Sök i Ratio Lex

Angående ny värmeledning och införande av elektrisk belysning i nationalmuseibyggnaden m. m

1929-01-18 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:13, Angående ny värmeledning och införande av elektrisk belysning i nationalmuseibyggnaden m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 13.

1

Nr 13.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ny värmeledning

och införande av elektrisk belysning i nationalmuseibyggnaden

m. m.; given Stockholms slott den 18 januari 1.929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Cl. Lindskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18

januari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lund vik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Lindskog anför härefter:

Vid anmälan den 4 januari 1929 av anslagsbehoven under riksstatens

för budgetåret 1929/1930 åttonde huvudtitel hemställde jag under punkt 21,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition angående

ny värmeledning och införande av elektrisk belysning i nationalmuseibyggnaden

m. in., för nämnda budgetår såsom extra reservationsanslag

beräkna ett belopp av 194,800 kronor. Denna min hemställan blev av

Kungl. Maj:t bifallen.

Jag anhåller nu att få återkomma till detta ärende.

I statsverkspropositionen till 1928 års riksdag, åttonde huvudtiteln, punkt

18, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för utförande i huvudsaklig över
Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 11 häft. (Nr 13.)

Ny värmeledning

och

införande av

elektrisk

belysning i

nationalmusei

byggnaden

m. m.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition Nr 13.

ensstämmelse med i ärendet framlagda förslag om ny värmeledningsanläggning

samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden

bevilja ett belopp av 389,600 kronor samt därav för budgetåret 1928

1929 såsom extra reservationsanslag anvisa 194,800 kronor. I avseende å

de närmare detaljerna i detta förslag tillåter jag mig hänvisa till nämnda

punkt i 1928 års åttonde huvudtitel och vill nu allenast i korthet erinra

om följande.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t av detta ärende redogjorde min företrädare

i statsrådsämbetet för ett av byggnadsstyrelsen den 11 augusti 1925

dagtecknat kostnadsförslag i ämnet, slutande på 610,000 kronor, vilket förslag

byggnadsstyrelsen sedermera och senast i skrivelse den 17 augusti 1927

förklarat sig vidhålla. Med anledning av de stora kostnader, som enligt

byggnadsstyrelsens förslag skulle bliva förenade med de här ifrågasatta ändringsarbetena,

ansåg min företrädare sig böra undersöka, om icke någon

billigare, men dock tillfredsställande lösning av frågan vore möjlig. Med

anledning härav hade museichefen på hans anmodan under hand från byggnadsfirman

Algot Lindgren, Sveavägen 33, Stockholm, inhämtat ett anbud

å utförandet — i enlighet med de av byggnadsstyrelsen uppgjorda ritningarna

—• av ny värmeledningsanläggning jämte elektrisk kraft- och belysningsanläggning

inom museibyggnaden. Ifrågavarande anbud slutade på

eu summa av 418,000 kronor.

Med anledning av sistnämnda anbud inhämtade dåvarande departementschefen,

likaledes under hand, yttrande från 1927 års besparingsnämnd, vilken

fann, att totalsumman enligt Lindgrens förslag skulle kunna minskas

till 389,600 kronor. Besparingen, 28,400 kronor, avsåg kostnaderna för upptagande

av de gamla värmeledningsrören och igenläggande av kanalerna

för dessa, med vilka arbeten besparingsnämnden ansåg kunna anstå.

För egen del yttrade dåvarande departementschefen i frågan följande:

Av den i ärendet förebragta utredningen bar jag funnit mig övertygad

om att åtgärder med det snaraste måste vidtagas för att i nationalmuseibyggnaden

åstadkomma erforderliga ändringar beträffande dels värmeledningsanordningarna,

dels den elektriska belysningen. Staten synes mig icke

längre kunna bära ansvaret för att låta nationalmuseets oersättliga skatter

utsättas för den för varje år alltmera ökade fara, som den från byggnadens

uppförande på 1860-talet stammande värmeledningsanordningen enligt samtliga

experters samstämmiga utlåtanden medför.

