Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Jönköpings stad

20 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:221, Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Jönköpings stad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

1

tfr 221.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av viss överenskommelse mellan kronan

och Jönköpings stad; given Stockholms slott den 15

mars 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Harald Malmberg.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 15 mars 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tbyggek, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Stetern,

Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anhåller

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Malmberg att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning frågan om godkännande av viss överenskommelse

mellan kronan och Jönköpings stad samt anför därvid följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 185 häft. (Nr 221.)

622 29 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Genom brev den 29 januari 1895 uppdrog Kungl. Maj:t åt arméförvaltningens

fortifikationsdepartement att med vederbörande myndighet i staden

Jönköping inleda underhandlingar om de villkor, som kunde erfordras för

bringande till verkställighet av stadsfullmäktiges därstädes uti skrivelser till

Kungl. Maj:t den 6 mars och den 22 december 1893 samt den 7 februari

1894 gjorda utfästelser i fråga om upplåtelse av tomtplats m. m. för kasernetablissemang

åt Andra Göta artilleriregemente, sedermera benämnt Smålands

artilleriregemente. Sedan fortifikationsdepartementet på grund härav med

stadens drätselkammare, som därtill erhållit bemyndigande av stadsfullmäktige,

under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande träffat avtal i ämnet och

detta av departementet underställts Kungl. Maj:ts prövning, blev avtalet

av Kungl. Maj:t gillat jämlikt beslut den 28 februari 1896. Berörda avtal,

vilket är dagtecknat den 3 februari och den 26 mars 1896, torde få fogas

såsom bilaga (Bil. B) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

Genom brev den 21 juni 1907 förordnade Kungl. Maj:t, att Jönköpings

regemente skulle förläggas till Jönköping, så snart kasern etablissemang för

regementet blivit därstädes uppfört, varjämte Kungl. Maj:t bemyndigade

arméförvaltningens fortifikationsdepartement att i enlighet med ett av stadsfullmäktige

i nämnda stad avgivet anbud sluta avtal med staden angående

upplåtelse av mark till övningsplats för regementet m. m. Mellan fortifikationsdepartementet

och staden slöts i anledning härav ett den 30 september

och den 2 oktober 1907 dagtecknat kontrakt i ämnet, vilket torde få fogas

såsom bilaga (Bil. C) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

I avseende å innebörden av de ifrågavarande avtalen må här nämnas, att

staden enligt 1896 års avtal förband sig att utan ersättning med full äganderätt

till kronan upplåta ett markområde om 8 hektar 47 ar 50 kvadratmeter

till plats för kasernetablissemang för artilleriregementet ävensom nödig

mark, 21 ar 30 kvadratmeter, för uppfartsväg till etablissemanget, att såsom

kontant bidrag till anläggning av nämnda etablissemang utgiva 250,000 kronor

till kronan samt att utan kostnad för kronan framdraga erforderliga gas-,

vatten- och avloppsledningar ävensom att underhålla dessa ledningar. Enligt

1907 års kontrakt upplät staden utan ersättning under nyttjanderätt mark

till skjutbana för de båda regementena samt förband sig att framdraga vägar

dels till ägogränsen av förra landshövdingebostället Byliof, till vilken egendom

Jönköpings regementes kasernetablissemang förlädes, dels ock till skjutbaneområdet

ävensom att underhålla dessa vägar. Härjämte åtog sig staden

att utan kostnad för kronan till gränsen för infanteriregementets kaserntomt

framdraga erforderliga gas-, vatten-, avlopps- och elektriska ledningar.

I eu den 18 mars 1924 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse

meddelade Jönköpings stads drätselkammare, att staden, ehuru beslut om

indragning av något av de till staden förlagda regementena vid nämnda

tidpunkt icke blivit fattat, hade för avsikt att, om indragning av någotdera

av regementena skulle komma till stånd eller staden genom en blivande

försvarsreform annorledes kunde komma att åsamkas förluster, mot stats
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 221. 3

verket framställa anspråk på ersättning för de förluster, vilka direkt eller

indirekt kunde komma att tillskyndas staden.

I infordrat yttrande den 5 april 1924 över denna framställning anförde

arméförvaltningens fortifikationsdepartement, att kronan genom de träffade

kontrakten rörande regementsförläggningarna till staden måste anses liava

utfäst sig att liava regementena förlagda till staden, vadan kronan, om de

eller något av dem indroges, bleve urståndsatt att fullgöra sina förbindelser

till staden, som därigenom erhölle ett lagligt grundat anspråk på skadestånd.

Omfattningen av sådant skadestånd syntes ej för det dåvarande kunna bestämmas

utan bleve beroende av omständigheterna vid den tid, då anspråket

bleve föreliggande, och av då företagen utredning. I allt fall ansåge fortifikationsdepartementet

för sin del tveksamt, om staden kunde tillerkännas gottgörelse

för den inskränkning i kommersiellt hänseende, som genom regementsindragningen

kunde följa, liksom det kunde ifrågasättas, om staden kunde

erhålla ersättning för minskad skatteinkomst, vilket torde bliva beroende av

den utredning, som staden kunde vid domstol förebringa. Däremot funne

fortifikationsdepartementet staden vid befarat fall vara lagligen berättigad

till ersättning för allt vad staden för regementenas ditförläggning omedelbart

utgivit och bekostat enligt utfästelser i förberörda kontrakt, varvid kronan,

som ej vore i stånd att återlämna den från staden upplåtna mark i det

skick, densamma mottagits, torde få i penningar eller, efter överenskommelse,

annorledes gottgöra staden värdet av marken. Givetvis finge skadeståndet

jämkas, i den mån den befarade indragningen ej komme till utförande.

Sedan i samband med försvarsväsendets omorganisation beslut fattats

om att infanteriförläggningen till staden skulle upphöra, har kasernkommittén

i skrivelse den 3 oktober 1928 framlagt förslag angående omändring

av det ledigblivna infanterietablissemanget till en sinnessjukanstalt.

Beträffande den närmare innebörden av detta förslag hänvisar jag till

vad chefen för socialdepartementet förut denna dag därutinnan till statsrådsprotokollet

anfört vid anmälan av frågan om avlåtande till riksdagen

av proposition (nr 220) i ämnet. Planen på en dylik ändrad disposition

av nämnda etablissemang sammanhänger med frågan om åvägabringande

av eu uppgörelse med Jönköpings stad i anledning av infanteriförläggningens

upphörande m. m. I nyssberörda skrivelse den 3 oktober 1928

har kasernkommittén framlagt resultatet av de förhandlingar, som i sådant

hänseende förts mellan kommittén och Jönköpings stad. Dessa

förhandlingar hava lett till avslutandet av en den 14 juni och den 10 juli

1928 dagteoknad överenskommelse, vilken torde få såsom bilaga (Bil. A)

fogas vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende. Överenskommelsen har

träffats under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande.

Kasernkommittén yttrar sig till en början om betydelsen för Jönköpings

stad av 1925 års beslut i försvarsfrågan och stadens uppoffringar i anledning

av truppförbandsförläggningarna till staden. Härutinnan anför kommittén:

Kasern
kommitténs
framställning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

De av 1925 års riksdag beslutade inskränkningarna i försvarsorganisationen

berörde, såvitt anginge Jönköpings stad, två truppförband, Smålands artilleriregemente

och Jönköpings regemente.

I samband med genomförandet av 1892 års härordning hade under mitten

av 1890-talet av Kungl. Maj:t och riksdagen beslut fattats därom, att ett artilleriregemente

skulle förläggas till Jönköping. Ett dylikt regemente hade

därefter, sedan kasernetablissemang blivit uppfört, haft sin förläggningsort

i Jönköping. Under mer än 25 års tid hade staden åtnjutit förmåner av

denna regementsförläggning.

