Sök i Ratio Lex

Angående vissa åtgärder för bekämpande av potatiskräfta

1929-03-15 · 15 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:224, Angående vissa åtgärder för bekämpande av potatiskräfta

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 224.

1

>r 224.

Kungl. Maj-ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder för

bekämpande av potatiskräfta; given Stockholms slott den lä

mars 1!)2!>.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

,/. B. Johansson.

Utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 15 mars 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Boeell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmakk, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Johansson anmäler av styrelsen för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet framlagt förslag om vissa

åtgärder för bekämpande av potatiskräfta och anför därvid följande:

Under sommaren och hösten 1928 upptäcktes, att potatiskräfta (Synchytrium

endobioticum) förekommer på flera platser i riket. I och med uppträdandet

av denna synnerligen svårartade växtsjukdom hava från det allmännas

sida kraftiga åtgärder vidtagits till förhindrande av sjukdomens

spridning samt för dess utrotande.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 188 höft- (Sr 22i.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 224.

2

Sålunda utfärdade Kungl. Maj:t den 6 september 1928 kungörelse (nr 337)

med vissa bestämmelser angående åtgärder till bekämpande av potatiskräfta.

Enligt nämnda bestämmelser åligger det den, som innehar potatis, rörande

vilken tinnes anledning antaga att den är behäftad med potatiskräfta, att

ofördröjligen om förhållandet göra anmälan till centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet. Anstalten har att skyndsamt föranstalta

om undersökning för utrönande av sjukdomens förekomst och faran för dess

ytterligare spridning. Finner anstalten, att potatiskräfta föreligger, skall

anstalten därom ofördröjligen underrätta vederbörande länsstyrelse med avlämnande

av förslag beträffande det område, som anses böra förklaras smittat

av sjukdomen. På länsstyrelsen ankommer sedan att omedelbart förklara

område av den storlek, som med hänsyn till omständigheterna prövas

erforderlig, smittat av potatiskräfta. Från smittförklarat område må ej

utan särskilt tillstånd bortföras potatis eller potatisblast eller rötter eller

andra underjordiska växtdelar och ej heller jord, gödsel, kompost eller

köksavfall. Likaledes får ej bortföras redskap eller transportmedel, som

inom området använts vid brukande av jord eller vid skörd, såvida ej desinflciering

skett i viss ordning. Länsstyrelses beslut, varigenom område förklarats

smittat av potatiskräfta, skall bringas till allmänhetens kännedom

genom kungörande på angivet sätt. Underlåtenhet av innehavare av potatis

att fullgöra föreskriven anmälningsskyldighet och överträdelse av transportförbud

straffas med böter från och med 10 till och med 500 kronor.

Såsom framgår av innehållet i berörda bestämmelser avse desamma åtgärder

till förhindrande av att i landet utbruten sjukdom sprides. Erinras

må att föreskrifter avseende att förekomma sjukdomens införande i riket

äro meddelade i kungörelsen den 11 januari 1927 (nr 3) angående bestämmelser

att iakttagas vid införsel av potatis.

Enligt sistnämnda bestämmelser må införsel av potatis endast äga rum

under villkor, att potatisen är på visst sätt emballerad och åtföljd av ett

i närmare angiven ordning utfärdat intyg (certifikat). Detta skall bland

annat innehålla, att potatisen är fri från potatiskräfta och att i det land,

där potatisen producerats, potatiskräfta veterligen ej förekommer eller förekommit

under de senaste sex åren före intygets utfärdande. Statens potatisinspektion,

som är förlagd till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

äger hos tullverket verkställa besiktning å infört potatisparti.

Befinnes därvid att detsamma eller del därav är angripet av potatiskräfta,

skall partiet i dess helhet av importören återutföras eller, där detta underlåtes,

genom inspektionens försorg oskadliggöras.

För utförande av de åtgärder, som ansetts böra vidtagas till hämmande

av sjukdomens spridning inom riket samt dess utrotande, har Kungl. Maj:t

genom särskilda beslut den 17 augusti, den 6 september och den 19 oktober

1928 till styrelsens för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

förfogande anvisat tillhopa 40,000 kronor att utgå från förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter. I årets statsverksproposition nionde huvudtiteln

punkt 81 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för bekämpande av

potatiskräfta och eventuellt uppträdande andra växtsjukdomar för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.

Samtidigt med det att Kungl. Maj:t utfärdade ovannämnda kungörelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 224.

den 6 september 1928 uppdrog Kungl. Maj:t åt centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet att omhänderhava statens verksamhet för

potatiskräftans bekämpande, därvid centralanstaltens styrelse hade att inom sig

utse en person att under styrelsens överinseende närmast leda och övervaka

arbetet. I övrigt skulle för ändamålet anvisade medel användas för anställande

vid centralanstaltens botaniska avdelning av för uppgiften särskilt

utbildade arbetskrafter. Medverkan i kampen mot sjukdomen skulle äskas

från hushållningssällskapens sida, för vilket ändamål eu kortare instruktionskurs

ifrågasattes för vissa av sällskapens tjänstemän. Resor skulle

anordnas för potatiskräftans uppspårande och bekämpande, varjämte statsverket

skulle påtaga sig vissa kostnader i samband med oskadliggörande av

smittad potatis och desinfektion in. m. Vidare anbefallde Kungl. Maj:t

styrelsen att inkomma med utredning ej mindre angående de vidare åtgärder,

som kunde prövas lämpliga, än även beträffande de grunder, enligt

vilka, där så kunde påkallas, ersättning av statsmedel finge utgå till innehavare

av potatis eller av område smittat av potatiskräfta med anledning

av de åtgärder, som från det allmännas sida prövats böra vidtagas till potatiskräftans

bekämpande.