När det gäller frågan om kostnaderna för de ifrågasatta byggnads- och

inredningsarbetena, hava, såsom av det anförda framgår, olika beräkningar

framlagts. Byggnadsstyrelsens tidigare framlagda och vid upprepade tillfällen

vidhållna förslag slutar på ett belopp av 610,000 kronor, under det

att byggnadsfirman Algot Lindgrens förslag slutar på ett belopp av 418,000

kronor eller, därest i enlighet med besparingsnämndens förslag — till vilket

jag ansluter mig — med upptagandet av de gamla värmeledningsrören och

kanalernas igenläggande för någon tid får anstå, 389,600 kronor. Med hänsyn

till den stora skillnaden i kostnader, anser jag mig böra tillstyrka fram
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

:s

Kunt)!. Maj:ts /iropoxittuu Nr l.''l.

ställning till riksdagen grundad på de av nämnda firma framlagda kostnadsberäkningarna.

Med hänsyn till vikten av att ur säkerhetssynpunkt tillfredsställande anordningar

med det snaraste bliva vidtagna och för att icke mera än nödvändigt

försvåra museets arbete under ombyggnadstiden anser jag mig böra

föreslå, att byggnadstiden begränsas till två år, och torde de erforderliga

medlen böra fördelas på dessa båda är med cirka hälften pa vartdera året.

De närmare bestämmelser, som bliva erforderliga beträffande arbetenas

utförande, kontroll o. s. v. ävensom i fråga om uppgörandet av kontrakt

med firman Algot Lindgren torde det framdeles få ankomma pa lvungl. Maj:t

att meddela. Jag vill här endast framhålla att jag i likhet med besparingsnämnden

finner det lämpligt att det uppdrages åt socialstyrelsens värmetekniska

avdelning att i fråga om värmeledningsanordningarna genomarbeta

det gjorda förslaget, innan åtgärder vidtagas för detsammas utförande.

I skrivelse den 5 maj 1928, nr 169, anmälde riksdagen, att riksdagen för

utförande i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet framlagda förslag

av ny värmeledningsanläggning samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation

i nationalmuseibyggnaden beviljat ett belopp av 389,600 kronor samt

därav för budgetåret 1928/1929 såsom extra reservationsanslag anvisat

194,800 kronor.

Riksdagen anförde därvid, bland annat:

Av den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen blivit övertygad

därom, att det nuvarande uppvärmningssystemet i nationalmuseibyggnaden

är förenat med sådana olägenheter och vådor, att eu ändring av nu rådande

förhållanden synes med det snaraste vara av oavvisligt behov påkallad. Med

hänsyn till den med nuvarande anordning förenade brandrisken och i betraktande

av nödvändigheten av snabba åtgärder för dess hävande har riksdagen

sålunda ansett sig böra bifalla förslaget om att anslag beredes för

införande i byggnaden av ett nytt värmeledningssystem och i samband därmed

anordnande därstädes av elektrisk belysnings- och kraftinstallation.

Riksdagen har väl uppmärksammat, hurusom Kungl. Maj:ts förslag innebär

vissa inskränkningar i det av byggnadsstyrelsen uppgjorda programmet.

Med hänsyn härtill har riksdagens vederbörande utskott låtit i vederbörlig

ordning inhämta yttrande av byggnadsstyrelsen över det av ovanbemälda

byggnadsfirma Algot Lindgren uppgjorda programmet ävensom över en av

1927 års besparingsnämnd avgiven P. M., i vad nämnda program och P. M.

innebure inskränkningar i avseende å arbetenas utförande i förhållande till

det av byggnadsstyrelsen ursprungligen uppgjorda förslaget, därvid styrelsen

företrädesvis hade att yttra sig i den punkt i byggnadsfirman Lindgrens

program, som avsåge bibehållandet av de nuvarande värmeledningskanalerna

och däri befintliga gamla värmeledningsrör. I anledning av detta byggnadsstyrelsens

yttrande har riksdagen ej kunnat undgå hysa vissa betänkligheter

mot Kungl. Maj:ts förslag, men då byggnadsstyrelsen, såsom av utlåtandet

framgår, icke direkt motsatt sig de av Kungl. Maj:t föreslagna inskränkningarna,

och då i allt fall ett avlägsnande av de nuvarande riskmomenten

givetvis är att betrakta som eu synnerlig viktig och brådskande angelägenhet,

har riksdagen låtit sina betänkligheter i förevarande avseende vika.

Vad vidare beträffar de kostnadsberäkningar, på vilka Kungl. Maj:t stöder

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 13.

sitt förslag, har riksdagen likaledes ej kunnat undgå uppmärksamma, hurusom

de utan gensägelse äro hållna i underkant.

