Sök i Ratio Lex

Angående tillfällig löneförbättring under budgetåret 1929/1930 för viss personal inom den civila statsförvaltningen

1929-02-15 · 22 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:142, Angående tillfällig löneförbättring under budgetåret 1929/1930 för viss personal inom den civila statsförvaltningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:tu proposition Nr 142.

1

Nr 142.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående tillfällig löneförbättring

under budgetåret 1929/1930 för viss personal inom

den civila statsförvaltningen; given Stockholms slott den 15

februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över flnansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Nils Wohlin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 15 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

departementschefen, statsrådet Wohlin, frågan om beredande åt viss personal

inom den civila statsförvaltningen av tillfällig löneförbättring under

budgetåret 1929/1930 samt anför därvid följande:

Syftet med den tillfälliga löneförbättring, som för år 1919 och därefter Ben tillfälliga

beretts befattningshavare vid icke nyreglerade verk, bar varit att kompen- löneförbättsera

den ökning i levnadskostnaderna, som intill tiden för världskrigets männakarakutbrott,

d. v. s. mitten av år 1914, ägt rum från den tid räknat, vars tärprisnivå

varit grundläggande för de därförut verkställda löneregleringarna

Bihanq till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 115 håft. (Nr U2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.

Tillfällig

löneförbätt

ring under

budgetåret

1928/1929.

Tillfällig

löneförbättring

under

budgetåret

1929/1930.

Personal å

ordinarie

stat.

för respektive verk. Vid de löneregleringar, som under senare åren kommit

till stånd, hava däremot lönerna för de personalgrupper, som därav berörts,

bestämts med hänsyn till det prisläge, som, under förutsättning att normala

förhållanden hade förelegat, skulle hava varit rådande i början av

1920-talet. Härjämte hava för befattningshavare vid såväl nyreglerade

som icke nyreglerade verk tillkommit särskilda, av prisstegringen under

kristiden föranledda dyrtidstillägg, och för att åstadkomma en utjämning

av den olikhet, som till följd av tillämpningen av nyssnämnda skilda

principer måste under någon övergångstid uppstå med avseende å lönernas

storlek vid nyreglerade och icke nyreglerade verk, i det att vid de förra

lönerna hänföra sig till en något högre prisnivå än vid de senare, gäller

en viss reduktion av dyrtidstilläggen till befattningshavare med nyreglerade

löner.

I proposition den 17 februari 1928, nr 91, föreläde Kungl. Maj:t riksdagen

förslag angående tillfällig löneförbättring under budgetåret 1928/

1929 för viss personal inom den civila statsförvaltningen.

I särskilda skrivelser nr 235, 289 och 315 anmälde riksdagen därefter,

att riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts i propositionen framlagda förslag.

I överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t den

14 juni 1928 kungörelse (nr 203) angående tillfällig löneförbättring under

budgetåret 1928/1929 för viss personal inom den civila statsförvaltningen.

Jämlikt denna kungörelse skall tillfällig löneförbättring utgå dels vid befattningar

å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen enligt de vid

propositionen nr 91 år 1928 fogade tabeller (Tab. I och II), dels ock till

extra personal inom de förvaltningsgrenar, vid vilka tillfällig löneförbättring

sålunda medgivits för ordinarie personal. I fråga om bestämmelserna

för den tillfälliga löneförbättringen får jag hänvisa till kungörelsen.

I den till innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition, som

kunde varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig löneförbättring

under budgetåret 1929/1930 å riksstaten för nämnda budgetår såsom extra

förslagsanslag under andra, fjärde, femte och sjätte samt åttonde, nionde

och tionde huvudtitlarna beräkna vissa angivna belopp.

För nästkommande budgetår torde, vad angår personal å ordinarie stat,

den tillfälliga löneförbättring, varom nu är fråga, böra i avseende å såväl

omfång som storlek bestämmas i enlighet med de för innevarande budgetår

meddelade föreskrifterna, i vilka jag har att föreslå endast följande ändringar

berörande vissa befattningshavare under landsstaten och inom skolväsendet

samt under lantmäteristaten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition Nr 3

I Arets sta tsverksproposi tion, femte huvudtiteln, punkt 83, erinrade chefen Landsstaten.

för socialdepartementet, att landsfogdar, landsfiskaler och hiiradsskrivare

ännu icke erhållit lönereglering och blivit införda i det numera för största

delen av statsförvaltningen tillämpade lönesystemet. Förslag om sådan lönereglering

för viss eller vissa av nämnda befattningshavargrupper hade visserligen

vid olika tillfällen framlagts men icke blivit genomförda. Chefen

för berörda departement sade sig därvid bland annat syfta på landsstatslönesakkunnigas

i betänkande den 20 november 1024 framlagda förslag till lönereglering

för landsfogdar och landsfiskaler ävensom på det i 1927 års statsverksproposition

framlagda, på nämnda sakkunnigas betänkande grundade

förslaget angående lönereglering för landsfogdarna. Departementschefen erinrade

vidare, att löneregleringsspörsmålen beträffande landsfogdar och landsfiskaler

nu hänskjutits till ny utredning, i det att de inginge i de arbetsuppgifter,

som anförtrotts 1928 års lönekommitté, varefter han anmälde, att

under hösten 1928 till Kungl. Maj:t inkommit ett flertal framställningar,

avseende bland annat beredande, i avbidan på definitiv lönereglering, av tillfälligt

lönetillägg åt landsfogdar och landsfiskaler. Han förklarade sig till

fullo beakta de svårigheter och olägenheter, som följde med ett ytterligare uppskov

med lösningen av frågan om definitiv lönereglering för landsfiskalerna,

men framhöll tillika, att det uppenbarligen vore nödvändigt att i själva

huvudfrågan avvakta resultatet av den pågående utredningen. De framställningar,

som avsåge särskilt lönetillskott till landsfiskalerna, hade därför icke

kunnat föranleda annan åtgärd, än att framställningarna överlämnats till

lönekommittén för att tagas i övervägande vid fullgörande av dess uppdrag.

Vad beträffade spörsmålet om ökad löneförbättring åt landsfogdarna vore,

anförde chefen för socialdepartementet, detsamma av en helt annan och

mindre statsfinansiell betydelse än motsvarande fråga rörande landsfiskalerna,

och innebörden av olika åtgärder läte sig av denna anledning också lättare

överblicka. Det vore därför att hoppas, att i annat sammanhang förslag

skulle kunna framläggas om viss höjning av den till landsfogdarna utgående

tillfälliga löneförbättringen.

