Angående överlåtande till Sorsele kommun av visst område av den vid avvittring inom Sorsele socken till kyrkstad avsatta mark
1929-02-15 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1929:145, Angående överlåtande till Sorsele kommun av visst område av den vid avvittring inom Sorsele socken till kyrkstad avsatta mark
Dokumentets text
1
Kanyl. Maj:ts proposition Nr Ilo.
Nr 145.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående överlåtande till
Sorsele kommun av visst område av den vid avvittring inom
Sorsele socken till kyrkstad avsatta mark; given Stockholms
stad den 15 februari 1929.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt,
Under Hans Maj ds
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
J. B. Johansson.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 15 februari 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggeb, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyefn, Malmberg
Lindskog, Bissmark, Johansson.
Departementschefen, statsrådet Johansson anför:
Genom brev den 27 oktober 1905 medgav Kungl. Maj:t, att vid avvittringen
ovan odlingsgränseu i Sorsele socken den mark om tillhopa 1.512
hektar vid Ammarnäs kapell, som utmärkts med nummer 1, 2 och 3 å eu
av extra avvittringslantmätaren H. Huldt år 1904 upprättad karta, finge
från kronans område upplåtas att av Sorsele församling avgiftsfritt disponeras
till kyrkplats, begravningsplats och plats för kyrkobyhus under de
villkor, länsstyrelsen kunde finna lämpligt föreskriva. Vidare har Kungl.
Maj:t genom brev den 14 juli 1916 förklarat hinder från det allmännas
sida icke möta att vid avvittringen undantoges och avsattes, bland annat,
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. It7 häft. (Nr lb5.) 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
•>
Knngt. Maj:is proposition Nr 145.
ett å avvittringskartan upptaget område om 0.r>2 hektar för att tillsvidare
av församlingen avgiftsfritt disponeras till utvidgning'' av kyrkstaden i
Ammarnas under de villkor länsstyrelsen föreskreve. I utslag den 30
december 1916 i fråga om avvittring av de delar av socknen, som förut
icke varit föremål för sådan förrättning, förordnade länsstyrelsen i anslutning
till Kungl Ma,j:ts nämnda två beslut, att två i en av tillförordnade avvittringslantmätaren
Johan Clausén den 8 mars 1913 dagtecknad beskrivning
med därtill den 21 december 1916 gjord ändring och tillägg upptagna
områden, betecknade »Ammarnäs kyrkoplats med begravningsplats och plats
för kyrkhus» om 1.512 hektar samt »utvidgning av kyrkostadén i Ammarnäs»
om 0.G2 hektar skulle undantagas för att av församlingen disponeras
under de i samma beslut givna bestämmelserna, därvid länsstyrelsen tillika
fastställde ett av Clausén den 12 november 1912 dägteCknät förslag till
tomtindelning för kyrkstaden. 1
På ansökan av Sorsele kommun om fastställande av villkor för upplåtelse
av tomter inom kyrkstaden har länsstyrelsen genom resolution den 31
december 1923 — jämte det länsstyrelsen förordnat om viss ändring av den
förutvarande tomtindelningen för kyrkstaden samt meddelat föreskrifter angående
sättet för byggande därstädes — tillika föreskrivit, dels att det skulle
åligga Sorsele kommun att, där så erfordrades, Béhörigen avdika och torrlägga
kyrkstadsplatsen, anlägga gatorna och utstaka tomterna i överensstämmelse
med den fastställda plankartan samt anskaffa och tillhandahålla
för den blivande kyrkstadsplatsen nödig brandredskap, dels att vid tomternas
bebyggande skulle iakttagas, att inom kapellaget på ett avstånd om minst
en mil från kyrkstaden bosatta personer, tillhörande den bofasta befolkningen,
ävensom lappallmogen ägde rätt att bebygga desamma för att erhålla
bostad och stallrum, då de ville bevista gudstjänsten och vid andra
tillfälliga besök eller för barnen under skolgången, dels ock att tomterna
efter ansökan skulle anvisas av kommunalnämnden.
Hos Kungl Maj:t har sedermera Sorsele kommun i eu den 24 december
1926 till jordbruksdepartementet inkommen skrivelse anhållit, att det genom
Kungl. Maj:ts förberörda brev den 14 juli 1916 till kyrkstadens utvidgning
upplåtna området måtte med full äganderätt och avgiftsfritt upplåtas åt
kommunen. Till stöd för sin framställning har kommunen åberopat, att
det med ansökningen avsedda området icke längre vore erforderligt för det
tidigare avsedda ändamålet men däremot vore synnerligen behövligt för
upplåtelse av egna hem åt personer, som önskade bosätta sig i kyrkbyn,
bland andra en del lappar, som slutat nomadlivet. Vidare bestode området
enbart av sten bunden in a riv, som vore mycket svår bearbetad, varför kommunen,
vars ekonomi vore svag, svårligen kunde uppfylla föreskrivna villkor
i fråga om dikning och planering in. m., såvida kommunen ej erhölle
någon inkomst genom försäljning av tomter från området.