Enligt 1925 års härordningsbeslut hade det till Jönköping förlagda artilleriregementet

ombildats. Till det av regementet disponerade kasernetablissemanget

hade förlagts ett nytt artilleriregemente, benämnt Smålands

arméartilleriregemente. Angående innebörden för staden av denna förändring

finge kommittén hänvisa till nedanstående tablå:

Här- ordning

av år

Anta

I

Summa

beräk-

Ärs-

Trupp-

förband

Office-

rare

Under-

office-

rare

Man-

skap

Musik-

per-

sonal

Civil-

militär

per-

sonal

Pensio-

nerad

per-

sonal

Summa

nade av- lönings- för- måner

gent

värn-

pliktiga

Smålands artil- leriregemente

(Andra Göta

11892

51

34

423

25

3

536

574,000

ISO

J1901

48

41

300

19

4

412

659,000

c: a 330

artillerirege-

mente)

{1914

54

45

300

18

4

421

924,000

c: a 33C

Smålands armé-

I

artillerirege-

mente

j 1925

48

30

-201

12

2

3

296

658,000

340

Utbildningstid

j

för värn-|

pliktiga i

(antal i

dagar)

90

365

f 365

V*5) 225

200

*) Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.

Det mellan kronan och Jönköpings stad upprättade avtalet angående förläggningen

av Smålands artilleriregemente (ursprungligen benämnt Andra

Göta artilleriregemente) till staden vore grundat å 1892 års härordning. Vid

en jämförelse mellan å ena sidan Smålands artilleriregemente enligt 1892

års härordning samt å andra sidan det nybildade Smålands arméartilleriregemente

komme, på sätt av tablån framginge, antalet officerare vid sistnämnda

regemente att minskas med 3 samt antalet underofficerare med 4.

Avlöningsförmånerna till den fast anställda personalen vid förbandet enligt

1892 års härordning — utan det tillägg av 100 procent, varmed jämlikt de

av kommittén antagna grunder höjning skett i tablån — kunde beräknas

hava uppgått till i runt tal 287,000 kronor. Som avlöningsförmånerna till

den fast anställda personalen vid Smålands arméartilleriregemente, inberäknat

dyrtidstillägg, kunde uppskattas till omkring 658,000 kronor, eller

sålunda till högre belopp än avlöningssumman till personalen vid Smålands

artilleriregemente enligt 1892 års härordning, ökad med 100 procent (574,(XX)

kronor), måste de förutsättningar, under vilka Jönköpings stad verkställt

sina uppoffringar för ordnande av ett artilleriregementes förläggning till

platsen, alltjämt anses föreligga. Den omständigheten, att artilleriregementet

erhållit förändrad organisation, finge i och för sig anses vara utan betydelse.

Genom beslut den 21 juni 1907 hade Kungl. Maj:t förordnat, att Jönköpings

regemente skulle förläggas till Jönköping, så snart kasernetablissemang

för regementet blivit där uppfört. Det för regementet avsedda etablisse

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 221. 5

månget, vilket förlagts å kronan tillhörig mark å förra landshövdingebostället

Ryhof, hade blivit färdigställt och till regementet överlämnat under år 1915.

Under omkring 12 års tid hade sålunda Jönköpings regemente varit förlagt

till staden.

Till belysning! av Jönköpings regementes personalstyrka enligt 1901 och

1914 års härordningar ävensom avlöningsförmånerna till förbandets fast anställda

personal m. m. finge kommittén hänvisa till nedan intagna tablå:

Härordning

av år

A n

t a 1

Summa

beräk-

Ärs-

Utbild-

ningstid

Office-

rare

Under-

office-

rare

Man-

skap

Musik-

per-

sonal

Civil-

militär

per-

sonal

Summa

nade av- lönings- för- måner

gent

värn-

pliktiga

för värn- pliktiga

(antal

dagar)

1901..................

47

38

267

33

4

389

589,000

630

240

1914..................

53

39

204

33

4

333

806,000

O

ce

-to

( 340

\ *) 165

*) Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.

Det mellan kronan och Jönköpings stad upprättade avtalet angående förläggningen

av Jönköpings regemente till staden vore grundat å 1901 års

härordning. Avlöningsförmånerna till regementets fast anställda personal

enligt nämnda härordning — utan det tillägg av 75 procent, varmed jämlikt

de av kommittén antagna grunder höjning skett i tablån — kunde beräknas

hava uppgått till i runt tal 337,000 kronor.

Vad anginge Jönköpings stads uppoffringar för de till staden förlagda

truppförbanden, hänvisade kommittén till de inledningsvis omnämnda tvenne

avtalen.

I ett till Svenska stadsförbundet lämnat meddelande hade staden uppskattat

sina prestationer enligt ifrågavarande två avtal på följande sätt:

A. Enligt 1896 års avtal.

1) Kontant bidrag till anläggning av artilleriregementets

kasernetablissemang................................................... kronor 250,000: —

2) Värdet av staden tillhörig, till kronan upplåten mark,

utgörande dels ett område, avsett till plats för kasernetablissemang,

om 8 hektar 47 ar 50 kvadratmeter,

dels ock ett för uppfartsväg till mitten av kasernområdets

östra gräns avsett område om 21 ar 30

kvadratmeter, efter ett pris av 2 kronor 50 öre per

kvadratmeter ................................................................ » 217,200: —

3) Kostnad för röjning och planering av upplåten mark

samt borttagande av byggnader.................................... » 800: —

4) Ersättning till arrendatorer............................................. » 100: —

5) Kostnad för vatten-, gas- och avloppsledningar............ » 24,300: —

6) Kostnad för anläggning av landsväg över det för etablis
semanget

upplåtna området........................... »_3,300: —

Summa kronor 495,700: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

B. Enligt 1907 års kontrakt.

1) Kostnad för röjning ......................................................... kronor 8,900: —

2) » » insåning till gräsvall.................................... » 400: —

3) » » anläggande av väg med gångbana till Ry
liofs

ägogräns................................................................. » 6,160: —

4) Kostnad för anläggande av utfartsväg för skjutbana ... » 5,700: —

5) Kostnad för vatten-, gas- och avloppsledningar till

kasernetablissemanget ...................................... » 26,600: —

Summa kronor 47,760: —

Den staden åliggande årliga underhållskostnaden av ledningarna till

Jönköpings regementes kasernetablissemang hade beräknats uppgå till 800

kronor.

Värdet av den mark, som staden enligt 1907 års kontrakt med nyttjanderätt

upplåtit till kronan såsom skjutbana för regementena, hade angivits till

45,600 kronor.

Vidare hade från stadens sida uppgivits, att staden genom Kungl. Maj:ts

utslag den 6 december 1923 till förekommande av sanitära olägenheter genom

utsläppande av spillvatten från Jönköpings regementes kasern etablissemang

i Rocksjön ålagts att antingen låta rena spillvattnet före dess utsläppande

i Rocksjön eller ock avleda spillvattnet åt annat håll. Kostnaderna härför

skulle enligt alternativt uppgjorda förslag belöpa sig till 70,000 eller 47,000

kronor.

Vidkommande stadens vederlag för de prestationer, staden, på sätt ovan

berörts, lämnat kronan för ifrågavarande två truppförbands räkning, borde

nämnas, att staden i främsta rummet kunnat tillgodogöra sig skatteintäkter

från regementenas befattningshavare, nämligen från artilleriregementets personal

under mer än 25 års tid samt från infanteriregementets personal under

omkring 12 års tid.

