Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av en mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater undertecknad skiljedomstraktat

1929-01-18 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:16, Angående godkännande av en mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater undertecknad skiljedomstraktat

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

1

Nr 1(».

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av en mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater undertecknad

skiljedomstraktat; given Stockholms slott

den 18 januari 1929.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över utnkesdepartementsärenden

för denna dag samt med överlämnande av texten till

en i Washington den 27 oktober 1928 under förbehåll om riksdagens godkännande

undertecknad skiljedomstraktat mellan Sverige och Amerikas Förenta

Stater, vill Kungl. Ma.j:t härmed äska riksdagens godkännande av denna

traktat.

GUSTAF.

Ernst Trygger.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 18 januari 1929.

N ärvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden

LCbeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson.

Ministern för utrikes ärendena anför:

»Vid föredragning den 1 september 1928 bemyndigade Kungl. Ma.j:t sändebudet

i Washington att för Sveriges del underteckna en skiljedomstraktat

mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater i överensstämmelse med ett från

amerikanska regeringens sida överlämnat förslag.

I enlighet härmed har en sådan traktat den 27 oktober 1928 undertecknats

i Washington under sedvanligt förbehåll om ratifikation, varvid från svensk

sida riksdagens samtycke därtill förutsatts. Sedan amerikanska senaten sedermera,

den 18 december 1928, givit sitt samtycke till traktatens ratificering, har

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 13 haft. (Nr 16.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds proposition nr 16.

Förenta Staternas regering förklarat sig beredd att skrida till utväxling av

ratifikationsinstrumenten.

Som min företrädare i ämbetet vid ärendets föredragning förstnämnda dag

anfört, gälla för närvarande mellan Sverige och Förenta Staterna dels en konvention

av år 1914 angående tvisters hänskjutande till en internationell undersökningskommission,

dels ock en skiljedomskonvention av år 1924, som står

1 huvudsaklig överensstämmelse med en tidigare skiljedomskonvention av den

2 maj 1908, vilken upphörde att gälla den 18 augusti 1918.

Den förstnämnda konventionen rörande tvisters hänskjutande till eu internationell

undersökningskommission undertecknades i Washington den 13 oktober

1914 samt trädde i kraft den 11 januari 1915. Enligt densamma skola

alla tvister, av vad natur de vara må, vilka ej kunnat lösas på diplomatisk

väg och beträffande vilka de fördragsslutande parterna ej anlita skiljedom,

för undersökning och yttrande hänskjutas till en enligt konventionen tillsatt

ständig internationell kommission. Parterna överenskomma att ej skrida till

våldshandlingar mot varandra, så länge kommissionens undersökning pågår

och innan den avgivit sitt yttrande. Tvist skall ofördröjligen hänskjutas till

kommissionen. Dennas ordförande kan genom en till permanenta skiljedomstolens

byrå i Haag ställd skrivelse låta fästa parternas uppmärksamhet på

att kommissionen står till deras tjänst. Kommissionen skall i fråga om proceduren

så vitt möjligt iakttaga bestämmelserna i art. 9—36 av 1907 års

Haagkonvention. Kommissionens arbete skall vara avslutat inom ett år från

den dag tvisten hänskjutits till densamma, försåvitt ej parterna överenskommit

om annan tidpunkt. Parterna förbehålla sig full frihet att handla oberoende

av kommissionens yttrande.

1924 års skiljedomskonvention, som undertecknades den 24 juni nämnda

år och trädde i kraft den 18 mars 1925, är avslutad för en tid av fem år

men fortsätter att gälla i successiva femårsperioder, därest ej uppsägning

sker. Enligt densamma skola de tvister av juridisk natur eller angående

tolkningen av de mellan de fördragsslutande parterna ingångna traktater,

vilka ej kunnat avgöras på diplomatisk väg, underställas den genom konventionerna

den 29 juli 1899 och den 18 oktober 1907 upprättade permanenta

skiljedomstolen i Haag. Undantag gäller för tvister berörande de fördragsslutande

parternas livsintressen, självständighet och nationalära eller andra

makters intressen.

Initiativet till avslutandet av nu förevarande, nya skiljedomstraktat togs

av amerikanska regeringen, som den 26 april 1928 till svenska sändebudet

i Washington överlämnade ovanberörda utkast till sådan överenskommelse.

