Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om uppbörd av utskylder för gemensamt kommunalt ändamål

1929-03-01 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:167, Med förslag till förordning om uppbörd av utskylder för gemensamt kommunalt ändamål

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 167.

1

Nr 167.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om uppbörd av utskylder för gemensamt kommunalt ändamål;

given Stockholms slott den 1 mars 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning om uppbörd av utskylder för

gemensamt kommunalt ändamål.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Nils Wohlin.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 136 hä/t. (Nr 167 )

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 167.

Förslag

till

förordning om uppbörd av utskylder för gemensamt kommunalt

ändamål.

Härigenom förordnas som följer:

1 §.

Allmän kommunalskatt, som enligt kommunalskattelagen skall utgöras

för gemensamt kommunalt ändamål, så ock kommunal progressivskatt

för dylikt ändamål skola debiteras och uppbäras av överståthållarämbetet

genom dess avdelning för uppbördsärenden i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes.

Kungl. Maj:t meddelar tillika föreskrifter angående indrivning och redovisning

av ifrågavarande utskylder.

2 *.

Underlåter skattskyldig att i behörig tid och ordning betala i 1 § omförmälda

utskylder, må vid indrivningen av sådana utskylder utöver utskyldsbeloppet

hos den skattskyldige uttagas ersättning för indrivningen

i enlighet med vad som för motsvarande fall är stadgat beträffande kommunala

utskylder i Stockholm. Då indrivningen sker i Stockholm, skall

ersättningen ingå till stadens kassa, men eljest tillfalla den, som verkställer

indrivningen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 167.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Höns Kungl.

Höghet Kronprinsen-Rcgenten i statsrådet å Stockholms slott

den 1 mars 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Borell, Malmberg, Lindskog, Bissmark,

Johansson.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och kommunikationsdepartementen

anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Wohlin:

Enligt bestämmelser i 57 § 1 mom., 59 § 3 mom., 69 § och 72 § 1 mom.

kommunalskattelagen den 28 september 1928, vilken trätt i kraft den 1

januari 1929, skall i vissa fall allmän kommunalskatt utgöras i Stockholm

för gemensamt kommunalt ändamål. Denna skatt skall jämlikt 71 § nämnda

lag användas till utjämning av skattetrycket olika kommuner och andra

menigheter emellan. I vissa fall skall jämväl kommunal progressivskatt

utgöras i Stockholm för gemensamt kommunalt ändamål och användas på

enahanda sätt som allmän kommunalskatt för gemensamt kommunalt ändamål;

i dylikt avseende meddelas föreskrift i 5 § 2 mom. förordningen den 28

september 1928 om kommunal progressivskatt, vilken likaledes trätt i kraft

den 1 januari 1929. Bestämmelser rörande taxering till nämnda skatter

hava meddelats i taxeringsförordningen den 28 september 1928 och kungörelsen

samma dag med vissa föreskrifter rörande taxeringsförfarandet.

Angående uppbörd av allmän kommunalskatt och kommunal progressivskatt

för gemensamt kommunalt ändamål saknas däremot stadganden. Då

ifrågavarande skatter äro av kommunal natur, lärer Kungl. Maj:t icke utan

medverkan av riksdagen äga förordna om uppbörd av desamma.

En inom finansdepartementet utarbetad promemoria med förslag till

sådana ändringar i gällande uppbördsförfattningar, som erfordrades i anledning

av den genomförda skattereformen, remitterades den 15 januari 1929

till vederbörande myndigheter m. fl. för inhämtande av deras utlåtande.

I nämnda förslag ifrågasattes rörande upphörd av utskylder för gemensamt

kommunalt ändamål i huvudsak följande.

Allmän kommunalskatt för gemensamt kommunalt ändamål så ock kommunal

progressivskatt för dylikt ändamål skulle debiteras och uppbäras av

överståthållarämbetet genom dess avdelning för uppbördsärenden i samband

med kommunaluppbörden för Stockholms stad. Influtna belopp skulle levereras

till statskontoret. Debetsedlar å nämnda utskylder skulle i betalt brev

Inom finansdepartementet

utarbetad

promemoria.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 167.

Inkorna a

yttranden.

med allmänna posten översändas till de skattskyldiga i god tid före uppbördsstämma.