Folkmängden i Jönköping hade vid utgången av år 1927 uppgått till omkring

30,000 personer. Den inkomst, varå utskylder för år 1927 utdebiterats

i staden, hade uppgått till 24,441,000 kronor och det samma år utdebiterade

beloppet till 2,248,612 kronor. Kommunalskatten hade de senaste åren,

1926 och 1927, varit 8 kronor 90 öre, respektive 9 kronor 20 öre per bevillningskrona.

Rörande det av Jönköpings regemente disponerade kasernetablissemanget

samt de markområden, som ställts till de i Jönköping förlagda truppförbandens

förfogande, anför kasernkommittén följande.

Genom det inledningsvis omförmälda kontraktet av den 3 februari och

den 26 mars 1896 hade Jönköpings stad utan ersättning till kronan upplåtit

ett markområde om tillhopa 8 hektar 68 ar och 80 kvadratmeter, avsett

till tomtplats för uppförande av ett kasernetablissemang för Andra Göta

(Smålands) artilleriregemente ävensom för vissa väganläggningar. Efter ansökan

den 10 september 1900 hade kronan den 23 april 1906 erhållit lagfart

å detta område.

Till utvidgning av Smålands artilleriregementes kasernområde hade kronan

enligt salubrev den 1 april 1900 av Jönköpings stad för 2,144 kronor förvärvat

vissa markområden, innehållande i areal tillhopa 37 ar 80 kvadratmeter.

Kronan hade efter ansökan den 10 september 1900 erhållit lagfart

jämväl å dessa fastigheter den 23 april 1906.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Mnj:/s proposition nr 221. 7

Enligt kungl. brev (len 29 januari 1895 hade såsom exercisfält för nämnda

regemente till arméförvaltningens artilleridepartement överlämnats 3/4 mantal

av förra landsliövdingebostället liv hot nr 1 i Ljungarums socken med eu

areal av 45.« hektar. Detta område hade åsatts särskilt mantal genom

Konungens befallningsliavandes i Jönköpings län utslag den 10 juni 189b.

Den återstående delen av bostället, som åsatts 2V4 mantal, liade sedermera

upplåtits till kasernområde och övningsfält för Jönköpings regemente.

Då frågan om förläggningsorten för Jönköpings regemente skulle slutligen

avgöras, hade förslag förelegat om att förlägga regementet antingen till

Skillingaryd eller till kronoegendomen Eyliof invid Jönköping. Sedan kasernbyggnadskommissionen

för andra arméfördelningen beslutat föreslå Jönköping

till förläggningsort samt arméförvaltningens fortifikationsdepartement,

med instämmande i detta förslag, hemställt om ujsplåtande av kronoegendomen

Eyhof till kaserntomt och övningsfält för regementet, hade proposition

avlåtits till 1907 års riksdag om medgivande, att förra landshövdingebostället

Ryliof m. in. måtte överlämnas till lantförsvarsdepartementet.

Denna framställning hade av riksdagen bifallits, och i samband med att förordnande

meddelats om, att Jönköpings regemente skulle förläggas till Jönköping,

hade Kungl. Maj:t genom brev den 21 juni 1907 föreskrivit, att förra

landsliövdingebostället 2V4 mantal Eyhof nr 1 m. m. skulle den 14 mars

1908 överlämnas till lantförsvaret samt därefter tillsvidare vårdas och förvaltas

av arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Enligt uppgift av kasernofficeren vid Jönköpings regemente innehölle den

del av egendomen 3 mantal Eyhof, som disponerats av Jönköpings regemente,

i areal tillhopa 3(>4y’,yo hektar. Av denna mark hade i eu år 1903

upprättad beskrivning över egendomen upptagits såsom tomtmark 3xy ,T

hektar, såsom åker och trädgårdsmark lody, hektar, såsom ängsmark 27ly,j(,

hektar, såsom betes- och skogsmark 177-flJjb, hektar och såsom impediment

20TyJx hektar. Fem till egendomen hörande torplägenheter med en sammanlagd

areal av omkring 73 hektar vore utarrenderade till den 14 mars

1929. Egendomen hade numera inkorporerats med Jönköpings stad.

Jönköpings regementes kasernetablissemang hade förlagts å kronoegendomen

Eyhof i sluttning ned mot den väster om kaserntomten belägna

Rocksjön. Två bataljonskaserner med eu kanslibyggnad mellan sig liade

förlagts i en främre linje med huvudfasaderna mot väster med eu ringa

dragning mot norr samt i det närmaste parallellt med den mot staden vända

huvudfasaden av Smålands artilleriregementes något längre norrut belägna

kasernetablissemang. Den tredje bataljonskasernen hade placerats vinkelrätt

mot etablissemangets frontlinje med logementen vettande åt sydväst.

Ungefär mitt på kaserngården hade placerats kokinrättningsbyggnaden, varmbad-

och tvättinrättningen, gymnastik- och exercishuset samt ångpannehuset.

Sydväst om den landsväg, som framginge i sydlig riktning från Jönköping

mellan kasernetablissemanget och Eocksjön, funnes uppförda tvenne underofficersbyggnader.

Norr om själva etablissemanget funnes belägen en fristående

sjukhusbyggnad, avsedd att inrymma jämväl ett antal sjukplatser

för Smålands artilleriregemente.

I samband med att beslut fattats om att Jönköpings regemente skulle

förläggas till Jönköping, hade Kungl. Maj:t uppdragit åt arméförvaltningens

fortifikationsdepartement att träffa avtal med staden om upplåtelse av mark

för skjutbana m. in. till detta regemente. I det kontrakt, som med anledning

härav den 30 september och clen 2 oktober 1907 (jfr Bil. C) upprättats,

hade staden, bland annat, åtagit sig att under nyttjanderätt utan ersättning

till skjutbana för de i Jönköping och å egendomen Ryhof förlagda regementen

upplåta ett å bifogad karta med röda linjer omslutet och med bok
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

stäverna A—B—C—D betecknat område, att från och med den 14 mars

1908 av dessa regementen för nämnda ändamål uteslutande disponeras för

all framtid och så länge området av kronan användes till skjutbana. Det

sålunda upplåtna markområdet inneliölle i areal cirka 27 hektar.

För Smålands artilleriregementes räkning hade tidigare funnits anordnad

en skjutbana för eldhandvapen å den till regementets disposition ställda

delen av kronoegendomen Ryliof. I en år 1913 till arméförvaltningens artilleri-

och fortifikationsdepartement ingiven skrivelse hade chefen för Smålands

artilleriregemente framhållit, att regementets dåvarande skjutbana sönderdelade

det i närheten av Jönköpings regementes och Smålands artilleriregementes

kasernetablissemang vid Jönköping belägna övningsfältet, varför

skjutbanans borttagande vore av högsta vikt för ett fullt utnyttjande av

övningsfältet med närliggande terräng. På grund härav och då ingen annan

lämplig plats för artilleriregementets skjutbana funnes än vid det s. k. Bondberget

bredvid Jönköpings regementes skjutbana, hade regementschefen hemställt,

att åtgärder måtte vidtagas för anordnande av en skjutbana för Smålands

artilleriregemente å plats, som angivits å en skrivelsen bifogad karta.

Sedan erforderlig utredning verkställts, hade fortifikationsdepartementet

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 augusti 1914 anmält, att den föreslagna

åtgärden syntes vara av behovet påkallad samt att den nya skjutbanan kunde

förläggas bredvid Jönköpings regementes skjutbana vid Bondberget på kronan

redan tillhörig mark.

I proposition till 1918 års riksdag (nr 45) hade Kungl. Maj:t föreslagit,

att riksdagen måtte medgiva, att av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar

linge för anläggning av den ifrågasatta skjutbanan för Smålands artilleriregemente

tagas i anspråk ett belopp av högst 25,000 kronor. Denna proposition

hade av riksdagen bifallits, och liade därefter norr om den för Jönköpings

regemente avsedda skjutbanan anordnats en av Smålands artilleriregemente

disponerad skjutbana för eldhandvapen.

