Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av en personlig professur i limnologi för docenten Einar Naumann rn. m

1929-01-25 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:31, Angående inrättande av en personlig professur i limnologi för docenten Einar Naumann rn. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.

1

Nr 31.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av en

personlig professur i limnologi för docenten Einar Naumann

rn. m.; given Stockholms slott den 25 januari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Cl. Lindskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 25 januari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Lindskog anför härefter:

Under punkt 105 av 1929 års åttonde huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på proposition angående inrättande av eu

personlig professur i limnologi för docenten Einar Naumann m. m., till utrustning

av ett limnologiskt laboratorium vid universitetet i Lund för budgetåret

1929/1930 beräkna ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 24 höft. (Nr 31.) 1

Inrättande

av en personlig

professur

i limnologi

för docenten

Einar Naumann

m. m.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.

Under elfte huvudtiteln har vidare chefen för finansdepartementet för de

med inrättandet av sagda personliga professur m. m. förenade kostnaderna

beräknat en höjning av det ordinarie förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten

med 21,500 kronor.

Sedan den i ämnet erforderliga ytterligare utredningen numera slutförts,

anhåller jag att ånyo få upptaga denna fråga.

År 1908 inrättades i Aneboda i Småland ett limnologiskt laboratorium.

För ändamålet anvisades av statsmedel i byggnadsbidrag 4,000 kronor, varjämte

ett lika stort belopp för anskaffande av inredning erhölls från stiftelsen

Lars Hiertas minne. Laboratoriet, som alltifrån sin tillkomst stått under

överinseende av en särskild styrelse, var emellertid till att börja med i ekonomiskt

och administrativt hänseende förbundet med södra Sveriges fiskeriförening.

De för laboratoriets drift erforderliga anslagen erhöllos därför av

de till fiskeriföreningens disposition ställda statsanslagen. Då emellertid

denna anordning i längden — och särskilt sedan fiskeriföreningen börjat

övergå till övervägande praktisk verksamhet — visade sig i hög grad ogynnsam

för verksamheten vid laboratoriet, skildes detsamma från och med den

1 juli 1925 helt från allt administrativt och ekonomiskt samband med södra

Sveriges fiskeriförening. De för laboratoriets drift erforderliga anslagen

hava sedermera direkt anvisats av Kungl. Maj:t, för ett vart av budgetåren

1925/1926 och 1926/1927 med 3,000 kronor samt för ett vart av budgetåren

1927/1928 och 1928/1929 med 6,000 kronor. De sålunda anvisade

anslagen hava utgått med hälften ur vardera åttonde och nionde huvudtitlarnas

anslag till extra utgifter.

Laboratoriet disponerar sedan 1909 över viss lokal inom en av södra

Sveriges fiskeriförening för ändamålet uppförd byggnad. Denna lokal

upplåtes alltjämt utan att några kostnader därmed äro förbundna. Laboratoriet

äger dessutom en egen byggnad å egen tomt (med strandrätt) vid

sjön Stråken. Denna byggnad uppfördes 1927 med bidrag från C. F.

Lundströms stiftelse. Å det rymliga tomtområdet hava sedermera också

uppförts de för verksamhetens bedrivande mest erforderliga specialbyggnaderna.

Det hmnologiska laboratoriet vid Aneboda har sedan 1913 stått under

ledning av numera docenten vid Lunds universitet Einar Naumann. Laboratoriets

verksamhetsområde omfattar sötvattensforskningen i dess helhet.

I första band avser detsamma den rent teoretiska sötvattensforskningens befrämjande,

men även ett praktiskt tillämpande av härvid gjorda rön på

skilda områden har alltid ingått i laboratoriets arbetsprogram.

Det hmnologiska laboratoriet i Aneboda har emellertid som forskningsoch

undervisningsanstalt också förvärvat en internationellt ledande ställning.

Laboratoriet underhåller sålunda nära förbindelser med Europas tre

största anstalter på sötvattensforskningens område. Tack vare detta sam
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.

arbete har också en möjlighet yppats för yngre svenska naturforskare till

utrikes studier på synnerligen fördelaktiga villkor.

Det limnologiska laboratoriet i Aneboda har för närvarande att tillgodose

följande intressen:

1. Undersökningsverksamhet. Då vattendrag av den typ, som är utmärkande

för våra urbergsområden, förut voro helt okända, har en detaljerad

inventering av Anebodaområdets sjöar påbörjats. Vid detta stora arbete,

som torde komma att pågå under många år, hava talrika yngre svenska

naturforskare bundits. Laboratoriet bär för detta ändamål under sommaren

1928 varit uppdelad på följande avdelningar:

a) den topografiskt-geologiska avdelningen, som bar hand om områdets

kartering;

b) den zoologiska avdelningen, som i första hand arbetar med den i teoretiskt

och praktiskt hänseende så viktiga bottenfaunan;

c) den botaniskt-mikrobiologiska avdelningen;

d) den kemiska avdelningen, som framförallt studerar de egenartade och

förut alldeles okända syrgasförhållandena i dessa vatten.

2. Undervisning sverksamhet. För att möjliggöra för yngre svenska naturforskare

att få en inblick i den moderna sötvattensforskningens arbetsmetoder

har laboratoriets ledare sedan 1913 även måst tillgodose den högre

undervisningens intressen på detta område. Sommaren 1928 anordnades för

detta ändamål en fjorton dagars kurs, varvid undervisningen, som meddelats

av laboratoriets föreståndare med biträde av assistent och två specialister,

uppdelades på samma avdelningar som de ovan nämnda.

3. Bet internationella forskarutbytet. Då laboratoriet i Aneboda är det

enda i världen, som är beläget inom urbergsområden, och då kännedomen

om dithörande vattendrags naturbeskaffenhet måste anses vara av en grundläggande

betydelse för den limnologiska utbildningen, så är det tydligt att

laboratoriet har alla förutsättningar att på sitt område utvecklas till en internationellt

ledande centralanstalt. Denna utveckling är dock till stor del

beroende av det ovan under 1. nämnda inventeringsarbetets möjligast snabba

och ostörda fortgång.