Såsom en ytterligare åtgärd till potatiskräftans bekämpande har Kungl.

Majtt genom ovanberörda beslut den 19 oktober 1928, med anledning av en

framställning i ämnet från styrelsen för centralanstalten, anbefallt nämnda

styrelse att avgiva förslag till bestämmelser ifråga om anlitande av statsmedel

till underlättande av användning av potatisutsäde av immuna sorter.

Dylikt förslag har ännu ej inkommit till jordbruksdepartementet.

I detta sammanhang torde vidare böra nämnas, att lanthruksstyrelsen och

styrelsen för centralanstalten i gemensam skrivelse den 11 januari 1929

föreslagit, att inom centralanstalten skulle upprättas en särskild institution

för växtskydd, benämnd centralanstaltens växtskyddstjänst, med uppgift

bland annat att vara verkställande organ för det direkt statliga bekämpandet

av potatiskräfta och andra växtsjukdomar. Detta ärende är beroende av

Kungl. Maj:ts prövning.

Enligt inhämtade upplysningar har potatiskräfta upptäckts å ett 40-tal

platser i landet. I allmänhet äro de områden, som förklarats smittade av

sjukdomen, av mindre omfattning.

Den genom Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut den 6 september 1928 infordrade

utredningen har av styrelsen för centralanstalten avlämnats i

.skrivelse den 17 oktober 1928. över denna skrivelse hava, efter remisser,

utlåtanden avgivits av lanthruksstyrelsen den 16 januari 1929 och av statskontoret

den 4 februari 1929.

Styrelsens för centralanstalten sistnämnda skrivelse utmynnar i hemställan,

att Kungl. Maj:t måtte utfärda kompletterande bestämmelser till

kungörelsen den 6 september 1928 (nr 337) av i huvudsak följande

innehåll.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj.ts proposition Nr 224.

1. Potatis av skörd, som är eller misstankes vara smittad av potatiskräfta,

må icke användas till utsäde. Kommer sådan potatis till användning

inom den egna hushållningen, skall den — även i fall då den tillgodogöres

för utfodringsändamål — före användningen omsorgsfullt kokas.

Vid råskalning av potatis skola skalen, därest de användas som

fodermedel, först kokas, i annat fall uppbrännas.

Anses potatisskörden eller del därav med hänsyn till faran för potatis

kräftans spridande eller av annat skäl i särskilt fall icke lämpligen kunna

komma till användning inom den egna hushållningen, äger centralanstalten

förfoga över ifrågakommande potatis för smittämnets oskadliggörande.

Avfall vid skörden av kräftsmittad potatis, såsom hlast och av sjukdomen

hårt angripna potatisknölar, böra av vederbörande odlare omsorgsfullt

hopsamlas och oskadliggöras genom bränning.

2. Inom område, som förklarats smittat av potatiskräfta, må för potatisodling

endast utsäde av mot angrepp av potatiskräfta immuna potatissorter

komma till användning. Jordareal, som burit av sjukdomen smittad

potatis, må det närmast följande året icke användas för odling av potatis.

Potatisplantor, härstammande från i jorden övervintrade potatissknölar,

skola så fort ske kan av jordinnehavaren omsorgsfullt borttagas.

Utsäde av immuna potatissorter skall första gången anskaffas genom

centralanstaltens förmedling. Aa- skörden från på dylikt sätt anskaffad

potatis må utsäde tagas för eget behov, så länge vid verkstä Hd kontroll

inblandning av för angrepp av potatiskräfta mottaglig sort icke visar sig

vara förhanden.

Under den tidrymd, område är förklarat smittat av potatiskräfta, står

potatisodlingen inom det smittade området under kontroll aA7 centralanstalten.

Var och eu, som beröres däraA'', är skyldig att låta sådan kontroll obe

hindrat pågå. Centralanstalten är jämväl berättigad att på de smittade

arealerna anlägga odlingsförsök för utrönande av olika med potatiskräftans

förekomst och bekämpande sammanhängande spörsmål.

Vid överträdelse av gällande bestämmelser rörande potatisodling å smittförklarat

område är vederbörande skyldig att efter åläggande från centraianstalten

omedelbart vidtaga rättelse. Uraktlåtes detta, äger centralanstalten

att på vederbörandes bekostnad låta Amrkställa i varje särskilt fall

erforderliga åtgärder.

3. Ersättning kan utgå till vederbörande rättsinnehavare för den förlust,

som må uppstå genom oskadliggörande aA- en potatisgröda direkt genom

centralanstaltens försorg. Ersättningen, som till sitt belopp fastställes

aA- centralanstaltens styrelse efter i särskild ordning A-erkställd Arärdering,

beräknas i regel med ledning aA7 det tillfälliga priset i orten för närmast

jämförbar potatis.