Denna åtgärd ingick som ett led i den aktion för utveckling av det internationella

skiljedom sväsendet, som från Förenta Staternas sida under de senaste

åren igångsatts; förslag av samma typ hava sålunda jämväl tillställts

ett antal andra länder, och i överensstämmelse därmed hava skiljedomsavtal

redan undertecknats mellan Förenta Staterna å ena sidan samt Danmark, Finland,

Frankrike, Italien, Polen, Tjeckoslovakien, Tyskland och Österrike å den

andra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr l(i.

Den nya traktaten, vilken vore avsedd att i och med ikraftträdandet ersätta

1924 års konvention, skulle gälla utan tidsbegränsning, såvida den icke

skriftligen uppsäges av någondera parten, i vilket fall den upphör att gälla

ett år efter uppsägningen.

Traktaten innebär i korthet, att tvister, som avse ett rättsanspråk och äro

ägnade att bliva föremål för ett rättsligt avgörande, skola, därest de ej

kunnat biläggas på diplomatisk väg eller genom hänskjutande till undersökningskommission

enligt 1914 års konvention, med vissa här nedan

närmare angivna förbehåll underställas antingen den permanenta skiljedomstolen

enligt 1907 års Haagkonvention eller annan domstol. Liksom i 1924 års

skiljedomskonvention förutsättes i den föreliggande traktaten, att skiljedomsförfarande

kan komma till användning först sedan ett skiljeavtal därom upprättats

mellan parterna. Genom detta särskilda avtal —- som å Förenta Staternas

sida måste underställas senaten — skall bestämmas, vilken skiljedomstol

som skall anlitas, dennas befogenhet och tvistens föremål.

Fn jämförelse mellan gällande konvention av år 1924 och den nya traktaten

giver vid handen, att bådadera endast avse tvister av rättslig natur.

Ehuru formuleringen är något olikartad på denna punkt, torde någon skillnad

i sak knappast förefinnas.

Däremot föreligger en olikhet i avseende å de förbehåll, som medgiva parterna

att vägra skiljedom i vissa fall, trots att en rättstvist föreligger. I

gällande konvention upptages såsom ovan nämnts ett mycket vidsträckt förbehåll,

angivet genom den i äldre skiljedomstraktater vanliga klausulen rörande

tvister, som beröra de för dragsslutande parternas livsintressen, självständighet

eller nationalära. Dessutom undantagas i gällande konvention tvister,

som röra tredje stats intressen. Det förra av dessa undantag har övergivits

i den nya traktaten, medan det senare behållits. Det uteslutna undantaget har

ersatts med andra, ehuru mindre vidsträckta förbehåll. Den föreliggande

traktaten omfattar nämligen icke tvister, vilkas föremål falla under någondera

partens inre jurisdiktion eller som beröra Monroedoktrinens tillämpning.

Härtill har fogats ett undantag avseende tvister, som ha sammanhang med

Sveriges förpliktelser på grund av dess medlemskap i Nationernas förbund.

Reservationerna ha följaktligen fått en mindre vidsträckt formulering än i

gällande avtal. Häri ligger också den enda sakliga avvikelsen mellan de båda

avtalstexterna. Denna skillnad måste i och för sig anses betydelsefull. Vad

angår reservationen angående tvister, som beröra Monroedoktrinens tillämpning,

må erinras om att ett liknande förbehåll upptagits i art. 21 i Nationernas

förbunds grundstadga i syfte att underlätta Förenta Staternas anslutning

till förbundet. Det är visserligen svårt att angiva den exakta innebörden

av detta undantag, men detsamma torde å andra sidan icke hava nämnvärd

betydelse i fråga om rättstvister mellan Sverige och Förenta Staterna.

Tydligt är, att i varje fall bestämmelserna om de båda nämnda undantagen

(tvister, vilkas föremål falla under någondera partens inre jurisdiktion och

som röra Monroedoktrinens tillämpning) äro väsentligt mer begränsade än det

gällande skiljedom savtalets klausul angående livsintressen, oberoende och ära,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

Traktaten står emellertid på samma ståndpunkt som den gällande konventionen

därutinnan, att det är vardera parten själv som avgör, huruvida en tvist

faller inom avtalets område eller icke. Den nya traktaten innebär alltså icke

ett obligatoriskt skiljedomsförfarande i rättstvister i den meningen, att den ena

parten kan instämma motparten inför en skiljedomstol. Om motparten bestrider,

att skiljedom sa vtalet är tillämpligt på den tvist, som föreligger, förfaller

frågan om skiljedomsförfarande. Ehuru förevarande avtal alltså icke står i

jämnhöjd med de mera vittgående skiljedomsavtal, som i stor utsträckning under

senare år träffats mellan europeiska stater, är det å andra sidan uppenbart,

att den begränsning i fråga om undantagen från skiljedomsförfarandet,

som i förhållande till gällande avtal nu föreslagits från Förenta Staternas regering,

starkt talar för traktatens definitiva godkännande från svensk sida. I

varje fall kan man ej för närvarande räkna med att de amerikanska statsmakterna

skulle vara benägna att medgiva en ytterligare utvidgning av området för

skiljedomsinstitutets användning; ej heller har någon av de stater, som, enligt

vad i det föregående nämnts, nyligen avslutat skiljedomsfördrag med Förenta

Staterna, lyckats utverka någon ändring i denna riktning i den från amerikansk

sida föreslagna avtalstexten.

