Sök i Ratio Lex

Angående överlåtelse till Skövde stad av en i staden belägen kronan tillhörig fastighet

7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:20, Angående överlåtelse till Skövde stad av en i staden belägen kronan tillhörig fastighet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

1

Nr 20.

Kungl. Maj:ts ''proposition till riksdagen angående överlåtelse

till Skövde stad av en i staden belägen kronan

tillhörig fastighet; given Stockholms slott den 18

januari 1.92.9.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Harald Malmberg.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj;t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 18 januari 192,9.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tbyggeb, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Bobell, von Steyebn, Malmbeeg,

Lindskog, Bissmabk, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Malmberg anför:

Sedan Kungl. Maj:t genom brev den 14 mars 1902, med antagande av

vissa utav Skövde stad lämnade anbud angående upplåtelse av mark m. m.

för uppförande av kasernetablissemang för Livregementets husarer och Göta

trängkår, uppdragit åt arméförvaltningens fortifikationsdepartement att i enlighet

därmed sluta avtal med Skövde stad, träffades mellan fortifikationsdepartementet

och staden särskilda den 20 juni och den 2 juli 1902 dagtecknade

överenskommelser rörande förläggandet av nämnda truppförband till staden.

Bihang till riksdagens protokoll 1921). 1 saml. 17 häft. (Nr 20—22.)

102 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kasernkora

mitténs

framställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Genom brev den 16 november 1906 förordnade Kungl. Maj:t, att Skaraborgs

regemente skulle förläggas till Skövde, varjämte Kungl. Maj:t bemyndigade

fortifikationsdepartementet att i enlighet med ett av staden avgivet

anbud ingå avtal med staden angående upplåtelse av mark till övningsplats

för regementet m. in. Mellan fortifikationsdepartementet och staden slöts i

anledning härav en den 29 november och den 15 december 1906 dagtecknad

överenskommelse i ämnet. Sedermera har, efter av Kungl. Maj:t den 23

december 1909 lämnat medgivande, mellan kronan och staden träffats ett

tilläggsavtal till denna överenskommelse, vilket är dagtecknat den 13 maj

och den 15 juni 1910.

I en den 31 mars 1924 dagtecknad, till chefen för försvarsdepartementet

ställd skrivelse från vissa av Skövde stadsfullmäktige utsedda kommitterade

framhölls, bland annat, att stadens uppoffringar för de dit förlagda truppförbanden

tillkommit under den förutsättningen, att truppförbandens förläggning

till staden skulle förbliva orubbad; och hemställdes — med hänvisning

bland annat till att försvarsutskottet vid 1924 års riksdag till grund

för utskottets yttrande rörande försvarsväsendets omorganisation lagt ett

förslag, som innebure, att garnisonen i Skövde skulle indragas — att statsmakterna

vid bedömande av frågan, vilka trupper som eventuellt skulle indragas,

måtte taga nödig hänsyn till de ekonomiska svårigheter och ödesdigra

konsekvenser i övrigt, som en indragning av till Skövde förlagda truppförband

skulle medföra för Skövde stad.

Sedan vid 1925 års riksdag beslut fattats rörande försvarsväsendets omorganisation,

har kasernkommittén, till vilken berörda skrivelse överlämnats,

till utredning upptagit frågan, huruvida staden borde beredas någon kompensation

i anledning av de utav nyssnämnda riksdag beslutade förändringarna

inom försvarsorganisationen. I skrivelse den 15 augusti 1928 har kasernkommittén

framlagt resultatet av sina undersökningar i frågan samt

därvid anfört följande.

Till Skövde hade enligt 1914 års försvarsorganisation varit förlagda, föruxom

tredje arméfördelningens stab, trenne truppförband, nämligen Livregementets

husarer, Göta trängkår och Skaraborgs regemente.

Jämlikt 1925 års försvarsbeslut skulle samtliga dessa militära formationer

alltjämt vara förlagda i Skövde. Tredje arméfördelningsstaben hade under

namnet västra arméfördelningens stab bibehållits med i huvudsak oförändrad

organisation. Vid de tre truppförbanden hade vissa inskränkningar i personalstyrkan

kommit till stånd.

Livregementets husarer, vilket regemente enligt 1914 års försvarsordning

varit organiserat å regementsstab samt fem skvadroner, skulle enligt den

nya organisationen indelas å tre vanliga skvadroner och en teknisk skvadron.

Angående innebörden för staden av denna förändring finge kommittén hänvisa

till följande tablå:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

3

A

n t a

1

Summa

O

Ars-

kontin-

gent

värn-

plik-

tiga

Utbild

nings- tid för

värn- plik- tiga

(antal

dagar)

Härordning av år

Office-

rare

Un-

der-

office-

rare

Man-

skap

Mu-

sik-

per-

sonal

Civil-

mili-

tär

per-

sonal

Pen-

sio-

nerad

perso-

nal

Sum-

ma

beräknade

avlö-

nings-

förmåner

Antal

stam-

hästar

1901.....................

