Sök i Ratio Lex

Angående täckande av vissa ä järnvägen Limedsforsen—Särna uppkomna förluster å lånemedelskapital

9 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:173, Angående täckande av vissa ä järnvägen Limedsforsen—Särna uppkomna förluster å lånemedelskapital

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 17ii.

Nr m.

Kant)t. Ma,j:ts proposition till riksdagen angående täckande

av vissa ä järnvägen Limedsforsen—Särna

uppkomna förluster å lånemedelskapital; given Stockholms

slott den 15 februari 1,929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Th Bortll.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i

statsrådet å Stockholms ''slott den 15 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Mohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern,

Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Borell:

Jämlikt bemyndigande av 1927 års riksdag (skrivelse nr 174) kar

Kungl. Maj:t den 14 juni 1928 godkänt ett mellan järnvägsstyrelsen och

Limedsforsen Särna järnvägsaktiebolag upprättat- avtal angående förvärvande

för statens räkning av järnvägen mellan Limedsforsen och Särna.

Jag anhåller nu att fa för Kungl. Maj:t anmäla frågan om de åtgärder i

bokföringshänseende, som böra i anledning härav vidtagas.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 142 häft. (Nr 173.)

ju c 29 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

1 järnvägen

nedlagda

statsmedel.

Statens

förvärv av

järnvägen.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr ll3.

Enligt åtagande i samband med förvärv av Mora—Vänerns järnväg

tecknade staten aktier i Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag till ett

belopp av 250,000 kronor, för vilket ändamål å tilläggsstat för år 1918

under utgifter för kapitalökning, statens järnvägar, anvisades ett anslag å

nämnda belopp att utgå av lånemedel. Aktiebreven hava jämlikt Kungl.

Maj:ts beslut den 28 juni 1918 överlämnats till järnvägsstyrelsen för

förvaltning, och aktieposten redovisas bland statens järnvägars tillgångar

under rubriken »värdeportfölj».

Jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande den 19 maj 1922 träffades avtal

mellan statens arbetslöshetskommission och järnvägsbolaget om tecknande

för statens räkning av ytterligare aktier i bolaget för 250,000 kronor,

vilka skulle likvideras genom utförande såsom nödhjälpsarbeten av vissa

delar av järnvägsanläggningen; de härav föranledda kostnaderna hava bestritts

med under rubriken verkliga utgifter anvisade anslag för statliga

nödhjälpsarbeten. Jämväl denna aktiepost har enligt Kungl. Maj.ts beslul

den B april 1925 överlämnats till järnvägsstyrelsen för förvaltning, men

har icke upptagits i järnvägsstyrelsens räkenskaper.

Den 28 augusti 1922 beviljade Kungl. Maj:t Limedsforsen—Särna

järnvägsaktiebolag ett statslån å 5,140,000 kronor ur fonden för att underlätta

åstadkommande av bibanor i vissa delar av riket (bibanelånefonden).

Av detta lånebelopp har lyftats en summa av 4,797,334 kronor,

varav 4,493,867 kronor utgått av till nämnda fond anvisade anslag av

lånemedel och 303,467 kronor av fonden tillförda medel av andra

statsinkomster än lånemedel. Återstoden av länet, 342,66b kionoi,

skulle jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 23 april 1926 innestå till dess

vederbörlig inteckning i järnvägen fastställts samt järnvägen besiktigats

och tillstånd meddelats till dess öppnande för allmän trafik. Denna de!

av lånet har avsetts att i sin helhet utgå av anslag, som härflyta av andra

statsinkomster än lånemedel.

Å lånet hava icke gäldats några räntor. Beloppet av de i riksgäldskontorets

räkenskaper debiterade räntorna uppgick den 31 december 1927

till 440,249 kronor 67 öre.

I de kostnadsförslag, som lågo till grund för statslånets beviljande och

som slutade å ett belopp av 7,600,000 kronor, hade icke medräknats

kostnader för rullande materiel. Bolagets tillgångar medgåvo icke heller

anskaffande av sådan och något rörelsekapital för trafikeringens ombesörjande

stod icke till förfogande. Det synes också från början hava förutsatts,

att trafikerandet av järnvägen, som vid Limedsforsens station ansluter

till statsbanenätet, skulle ske genom statens järnvägars försorg.