Befordringsavgiften skulle ersättas av statsverkets fond för

utjämning av skattetrycket olika kommuner och andra menigheter emellan.

Kungl. Maj:t skulle äga meddela närmare föreskrifter angående debitering,

uppbörd, indrivning och redovisning av ifrågavarande utskylder.

Underläte skattskyldig att i behörig tid och ordning betala omförmälda

utskylder, skulle vid indrivandet av sådana utskylder utöver utskyldsbeloppet

hos den skattskyldige uttagas ersättning för Utsökningskostnaden i enlighet

med vad soin för motsvarande fall vore stadgat beträffande kommunala utskylder

i Stockholm. Då indrivningen skedde i Stockholm, skulle ersättningen

ingå till stadens kassa, men eljest tillfalla den, som verkställde indrivningen.

I motiveringen till detta förslag anfördes, bland annat:

Debiterings- och uppbördsmyndighet borde självfallet vara överståthållarämbetet

för uppbördsärenden. Uppbörden syntes lämpligen böra äga rum

i samband med kommunaluppbörden för Stockholms stad, varigenom medlens

natur av kommunala avgifter komme att klarare framstå för de skattskyldiga

än om de skulle upptagas å kronodebetsedlarna. Det skulle även innebära

eu hårdhet mot de skattskyldiga, om dessa skatter måste erläggas samtidigt

med kronoutskylderna, då härigenom sammanlagda utskyldsbeloppet torde

bliva jämförelsevis stort. Att hålla särskild uppbördsstämma för ifrågavarande

utskylder torde icke böra ifrågasättas.

Influtna belopp borde utan omgång levereras till statskontoret, som förvaltade

skatteutjämningsmedlens fond. Det förutsattes, att erforderliga föreskrifter

om tid och ordning för medlens levererande meddelades i administrativ

ordning. Förslag till dylika föreskrifter hade icke upprättats.

Enär de skattskyldiga, som hade att utgöra ifrågavarande skatter, i regel

icke hörde hemma i Stockholm eller därstädes hade representant eller ombud,

syntes vara erforderligt, att debetsedlarna tillsändes dem med allmänna posten.

Det syntes icke vara lämpligt att medgiva fribrevsrätt för dessa försändelser,

men då Stockholms stad ej heller borde åläggas att bestrida befordringsavgiften,

föresloges, att densamma skulle ersättas av skatteutjämningsmedlens

fond.

Närmare föreskrifter angående debitering, uppbörd, indrivning och redovisning

av ifrågavarande utskylder torde böra intagas i reglementet för

uppbördsverket i Stockholms stad.

Bestämmelser angående skyldighet att utgöra ersättning för indrivning av

ifrågavarande utskylder syntes — i likhet med motsvarande stadganden beträffande

vanliga kommunalutskylder — böra meddelas av Kungl. Maj:t

och riksdagen gemensamt. Det föreslagna stadgandet i ämnet anslöte sig

till § 45 i förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm

(senaste lydelse i lag den 12 juni 1907).

Däremot syntes riksdagens medverkan icke erfordras för genomförande

av bestämmelser om rätt till överklagande av debitering av ifrågavarande

utskylder. Bestämmelser härom hade i stället upptagits i ett vid den remitterade

promemorian fogat förslag till kungörelse om ändringar i reglementet

för uppbördsverket i Stockholms stad.

I avgivet yttrande har överståthållarämbetet anfört i huvudsak följande:

Da den kommunala progressivskatten vid ett beskattningsbart belopp av

10,000 kronor icke är större än 40 kronor samt det torde vara endast ett

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition Nr lti''7.

fåtal skattskyldiga, för vilka denna skatt, då den skall utgöras för gemensamt

kommunalt ändamål, överstiger detta belopp, men i det övervägande

antalet fall skatten utgår med några fä kronor, vill överståthållarämbetet

ifrågasätta huruvida, diir skattskyldig icke har att utgöra allmän kommunalskatt,

uppbörd av förstnämnda skatt icke kunde äga rum i samband med

uppbörden av den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten. Delta skulle nämligen

ur debiterings-, uppbörds- och indrivningssynpunkt innebära en bestämd

fördel utan att, såvitt överståthållarämbetet kan finna, åtgärden skulle verka

betungande för de skattskyldiga. Särskilt må framhållas, att skattskyldig

av förevarande slag, som erlägger honom påförd statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

men underlåter att gälda progressivskatten, icke ens skulle

erhålla en anmodan härom, därest han, som nästan undantagslöst är fallet,

är bosatt i utlandet, och progressivskatten icke överstiger 15 kronor, vilket

,ju är fallet vid beskattningsbara belopp upp till 6,000 kronor. Ur uppbördsteknisk

synpunkt torde hinder därför icke föreligga, då samma myndighet

i Stockholm handhar krono- och kommunaluppbörden.