I anslutning till vad sålunda anförts får jag därför hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte i proposition äska riksdagens godkännande

av ifrågavarande skiljedomstraktat mellan Sverige

och Amerikas Förenta Stater.»

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall till riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

T. Wistrand.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ili far/it.

Skilj edomstraktat mellan Sverige och

Amerikas Förenta Stater.

Hans Majestät Konungen av Sverige

och Amerikas Förenta Staters

President,

vilka äro beslutna att, så långt det

står i deras makt, förhindra varje avbrott

i de fredliga förbindelser, som

alltid rått mellan de båda folken;

besjälade av önskan att ytterligare

bekräfta sin anslutning till principen

om hänskjutande till opartiskt avgörande

av alla tvister vilka äro ägnade

att bliva föremål för rättsligt avgörande,

som må uppkomma mellan dem;

samt

angelägna att genom sitt exempel

icke blott visa, att de i sitt inbördes

förhållande fördöma krig såsom medel

i den nationella politikens tjänst utan

även påskynda den tidpunkt, då de internationella

överenskommelserna om

avgörande på fredlig väg av internationella

tvister så fullkomnats, att de

för alltid avlägsnat möjligheten av

krig mellan världens olika makter;

hava beslutat att avsluta en ny skiljedomstraktat,

avsedd att öka räckvidden

av och förpliktelserna enligt den

skiljedomskonvention, som undertecknades

i Washington den 24 juni 1924,

och hava i sådant syfte till sina fullmäktige

utsett:

Hans Majestät Konungen av Sverige,

''

W. Boström, Dess Envoyé extraordinaire

och Ministre plénipotentiaire i

Washington; och

Amerikas Förenta Staters President,

Frank B. Kellogg, Amerikas Förenta

Staters Statssekreterare;

vilka, efter att hava utväxlat sina

fullmakter, som befunnits i god och be
-

Treaty of arbitration between Sweden

and the United States of America.

His Majesty the King of Sweden

and the President of the United States

of America

Determined to prevent so far as in

their power lies any interruption in

the peaceful relations that have always

existed between the two nations;

Desirous of reaffirming their

adherence to the policy of submitting

to impartial decision all justiciable

controversies that may arise between

tliem; and

Eager by their example not only to

demonstrate their condemnation of war

as an instrument of national policy

in their mutual relations, but also to

hasten the time when the perfection of

international arrangements for the

pacific settlement of international

disputes shall have eliminated forever

the possibility of war among any of

the Powprs of the World;

Have decided to conclude a new

treaty of arbitration enlarging the

scope and obligations of the arbitration

convention signed åt Washington on

June 24, 1924, and for that purpose

they have appointed as their respective

Plenipotentiaries:

His Majesty the King of Sweden,

W. Boström, Envoy Extraordinary

and Minister Plenipotentiary åt

Washington; and

The President of the United States

of America.

Frank B. Kellogg, Secretary of

State of the United States of America;

Who, having communicated to one

another their full powers found in good

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

hörig form, överenskommit om följande

bestämmelser:

Artikel I

Alla tvister rörande internationella

frågor, som uppkommit mellan de

höga fördragsslutande parterna på

grund av ett av den ena parten gentemot

den andra i kraft av traktat eller

på annan grund framställt rättsanspråk,

vilka ej kunnat biläggas på

diplomatisk väg eller genom hänskjutande

till den ständiga internationella

nämnd, som konstituerats i enlighet

med den i Washington den 13 oktober

1914 undertecknade konventionen, och

vilka på grund av sin natur äro ägnade

att bliva föremål för rättsligt avgörande

med tillämpning av rättsgrundsatser

eller billighetshänsyn, skola underställas

den i Haag i enlighet med

konventionen av den 18 oktober 1907

upprättade permanenta skiljedomstolen

eller någon annan behörig domstol,

allt eftersom i varje fall bestämmes genom

särskild överenskommelse, vari

sättet för domstolens tillsättande om

så erfordras, och dess befogenheter

skola bestämmas, tvistefrågan eller

tvistefrågorna angivas ävensom fastställas

de ordalag i vilka hänskjutandet

till domstolen skall ske.

