Sök i Ratio Lex

Angående pension åt filosofie magistern J. E. Högbergs änka och barn

1929-03-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:172, Angående pension åt filosofie magistern J. E. Högbergs änka och barn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition Nr 172.

1

Nr 172.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension åt filosofie

magistern J. E. Högbergs änka och barn; given Stockholms

slott den 7 mars 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Cl. Lindskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 7 mars 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Stetern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Lindskog anför härefter:

I en till skolöverstyrelsen ställd ansökning har filosofie magistern John

Elis Högbergs änka Dorotea Sophie Martha Högberg, född Schulze, anhållit

om beredande av pension åt henne och hennes tre omyndiga barn, Karl

Ludvig Rolf, född den 5 april 1918, Karin Maria Gisela, född den 20 november

1919, och Ernst Robert Börje, född den 4 mars 1921. Enligt vid

ansökningen fogat kyrkoboksutdrag är sökanden född den 18 februari 1892.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 141 häft. (Nr 172.)

Pension åt

filosofie magistern

J. E.

Högbergs

änka och

barn.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 172.

Skolöverstyrelsen har med eget utlåtande av den 15 februari 1929 överlämnat

ifrågavarande ansökning till Kungl. Maj:t och därvid anfört:

Av handlingarna i ärendet framgår, att magister Högberg, som var född

den 13 februari 1885, tjänstgjort dels under 3 V2 år såsom extra ordinarie

lärare vid kommunala mellanskolan i Katrineholm och under omkring 3

månader såsom vikarierande ämneslärare vid kommunala mellanskolan i

Gnesta, dels under omkring 3 år 3 månader såsom extra ordinarie ämneslärare

vid allmänna läroverk, nämligen under läsåret 1924/1925 vid högre

allmänna läroverket i Östersund samt under tiden den 1 27 februari 1926

vid realskolan i Enköping och från och med höstterminen 1926 till sin död

den 25 september 1928 vid förstnämnda läroverk. Under sin tjänstgöring

vid nämnda kommunala mellanskolor ägde magister Högberg att till statens

pensionsanstalt erlägga avgift för familj ^pensionering, och med anledning

därav åtnjuter nu sökanden, enligt uppgift från sagda pensionsanstalt, en

änkepension å 78 kronor 40 öre årligen med därå jämlikt de i kungörelsen

nr 267/1923 fastställda förmånligare grunder utgående dyrtidstillägg. Däremot

ägde Högberg, som vid allmänt läroverk innehade endast extraordinarie

anställning, jämlikt bestämmelserna i § 1 av reglementet för lärarnas vid

elementarläroverken nya änke- och pupillkassa (kungörelsen nr 381/1916),

respektive § 89 av reglementet för statens pensionsanstalt icke rätt att under

sin anställningstid i statens tjänst till nämnda kassa, respektive nämnda

pensionsanstalt erlägga avgifter för familj epensionering. Genom mannens

frånfälle hade sökanden råkat i svåra ekonomiska omständigheter. Tillgångarna

i boet hade vid mannens död varit 309 kronor 28 öre. På grund

av i hög grad nedsatt synförmåga kan sökanden icke förrätta arbete, som

kräver starkare synförmåga eller mera anstränger ögonen. Ett av barnen

lider av tuberkulos sjukdom och vistas för närvarande på sanatorium.

Då, såsom av det anförda framgår, sökandens ekonomiska ställning är

synnerligen bekymmersam, finner överstyrelsen det i hög grad önskvärt, att

något understöd” kunde tilldelas sökanden på grund av mannens tjänstgöring

i statens tjänst. Överstyrelsen känner sig visserligen något tveksam, huruvida

understöd kan beredas änka efter statstjänsteman, som haft så kort

tjänstgöring i statens tjänst, som förhållandet är i föreliggande fall. Men

såsom statskontoret uttalat i utlåtande angående framställning om årligt

understöd åt f. d. extra läraren E. F. Lundelius (bankoutskottets utlåtande

nr 28/1925 punkt 24), torde tjänstårens antal icke vara av så stor betydelse

vid bedömande av fråga rörande beviljande av familjepension, som när

fråga är om tjänstepension; och riksdagen har också i vissa föregående fall

beviljat pension eller understöd till änka och minderåriga barn, ehuru den

avlidne makens tjänstetid i statens tjänst icke uppgått till det såsom minimum

för erhållande av tjänstepension fastställda antalet av 10 år. Så har

t. ex. 1926 års riksdag beviljat förste byråinspektören i bank- och fondinspektionen

P. A. Bolldéns änka och minderårige son pension om respektive

1,200 kronor och, intill dess sonen uppnått 18 års ålder, 500 kronor, oaktat

Bolldén, som icke innehaft ordinarie anställning i statens tjänst, varit i statens

tjänst anställd endast något mer än 5 år (riksdagens skrivelse nr 149

sid. 16). Överstyrelsen erinrar också därom, att Högberg varit anställd

även vid kommunala mellanskolor, att denna skolform i huvudsak tjänar

samma bildningssyfte som statens realskolor samt att Högbergs sammanlagda

tjänstetid vid det högre skolväsendet uppgår till omkring 7 år. Med

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition Nr 172.

anledning av det sålunda anförda och då i nu förevarande fall ytterst behjärtansviirda

omständigheter föreligga, vill överstyrelsen hemställa, att understöd

av statsmedel må beviljas sökanden och makarnas tre minderåriga

barn.