Med instämmande i vad chefen för socialdepartementet sålunda anfört

kan jag icke förorda, att förslag om förhöjd tillfällig löneförbättring för

landsfiskalerna förelägges innevarande års riksdag. Däremot anser jag mig

här böra upptaga frågan om beredande av förhöjning i den till landsfogdarna

utgående tillfälliga löneförbättringen.

Framställning om dylik förhöjning har under år 1928 gjorts av föreningen

Sveriges landsfogdar i två särskilda skrivelser, dagtecknade den 26 oktober

och den 1 november. Innan jag ingår på behandling av dessa skrivelser,

ber jag ntt få lämna en kort redogörelse beträffande de avlöningsförmåner,

vilka för närvarande tillkomma landsfogdarna, samt de förslag, som under

de senaste åren väckts angående förbättrande av landsfogdarnas löneställning.

Landsfogdarna uppbära för närvarande en årlig avlöning av 5,000 kronor,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.

därav 3,400 kronor utgöra lön ock 1,600 kronor tjänstgöringspenningar.

Härtill komma tre ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor. Till landsfogdarna

i vissa län utgår dessutom ortstillägg med i regel 200 kronor.

Sedan år 1920 har vidare till landsfogdarna utgått tillfällig löneförbättring.

Denna utgjorde till och med budgetåret 1926/1927 900 kronor, varav

600 kronor ansågos såsom lön och 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar.

Från och med budgetåret 1927/1928 har löneförbättringen utgjort 1,200

kronor, därav 800 kronor lön och 400 kronor tjänstgöringspenningar.

Härutöver åtnjuta landsfogdarna dyrtidstillägg, som utgår enligt de i

sådant hänseende för oreglerade verk gällande grunderna. Landsfogdarna

äro vidare berättigade till vissa extra inkomster i tjänsten (sportler).

I sitt förenämnda betänkande av den 20 november 1924 föreslogo 1924

års landsstatslönesakkunniga, att landsfogdarna skulle hänföras till lönegraden

B 16, motsvarande lönegraden B 26 i den allmänna, för nyreglerade

verk numera gällande löneplanen.

Över förslaget avgåvos yttranden av samtliga länsstyrelser med flera myndigheter.

Sedan de sakkunniga beretts tillfälle att avgiva yttrande angående

den ändring i vissa delar av deras förslag, som i anledning av vad

som anförts i länsstyrelsernas yttranden kunde vara att vidtaga, avgåvo de

sakkunniga i skrivelse den 6 juli 1926 förnyat utlåtande i ärendet. Däri

tillstyrkte de sakkunniga, att för avlöning till landsfogdarna måtte bestämmas

nuvarande lönegraden B 27.

I 1927 års statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt 82) framlade

därefter Kungl. Maj:t — som av statsflnansiella skäl ansåg sig nödsakad

att tills vidare undanskjuta frågan om definitiv lönereglering för landsfiskalerna

— förslag till dylik reglering för landsfogdarna från och med

budgetåret 1927/1928.

I propositionen erinrade föredragande departementschefen bland annat om

en vid 1926 års riksdag väckt motion (1: 282), i vilken yrkats, att den tillfälliga

löneförbättringen för landsfogdarna måtte från och med budgetåret

1926/1927 höjas från 900 kronor till 1,900 kronor. Till stöd för denna

motion hade anförts bland annat följande.

Då det visat sig omöjligt att för 1926 års riksdag framlägga förslag angående

lönereglering för landsfiskalerna, hade starka skäl förelegat för Kungl.

Maj:t att bryta det formella sammanhanget mellan landsfiskalernas och landsfogdarnas

lönereglering och för nämnda års riksdag framlägga förslag till

definitiv lönereglering för landsfogdarna. I förhållande till de kompetenskrav,

som ställdes på landsfogde, och i förhållande till tjänstens vikt hade

landsfogdarnas lön från början bestämts oskäligt lågt. Efter den år 1925

genomförda löneregleringen för länsstyrelserna vore missförhållandet mellan

landsfogdarnas lön och löneförmånerna för befattningshavare vid länsstyrelse

än mera påtagligt. En snar förändring därutinnan vore- ur rättvisans

synpunkt i hög grad påkallad. För en sådan åtgärd talade också den

omständigheten, att svårigheter att erhålla en god rekrytering av landsfogdekåren

länge visat sig. En konsekvens av antagandet av 1925 års polislag

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 142. 5

hordo vara, att man vidtoge åtgärder för att försäkra polisväsendet om ett

så vitt möjligt väl kvalificerat högsta befäl.

Denna motion behandlades av statsutskottet i dess utlåtande nr 107.

Däri uttalade utskottet, att utskottet, utan att underskatta den ansvarsfulla

ställning, som landsfogdarna intoge inom landsbygdens polis- och

åklagarväsen, dock måste finna det vanskligt att på enskild motion tillstyrka

beslut om höjning av löneförbättringen för denna grupp av befattningshavare.

Utskottet nödgades därför ställa sig avvisande till motionen. Vid utlåtandet

var fogad reservation av en ledamot, vilken yrkade, att för landsfogde

med placering å D-ort eller dyrare ort den tillfälliga löneförbättringen måtte

höjas med 600 kronor eller till 1,500 kronor. Utskottets förslag bifölls

emellertid av riksdagen.

I omförmälda proposition föreslog Kungl. Maj:t, att landsfogdarna skulle

placeras i lönegraden B 27, varigenom de skulle komma i samma löneställning

som länsassessorerna. Enligt förslaget skulle landsfogdarnas rätt att

uppbära sportler i huvudsak lämnas orubbad. Såsom skäl för den före
slagna

löneplaceringen anfördes i propositionen bland annat, att gagnet av

landsfogdebefattningarna — särskilt med hänsyn till landsfogdes ställning

av polischef — vore i hög grad beroende av innehavarnas duglighet samt

att det därför vore av stor betydelse, att landsfogdarnas avlöningsförmåner

vore sådana, att tjänsterna kunde besättas med fullt kompetenta personer. I

sistnämnda hänseende erinrades om att man på grund av brist på dugliga

sökande, uppfyllande de gällande kompetensvillkoren, under de gångna

åren upprepade gånger varit nödsakad att dispensera från dessa grunder.