27

16

292

12

5

—

352

402,000

150

365

600

1914.....................

27

16

300

12

3

—

358

555,000

160

1 365

\ 225

620

1925.....................

27

14

240

8

3

4

296

470,000

140

200

520

Göta trängJcår hade i huvudsak erhållit oförändrad organisation. Kåren,

som tidigare varit indelad å kårstab samt två trängkompanier och ett sjukvårdskompani,

hade numera organiserats å kårstab samt ett träng-, ett biloch

ett sjukvårdskompani. Av nedanintagna tablå framginge innebörden av

den beslutade organisationsförändringen.

A

n t a

1

Summa

o

Ars-

kontin-

gent

värn-

plik-

tiga

Utbild- nings- tid för

värn- plik- tiga

(antal

dagar)

Härordning av år

Office-

rare

Un-

dcr-

office-

rare

Man-

skap

Mu-

sik-

perso-

nal

Civil-

mili-

tär

perso-

nal

Pen-

sio-

nerad

perso-

nal

Sum-

ma

beräknade

avlö-

nings-

förmåner

1901..............................

15

18

73

8

8

—

122

227,000

240

240

1914............................

14

14

62

7

8

—

105

271,000

240

f 240

t 165 •)

1925..............................

13

13

56

—

8

3

93

252,000

300

140

Yad slutligen anginge Skaraborgs regemente, skulle detta förband enligt

den nya försvarsordningen vara organiserat såsom ett normalinfanteriregemente,

omfattande sex utbildningsenheter. Betydelsen för staden av den

härmed följande personalreduceringen vid regementet torde framgå av nedanstående

tablå.

A

n t a

1

Summa

Års-

kontin-

gent

värn-

plik-

tiga

Utbild- nings- tid för

värn- plik- tiga

(antal

dagar)

l

Härordning av år

Office-

rare

Un-

der-

office-

rare

Man-

skap

Mu-

sik-

perso-

nal

Civil-

mili-

tär

perso-

nal

Pen-

sio-

nerad

perso-

nal

Sum-

ma

beräknade

avlö-

nings-

förmåner

1901.............................

47

38

267

33

4

—

389

589,000

630

240

1914..............................

53

39

204

33

4

—

333

806,000

630

1 340

\ 165 >)

1925.............................

40

26

135

21

4

4

230

585,000

760

140

i) Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

mellan kronan ocli Skövde stad ingångna avtal angående förläggning

av förenämnda tre truppförband till staden vore grundade å 1901 års härordning.

Av tablåerna framginge, att vid en jämförelse mellan de beräknade

avlöningsförmånerna till de olika förbandens fast anställda personal enligt

1901 ^ och 1925 års försvarsordningar minskning endast komme att uppstå

vid Skaraborgs regemente. Approximativt hade denna minskning beräknats

till cirka 4,000 kronor om året. Avlöningsförmånerna till personalen vid

Livregementets husarer och Göta trängkår enligt 1925 års härordning företedde

däremot en ökning i förhållande till vad som enligt 1901 års härordning

skulle utgå till samma personal. Vid beräknande av de i tablåerna

angivna avlöningsförmånerna hade följts enahanda grunder, som av kommittén

tidigare tillämpats vid anställande av jämförelser mellan utgående avlöningsförmåner

till militärpersonal enligt 1901, 1914 och 1925 års försvarsordningar.

Vad anginge Skövde stads uppoffringar för de till staden förlagda truppförbanden,

hänvisade kommittén till de inledningsvis omförmälda avtalen.

Enligt uppgift av Svenska stadsförbundet hade den omfattande militärförläggningen

till Skövde givit prägel åt stadens hela utveckling. Till kasernområden

och övningsfält för de till platsen förlagda truppförbanden hade

staden inköpt och till kronan överlämnat mark med en areal av 237,7 hektar

och ett värde av i runt tal 475,000 kronor. Detta värde fördelade sig sålunda

:

för Livregementets husarer ............... kronor 284,500: —

» Göta trängkår................................ » 41,700:

» Skaraborgs regemente .................. » 148,800: —

Summa kronor 475,000: —

I eu till Svenska stadsförbundet överlämnad skrivelse hade staden vidare

anfört bland annat följande: Stadens elektricitetsverk, som under åren

1900—1923 i anläggning dragit en kostnad av 959,153 kronor 53 öre, hade

med hansyn tdl garnisonen givits en omfattning, som eljest icke skulle

ifrågakommit. Utgående från att den inkomst verket under 1923 erhållit

från kasernetablissemangen och militärpersonalen, uppgående till 39,539

kronor 24 öre, utgjorde omkring 17 % av verkets totalinkomst för året, hade

staden beräknat, att motsvarande procent av anläggningskostnaderna eller

omkring 163,000 kronor betingats av den militära förläggningen. Staden

hade ock huvudsakligen till följd av militärförläggningen måst utvidga sitt

vattenledningsverk med två nya ledningar för eu kostnad av 92,853 kronor

18 öre. Yidare hade staden för en kostnad av 110,000 kronor anlagt en

mekanisk reningsanläggning för stadens kloakvatten, vilken med hänsyn till

truppförbandens befintlighet i staden givits sådana dimensioner, att 30 %

av kostnaden eller 33,000 kronor kunde anses komma på truppförbandens del.

Folkmängden i Skövde hade vid utgången av år 1927 uppgått till omkring

10,000 personer. Under tiden 1910—1925 hade kommunalskatten i Skövde

per bevillningskrona varit lägst 4 kronor, åren 1911—1914, samt högst 6

kronor 15 öre, år 1918. Den inkomst, varå utskylder år 1927 utdebiterats,

liade uppgått till 9,087,000 kronor och det samma år utdebiterade beloppet

till 563,371 kronor. Kommunalskatten hade de senaste åren, 1926 och 1927,

utgått med 6 kronor 20 öre per bevillningskrona.

Som samtliga de tre truppförband, vilka tidigare varit förlagda till Skövde,

enligt 1925 års försvarsordning alltjämt skulle bibehållas å platsen samt

personalreduceringen vid förbanden vore relativt obetydlig, hade kasernkommittén

funnit sig icke hava anledning framlägga något förslag om er
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t* proposition nr 20. 5

sättning till staden i anledning av de beslutade förändringarna inom för

svarsorganisationen.

Representanter för staden hade vid förhandlingar, som ägt rum med kommittén,

uttalat, att de icke ansåge, att staden rimligen kunde framställa någon

begäran om kompensation för personalreduceringen vid truppförbanden. Härvid

hade dock från stadens sida framhållits, att staden, därest framdeles

ytterligare minskning av förbanden kornrne till stånd genom förändringar i

försvarsorganisationen, borde vara berättigad att göra gällande de anspråk

på ersättning, som staden kunde finna skäliga. I dylikt fall borde jämväl

beaktas de minskningar i personalbeståndet vid förbanden, som uppstått i

följd av genomförandet av 1925 års försvarsbeslut.

Vid förhandlingarna med kasernkommittén hade stadens representanter

hemställt, att ett par markområden, som disponerades av Göta trängkår men

som staden för sin framtida utveckling vore i behov av att förvärva, skulle

av kronan överlåtas till staden. Därjämte hade stadens representanter gjort

framställning om, att den allmänna väg, som från staden ledde förbi Göta

trängkårs kasernetablissemang, måtte rätas samt eu ur trafiksynpunkt farlig

kurva i samband härmed borttagas.

Kasernkommittén hade funnit sig i detta sammanhang icke hava anledning

att till prövning upptaga annat än ett av de önskemål om markförvärv, som

av stadens delegerade framställts. Staden hade nämligen yrkat att av kronan

återbekomma ett mindre markområde, vilket på sin tid upplåtits till Göta

trängkår för anoi''dnande av en stickspårsanläggning till kårens kasernetablissemang

men som aldrig kommit att tagas i anspråk för detta ändamål. Härom

hade stadens delegerade i en till kommittén överlämnad skrivelse bland

annat anfört följande: Efter anmodan av kronan hade staden enligt köpekontrakt

den 12 mars 1906 för 900 kronor från fastigheten Stora Mörke i

Skövde inköpt ett område om 355 kvadratmeter (stadsägan nr 1262) invid

västra stambanan. Området hade varit avsett att tagas i anspråk för ett

järnvägsspår från Skövde station till Göta trängkårs etablissemang. Staden

hade sedermera utan ersättning överlåtit området å kronan att användas för

nämnda ändamål, och kronan hade erhållit lagfart å marken den 11 juni

1906. Järnvägsspåret hade emellertid aldrig blivit anlagt och komme enligt

inhämtade upplysningar heller icke att anläggas. Kronan hade numera låtit

utarrendera området mot årlig avgäld. Markområdet vore beläget utanför

trängetablissemangets egentliga område och skulle enligt av Kungl. Maj:t

fastställd stadsplan ingå i gata. Som förutsättningarna för områdets överlämnande

till kronan förfallit samt staden för stadsplanens genomförande

behövde erhålla dispositionsrätt över markområdet, borde detsamma utan

ersättning återställas till staden.