I överensstämmelse med träffade överenskommelser emottagas vid Aneboda

endast kvalificerade forskare från utlandet, i första hand efter rekommendation

från cheferna för laboratorierna i Plön, Lunz och Saratow. Härifrån

hänvisade forskare erhålla i Aneboda fri bostad och arbetsplats på villkor

att motsvarande förmåner erbjudas svenska forskare vid respektive utlandsanstalter.

Under år 1928 hava förutom föreståndaren följande personer arbetat vid

laboratoriet:

1. svenska forskare, som ägnat sig åt egna vetenskapliga forskningar, 5,

jämte 3 biträden;

2. svenska kursdeltagare 11;

3. utländska specialforskare 2, varav 1 deltagit i kursen.

Dessutom har laboratoriet mera tillfälligt besökts av ett antal in- och utländska

forskare, vilka tagit kännedom om dess organisation, arbetsområde

och arbetsmetoder.

I en vid 1928 års riksdag väckt motion, II: 114, hemställdes, att riksdagen

måtte besluta om beviljande å allmänna indragningsstaten av nödigt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.

anslag för upprättande av en personlig professur i limnologi för docenten

Einar Naumann. Beträffande vad i motionen anfördes till stöd för detta

yrkande anhåller jag att få hänvisa till sagda motion.

I utlåtande den 22 mars 1928, nr 1, över motionen anförde sammansatta

stats- och bankoutskottet bland annat följande:

Av vad i motionen anförts samt av material, som i övrigt varit för utskottet

tillgängligt, har utskottet bibragts den uppfattningen, att den limnologiska

forskningen får anses vara av avsevärd betydelse såväl ur teoretisk

som praktisk synpunkt samt att docenten Naumann uppenbarligen inlagt

stora förtjänster om denna vetenskaps utveckling. Goda skäl synas sålunda

kunna anföras för inrättande av en personlig lärostol i detta ämne för

Naumann för att därigenom sätta honom i tillfälle att fortsätta och vidare

utveckla sin verksamhet på området. Utskottet har emellertid ansett sig

icke kunna förorda, att riksdagen skulle på grundvalen av ett motionsvis

framställt förslag fatta beslut om upprättande av en dylik professur. Utskottet

är av den meningen, att förslag i ett ämne av förevarande art bör

föreläggas riksdagen av Kungl. Maj:t. Denna uppfattning synes i detta fall

äga så mycket större giltighet, som närmare utredning måste anses erforderlig

i vissa hänseenden, innan den föreliggande frågan lämpligen kan upptagas

till slutlig prövning. Detta gäller t. ex. spörsmålet om den undervisningsskyldighet

och de åligganden i övrigt, som böra tillkomma innehavaren

av professuren. En annan viktig fråga, beträffande vilken utredning

nu ej föreligger, gäller vilka anordningar som må bliva behövliga för att

trygga tillgång till institutionslokaler och utrustning för laborationsarbeten

in. m. samt de ekonomiska konsekvenser i detta avseende, som möjligen

kunna föranledas av ett beslut om inrättande av professuren.

Under angivna förhållanden har utskottet icke ansett sig böra nu tillstyrka

bifall till det i motionen väckta förslaget. Enligt utskottets uppfattning

torde frågan i första hand böra upptagas till prövning av vederbörande

universitetsmyndigheter, vilka därvid böra förebringa den utredning, som

erfordras för Kungl. Maj:ts ståndpunktstagande i ämnet. Utskottet anser

sig kunna förutsätta, att — därest anledning därtill prövas föreligga — åtgärder

bliva av vederbörlig myndighet vidtagna för att ärendet må kunna

framläggas till riksdagens prövning i den ordning, som utskottet här ovan

angivit såsom den riktiga.

Utskottet slutade med att hemställa, att förevarande motion icke måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda; och blev denna utskottets hemställan

bifallen av riksdagen.

I en till den matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid universitetet i

Lund ingiven framställning hemställde därefter professorn i zoologi vid

universitetet H. T. S. Wallengren, att sektionen måtte anhålla bos större

konsistoriet om utverkande av proposition till 1929 års riksdag om en personlig

professur i limnologi för docenten Naumann. Såsom stöd för denna

hemställan anförde Wallengren bland annat följande:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr SI. 5

I samband med tillsättningen av den efter professor S. Murbeck lediga

professuren i systematisk botanik vid härvarande universitet underkastades

docenten Naumanns vetenskapliga meriter eu ingående granskning av de

för det ifrågavarande befordringsärendets förberedande behandling tillkallade

sakkunniga. Samtliga vitsordade Naumanns stora och betydelsefulla insats

inom don limnologiska vetenskapen. Professor Murbeck framhåller: »Naumanns

limnologiska forskning, som måste betecknas som mycket förtjänstfull

och framgångsrik — hans arbeten på detta område ha också förskaffat

honom en framskjuten plats bland nutidens limnologer — iir helt naturligt

till övervägande del av biologisk och ekologisk art.---Men om också

Naumann i meriter för det här ifrågavarande ämbetet (professuren i systematisk

botanik) enligt min mening kommer efter de två i det följande omnämnda

sökandena, framstår han dock för mig genom sin originalitet, sin

uppslagsrikedom, sin arbetskraft och sin stora energi såsom en forskare fullt

likvärdig med, om icke överlägsen sina medtävlare. — — — Den limnologiska

forskningen är nämligen av så stor betydelse för vårt land, att man

må kunna förvänta, att med det snaraste anstalter vidtagas för ett kraftigare

främjande av denna vetenskapsgren, och att tillfälle därmed beredes

för Naumann att odelat och under gynnsamma yttre betingelser ägna sig

åt fullföljandet av sina arbeten i teoretisk och tillämpad limnologi.»

Professor C. H. Ostenfelds i Köpenhamn yttrar: »--— Hans limno
logiske

Arbejder er banebrydende indenfor denne Forskningsretning. Han

har skabt en sseregen Teknik och Metode og har udformet en sseregen Terminologi

för limnologiske Undersögelser. -— --Man gaar vist ikke for

vidt, naar man siger, åt docent Naumann indenfor Limnologien hörer til

de förende Forskere.---Allermest önskeligt vilde det vsere, om der

kunde oprettes et smrligt Professorat i Limnologi, saaledes åt docent Naumann

helt kunde hellige sine usaedvanlige Evner till fortsat Virksomhed

indenfor denne Yidenskapsgren, hvoraf han allerede har en stor og blivende

Fortjenste.»