Sistberörda skjutbana vore emellertid icke belägen å mark, som av kronan

innehades med äganderätt, utan å den mark, som Jönköpings stad enligt

1907 års kontrakt upplåtit till kronan med nyttjanderätt. Då det truppförband,

som efter genomförandet av 1925 års försvarsorganisation alltjämt

skulle vara förlagt till Jönköping (Smålands arméartilleriregemente), icke

torde vara i behov av mer än en skjutbana för eldhandvapen, hade kommittén,

på sätt i det följande närmare komme att beröras, ansett det vara

lämpligt föreslå, att en del av den mark, som Jönköpings stad enligt 1907

års kontrakt upplåtit till kronan såsom skjutbaneområde, skulle återställas

till staden.

Beträffande den med Jönköpings stad ingångna preliminära överenskommelsen

anför kasernkommittén följande.

Det nybildade artilleriregementet — Smålands arméartilleriregemente —

vilket enligt 1925 års försvarsorganisation blivit förlagt till Jönköping, torde

i huvudsak komma att bereda staden samma förmåner som det tidigare där

befintliga artilleriregementet (Smålands artilleriregemente). Visserligen hade

staden på sin tid verkställt betydande uppoffringar för ordnandet av artilleriregementets

förläggning till staden, men enligt kommitténs mening förelåge

icke några förhållanden, som motiverade, att staden på grund av den ändrade

organisationen i nu förevarande sammanhang skulle beredas någon särskild

gottgörelse.

Vidkommande det numera indragna Jönköpings regemente hade staden

åtagit sig vissa förpliktelser i det med kronan år 1907 upprättade kontraktet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. M<ij:ts proposition nr 221.

9

Bom de enligt detta, kontrakt av staden verkställda uppoffringarna icke vore

av större omfattning samt det för infanteriregementet uppförda kasernetablissemanget

vore beläget å kronan tillhörig mark, syntes de krav å ersättning

för direkta förluster i följd av infanteriregementets indragning, som

staden skulle kunna framställa, icke kunna tillerkännas någon större betydelse.

Givet vore dock, att staden genom regementets försvinnande indirekt

tillfogades en stor förlust, som ur billighetssynpunkt borde tillmätas

ett visst avseende.

Därest till förutvarande Jönköpings regementes etablissemang förlädes en

större sinnessjukanstalt, koinme detta att för staden medföra väsentliga fördelar.

Erliölle anstalten den omfattning, som av kommittén föreslagits,

syntes det icke vara något tvivel om, att en dylik anstalt komme att bereda

staden större fördelar i ekonomiskt hänseende än det indragna infanteriregementet

gjort. I följd härav hade någon ersättning till staden Jönköping

icke ansetts kunna ifrågasättas. För att reglera en del förhållanden, som

sammanhängde med frågan om indragningen av infanteriregementet, hade

det emellertid ägt rum vissa förhandlingar mellan kasernkommittén och

representanter för staden. Sedan enighet vunnits, hade upprättats en preliminär

överenskommelse med staden. I denna överenskommelse hade intagits

en del bestämmelser, som medförde skyldighet för staden att fullgöra

vissa prestationer under förutsättning, att en sinnessjukanstalt av större omfattning

förlädes till infanterietablissemanget.

Den upprättade överenskommelsen, vilken den 28 juni 1927 och den 18

maj 1928 varit föremål för prövning av stadsfullmäktige i Jönköping, hade

den 14 juni 1928 blivit å stadens vägnar undertecknad (se Bil. A).

Då det för staden måste vara av vikt, att det ledigblivna kasernetablissemanget

å Ryliof av kronan utnyttjades för något statligt ändamål ävensom

att detta skedde inom de närmaste åren, hade i överenskommelsen stadgats,

att till etablissemanget skulle förläggas en sinnessjukanstalt med plats för

minst 1,100 patienter (§ 1). Därest etablissemanget icke före den 1 juli 1934

tagits i bruk för sitt nya ändamål, skulle kronan — med reservation dock

för strejk, lockout och annan force majeure — vara skyldig att till staden

utgiva viss ersättning (§ 8). Den här lämnade garantibestämmelsen utginge

från samma förutsättningar, som i liknande fall intagits i överenskommelser

med städer, där fråga varit om att för annat ändamål utnyttja ett ledigblivet

kasernetablissemang. Som stadens direkta kostnader för Jönköpings

regementes förläggning m. m. — däri inberäknat utgifter, som staden numera

fått vidkännas för anordnande av en ny avloppsledning från infanterietablissemanget

till Yättern i stället för den ur hälsovårdssynpunkt mindre

tillfredsställande avloppsledningen till Rocksjön — kunde beräknas hava

uppgått till sammanlagt omkring 160,000 kronor, hade den ersättning, kronan

skulle gälda, för den händelse etablissemanget icke före den 1 juli 1934

tagits i bruk för sitt nya ändamål, fastställts till fem procents ränta å detta

belopp eller sålunda till 8,000 kronor för helt kalenderår. Skulle etablissemanget

icke före den 1 juli 1937 hava blivit omändrat och den nya anstaltens

verksamhet blivit påbörjad, hade det ansetts skäligt, att ersättning,

för helt kalenderår räknat, skulle utgå med ett till 20,000 kronor förhöjt

belopp.

Orsaken till att anstalten icke beräknades bliva färdig att tagas i bruk

förrän om 5—6 år vore den, att betydande nybyggnadsarbeten måste verkställas,

för att en självständig sinnessjukanstalt, avsedd att för vård mottaga

alla kategorier sinnessjuka, skulle kunna anordnas å platsen.

I § 2 av överenskommelsen hade staden förbundit sig att tillhandahålla

anstalten vatten, gas och elektrisk ström till samma priser, som betalades

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

av andra större avnämare inom staden. Vidare liade staden i § o åtagit

sig att städse hålla avloppsledning av tillfredsställande beskaffenhet från

anstalten. Den tidigare för dylikt ändamål anlagda ledningen med utlopp

i Bocksjön skulle staden alltjämt underhålla, och vore denna ledning huvudsakligen

avsedd att användas såsom avloppsledning för dagvatten från anstaltsområdet.

§§ 4 och 5 i överenskommelsen berörde det område, som staden enligt

1907 års kontrakt med nyttjanderätt upplåtit till kronan för att användas

såsom skjutbana för de till egendomen Byhof förlagda regementena. I det

föregående hade omförmälts, att å detta markområde funnes anordnade

tvenne skjutbanor, därav den ena (den södra) disponerats av Jönköpings

regemente och den andra (den norra) av Smålands artilleriregemente. Sedan

förstnämnda regemente indragits, torde det för kronan icke föreligga behov

av att använda mer än den ena av dessa skjutbanor.

Med hänsyn till att Jönköpings regementes skjutbana vore av större omfattning

än Smålands artilleriregementes samt avståndet till den södra skjutbanan,

räknat från artillerietablissemanget, vore kortare än till den norra,

hade kommittén, i anslutning till vad från militärt håll uttalats, ansett det

vara lämpligast föreslå, att den södra skjutbanan övertoges av Smålands

arméartilleriregemente samt att den norra delen av markområdet, varå den

av artilleriregementet tidigare disponerade skjutbanan vore anordnad, återställdes

till staden.

