Sök i Ratio Lex

Angående återbetalande av viss del av deposition till säkerhet för fullgörande av stadgade villkor för koncession å järnvägsanläggning från Älmeboda till Ingelstad

1929-03-07 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:170, Angående återbetalande av viss del av deposition till säkerhet för fullgörande av stadgade villkor för koncession å järnvägsanläggning från Älmeboda till Ingelstad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

1

Nr 170.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående återbetalande

av viss del av deposition till säkerhet för

fullgörande av stadgade villkor för koncession å

järnvägsanläggning från Älmeboda till Ingelstad;

given Stockholms slott den 7 mars 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Th. Borell.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i

statsrådet å Stockholms slott den 7 mars 1929.

N ärvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Borell anför:

Jag anhåller att få anmäla uppkommen fråga om återbetalande av viss

del av det belopp, som nedsatts i statskontoret till säkerhet för fullgörande

av stadgade villkor för koncession å järnvägsanläggning från Älmeboda

till Ingelstad.

Den 30 december 1911 beviljade Kungl. Maj:t A. Roos jämte andra

personer koncession å järnväg om O.600 meters spårvidd från Älmeboda

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 139 häft. (Nr 170.) 568 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

station å Eringsboda—Älmeboda järnväg till Ingelstads station å Växjö

Tingsrjds järnväg. Därvid stadgade Kungl. Maj:t, bland andra villkor,

dels att arbetet å järnvägsanläggningen skulle börja senast den 1 januari

1914 och därefter så bedrivas, att järnvägen i sin helhet kunde vara färdig

att upplåtas för trafik senast den 1 januari 1916, dels att koncessionshavaren

skulle före den 1 december 1913 till Kungl. Maj:t inlämna bevis,

att han till säkerhet för fullgörande av stadgade villkor för koncessionen

i statskontoret nedsatt ett belopp av tjugufemtusen kronor, antingen

i kontanta penningar eller i sådana värdepapper, som kunde av Kungl.

Maj:t godkännas, dels att koncessionen skulle anses förverkad, förutom i

vissa angivna fall, varom bär ej är fråga, jämväl i händelse den föreskrivna

depositionen icke inom stadgad tid fullgjordes eller arbetet å järnvägsanläggningen

icke på angivet sätt visades hava blivit pabörjat senast den

1 januari 1914, i vilket fall även en fjärdedel av depositionen skulle vara

förverkad till svenska statskassan men vederbörande äga att återlyfta övriga

tre fjärdedelar därav, dels och att, sedan i statskontoret blivit styrkt, att

järnvägen vore i allo fullbordad, avsynad och för trafik fullständigt upplåten,

koncessionshavaren skulle äga återlyfta depositionen, därest densamma

icke helt eller delvis förverkats.

Sedan till fullgörande av det i koncessionen stadgade villkoret angående

deposition den 28 november 1913 till statskontoret överlämnats ett

den 15 november 1913 av Sydsvenska Kreditaktiebolaget utfärdat, å statskontoret

vederbörligen överlåtet depositionsbevis å tjugufemtusen kronor

samt ovanbemälde Koos med en till Kungl. Maj:t ingiven skrift överlämnat

bevis härom, förklarade Kungl. Maj:t den 19 december 1913, att det för

koncession å ifrågavarande järnvägsanläggning stadgade villkor i fråga om

nedsättande i statskontoret av ett belopp av tjugufemtusen kronor i penningar

eller värdepapper finge anses vara beliörigen fullgjort.

Därefter medgav Kungl. Maj:t den 2 september 1921, att koncessionen

å omförmälda järnvägsanläggning finge överlåtas å Ingelstad Älmeboda

järnvägsaktiebolag.

Efter det ansökningar gjorts dels år 1913 och dels år 1921 om statslån

för utförande av järnvägsanläggningen, sistnämnda gång till belopp

av 600,000 kronor, fann Kungl. Maj:t den 30 september 1927 berörda

ansökningar icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Beträffande det i koncessionen stadgade villkoret i fråga om tidpunkterna

för järnvägsanläggningens påbörjande och färdigställande har Kungl.