Överenskommelse härutinnan kunde emellertid ej avägabringas, främst på

den grund, att man med säkerhet räknade med att driften skulle gå med

förlust och att bolaget icke kunde påräkna medel för täckande härav.

Under sådana förhållanden och då bolaget icke hade möjlighet att fullgöra

sina förbindelser på grund av statslånet, ansåg bolaget lämpligast

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 17,''i. 3

att hembjuda järnvägen vilken väntades vara färdigställd vid utgången

av år 1927 — till staten utan annat vederlag än att bolaget friskreves

från betalningsskyldighet i anledning av det beviljade statslånet.

Förslag till kontrakt härom mellan bolaget och järnvägsstyrelsen

upprättades, innebärande i huvudsak att järnvägsanläggningen skulle mot

eu köpeskilling av 5,580,249 kronor 67 öre överlåtas till statsverket med

tillträde så snart lagfart meddelats men med rätt för staten att så snart

järnvägen färdigställts och senast den 1 januari 1928 övertaga nyttjanderätten

till järnvägen. Köpeskillingen skulle likvideras sålunda att

1) bolaget skulle befrias från betalningsskyldigheten för uppburna delarav

statslånet tillhopa................................. kr. 4,797,334: —

jämte ränta därå per den 31 december

1927 .............................................. ; 440»249: 67 5,237,583:67

2) till bolaget skulle, efter det lagfart beviljats m. m.,

kontant utbetalas ett belopp, motsvarande återstående del

av statslånet...................................................................... kr. 342,666: —

Summa kronor 5,580,249: 67

I proposition, nr 235, till 1927 års riksdag hemställde Kungl. Maj:t

om bemyndigande att träffa avtal med Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag

om inköp av järnvägen i huvudsaklig överensstämmelse med det

föreliggande avtalsförslaget. Därvid framhölls, att, med hänsyn till bolagets

oförmåga att fullgöra sina förbindelser, järnvägens övertagande av

staten endast kunde vara en tidsfråga samt att ett övertagande först vid

en senare tidpunkt icke skulle bliva förmånligare.

Kiksdagen anmälde i skrivelse, nr 174, sitt bifall till propositionen.

Efter därom erhållen befallning framlade järnvägsstyrelsen sedermera

ett mellan styrelsen och bolaget upprättat kontrakt angående förvärv av

järnvägen i huvudsaklig anslutning till det riksdagen underställda förslaget.

Dock hade beträffande köpeskillingen vidtagits den jämkning, att

den kontant utgående delen av densamma skulle, intill det förut bestämda

beloppet av 342,666 kronor, utgå allenast i den mån så erfordrades för

järnvägens färdigställande; och skulle köpeskillingens summa jämkas i

anslutning härtill. Med föranledande av utav Kungl. Maj:t medgivet anstånd

med järnvägens färdigställande framflyttades också tidpunkten för

övertagandet av nyttjanderätten till järnvägen till senast den 1 augusti

1928. Slutligen medgavs bolaget rätt att utbekomma den till säkerhet

för koncessionsvillkorens fullgörande i statskontoret nedsatta depositionen

av 120,000 kronor, vilket belopp järnvägsbolaget behövde disponera för

täckande av kostnader för järnvägsanläggningen.

Detta avtal godkändes av Kungl. Maj:t den 14 juni 1928.

Statens järnvägar hava sedermera övertagit nyttjanderätten till järnvägen

och påbörjat trafiken. Med hänsyn därtill, att expropriationsförfarandet

beträffande viss del av den för järnvägsanläggningen erforderliga marken

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 173.

Frågan om

erforderliga

bokföringsåtgärder

i anledning

av köpet.

icke liunnit avslutas, har bolaget emellertid ej ännu erhållit lagfart, vadan

järnvägen icke kunnat slutligt tillträdas. Den kontanta delen av köpeskillingen

har sålunda heller icke utbetalats. I enlighet med vad som

förutsatts, då avtalsförslaget underställdes riksdagen, är det avsett, att

denna del av köpeskillingen skall utbetalas från bibanelånefonden, samt,

såsom förut nämnts, gäldas av medel härflytande från andra statsinkomster

än lånemedel.