Mot detta förslag hade emellertid sedermera framställts vissa erinringar

av chefen för det nybildade arméartilleriregementet. I eu den IG februari

1928 till arméförvaltningens fortifikationsdepartement ingiven skrivelse hade

regementschefen anfört, bland annat, följande: Smålands arméartillerirege
mente

skulle enligt kasernkommitténs förslag för framtiden disponera Jönköpings

regementes förra skjutbana. Emellertid vore kulfånget bakom denna

mindre betryggande. På grund härav hade år 1916 dåvarande chefen för

Jönköpings regemente träffat överenskommelse med arrendatorn av bakom

skjutbanan belägen mark om dispositionsrätt till det område, som under

pågående skjutning »icke kunde utan fara beträdas», mot en årlig avgäld av

50Ö kronor jämte fritt bete å hela skjutbaneområdet. Kontraktet hade år

efter år förlängts. Bakom den av Smålands arméartilleriregemente nu disponerade

skjutbanan syntes kulfånget däremot vara fullt betryggande åtminstone

för skjutningar på de avstånd, som användes vid artilleriets skjututbildning

med eldhandvapen, och kunde eventuellt ytterligare förbättras

genom en obetydlig utvidgning av området, som borde kunna vinnas i utbyte

mot, att staden finge disponera betet å skjutbanan. Då arméartilleriregementet

utförde skjutningar med eldhandvapen i betydligt mindre utsträckning

än ett infanteriregemente, syntes det icke vara med kronans intresse

förenligt att för all framtid tillförbinda kronan en årlig avgäld av 500 kronor

för rätten att använda ett till skjutbana av staden upplåtet område, vid vars

upplåtande såväl kronans som stadens representanter säkerligen utgått ifrån,

att det skulle vara för avsett ändamål lämpligt och utan vidare kostnader

användbart.

På grund av vad sålunda anförts hade i skrivelsen hemställts, att sådana

åtgärder måtte vidtagas, att den skjutbana, som för framtiden skulle av

Smålands arméartilleriregemente disponeras, erliölle ett fullt betryggande

kulfång, så att regementets skjutningar med eldhandvapen kunde där utföras,

'' utan att särskilda överenskommelser erfordrades med dem, som disponerade

kringliggande mark, till förekommande av olycksfall.

Sedan kasernkommittén fått till sig remitterad denna skrivelse för yttrande,

hade kommittén med hänsyn till vad däri anförts upptagit förnyade

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tx proposition ur 221. 1 1

förhandlingar med -Jönköpings stad. Efter samråd med cliefen för arméartilleriregementet

hade därvid träffats överenskommelse med staden om, att

arméartilleriregementet skulle såsom skjutbana äga disponera dels den mark,

varå Smålands artilleriregementes förutvarande skjutbana vore anordnad,

dels ytterligare ett staden tillhörigt område av egendomen Ekhagen.

A en av stadsingenjören i Jönköping Einar Adéll den 17 februari 1928

upprättad »Karta över Kungl. Smålands arméartilleriregementes och Kungl.

Jönköpings regementes skjutbanor uti Jönköping» hade närmare utmärkts

de områden, kronan skulle disponera såsom skjutbana, ävensom de områden,

staden skulle återbekomma av den mark, som upplåtits genom 1907 års

kontrakt. Det med A betecknade området, inrymmande Jönköpings regementes

skjutbana, skulle återställas till staden. Enligt lämnad uppgift komme

denna bana att av staden upplåtas till en privat skytteförening. I följd

härav syntes skjutbanan böra bibehållas i oförändrat skick, intill dess att

staden skulle tillträda markområdet. Tvenne kronan tillhöriga materialbodar

ävensom den lösa egendom, vilken i övrigt funnes å denna skjutbana,

borde dock kronan bortföra inom viss tid.

Det å o kartan med B betecknade området skulle vidare återställas till

staden. A detta område funnes upptagen eu brunn. Arrendatorn av den

staden tillhöriga fastigheten Ekhagen hade anhållit att för vattning av sina

kreatur, da dessa vore a bete, erhålla tillträde till denna brunn. Som det

torde kunna förutsättas, att samma arrendator komme att av staden få till

sig upplåten betesrätten å området A, kunde passage från området B till A

anordnas över området E. Ur militär synpunkt torde det icke vara något

att erinra mot, att området B återställdes till staden.

Arméartilleriregementets skjutbana skulle omfatta de med C och D betecknade

områdena, i areal innehållande respektive 127,378.8 och 17,747.»

kvadratmeter. Staden hade medgivit, att skjutbanan utökades med området

D, på det att kulfånget bakom skottvallen måtte bliva fullt tillfredsställande.

För att erhålla tillträde till skjutbaneområdet skulle kronan äga disponera

det med E utmärkta området. Jämväl staden skulle vara berättigad att

begagna denna vägmark.

I § 4 av överenskommelsen hade vidare i mom. 4 intagits bestämmelser

om avverkning av skog å de till kronan upplåtna områdena samt i mom. 5

närmare stadganden angående stängselskyldighetens fullgörande ävensom

rörande bestridandet av de kostnader, som härmed vore förenade. Ehuru

kronan liksom hittills skulle vara skyldig hålla fredgillt stängsel kring skjutbaneområdet,

hade staden åtagit sig att, enär betydande delar av det enligt

1907 års kontrakt ursprungligen upplåtna området nu skulle återställas till

staden, bekosta uppförandet av nytt stängsel kring arméartilleriregementets

skjutbana, i den mån dylikt icke redan funnes uppsatt. Underhållsskyldigheten

av det kring denna skjutbana anbringade stängslet skulle emellertid

sedermera åvila kronan.

I § 6 hade ansetts lämpligt intaga eu erinran om, att staden skulle vara

skyldig att, även efter det att infanterietablissemanget tagits i bruk för annat

ändamål, till allmänt begagnande upplåta och för framtiden underhålla vissa

i § 2 av 1907 års kontrakt omförmälda vägar.

Jönköpings regementes soldathemsförening hade på sin tid med vederbörligt

tillstånd låtit uppföra en byggnad, avsedd för föreningens verksamhet,

i omedelbar närhet av infanterietablissemanget. Denna byggnad, vilken

vore belägen utanför det egentliga kasernområdet, torde föreningen, enligt

vad kommittén inhämtat, vara villig att överlåta till kronan. Som byggnaden

kunde utnyttjas för sinnessjukanstaltens räkning, hade kommittén

funnit sig böra tillstyrka, att densamma förvärvades av kronan. Därest för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Myndigheternas

yttranden.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

eningen icke skulle kunna få byggnaden inlöst av kronan, komme föreningen

utan tvivel att göra en betydande förlust, enär ett förflyttande av byggnaden

till annan plats skulle draga stora kostnader. Då Jönköpings stad emellertid

måste anses tillskyndas stor ekonomisk fördel genom förläggandet av

en statlig sinnessjukanstalt till infanterietablissemanget, hade kommittén

ansett sig böra påfordra, att staden skulle gälda den löseskilling, som skulle

utgå för föreningens ifrågavarande byggnad. Sedan kommittén besiktigat

byggnaden, vilken enligt lämnad uppgift av föreningen angivits äga ett värde

av bortåt 20,000 kronor, hade kommittén funnit sig icke kunna åsätta densamma

högre värde än cirka 12,000 kronor. Då det torde förefinnas möjlighet

att kunna förvärva byggnaden för kronans räkning till sistberörda

pris, hade kommittén hemställt, att staden måtte åtaga sig att gälda köpeskillingen.

Härtill hade staden lämnat sitt medgivande, dock under uttryckligt

förbehåll, att det belopp, staden skulle utgiva för byggnadens förvärvande,

icke finge överstiga 12,000 kronor. De i § 7 av överenskommelsen med

staden intagna bestämmelserna grundade sig å nu angivna förutsättningar.

Under hand hade kommittén erhållit meddelande om, att soldathemsföreningen

läte nöja sig med det belopp, som Jönköpings stad åtagit sig irtgiva

för byggnadens inlösen.