Ersättning kan vidare utgå för den skada, som må hava uppstått på

grund av förbud att från smittförklarat område bortföra potatis eller annan

vara, likväl endast under förutsättning, att försäljning av potatiseller

annan ifrågakommande vara regelbundet plägat ske samt att denna

försäljning varit av väsentlig betydelse för vederbörande jordbruks eller

lägenhetsinnehavares ekonomi. För den uppskattade skada, som hänför

sig till tid liggande mer än ett år framåt från dagen för smittförklaringen,

utgår ersättning med högst hälften av den beräknade förlustens

storlek. Vid fastställande av nu avsedda ersättning skall avdrag göras för

det värde, potatisgrödan eller i förekommande fall annan vara kan anses

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:Is proposition Nr 224. 5

hava vid användning inom den egna hushållningen. Framställning om

ersättning för skada av sistnämnda slag ingives inom sex månader efter

den tidpunkt, då skadan skedde, till centralanstaltens styrelse, som har

att fatta beslut i ärendet.

Ersättning utgår icke, därest vederbörande genom överträdelse av meddelade

bestämmelser, uraktlåtenhet att iakttaga givna föreskrifter eller

på annat sätt själv kan anses hava förorsakat skadan.

Emot av centralanstaltens styrelse meddelat beslut i ersättningsfrågor

må besvär i vederbörlig ordning anföras hos Kungl. Maj:t.

Efter att hava erinrat om innehållet i kungörelsen den 6 september 1928

(nr 337) anför styrelsen för centralanstalten angående de av styrelsen sålunda

föreslagna bestämmelser:

De ytterligare bestämmelser rörande potatiskräftans bekämpande, soin

enligt styrelsens mening vore påkallade, avsåge närmast potatiskräftans

direkta utrotande. 1 första hand gällde det därvid att oskadliggöra smittämnet

i eu redan smittad potatisgröda. Givetvis borde potatis tillhörande

sådan gröda icke la användas såsom utsäde vare sig för egen odling eller

på annat håll, da därigenom smittämnet med säkerhet skulle erhålla ytterligare

spridning. Däremot torde det i regel kunna tillåtas, att potatisskörd,

som konstaterats vara angripen av potatiskräfta, bleve använd i

den egna hushållningen, därvid den likväl — även när den användes till

djurföda — först borde omsorgsfullt kokas. Genom en sådan åtgärd syntes

nämligen smittämnet kunna effektivt oskadliggöras. Därest i hushållet

använd potatis skalades före kokningen, borde även skalen kokas

eller, om de icke användes för utfodringsändamål, brännas.

Skulle med hänsyn till faran för potatiskräftans spridande den smittade

potatisen i särskilt fall ej anses böra komma till användning på sätt

nu nämnts, eller skulle skörden vara så stor, att den ej lämpligen kunde

förbrukas på detta sätt, borde centralanstalten äga förfoga över hela skörden

eller del därav för smittämnets oskadliggörande. Särskilt när det

gällde vid större samhällen belägna koloniområden, där potatiskräfta vunnit

insteg, torde direkt ingripande från centralanstaltens sida för oskadliggörande

av smittad potatis i vissa fall vara motiverad.

Avfall vid skörden av kräftsmittad potatis, såsom blast och av sjukdomen

hårt angripna potatisknölar, borde av vederbörande odlare i samband

med skörden omsorgsfullt hopsamlas och oskadliggöras genom bränning.

Finge dylikt avfall fritt sönderdelas i jorden, komme nämligen

denna att därigenom tillföras ökade mängder smittämne, och tidrymden

för jordens infektion av sjukdomsämnet kunde på grund härav väntas

bliva avsevärt förlängd.

Erfarenheten hade nämligen givit vid handen, att vid angrepp av potatiskräfta

smittämnet även förefunnes fritt i jorden, där det kunde leva

kvar ett antal år, även om ny näring för detsamma icke tillfördes. Odlades

därför åter potatis å det smittade området inom en kortare tidrymd,

kunde även den nya potatisskörden med säkerhet väntas bliva kräftskadad,

och smittämnet hade samtidigt erhållit ny näring och formerats. Det

vore sålunda icke tillräckligt att oskadliggöra smittämnet i den skördade

potatisgrödan, utan åtgärder måste även vidtagas i syfte att smittämnet

i jorden skulle utdö. Det gällde därvid att undanhålla detta för dess

trivsel och utveckling erforderliga yttre betingelser. I skrivelse till

Kungl. Maj:t den 1 oktober 1928 angående ytterligare anslag till åtgärder

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kun yl. Maj:ts proposition Nr 224.

för potatiskräftans bekämpande liade styrelsen närmare behandlat hithörande

frågor. Styrelsen hade därvid framhållit att, då potatiskräftans

värdplanta i allmänhet utgjordes av potatisväxten, det kunde anses motiverat,

att all potatisodling å de av potatiskräfta smittade områdena förbjödes

under så lång tid, som erfordrades för att smittämnet skulle hinna

utdö. Emellertid hade olika potatisförädlare under senare tid lyckats

frambringa fullt odlingsvärda potatissorter med den värdefulla egenskapen

att icke angripas av potatiskräfta. Dylika immuna sorter kunde

sålunda odlas inom de av potatiskräfta smittade områdena, utan att smittämnet

därigenom gynnades. Inom olika länder, där potatiskräfta konstaterats

och åtgärder från det allmännas sida vidtagits för sjukdomens bekämpande,

hade också medgivande lämnats vederbörande att på vissa villkor

odla immuna potatissorter å kräftsmittad jord.