Denna särskilda överenskommelse

skall ingås för Sveriges del, i enlighet

med dess grundlagar och för Amerikas

Förenta Staters del av deras president

efter hörande och med samtycke av

senaten.

Artikel II

Bestämmelserna i denna traktat

kunna icke åberopas i fråga om tvist

vilkens föremål

a) faller under någondera partens

inre jurisdiktion,

b) berör tredje parts intressen,

c) beror på eller berör upprätthållandet

av Förenta Staternas traditionella

ställning i amerikanska frågor,

and due form, have agreed upon the

following artides:

Article I

All differences relating to International

matters in which the High Contracting

Parties are concerned by virtue

of a claim of right made by one

against the other under treaty or otherwise,

which it has not been possible

to adjust by diplomacy, which have

not been adjusted as a result of reference

to the Permanent International

Commission constituted pursuant to

the treaty signed åt Washington,

October 13, 1914, and which are

justiciable in their nature by reason

of being susceptible of decision by the

application of the principles of law

or equity, shall be submitted to the

Permanent Court of Arbitration established

åt The Hague by the Convention

of October 18, 1907, or to some

other competent tribunal, as shall be

decided in each case by special agreement,

which special agreement shall

provide for the organization of such

tribunal if necessary, define its powers,

state the question or questions åt issue,

and settle the terms of reference.

The special agreement in each case

shall be made on the part of Sweden

in accordance with its constitutional

laws and on the part of the United

States of America by the President of

the United States of America by and

with the advice and consent of the

Senate thereof.

Article II

The provisions of this treaty shall

not be invoked in respect of any dispute

the subject matter of which

(a) is within the domestic jurisdiction

of either of the High Contracting

Parties,

(b) involves the interests of third

Parties,

(c) depends upon or involves the

maintenance of the traditional attitude

of the United States concerning Arne
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

K ungt. Maj: is proposition nr JU.

7

vanligen benämnd Monroedoktrinen;

eller

d) beror på eller berör iakttagandet

av de förpliktelser, som åligga Sverige

i enlighet med Nationernas förbunds

akt.

Artikel III.

Förevarande traktat skall ratificeras

av Hans Majestät Konungen av

Sverige under förutsättning av svenska

riksdagens bifall och av Amerikas

Förenta Staters President efter hörande

och med samtycke av senaten.

Ratifikationerna skola utväxlas i

Washington, så snart ske kan, och

traktaten träder i kraft å dagen för

ratifikationernas utväxlande, från vilken

dag skiljedomskonventionen av

den 24 juni 1924 skall upphöra att

gälla. Traktaten förblir därefter i

kraft utan avbrott eller tidsbegränsning,

såvida den icke skriftligen uppsäges

av någondera av de höga fördragsslutande

parterna, i vilket fall

den upphör att gälla ett år efter uppsägningen.

Till bekräftelse härav hava vederbörande

fullmäktige undertecknat

denna traktat i tvenne exemplar, på

svenska och engelska språken, vilka

texter skola äga enahanda vitsord, och

försett desamma med sina sigill.

Som skedde i Washington den tjugusjunde

oktober, ett tusen nio hundra

tjuguåtta.

W. Boström.

(L. S.)

rican questions, commonly described as

the Monroe Doctrinc,

(d) depends upon or involves the

observanee of the obligations of Sweden

in accordance with the Covenant

of the League of Nations.

Article III

The present treaty shall be ratified

by His Majesty the King of Sweden

with the consent of the Swedish Riksdag

and by the President of the United

States of America by and with the

advice and consent of the Senate

thereof.

The ratifications shall be exchanged

åt Washington as soon as possible, and

the treaty shall take effect on the date

of the exchange of the ratifications,

from which date the arbitration convention

signed June 24, 1924, shall

cease to liave any force or effect. It

shall thereafter remain in force continuously

unless and until terminated

by one year’s written notice given by

either High Contracting Party to the

other.

In faitli whereof the respective

Plenipotentiaries have signed this

treaty in duplicate in the Swedish and

English languages, both texts having

equal force, and hereunto affixed their

seals.

Done åt Washington the twentyseventh

day of October, in the year of

our Lord one thousand nine hundred

and twenty-eight.

Frank B. Kellogg.

(L. S.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:41 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande av en mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater underteckn a1 i texten
  2. KU 1929:3 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3 s. 1 i texten