Maj:t på ansökning av koncessionshavaren gång efter annan meddelat anstånd

med sagda villkors fullgörande, senast den 24 februari 1928, då

Kungl. Maj:t föreskrev, att arbetet skulle vid stadgat äventyr påbörjas senast

den 1 december 1928 och därefter så bedrivas, att järnvägen i sin helhet

kunde vara färdig att upplåtas för trafik senast den 1 december 1930.

1 samband därmed föreskrev Kungl. Maj:t, att, därest bolaget skulle finna

ytterligare anstånd med fullgörande av ifrågavarande koncessionsvillkor er
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

ii

forderligt, bolagets ansökan om sådant anstånd skulle vara åtföljd av fullständig

utredning angående sättet för och möjligheten av att ekonomiskt

säkerställa järnvägsanläggningens utförande.

1 eu till Kungl. Maj:t ingiven skrift har Ingelstad—Ähneboda aktiebolag

i likvidation anfört följande:

Av fullmäktige i riksgäldskontoret särskilt utsedda utredningsmän med

uppdrag att undersöka förutsättningarna för statslån till järnvägsaktiebolaget

hade i en till fullmäktige avgiven promemoria uttalat, att ett till 300,000

kronor nedsatt statslån tilläventyrs skulle kunna ifrågasättas, därest med

Nättraby—Alnaryd—Eringsboda järnvägsaktiebolag träffades överenskommelse

om trafikering genom nämnda bolags försorg av Ingelstad—Älmeboda

järnväg på sådana villkor, att detta iklädde sig garanti för driftens

uppehållande å sagda järnväg och för fullgörande av annuiteter å för järnvägsbyggnaden

upptagna lån. Med föranledande härav hade styrelsen för

Ingelstad—Almeboda järnvägsaktiebolag gjort framställning i berörda hänseende

till förstnämnda bolags styrelse, men hade denna förklarat, att

Nättraby— Alnaryd— Eringsboda järnvägsaktiebolag icke kunde åtaga sig någon

dylik garanti.

Enär vid sådant förhållande frågan om erhållande av något som helst

statslån måste anses hava definitivt förfallit samt någon möjlighet att på

annat sätt anskaffa de för järnvägsanläggningens utförande utöver aktiekapitalet

erforderliga medel ej förefanns och enär således det ändamål, varför

j ämvägsaktiebolaget bildats, ej kunde realiseras, hade aktieägarna, på

styrelsens förslag, å bolagstämmor den 30 juni och den 22 augusti 1928

beslutat, att bolaget skulle träda i likvidation, vilket beslut blivit den 7

september 1928 intaget i aktiebolagsregistret.

Härefter hade bolaget, under åberopande av att detsamma trätt i likvidation,

hos statskontoret anhållit, att det hos statskontoret nedsatta beloppet

av 25,000 kronor måtte ställas till bolagets disposition, men hade statskontoret

med hänsyn till bestämmelserna i koncessionen funnit sig endast kunna

medgiva utanordnande till bolaget av ett belopp, motsvarande tre fjärdedelar

av det nedsatta beloppet, eller 18,750 kronor, varemot återstående

6,250 kronor skulle på grund av samma bestämmelser anses vara den 1

december 1928 förverkade.

Bolagets underlåtenhet att'' ställa sig till efterrättelse föreskriften om

arbetets å järnvägsanläggningen påbörjande inom viss tid hade sålunda icke

berott på tredska från bolagets sida eller försummelse i att söka anskaffa

de för arbetets å järnvägsanläggningen utförande erforderliga medel utan

haft sin orsak i omständigheter, varöver bolaget ej kunnat råcla.

Under åberopande av vad sålunda anförts har bolaget hemställt, att

bolaget måtte återfå hela det i statskontoret nedsatta beloppet, 25,000

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i utlåtande den 1 mars 1929 anfört

följande:

I fråga om betydelsen av den i järnvägskoncessionerna förekommande

bestämmelsen om deposition och dess förverkande i vissa fall ville väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen framhålla, hurusom vite kunde vara befogat för den

händelse järnväg icke på föreskrivet sätt fullbordades, i det att ett järnvägs
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

aktiebolag, som erhållit trafiktillstånd, mycket väl skulle kunna tänkas sedan

underlåta att göra järnvägen fullt färdig till avsyning. Däremot syntes vite

för att ett järnvägsföretag icke kunde igångsättas vara ganska omotiverat.