Frågan om de bokförings- in. fl. åtgärder, som påkallas av ifrågavarande

järnvägs övertagande, berördes redan i samband med framläggandet av det

preliminära avtalsförslaget. Sålunda framhöll järnvägsstyrelsen i utlåtande

den 18 mars 1927, att finansieringen av köpet borde så ordnas, att ökning

icke uppstode i statens järnvägars i första hand räntepliktiga kapital av

lånemedel, samt att avskrivning borde ske av den hos statens järnvägar

bokförda aktieposten å 250,000 kronor. RiksgäldsfullmäJctige ifrågasatte

— i anslutning till den för statslånet gällande bestämmelsen, att eu

tredjedel av lånet finge åtnjutas räntefritt och amorteringen därå börja

först efter sextio år — att statens järnvägars kapitalkonto skulle påföras

två tredjedelar av lånet jämte det beräknade nutidsvärdet av den återstående

tredjedelen, varvid återstoden borde avskrivas. Vid avlåtandet

av förberörda proposition till 1927 års riksdag uttalade föredragande departementschefen,

att frågan om den budgetmässiga regleringen av förhållandet

till bibanelånefonden skulle underställas riksdagens prövning

samt att det borde tagas i övervägande, huruvida icke anslag av skattemedel

borde beviljas för avskrivning av förlusten å de med lånemedel

förvärvade aktierna i bolaget. I utlåtande den 23 februari 1928 över

det definitiva köpekontraktet anförde riksgäldsfulhnäktige, bland annat, att

hela köpeskillingen för järnvägen borde påföras statens järnvägars fond.

I samband med beslut om godkännande av kontraktet anbefallde Kungl.

Maj:t järnvägsstyrelsen att efter samråd med fullmäktige i riksgäldskontoret

avgiva förslag angående de åtgärder, som borde i budget- och bok

föringshänseende vidtagas beträffande dels det kapitalbelopp, som på grund

av järnvägens övertagande borde påföras statens järnvägar, dels statslånet

ur bibanelånefonden och dels statens aktier i bolaget.

I skrivelse den 11 december 1928 bär järnvägsstyrelsen avgivit förslag

i sådant hänseende. Järnvägsstyrelsen har därvid meddelat, att riksgäldsfullmäktige

i likhet med järnvägsstyrelsen funnit riktigt, att statslånet

i dess helhet avskreves i riksgäldskontorets räkenskaper samt att

järnvägens kapitalvärde i statens järnvägars räkenskaper bokfördes som

kapital av skattemedel. Erforderlig täckning för den del av lånet, som

utbetalats av lånemedel, kunde lämpligen beredas riksgäldskontoret genom

att fonden för statsskuldens amortering toges i anspråk för beloppets

avskrivning. I sådant fall behövde avskrivningen ej ske över riksstaten

utan vore det tillräckligt, att riksdagens medgivande utverkades till amor
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. proposition nr 113.

teringsfondenfi användande. Fullmäktige i riksgäldskontoret hade vidare

föreslagit, att amorteringsfonden skulle anlitas för täckning av det belopp

av lånemedel, som använts för förvärv av aktier i järnvägen; denna

summa, 250,000 kronor, koinme därvid att a skuldsidan i statens järnvägars

balansräkning omföras från lånemedel till skattemedel

Vad beträffade det belopp, med vilket järnvägen borde uppföras i

statens järnvägars räkenskaper, sä ansåge järnvägsstyrelsen detta sakna

större betydelse, därest beloppet såsom föreslagits erkölle natur av skattemedel.

liiksgäldsfullmäktige hade ansett riktigast, att järnvägens värde

uPPföides med statslånets kapitalbelopp, och styrelsen kunde biträda

detta förslag, då det stode i viss överensstämmelse med de grunder,

enligt vilka kapitalet för andra ej räntebärande järnvägar upptagits i

statens järnvägars räkenskaper.