Professor N. E. Svedelius säger: »---Genom alla dessa olikartade

arbeten har Naumann visat sig vara en framstående forskare, mångsidig,

kunnig och energisk, som i Sverige banat vägen för den allmänna limnologien

eller insjöforskningen i dess vidsträcktaste bemärkelse. Insjöforskningen

har förut varit hos oss, men den har väl företrädesvis varit en

praktisk betonad fiskeriforskning med zoologisk anstrykning. En särskild

förtjänst hos Naumann synes mig vara, att han så starkt betonat limnologiens

principiella teoretiska problem utan att dock ha tappat bort den

praktiska tillämpningen. Han har koncentrerat sig på huvudproblemen,--.»

Vid ärendets behandling i matematisk-naturvetenskapliga sektionen och

i det större konsistoriet framhöllos också Naumanns stora meriter på limnologiens

område, och av flertalet ledamöter påpekades därvid ävenledes

vikten av att en plats snarast måtte beredas honom, så att han under gynnsamma

förhållanden kunde bedriva sitt för limnologien viktiga forskningsarbete.

Vad Naumanns vetenskapliga betydelse för den limnologiska forskningen

och hans på detta område betydande vetenskapliga förtjänster angår, så

torde de vara tillräckligt vitsordade genom de redan anförda uttalanden av

sakkunniga vid tillsättandet av professuren i systematisk botanik vid här

omtalade universitet. Då emellertid dessa sakkunniga icke kunna anses

direkt representera sakkunskapen inom Naumanns specialområde har jag

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.

hos ett antal ledande forskare inom limnologien anhållit om utlåtande angående

betydelsen av Naumanns verksamhet inom det nämnda forskningsområdet.

Dessa specialsakkunniga, beträffande vilkas utlåtanden hänvisas

till handlingarna i ärendet, äro professor A. L. Behning, Saratow, professor

S. Ekman, Uppsala, professor H. J. Gran, Oslo, doktor Huber-Pestalozzi,

Zurich, professor R. Kolkwitz, Berlin-Steglitz, doktor Chaumey Juday, Wisconsin,

professor H. Molisch, Wien, professor J. Ruttner, Lunz, och professor

A. Thienemann, Plön. Samtliga dessa på limnologiens område högt

förtjänta forskare intyga med en sällspord enighet den stora grundläggande

betydelse, som Naumanns vetenskapliga arbeten haft och fortfarande

hava för den moderna limnologien. Tillika framhålla de i något varierande

former lika samstämmigt Naumanns stora vetenskapliga begåvning, hans

originalitet, uppslagsrikedom och energi samt uttala sina livliga förhoppningar,

att en professur i limnologi måtte inrättas för den på detta område

så förtjänte forskaren.

På grund av vad ovan anförts torde icke det ringaste tvivel kunna råda

beträffande den stora betydelse, som Naumanns vetenskapliga verksamhet

haft och har för den moderna limnologien, och det torde därav också tydligt

framgå, att Naumann i hög grad är förtjänt av att åt honom beredes

en sådan plats, att han ostört må kunna ägna sig åt vetenskapligt arbete

inom sitt specialområde. Detta möjliggöres också på bästa sätt genom att

för honom inrätta en personlig professur.

I likhet med varje annan vetenskap är limnologien visserligen av rent

teoretisk natur och har till uppgift att allsidigt utforska växt- och djurvärlden

inom sötvattnet och dess förhållande till biologiska och fysikalisktkemiska

faktorer, men arbeten på dessa rent teoretiska spörsmål föra synnerligen

lätt — man kan nästan säga med nödvändighet — över på viktiga

praktiska områden. En vidgad kännedom om de produktionsbiologiska förhållandena

och en ökad kunskap om ämnesomsättningen i sötvattnet utgör

viktiga förutsättningar icke blott för en rationell fiskodling utan också för

möjligheten att på ett effektivt sätt oskadliggöra den förorening av floder

och sjöar, som till skada för fisket de industriella företagen allt mera förorsaka.

Just på grund av den limnologiska vetenskapens stora betydelse såväl i

teoretiskt som i praktiskt hänseende hava också i snart sagt alla länder

specialforskare på detta område funnit anställning i statens tjänst och sötvattensbiologiska

laboratorier inrättats.

I detta sammanhang torde böra påpekas, att Naumann vid sidan av sina

rent teoretiskt vetenskapliga arbeten alltid haft blicken öppen för limnologiens

praktiska betydelse och även på detta område inlagt stora förtjänster.

Inrättandet av en personlig professur för Naumann är sålunda påkallad icke

endast ur rent vetenskaplig synpunkt utan också på grund av praktiska

skäl. För ett rationellt utnyttjande av vår rika tillgång på fiskevatten skulle

en dylik professur i limnologi tvivelsutan innebära en viktig förutsättning,

och jag tillåter mig att beträffande denna fråga hänvisa till ett vid framställningen

fogat utlåtande av byråchefen å fiskeribyrån i lantbruksstyrelsen,

filosofie doktor K. A. Andersson.

I samband med förslag om inrättande av en professur i limnologi stå en

del frågor, som kräva en närmare utredning, och jag tillåter mig rörande

dem anföra följande:

De skyldigheter, som torde tillkomma innehavaren av den ifrågavarande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung}. Maj:ts proposition Nr 31.

platsen, synas i första hand böra gå ut på ett utforskande av de limnologiska

förhållandena inom vårt land, men därjämte torde med platsen också

böra förenas en viss undervisningsskyldighet. Det synes mig nämligen vara

i hög grad önskligt, att möjlighet beredes de studerande, som så önska, att

under en framstående specialforskares ledning erhålla en mera ingående utbildning

på limnologiens område. Undervisningen torde bestå i dels föreläsningar

och dels praktiska övningar. Då emellertid för denna sida av

innehavarens av den föreslagna professuren i limnologi verksamhet icke

några särskilda anslag lära påfordras, torde en vidare utredning beträffande

densamma här icke heller behöva ifrågakomma. Vad åter den vetenskapliga

forskningsverksamheten angår, så torde den med några ord närmare

behöva beröras.