Även beträffande vårt land syntes det vara önskvärt, att följderna av

potatiskräftans skadeverkningar kunde mildras genom tillstånd att i viss

utsträckning å smittat område odla mot angrepp av potatiskräfta immun

potatis. Dock torde dylikt tillstånd icke böra lämnas beträffande odlingsplats,

som närmast föregående år burit av potatiskräfta angripen potatis,

övervintrande potatisknölar av förut odlad, för sjukdomen mottaglig sort

kunde nämligen växa upp och i dylikt fall förorsaka inblandning i den

immuna sorten, varigenom smittämnet givetvis främjades. Vid odlingstillstånd

av nu angiven art torde även böra fästas det villkoret, att första

gången potatis odlades inom smittförklarat område endast sådant utsäde

finge komma till användning, som efter vederbörlig framställning erhållits

genom centralanstaltens förmedling. Endast därigenom torde nämligen

bästa möjliga garanti vinnas, att utsädet vore fullt sortrent och i

övrigt av lämplig beskaffenhet. Givetvis borde icke en sådan anordningvara

utesluten, att lokala organ under centralanstaltens kontroll omhänderhade

anskaffandet och distributionen av ifrågavarande utsäde, därest

så skulle befinnas lämpligt. I fortsättningen torde inom smittat område

skördad potatis av immun sort få användas som utsäde för egen odling,

så länge icke vid företagen kontroll inblandning av annan, för sjukdomen

mottaglig sort visade sig föreligga.

Så länge smittförklarat område icke åter förklarats fritt från sjukdomen,

borde potatis givetvis — därest icke särskilda omständigheter i

visst fall kunde anses motivera undantag — endast få odlas i den utsträckning,

att behovet för den egna hushållningen tillgodosåges. Även

om potatis av immun sort icke i och för sig utgjorde säte för smittämnet,

förefunnes nämligen stor fara för att detta vid eventuellt bortförande av

potatis från området kunde spridas med den jord, som kunde vidhäfta potatisen.

Inom smittförklarat område borde potatisplantor, härstammande frän

övervintrade potatisknölar av icke immuna sorter, så fort ske kunde noggrant

borttagas. Finge dylika plantor uppväxa, kunde de nämligen bidraga

till smittämnets förmering i jorden.

Såsom redan anförts borde utsäde av immuna potatissorter första gången

tillhandahållas odlare inom smittförklarat område genom centralanstaltens

försorg. Men även i fortsättningen borde potatisodlingen inom

de smittförklarade områdena stå under kontroll av centralanstalten, som

bland annat borde hava att tillse, att gällande bestämmelser för odling av

potatis inom dylikt område noggrant iakttoges samt att i de odlade immuna

potatissorterna icke förekomme inblandning av för kräftangrepp

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:Is proposition Nr 224.

mottagliga potatissorter. Var och en borde vara skyldig att låta sådan

kontroll obehindrat försiggå.

Centralanstalten borde vidare äga att inom smittförklarat område anlägga

odlingsförsök med potatis för utrönande av olika med potatiskrät

tans förekomst och bekämpande sammanhängande spörsmål. Bland annat

torde beslut om upphävande av smittförklaring av visst område i

regel böra föregås av försök inom området i fråga med för potatiskräfta

mottaglig potatissort.

Vid överträdelse av odlingsbestämmelserna borde stadgas förutom böter

jämväl skyldighet för vederbörande att omedelbart vidtaga rättelse.

Vunnes ej rättelse på detta sätt, borde sådan kunna vidtagas av den kontrollerande

myndigheten på odlarens bekostnad.

De åtgärder, som från det allmännas sida vidtogos för potatiskräftans

bekämpande, kunde givetvis för den enskilde medföra icke ringa ekonomiska

offer. Det syntes därför motiverat, att i särskilda fall understöd

av statsmedel i viss utsträckning utginge till ersättande av den sålunda

lidna skadan.

I första hand syntes ersättning böra lämnas för värdet av den potatis,

som ansetts böra oskadliggöras genom centralanstaltens försorg. Vidare

borde ersättning kunna utgå i sådant fall, då på grund av utfärdat transportförbud

hinder uppstått för odlaren att genom försäljning tillgodogöra

sig skörden. Dock syntes gottgörelse i sistnämnda fall endast böra

utgå i den utsträckning, vederbörande styrkte sig regelbundet pläga avyttra

potatis, samt vidare endast med belopp, som motsvarade skillnaden

mellan det antagliga försäljningspriset och det värde, potatisskörden

kunde anses hava vid förbrukning inom den egna hushållningen.

Även sedan vederbörande odlare inom smittförklarat område övergått

till användning av immuna potatissorter, måste odlingen av potatis i regel

bliva begränsad till produktion för den egna hushållningen. Därest

jordbruk inom dylikt område till väsentlig grad hade baserat sin ekonomi

på försäljning av potatis, kunde givetvis transportförbudet aven. under

den fortsatta tid, jordbruket vore smittförklarat, giva anledning till ekonomisk

skada för brukaren. Även i dylikt fall borde enligt styrelsens

förmenande ersättning av statsmedel kunna utgå. Dock torde sådan ersättning

böra begränsas till viss del — förslagsvis hälften — av den beräknade

skadan och endast utgå i sådant fall, att genom skadan kunde anses

förorsakad en mera betydande försämring av vederbörande jordbruks

ekonomi. Styrelsen räknade med, att ersättning enligt sistnämnda grunder

endast i undantagsfall skulle behöva utgå.