I en inom första kammaren väckt motion nr 11 hemställdes, att riksdagen

vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag till lönereglering för landsfogdarna

måtte placera nämnda befattningshavare i lönegraden B 28.

Riksdagen uttalade i skrivelse nr 5 A, punkt 72, i förevarande ämne

följande.

Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hade riksdagen kommit

till den uppfattningen, att frågorna om ny definitiv lönereglering för

landsfogdarna och landsfiskalerna måste anses i vissa avseenden äga sådant

samband med varandra, att de lämpligen borde i ett sammanhang vinna

sin lösning. Då förslag om lönereglering för sistnämnda befattningshavare

icke kunnat föreläggas riksdagen, hade riksdagen således redan av denna

anledning funnit, att löneregleringen för landsfogdarna borde anstå till ett

kommande år.

Vid angivna förhållande hade riksdagen icke ingått på någon närmare

prövning av frågan om landsfogdarnas lönegradsplacering. Riksdagen ville

emellertid hava uttalat önskvärdheten av att, innan nytt förslag till lönereglering

förelädes riksdagen, ytterligare måtte tagas under övervägande,

huruvida icke landsfogdarna tillkommande sportler borde i samband med

löneregleringen helt borttagas, ävensom att utredning måtte verkställas,

huruvida icke en differentiering av landsfogdarnas löner med hänsyn till

deras olika arbetsbörda skäligen borde äga rum.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.

Under åberopande av vad sålunda anförts anmälde riksdagen, att Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag icke vunnit riksdagens bifall.

I Kungl. Maj:ts för 1927 års riksdag framlagda förslag angående tillfällig

löneförbättring under budgetåret 1927/1928 för viss personal inom

den civila statsförvaltningen hade, med hänsyn till förslaget angående ny

definitiv lönereglering för landsfogdarna, ifrågavarande befattningshavare

uteslutits från sådan löneförbättring för nämnda budgetår. Frågan om

tillfällig löneförbättring upptogs emellertid av riksdagen i dess skrivelse

nr 194, däri riksdagen anförde följande:

Sedan riksdagen avslagit Kungl. Maj:ts förslag till lönereglering för

landsfogdarna, syntes tillfällig löneförbättring böra beredas dessa befattningshavare

jämväl under budgetåret 1927/1928. I avvaktan på förnyat

förslag till dylik lönereglering syntes emellertid skäligt, att landsfogdarna

bereddes någon förhöjning i då utgående löneförbättring. Efter beslutet

vid 1925 års riksdag om lönereglering för länsstyrelserna hade nämligen

landsfogdekåren kommit i en mindre gynnsam löneställning i förhållande

till länsstyrelsernas personal, med vilken den dock mycket nära sammanhörde.

Erinras borde ock om den ansvarsfulla ställning, som landsfogdarna

fått sig tilldelad inom landsbygdens åklagarväsen efter genomförandet

av 1925 års polisreform. I betraktande av dessa omständigheter syntes

det skäligt, att någon förhöjning bereddes i det då till landsfogde utgående

iöneförbättringsbeloppet, 900 kronor, och hade riksdagen beslutat, att för

nästkommande budgetår höja detsamma med 300 kronor eller till 1,200

kronor.

I överensstämmelse härmed har, såsom redan i det föregående angivits,

från och med budgetåret 1927/1928 till landsfogdarna utgått en tillfällig löneförbättring

av 1,200 kronor för år.

T skrivelse den 18 oktober 1927 hemställde föreningen Sveriges landsfogdar

— under hänvisning bland annat till att frågan om definitiv lönereglering

för landsfogdarna genom 1927 års riksdags beslut ställts på en

oviss framtid — att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen avlåta proposition

om sådan tillfällig löneförbättring för landsfogdarna, att dessa i avbidan på

löneregleringen komme att i lönehänseende jämställas med å D-ort placerade,

till lönegraden ♦B 28 hörande tjänstemän.

I häröver den 8 november 1927 avgivet utlåtande erinrade statskontoret,

att frågan om tillfällig löneförbättring åt landsfogdarna varit föremål för

prövning av 1927 års riksdag, som därvid beviljat landsfogdarna viss förhöjning

av nämnda förbättring. Såvitt av framställningen framginge, hade

några nya, vid riksdagens nämnda prövning av frågan ej kända förhållanden

icke inträffat, som syntes böra föranleda ändring av riksdagens beslut.

På grund därav och med hänsyn till att en definitiv lönereglering för

ifrågavarande befattningshavare syntes komma att inom en snar framtid

genomföras hemställde statskontoret om avslag å framställningen.

Genom beslut den 17 februari 1928 fann Kungl. Maj.t framställningen

icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.

7

Sistnämnda dag framlade Kungl. Muj:t i proposition nr 91 till 1928 års

riksdag förslag till tillfällig löneförbättring under budgetåret 1928/1929 för

viss personal inom den civila statsförvaltningen. I propositionen begärdes

för landsfogdarnas del en tillfällig löneförbättring av 1,200 kronor för år.

I anledning av nämnda proposition hemställdes i en inom första kammaren

väckt motion, nr 261, om förhöjd tillfällig löneförbättring för

landsfogdarna. I motionen anfördes bland annat, att den höjning av landsfogdarnas

tillfälliga löneförbättring, varom 1927 års riksdag fattat beslut,

måste anses såsom alldeles otillräcklig samt att landsfogdarna i lönehänseende

alltjämt vore i hög grad missgynnade i förhållande till länsstyrelsernas

befattningshavare. Vidare påpekades i motionen, att av de dåvarande

24 landsfogdarna under tidsperioden 1928—1933 hälften komme att uppnå

stadgad pensionsålder, därav en under vart och ett av åren 1928—1932

samt sju under år 1933. Angående betydelsen av detta förhållande anfördes

i motionen följande.

Det syntes för det dåvarande finnas få om ens några tingsmeriterade

jurister, vilka förvärvat den för befattningen erforderliga polis- och rådliusrättsutbildningen.

