Sök i Ratio Lex

Angående viss ändring av bestämmelserna rörande fonden för fiskerinäringens befrämjande

1929-03-01 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:171, Angående viss ändring av bestämmelserna rörande fonden för fiskerinäringens befrämjande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 171.

1

Nr 171.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående viss ändring av

bestämmelserna rörande fonden för fiskerinäringens befrämjande;

given Stockholms slott den 1 mars 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 1 mars 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Borell, Malmberg, Lindskog, Bissmark,

J OHANSSON.

Departementschefen, statsrådet Johansson anför:

Fiskerilånefonden inrättades efter beslut av 1891 års riksdag. Gällande

bestämmelser för lån från fonden återfinnas i kungörelsen den 7 augusti

1907 (nr 61) angående ändrade bestämmelser rörande fonden för fiskeri- *

näringens befrämjande med däri genom kungörelserna nr 151/1916, 359/1921

och 130/1928 vidtagna ändringar.

Lån från fonden beviljas hushållningssällskap och landsting för utlämnande

av låneunderstöd med belopp av högst 25,000 kronor för anskaffande

av fiskebåtar, motorer för sådana båtar, fiskredskap eller för fisktransport

avsedda fordon, smärre båtar eller andra smärre inrättningar eller för anBihang

till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. UO häft. (Nr 111.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 171.

läggande av fiskdammar eller smärre inrättningar för tillgodogörande eller

förädling av fiskets produkter. Låneunderstöden utlämnas inom Göteborgs

och Bohus län av länsstyrelsen i Göteborg och inom rikets övriga län av

lantbruksstyrelsen. Kungl. Maj:t fastställer årligen det belopp, varöver vardera

av nämnda myndigheter äger förfoga för beviljande av lån.

Av lantbruksstyrelsen och länsstyrelsen i Göteborg beviljade lån äro räntefria

under första låneåret, varefter de löpa med 3.6 procent årlig ränta.

Fonden förvaltas av statskontoret, som äger att till vederbörande hushållningssällskap

eller landsting utbetala beviljat lån emot hushållningssällskapets

eller landstingets förskrivning därå.

Kungl. Maj:t ställer årligen visst belopp till förfogande för ändamålet.

Intill den 1 juli 1928 gällde, att från fonden beviljade lån skulle återbetalas

inom högst tio år med lika kapitalbelopp varje år jämte upplupen

ränta. I två vid 1928 års riksdag väckta likalydande motioner (1:114 och

11:125) framhölls emellertid, att på grund av nämnda bestämmelse låneunderstöden

icke kunnat utnyttjas så tillfredsställande som önskligt varit,

i det att bestämmelsen ansetts förhindra ett från fiskarebefolkningen i Göteborgs

och Bohus län uttalat önskemål, att årsamorteringen å lånen, som

hittills skett i en post den 15 februari, måtte i stället få fullgöras i tva

poster årligen med hälften den 15 februari och andra hälften den 15 oktober.

Genom en sådan anordning skulle nämligen maximitiden av 10 år för lånens

inbetalning komma att överskridas beträffande alla tioårslånen, vilka voro

de mest förekommande. Det hade ifrågasatts, att uppdelningen av årsamorteringen

i två poster skulle kunna verkställas, utan att återbetalningstiden

överskredes, om den första lialvårsamorteringen fullgjordes samma år som

lånet utlämnades. En sådan förskottsamortering skulle givetvis bereda de

låntagande stor olägenhet, då de i de allra flesta fall vore i behov av att

disponera lånet i dess helhet under första året. Motionärerna föreslogo fördenskull,

att från fonden utlämnat lån skulle få innehavas ett år utan att

behöva amorteras, varefter återbetalningen skulle ske inom högst 10 år med

lika kapitalbelopp.

Jordbruksutskottet anförde

utlåtande (nr 9) över motionerna följande.

För ett flertal av de lån, som utlämnades från under statskontorets förvaltning

stående fonder, gällde att, sedan lån innehafts under ett (tva) ar

från lyftningsdagen, lika delar av det ursprungliga lånebeloppet skulle vid

utgången av ett vart av därpå följande visst antal år återbetalas jämte upplupen

ränta. Andra lån vore amorteringsfria under visst antal ar, varefter

en annuitet av viss procent skulle erläggas å det ursprungliga beloppet.

