Sök i Ratio Lex

Angående befrielse för stärbhusdelägarna efter kaptenen J. A. Ryding från viss ersättningsskyldighet

1929-02-25 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:139, Angående befrielse för stärbhusdelägarna efter kaptenen J. A. Ryding från viss ersättningsskyldighet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj tia proposition nr 139.

1

Nr 139.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående befrielse

för stärbhusdelägarna efter kaptenen J. A. Ryding

från viss ersättningsskyldighet; given Stockholms slott

den 25 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Harald Malmberg.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

ä Stockholms slott den 25 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Malmberg anför:

Genom utslag den 2 juli 1919 förpliktade Bohusläns regementes krigsrätt

kaptenen vid regementet J. A. Byding att såsom ersättning för viss

under regementsövningarna år 1918 förkommen servismateriel till kronan

utgiva ett belopp av 353 kronor 66 öre.

Över krigsrättens utslag anförde Byding besvär, men fann krigshovrätten

enligt utslag den 10 oktober 1919 icke skäl att göra ändring i

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 112 hctft. (Nr 139.)

461 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

överklagade utslaget. Mot krigshovrättens utslag fick jämlikt 30 kap. 6 §

rättegångsbalken talan ej av Byding fullföljas.

Byding avled den 17 maj 1922. Ehuru bouppteckningen efter lionom

utvisade en brist i boet av 5,036 kronor 6 öre, avträddes icke boets

egendom till konkurs.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 9 och den 10 november 1928 dagtecknad

skrift hava Bydings änka Hilda Oktavia Byding, född Olsson,

och makarnas dotter Sofia Johanna Elisabeth Byding anhållit, att de,

som i egenskap av stärbhusdelägare efter Byding vore gemensamt ansvariga

gentemot kronan för erläggande av det utdömda ersättningsbeloppet,

måtte av nåd bliva befriade från dem åliggande betalningsskyldighet. I

ansökningen har anförts, att änkan Byding icke hade annan fast inkomst

än henne tillkommande änkepension, samt att dotterns inkomst, vilken

först nyligen stigit till 250 kronor i månaden, endast med stor sparsamhet

jämte pensionen försloge till sökandenas gemensamma livsuppehälle.

Med överlämnande av ansökningen har arméförvaltningens intendentsdepartement

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 december 1928 anfört

följande.

Försök till verkställighet av krigshovrättens förenämnda utslag hade gjorts

den 18 augusti 1922, varvid emellertid befunnits, att Bydings stärbhus saknat

utmätningsbara tillgångar till gäldande av det utdömda ersättningsbeloppet.

Anledningen till att verkställighets försöket gjorts först i augusti månad

1922 syntes hava varit den, att åtskilliga kompanichefer vid Bohusläns regemente,

vilka i likhet med Byding av krigshovrätten ådömts ersättningsskyldighet

för förkomna persedlar, hos Kungl. Maj:t anhållit om efterskänkande

av kronans fordran, och att regementschefen ansett lämpligt att i avbidan

på Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut i nämnda ärende inställa de exekutiva

åtgärderna mot kompanicheferna. Byding hade visserligen av obekant

anledning uraktlåtit att till Kungl. Maj:t ingiva någon nådeansökning, men

då det varit känt, att han hade för avsikt att hos Kungl. Maj:t söka nåd,

hade regementschefen tillsvidare låtit inställa de exekutiva åtgärderna jämväl

mot Byding. Eörst sedan ovanbemälda kompanichefers nådeansökningar

jämlikt kungl. brev den 9 juni 1922 bifallits, hade verkställighetsförsöket

den 18 augusti 1922 gjorts gentemot Bydings stärbhus, som dock, såsom

nyss angivits, saknat utmätningsbara tillgångar.

Sedermera hade regementschefen den 27 oktober 1922 översänt handlingarna

i målet mot Byding till arméförvaltningens intendentsdepartement,

som genom ämbetsverkets ombudsman vid upprepade tillfällen, ehuru utan

något resultat, sökt utbekomma kronans fordran.

Det vissa kompanichefer vid Bohusläns regemente avseende ersättningsmål,

uti vilket Kungl. Maj:t jämlikt ovan åberopade brev den 9 juni 1922

befriat nämnda kompanichefer från dem genom krigshovrättsutslag ådömd

ersättningsskyldighet, vore i många hänseenden likartat med förevarande

ärende.

