konstmuseum av nationalmusei karaktär. Såsom
torde framgå av de till grund för byggnadsstyrelsens beräkningar liggande
handlingar, vilka komma att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott,
synes byggnadsstyrelsen hava sökt taga skälig hänsyn till sparsamhetskraven.
Att styrelsen likväl medtagit bland annat omläggning av vissa golv samt i
övrigt igenläggning av golvkanalerna till de nuvarande värmeledningsrören
synes mig välbetänkt, då i allt fall stora ändringar i rummen måste göras.
Denna åtgärd, liksom en del andra, vilka kunna anses gå utöver den till
grund för 1928 års anslagsäskande liggande planen, synes ock stå väl samman
med den av riksdagen uttalade uppfattningen, att kvaliteten av ändringsoch
byggnadsarbetena ej finge äventyras.
De kostnadsberäkningar, som nu utförts av byggnadsstyrelsen, synas vidare
— grundade såsom de äro på formliga anbud — vara sådana, att de kunna
tagas till utgångspunkt för beviljande av slutligt anslag för ändamålet. Riksdagen
framhöll år 1928, att arbetena ej finge igångsättas förrän de visades
kunna utföras inom ramen för den av Kungl. Maj:t då beräknade kostnadssumman.
Till följd av detta riksdagens villkor hava arbetena hittills ej
kunnat påbörjas, utan hava endast förberedande åtgärder därför vidtagits.
Då de nu infordrade anbuden icke äro för anbudsgivarna bindande längre
än till och med den 15 mars 1929 är en skyndsam behandling av detta
ärende önskvärd. Under erinran att det ytterligare erforderliga anslags
-
11
Kungl. Maj:t* proposition Nr 13.
beloppet å 185,400 kronor behöver anvisas att utgå först under budgetåret
1930/1931 får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för utförande i huvudsaklig överensstämmelse med i
ärendet framlagda förslag om ny värmeledningsanläggning
samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden
utöver redan beviljade 389,600 kronor, bevilja
ett belopp av 185,400 kronor och av de sålunda beviljade
medlen, tillhopa 575,000 kronor, för budgetåret
1929/1930 såsom extra reservationsanslag
anvisa........................kronor 194,800: -
Vad departementschefen sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar Hans Maj:t
Konungen bifalla samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
E. Meurling.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1929:16 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ny värmeledning och införande av elektrisk belysning i nationahnuseihyggnadcn m. m. s. 8 i texten
- SU 1929:13 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ny värmeledning och införande av elektrisk belysning i nationalmuseibyggnaden m. m. s. 1 i texten