Det är tydligt, att ett vetenskapligt forskningsarbete inom limnologien

icke kan bedrivas utan tillgång till ett väl beläget och lämpligt inrett laboratorium,

som tillika är försett med nödiga apparater. Härtill kommer ett

årligt anslag för laboratoriets drift. Beträffande dessa frågor äro förhållandena

i föreliggande fall synnerligen gynnsamma.

Vad först laboratoriet beträffar finnes redan ett sådant i fullt färdigt skick

och beläget inom en för limnologiska undersökningar synnerligen lämplig

plats. Genom anslag från C F. Lundströms stiftelse och delvis även genom

anslag från staten var styrelsen för Aneboda limnologiska laboratorium i

tillfälle att under sommaren 1927 uppföra ett nytt laboratorium på stranden

vid Anebodaviken av sjön Stråken i Småland. Detta det s. k. sjölaboratoriet

omfattar följande lokaler, byggda i trä på stenfot, respektive (för växthuset)

på betong.

I. .Bottenvåningen.

1. Arbetsrum, 2 stycken cirka 4,5 X 4,5 meter.

2. Förrum, för förråd etc. cirka 2,5 X 4,3 meter.

3. Maskinrum cirka 2,3 X 4,3 meter.

4. Mörkrum cirka 1 X 4,3 meter.

5. Slaskrum cirka 2,3 X 3,5 meter.

6. Växthus cirka 2,5 X 6 meter.

II. Övre våningen,

som för närvarande är under inredning, avses att tills vidare disponeras

för tvenne rum för specialister.

Då man betänker att de limnologiska undersökningarna till stor del försiggå

fältmässigt, torde detta laboratorium vara tillräckligt för ett tiotal

arbetande.

Laboratoriet är emellertid byggt så, att detsammas lokaler med lätthet

kunna utvidgas. Läget är det bästa, invid lästranden av den cirka 1 mil

i norr och söder gående sjön Stråken, till vilken från laboratoriet leder en

cirka 25 meter lång båtbrygga, Då emellertid på sin tid medel saknades

för inköp av området i fråga, har här det privata initiativet måst träda emellan.

Betryggande åtgärder för områdets överlämnande till styrelsen för Aneboda

limnologiska laboratorium äro emellertid vidtagna. I händelse att en professur

i limnologi vid Lunds universitet kommer till stånd, överlämnas området

enligt ett vid framställningen fogat gåvobrev till Lunds universitet.

Laboratoriet torde hava ett värde av cirka 10,000 kronor. Instrumentariet

är i alla hänseenden fullt modernt. En ny uppsättning torde gå till

mellan 5—10,000 kronor. Det är styrelsens för laboratoriet mening att alla

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.

inventarier i samband med professurens inrättande böra övergå i Lunds

universitets ägo.

Förutom sjölaboratoriet, som alltså kan anses ligga å egen grund och

med egen strandrätt, äger emellertid laboratoriets ledare även att disponera

över ett dammlaboratorium inom det av södra Sveriges fiskeriförening disponerade

dammområdet. De limnologiska undersökningarna stodo nämligen

ursprungligen under samma ledning som denna förening. Utvecklingen visade

emellertid, att detta var en administrativ och ekonomisk oformlighet,

och den 1 juli 1925 löstes också detta samgående. De förpliktelser, som

föreningen iklätt sig vid erhållande av vissa engångsanslag, äro emellertid

av den natur, att föreningen för all framtid måste anses pliktig att upplåta

lokal för ett dammlaboratorium. I detta finnas tre ständiga arbetsplatser.

Genom överenskommelse med fiskeriföreningen kan emellertid därtill ett 10- tal platser tillfälligt upplåtas. Fördelarna med fältlaboratoriets förläggande

till Aneboda äro i korthet följande:

1. Områdets limnologi är representativ för stora delar av vårt land. Då

dylika områden förut ej varit föremål för studier i andra länder, är det

tydligt, att vi redan i teoretiskt hänseende måste räkna med stor vinning

av detta läge.

2. Tack vare samarbetet med södra Sveriges fiskeriförening finnes möjlighet

att även i praktiken tillämpa nya resultat.

3. Aneboda äger vidare goda järnvägsförbindelser såväl söder- som norrut,

då det är beläget endast ett par kilometer från Ugglehults station å stambanan

Malmö—Stockholm; post- och telegrafstation finnes å platsen.

Det är emellertid tydligt, att arbetslokaler även måste erbjudas vid Lunds

universitet. Sådana hava tills vidare ställts till förfogande inom botaniska

laboratoriet. Utrymmet är emellertid så obetydligt, att arbetet därigenom i

väsentliga drag hämmats. (Två små rum jämte eu källare, vari delvis oersättliga

samlingar ligga magasinerade under mycket ogynnsamma betingelser).

För inrättande av ett mindre limnologiskt laboratorium vid Lunds

universitet finnes emellertid tillgång på lämpliga lokaler, sedan anslag till

geologisk-geografiska institutionens nybyggande beviljats. Härigenom kunna

nämligen de rum inom den förutvarande medicinskt-kemiska institutionen,

som för närvarande disponeras av geologiska institutionen, användas till limnologiskt

laboratorium. Lokalerna (4 rum) äro för föreliggande ändamål

lämpliga och tillräckligt stora. Något särskilt statsanslag erfordras icke

för deras iordningställande, utan torde härtill medel från universitetets fonder

kunna påräknas.

_ Då emellertid i och med inrättandet av detta laboratorium som självständig

institution tydligen möbler ej mera som hittills kunna erhållas genom

lån från annan institution, torde ett anslag för anskaffande av erforderligt

lösöre böra begäras, enligt vid framställningen fogad kostnadsberäkning uppgående

till 4,500 kronor, alternativt 6,500 kronor.

Hela den speciellt limnologiska apparaturen finnes förut tillgänglig, här

eller i Aneboda. Det är emellertid erforderligt, att laboratoriet utrustas med

sådan apparatur av mera allmän beskaffenhet, som hittills erhållits till låns

från andra institutioner. Härför torde enligt bilagda kostnadsberäkningar

böra beräknas ett engångsanslag å 5,500 kronor.