Att koncessionsliavarna arbetat för en järnväg och gjort sitt bästa för dess

förverkligande, syntes uppenbarligen ej böra medföra någon som helst bestraffning

för den händelse deras ansträngningar skulle vara förgäves och

planerna på järnvägen måste uppgivas.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade också vid sin behandling av den

s. k. trafiksäkerhetsliommitténs betänkande haft tillfälle att yttra sig i denna

fråga och därvid i utlåtande den 1 augusti 1914 uttalat, att denna vitesbestämmelse

syntes fullkomligt gagnlös. Det torde kunna tilläggas, att den

ej ens syntes vare sig rättvis eller billig. Slutligen ville styrelsen fästa uppmärksamheten

därpå, att de flesta koncessionshavare, så länge deras järnvägsfråga

vore oviss, alls icke brukade verkställa någon deposition utan

sökte uppskov därmed samtidigt med uppskov för järnvägens påbörjande.

Därest järnvägen så ej komme till stånd utan koncessionen förverkades,

undginge dylik koncessionshavare vitet utan vidare. Det kunde ej heller

vara rimligt, att en koncessionshavare, som i fråga om depositionen fullgjort

koncessionens föreskrift, skulle komma i sämre ställning än den, som

icke fullgjort samma föreskrift.

På grund av det anförda har väg- och vatten byggnadsstyrelsen hemställt

om bifall till ansökningen.

Statskontoret har i utlåtande den 2 mars 1929, under erinran om

Kungl. Maj:ts beslut den 19 mars 1926 angående tillstånd för Klinte

järnvägsaktiebolag i likvidation att utbekomma för järnvägsanläggning från

Klintehamn till Klintebys och Snögrinda verkställd deposition, hemställt

om bifall till föreliggande ansökning. Statskontoret har därvid anfört,

att ärendet, såsom ägt rum i fråga om den av Klinte järnvägsaktiebölag

i likvidation gjorda ansökningen, borde underställas riksdagens prövning.

Av vad ovan anförts framgår, att järnvägsanläggningen från Almeboda

till Ingelstad icke påbörjats inom föreskriven tid: Enligt koncessions
villkoren

är alltså koncessionen å järnvägen numera förfallen och en fjärdedel

av den verkställda depositionen eller 6,250 kronor förverkad till

kronan. Med hänsyn till de i ärendet upplysta omständigheterna anser

jag dock lika med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt statskontoret,

att statsverket bör avstå från sin rätt till ifrågavarande del av depositionen,

så att beloppet i fråga må kunna återbetalas till Ingelstad—Almeboda

järnvägsaktiebolag i likvidation. Såsom tidigare i liknande fall ägt rum,

senast i det av statskontoret omförmälda ärendet (Kungl. Maj:ts proposition

nr 40 till 1926 års riksdag), torde förevarande ärende böra underställas

riksdagens prövning.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att den omständigheten, att arbetet å järnvägsanläggning

från Almeboda till Ingelstad, varå koncession beviljats

den 30 september 1911, icke blivit påbörjat inom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 170.

5

föreskriven tid, ej inå utgöra länder för att till Ingelstad—

Almeboda järnvägsaktiebolag i likvidation återbetala den

till följd av nämnda omständighet till kronan förverkade

delen, sextusentvåhundrafemtio kronor, av det belopp å

tjugufemtusen kronor, vilket till säkerhet för fullgörande

av för koncessionen stadgade villkor nedsatts i statskontoret.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenEegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Waldemar Wiens.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:100 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående återbetalande av viss del av deposition till säkerhet för fullgörande av stadgade vill a1 i texten
  2. SU 1929:47 Utlåtande i anledning av Kungl. Majtts proposition angående återbetalande av viss del av deposition till säkerhet för fullgörande av stadgade villkor för konces a1 i texten