Riksdagen förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t tillser, ätt de ifrågasatta

arbetena icke varda igångsatta, förrän fullgoda garantier vunnits såväl

för att kvaliteten av ändrings- och byggnadsarbetena ej äventyras som för

att arbetena visas kunna utföras inom ramen för den av Kungl. Maj:t beräknade

kostnadssumman.

Genom beslut den 24 maj 1928 anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen

att så snart ske kunde infordra entreprenadanbud för utförande av

ifrågavarande arbeten i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet framlagda

förslag samt under iakttagande tillika av vad riksdagen i nyssberörda

skrivelse den 5 maj 1928 anfört. Tillika anbefallde Kungl Maj:t byggnadsstyrelsen

att efter samråd med överintendenten och chefen för nationalmuseum

med eget utlåtande överlämna de sålunda infordrade anbuden till Kungl. Maj :t,

och förklarade Sig Kungl. Maj:t vilja framdeles vidare besluta i ärendet.

Med anledning härav inkom byggnadsstyrelsen till Kungl. Maj:t med en

den 6 juni 1928 dagtecknad skrivelse, däri byggnadsstyrelsen anförde huvudsakligen

följande.

Innan anbud å ifrågavarande arbeten kunde i vederbörlig ordning infordras,

måste fullständiga entreprenadhandlingar med tillhörande ritningar upprättas,

och komme kostnaderna för ifrågavarande förberedande arbeten att

fördela sig på följande sätt:

uppmätningsritningar, byggnadsritningar och byggnadsbeskrivnin
gar

samt detalj ritningar............................

konstruktionsritningar och beskrivningar för värme- och ventilationsanläggningen

.................................

konstruktionsritningar och beskrivningar för elektriska belysnings
och

kraftsystemen.................................

utförande av prov för de blivande belysningsanordningarna med

tillhörande provisoriska ledningar......................

dubliceringar av ritningar och entreprenadhandlingar.........

kronor

6,750: —

7,000: —

2,250: —

800: —

600:-

17,400: —

Då byggnadsstyrelsen icke förfogade över medel, som kunde tagas i anspråk

för bestridande av här ifrågakomna kostnader, hemställde byggnadsstyrelsen,

att Kungl. Maj:t måtte ställa till styrelsens förfogande ett belopp

av 17,400 kronor av de av riksdagen för budgetåret 1928/1929 anvisade

medel för här ifrågakomna installationsarbeten.

Genom beslut den 29 juni 1928 ställde Kungl. Maj:t till byggnadsstyrelsens

förfogande för de i styrelsens skrivelse den 6 juni 1928 omförmälda

ändamål 17,400 kronor att utgå av det utav 1928 års riksdag anvisade extra

reservationsanslaget å 194,800 kronor.

Nu har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 5 december 1928 inkommit

med sitt slutliga förslag. Byggnadsstyrelsen har härvid anfört följande:

I anledning av Kungl. Maj:ts berörda beslut den 29 juni 1928 har byggnadsstyrelsen

uppdragit åt tjänstgörande arkitekten hos styrelsen Ture Ryberg

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.is proposition Nr Vi.

att uppgöra erforderliga uppmätningsritningar över byggnaden samt ritningar

och arbetsbeskrivning in. m. till byggnadsarbeten i samband med installationerna,

varjämte styrelsen med civilingenjören Hugo Theorells konstruktionsbyrå

överenskommit om uppgörandet av konstruktionsritningar och

beskrivningar till värme- och ventilationsanläggningen. Slutligen har styrelsen

givit sin tjänsteman för handläggning av elektrotekniska ärenden, civilingenjören

E. Ideineman i uppdrag att dels uppgöra konstruktionsritningar och

beskrivningar till elektriska belysnings- och kraftsystemen och att i samhand

därmed föranstalta om utförande av behövliga prov för belysningsanordningarna

och dels upprätta program över elektrisk belysningsarmatur.

Samtliga ritningar över installationer och byggnadsarbeten äro numera

fullbordade och hava uppgjorts under samarbete med överintendenten och

chefen för nationalmuseum. Konstruktionsritningarna till värme- och ventilationsanläggningen

hava dessutom granskats av styrelsens tjänsteman för

värme- och sanitetstekniska ärenden, civilingenjören Helge Eriksson, som

jämväl under hand samrått med socialstyrelsens värmetekniska avdelning.

