Sök i Ratio Lex

Angående befrielse för K. H. Larsson från erläggande av visst räntébelopp

1929-02-25 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:144, Angående befrielse för K. H. Larsson från erläggande av visst räntébelopp

Dokumentets text

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtts proposition Nr 144.

29

Sr 144.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående befrielse för K. H.

Larsson från erläggande av visst räntébelopp; given Stockholms

slott den 25 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 25 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Departementshefen, statsrådet Johansson anför:

Jämlikt brev den 2 juni 1916 har Kungl. Maj:t med riksdagen förordnat,

att av kronoegendomen Dagöholm nr 1—4 med Bronäs nr 1, Ulvstorp nr 1

och Kjesebro nr 1, numera Dagöholm nr 5 2 7/s mantal i Lerbo socken av

Södermanlands län skulle enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar försäljas bland annat en lägenhet, benämnd

Kjesebro, vilken å eu av förste lantmätaren A. W. Lodén 1892 upprättad

karta över egendomen betecknats med litt. D. Ifrågavarande lägenhet,

vilken vid sedermera skedd ägostyckning åsatts under litt Ab 3/l0 mantal,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 444.

saluvärderades sommaren 1913 till 12,000 kronor, varvid åkerjorden om

18.0» hektar beräknats efter 400 kronor per lioklar och ängen om O.592

hektar beräknats efter 200 kronor per hektar. Den växande skogen värderades

till 4,757 kronor.

Ifrågavarande lägenhet inköptes av K. H. Larsson efter tävlan med annan

spekulant för en köpeskilling av 22,100 kronor samt tillträddes den 14

mars 1919. Med anledning av framställning från Larsson, som vid tillträdet

erlade en tiondel av köpeskillingen, har Kungl. Maj:t, med stöd av riksdagens

i skrivelse den 2 april 1924 nr 72 givna bemyndigande, den 11 juli

1924 beviljat sökanden anstånd till den 14 mars 1928 med erläggande av till

betalning den 14 mars 1924 förfallet och samma dag 1925—1927 förfallande

räntebelopp å den oguldna delen av ifrågavarande köpeskilling, under villkor

att sökanden dels erlade ränta efter 5 procent för år å oguldet till betalning

förfallet räntebelopp från respektive förfallodagar, tills full betalning

skedde, dels ock ställde förnyad, av länsstyrelsen godkänd säkerhet för

betalningens behöriga fullgörande till såväl kapitalräntan som anståndsräntan.

Larsson liar vidare av domänstyrelsen erhållit anstånd till den 14

mars 1934 med erläggande av amortering å den återstående köpeskillingen.

I skrivelse den 7 december 1928 har domänstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning en till styrelsen ställd, av länsstyrelsen i Södermanlands

län med utlåtande den 17 mars 1928 överlämnad, av yttranden från vederbörande

domänintendent och landsfiskal åtföljd ansökning, däri Larsson anhållit

att, såvida ej någon reducering av köpeskillingen kunde äga rum,

de den 14 mars 1928 till betalning förfallande räntemedel, tillhopa 4,112

kronor 74 öre, måtte efterskänkas, så att hans förpliktelser gent emot kronan

endast måtte innefatta fullgörande av de räntebetalningar och amorteringar,

som belöpte å tiden efter den 14 mars 1928.

Till stöd för sin framställning anför sökanden i huvudsak följaude.

Då åbyggnaderna befunne sig i ett synnerligen skröpligt skick, hade alla

byggnader måst ersättas med nya, vilket verkställts för en kostnad uppgående

till omkring 27,000 kronor. De skulder på flera håll, som sökanden

härigenom åsamkat sig, hade han med yttersta nöd under tiden amorterat,

så a t nu endast ungefär 1,350 kronor återstode. I sitt äktenskap hade

sökanden åtta barn, det minsta fyra år. På grund av omförmälda förhållanden

såge sig sökanden ej i stånd att den 14 mars 1928 till kronan

gälda vad som bort ske. För att undvika ödeläggelse av sitt hem nu, när

hopp förefunnes att vinna lön för allt mödosamt arbete, nödgades sökanden

åter anropa kronan om lindring.

Domänintendenten framhåller, att jorden ä lägenheten är av tämligen

svag beskaffenhet. Vid uppskattningsförrättning 1913 hade lägenheten äsatts

ett saluvärde av 12,000 kronor. Sökanden hade emellertid vid tävlan spekulanter

emellan stannat för ett cirka 10,000 kronor högre bud. Då sökanden

måst nybygga såväl boningshus som ladugård under dyrtiden, hade det varit

honom omöjligt att fullgöra ränte- och avbetalningslikviderna i deras helhet.

Sökandens biförtjänster genom körslor och dylikt vore ojämn, men strävade

han att uppehålla sin ekonomi. Ville man behjärta familjens svåra helå
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj-Jk proposition År 14 i.

3]

genhet och undvika alt genom exekutiv försäljning av fastigheten driva

sökanden från hus oeli hem, funnes enligt domänintendentens mening ingen

annan utväg än att kronan avstode från en ej sä obetydlig del av sin fordran.