Anbefalld att efter vederbörandes hörande häröver avgiva utlåtande här
domänstyrelsen i skrivelse den 29 januari 1927 — under framhållande av den
Kunfjl. Maj:In proposition Nr 14ö. 3
vid avgivandet av styrelsens utlåtande knapphändiga utredningen i ärendet
och att den ifrågasatta användningen av området icke syntes hava varit avsedd
vid första upplåtelsen därav samt under åberopande i övrigt av bifos
gade avstyrkande yttranden från vederbörande jägmästare och överjägmästare
— hemställt, att ansökningen icke måtte föranleda någon Kung], Majrf s
vidare åtgärd.
Jägmästaren, med vilken över jägmästaren förenat sig, liar såsom skäl för
sitt avstyrkande anfört, att området syntes vara så begränsat, att upplåtande
av tomter för permanent beboende svårligen läte sig göra utan att intrångskedde
i allmänhetens rätt till utrymme för kyrkstugor. En väsentlig svårighet,
isynnerhet vid platsens stadigvarande beboende, mötte vid ordnande
av vattentillgången samt renhållningen. Virkestil 1 gängen i trakten vore
jämförelsevis knapp, och åtgången på virke bleve större vid uppförande och
uppvärmning av ständigt bebodda bostäder än beträffande de ursprungligen
avsedda mera enkla tillfälliga bostäderna. Vidare vore befolkningens förvärvsmöjligheter
på platsen synnerligen begränsade.
Sedan härefter ärendet remitterats till länsstyrelsen i Västerbottens län, hav
kommunen i den 23 september 1927 till länsstyrelsen inkommen, till Kungl.
Maj:t ställd skrivelse med viss ändring av sin tidigare framställning anhållit,
att det område av kyrkstaden, som vore beläget söder om en röd
linje å en iiver kyrkstaden år 1927 av t. f. överlantmätaren Georg Tillgren
upprättad, ansökningen bifogad karta, måtte med äganderätt och avgiftsfritt
upplåtas till kommunen.
Med avseende härå har framhållits, att på nämnda söder om den röda
linjen liggande område de flesta tomterna redan vore bebyggda. På norra sidan
av linjen hade nomaderna uppfört sina bodar. Enär endast omkring hälften
av denna områdesdel tagits i anspråk, syntes den kvarvarande arealen vara
tillfyllest för en lång tid framåt. De personer däremot, som slagit sig ned
söder om linjen, utgjordes av orkeslösa lappar, som avsåge att där vara stadigvarande
bosatta.
Över denna senare ansökning, som åtföljdes av yttrande av befolkningen
i Ammarnäs, hava genom länsstyrelsen ytterligare yttranden införskaffats
från Sorsele församling samt vederbörande kyrkoherde och landsfiskal. Omförmälda
handlingar hava bifogats länsstyrelsens den 20 december 1927 dagtecknade
remissutlåtande i ärendet.
Befolkningen har å sammanträde, som dock bevistades av allenast 9 personer,
de flesta nomader, avstyrkt den äskade överlåtelsen, varemot församlingen
förordat densamma.
Kyrkoherden har framhållit, att exempelvis genom inflyttning av lappar
från annat håll behovet av plats för det med områdets ursprungliga upplåtande
avsedda ändamålet kunde komma att ökas men att å andra sidan
de personer, som ägde stadigvarande hemvist inom området, borde erhålla
tillfälle att inköpa av dem bebodda tomter. Kyrkoherden hemställer, att
upplåtelsen måtte omfatta minsta möjliga område och att i varje fall det
kvarter, som å kartan upptoge ordet skyrkoplats», fortfarande måtte bibehållas
såsom sådan.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 145.
Lntpartemetii*-
chefen.
Landsfiskalen tillstyrker bifall till kommunens framställning under framhållande
att den till upplåtelse åt kommunen icke avsedda delen av kyrkplatsen
torde få anses tillräcklig för sitt ändamål.
Länsstyrelsen har förmält sig icke hava något att erinra mot framställningen
i så måtto, att det söder om en grön linje å kartan befintliga området
finge med full äganderätt upplåtas till kommunen.
Till följd av remiss hava utlåtanden i det sålunda föreliggande ärendet
avgivits den 24 oktober 1928 av kammarkollegium samt den 18 november
1928 ånyo av domänstyrelsen.
Kammarkollegium anför följande.
1 ärendet hade uttalats farhågor, att ett bifall till kommunens framställning
skulle medföra, att det till kyrkstad använda området bleve otillräckligt för
sitt ändamål. Med hänsyn till vad kyrkoherden i församlingen anfört, syntes
det dock sannolikt, att berörda ändamål icke skulle äventyras, därest upplåtelsen
erhölle den av länsstyrelsen föreslagna inskränktare omfattningen.