Vad beträffar värme- och ventilationsanläggningen har denna i huvudsak

konstruerats enligt det av byggnadsstyrelsen tidigare framlagda förslaget,

varvid dock uppvärmningen av de åtta överljussalarna i tavelgalleriet numera

föreslagits ske medelst cirkulerande luft, som uppvärmes genom varmluftaggregat,

placerade i kammare, som anordnas i utrymmen över de invid

salarna belägna kabinetten i enlighet med vad styrelsen angivit såsom ett

alternativ i sin skrivelse till statsutskottet den 22 februari 1928, bilagd

utskottets utlåtande nr 101. Det ursprungliga förslaget, som avsåg, att

dessa salar skulle uppvärmas genom i nischer placerade elementgrupper,

har vid det slutliga utformandet av anläggningen övergivits på grund av

nedan angivna tungt vägande skäl, som överintendenten Gauffin under hand

anfört. Nischanordningarna skulle sålunda i hög grad bliva bestämmande

vid tavlornas placering, vilket åter skulle kunna inverka hindrande för ett

rationellt utnyttjande av väggutrymmet. Vidare kunde den varma uppåtgående

luftströmmen från elementen i nischerna med tiden bliva skadlig

för de konstverk, som placerades ovanför desamma. Det nu valda systemet

gåve däremot full frihet vid tavlornas placering samt ingen inskränkning i

väggutrymmet, varjämte luften i salarna genom de i varmkammaren anbragta

filtren befriades från en del dammpartiklar, vilket i längden hade

stor betydelse. Luftcirkulationen i salarna kunde även anses bliva betydligt

bättre och jämnare än enligt det äldre förslaget, och man hade möjlighet

att framdeles, om så befunnes nödvändigt, anbringa anordningar för fuktning

av luften. För övrigt kan nämnas, att det nu föreslagna systemet

kommer att tillämpas vid det nya konstmuseum, som för närvarande är

under uppförande i Berlin, enligt vad civilingenjören Eriksson erfarit vid

nyligen företaget besök därstädes.

I vissa fall hava anordningarna blivit mera omfattande än som kunde

på utredningsstadiet beräknas. Så hava exempelvis varmkammaren i källaren

och de från densamma utgående varmluftkanalerna krävt större utrymme

och mera omfattande ingrepp i byggnaden för ernående av den erforderliga

effekten vid ventilationen av museilokalerna. För ernående av tillräcklig

uppvärmning av vestibulen nr 55*) i bottenvåningen hava vidare värmeelement

måst placeras i trapplanet nr 87 i våningen 1 trappa upp och i samband

*) I avseende å denna och följande nummerbeteckningar hänvisas till de byggnadsstyrelsens

skrivelse bilagda ritningarna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj. ts proposition Nr 13.

därmed en glasskärm till skydd mot luftdrag vid den på denna plats anordnade

försäljningen. Härjämte har en särskild varmkammare för cirkulationsluft

måst anordnas i det mörka utrymmet innanför nr 99 i våningen

1 trappa upp för förstärkning av uppvärmningen av stora mitthallen nr

109 i våningen 2 trappor upp. Likaså har det vid nu företagna undersökningar

genom uppbilningar i våningarna visat sig, att de två rökkanaler,

som skola utnyttjas för panncentralen och vilka vid inloppet i källaren befunnits

hava erforderlig area, successivt minskas uppåt. Detta förhållande,

som icke på det förberedande utredningsstadiet kunde förutses, medför

ganska arbetsamma bilningar, varjämte skorstenarna, för vinnande av tillräckligt

drag, måste förlängas med 2 meter, vilket icke låter sig göra med

mindre de nuvarande skorstenarna ovan yttertaket först rivas och nya uppföras

till erforderlig höjd. Slutligen bör nämnas, att vedspisarna i de tre

bostadslägenheterna måste utbytas mot gasspisar, enär draget i de rökkanaler,

vilka nu äro gemensamma för värmepannorna och köksspisarna, icke torde

bliva tillfredsställande, då värmeugnarna slopas. Det är också ur brandsäkerhetssynpunkt

mera betryggande med gasspisar än med vedspisar.