De sammanlagda engångsanslagen skulle alltså uppgå till 10,000 kronor,

alternativt 12,000 kronor.

Som årsanslag för limnologiska undersökningar har för budgetåret 1928/

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.

1929 av styrelsen för laboratoriet begärts 9,500 kronor, vilket även tillstyrkts

av alla hittills hörda myndigheter. Häri ingår även avlöning för

assistent under en del av året.

Någon förhöjning av detta anslag, som alltså i framtiden skulle utgå till

limnologiska institutionen vid Lunds universitet jämte tillhörande fältlaboratorier

i Aneboda, synes för närvarande icke vara erforderlig.

Styrelsen för limnologiska laboratoriet i Aneboda utgöres för närvarande

av överdirektör A. Gavelin, professor It. Sernander, överdirektör A. Wallén

och professor IL Wallengreu. Ett i samband med begäran om anslag för

budgetåret 1928/1929 från styrelsen framställt förslag, det Kungl. Maj:t behagade

utse ny styrelse för budgetåret, har av hittills hörda myndigheter

avstyrkts med den motivering, att nuvarande organisationsformen tydligen

måste upphöra i och med laboratoriets förutsedda övergång till universitetsinstitution.

Under hänvisning till vad ovan anförts skulle alltså för inrättandet av

en personlig professur till docent Naumann förutom lön enligt gällande stat

erfordras följande anslag:

1. Engångsanslag för inredning av arbetslokaler i Lund

jämte nyanskaffning av instrument.............kronor 10,000: —

(alternativt. . » 12,000: —)

2. Årsanslag................................. * 9,500:

Det i professor Wallengrens skrivelse omförmälda gåvobrevet är av följande

lydelse:

Gåvobrev.

Undertecknad överlämnar härmed såsom gåva till Lunds universitet den

del av mig tillhörande, från Södra Aneboda avsöndrade och under benämningen

»Limnologen» lagfarna område i Aneboda socken av Norrviddinge

härad i Kronobergs län, varå det s. k. »Sjölaboratoriet» är uppfört. Det

område, som åsyftas med gåvan, begränsas på följande sätt

i öster av sjön Stråkens strand, strandrätt inbegripen,

i norr, väster och söder 7 meter från huvudbyggnadens stenfot.

Till området hör utfartsväg till allmänna vägen Aneboda—Moheda.

Kostnader för områdets avstyckning o. s. v. skola bestridas av gåvotagaren.

För eventuell framtida tillbyggnad kan överlämnas ytterligare mark i

norr och söder med bibehållen östgräns (sjöstranden) och västgräns.

I händelse statens övertagande av Aneboda limnologiska laboratorium i

samband med inrättande av en professur i limnologi vid Lunds universitet

icke kommer till stånd förfaller detta gåvobrev.

Lund den 3 maj 1928.

Signe Naumann.

Undertecknad förklarar sig härmed icke hava något att erinra mot detta

gåvobrev.

Lund den 3 maj 1928.

Einar Naumann.

Makarna Naumanns egenhändiga namnteckningar bevittnas av

Jöns Andersson, Lund. Otto Mattsson, Lund.

Ö. Wallgatan 39. preparator.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts proposition Nr 31.

I skrivelse till det större konsistoriet vid universitetet i Lund den 20 april

1928 hemställde därefter matematisk-naturvetenskapliga sektionen, att konsistoriet

måtte bland universitetets riksdagspetita år 1928 upptaga framställning

om inrättande av en personlig professur i limnologi för docenten Naumann

vid Lunds universitet ävensom om beviljande av de i professor

Wallengrens skrivelse omförmälda anslag för inrättande av ett limnologiskt

laboratorium vid universitetet samt för limnologiska undersökningar vid laboratoriet

i Aneboda.

I skrivelse till kanslern för rikets universitet den 30 maj 1928 hemställde

härefter det större konsistoriet, att kanslern ville utverka proposition till 1929

års riksdag om inrättande av en personlig professur i limnologi för docenten

Einar Naumann.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har därefter universitetskanslern

i utlåtande den 19 juli 1928 — med förmälan att han ansåge

de i detta ärende förebragta skäl för upprättande av ifrågavarande personliga

professur vara av synnerligen vägande beskaffenhet samt under hänvisning

därjämte till vad vid 1928 års riksdag i denna fråga förekommit — hemställt

om proposition till 1929 års riksdag om beviljande på allmänna indragningsstaten

av nödigt anslag för upprättande av professuren.

Det större konsistoriet vid universitetet i Lund hemställde vidare i anslutning

till professor Wallengrens och matematisk-naturvetenskapliga sektionens

framställningar i särskild skrivelse till kanslern för rikets universitet den 30

maj 1928, att kanslern ville utverka proposition till 1929 års riksdag om

anvisande av ett anslag å 12,000 kronor för inrättande av ett limnologiskt

laboratorium vid universitetet.

Universitetskanslern har vidare i utlåtande den 19 juli 1928 hemställt om

proposition till 1929 års riksdag angående beviljande av ett extra anslag

för ifrågavarande ändamål, varvid kanslern emellertid ansåg att anslagsbeloppet

borde kunna, på sätt professor Wallengren alternativt föreslagit,

begränsas till 10,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen tillstyrker i utlåtande den 19 september 1928, att anslag

av statsmedel måtte beviljas för anordnande av ett limnologiskt laboratorium

vid Lunds universitet.

Slutligen hemställde det större konsistoriet vid utiiversitetet i Lund i ytterligare

en skrivelse till kanslern den 30 maj 1928, att kanslern ville utverka

proposition till 1929 års riksdag om ett anslag å 9,500 kronor för limnologiska

undersökningar vid det limnologiska laboratoriet i Aneboda.