I ärendet har arméförvaltningens fortifikationsdepartement, efter chefens

för östra arméfördelningen hörande, den 14 november 1928 avgivit infordrat

utlåtande. Den av kasernkommittén framlagda förslagsöverenskommelsen

mellan kronan och Jönköpings stad har i och för sig icke föranlett nagon

erinran från myndigheternas sida. Däremot hava åtskilliga yrkanden och

önskemål framställts med avseende å den framtida dispositionen utav vissa

till Jönköpings regementes kasernetablissemang hörande byggnader m. m.

Genomförandet av 1925 års härordningsbeslut har, såsom av det anförda

framgår, haft till följd, att Jönköpings regementes förläggning till staden

Jönköping upphört. Enligt det av kasernkommittén upprättade förslag till

överenskommelse mellan kronan och Jönköpings stad, för vilket i det föregående

redogjorts, skall det sålunda ledigblivna kasernetablissemanget omändras

till sinnessjukanstalt. Berörda förslagsöverenskommelse har av mig

underkastats granskning i samråd med chefen för socialdepartementet.

Utöver de bestämmelser, som sammanhänga med frågan om den framtida

dispositionen av det ledigblivna kasernetablissemanget, hava i förslagsöverenskommelsen

intagits stadganden av huvudsaklig innebörd, att kronan skall

av det markområde, som staden enligt 1907 års kontrakt med nyttjanderätt

upplåtit till kronan för att användas till skjutbana för de i Jönköping och

å egendomen Ilyliof förlagda regementen, till staden återställa de å eu i

ärendet åberopad karta med A och B betecknade områdena, medan staden

å sin sida förbinder sig att till skjutbana för Smålands arméartilleriregemente

fortfarande med nyttjanderätt för kronan upplåta den å kartan med

C betecknade delen av ifrågavarande mark samt att därjämte för samma

ändamål upplåta det ytterligare område, som å kartan betecknats med D.

Vidare berättigas kronan att för tillträde till skjutbaneområdet disponera

viss staden tillhörig mark. Staden åtager sig att bekosta uppförandet av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 221. ]3

stängsel kring artilleriregementets skjutbana, i den mån dylikt icke redan

finnes uppsatt. Det framtida underhållet av stängslet skall däremot åvila

kronan. Mot vad sålunda föreslagits liar jag icke funnit anledning att framställa

någon erinran.

Vidkommande härefter de bestämmelser i överenskommelsen, vilka reglera

sådana förhållanden, som äga samband med frågan om inrättande av en

sinnessjukanstalt i det ledigblivna kasernetablissemanget, har chefen för

socialdepartementet ansett sig böra biträda vad överenskommelsen härutinnan

innehåller.

Överenskommelsen synes mig alltså vara av beskaffenhet att kunna av

kronan godtagas.

Såsom chefen för socialdepartementet förut denna dag föreslagit, torde

kasernetablissemanget samt sådana där befintliga, Kungl. Maj:t och kronan

tillhöriga byggnader och anläggningar, vilka skola tillhöra sinnessjukanstalten,

ävensom de markområden, vilka avses för anstaltens behov, böra från och

med den 1 juli 1929 överföras från försvarsväsendet.

Vad beträffar de yrkanden och önskemål rörande den framtida dispositionen

av vissa till infanterietablissemanget hörande byggnader m. m., som,

enligt vad förut nämnts, framställts av de över kasernkommitténs förslag

hörda militära myndigheterna, tillåter jag mig att hänvisa till vad chefen

för socialdepartementet förut denna dag efter samråd med mig härom

yttrat.

På grund av vad ovan anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna förut omförmälda, den 14 juni och den 10 juli 1928 mellan

Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, samt Jönköpings

stad, å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse (Bil. A).

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Alf Ewerlöf.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Bil. A.

Med anledning av 1925 års riksdags beslut, att Jönköpings regementes

förläggning till Jönköping skall upphöra ävensom att Smålands artilleriregemente

— vilket regemente under namnet Smålands arméartilleriregemente

alltjämt skall vara förlagt till Jönköping — skall erhålla förändrad

organisation, träffas härmed mellan Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén,

under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande,

å ena sidan, samt Jönköpings stad, å andra sidan, följande överenskommelse

:

§ 1-

I det kasernetablissemang, som är beläget å förra landshövdingebostället

Ryhof, och som hittills disponerats av Jönköpings regemente, skall kronan,

efter det erforderliga om- och tillbyggnadsarbeten blivit verkställda, låta

inrätta en sinnessjukanstalt med plats för minst 1,100 patienter.

§2-

Staden förbinder sig att tillhandahålla den anstalt, som kommer att inrymmas

i det i § 1 omförmälda kasernetablissemang, vatten, gas och elektrisk

ström till samma priser, som gälla eller framdeles kunna bliva gällande

för andra avnämare inom staden av lika stor kvantitet vatten, gas eller

elektrisk ström.

§ 3-

Staden förbinder sig att för den anstalt, som kommer att förläggas till

ovannämnda kasernetablissemang, städse hålla avloppsledning av sådan beskaffenhet,

att den på ett tillfredsställande sätt kan fungera såsom avlopp

såväl för spillvatten som för orenlighet från vattenklosetter. Den nuvarande

av staden från kasernområdet till Kocksjön anlagda ledningen, vilken staden

skall underhålla, skall användas såsom avloppsledning för dagvatten.

§ 4.

Mom. 1. Kronan förbinder sig att av det markområde, som staden genom

kontrakt den 30 september och den 2 oktober 1907 med nyttjanderätt upplåtit

till kronan för att användas till skjutbana för de i Jönköping och å

egendomen Ryhof förlagda regementen, till staden återställa dels den södra

delen av området, å vilken del Kungl. Jönköpings regementes skjutbana

varit anordnad (å en av stadsingenjören i Jönköping Einar Adéll den 17

februari 1928 upprättad »Karta över Kungl. Smålands arméartilleriregementes

och Kungl. Jönköpings regementes skjutbanor i Jönköping» betecknad

med A) och dels den västra delen av det område, varå skjutbana för

Kungl. Smålands artilleriregemente varit anordnad (nämnda del å kartan betecknad

med B). Nu omförmälda delar av upplåtna markområdet hava å

kartan till sina gränser närmare utmärkts med grön färgbeteckning samt

innehålla i areal, den förra delen 138,445 kvadratmeter och den senare delen

6,096 kvadratmeter.

Mom. 2. Den å kartan med C betecknade delen av det genom 1907 års

kontrakt till kronan upplåtna markområdet, i areal innehållande 127,378.80

kvadratmeter, ävensom den å kartan med D betecknade delen av den åt

öster angränsande, staden tillhöriga fastigheten Ekhagen, vilken del i areal

innehåller 17,747.50 kvadratmeter, skall, så länge dessa områden av kronan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

15

användas till skjutbana för det till Jönköping förlagda regementet, utan

ersättning stå till kronans disposition. Dessa områden hava ä kartan närmare

utmärkts till sina gränser med röd färgbeteckning.

Mom. 3. Den å kartan med E betecknade delen av det genom 1907 års

kontrakt till kronan upplåtna området, vilken del i areal innehåller 2,000.7 0

kvadratmeter och till sina gränser utmärkts med mörkbruna linjer, skall

utgöra vägmark, vilken från och med den 1 juli 1929 skall stå till såväl

stadens som kronans disposition. Kronan skall för vägändamål äga utnyttja

detta område, så länge de i mom. 2 omförmälda markområden av kronan

användas till skjutbana.