Utredningen i förstnämnda mål hade givit vid handen, bland annat, att

personal vid regementet under repetitionsövningarna vid regementet år 1918

i stor utsträckning varit permitterad till hemorten (s. k. skördepermission);

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-ts proposition ur /.''AV, •)

;itt vid regementet uppstått eu svårartad epidemi av deu s. k. spanska

sjukan, som nödvändiggjort, att förläggniugslokaler för kompanierna användes

till sjuksalar; att samtliga kompanichefer uti eu till regementschefen

den 23 september 11)18 ingiven anmälan framhållit, att, då i kompanierna

förlagts sjuka, tillhörande olika kompanier, ingen kontroll kunnat utövas av

kompanivakten över ut- och inpasserande och att, genom manskapets på eu

mångfald olika platser splittrade förläggning, vid utspisningen av de sjuka

servismaterielen mast skingras åt olika hall, varvid kontroll över densamma

icke varit möjlig; samt att den omständigheten, att i eu de] fall plutonchefer,

kompaniadjutanter och de flesta av underbefälet varit sjuka, omöjlig

gjort varje försök från kompanichefernas sida att bringa reda i förhållandena.

Vidare hade dåvarande regementschefen uti ett till krigsrätten i målet

mot ifrågavarande kompanichefer avgivet intyg, under vitsordande av berörda

uppgifter, uttalat den uppfattningen, att förhållandena under 1918 års

regementsövningar vid regementet på grund av den då pågående influensaepidemien

varit sadana, att det blivit hart när omöjligt för de kompanichefer,

vilkas kompanier mest träffats av sjukdomen, att, på sätt gällande

författningar föreskreve,. omhänderhava vården av till kompaniets manskap

utlämnade persedlar, varigenom helt naturligt förlust av persedlar ej kunnat

undvikas. Regementschefen hade också på grund av vad sålunda anförts

ansett skäligt, att kronan finge vidkännas förlusten.

I anledning av vad salunda förekommit hade Kungl. Maj.t i proposition

till 1922 års riksdag (nr 26) föreslagit, att riksdagen måtte medgiva, att

ifrågavarande kaptener måtte befrias från dem åliggande skyldighet att till

statsverket utgiva dem ådömda ersättningsbelopp, och hade riksdagen jämlikt

skrivelse den 3 juni 1922 (nr 233) lämnat nämnda medgivande.

Yad här nu förevarande ansökningsärende beträffade, framginge av handlingarna

i detsamma,

att den förkomna materielen, för vilken kaptenen Ryding varit redovisningsskyldig,

bestått av utspisningsmateriel, varav större delen av dagkorpralen

utlämnats till de vid fackkompaniet, där Ryding varit kompanichef,

tjänstgörande värnpliktiga;

att såväl dagkorpralen som kompaniadjutanten under senare delen av

regementsövningarna insjuknat i spanska sjukan, och att detta varit anledningen

till, att den utlämnade materielen ej från vederbörande återfordrats,

samt

att vid regementet utfärdats order därom, att vid stamkompanierna å

vederbörandes avlöning skulle innehållas ersättning för den servis, som utlämnats

till fackkompaniet tilldelade värnpliktiga och som sedermera förkommit,

men att denna order icke blivit vederbörligen delgiven samtliga

kompanier.

På_ grund av vad sålunda anförts och då det syntes hava berott på en

ren tillfällighet, att Ryding icke gjort framställning om efterskänkande av

kronans här föreliggande fordran mot honom, finge arméförvaltningens intendentsdepartement,

med hänsyn jämväl till de för stärbhusdelägarna efter

honom föreliggande ömmande ekonomiska omständigheter, hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Rydings änka och dotter

befriades från dem åliggande skyldighet att till statsverket utgiva det genom

krigshovrättsutslag den 10 oktober 1919 utdömda ersättningsbelopp av 353

kronor 66 öre, samt att detta belopp finge ur räkenskaperna avskrivas.

I infordrat utlåtande av den 6 februari 1929 har statskontoret, med

åberopande av vad intendentsdepartementet i ärendet anfört, tillstyrkt bifall

till den föreliggande ansökningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

Med hänsyn till i ärendet förekomna omständigheter finner jag starka

billighetsskäl tala för att kronan avstår från sin fordran på grund av krigshovrättens

omförmälda utslag den 10 oktober 1919. Jag hemställer alltså,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kaptenen J. A. Kydings änka Hilda Oktavia Ryding, född Olsson,

och makarnas dotter Sofia Johanna Elisabeth Ryding må befrias från dem

åliggande skyldighet att till kronan utgiva det genom krigshovrättens förenämnda

utslag den 10 oktober 1919 utdömda ersättningsbelopp av 353

kronor 66 öre, samt

att ifrågavarande belopp må ur vederbörliga räkenskaper avskrivas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik von Horn.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1929:39 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för stärbhusdelägarna efter kaptenen ,T. A. Ryding från viss ersättningsskyldighet. s. 24 i texten