Det gällde därför att för det stora antalet befattningar,

som inom de närmaste åren bleve lediga, få fram kvalificerade

personer. Därtill erfordrades emellertid en avsevärd förbättring av landsfogdarnas

löneförmåner. Och denna förbättring måste genomföras med det

allra snaraste. Ty förutom den formella landsfogdekompetensen, för vars

förvärvande efter fullbordad tingstjänstgöring krävdes ett års extra utbildning,

måste det även fordras viss tids praktisk erfarenhet och prövning i ämbetet,

innan man kunde konstatera, huruvida vederbörande vore lämplig för

arbetet.

Om kåren vid denna betydande rekrytering ej tillfördes de kvalificerade

och dugande krafter, som allmänneligen efterlystes, äventyrades den tjänsteduglighet

och nytta, som man förväntat sig av densamma, och ändamålet

med inrättandet av ifrågavarande befattningar bleve då alldeles förfelat,

I motionen framhölls slutligen även, att 1925 års polisreform, vilken vore

under genomförande på landsbygden och senast den 1 januari 1932 skulle

vara i sin helhet genomförd, tillförde landsfogdarna åtskilliga omfattande

och krävande arbetsuppgifter såväl med avseende å själva organiserandet

av det nya polisväsendet som ock beträffande de lönefrågor, instruktioner

och tjänstetillsättningar, som därav föranleddes. Motionen utmynnade bland

annat i yrkandet, att den tillfälliga löneförbättringen för landsfogdarna

måtte för budgetåret 1928/1929 höjas till 1,900 kronor.

I sitt över sistnämnda proposition avgivna utlåtande nr 127 erinrade

statsutskottet med anledning av berörda, motionsvis gjorda hemställan om

den av 1927 års riksdag vidtagna höjningen av landsfogdarnas tillfälliga

löneförbättring samt tillstyrkte bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.

Riksdagen biföll i skrivelse nr 235 Kungl. Maj:ts förslag.

Såsom i det föregående antytts, har 1928 års lönekommitté erhållit i uppdrag

att verkställa utredning och framlägga förslag angående definitiv

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.

lönereglering för bland annat landsfogdarna. Till denna kommitté har

Kungl. Maj:t genom remiss den 6 november 1928 överlämnat 1927 års

riksdags omförmälda skrivelse nr 5 A för att, vad angår riksdagens under

punkt 72 gjorda uttalande rörande landsfogdarna, tagas under övervägande

vid fullgörandet av det kommittén lämnade uppdraget.

Jag återgår nu till de av föreningen Sveriges landsfogdar gjorda, först

omförmälda skrivelserna. I skrivelsen den 26 oktober 1928 har föreningen

förnyat sin år 1927 gjorda framställning. Såsom närmaste anledning härtill

har föreningen — under hänvisning till att frågan om definitiv lönereglering

för landsfogdarna numera överlämnats till 1928 års lönekommitté

— anfört, att det med hänsyn till det vittomfattande arbetsprogram på

löneregleringens område, som denna kommitté fått sig förelagt, syntes

ovisst, när kommitténs arbete kunde hinna slutföras, ävensom än mer, när

detsamma kunde komma att i praktiken realiseras. Vad statskontoret i sitt

omförmälda utlåtande av den 8 november 1927 anfört mot bifall till föreningens

år 1927 i ämnet gjorda framställning syntes därför enligt föreningens

uppfattning numera sakna betydelse. I övrigt har föreningen i huvudsak

hänvisat till innehållet i förenämnda, vid 1927 års riksdag väckta motion.

Särskilt har föreningen — under framhållande av det stora antalet landsfogdetjänster,

som under de närmaste åren komme att bliva ledigt — understrukit

den väsentliga betydelse frågan om en omedelbar löneförbättring

för landsfogdarna ägde för rekryteringen av landsfogdekåren. I skrivelsen

den 1 november 1928 har föreningen, för den händelse lönetekniska svårigheter

skulle uppstå för genomförande av den av föreningen påyrkade löneförbättringen,

alternativt hemställt, att den till landsfogdarna nu utgående

tillfälliga löneförbättringen måtte höjas med ett belopp av 2,000 kronor för

år räknat.

Över berörda framställningar har statskontoret den 7 november 1928 avgivit

utlåtande. Däri har statskontoret efter erinran om 1928 års riksdags

beslut i fråga om då föreliggande förslag om tillfällig löneförbättring åt

landsfogdarna anfört huvudsakligen följande:

Sedan Kungl. Maj:t och riksdagen fattat berörda beslut, hade ändrade

förhållanden icke inträtt i vidare mån än att Kungl. Maj:t uppdragit åt

1928 års lönekommitté att verkställa utredning och avgiva förslag dels i

avseende å dyrtidstilläggens inarbetande i de fasta löne- och pensionsbeloppen,

dels beträffande vissa ännu återstående löneregleringsfrågor, bland

dem frågan om landsfogdarnas lönereglering, och dels angående revision av

gällande avlöningsförfattningar.

Genom att frågan om landsfogdarnas lönereglering på detta sätt blivit

sammanförd med ett omfattande komplex av lönefrågor hade densamma

måhända blivit undanskjuten på längre tid, än vad som tidigare kunnat

antagas.

Därest det med hänsyn därtill ansåges skäligt att nu medgiva ytterligare

förhöjning i den landsfogdarna tillkommande tillfälliga löneförbättringen,

syntes höjningen dock böra begränsas till 300 kronor för år. Därigenom

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kuncjl. Maj:ts proposition Nr 142.

9

skulle löneförbättringen komma att höjas från nu utgående belopp 1,200

kronor till 1,500 kronor, allt för år räknat.

Det torde vara obestridligt, att landsfogdarnas avlöningsförmåner för närvarande

icke väl svara mot de viktiga och maktpåliggande arbetsuppgifter,

vilka tillkomma dem, ävensom att landsfogdarna särskilt i förhållande till

länsstyrelsernas tjänstemän i lönehänseende intaga en ogynnsam ställning.