I vissa fall torde ersättningsanspråk kunna grundas på den omständigheten,

att genom transportförbudet försäljning omöjliggjordes jämväl av

andra varor än potatis. En dylik situation syntes till exempel kunna inträda,

om potatiskräfta konstaterades i en handelsträdgård. I dylikt fall

ifrågakommande ersättning torde höra i tillämpliga delar bestämmas enligt

enahanda grunder, som föreslagits vid förbud att avyttra potatis.

De åtgärder till potatiskräftans bekämpande, vilka direkt åvilade innehavare

av potatis, såsom oskadliggörande av avfall vid skörden, kokning

av potatis för utfodringsändamål m. m. samt i förekommande fall desinfektionsåtgärder

och dylikt, torde icke höra läggas till grund för ersättningsanspråk.

Ersättning torde icke heller höra utgå i anledning av förhud

att odla potatis å jordareal, som nästföregående år burit av potatiskräfta

angripen potatis. Föreskriften, att vid odling av potatis å smitt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Muj:ts proposition Nr 224.

förklarat område endast utsäde av immun potatissort finge användas,

borde givetvis icke kunna anföras såsom giltigt skäl för ersättningsanspråk.

Ersättning för genom centralanstaltens försorg oskadliggjord potatis

borde enligt styrelsens mening beräknas på grundval av myckenheten och

beskaffenheten av potatis, som oskadliggjordes. Vid skörd av dylik potatis

längre tid före dess mognad kunde emellertid annan värderingsgrund

visa sig erforderlig. Ersättningens belopp borde fastställas med

ledning av det tillfälliga priset i orten för närmast jämförbar potatis. I

regel torde värdering i sådant fall, som nu avsåges, lämpligen böra verkställas

av ett utav vederbörande hushållningssällskap på framställning av

centralanstaltens styrelse utsett ombud från orten. För uppdrag av ifrågavarande

slag syntes ett mindre arvode av statsmedel böra kunna utgå.

Det torde böra uppdragas åt centralanstaltens styrelse att, sedan dylik

värdering verkställts, för varje särskilt fall fastställa beloppet av den till

vederbörande rättsinnehavare utgående ersättningen.

Ersättningsanspråk, som grundade sig på annan omständighet än oskadliggörande

genom centralanstaltens försorg av kräftsmittad potatis, borde

inom viss därför fastställd tid, förslagsvis sex månader, ingivas till centralanstaltens

styrelse, som efter verkställd utredning i varje särskilt fall

borde hava att fastställa beloppet av eventuellt ifrågakommande ersättning.

Givetvis borde ersättning eller gottgörelse i intet fall utgå, därest vederbörande

genom överträdelse av meddelade bestämmelser, uraktlåtenhet

att iakttaga givna föreskrifter eller på annat sätt själv kunde ansetts

hava förorsakat skadan.

Emot beslut i ersättningsfrågor, som meddelades av centralanstaltens

styrelse, borde besvär i vederbörlig ordning få anföras hos Kungl. Maj:t.

Lantbruksstyrelsen har i sitt ovannämnda utlåtande anfört huvudsakligen

följande:

Lantbruksstyrelsen hade intet annat att erinra emot de bestämmelser,

som innefattades i punkt 1 i det av styrelsen för centralanstalten framförda

förslaget, än att ett bestämt påbud om oskadliggörande av smittobärande

avfall från smittad potatisskörd vore av nöden och att överträdelse

av sådan bestämmelse borde vara belagd med bötesstraff.

Emot de i punkt 2 innefattade bestämmelser funne lantbruksstyrelsen

icke anledning till erinran. Styrelsen ansåge sig dock böra framhålla, att

överträdelse av blivande bestämmelser angående odling av potatis å smittförklarat

område icke endast borde — såsom förslaget syntes förutsätta

— medföra skyldighet att efter anmaning vidtaga rättelse utan jämväl

vara belagd med bötesstraff.

Emot punkt o hade lantbruksstyrelsen intet att erinra, såvitt anginge

rätt till ersättning och denna rätts begränsande i vissa fall.

Lantbruksstyrelsen ansåge sig emellertid böra något närmare beröra

frågan om sättet för fastställande av ersättningens storlek. I motiveringen

till förslaget hade centralanstaltens styrelse närmare angivit grunderna

och sättet för den värdering, som skulle ligga till grund för styrelsens

beslut om ersättning för genom anstaltens försorg oskadliggjord potatis.

Enligt dessa grunder skulle sådan värdering i regel ske genom ett av

vederbörande hushållningssällskap utsett ombud från orten. Om också i

många fall, särskilt då fråga vore om mindre odlingar, eu sådan form för

opaginerad Kontrollera mot PDF

KiiiiijI. M<ij:ts proposition Nr 224. !)

värdering jämväl nr statens synpunkt torde vara tillfredsställande, funne,

lantbruksstyrelsen detta kanske icke alltid vara fallet. Skulle nämligen

fråga vara om odling av större omfattning, syntes det lantbruksstyrelsen

vara av nöden, att jämväl ett ombud för sluten delloge i värdering, varom

bär vore fråga. Dylikt ombud borde helst förordnas av centralunstaltens

styrelse. Under alla förhållanden syntes det lantbruksstyrelsen vara klart,

att sådan värdering endast borde vara vägledande för centralanstaltens

styrelse men icke bindande.