Då det knappast torde förefinnas anledning att i fråga om åter beta lningsskvldighet

strängare bestämmelser borde gälla rörande lån ur fiskenlanefonden

än de, som i allmänhet tillämpades beträffande lån från andra under

statskontorets förvaltning stående fonder, syntes det utskottet, att jamval för

nu ifrågavarande lån borde medgivas amorteringsfriliet under viss tid. Utskottet

ville härvid erinra, att för lån från allmänna nyodlingsfonden gällde

före år 1922 liknande bestämmelser om återbetalnmgsskyldighet som för

lån från fiskerilånefonden, men i syfte att göra lånen förmånligare medgavs

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Moj:ts proposition Nr 171.

3

av riksdagen, att lån utlämnade från fonden efter är 1921 skulle innehavas

amorteringsfritt under två år från lyftningsdagen.

Därest det nu borde medgivas, att lån ur fiskerilånefonden (inge innehavas

amorteringsfritt under ett år, kunde det emellertid ifrågasättas, huruvida

lånen icke desto mindre borde inbetalas inom tio år från lyftningsdagen,

särskilt som för huvudparten av lånen redan nu i allmänhet stadgades

återbetalningsskyldighet inom färre antal år. Enligt vad utskottet inhämtat,

hade emellertid amorteringstid under tio år endast föreskrivits beträffande

större lån, och med hänsyn härtill och då det blivit vitsordat, att

ett behov av lättnader i fråga om lånevillkoren förelåge, hade utskottet e.j

funnit anledning föreslå en inskränkning i det antal år, under vilka återbetalning

skulle verkställas.

Såsom framginge av det anförda hade utskottet ansett sig böra tillstyrka

motionärernas förslag till ändring av bestämmelserna för utlämnande av

lån från ifrågavarande fond. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att

fastställa den dag, från och med vilken ändrade bestämmelser rörande lån

från fonden skulle bliva gällande.

Under åberopande av det anförda hemställde utskottet, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring av grunderna för lån från fonden för fiskerinäringens

befrämjande, att lån måtte innehavas amorteringsfritt ett år från

lyftningsdagen samt återbetalas inom högst tio år därefter med lika kapitalbelopp

varje år jämte upplupen ränta.

Vad utskottet sålunda hemställt vann riksdagens bifall (skr. nr 60), varefter

den 24 maj 1928 av Kungl. Maj:t utfärdades kungörelse (nr 130) om

ändring i överensstämmelse med riksdagens beslut av bestämmelserna

rörande fiskerilånefonden. Kungörelsen trädde i kraft den 1 juli 1928.

I skrivelse den 9 januari 1929 har Göteborgs och Bohus läns landstings

förvaltningsutskott framhållit, att statskontoret ansett sig förhindrat att

tillämpa de nya föreskrifterna på lån, som vore beviljade före den 1 juli

1928. En sådan tolkning skulle för flera år framåt till stor del förtaga de

förmåner, som avsetts med ändringen. Först om 10 år skulle denna bliva

helt genomförd, och under tiden skulle en del lån få amorteras i två omgångar

årligen och andra allenast en gång. Förvaltningsutskottet har fördenskull

hemställt, att de i kungörelsen nr 130/1928 meddelade bestämmelserna

måtte få tillämpas jämväl å tidigare än den 1 juli 1928 beviljade lån.

Häröver hava infordrade utlåtanden avgivits den 16 januari 1929 av

statskontoret och den 30 i samma månad av lantbruksstyrelsen.

Statskontoret anför i huvudsak följande.

Det syntes statskontoret ej vara något att erinra mot att innehavare av

lån, som lyftats före den 1 juli 1928, komme i åtnjutande av de genom

kungörelsen den 24 maj 1928 (nr 130) medgivna lindringarna i den mån så

kunde ske utan rubbning av redan verkställda likvider, eller alltså på sådant

sätt, att med hädanefter till betalning förfallande amorteringar måtte

anstå ett år. Då i 1928 års riksdags omförmälda beslut ej gjorts något

undantag för de lån, som lyfts före sagda kungörelses ikraftträdande, samt

det enligt riksdagens beslut ankomme på Kungl. Maj:t att fastställa den

dag, från och med vilken de ändrade bestämmelserna skulle bliva gällande,

syntes hinder ej böra möta för Kungl. Maj:t att föreskriva, att de nya be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 171.