Frågan om definitiv lönereglering för landsfogdarna är som nämnts för

närvarande föremål för prövning av 1928 års lönekommitté. I viss mån

kompliceras frågan även genom det av processkommissionen framlagda förslaget

till åklagarväsendets reformering, vilket förslag bland annat berör

landsfogdarnas ställning. Under sådana förhållanden och med hänsyn till

den vid flera tillfällen konstaterade svårigheten att med nuvarande avlöningsförhållanden

på lämpligt sätt rekrytera landsfogdekåren torde landsfogdarna

— i avbidan på definitiv lönereglering — böra erhålla viss förbättring

i dem nu tillkommande avlöningsförmåner. Då under de närmaste

åren ett betydande antal landsfogdebefattningar blir ledigt, synas av sistnämnda

anledning åtgärder omedelbart böra vidtagas. Det synes mig särskilt

vara av vikt, att landsfogdarna erhålla sådana avlöningsförmåner, att

i lönehänseende jämförelsevis högt placerade tjänstemän inom landsstaten

kunna finna med sin fördel förenligt att söka landsfogdetjänst.

Jag anser därför, att landsfogdarna böra från och med nästa budgetår

tillerkännas en avsevärt förhöjd tillfällig löneförbättring. Denna får dock

givetvis icke bestämmas till så högt belopp, att man därmed föregriper

den pågående utredningen om lönereglering. Det synes mig, särskilt

av denna anledning, icke möjligt att bestämma löneförbättringen i

överensstämmelse med något av de alternativa förslag, som föreningen

Sveriges landsfogdar framlagt i ämnet. Å andra sidan förefaller mig den

av statskontoret ifrågasatta förhöjningen av löneförbättringen alltför låg.

För min del får jag — i överensstämmelse med den ståndpunkt, varpå beräkningen

av ifrågavarande anslag i riksstatsförslaget grundats — föreslå,

att löneförbättringen för landsfogdarna höjes med 800 kronor och alltså

bestämmes till 2,000 kronor för år. Även med en dylik löneförbättring

komma landsfogdarnas sammanlagda avlöningsförmåner att understiga, i

ett par specialfall uppgå till, det belopp, som de skulle bliva berättigade till

enligt den år 1927 föreslagna löneregleringen. Av den föreslagna löneförbättringen

torde 1,400 kronor böra anses motsvara lön och 600 kronor tjänstgöringspenningar.

Ett bifall till nu förevarande förslag om tillfällig löneförbättring åt landsfogdarna

skulle betinga en ökad årskostnad av (24 X800) 19,200 kronor.

I detta sammanhang torde jag få nämna, att enligt förut omförmälda

tabell II rörande tillfällig löneförbättring för vissa grupper av befattningshavare

å ordinarie stat budgetåret 1928/1929 sådan löneförbättring utgår

till 4 lanträntmästare å övergångsstat. Sedan emellertid en av dem efter

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.

uppnådd pensionsålder överförts på pensionsstaten och en annan avlidit, bör

löneförbättring under nästa budgetår uppföras endast för 2 lanträntmästare.

Skolväsendet. Utöver de ordinarie befattningshavare, som avses i förenämnda kungörelse

den 14 juni 1928, nr 203, torde för budgetåret 1929/1930 böra tillkomma

ytterligare två grupper ordinarie befattningshavare, nämligen övningsskollärare

vid högre lärarinneseminariet i Stockholm samt gymnastikkonsulenterna.

Vad angår övningsskollärare vid högre lärarinneseminariet i Stockholm,

har någon sådan befattningshavare icke hittills funnits, men såsom framgår

av åttonde huvudtiteln, punkten 145, i årets statsverksproposition, har Kungl.

Maj:t för riksdagen framlagt förslag angående ombildning från och med

budgetåret 1929/1930 av en biträdande ämneslärarinnebefattning vid seminariet

till övningsskollärarbefattning. övningsskollärare vid högre lärarinneseminariet

i Stockholm, såväl manlig som kvinnlig, hör erhålla tillfällig

löneförbättring med samma belopp, som tillerkänts motsvarande befattningshavare

vid folkskoleseminarium å G-ort.

I fråga om gymnastikkonsulenterna erinrar jag, att Kungl. Maj:t föreslagit

årets riksdag, att sju sådana befattningar skulle inrättas från och

med den 1 juli 1929, samt att i fråga om dem skulle i lönehänseende gälla

detsamma som beträffande folkskolinspektörstjänster. Gymnastikkonsulenterna

böra i enlighet med detta förslag erhålla tillfällig löneförbättring efter

samma grunder som folkskolinspektörerna.

Sedan den å övergångsstat för skolöverstyrelsen uppförde överdirektören

A. W. Falk, vilken åtnjutit tillfällig löneförbättring, numera uppnått pensionsåldern

och överförts till pensionsstaten, bör löneförbättring icke vidare

utgå till honom.

I detta sammanhang torde jag — i anslutning till vad jag vid anmälan

den 4 januari 1929 av finansplanen för det kommande budgetåret uttalat —

få framhålla, att den provisoriska avlöningsförbättring åt lärare vid folkoch

småskolor samt högre folkskolor ävensom i viss utsträckning åt lärare

vid de allmänna läroverken m. fl., om vilken förslag torde komma att av

chefen för ecklesiastikdepartementet föreläggas Kungl. Maj:t, är avsedd att

utgå vid sidan av den tillfälliga löneförbättring, varom nu är fråga-!

Lantmäteri- Sedan en å övergångsstaten för lantmäterikontoren i länen upptagen assistaten.

stenttjänst numera blivit ledig, bör denna tjänst indragas, och har förslag

därom upptagits i det statförslag, som underställts 1929 års riksdag (se

IX H. T. punkt 130). Antalet assistenter kommer därefter att utgöra 6.

I anslutning härtill bortfaller tillfällig löneförbättring för en assistent.

Personal, som I fråga om'' omfånget och storleken av den tillfälliga löneförbättringen

ej är uppförd un(jer budgetåret 1929/1930 åt sådan personal inom den civila statsförvalta

ordinarie ''

stat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts proposition Nr 142. 11

ningen, som ej är uppförd å ordinarie stat, har jag icke att föreslå någon

ändring.