För att bespara såväl statens som stadens reviderande myndigheter bestyret

med granskning av hos statskontoret gjorda rekvisitioner av förskotterade

befordringsavgifter för debetsedlar å allmän kommunalskatt och

kommunal progressivskatt för gemensamt kommunalt ändamål föreslår överståthållarämbetet,

att fribrevsrätt måtte medgivas för desamma.

I 2 § av förslaget till förevarande förordning föreslås, att hos den, som

underlåter att i behörig tid och ordning erlägga honom påförda, i 1 § av

förslaget omförmälda utskylder, skall vid indrivandet utöver utskyldsbeloppet

uttagas ersättning för utsökningskostnaden. Detta är givetvis riktigt, men

då inga tvångsmedel finnas för uttagande utom riket av själva utskyldsbeloppet

synes rätt så meningslöst och torde stundom verka irriterande på

den skattskyldige, att han anmodas att utöver skattebeloppet betala en extra

pålaga. Överståthållarämbetet föreslår, att sådan ersättning skall uttagas

endast vid indrivandet här i riket.

I detta sammanhang anser sig överståthållarämbetet böra ifrågasätta,

huruvida icke uttrycket ersättning för utsökningskostnaden lämpligen bör

såväl i denna förordning som i uppbördsreglementet utbytas mot ordet

stämmoböter. Erfarenheten har nämligen visat, att skattskyldiga, som en

eller annan dag efter uppbördsstännnas slut självmant infunnit sig å uppbördskontoret

för att betala å senaste uppbördsstämma förfallet belopp, hava

svårt att förstå, att de jämväl skola erlägga ersättning för utsökningskostnad,

enär de förmena, att det allmänna icke haft att vidkännas någon sådan

kostnad. Den förklaring, som då får lämnas, är att avgiften har karaktär

av stämmoböter och då förstås lättare anledningen till dess uttagande. I

annat fall bör benämningen i förevarande paragraf ändras till ersättning

för indrivningen för att vinna överensstämmelse med den i 11 § av reglementet

för uppbördsverket i Stockholm föreslagna ändringen.»

Riksräkenskapsverket har mot det remitterade förslaget ej funnit skäl

till annan erinran, än att utsändandet av debetsedlarna å nämnda utskylder

syntes böra ske i tjänstebrev. Att låta befordringsavgifter ersättas av statsverkets

fond för utjämning av skattetrycket olika kommuner och menigheter

emellan syntes nämligen medföra onödigt skriveri och i onödan tynga

redovisningsväsendet.

Statskontoret och generalpoststyrelsen hava lämnat förslaget utan erinran.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 167.

Departementschefen.

I anledning av det av överståthållarämbetet och riksräkenskapsverket framlagda

förslaget, att debetsedlar å skatt för gemensamt kommunalt ändamål

skulle befordras i tjänstebrev, anbefalldes generalpoststyrelsen att över berörda

förslag avgiva särskilt utlåtande, och bär styrelsen förklarat sig icke

kunna tillstyrka, att tjänstebrevsrätt beviljades för nu ifrågavarande ändamål.

Av det förut anförda framgår, att i de av sistlidet års riksdag antagna

författningarna rörande kommunalbeskattningen ej ingå några föreskrifter om

uppbörd av utskylder för gemensamt kommunalt ändamål. Då berörda utskylder

äro av kommunalskatts natur, lärer, såsom jag också förut framhållit,

beslut av riksdagen rörande denna uppbörd vara erforderligt. Det synes emellertid

lämpligt, att dessa bestämmelser — i likhet med motsvarande bestämmelser

i kommunalförordningen för Stockholm — erhålla en allmän formulering,

och att detaljföreskrifter rörande ifrågavarande i huvudsak administrativa

spörsmål meddelas av Kungl. Maj:t. Den ifrågasatta förordningen synes

därför böra i första hand innehålla föreskrift därom, att debitering och uppbörd

av utskylder för gemensamt kommunalt ändamål verkställes av överståthållarämbetet