Då härtill komine, att kronan icke åtnjöte någon avkastning av området
samt att liknande upplåtelser tidigare utan vederlag ägt rum, exempelvis till
Sorsele kommun enligt Kungl. Maj:ts brev den 14 juni 1918 (1918: prop.
nr 19; R. skr. nr 317) och till Malå kommun enligt Kungl. Maj:ts brev
den (> juni 1924 (1924 prop. nr 87; R. skr. nr 140), torde de betänkligheter
mot bifall till kommunens ansökning, som givetvis måste uppkomma, böra
få förfalla. För överlåtelsen torde samma villkor böra föreskrivas, som intagits
i ovannämnda brev den 14 juni 1918.
På grund av vad sålunda anförts finge kollegium hemställa, det täcktes
Kungl. Maj:t i propositon till riksdagen föreslå, att det av länsstyrelsen
föreslagna området finge med äganderätt och utan vederlag överlåtas till
Sorsele kommun på de i sistnämnda Kungl. Maj:ts brev föreskrivna villkoren.
Domänstyrelsen liar förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall
till framställningen på sätt länsstyrelsen och kammarkollegium hemställt.
Erinran synes mig ej vara att göra däremot, att viss del av ifrågavarande
till kyrkstad avsedda område upplåtes till Sorsele kommun. Upplåtelsen
synes böra begränsas på sätt länsstyrelsen med instämmande av kammarkollegium
och domänstyrelsen föreslagit. I överensstämmelse härmed
skulle sagda del, vari ingår mark såväl från det tidigare till kyrkstad upplåtna
området som den tilläggsmark om 0.6 2 hektar som sedermera tillädes
kyrkstaden för dennas utvidgning, komma att erhålla en areal av omkring
0.65 hektar. Upplåtelsen hör ske avgiftsfritt samt på i övrigt av myndigheterna
föreslagna villkor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t matte föreslå riksdagen medgiva,
att av den till kyrkstad vid Ammarnäs i Sorsele socken vid avvittringen
avsatta mark ett område med en areal av omkring 0.6 5 hektar beläget
söder om den gröna linje, som finnes uppdragen å en år 1927 av t. f. överlantmätaren
Georg Tillgren upprättad karta över Ammarnäs kyrkplats, ma
under äganderätt avgiftsfritt överlåtas till Sorsele kommun under villkor:
Kungl. Maj:ts proposition Nr 145. 5
att å området må — med det undantag, som, på sätt nedan sägs, må för
tillgodoseende av det allmännas behov finnas påkallat — av kommunen upplåtas
mark under äganderätt åt enskilda för bebyggande mot de villkor,
kommunen kan finna skäligt föreskriva, dock med iakttagande därvid att
de, till vilka mark för nämnda ändamål av kommunen upplåtes, skola vara
skyldiga att ställa sig till efterrättelse de stadganden, länsstyrelsen kan
finna skäligt meddela i avseende å områdets bebyggande, samt att ägare av
redan å området uppförda byggnader skola äga företrädesrätt att för dessa
erhålla nödigt tomtutrymme mot löseskilling, som, därest överenskommelse
om beloppet ej kan träffas, skall bestämmas av länsstyrelsen;
att, om ägare av sådan byggnad icke önskar begagna sig av lösningsrätten,
han icke skall vara förbunden att avflytta förr än två år efter det
ifrågavarande område upplåtits till kommunen, varförutom lian, där sådant
påkallas och förhållandena därtill föranleda, bör, efter länsstyrelsens beprövande,
av kommunen erhålla skälig flyttningshjälp;
att, därest efter hörande av vederbörande kommunikationsverk eller annan
ämbetsmyndighet, som kan antagas möjligen hava behov av mark inom
området, länsstyrelsen finner, att tomt bör undantagas för något statens ändamål,
länsstyrelsen skall meddela erforderliga föreskrifter därom, med skyldighet
för kommunen att till kronan utan ersättning upplåta sådan tomt;
samt
att kommunen må tillsvidare och intill dess annorlunda kan varda av
Kungl. Majrt bestämt disponera för tomterna inflytande försäljningsmedel
och tomtören till bestridande i första rummet av sådana utgifter, som finnas
erforderliga för områdets behöriga ordnande, men eljest för åtgärder i
ordningens intresse jämväl inom kyrkstadsområdet i övrigt.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Rune Thygesen.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 117 höft. (Nr liö.)
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1929:197 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtande till Sorsele kommun av visst område av den vid avvittring inom Sorsele soc s. 5 i texten
- JoU 1929:31 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående överlåtande till Sorsele kommun av visst område av den vid avvittring inom Sorsele socken till kyrks s. 14 i texten