A andra sidan hava besparingar åstadkommits genom slopandet av samtliga

evakueringstrummor på vindarna, vilket anses kunna ske utan olägenhet

därigenom att man låter de låga utrymmena mellan de inre och yttre glastaken

i sin helhet tjänstgöra som trummor. Evakueringsskorstenarnas antal

har samtidigt ytterligare minskats till fyra.

Förutom de besparingar byggnadsstyrelsen föreslagit i berörda skrivelse

till statsutskottet kan i detta sammanhang nämnas, att kostnaderna även

nedbringats genom eu del med överintendenten Gauffin överenskomna inskränkningar

i målningsarbetena.

En detalj i uppvärmningsanordningarna, som berör kabinetten i våningen

2 trappor upp, har i viss mån ändrats utan nämnvärd inverkan på kostnaden.

Ursprungliga förslaget avsåg att ändra och hytta fram sittbänkarna

och förse dessa med ryggar, så att den varma luften från de under bänkarna

placerade elementen skulle ledas upp mellan ryggarna och fönsterbröstvärnen.

Detta förslag skulle medföra, att man framdeles vore beroende

av bänkarnas bibehållande. Den nu tilltänkta anordningen avser däremot

varmluftens ledande genom trummor, som inbilas i bröstvärnen och utmynna

i fönsterbänkarna, vilket möjliggör sittbänkarnas borttagande, om så skulle

befinnas önskvärt.

Beträffande den av 1927 års besparingsnämnd upptagna frågan om golvkanalernas

bibehållande tills vidare i nuvarande skick har byggnadsstyrelsen

i skrivelsen till statsutskottet anfört, att styrelsen under utredningsarbetet

ansåge det nödvändigt, att igenläggningen av kanalerna utfördes samtidigt

med installationen av den nya värmeledningen med hänsyn till de betydande

olägenheter för museiarbetet och allmänheten, som vore förknippade

med ett undanskjutande av detta arbete till en senare tidpunkt. Styrelsen

framhöll därvid det olämpliga i att endast för dessa arbeten avstänga museilokalerna

och verkställa omflyttningar av museiföremålen med därav följande

risker för dessa, till vilken mening överintendenten Gauffin anslutit sig i

sitt den 22 februari 1928 avgivna yttrande, vilket bilagts styrelsens berörda

skrivelse till statsutskottet.

Vid utarbetande av entreprenadhandlingarna har igenläggandet av golvkanalerna

medtagits, varvid dock detta arbete ställts såsom alternativ i

museilokalerna i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp samt i vissa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. proposition Nr 7.7. 7

lokaler i våningen 2 trappor upp, där golven icke i övrigt beröras av installationsarbetena.

Man bar sålunda utgått ifrån att kanalerna i varje fall

skola igenläggas i vestibulen nr 53 i bottenvåningen och i golvplanet nr

37 i våningen 1 trappa upp samt i mitthallen nr 10!) i våningen 2 trappor

upp jämte de i samma våning belägna salarna nr 111, 122, 124 och 134

med tillhörande kabinett, i vilka salar och kabinett golven ändock delvis

måste omläggas för nedläggning av elektriska ledningar. Byggnadsstyrelsen

har, under motivering att frågan om historiska museets avflyttning numera

blivit aktuell, i skrivelsen till statsutskottet anfört, att det syntes vara lämpligt

att i avvaktan på iordningställandet av bottenvåningens lokaler för

nationalmusei räkning tills vidare uppskjuta igenläggandet av golvkanalerna

i dessa lokaler, varigenom eu icke oväsentlig sänkning av anslaget kunde

göras. Sedan det emellertid genom de inkomna anbuden visat sig, att

kostnaderna för här ifrågavarande arbeten i icke blott de övre våningarna

utan även bottenvåningen i detta sammanhang bliva vida gynnsammare än

byggnadsstyrelsen vågat räkna med, synes det riktigast och för statsverket

förmånligast att icke undanskjuta dessa arbeten utan nu taga denna utgift.

Ett arbete, som däremot utan olägenhet tills vidare kan anstå och som

ej heller var medtaget i byggnadsstyrelsens ursprungliga utredning, är kompletteringen

av innanfönstren i vissa lokaler i våningen 1 trappa upp.