I detta sammanhang bör nämnas, att skolöverstyrelsen i skrivelse den 31

augusti 1928 — under erinran att enligt beslut av 1927 års riksdag lärarpersonalen

vid statens småskoleseminarium i Hagaström, som uppehälles med

anslagsmedel på extra stat, skulle från och med den 1 juli 1927 åtnjuta

avlöning i likhet med lärarpersonalen vid statens småskoleseminarier i Haparanda

och Murjek — uttalat, att detta beslut syntes böra innebära likställighet

icke blott ifråga om grundlön och ålderstillägg utan även beträffande

tillfällig löneförbättring. I enlighet härmed har överstyrelsen för

lärarpersonalen vid seminariet i Hagaström upptagit tillfällig löneförbättring

såsom för motsvarande befattningshavare å ordinarie stat. Då emellertid,

enligt vad som framgår av statsverkspropositionen till 1927 års riksdag,

åttonde huvudtiteln, punkten 160, ovannämnda riksdagsbeslut allenast åsyftade

att genom en höjning av grundlönen med 100 kronor för varje lärare

med full tjänstgöring utgöra en kompensation för den lärarna vid Hagaströmseminariet

påvilande skyldigheten att betala pensionsavgifter enligt

samma grunder, som gällde för de ordinarie lärarna vid statens övriga småskoleseminarier,

men, såvitt av handlingarna framgår, icke att skapa likställighet

med ordinarie personal även ifråga om tillfällig löneförbättring,

kan jag icke biträda överstyrelsens förslag. Det bör också påpekas, att

tillfällig löneförbättring till nu ifrågavarande lärare under budgetåren

1927/1928 och 1928/1929 utgått såsom för befattningshavare å extra stat.

I fråga om de närmare föreskrifterna rörande den tillfälliga löneförbättringen

tillstyrker jag, alt samma bestämmelser, som i sådant avseende gälla

för innevarande budgetår, få äga tillämpning jämväl för budgetåret 1929/

1930. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med de hittills gällande bestämmelserna utfärda föreskrifter

rörande den tillfälliga löneförbättringen.

Beträffande kostnaderna för den tillfälliga löneförbättringen för budgetåret

1929/1930 tillåter jag mig åberopa de vid anmälan för Kungl. Maj:t

den 4 januari 1929 av för flera huvudtitlar gemensamma frågor omnämnda

överslagsberäkningarna, i vilka nu en obetydlig jämkning nedåt beträffande

åttonde huvudtiteln funnits kunna vidtagas. Enligt sålunda verkställda

beräkningar skulle de särskilda anslagen under de olika huvudtitlarna för

tillfällig löneförbättring för ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare

under nämnda budgetår kunna beräknas till följande belopp, nämligen:

Närmare

föreskrifter

rörande tillfällig

löneförbättring.

Kostnads
beräkning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.

Departe
mentschefens
hemställan.

Andra huvudtiteln

kronor 2,500

Fjärde » ...............

.............. » 10,000

Femte » ..............

............. » 540,000

Sjätte » ..............

............ » 9,000

Åttonde »

............... » 1,979,000

Nionde » ..............

............... » 81,500

Tionde » ..............

.............. » 42,000.

Beräkningen av anslaget under femte huvudtiteln har gjorts under förutsättning,

att vid 1929 års riksdag beslut fattas dels om förhöjd tillfällig

löneförbättring för landsfogdarna i överensstämmelse med av mig här framlagt

förslag, dels ock om definitiv lönereglering för överståthållaren och

underståthållaren. Då sistnämnda lönereglering föreslagits träda i kraft

först den 1 januari 1930, skulle tillfällig löneförbättring med nuvarande

belopp, för år räknat, utgå till överståthållaren och underståthållaren under

tiden 1 juli—31 december 1929.

Kostnaderna för tillfällig löneförbättring åt befattningshavare vid flottans

pensionskassa torde böra, på sätt förut skett, utgå av de medel, av vilka

kassans omkostnader i övrigt bestridas.

Det förslag till tillfällig löneförbättring under budgetåret 1929/1930 för

olika grupper av befattningshavare å ordinarie stat, jag nu går att framlägga,

har jag låtit sammanfatta i två tabeller (Tabell I och II), vilka torde

få såsom bilagor fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende.

Under åberopande av vad jag i ärendet anfört, får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

de Is medgiva,

att tillfällig löneförbättring må under budgetåret 1929/1930 utgå vid

vissa befattningar å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen enligt

förut omförmälda tabeller (Tabell I och II); dock

att beträffande befattningshavare å indragningsstat och å gammal stat

med undantag av den i tabell II upptagna, å äldre stat kvarstående

auditören vid flottans station i Karlskrona, tillfällig löneförbättring må

utgå endast, därest Kungl. Maj:t prövar skäligt tillägga vederbörande

sådan förmån, och med belopp, som av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall

bestämmes;

att vissa befattningshavare inom den civila statsförvaltningen, vilka

icke äro uppförda å ordinarie stat, må under budgetåret 1929/1930 åtnjuta

tillfällig löneförbättring enligt vad Kungl. Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse

med nu gällande grunder bestämmer;

de/s till tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen för budgetåret 1929/1930 såsom extra förslagsanslag

anvisa

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.

13

under andra huvudtiteln

» fjärde »

» femte »

» sjätte »

» åttonde »

» nionde »

» tionde »

kronor 2,500

» 10,000

» 540,000

» 9,000

» 1,979,000

» 81,500

» 42,000;

dels ock förklara, att kostnaderna för ifrågavarande löneförbättring, i

vad den avser personal såväl ordinarie som extra hos flottans pensionskassa,

skola utgå av medel, av vilka kassans omkostnader i övrigt

bestridas.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Psilander.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell !

rörande

tillfällig löneförbättring

för vissa grupper av befattningshavare

å ordinarie stat

budgetåret 1929/1930.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.

--——-—-

Ortsgrupp

A v 1 ö n i

ngstillägg1 för år räknat

Vid högre lärarinneseminariet, all- mänt läroverk, folkskoleseminarium,

A och B

c

D

E, F och G

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

tekniskt läroverk och statens blind- undervisniugsanstulter.

Rektor, utom vid förskolan för blinda

i Växjö och vid hantverksskolan i Kri-

stinehamn för blinda:

/

800

900

1,000

700

Manlig.................................... ^

475 + 225

525 + 275

600 + 300

700 + 300

/

600

700

800

900

Kvinnlig ................................. \

400 + 200

475 + 225

525 + 275

600 + 300

f

700

800

900

1,000

Lektor, manlig.............................. \

475 + 225

525 + 275

600 + 300

700 + 300

» kvinnlig ........................... |

600

700

800

900

400 + 200

475 + 225

525 + 275

600 + 300

Adjunkt samt rektor vid förskolan för

blinda i Växjö och vid hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda:

600

700

800

900

Manlig.................................... \

400 + 200

475 + 225

525 + 275

600 + 300

Kvinnlig, ävensom ämneslärarinna

vid allmänt läroverk, som enligt

550

650

750

800

av Kungl. Maj:t meddelade före-

350 + 200

425 + 225

500 + 250

525 -f- 275

skrifter åtnjuter samma avlö-

ning som kvinnlig adjunkt •••

Annan ämneslärarinna vid allmänt /

470

550

650

700

läroverk.................................... \

295 + 175

350 + 200

425 + 225

475 + 225

Vid högre lärarinneseminariet.