Vad beträffar de ifrågasatta understödens belopp, får överstyrelsen erinra

därom, att bankoutskottet vid såväl 1926 som 1927 års riksdagar (bankoutskottets

utlåtanden nr 25/1926 sid. 2 och nr 38/1927 sid. 2) bland av riksdagen

tillämpade allmänna synpunkter beträffande pension och understöd

åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst framhållit följande:

»Vad icke-ordinarie personal angår, har beträffande efterlevande till sådana

befattningshavare, vilka utövat tjänst med mer eller mindre direkt motsvarighet

i ordinarie befattning, vid understödsbeloppens avvägande stundom

tagits hänsyn till storleken av den pension, som skulle hava utgått för motsvarande

ordinarie tjänst. Vidkommande övriga icke-ordinarie befattningshavare

— företrädesvis alltså till arbetarpersonal hänförliga eller med sådan

personal jämförliga anställningshavare — hava understöden i regel bestämts

till avrundade mindre belopp, vilka i allmänhet icke i nämnvärd mån gjorts

beroende av storleken utav vederbörande befattningshavares avlöning.» Nu

har Högbergs anställning såsom extra ordinarie lärare vid allmänt läroverk

i fråga om arbetets art och omfattning direkt motsvarat anställning såsom

adjunkt vid sådant läroverk. Hade Högberg före sin död hunnit erhålla

anställning såsom ordinarie adjunkt vid allmänt läroverk, skulle, jämlikt

§§ 33 och 34 av reglementet för statens pensionsanstalt, familjepension till

hans efterlevande hava utgått med sammanlagt 1,760 kronor om året, beräknat

med 1,100 kronor för änkan, 440 kronor för ett barn och 110 kronor

för vartdera av de andra båda barnen, jämte å sammanlagda beloppet

jämlikt nämnda kungörelse nr 267/1923 utgående dyrtidstillägg enligt de i

sagda kungörelse fastställda förmånligare grunderna. Emellertid torde — i

likhet med vad riksdagen beslutat i fråga om pension till ovannämnde byråinspektör

Bolldéns änka — med anledning därav att pensionsavgifter icke

blivit erlagda, någon nedsättning i nämnda pensionsbelopp böra göras. För

sådan nedsättning talar även det förhållandet, att Högbergs tjänstgöring i

statens tjänst omfattat endast helt få år. Såsom beräkningsgrund för dylik

nedsättning vill överstyrelsen föreslå förhållandet mellan den avlöning, som

Högberg åtnjutit under det förordnande, han vid sin död innehade, och

den, som tillkommer ordinarie adjunkt i första lönegraden (3,300 kronor,

respektive 4,300 kronor om året, i båda fallen bortsett från tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg), alltså i runt tal I * 3U. Under sådana omständigheter

skulle följande årliga belopp beräknas, nämligen för änkan 825

kronor, för ett barn 330 kronor och för vartdera av de andra barnen 82

kronor 50 öre.

I ärendet har statskontoret den 22 februari 1929 avgivit yttrande. Stats
kontoret

anför därvid:

Det synes statskontoret vara anförda starka skäl för att til. mag. Högbergs

barn må komma i åtnjutande av pension av statsmedel. Vad angår

änkefru Högberg, har hon visserligen endast uppnått en levnadsålder av

37 år, men då hon helt synes vara i avsaknad av ekonomiska tillgångar

samt enligt läkarintyg har i hög grad nedsatt synförmåga, torde det få anses

vara med rättvisa och billighet överensstämmande att någon pension av

statsmedel utverkas jämväl åt henne.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 172.

Det belopp, som enligt skolöverstyrelsens förslag skulle utgå såsom pension

till änkan Högberg, eller 825 kronor, anser statskontoret emellertid väl

högt. Då vidare statskontoret skulle utbetala pensionerna till henne och

hennes barn, är det icke lämpligt, att pensionsbeloppen göras beroende av

bestämmelserna i reglementet för statens pensionsanstalt, utan pensionerna

torde böra fastställas till särskilt angivna belopp. Härvid torde lämpligen

böra ifrågakomma de pensionsbelopp, vilka enligt riksdagens medgivande

under senare år beviljats änkor och barn efter befattningshavare i ungefär

motsvarande ställning som magister Högberg, eller för änka 720 kronor

och för barn 180 kronor årligen. (Sekreteraren hos riksförsäkringsanstalten

A. E. Nordgrens änka 1928: prop. nr 78 p. 1, skr. nr 354 sid. 14, f. d.

överläraren vid tekniska skolan i Stockholm G. E. Malmquists änka 1927:

prop. nr 125 p. 9, skr. nr 216 sid. 18, f. d. e. o. tjänstemannen vid statens

meteorologisk-hydrografiska anstalt K. S. Haldins änka och barn 1927:

prop. nr 83 p. 7, skr. nr 216 sid. 6).

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit anser jag, i likhet med skolöverstyrelsen

och statskontoret, att understöd bör beredas änkefru Högberg

och hennes barn. Såsom statskontoret erinrat, hava pensioner tidigare beviljats

av riksdagen i liknande fall.

Vad beträffar pensionsbeloppets storlek ansluter jag mig till vad statskontoret

föreslagit.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att filosofie magistern John Elis Högbergs änka Dorotea

Sophie Martha Högberg, född Schulze, och makarnas tre

minderåriga barn Karl Ludvig Rolf, Karin Maria Gisela

och Ernst Robert Börje må, räknat från och med den 1

oktober 1928, åtnjuta årliga understöd från allmänna indragningsstaten,

änkan Högberg till belopp av 720 kronor

att utgå under hennes återstående livstid, så länge hon

förbliver i sitt nuvarande änkestånd, samt vart och ett av

barnen till belopp av 180 kronor att utgå intill utgången

av det kalenderår, varunder barnet uppnått 18 års ålder.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

Stockholm 1929, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

•290824

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1929:41 Memorial, med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande punkten 36 av bankoutskottets utlåtande nr 26* i anledning av vissa framställningar röran s. 1 i texten