Detta arbete, som också medtagits såsom alternativ i arbetsbeskrivningen,

torde byggnadsstyrelsen i sinom tid kunna bekosta med anlitande av anslaget

till byggnader och reparationer, såsom redan skett i en del lokaler,

där behovet varit mera trängande.

Beträffande den elektriska installationen kan anföras, att de provbelysningar,

som under hösten företagits, givit vid handen, att ledningarnas och

tillhörande apparaters antal och dimensioner måste ökas högst betydligt

utöver de i utredningen beräknade för ernående av den erforderliga effekten,

vilket givetvis medfört högre kostnader än som på utredningsstadiet kunde

beräknas. Detta har även haft till följd, att ytterligare en elektrisk servis

måste anordnas för anslutning till stadens ledningsnät. Likaså bör nämnas,

att överintendenten Gauffin hemställt om framdragning av en del ledningar

för våningen 1 trappa upp för framtida anslutning av belysningsanordningar

i utställningsmontrer, en åtgärd, som är synnerligen välbetänkt, då kostnaderna

i detta sammanhang bliva väsentligt lägre än om arbetet sedermera

måste utföras separat.

Såsom nyss nämndes hava provbelysningar visserligen företagits, men för

utexperimenterandet av den för varje särskilt fall lämpligaste armaturen

böra ytterligare prov verkställas, sedan definitiva ledningar framdragits,

varför styrelsen anser sig böra anföra en viss reservation beträffande armaturvalet,

som för eu del lokaler måhända lämpligast bör slutligt avgöras,

då den första byggnadsperiodens arbeten avslutats och konstföremålen återflyttats

till sina platser.

Vidkommande arbetets planläggning må till sist meddelas, att den effektiva

arbetstiden, såsom tidigare skett, beräknats till 21 månader, fördelade

på fyra byggnadsperioder. I samråd med överintendenten Gauffin har emellertid

nu den ändringen vidtagits, att tiderna för museiföremålens omftyttning

mellan de olika byggnadsperioderna inskränkts till eu månad, det vill

säga inalles tre månader mot förut beräknade två respektive sex månader.

Enligt denna plan skola arbetena således utföras inom en tidrymd av inalles

två år, inberäknat mellantiderna för omflyttningarna. Kostnaderna för vakt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 13.

hållning kunna genom denna tidsbegränsning nedbringas med i runt tal

1,500 kronor.

Samtliga nu föreliggande entreprenadhandlingar, ritningar och beskrivningar

hava upprättats med iakttagande av såväl rimliga ekonomiska synpunkter

som de berättigade krav, som uppställts från museiledningens sida,

samt i fullt samförstånd med denna. Alla konstruktioner och detaljer hava

utformats så, att anläggningen med hänsyn till det framtida användandet

och underhållet av byggnaden kommer att bliva så praktisk och ekonomisk

som möjligt. Jämväl har hänsyn tagits till brandtekniska krav samt till

de fordringar, som ur estetisk synpunkt rimligen böra uppställas med anledning

av byggnadens monumentalitet och i byggnaden använda ädla materialier.

På grundval av de sålunda uppgjorda entreprenadhandlingarna hava anbud

infordrats å utförandet av de olika arbetena.

Kostnaderna för utförandet av ifrågavarande installationer och därmed

förenade arbeten kunna på grund av de inkomna anbuden beräknas till

560,000 kronor.

Den sålunda angivna kostnadssumman 560,000 kronor fördelar sig enligt

en av intendenten hos byggnadsstyrelsen Knut Bildmark uppgjord beräkning

på följande sätt:

Ny värmeledning, elektrisk belysnings- och kraftinstallation

jämte armatur samt byggnads- och målningsarbeten,

exklusive innanfönster enligt alternativ B i anbudet

å byggnadsarbetena (sammanlagda kostnadssumman är

baserad på infordrade anbud)..................

Kostnad för elektrisk servis enligt meddelande från Stockholms

elektricitetsverk........................

Vakthållning samt anordnande av provisoriska brandskåp

(enligt byggnadsstyrelsens tidigare specifikation minskad

med 90 dagar för yttre vakthållningen å 13,5

timmar = 1,215 timmar ä kronor 1:25 = kronor

1,518: 75).................................

Konstruktörsarvoden för värmeledningen och den elektriska

installationen (dessa voro inräknade i ingenjör

Theorells och A.-B. Elektriska rådfrågningsbyråns kostnadsberäkningar)

...........................