750

Ämneslärarinna ........................... |

—

—

—

500 + 250

Biträdande ämneslärarinna ............ |

_

_

_

700

—

—

475 + 225

Övningsskollärare, manlig............... |

_

800

—

—

—

525 + 275

(

\ _

_

_

700

» kvinnlig ........... |

—

—

—

475 + 225

Lärare i teckning, manlig..................

—

—

—

650

» » » kvinnlig ...............

—

—

—

575

Lärarinna i gymnastik .....................

—

—

—

400

Lärare i musik, manlig.....................

—

—

—

425

» » » kvinnlig .................

—

—

—

375

Lärarinna i handarbete ....................

—

—

500

Vid statens skolköksseminarinm och

hushållsskola.

:

750

Biträdande föreståndarinna ............ -j

—

—

500 + 250

1 Av de i avlöningstillägget ingående beloppen avser det första beloppet lön och det andra

tjäustgöringspenningar.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.

17

Ortsgrupp

A v 1öningst i 11ägg1 för år räknat

A och B C | I) | K, K och 0

Kronor Kronor | Kronor | Kronor

Annan lärarinna i hushållsgöromål......

_

_

1

550

Lärarinna i handarbete .....................

—

—

—

450 j

Vid de högre allmänna läroverken.

1

Teckningslärare, manlig.....................

300

350

400

450

» kvinnlig ..................

270

310

355

400

Gymnastiklärare ..............................

420

490

560

625

Musiklärare ....................................

300

350

400

450 1

i

Vid realskolorna.

|

Adjunkt, som överflyttats från kommu-

nal mellanskola till samrealskola utan

att äga behörighet till adjunktsbefatt-

600

ning vid allmänt läroverk,..............

000

600

600

Ämneslärarinna, som överflyttats från

kommunal mellanskola till samreal-

skola utan att äga behörighet till

adjunktsbefattning vid allmänt läro-

verk,.............................................

500

500

500

500

Teckningslärare, manlig.....................

200

240

270

300

» kvinnlig ..................

170

200

230

250

Gymnastiklärare, manlig ..................

250

290

330

375

» kvinnlig..................

210

250

290

325

Musiklärare, manlig...........................

170

200

230

250

» kvinnlig ........................

150

175

200

225

Lärarinna i kvinnligt handarbete.........

90

100

no

125

Vid folkskoleseminarierna.

Övningsskollärare, manlig............... |

530

355 + 175

620

410 + 210

710

475 + 235

800

525 + 275

* kvinnlig ............ |

470

550

650

700

295 + 175

350 + 200

425 + 225

475 + 225

Lärare i teckning vid dubbelseminarium:

Manlig..........................................

530

620

710

800

Kvinnlig.......................................

500

580

660

750

Lärare i teckning vid enkelseminarium:

Manlig..........................................

315

365

415

475

Kvinnlig.......................................

280

325

370

425

| Lärare i musik, manlig .....................

530

620

710

800

'' » » » kvinnlig ..................

500

580

660

750

1 Av de i avlöningstillägget ingående beloppen avser det första beloppet lön och det andra

tjänstgö ringspenningar.

Bihanq till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 115 hd fl. (Nr 1U2.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.

Ortsgrupp

Avlöningstillägg1 för år räknat

A och B

Kronor

C

Kronor

Lärare i gymnastik, manlig ...............

» » » kvinnlig...............

Lärare i manlig slöjd........................

! Lärarinna i kvinnlig slöjd..................

». » » » vid manligt

seminariums övningsskola...............

! Lärarinna i hushållsgöromål...............

'' Lärare i trädgårdsskötsel, manlig jj

530

500

485

340

250

340

400

kvinnlig

340

620

580

565

390

290

390

465

300 + 165

390

D

Kronor

\\ 215 + 125 | 250 + 140

710

660

645

440

330

440

530

330 + 200

440

275 -f 165

Vid statens småskoleseminarier i Haparanda,

Mnrjek och Lycksele.

/I

Rektor, manlig .................

» kvinnlig ..............

Amneslärare, manlig ........

» kvinnlig .....

Övningsskollärare, kvinnlig

V

{j -

{i

Skolköksföreståndarinna i Murjek och i!

Lycksele.................................... \

E, F och G

Kronor

800

750

725

■ 500

375

500

600

400 + 200

500

300 + 200

800 j

525 -f- 275 |

700

! 475 + 225

800

i 525 -j- 275 !

700

! 475 + 225 |

700

j 475 + 225 |

450

j 300 + 150

Yid folkskolinspektionen.

Folkskolinspektör......................

)\

700

800

900

\\ 475 + 225! 525 + 275 600 + 300

(iymnastikkonsulenter.

Gymnastikkonsulent..................

/I 700

l! 475 + 225

Vid blindundervisningsanstalterna.

Amneslärare .....

Första lärarinna

Lärarinna .........

Arbetslärare ......

530

355 + 175

500

325 + 175

fl «0

\ 295 + 175

/

485

\l 325 + 160

800

525 + 275

620

410 + 210

580

390 + 190

550

350 + 200

565

380 + 185

900

600 + 300

710

475 + 235

660

440 + 220

650

425 + 225

645

1,000 I

700 + 300 i

1,000

700 + 300

800

525 + 275 i

750

500 + 250 |

700

475 + 225 |

725

445 + 200 | 500 + 225

1 Av de i avlöningstillägget ingående beloppen avser det första beloppet lön och det andra

tjänstgöringspenningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.

ii)

Orts

grupp

A v 1 ö n

in g s t i 11H gg1 fölår

r ii k n a t

A och 15

C

1)

j E, E och ti

l Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

400

1

4G5

530

600

j Slöjdlärarinna ................................

400

405

530

600

i Lärarinna i hushållsgöromål..............

400

465

530

600

i Musiklärare ...................................