1 samband med sålunda föreslagna tilliigg till förenämnda kungörelse

den G september 1928 ville lantbruksstyrelsen ifrågasätta, huruvida bestämmelserna

i 2 § av samma kungörelse icke lämpligen borde erhålla

sådan ändrad lydelse, att därav tydligen framginge, att länsstyrelse, som

förklarat visst område smittat av potatiskräfta, skulle, när fråga vore

om friförklaring — i likhet med vad som i 3 § föreskreves för där angivna

fall — vara skyldig höra centralanstalten.

Statskontoret anför i sitt i ärendet avgivna utlåtande följande:

Statskontoret hade beträffande det av styrelsen för centralanstalten

framlagda förslaget icke något att erinra utöver vad lantbruksstyrelsen i

sådant avseende anfört i annan mån, än att bötespåföljd syntes böra stadgas

för alla överträdelser av sagda bestämmelser. Icke heller hade den

av lantbruksstyrelsen föreslagna ändringen i 2 § av kungörelsen den G

september 1928 (nr 337) givit statskontoret anledning till anmärkning.

Under erinran att Kungl. Maj:t i innevarande års statsverksproposition

förelagt riksdagen förslag om anvisande för budgetåret 1929/1930 av

ett extra förslagsanslag å 40,000 kronor till åtgärder för bekämpande av

växtsjukdomar, från vilket anslag skulle bestridas även de av de nu

ifrågasatta bestämmelserna föranledda kostnader för statsverket, ansåge

sig statskontoret allenast böra framhålla, att berörda bestämmelser syntes

vara av den art, att de borde underställas riksdagens prövning.

Slutligen ville statskontoret ifrågasätta, huruvida icke vid utfärdandet

av de bestämmelser, som nu föreslagits, dessa bestämmelser och de, vilka

redan meddelats i förenämnda kungörelse den 6 september 1928, av praktiska

skäl borde sammanföras i en författning.

De i ovannämnda kungörelse den 6 septemper 1928 (nr 337) meddelade

bestämmelserna avse huvudsakligen att bereda kännedom om potatiskräftans

förekomst och att förhindra dess spridning genom befintligt smittämnes förande

från det ställe, där det alstrats. Däremot saknas föreskrifter, som taga sikte på

att oskadliggöra befintligt smittämne och att förhindra smittämnesalstringen.

För ett framgångsrikt bekämpande av ifrågavarande synnerligen allvarliga

växtsjukdom synes emellertid oundgängligen nödvändigt, att gällande bestämmelser

kompletteras med stadganden av nu angiven innebörd. Sådana

innefattas också i det av styrelsen för centralanstalten framlagda förslaget,

i vilket bland annat föreslås åtgärder för oskadliggörande av smittad potatis

och viss reglering av potatisodlingen inom smittat område. Förslaget innehåller

jämväl bestämmelser om rätt till ersättning av statsmedel för förlust,

som förorsakas enskilda till följd av vissa åtgärder för sjukdomens bekämpande.

Styrelsens förslag, vilket biträtts av lantbruksstyrelsen och stats
-

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 224.

kontoret, synes mig ändamålsenligt, och vill jag därför tillstyrka, att detsamma

lägges till grund för författningsbestämmelser i ämnet.

Inom jordbruksdepartementet har utarbetats förslag till kungörelse med

vissa bestämmelser angående bekämpande av potatiskräfta. Detta förslag,

som torde få såsom bilaga fogas till detta protokoll, överensstämmer i

stort sett med det av styrelsen för centralanstalten framlagda förslaget. I

kungörelseförslaget hava emellertid inarbetats de i ovannämnda kungörelse

den 6 september 1928 innefattade stadganden.

De särskilda bestämmelserna i kungörelseförslaget torde ej kräva närmare

motivering utöver vad styrelsen för centralanstalten och lantbruksstyrelsen

anfört. Jag vill allenast göra några erinringar i vissa hänseenden.

Skyldighet för markinnehavare inom smittförklarat område att tåla anläggande

av odlingsförsök har jag ansett böra begränsas till sådana fall,

där anställandet av odlingsförsök erfordras för utrönande av huruvida sjukdomen

upphört inom området. Bestämmelse i ämnet är införd i 3 och 11 §§-.

Skulle centralanstalten i andra fall vilja anlägga odlingsförsök, torde anstalten

kunna träffa överenskommelse därom med vederbörande markinnehavare.

De i 4—5 §§- föreslagna bestämmelserna avse även fall, där smittförklaring

ej skett. Erinras må att det kan dröja någon kortare tid från

det sjukdomen upptäckts, till dess smittförklaring hinner utfärdas. Vidare

kan tänkas, att innehavaren av potatis försummat att göra anmälan om

sjukdomen omedelbart efter det den yppats.

Rörande ordningen för värdering av potatis, som för dess oskadliggörande

omhändertages av centralanstalten, har synts lämpligt att överlämna

åt anstalten att bestämma. Föreskrift därom har intagits i 5 § i kungörelseförslaget.