Mom. 4. Staden skall vara berättigad att å de i mom. 2 omförmälda områden

avverka och tillgodogöra sig såväl växande träd, vilka enligt vederbörande

förvaltningsmyndighets föreskrift såsom hinderliga för skjutövningarna

böra borttagas, som ock inom områdena befintliga övermogna träd. Därjämte

skall staden äga att i samråd med vederbörande förvaltningsmyndighet vart

femte år företaga sådan gallring av trädbeståndet inom skjutbaneområdet,

som eljest kan anses nyttig eller nödvändig. I övrigt skall kronan äga fritt

disponera över de i mom. 2 angivna markområden.

Mom. 5. Det åligger kronan att på sin bekostnad hålla fredgillt stängsel

kring de med nyttjanderätt upplåtna, såsom skjutbana för det till Jönköping

förlagda regementet avsedda områdena, dock att staden, som äger tillgodogöra

sig dels det av kronan i södra och östra gränslinjerna av förutvarande

Kungl. Jönköpings regementes skjutbana uppförda stängslet (å kartan utmärkt

med 5—10—8), dels det av kronan i nordvästra och västra gränslinjerna

av Kungl. Smålands artilleriregementes skjutbana uppförda stängslet

(å kartan utmärkt med 12—1—13), dels och det av kronan i norra och östra gränslinjerna

av sistberörda skjutbana uppförda stängslet (å kartan utmärkt med

2—11—5), åtager sig att uppföra nytt stängsel av liknande beskaffenhet som

förutvarande dels i södra gränslinjen av den för Kungl. Smålands arméartilleriregemente

avsedda skjutbanan (å kartan utmärkt med 4—5—6—7),

dels i västra gränslinjen av sistnämnda skjutbana (å kartan utmärkt med

16—15—14—13), dels och i norra och östra gränslinjerna av samma skjutbana

(å kartan utmärkt med 2—3—4). Sedan nu omförmälda nya stängsel

blivit av staden uppfört, skall kronan underhålla detsamma.

§ 5.

De i § 4 mom. 1 angivna markområden, som skola till staden återställas,

må av staden tillträdas den 1 juli 1929 i då befintligt skick.

Kronan förbehåller sig rätt att från det av Kungl. Jönköpings regemente

disponerade skjutbaneområdet bortföra två därstädes uppförda, kronan tillhöriga

skjutbodar. Därest kronan icke före den 1 juli 1931 låtit bortbytta

dessa byggnader ävensom den till nämnda skjutbana hörande lösa egendom

i övrigt, skall berörda egendom tillfalla staden.

§ 6-

Stadens skyldighet att till allmänt begagnande upplåta och för framtiden

underhålla de i § 2 av 1907 års kontrakt omförmälda vägar skall alltjämt

bestå.

§ 7.

Därest kronan av Jönköpings regementes soldathemsförening inlöser den

i nordöstra delen av Jönköpings regementes kasernområde belägna byggnad,

som äges av soldathemsföreningen, förbinder sig staden att till kronan ut
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

giva det belopp, kronan kommer att erlägga i löseskilling för byggnaden,

dock att det belopp, staden i angivna hänseende skall utgiva till kronan,

icke må överstiga 12,000 kronor.

§ &.

Kronan förbinder sig — med reservation för strejk, lockout och annan

force majeure — att, därest det i § 1 angivna kasernetablissemang icke före

den 1 juli 1934 tagits i bruk för sitt nya ändamål, från nämnda dag, till

dess så skett, till staden utgiva årlig ersättning, under tiden 1 juli 1934—

1 juli 1937 med belopp, räknat efter 8,000 kronor för helt kalenderår, samt

för tiden därefter med belopp, räknat efter 20,000 kronor för lielt kalenderår.

Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl.

Maj:t och kronan erhållit det ena samt Jönköpings stad det andra exemplaret.

Stockholm den 10 juli 1928.

För kasernkommittén:

JOHAN JÖNSSON.

Jönköping den 14 juni 1928.

För Jönköpings stad:

GUSTAF ANDRÉN. CARL GUSTAFSSON.

/Nils Berlin.

F. W. ANDRÉN.

/Per SivartUng.

Bil. B.

Sedan Kungl. Maj:t med riksdagen numera bestämt, att Kungl. Andra

Göta artilleriregemente skall förläggas till Jönköping, är, i enlighet med de

av stadsfullmäktige i nämnda stad i underdåniga skrivelser den 6 mars och

den 22 december 1893 samt den 7 februari 1894 för sådant fall gjorda utfästelser,

mellan Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet, å

Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, samt stadens drätselkammare, å stadens

vägnar, följande avtal träffat.

§ 1-

Staden förbinder sig:

att åt Kungl. Maj:t och kronan utan ersättning upplåta dels till plats för

kasernetablissemang den plan — om åtta (8) hektar, fyrtiosju (47) ar och

femtio (50) kvadratmeter —- som på en härvid fogad karta, om vars upprättande

nedan bestämmes, är omgiven med röda begränsningslinjer, märkta

med bokstäverna A, B, C, D, E, F, G, H, dels nödig mark — innehållande

tjuguen (21) ar och trettio (30) kvadratmeter samt å samma karta begränsad

likaledes med röda linjer, märkta med bokstäverna A, H, I, K, — å det

väster om nyssnämnda plan belägna lägre fältet för en bred uppfartsväg,

jämte tillhörande sidosluttningar, till mitten av kasernområdets västra gräns;

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. MajUs proposition 7ir 221.

att, innan inflyttning i kasernetablissemanget ägt ram, utan ersättning

från kronans sida hava planerat förut berörda väster om kasernområdet

belägna lägre fält samt att sedermera ej använda eller upplåta detsamma

till sandtäkt; dock inbegripes icke borttagandet av de i detta fält befintliga

pålar, som användas vid de månatliga kreatursmarknaderna, enär staden

önskar att fortfarande liksom hittills använda nämnda fält till plats för dessa

marknader;

att utan kostnad för kronan i god tid omlägga den över det för kasernetablissemanget

avsedda området löpande stora landsvägen till Ingaryd, så

att den kommer att följa samma områdes norra gräns;

att så snart sådant av chefen för Kungl. fortifikationen fordras, utan ersättning

från kronan och på sätt, som av samma chef godkännes, framdraga

ej mindre de i östra stadsdelen belägna huvudrören för stadens gas- och

vattenledningar till kasernetablissemangets västra gräns, med skyldighet för

kronan att för. gas och vatten erlägga avgifter i likhet med konsumenter av

en med etablissemangets jämförlig konsumtion, än ock en avloppsledning

från etablissemangets norra gräns till Yättern; skolande alla dessa rörledningar

läggas på det djup samt hålla de dimensioner, som av chefen för

Kungl. fortifikationen prövas erforderligt;

att framdeles kostnadsfritt för kronan underhålla alla ovannämnda ledningar;
att

såsom kontant bidrag till anläggning på ovan omförmälda mark av

kasernetablissemanget till kronan utgiva tvåhundrafemtiotusen (250,000) kronor,

som med femtiotusen (50,000) kronor inom juni månads utgång årligen

under fem (5) år från och med år 1896 erlägges till Kungl. arméförvaltningen

å fortifikationsdepartementet genom insättning i riksbankens kontor i Jönköping

eller i Stockholm efter departementets föreskrift.

§ 2.

Befintliga byggnader å det sålunda till kronan upplåtna området skola

inom tid, som av chefen för Kungl. fortifikationen bestämmes, vara genom

stadens försorg och utan kostnad för kronan nedrivna eller undanflyttade

samt platserna, som av ifrågavarande byggnader upptagits, avröjda.

Däremot skola alla växande träd kvarstå och med jorden av kronan kostnadsfritt

övertagas.

§ 3.

All den mark — med allt vad därtill hörer och lagligen tillvinnas kan

vilken genom detta avtal till kronan upplåtes, avhänder sig staden Jönköping

och tillägnar kronan, som må det sålunda överlåtna området genast

tillträda samt för all framtid med full äganderätt besitta.