Enligt domänintendentens mening borde kronan efterskänka hälften av det

köpeskillingsbelopp av 10,000 kronor, kronan erhållit utöver lägenhetens uppskattningsvärde.

Landsfiskalen har efter ä fastigheten företagen undersökning lämnat redo

görelse för sökandens ekonomiska ställning. Härav framgår, att tillgångarna

i levande och döda inventarier beräknats att med 3,418 kronor överstiga skulderna,

vilka upptagits till 1,343 kronor. Vid tillträdet av fastigheten hade

sökanden ägt en kontant förmögenhet av 6,000 kronor jämte ett värdefullt,

lösöre. Landsfiskalen vitsordar sökanden vara en skötsam och ordentlig

person, som städse sökt göra rätt för sig. En sökandens granne och tillika

förutvarande arbetsgivare hade framhållit, att man i fråga om arbetsamhet

och idoghet sällan påträffade sökandens like. Landsfiskalen har på det

varmaste instämt i domänintendentens förslag. Skulle emellertid denna

utväg icke kunna ifrågakomma, tillstyrkes bifall till sökandens egen framställning.

Länsstyrelsen har funnit de föreliggande omständigheterna synnerligen

behjärtansvärda. Sökandens iråkade ekonomiska svårigheter, som synbarligen

äventyrade hans förmåga att behålla fastigheten, vore icke självförvållade

utan måste anses härröra av kristidens kraftiga ekonomiska växlingar.

Sökanden hade gjort sig känd för skötsamhet och arbetsamhet,

varti 1 komme, att ömmande omständigheter jämväl i så måtto förelåge att

sökanden hade stor familj att försörja. Länsstyrelsen funne sig därför böra

hemställa om bifall till framställningen, och syntes lindringen i. köpevillkoren

skäligen böra medges på det sätt, domänintendenten föreslagit medelst efterskänkande

av 5,000 kronor av köpeskillingen.

Domänstyrelsen hänvisar till handlingarna i ärendet och meddelar, att

enligt under hand från landskontoret erhållen upplysning den av sökanden

uppgivna ränteskulden vore till beloppet överensstämmande med landskontorets

räkenskaper. Med avseende å de i förevarande fall framhållna

särskilda omständigheterna anser sig styrelsen kunna tillstyrka sökandens

framställning i vad den avser efterskänkande av statens fordran å den 14

mars 1928 förfallna räntebelopp.

Statskontoret, som den 9 februari 1929 avgivit infordrat yttrande i ärendet,

anför, att med hänsyn till konsekvenserna det visserligen syntes kunna

väcka betänkligheter, att kronan i ett enstaka fall efterskänkte viss del av

det belopp köpare av kronoegendom vore skyldig att erlägga. Emellertid

förelåge i detta fall sådana särskilda omständigheter, att statskontoret i

trots av nu berörda principiella betänkligheter ansåge sig böra tillstyrka

bifall till sökandens framställning om efterskänkande av det förfallna räntebeloppet,

vartill dock torde erfordras riksdagens medgivande.

Statens egnahemsstyrelse har i infordrat utlåtande den 13 februari 1929

tillstyrkt domänstyrelsens under instämmande av statskontoret framställda

förslag.

Såsom statskontoret framhållit, torde väl ur principiell synpunkt kunna Departementsresas

vissa betänkligheter mot eftergift av den av sökanden åtagna be- CÄ*/®"- talningsskyldigheten. I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna anser

jag emellertid, att i förevarande fall starka skäl tala för att staten icke gör

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 144.

hela sitt fordringsanspråk gällande. Den köpeskilling, som av sökanden

betalats för lägenheten, överstiger det uppskattade värdet med nära dubbla

beloppet, vadan staten erhållit en oberäknat hög betalning. Såväl på grund

av köpeskillingens storlek som de omfattande byggnadsarbeten sökanden

varit nödsakad att utföra å fastigheten har hans ekonomi hårt pressats.

Härtill kommer, att sökanden har en stor familj att försörja. Hittills

bär sökanden genom arbetsamhet och idoghet kunnat upprätthålla sin ställning.

Skulle emellertid staten söka att av honom uttaga sin till betalning

förfallna fordran, torde vara att emotse, att sökanden skulle komma i ett

ekonomiskt nödläge och ej längre kunna behålla sin fastighet. Det synes

vara med billighet överensstämmande, att staten i detta läge träder hjälpande

emellan, så att sökanden må kunna f ortföl ja sitt arbete. Jag tillstyrker

därför domänstyrelsens av statskontoret och egnahemsstyrelsen biträdda förslag,

att sökanden befrias från erläggandet av den 14 mars 1928 till betalning

förfallna räntebelopp.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förenämnde K. H. Larsson må befrias från erläggande av den 14

mars 1928 till betalning förfallna räntebelopp, tillhopa 4,112 kronor 74 öre,

å ogulden del av köpeskillingen för ovan omförmälda av honom inköpta

lägenhet under kronoegendomen Dagöholm nr 1—4 i Södermanlands län.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:196 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för K. H. Larsson från erläggande av visst räntebelopp. a1 i texten
  2. JoU 1929:30 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående befrielse för K. H. Larsson från erläggande av visst råntebelopp. a1 i texten