Med hänvisning till de i ämnet gjorda framställningarna samt efter inhämtande,

att här föreliggande behov hittills blivit tillgodosett medelst

särskilda av Kungl. Maj:t anvisade anslag, har universitetskanslern i ut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 31. 11

låtande den 19 juli 1928 hemställt att, om och i den mån det höjda anslag,

som av de akademiska myndigheterna ansetts behövligt, icke kunde på

annat sätt beredas, Kungl. Maj:t måtte avlåta proposition till 1929 års

riksdag om beviljande för ändamålet av ett extra anslag för budgetåret

1929/1930 till erforderligt belopp.

Sedan lantbruksstyrelsen anbefallts yttra sig över sistnämnda framställning,

har styrelsen inhämtat yttrande i ämnet från styrelsen för södra Sveriges

fiskeriförening, som i skrivelse den 10 september 1928 anfört bland

annat följande:

Beträffande själva anslagsäskandena anser sig styrelsen icke kunna göra

något annat uttalande än att den limnologiska forskningen i vårt land

enligt styrelsens mening på allt sätt bör understödjas, ej minst därför att

den är grundläggande för studiet av de åtgärder, som kunna vidtagas för

böjande av fiskproduktionen i våra sötvatten. Med full förståelse härför

har föreningen också vid sitt sötvattensbiologiska laboratorium i Aneboda

upplåtit arbetsplats för studerande och forskare, som sysslat med limnologiska

undersökningar, vare sig dessa varit av mera teoretisk eller praktisk art.

Föreningen bar också haft den glädjen och förmånen att kunna bereda arbetsplats

även åt nuvarande docenten Einar Naumann, som efter att tidigare

hava arbetat vid laboratoriet under tiden 1912—1925 varit anställd som föreningens

assistent och biolog, och det är just vid föreningens laboratorium

som Naumann utfört huvudparten av de betydande undersökningar, som

fört honom fram i främsta ledet av samtidens sötvattensbiologiska forskare.

Även många andra hava under de gångna åren med framgång bedrivit sötvattens-

och fiskeribiologiska undersökningar vid detta laboratorium, varom

såväl föreningens skrifter som annan in- och utländsk fiskerilitteratur bära

vittne.

Med år 1925 slutade docenten Naumann sin befattning som föreningens

biolog, enär han då fått säkerhet för att utan detta uppdrag kunna fortsätta

sina limnologiska forskningar. Föreningens styrelse utsåg då till hans

efterträdare såsom föreningens biolog docenten i fiskeribiologi, doktor H.

Nordqvist. För att åt docenten Naumann, som då ännu icke erhållit något

särskilt laboratorium på platsen, och åt hans lärjungar alltjämt bereda

ostörd arbetsplats beslöt föreningens styrelse den 28 oktober 1924 »att upplåta

ett rum. i den biologiska anstalten att användas av personer, som vid

Aneboda önska bedriva limnologisk forskning». Att denna upplåtelse av

ett rum åt docenten Naumann och hans elever av styrelsen icke avsetts

vara permanent framgår med all tydlighet av protokollet från styrelsens

sammanträde den 30 juni 1925, där det uttryckligen heter, att ett rum

tillsvidare kostnadsfritt åt docenten Naumann upplåtits.

I anledning av vad professor Wallengren framhållit rörande arbetsplatser

i föreningens dammlaboratorium vill styrelsen bestämt betona att, såsom

ovan framhållits, upplåtelsen av ett rum i föreningens biologiska anstalt i

Aneboda icke får anses vara av permanent natur, men vill styrelsen å andra

sidan framhålla, att den för närvarande icke har någon tanke på att uppsäga

överenskommelsen med docenten Naumann om upplåtelse av detta rum

för de arbeten, han leder.

Att styrelsen än mindre har någon tanke på att nedlägga det sötvattensbiologiska

laboratoriet, då detsamma är oundgängligen nödvändigt för många

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.

av de undersökningar, som utföras i direkt samband med fiskodlingen,

är givet. Dock kan styrelsen icke finna, att föreningen, som i professor

Wallengrens skrivelse framhålles, vid erhållande av vissa engångsanslag för

all framtid skulle vara pliktig att upplåta lokal för ett dammlaboratorium.

De engångsanslag, på vilka härmed syftas, torde vara dels ett anslag å 4,000

kronor från »Lars Hiertas minne», dels ett anslag å 4,000 kronor från

staten. Rörande dessa anslag må anföras följande. I en den 20 juli 1907

daterad, till föreningens styrelse ställd skrivelse hemställde dåvarande fiskeriintendenten

i södra distriktet och sekreteraren i föreningen O. Nordqvist,

»att styrelsen ville i princip godkänna förslaget, att en sötvattensbiologisk

station inrättades i förening med en fiskeriförsöksstation i Aneboda, och

åt förvaltningsutskottet uppdraga att till styrelsen för »Lars Hiertas minne»

ingå med anhållan om ett anslag av 4,000 kronor för stationens utrustning.»

Detta förslag blev av styrelsen godkänt, och samma år erhölls också det

nämnda anslaget, som användes till instrument och inventarier i det då i

Aneboda Mellangård inrymda laboratoriet. För att erhålla medel till uppförande

av en byggnad för den biologiska stationen och en fiskkläckningsanstalt

anhöll föreningen vidare om ett statsanslag, också det till 4,000

kronor. Sedan detta anslag blivit av 1908 års riksdag beviljat, uppfördes

å föreningens område i Aneboda år 1909 en byggnad för sagda ändamål,

i vilken alltsedan dess föreningens sötvattensbiologiska laboratorium varit

inrymt. Att föreningen med mottagande av nämnda anslag skulle iklätt sig

några förpliktelser, som skulle inskränka dess handlingsfrihet beträffande

upplåtelse av arbetsplats vid laboratoriet eller att föreningen »för all framtid»

skulle förpliktigat sig att upplåta lokal för ett dammlaboratorium är

för föreningen främmande. Föreningens styrelse kan emellertid icke tänka

sig annat än att, så länge föreningen äger bestånd, ett dylikt laboratorium

av föreningen skall vidmakthållas, men vill styrelsen dock bestämt betona,

att föreningen måste anses ha full handlingsfrihet att disponera arbetsrummet

vid detta laboratorium på det sätt, som är mest ägnat att gagna

föreningens ändamål. Under inga förhållanden kan styrelsen medgiva, att

visst rum i föreningens laboratorium på obestämd framtid upplåtes åt någon

person på annat sätt än genom överenskommelse med föreningens styrelse,

något som kanske icke heller förutsatts i professor Wallengrens skrivelse,''

fastän skrivelsens formulering kan ge anledning till annan tolkning. En

bestämmelse om att viss plats inom föreningens fastighet »för all framtid»

skulle upplåtas åt annan (i detta fall Lunds universitet för begagnande av

dess professor i limnologi) skulle ju inkräkta på föreningens äganderätt till

fastigheten, något som skulle vara så mycket mera betänkligt som fastigheten

i fråga är intecknad.