§*■

Jorden skall till kronan lämnas gravationsfri, varå bevis skall genom stadens

försorg och på dess bekostnad Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet

tillställas.

§ 3.

Staden ikläder sig ensam skyldighet att till de avträdande arrendatorerna

av det blivande kasernområdet utgiva de ersättningar, varå dessa möjligen

kunna göra anspråk.

§ G
Sedan

den överlåtna jorden blivit i laga ordning taxerad, är staden befriad

från därå belöpande utskylder och annan tunga, som densamma kan

åläggas.

Bihan g till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 185 liäft. (Nr 221) 02223 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 221

§ 7.

Kronan tillerkännes rätt att över ovannämnda, väster om kasernområdet

belägna, staden tillhöriga lägre fält anlägga en avloppsledning till Kocksjön

för avförande från etablissemanget av det spill- eller dagvatten, som av

chefen för Kungl. fortifikationen i följd av de lokala förhållandena prövas

böra få avledning åt detta håll; men därest i följd av framtida bebyggande

av meranämnda fält eller genom omgestaltningar i allmänhet av de lokala

förhållandena därstädes en omflyttning eller omändring av denna ledning

blir nödvändig, skall kronan vidkännas all därav föranledd kostnad.

§ s.

Av detta avtal, som erhåller gällande kraft, så snart det blivit av drätselkammaren

och fortifikationsdepartementet gillat och underskrivet, samt

beträffande kronans rätt av Kungl. Maj:t i nåder godkänt, äro upprättade

tvenne lika lydande exemplar, varav Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet

erhåller det ena och Jönköpings stad det andra.

Vid vartdera exemplaret är fogad en på kronans bekostnad av v. kommissionslantmätaren

C. O. von Gedda år 1895 upprättad karta med beskrivning

över det av staden avträdda området samt utdrag av stadsfullmäktiges

protokoll den 14 juni 1895, varigenom stadsfullmäktige bemyndigat drätselkammaren

att avtalet å stadens vägnar avsluta.

Med förestående avtal förklara vi oss å båda sidor nöjda och antaga detsamma

till alla delar.

Jönköping den 3 februari 1896.

För Jönköpings stad

dess drätselkammare:

H. N. LAUKELL. E. ADOLF ERIKSSON.

F. EKDAHL. A. O. RYDIN.

P. LINDGREN.

1 Kungl. Maj:ts och kronans vägnar:

Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement den 26 mars 1896.

H. ELLIOT.

A. E. Malmgren.

IL. Ti. Lindbohm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits proposition nr 221.

1!)

Bil. C.

K o ii t r a k t.

Sedan Kungl. Maj:t enligt nådigt brev den 21 juni 1907, varav bestyrkt

avskrift bär bifogas, förordnat, att Kungl. Jönköpings regemente skall för*

läggas till Jönköping, så snart kasernetablissemang för regementet blivit

där uppfört, ävensom bemyndigat Kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet

att i enlighet med ett av stadsfullmäktige i nämnda stad avgivet

anbud sluta avtal med staden angående upplåtelse av mark till övningsplats

för regementet m. in., bär mellan Kungl. arméförvaltningen å

fortifikationsdepartementet, å ena, samt staden Jönköping, å andra sidan,

träffats följande avtal:

§1-

Till skjutbana för de i Jönköping och å egendomen Kyhof förlagda regementen

upplåter staden utan ersättning under nyttjanderätt ett å bifogade

karta (bil. 1) med röda linjer omslutet och med bokstäverna A—B—C—I)

betecknat område att från och med den 14 mars 1908 av nämnda regementen

för nämnda ändamål uteslutande disponeras för all framtid och så länge

området av Kungl. Maj:t och kronan användes till skjutbana, dock att det

åligger kronan att på egen bekostnad hålla fredgillt stängsel kring området;

ägande kronan att till säkerhet för nyttjanderättens bestånd inteckna kontraktet.

Staden förbehåller sig rätt att avverka och behålla den å området växande

skog, som enligt Kungl. arméförvaltningens å fortifikationdepartementet bestämmande

skall borttagas i och för skjutbanans ordnande.

§

Staden förbinder sig att utan kostnad för kronan dels låta framdraga,

till allmänt begagnande upplåta och för framtiden underhålla en minst sex

meter bred, makadamiserad och med gångbana försedd väg intill Byhofs

ägogräns, å bifogade karta (bil. II) betecknad med bokstäverna K—G, och

dels anlägga, till begagnande såsom utfartsväg för skjutbanan upplåta och

för framtiden underhålla en likaledes minst sex meter bred väg i sträckningen

A—F, angiven å närslutna karta (bil. I).

§ 3.

Därest de för skjutbana och väg till densamma avsedda områden icke,

i följd av ett utav staden förut ingånget nyttjanderättsavtal, skulle kunna

av staden ställas till kronans disposition enligt mom. 1 och 2, utan nyttjanderätten

till dessa områden måste av kronan exproprieras, åligger det

staden att ersätta kronan såväl den ersättningssumma, som kan varda arrendatorn

i laga ordning tillerkänd, som ock de med expropriationen förenade

kostnader.

§ *■

Staden förbinder sig att utan kostnad för kronan ombesörja, att den del

av den till skjutbana avsedda marken, som nu användes till åker, varder

senast hösten 1907 insådd till gräsvall.

§ 3.

Staden förbinder sig ej mindre att utan kostnad för kronan sex månader

efter därom skedd tillsägelse hava till gränsen av det blivande kasernetablis*

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

semangets tomt, vars ungefärliga läge finnes angivet å närslutna karta (bil. II),

framdragit gas-, vatten- och avloppsledningar, på sätt å närslutna karta

(bil. III) utmärkes, ävensom elektriska ledningar, än även att, om kronan

så önskar, tillhandahålla regementet vatten, gas och elektrisk ström till

lägsta i staden för avnämare gällande pris; dock att dessa pris under de 10

första åren från regementets inflyttning i det blivande kasemetablissemanget

icke få överstiga: för lysgas 15 öre per kubikmeter, för kokgas 10 öre per

kubikmeter, för vatten 15 öre per kubikmeter och för elektrisk ström 36

öre per kilowatt-timme.

§ 6.

Staden medgiver att, så länge regementet är förlagt å Ryhof, militärövningar,

inbegripet skjutövningar med skarp ammunition, må utan ersättning

äga rum å all staden tillhörig, till enskild person ej upplåten betesmark

eller annan utmark.

S 7.

Staden förbinder sig att, så långt utrymmet medgiver och mot stadgad

ersättning, till vård å stadens epidemisjukhus mottaga de i Jönköping och

å egendomen Ryhof förlagda regementen tillhörande epidemiskt sjuka värnpliktiga

; dock skola stadens egna innevånare härutinnan äga företräde framför

värnpliktiga tillhörande annat samhälle.

§ 9-

Sedan regementet blivit till förenämnda egendom förlagt, äger staden att

vid inträffande eldsvåda alltid påräkna hjälp från regementet av det antal

man, som för tillfället kan behövas och från regementet kan lämnas.

Av detta kontrakt äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl. arméförvaltningen

å fortifikationsdepartementet samt staden Jönköping erhållit

var sitt.

Stockholm i Kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement den 2

oktober 1907.

G. C;SON BERGMAN.

C. SÖDEEBAUH.

Axel Göransson.

Jönköping den 30 september 1907.

På stadsfullmäktiges i Jönköping vägnar:

genom drätselkammaren

ERNST L. HARTMAN.

/Axel Fahlström,

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 192£.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:296 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Jönköpings stad. a1 i texten
  2. SU 1929:158 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Jönköpings stad. s. 38 i texten