Framhållas må att värderingen allenast skall tjäna till ledning

vid centralanstaltens avgörande av ersättningsfrågan. Är fråga om oskadliggörande

av en större myckenhet potatis synes, på sätt lantbruksstyrelsen

anfört, lämpligt att värderingen verkställes av en representant för hushållningssällskapet

och en för staten utsedd representant.

I fråga om det i 6 § innefattade förbudet att transportera, bland annat,

potatis må framhållas, att detsamma har avseende å potatis såväl av icke

immuna som immuna sorter.

I anslutning till vad statskontoret föreslagit har i kungörelseförslaget

stadgats straffpåföljd för överträdelse av samtliga föreskrifter i detsamma.

De nu förordade i kungörelseförslaget innefattade bestämmelserna synas

böra underställas riksdagens prövning. Sedan riksdagen fattat beslut i ärendet,

torde det böra ankomma på Kungl. Maj:t att i administrativ ordning

utfärda berörda författningsbestämmelser. Dessa böra givetvis i huvudsak

överensstämma med vad nu tillstyrkes. Kungl. Maj:t torde emellertid böra

äga att vidtaga de smärre jämkningar av huvudsakligen formell natur, som

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 224.

11

må finnas påkallade. Bestämmelserna torde böra träda i kraft å dag, som

Kungl. Maj:t bestämmer.

De utgifter för statsverket, som komma att föranledas av ifrågavarande

bestämmelser, torde böra bestridas av förut omförmälda, i statsverkspropositionen

för budgetåret 1929/1930 begärda extra förslagsanslag till åtgärder

för bekämpande av växtsjukdomar.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse med

de i bilaga till detta protokoll intagna bestämmelser, utfärda kungörelse med

vissa bestämmelser angående bekämpande av potatiskräfta.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kanyl- Maj:ts proposition Nr 224.

Bilaga.

F örslag

till

kungörelse med vissa bestämmelser angående bekämpande av

potatiskräfta.

Härigenom förordnas som följer:

1 %.

Finnes anledning antaga att potatis (växande eller skördad) är smittad

av potatiskräfta, skall den, som innehar sådan potatis, ofördröjligen om

förhållandet göra anmälan1 till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

(Centralanstalten, adress Experimentalfältet).

Har dylik anmälan inkommit till centralanstalten, skall anstalten skyndsamt

föranstalta om undersökning för utrönande av sjukdomens förekomst

och faran för dess ytterligare spridning.

2

Finner centralanstalten efter undersökning, som i 1 § sägs, att potatiskräfta

föreligger, skall anstalten därom ofördröjligen underrätta vederbörande

länsstyrelse samt därvid avgiva förslag beträffande det område, som

anses böra förklaras smittat av sjukdomen.

På länsstyrelsen ankommer att omedelbart förklara område av den storlek,

som med hänsyn till omständigheterna prövas erforderlig, smittat av

potatiskräfta.

3 §.

Smittförklaring, som i 2 § sägs, gäller, till dess länsstyrelsen efter centralanstaltens

hörande förklarar det smittförklarade området fritt från potatiskräfta.

För utrönande av huruvida området är fritt från sjukdomen äger centralanstalten,

där den så finner erforderligt, anlägga odlingsförsök inom detsamma.

* För dylik anmälan samt för till centralanstalten adresserad postförsändelse innehållande

prov på potatis eller potatisplantor åtnjutes frankeringsfrihet enligt Kungl. Maj:ts brev den 6

september 1928 till generalpoststyrelsen (se Svensk författningssamling 1928, nr 3381.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:Is proposition Nr 224. 1 3

4 %.

Potatis av skörd, som är smittad av potatiskräfta, må ej användas annorledes

än inom eget hushåll och ej i något fall till utsäde. Innan potatisen

användes till föda åt människor eller djur, skall den kokas. Vid råskalning

uppkommet avfall skall, därest detsamma användes för utfodringsändamål,

dessförinnan kokas, men i annat fall oskadliggöras genom bränning.

Vid skörd av potatis, som är smittad av potatiskräfta, skola blast, av

sjukdomen hårt angripna knölar och annat avfall omsorgsfullt hopsamlas

och oskadliggöras genom bränning.

5 §.

Där centralanstalten med hänsyn till faran för sjukdomens spridning så

finner erforderligt, äger centralanstalten omhändertaga och oskadliggöra

potatis av skörd, som är smittad av potatiskräfta.

Vid omhändertagandet skall potatisen värderas enligt de i 8 § 1 mom.

angivna grunder och i den ordning centralanstalten bestämt.

Kostnaderna för dylik värdering skola bestridas av statsmedel.

6 %.

Från område, som förklarats smittat av potatiskräfta, må ej utan särskilt

av länsstyrelsen efter centralanstaltens hörande meddelat tillstånd bortföras

potatis eller potatisblast eller rötter eller andra underjordiska växtdelar samt

ej heller jord, gödsel, kompost eller köksavfall. Likaså vare förbjudet att

från smittförklarat område föra redskap eller transportmedel, som inom området

använts vid brukande av jord eller vid skörd, så vida ej dylikt redskap

eller transportmedel desinficierats genom tvättning med formalinlösning

innehållande minst 2 procent formaldehyd.