För egen del har lantbruksstyrelseti i utlåtande den 19 september 1928

tillstyrkt det begärda anslaget å 9,500 kronor för limnologiska undersökningar

vid laboratoriet i Aneboda. Styrelsen har därvid anfört bland annat

följande:

Lantbruksstyrelsen anser, att upprättandet av en ordnad limnologisk verksamhet

i vårt land är av stor betydelse. För en dylik verksamhet erfordras

utom ett laboratorium vid den institution, i detta fall Lunds universitet, dit

verksamheten är ämnad att förläggas, jämväl ett modernt inrättat fältlaboratorium.

Ett dylikt laboratorium i särskild byggnad har nyligen in
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kttngl. Maj:ts proposition Nr 31.

rättats vid Aneboda i Småland, ocli pågår nu vid detsamma, enligt vad

lantbruksstyrelsen förvissat sig om, eu livlig verksamhet, inriktad på ett

flertal olika limnologiska problem av såväl rent teoretisk som även mera

praktisk art.

Förutom ovannämnda laboratorium har för den limnologiska fältverksamheten

vid Aneboda hittills även disponerats ett rum i södra Sveriges liskeriförenings

lahoratorie- och kläckningsbyggnad i Aneboda.

I den skrivelse från professor Wallengren, som ligger till grund för förevarande

framställning, uttalas den meningen, att meranämnda fiskeriföreiiing

skulle hava skyldighet att hålla detta rum för all framtid disponibelt för

den limnologiska verksamhetens utövande. Lantbruksstyrelsen vill emellertid

framhålla, att någon direkt skyldighet för föreningen att vare sig nu

eller för all framtid upplåta ett rum för den ovannämnda till Lunds universitet

anknutna limnologiska verksamheten ej torde förefinnas. A andra

sidan vill lantbruksstyrelsen erinra, att det anslag å 4,000 kronor, som

föreningen år 1908 erhöll »för uppförandet av en byggnad för inrymmande

av en tiskkläckningsanstalt och ett sötvattensbiologiskt laboratorium,» givetvis

innebär skyldighet för föreningen att upprätthålla eu sötvattensbiologisk

verksamhet. Lantbruksstyrelsen får därför gentemot föreningens i ovannämnda

skrivelse gjorda uttalande beträffande dispositionen av nämnda

arbetsrum framhålla, att föreningen genom mottagandet av nämnda anslag

torde hava utfäst sig att använda detsamma för en dylik verksamhet, och

att sålunda föreningen icke torde äga frihet att utan vidare disponera arbetsrummet

på det sätt, som föreningen själv anser mest ändamålsenligt och

för dess verksamhet gagnande. Detta torde nämligen kunna innebära, att

laboratoriet i en framtid kunde komma att användas till andra ändamål än

vartill det från början varit avsett.

Jag torde slutligen i detta sammanhang få meddela följande. För budgetåret

1928/1929 hade styrelsen för limnologiska laboratoriet i Aneboda anhållit

om ett anslag av 9,500 kronor. Genom beslut den 24 augusti 1928

beviljade Kungl. Maj:t, såsom förut erinrats, för ändamålet samma anslag

som under föregående budgetår eller 6,000 kronor.

I skrivelse den 21 september 1928 har nu styrelsen — med förmälan att

det icke vore möjligt att med anlitande av sagda anslag bestrida de utgifter,

som avsåge anläggning och underhåll av vägar och båtbryggor samt av

byggnader, ävensom att dessa kostnader för budgetåret 1928 1929 tillfälligtvis

torde komma att stiga till cirka 4,500 kronor — hemställt, att Kungl.

Maj:t ville bevilja styrelsen ett engångsanslag å 4,500 kronor för täckande

av denna brist i huvudsaklig överensstämmelse med skrivelsen bilagt

förslag.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 5 oktober 1928 tillstyrkt ett ytterligare

anslag av statsmedel för laboratoriet för budgetåret 1928/1929 med

3,500 kronor.

Såsom av den nu utav mig lämnade redogörelsen framgår, har frågan

om en personlig professur i limnologi för docenten Naumann redan varit

Departe
mentschefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj ds ''proposition Nr 31.

föremål för riksdagens prövning. Jag torde alltså icke här vidare behöva

uppehålla mig vid limnologiens stora betydelse för vårt land eller docenten

Naumanns synnerligen väl bestyrkta vetenskapliga kvalifikationer. Dessa

förhållanden belysas ytterligare av den utav de akademiska myndigheterna

verkställda utredningen ävensom av de av talrika in- och utländska vetenskapsmän

avgivna vitsorden. Vid sådant förhållande tvekar jag icke att

föreslå, att sådana åtgärder måtte vidtagas från statsmakternas sida, som

sätta Naumann i tillfälle att jämväl i fortsättningen under gynnsamma

yttre betingelser ägna sig åt sin vetenskapliga verksamhet. I anslutning

till de akademiska myndigheternas förslag tillstyrker jag därför, att vid

universitetet i Lund måtte från och med den 1 juli 1929 inrättas en personlig

professur i limnologi för Naumann.

Avlöningen för denna professur, som skall vara densamma som för övriga

universitetsprofessurer, bör beräknas till 12,000 kronor, därav 8,000 kronor

lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar, varjämte lönen efter 5 år kan

höjas med 1,000 kronor. Professuren torde i pensionshänseende böra likställas

med ordinarie universitetsprofessurer och följaktligen vara underkastad

bestämmelserna i 1907 års lag angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension.

I en till ecklesiastikdepartementet ingiven skrift har docenten Naumann

förklarat sig villig att mottaga den för honom ifrågasatta personliga professuren.