Departements
chefen.

stämmelserna skulle på ovan angivet sätt vinna tillämpning å de lån, som

lyftats före den 1 juli 1928.

Lantbruksstyrelsen yttrar sig sålunda:

Det hade varit ett önskemål bland fiskarena inom Göteborgs och Bohus

län att få möjlighet att erlägga årsamorteringarna å lån ur fonden för

fiskerinäringens befrämjande halvårsvis. För att möjliggöra detta utan att

inskränka på amorteringstiden hade i enlighet med 1928 års riksdags beslut

utfärdats kungörelsen i ämnet den 24 maj 1928 (nr 130), vilken trädde

i kraft den 1 juli 1928.

Emellertid ville det synas, som om ett bifall utan vidare till förvaltningsutskottets

förevarande framställning med hänsyn till sagda kungörelses

ordalydelse icke komme att medföra någon lindring i de för lånen i fråga

nu gällande amorteringsvillkoren. Enligt ordalydelsen i kungörelsen och

enligt riksdagens beslut vore det nämligen under första låneåret, som lån

finge innehavas amorteringsfritt.

Emellertid hade lantbruksstyrelsen under hand inhämtat, att förvaltningsutskottet

önskade en förskjutning i amorteringen å de lån, som utlämnats

före den 1 juli 1928 på det sättet att, då nästa amortering skulle göras,

endast hälften därav skulle behöva erläggas och andra hälften ett halvt år

senare. På samma sätt skulle förfaras med de följande amorteringarna.

Hela den önskade ändringen skulle således endast bestå däri, att inbetalningen

av hälften av varje återstående amortering skulle förskjutas ett

halvt år framåt.

Under de tryckta tider, som vore rådande för fiskarena, vore det synnerligen

behövligt, att den av landstingets förvaltningsutskott begärda ändringen

uti amorteringsvillkoren för ifrågavarande fiskerilån kunde medgivas.

Den ekonomiska uppoffring, som därigenom skulle åsamkas statsverket, bleve

obetydlig, men för låntagarna skulle det bliva en betydande fördel att få

amortera lånen halvårsvis. Det ifrågasatta medgivandet syntes dock böra

bliva generellt och gälla alla lån ur fonden ifråga och icke endast de inom

Göteborgs och Bohus län utlämnade lånen.

Lantbruksstyrelsen hemställde fördenskull, att möjlighet måtte beredas

mottagare av lån att beträffande sådant lån, som utlämnats före den 1 juli

1928, erhålla ett halvt års uppskov med inbetalning av hälften utav var

och en av de återstående årsamorteringarna.

Genom omförmälda i kungörelsen nr 130/1928 meddelade föreskrift att

från fonden i fråga beviljat lån må innehavas amorteringsfritt under ett år

från lyftningsdagen, varefter detsamma skall återbetalas inom högst tio år

med lika kapitalbelopp varje år jämte upplupen ränta, har beretts möjlighet

för de låntagare, vilka efter den 1 juli 1928 erhålla lån från fonden,

att erlägga amorteringarna halvårsvis med bibehållande av amorteringstiden

vid 10 år. Nu ifrågasättes beredandet av enahanda förmån jämväl

åt de låntagare, vilka före nämnda dag beviljats lån från fonden. I likhet

med de i ärendet hörda myndigheterna anser jag lämpligt och med billighet

överensstämmande, att detta önskemål vinner tillmötesgående. Härtill synes

emellertid tarvas riksdagens medgivande.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,

att tiden för återbetalning av före den 1 juli 1928 från fonden för fiskeri
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 171. 5

näringens befrämjande beviljade län må utsträckas utöver 10 år, i den

mån sådant erfordras för att fastställda amorteringar må kunna uppdelas

att erläggas halvårsvis med hälften varje gång.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Bihanij till riksdagens protokoll 1929.

1 samt. UO höft. (Nr 171.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:200 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring av bestämmelserna rörande fonden för fiskerinäringens befrämjande. a1 i texten
  2. JoU 1929:35 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående viss ändring av bestämmelserna rörande fonden för fiskerinäringens befrämjande jämte s. 3 i texten