genom dess avdelning för uppbördsärenden i den ordning, som av

Kungl. Maj:t bestämmes, samt att Kungl. Maj:t tillika meddelar föreskrifter angående

indrivning och redovisning av dessa utskylder. Jag vill dock här uttala,

att det av överståthållarämbetet framlagda förslaget om upptagande i

samband med kronouppbörden av den kommunala progressivskatten för gemensamt

kommunalt ändamål synes mig värt beaktande. Den största fördelen

med detta förslag synes mig ligga däri, att det rätt stora antal personer i

utlandet, som uppbära aktieutdelningar från Sverige och följaktligen äro

här skattskyldiga till statsskatt och till kommunal progressivskatt men ej

till allmän kommunalskatt, besväras med allenast en debetsedel. Överståthållarämbetets

förslag inskränker sig till att avse allenast sådana skattskyldiga,

som ej tillika äro skattskyldiga till allmän kommunalskatt. Jag anser

emellertid följdriktigheten fordra, att berörda uppbördsform får avse all

uppbörd av kommunal progressivskatt för gemensamt kommunalt ändamål,

och att det ofta tillfälliga förhållandet, huruvida vederbörande tillika erlägger

en mer eller mindre betydande allmän kommunalskatt, ej blir avgörande.

1 själva verket saknar för övrigt överståthållarämbetet kännedom

om den kommunalskatt, som av de skattskyldiga erlägges till främmande

kommuner.

Frågan, huruvida tjänstebrevsrätt bör medgivas för utsändande av särskilda

debetsedlar å skatt för gemensamt kommunalt ändamål, torde få i

annat sammanhang avgöras. Jag anser för min del, att, i den mån förevarande

uppbörd kommer att förorsaka sådana kostnader som för tryckning

av särskilda debetsedlar eller för dessas utsändande eller dylikt, dessa kostnader

böra drabba vederbörande intressent, d. v. s. skatteutjämningsmedlens

fond, utan att något uttryckligt medgivande av riksdagen synes erforder
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 167.

7

ligt. Stadgande i dylikt avseende har följaktligen ej intagits i det författningsförslag,

som nu utarbetats.

Däremot torde en bestämmelse böra meddelas, att iudrivningsavgift såsom

för kommunalutskylder i allmänhet skall i förekommande fall uttagas beträffande

ej i rätt tid erlagda utskylder för gemensamt kommunalt ändamål.

Överståthållarämbetets förslag att begränsa denna bestämmelses giltighet till

sådana fall, då indrivningen sker inom riket, finner jag mig ej böra biträda.

Jag vill till stöd för min uppfattning i denna punkt särskilt anföra

det av överståthållarämbetet anförda förhållandet, att berörda avgift i realiteten

har viss karaktär av »stämmoböter», en påföljd för bristande likvid,

avsedd att förmå vederbörande att ställa sig föreskrifterna om uppbördsstämma

till efterrättelse. Det vore ej lämpligt att beträffande ifrågavarande

slag av utskylder göra avsteg från härutinnan eljest gällande ordning och

såmedelst göra bestämmelserna om uppbördstermin i viss mån illusoriska.

I förevarande sammanhang anser jag mig emellertid ej, på sätt överståthållarämbetet

föreslagit, böra i författningstexten införa uttrycket »stämmoböter»,

då denna ändring skulle medföra konsekvenser beträffande de för

riket i dess helhet gällande föreskrifterna. Däremot synes ordet »utsökningskostnaden»

lämpligen böra såväl i förevarande författning som i uppbördsreglementet

för Stockholm utbytas mot uttrycket »indrivningen», varigenom

likhet med gällande allmänna uppbördsreglemente vinnes.

Departementschefen uppläser härefter ett inom finansdepartementet utarbetat

förslag till förordning om uppbörd av utskylder för gemensamt kommunalt

ändamål samt hemställer, att detta förslag måtte genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition skall avlåtas till

riksdagen av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Svante Ericsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:166 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Ma,jäs proposition med förslag till förordning om uppbörd av utskylder jäv gemensamt kommunalt ändamål. a1 i texten
  2. KU 1929:15 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 15 s. 1 i texten