7 §.

1 mom. Under tid, då område är förklarat smittat av potatiskräfta, står

odlingen av potatis å området under tillsyn av centralanstalten.

2 mom. Beträffande odling av potatis inom smittförklarat område gäller

följande:

a) Å jordområde, som burit av potatiskräfta smittad potatis, må potatis

ej odlas under det närmast följande året.

b) Till utsäde må allenast användas potatis av sort, som ej är mottaglig

för angrepp av potatiskräfta (immun potatis). Dylikt utsäde skall anskaffas

genom centralanstaltens förmedling, dock må odlare av potatis, som härrör

från utsäde anskaffat på sådant sätt, av potatisen taga utsäde till eget behov,

såvida i densamma ej förekommer inblandning av potatissort, som ej

är immun.

3 mom. Inom smittförklarat område skola potatisplantor, som härröra

från potatisknölar, som övervintrat i jorden, genom markinnehavarens försorg

borttagas och oskadliggöras genom bränning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 224.

8 §.

1 mom. För potatis, varöver centralanstalten på grund av föreskriften i

5 § förfogat, är ägaren berättigad till ersättning av statsmedel. Ersättningen

bestämmes med hänsyn till potatisens värde vid tiden för omhändertagandet.

Då fråga är om växande omogen potatis, skall dock hänsyn tagas

till förlust, som ägaren må hava lidit genom mistning av skörd, som kunnat

påräknas, om potatisen fått mogna.

2 mom. Där någon tillskyndats förlust därigenom att till följd av förbud,

som i 6 § avses, hinder mött att från det smittförklarade området avyttra

potatis eller annan vara, må ersättning av statsmedel tillerkännas

honom, såvitt han visar, att han brukat sälja vara av ifrågavarande slag

och att försäljningen varit av väsentlig ekonomisk betydelse för honom. För

förlust, som hänför sig till tid inom mera än ett år från smittförklaringen,

må gottgörelse ej utgå med högre belopp än som svarar mot halva förlusten.

9 $.

I andra fall än i 8 § sägs utgår ej ersättning på grund av åtgärd, som

vidtagits enligt denna kungörelse.

Rätt till ersättning enligt nämnda paragraf vare förverkad, där den, som

lidit förlusten, genom överträdelse av i denna kungörelse meddelade föreskrifter

eller på annat sätt måste anses hava själv förorsakat den åtgärd,

som medfört förlusten.

10 §.

Den, som vill komma i åtnjutande av ersättning, varom i 8 § sägs,

skall göra skriftlig ansökning därom till styrelsen för centralanstalten, som

bestämmer om och till vilket belopp ersättning må utgå. I ansökningen

skall uppgivas den förlust, varför ersättning äskas, den åtgärd, som vållat

förlusten, och de omständigheter, sökanden vill till stöd för ansökningen

åberopa. Ansökningen skall vid äventyr att rätt till ersättning eljest förloras

hava till styrelsen inkommit inom sex månader efter utgången av det

kalenderår, under vilket förlusten uppkommit.

11 §.

En var är skyldig att, såvitt honom rörer, låta undersökning, varom i

1 § förmäles eller som företages för utövande av tillsyn enligt 7 § 1 mom.,

obehindrat försiggå ävensom att tåla utförande av odlingsförsök, som i 3 §

avses.

Ägare och innehavare av potatis må ej hindra omhändertagande av potatis

jämlikt 5 §.

12 §.

Förseelse mot 1 § första stycket, 4, 6, 7 eller 11 § straffes, där ej enligt

allmänna strafflagen strängare straff bör följa å förseelsen, med böter från

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition AV 224.

15

och med tio till och med femhundra kronor; och skall föremål, som i strid

mot det i 6 § stadgade förbud bortförts från smittförklarat område, jämte

emballage vid anträffandet genast på lämpligt sätt oskadliggöras, redskap

eller transportmedel genom desinficiering på sätt i sistnämnda paragraf sägs.

13 §.

Åtal för förseelse mot denna kungörelse anhängiggöres vid allmän domstol

och utföres av allmän åklagare.

14 §.

Böter, som ådömas enligt denna kungörelse, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till deras fulla gäldande, förvandlas de enligt allmän strafflag.

15 §.

Länsstyrelses beslut, varigenom område förklarats smittat av potatiskräfta,

skall bringas till allmänhetens kännedom genom kungörelse i länskungörelserna

och i tidning inom orten ävensom delgivas vederbörande polismyndighet.

16 §.

Emot beslut, som på grund av denna kungörelse meddelas av styrelsen

för centralanstalten eller länsstyrelse, må hos Kungl. Maj:t besvär anföras

inom tid, som för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks

beslut är bestämd; dock länder beslutet, utan hinder av besvär, till

efterrättelse, intill dess annorlunda kan bliva vederbörligen förordnat.

17 §.

Angående införsel av potatis till riket är särskilt stadgat.

Denna kungörelse träder i kraft den , från och med vilken dag

kungörelsen den 6 september 1928 (nr 337) med vissa bestämmelser angående

åtgärder för bekämpande av potatiskräfta skall upphöra att gälla.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:157 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa åtgärder för bekämpande av potatiskräfta. a1 i texten
  2. JoU 1929:41 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för bekämpande av potatiskräfta. s. 10 i texten