Byggnadsritningar, byggnadsledning och entreprenadhandlingar

....................................

Kontroll för värmeledningen, elektriska installationen och

byggnadsarbetena...........................

Diverse omkostnader, såsom provisoriska omkopplingar

av uppvärmningsanordningarna under perioder, som

infalla under kall årstid, uppvärmning av lokaler, som

stå under arbete, bränsle till provningar, anordningar

för provisoriska tjänsterum, ytterligare prov med armatur

samt oförutsedda utgifter..................

Ersättande av för utredningen, genom Kungl. Maj:ts

beslut den 3 april 1925, anvisade medel . . ........

kronor 454,135: —

» 3,000: —

21,500: —

9,750: —

15,000: —

20,000: —

34,615: —

2,000: —

Summa kronor 560,000: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr IS.

Byggnadsstyrelsen anför vidare i sin skrivelse den 5 december 1928:

1)& riksdagen, såsom ovan erinrats, redan beviljat 389,600 kronor, skulle

alltså ytterligare erfordras ett belopp av 170,400 kronor. För innevarande

budgetår har riksdagen av de beviljade medlen anvisat 194,800 kronor.

Med hänsyn till att arbetena nu icke kunna beräknas bliva igångsatta förrän

tidigast under mars månad 1929, är det tillfyllest, att för budgetåret 1929/

1930 anvisas återstoden av det beviljade beloppet, eller 194,800 kronor,

under det att återstoden av de inalles erforderliga medlen, anvisas för budgetåret

1930/1931.

Till kostnaderna för själva arbetenas utförande bör emellertid läggas ett

belopp till bestridande av utgifter för de oundvikliga omflyttningarna av

samlingarna under de olika arbetsperioderna. Sedan de definitiva ritningarna

utarbetats, hava dessa utgifter numera kunnat beräknas. För nationalmusei

vidkommande hava dessa utgifter sålunda beräknats till 11,000 kronor

och för statens historiska museum till 4,000 kronor. Totalkostnaden för

ifrågavarande arbeten bör således ökas med 15,000 kronor, vilket belopp

lämpligen bör läggas till det för budgetåret 1930/1931 avsedda anslaget.

Därjämte har byggnadsstyrelsen till åtlydnad av Kungl. Maj:ts enligt beslutet

den 24 maj 1928 givna befallning överlämnat samtliga till styrelsen

inkomna anbud å utförande av ifrågakomna arbeten i nationalmuseibyggnaden

ävensom ett exemplar av samtliga ritningar och beskrivningar; och

har styrelsen hemställt att Kungl. Maj:t måtte dels föreslå 1929 års riksdag

att till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande anläggningar utöver

för ändamålet redan beviljade 389,600 kronor, bevilja ett belopp av 185,400

kronor och av de sålunda beviljade medlen, tillhopa 575,000 kronor, för

budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisa 194,800 kronor,

dels och i händelse av riksdagens bifall till eu dylik proposition, för påbörjande

av arbetena i fråga ställa till byggnadsstyrelsens förfogande återstoden,

eller 177,400 kronor, av det för budgetåret 1928/1929 anvisade extra

reservationsanslaget.

Slutligen har byggnadsstyrelsen framhållit, att de infordrade anbuden äro

för anbudsgivarna bindande till och med den 15 mars 1929, varför byggnadsstyrelsen

vore angelägen att dessförinnan erhålla besked, huru i ärendet

vidare skulle förfaras.

Den av byggnadsstyrelsen på grundvalen av nu infordrade anbud verkställda

utredningen giver vid handen, att kostnaderna för de av styrelsen

såsom nödvändiga ansedda arbetena inom nationalmuseibyggnaden komma

att — bortsett från det tidigare ej medräknade beloppet 15,000 kronor för

omflyttning av samlingarna under ombyggnadsarbetet — belöpa sig till

170,400 kronor mera än som beräknades vid framläggande av förslag i

ämnet i statsverkspropositionen till 1928 års riksdag. Anledningen till kostnadsökningen

är dels den att ändringsarbetena föreslagits erhålla en något

större omfattning än enligt förslaget till 1928 års riksdag, dels den att en

del kostnader beräknats väl lågt i samma förslag. Emellertid slutar nu

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 11 häft. (Nr 13.) 9

Departe
mentschefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 13.

byggnadsstyrelsens kostnadsberäkning för själva ändringsarbetena å ett belopp

50,000 kronor lägre än styrelsens ursprungliga beräkning.