Slutligen har föreslagits, att de under järnvägsstyrelsens förvaltning

stående aktierna i järnvägsbolaget ä nominellt 500,000 kronor skulle i

samband med lånekapitalets avskrivning överlämnas till riksgäldskontoret

samt att eventuell andelsutdelning å aktierna vid avslutandet av bolagets

likvidation skulle gottskrivas fonden för statsskuldens amortering.

Utlåtande i ärendet bär avgivits av riksräkenskapsverket den 29 december

1928. Riksräkenskapsverket har därvid till eu början förklarat

sig icke hava något att erinra mot att fonden för statsskuldens amortering

toges i anspråk för täckning av dels den av lånemedel härrörande

delen av statslånet till järnvägen, dels det lånemedelsbelopp, som använts

för förvärvande av aktier i bolaget. Härmed skulle av amorteringsfonden

tagas i anspråk ett sammanlagt belopp av 4.743,867 kronor.

\ad betraffar den budgetära behandlingen av den ifrågavarande lånemedelsåterbetalningen,

har riksräkenskapsverket framhållit, att denua frågas

lösning borde bliva beroende av det sätt, på vilket banan uppfördes i

statens jarnvagars räkenskaper. Därutinnan har riksräkenskapsverket anfört,

bland annat, följande:

båsom tramgmge av föredragande departementschefens anförande till statsrådsprotokollet

vid behandlingen av propositionen angående statens övertagande

av nu ifrågavarande järnväg, måste man åtminstone under nuvarande

konjunkturer rakna med att driften koinme att utvisa direkt förlust Under

sadana forhållanden syntes det riksräkenskapsverket icke vara lämpligt att

tynga det i statens jarnvägar investerade kapitalet med värden, om vilka

man från början visste, att de icke kunde förräntas, i varje fall ej under

överskådlig tid. J •''

Enligt riksräkenskapsverkets förmenande vore det icke likgiltigt till vilka

belopp övertagna enskilda järnvägar redovisades hos statens järnvägar, även

om det liarfor erforderliga anskaffningskapitalet hänförde sig till andra statsinkomster

an lånemedel. Därigenom att kapital, åstadkommet medelst skattemedei

i stallet för anemedel, investerades i eu produktiv fond, upphörde

nämligen icke helt kravet på förräntning. På dvlikt sätt hade järnvägsstyrelsen

ock i utlåtande den 10 november 1928 angående användningen av

statens malmmkomster tolkat ett av 1928 års riksdag (skrivelse nr 256) gjort

opaginerad Kontrollera mot PDF

0 Kungl. Ma,j:ts proposition Nr 173.

uttalande om kraven på »förräntning av statsbanekapitalet, åtminstone i vad

detta vore att hänföra till lånemedel».

Enligt riksräkenskapsverkets förmenande skulle därför järnvägens redovisning

i statens järnvägars räkenskaper till det belopp, vartill statslånet

uppginge, innebära en medveten överkapitalisering. Ämbetsverket ansåge

således, att statens järnvägars kapitaltillgångar icke borde i anledning av

järnvägens övertagande uppskrivas. Å andra sidan syntes enligt riksräkenskapsverkets

mening anledning saknas att ur statens järnvägars räkenskaper

avföra det belopp om 250,000 kronor motsvarande statens

järnvägars aktieinnehav i bolaget varmed ifrågavarande järnväg redan

inginge i räkenskaperna, eliuruväl detta belopp borde omvandlas från lånemedel

till skattemedel samt överföras från aktiekontot till anlaggnmgs
-

kontot. .

Biksräkenskapsverket har därefter framhållit, att om emellertid järnvägen

ansåges böra bokföras med högre värde än berörda aktiepost, så

borde denna bokföringsåtgärd ske över riksstaten genom uppförande av

ett anslag till statens järnvägar, motsvarande det belopp, varmed bokföringsvärdet

överstege aktievärdet.

Under förutsättning av bifall till det av riksräkenskapsverket förordade

förfaringssättet borde de å bibanelånefonden balanserade kapital- och rån te - fordringarna avskrivas i bokslutet för budgetåret 1928/1929. För avskrivning

av de aktier, som erhållits i ersättning för arbetslöslietsmedel.

behövde åtgärd icke vidtagas, enär de i samband med förvärvet verkställda

utgifterna bestritts från anslag under rubriken »verkliga utgifter»

och alltså icke kapitaliserats.