420

490

5G0

625

»

-''150

280

OQX

370

425

Vid skeppsgosseskolornn.

1

!

Itektor.......................................... j

! ~

—

800

_

j

_

525 + 275

—

Vid sjökrigsskolan.

i j

Lektor.......................................... /

—

—

j l.ooo

i

—

—

| 700 + 300

Vid veterinärinrättningen i Skara.

: Föreståndare, lektor ..................... |

—

800

525 + 275

_

—

Vid navigationsskolorna.

; Föreståndare................................. <

—

1,100

1,200

*

—

725 + 375

800 + 400

Lärare i Härnösand .....................

l

—

—

—

1,050

—

—

—

700 + 350

* å övriga orter..................... |

—

950

1,100

—

—

625 + 325

750 + 350

1 Av de i avlönings tillägget ingående beloppen avser det första beloppet lön och det andra

tjänstgöringspenningar.

2 Beloppet utgör arvode.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell II

rörande

tillfällig löneförbättring

för vissa grupper av befattningshavare

å ordinarie stat

budgetåret 1929/1930.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.

1

Avlöningstillägg, för år räknat

.

Andra huvudtiteln.

Lön

Kronor

Tjänst-

görings-

penningar

Kronor

Arvode

Kronor

Summa

Kronor

Avlöning: till å äldre stat kvarstående anditör.

1 anditör vid flottans station i Karlskrona ......

600

300

900

Fångvård sstaten.

Övergångsstat.

, 1 kokerska ......................................—

''i . • i \ - .

\ 7 kokerskor...................................................

125

875

75

525

-

200

1,400

Summa

Fjärde huvudtiteln.

—

_

1.000

Skeppsgosseskolorna.

: .• : : _

•• - • * •

! i

1 ordinarie ämneslärare .................................

400

200

—

000

7 dito .................................

2,800

1,400

—

4,200

> 1 extra ordinarie ämneslärare ........................

—

—

450

460

I 3 dito ........................

—

-

1,350

1,350

Summa

—

0,000

Övergångsstat.

| 1 ordinarie ämneslärare ..........

400

200

—

000

1 dito .................................

400

200

—

600

Summa

—

—

—

1.200

Femte huvudtiteln.

Överståthållarämbetet.

överståthållaren...........................................

4,000

—

—

4,000

underståthållaren ..........................................

2,400

1,200

—

3,600

Summa

Landsstaten.

Fögderiförvaltningarna.

—

7,600

1 landsfogde................................................

1,400

600

—

2,000

23 landslogdar ....... ..................................

32,200

13,800

—

46,000

1 häradsskrivare..........................................

550

300

—

850

118 dito .........................................

64,900

35,400

—

100,300

1 landsfiskal................................................

450

300

—

750

488 landsfiskaler.............................................

219,600

146,400

—

366,000

Övergångsstat.

1 lanträntmästare .......................................

500

300

—

800

1 dito ....................................

500

300

—

800

1 landsfiskal ..............................................

450

300

—

750

1 dito ................................................j

450

300

—

750

1

Summa

—

—

519,000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 142.

23

• . . ■

| A v 1 ö n

n g s t i 11 ä

gg, för å

r räknat

Lön

Tjänst-

görings-

Arvode

Summ a j

Kronor

penningar

Kronor

Kronor

,

Kronor

Sjätte huvudtiteln.

Väg- ocli vattonbygguadsstyrelsen under- lydande distriktstjänstemän.

! 1 distriktschef .....................

750

!

j J

!

750

| 5 distriktschefer........................

3,750

—

_

3,750

1 distriktsingenjör............................

375

-

375

7 distriktsingenjfirer..............

2,625

__

—

2,625

Suminn

—

—

_

7500

Åttonde huvudtiteln.

Arkivdepån i Visby.

1 föreståndare ......................

•

— i

i

300 |

300

Nionde huvudtiteln.

1

|

1

Lantbruksingenjörer.

1

i

j

1 lantbruksingenjör i Stockholms län..

1 lantbruksingenjör...............

; 22 lantbruksingenjörer ...........

1 extra lantbruksingenjör .........

- 3 extra lantbruksingenjörer .........

Summa

650

600

1 13,200

200

200

4,400

-

750

2,250

850

800

17,600

750

2,250

_ ■"

—

22,250

Lantbruksinstituten.

1

Alnarp: 1 professor ...........

8 professorer ...............

1 laborator ..............

Ultuna: 1 professor .................

7 professorer .............

700

5,600

600

700

300

2,400

300

300

2,100

1,000

8,000

900

1,000

—

7.000

Stimma

—

—

—

17.900

Hingstdepåerna.

Övergångsstat.

Strömsholms hingstdepå:

1 läkare .................

—

-

175 j

175 i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts -proposition Nr 142.

!........................— ■

—

AvlöningstiUägg, för år

räknat

i

1

Lön

Kronor

Tjänst- |

görings- |

penningar j

Kronor |

|

Arvode

Kronor

Summa

Kronor

Lantmäteristaten.

j

|

i

Övergångsstat.

700 :

300

-

1,000

550

300

850

2.750

1,500

—

4.250

Summa

—

—

6,100

Tionde huvudtiteln.

Försäkrlngsinspektionen.

Övergångsstat.

600

300

-

000

Befrämjande i allmänhet aT hemslöjden.

500

|

500

|

i

i

Elfte huvudtiteln.

1

i

1 |

Flottans pensionskassa.

600

300

oooi

600

300

—

900

.1 600

300

_

900

.; 450

300

1

750

300

200

1

500

Summ

EL: —

_

| _

3,950 i

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:286 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig löneförbättring under budgetåret 1929/1930 för viss personal inom den civil s. 1 i texten
  2. Rskr. 1929:244 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående tillfällig löneförbättring under budgetåret 1929/1930 för viss personal inom den civil s. 1 i texten
  3. Rskr. 1929:277 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående tillfällig löneförbättring under budgetåret 1929/1930 för viss personal inom den civi s. 1 i texten
  4. BU 1929:55 Utlåtande, i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående tillfällig löneförbättring under budgetåret 1929/1930 för viss personal inom den civila statsförval s. 1 i texten
  5. JoU 1929:72 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående tillfällig löneförbättring under budgetåret 1929/1930 för viss personal inom den civila statsförvalt s. 1 i texten