Det är givetvis beklagligt, att ändringsarbetena beträffande nationalmusei

värmelednings- och belysningsförhållanden komma att kräva större kostnader

än som förutsattes vid äskandet av begynnelseanslaget för arbetena i

fråga. Att emellertid nu låta de höga kostnaderna i så måtto inverka på

ett slutligt ståndpunkttagande till denna fråga, att därav skulle föranledas

ett uppskov med arbetenas igångsättande, anser jag dock icke tillrådligt.

Riskerna med den nuvarande anordningen hava städse påtalats och bliva

givetvis med varje år allt större; det kan enligt min mening icke försvaras,

att ej från statens sida fullt effektiva åtgärder vidtagas för att skydda dess

dyrbaraste och mest oersättliga konstsamlingar. Riksdagens uttalande och

beslut 1928 giva ock vid handen, att riksdagen till fullo uppskattat vikten

av att dessa arbeten komma till stånd.

Mot de beräkningar, som ligga till grund för byggnadsstyrelsens senaste

utlåtande och förslag, har jag ej funnit anledning till erinran. All erfarenhet

ifråga om arbeten av nu ifrågavarande slag visar, att kostnaderna

bliva betydande, då det gäller att företaga ingripande omändringsarbeten i

gamla byggnader; så mycket mera torde detta äga tillämpning, då det är fråga

om eu byggnad av den utomordentligt solida beskaffenhet som nationalmuseibyggnaden

och om arbeten, vid vilkas utförande man självfallet även har

att taga hänsyn till de konstnärliga krav, som äro ofrånkomliga vid ändringsarbeten

inom ett konstmuseum av nationalmusei karaktär. Såsom

torde framgå av de till grund för byggnadsstyrelsens beräkningar liggande

handlingar, vilka komma att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott,

synes byggnadsstyrelsen hava sökt taga skälig hänsyn till sparsamhetskraven.

Att styrelsen likväl medtagit bland annat omläggning av vissa golv samt i

övrigt igenläggning av golvkanalerna till de nuvarande värmeledningsrören

synes mig välbetänkt, då i allt fall stora ändringar i rummen måste göras.

Denna åtgärd, liksom en del andra, vilka kunna anses gå utöver den till

grund för 1928 års anslagsäskande liggande planen, synes ock stå väl samman

med den av riksdagen uttalade uppfattningen, att kvaliteten av ändringsoch

byggnadsarbetena ej finge äventyras.

De kostnadsberäkningar, som nu utförts av byggnadsstyrelsen, synas vidare

— grundade såsom de äro på formliga anbud — vara sådana, att de kunna

tagas till utgångspunkt för beviljande av slutligt anslag för ändamålet. Riksdagen

framhöll år 1928, att arbetena ej finge igångsättas förrän de visades

kunna utföras inom ramen för den av Kungl. Maj:t då beräknade kostnadssumman.

Till följd av detta riksdagens villkor hava arbetena hittills ej

kunnat påbörjas, utan hava endast förberedande åtgärder därför vidtagits.

Då de nu infordrade anbuden icke äro för anbudsgivarna bindande längre

än till och med den 15 mars 1929 är en skyndsam behandling av detta

ärende önskvärd. Under erinran att det ytterligare erforderliga anslags
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:t* proposition Nr 13.

beloppet å 185,400 kronor behöver anvisas att utgå först under budgetåret

1930/1931 får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utförande i huvudsaklig överensstämmelse med i

ärendet framlagda förslag om ny värmeledningsanläggning

samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden

utöver redan beviljade 389,600 kronor, bevilja

ett belopp av 185,400 kronor och av de sålunda beviljade

medlen, tillhopa 575,000 kronor, för budgetåret

1929/1930 såsom extra reservationsanslag

anvisa........................kronor 194,800: -

Vad departementschefen sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar Hans Maj:t

Konungen bifalla samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

E. Meurling.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:16 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ny värmeledning och införande av elektrisk belysning i nationahnuseihyggnadcn m. m. s. 8 i texten
  2. SU 1929:13 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ny värmeledning och införande av elektrisk belysning i nationalmuseibyggnaden m. m. s. 1 i texten