Slutligen har riksräkenskapsverket förklarat sig icke hava nagot att erinra

mot förslaget att vid bolagets upplösning tillgodoföra fonden för statsskuldens

amortering den andelsutdelning, som möjligen komme att falla

på aktierna.

I förnyat utlåtande den 19 januari 1929 har järnvägsstyrelsen med anledning

av riksräkenskapsverkets förslag att uppföra järnvägen i statens

järnvägars räkenskaper allenast med beloppet av den där redan upptagna

aktieposten, 250,000 kronor, anfört bland annat följande:

Mot vad riksräkenskapsverket således föreslagit skulle styrelsen givetvis

icke behöva hava någon erinran, då tillvägagångssättet ju alltid kunde betec inas

som innebärande eu lättnad för statsbaneaffären. Styrelsen ville emellertid

påpeka, att den princip, för vilken förfaringssättet gåve uttryck icke

svntes kunna komma till någon allmän tillämpning, så vitt styrelsen kunde

förstå icke ens enligt riksräkenskapsverkets mening. I sitt den 9 november

1928 avgivna yttrande i anledning av viss riksdagens skrivelse angående användning

av statens inkomster av aktier i Luossavaara-Kurunavaara aktiebolag

m in. hade riksräkenskapsverket nämligen givit uttryck for den uppfattningen,

att. i den mån anslag för återbetalning av i statens jarnvagar

nedlagt lånekapital budgetmässigt tillgodofördes riksgaldskontoret, borde i

statens järnvägars räkenskaper motsvarande överföring aga rum från mvesteringskonto

för lånemedel till sådant för andra statsinkomster. Riksraken
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 17il. 7

skapsverket ansåge således, att ett i statens järnvägar investerat kapital,

även om detsamma kunde anses hänföra sig till avgjort förlustbringande

bandelar, vid amortering av lånemedel icke borde få utgå ur statens järnvägars

kapitalkonto utan endast borde överflyttas till annat in vest orings kon to.

Järnvägsstyrelsen funne alltså, att för följdriktighetens skull värdet av

den inköpta järnvägen borde i räkenskaperna upptagas till ett belopp,

motsvarande statsverkets kapitalfordran. Järnvägsstyrelsen har därjämte

framhållit, att frågan, huruvida ifrågavarande lånekapital bleve helt avskrivet

eller endast omfört till kapital av annat slag, finge med de nu

mera fastställda grunderna för förräntningskravet å statens järnvägar anses

sakna nämnvärd praktisk betydelse för blivande taxesättning.

Av de utredningar, som i samband med förhandlingarna om ifrågavarande

järnvägs trafikerande genom statens järnvägars försorg samt senare

om dess övertagande av staten verkställts inom järnvägsstyrelsen, får anses

framgå, att järnvägens drift icke lärer kunna väntas lämna överskott utan

att snarare direkta förluster å trafiken äro att emotse. Järnvägen lärer

därför fa anses sakna affärsvärde. Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolags

tillgångar — däri inbegripen den ännu icke lyftade delen av köpeskillingen

— torde icke överstiga vad som erfordras för täckande av de med

järnvägsanläggningens färdigställande förenade kostnaderna, vadan aktierna

i bolaget torde vara i det närmaste värdelösa. Under sålunda föreliggande

omständigheter torde de i järnvägen nedlagda statsmedlen få anses förlorade.

Följande tablå utgör en sammanfattning av de inledningsvis lämnade

uppgifterna.

Kapitalöknings-

medel

Verkliga utgifter

r-

Låne-

medel

Andra

stats-

in-

komster

Riks-

stats-

anslag

S u in in

o r

|

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

Aktieteckning 1918...

» 1922...

Statslån, utbetalt......

» att utbetalas

250,000

4,493,867

303,467

342,666

250.000

'') 250,000

250,000,

4,797,334!

342,666j

3)5,140,000

*1500,000

Räntor å länet

~~

~ i

440,249.67

—

440,249 o?

95,580,219.0?