Området, vilket å en av stadsingenjören i Skövde Erik Vallin i juni 1928

npprättad karta utmärkts med röd färgbeteckning, innehölle enligt fastighetsregistret

i areal 355 kvadratmeter.

På förfrågan hade chefen för Göta trängkår uppgivit, att framställningar

om framdragande av ett stickspår över ifrågavarande område från västra

stambanan till trängkårens etablissemang icke blivit bifallna. Numera syntes

anordnande av ett dylikt spår icke vara erforderligt. I följd härav kunde

området enligt kårchefens förmenande utan olägenhet återställas till staden.

På sätt framginge av den upplåtelsehandling, som Skövde stad den 20

juni och den 2 juli 1902 hade utfärdat till kronan, hade staden därvid åtagit

sig att till kronan utan ersättning med full äganderätt avstå dels ett å eu

upplåtelsehandlingen bifogad karta med röd linje inneslutet och med IV

betecknat område av omkring 15 hektars ytvidd och beläget mellan stambanan

och landsvägen till Järing (= trängkårens nuvarande kasernområde),

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

dels ock så, stor del av den söder om ifrågavarande område belägna »Skövde

stadsjord» i vinkeln mellan stambanan och nedfartsvägen till Mariesjö, som

kunde vara erforderlig för utdragning av ett å kartan med streckad svart

linje antytt grenspår från stambanan till kasern etablissemanget. Sistberörda

område, vilket utgjordes av den mark staden nu begärt att återfå, hade å

en av förste lantmätaren Öhrvall upprättad karta över de till Göta trängkårs

förfogande ställda markområden betecknats med litt. D.

Enligt kasernkommitténs mening borde, såsom redan nämnts, någon

kompensation icke utgå till Skövde stad i anledning av de beslutade förändringarna

inom försvarsorganisationen. Stadens begäran att återfå det

nu ifrågasatta markområdet om 355 kvadratmeter syntes dock i detta sammanhang

kunna upptagas till prövning. Då området icke användes eller framdeles

torde komma att användas för det ändamål, vartill det upplåtits, syntes

kronan böra ställa sig tillmötesgående mot staden. Området hade för kronan

ett mycket ringa värde. Enligt gällande kontrakt betalade arrendatorn,

Skövde snickeri- & trävaruaffär, för nyttjanderätten till området en årlig

avgift av fem kronor. För staden syntes det vara nödvändigt att förr eller

senare erhålla dispositionsrätt över området, som enligt fastställd stadsplan

skulle utläggas till gata.

Med hänsyn till vad sålunda anförts hemställde kasernkommittén, att

fastigheten 355 kvadratmeter jord av Stora Mörke i Skövde stad, varå kronan

den 11 juni 1906 erhållit lagfart, måtte utan ersättning återställas till Skövde

stad; samt att vederbörande förvaltningsmyndighet måtte erhålla i uppdrag

att vidtaga härför erforderliga åtgärder.

Yttranden öyer Sedan arméförvaltningens fortifikationsdepartement anbefallts att i ärendet

kommitténs avfdva utlåtande, har fortifikationsdepartementet med skrivelse den 20 okframstäiining.

tober 1928 överlämnat yttranden av chefen för Göta trängkår, chefen för

västra arméfördelningen ävensom av järnvägsstyrelsen.

Chefen för Göta tränglcår har förklarat sig icke hava något att erinra mot

att ifrågavarande stadsäga nr 1262 återlämnades till Skövde stad, under

förutsättning att någon stickspårsanläggning icke vore avsedd att därstädes

komma till stånd.

Chefen för västra arméfördelningen har instämt i kårchefens yttrande.

Järnvägsstyrelsen har meddelat, att nämnda stadsäga icke vore avsedd att

tagas i anspråk för stickspårsanläggning till Göta trängkårs kasernområde

eller för något annat statens järnvägars ändamål.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har för egen del uttalat, att,

sedan järnvägsstyrelsen förklarat, att ifrågavarande stadsäga icke vore avsedd

att tagas i anspråk för stickspårsanläggning till trängkårens kasernområde,

från departementets sida icke något vore att erinra mot kasernkommitténs

förslag om stadsägans återlämnande till Skövde stad utan ersättning.

Departements- I anslutning till vad kasernkommittén i ämnet anfört finner jag mig böra

chefen. tillstyrka, att ifrågavarande område om 355 kvadratmeter återställes till

Skövde stad utan någon ersättning härför till kronan. Det torde böra ankomma

på staden att bestrida samtliga med överlåtelsen sammanhängande

kostnader.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majits proposition nr 20.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande kronan tillhöriga fastighet, i areal innehållande 355

kvadratmeter, må utan ersättning överlåtas till Skövde stad.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Alf Ewerlöf.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.