Summor

4,743,867

646,1331 250,000j440,249.6;''

—

_

96.080.249.B7

5,390,000

i B0,kinrt hos ?,t»tens järnvägar. 2) Aktieinnehavet. ») Statslånets kapitalbelopp.

Köpeskillingen. •; Summa statsmedel nedlagda i järnvägen.

Av denna tablå framgår, att av de i järnvägen investerade medlen ett

belopp av sammanlagt 4,743,867 kronor utgöres av lånemedel samt

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 173-

att härav 250,000 kronor hänföra sig till aktier och 4,493,867 kronor

till statslån ur bibanelånefonden. I anslutning till de grundsatser, som

vid behandlingen av frågan angående förluster å statens utlaningsfonder

in. in. uttalats i statsverkspropositionen till 1928 års riksdag, torde täckning

för dessa förlorade lånemedel böra beredas, och lärer detta i enlighet

med myndigheternas förslag böra ske med anlitande av fonden för

statsskuldens amortering. Härtill bör riksdagens medgivande inhämtas;

i enlighet med vad som i statsverkspropositionen till innevarande års

riksdag föreslagits beträffande täckning av andra liknande lånemedelsför1

uster torde denna åtgärd icke böra vidtagas över riksstaten.

.Tåg övergår härefter till frågan, i vad mån avskrivning av de i järnvägen

investerade medlen bör äga rum eller visst belopp paföras statens järnvägar.

Såväl fullmäktige i riksgäldskontoret som järnvägsstyrelsen hava

förutsatt, att järnvägen bör i statens järnvägars räkenskaper uppföras med

en summa ungefärligen motsvarande statslånets kapitalbelopp. Riksräkenskapsverket

åter bär, med utgångspunkt från att någon avkastning av järnvägen

Limedsforsen Särna icke vore att förvänta, ansett skäl icke föreligga

att i anledning av järnvägens införlivande med statsbanenätet uppskriva

statens järnvägars kapitalkonto, även om på förut nämnt sätt omföring

från lånemedel till skattemedel skedde. T likhet med riksräkenskapsverket

finner jag det opåkallat att i samband med järnvägens övertagande

påföra statsbanans räkenskaper ett fiktivt kapitalbelopp utöver det värde,

varmed järnvägen genom aktieposten å 250,000 kronor redan förekommer

i desamma. Skulle eu uppskrivning av statens järnvägars kapitalkonto

äga rum, lärer detta endast kunna ske på så sätt, att å riksstaten uppföres

ett anslag för ändamålet och bibanelånefonden tages i anspråk för

motsvarande belopp. Ett sådant förfarande skulle närmast ansluta sig till

vad som tillämpats, då tidigare till statens järnvägar överförts enskilda

banor, som staten måst övertaga på grund av utlämnade lån. Att på

detta sätt belasta riksstaten med en rent fiktiv post av nu ifrågavarande

storlek kan jag emellertid icke tillstyrka.

•Tåg ansluter mig alltså till riksräkenskapsverkets förslag, att statens

järnvägars räkenskaper icke skola av det ifrågavarande förvärvet beröras

i annan man än att det nu under aktiekontot uppförda beloppet om

250,000 kronor, omvandlat från lånemedel till skattemedel, överföres till

statsbanornas anläggningskonto. Statslånets kapitalbelopp jämte de debiterade

räntorna torde sålunda böra i sin helhet avskrivas i bibanelanefondens

räkenskaper. För en sådan åtgärd torde emellertid riksdagens

medverkan icke erfordras. De aktier, som erhållits i ersättning för utförda

nödhjälpsarbeten å bananläggningen, påfordra icke någon avskrivningsåtgärd,

enär de för desamma havda utgifterna icke bestritts med

kapi tal ökningsmedel.

T enlighet med järnvägsstyrelsens förslag torde samtliga aktiebrev böra

överlämnas till riksgäldskontoret samt en eventuell andelsutdelning tillföras

fonden för statsskuldens amortering.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 173.

..•»Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att för täckande av de å järnvägen Limedsforsen—Särna

uppkomna förluster å lånemedelskapital må av fonden för

statsskuldens amortering tagas i anspråk ett belopp av

4,743,867 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsenltegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Waldemar Wiens.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 142 häft. (Nr 173.)

546 29 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.