Såsom professor Wallengren i sin skrivelse närmare framhållit,

svnas de skyldigheter, som skola tillkomma professurens innehavare, i första

hand böra gå ut på ett utforskande av de limnologiska förhållandena inom

vårt land, men därjämte torde med befattningen jämväl böra förenas en viss

undervisningsskyldighet. De härför erforderliga föreskrifterna synas, sedan

vederbörande universitetsmyndigheter avgivit ett närmare preciserat förslag

härutinnan, böra utfärdas av Kungl. Maj:t.

Ett vetenskapligt forskningsarbete inom limnologien är tydligtvis icke möjligt

utan tillgång till ett väl beläget och lämpligt inrett laboratorium, som tilllika

är försett med nödiga apparater. Ett sådant laboratorium finnes redan i

det i framställningen berörda Anebodalaboratoriet. Detta laboratorium är uppfört

med medel från C. F. Lundströms stiftelse och står för närvarande under

en särskild styrelse. Enligt från professor Wallengren erhållna upplysningar

är det nämnda styrelses avsikt att, om en personlig professur i limnologi

inrättas för docenten Naumann, det s. k. sjölaboratoriet skulle med full äganderätt

överlämnas till Lunds universitet äveusom att universitetet skulle övertaga

styrelsens funktion. I den händelse riksdagen bifaller förslaget om den

personliga professuren för Naumann, kommer alltså den nu fungerande styrelsen

att upphöra och universitetet att inträda i de funktioner, som hittills

tillkommit nämnda styrelse.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 31. 15

Såsom av det tidigare återgivna gåvobrevet framgår, har vidare under

viss förutsättning den del av det från Södra Aneboda avsöndrade och under

benämningen »Limnologen» lagfarna område i Aneboda socken, varå

det s. k. sjölaboratoriet är uppfört, blivit skänkt till Lunds universitet. Enligt

ett handlingarna bifogat intyg är den tomt med tillhörande strandrätt,

varå laboratoriet uppförts, icke besvärad med några inteckningar. Skulle

förslaget om en professur för Naumann vinna riksdagens bifall, torde det

framdeles böra ankomma på Lunds universitet att vidtaga åtgärder för att

det i gåvobrevet omförmälda området jämte därå befintliga byggnader varda

med full äganderätt överlämnade till universitetet.

Av den i ärendet lämnade redogörelsen framgår, att docenten Naumann

hittills har fått disponera ett rum i den södra Sveriges fiskeriförening tillhöriga

byggnaden i Aneboda. Professor Wallengren och i viss utsträckning

även lantbruksstyrelsen hava hållit före, att statsverket på grund av ett utav

1908 års riksdag till fiskeriföreningen lämnat statsbidrag skulle vara berättigat

att även i fortsättningen disponera detta utrymme. Häremot har dock

fiskeriföreningens styrelse i skrivelse den 10 september 1928 inlagt sin gensaga,

varvid styrelsen tillika framhållit, att för närvarande ingen förändring

avsåges i de nu bestående förhållandena.

Jag har emellertid ansett mig böra närmare undersöka, i vilken utsträckning

det limnologiska laboratoriets arbeten äro beroende av dispositionsrätt

till utrymmena i fiskeriföreningens lokaler, och har jag i detta hänseende

från docenten Naumann erfarit följande:

Laboratoriets lokaler torde för närvarande få anses som fullt tillräckliga.

Sommarhalvåret 1928 hölls i desamma en kurs för 12 studerande, varjämte

laboratoriet besöktes av ett 20-tal specialister. Förutom sina egna lokaler

disponerar laboratoriet tills vidare över ett arbetsrum i en av södra Sveriges

fiskeriförening med statsanslag uppförd fastighet. Emellertid föreligger

icke något som helst behov för laboratoriet att disponera detta rum i

södra Sveriges fiskeriförenings fastighet. Dispositionsrätten är snarast att

fatta som ett led i det samarbete, som föreningens ledande män alltjämt

önskat underhålla med laboratoriet. Skulle dispositionsrätten upphöra —

vilket tydligen jämlikt lantbruksstyrelsens uttalande endast torde kunna förutses,

om den vetenskapliga verksamheten vid föreningen når en sådan omfattning,

att föreningens nuvarande laboratorium med fyra arbetsplatser,

varav dock år 1928 endast högst en varit besatt, skulle befinnas otillräckligt

— så äger limnologiska laboratoriet i egen fastighet tillräckliga

lokaler för sitt behov.

Av det nu anförda torde framgå, att några egentliga engångskostnader

för övertagandet av Anebodalaboratoriet icke äro att förvänta.

Härefter vill jag övergå till frågan om de årliga kostnaderna för ett

limnologiskt laboratorium i Lund ävensom för det därmed förenade fältlaboratoriet

i Aneboda.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.

Såsom jag förut erinrat, har verksamheten vid Aneboda under åtskilliga

år åtnjutit understöd av statsmedel, vilka understöd under de senaste budgetåren

uppgått till 6,000 kronor årligen.

I den framställning, som låg till grund för Kungl. Maj ds beslut den 24

augusti 1928 om anslag för laboratoriet för budgetåret 1928/1929, hade

emellertid styrelsen hemställt om ett anslag för sagda tid av 9,500 kronor

och därvid motiverat de olika anslagsbehoven på följande sätt:

Föreståndaren. De limnologiska undersökningarna vid Aneboda hava hittills

måst begränsas till en kortare tid av året. Under åren 1925/1926 och

1926/1927 har ledaren, som eljest i egenskap av docent i limnologi vid

Lunds universitet varit bosatt i Lund och där icke innehaft någon ordinarie

befattning, åtnjutit en dagsersättning jämte reseersättning enligt resereglementets

klass II C. Från och med året 1927/1928 utgår ingen rese- och

traktamentsersättning utan i stället ett arvode i ett för allt av 2,000 kronor

per år. Så länge föreståndaren som akademisk lärare är knuten till Lunds

universitet men icke innehar någon fast anställning vid universitetet, torde

han alltjämt för sin vistelse i Aneboda böra åtnjuta skälig ersättning för

sitt arbete där jämte därmed förenade extra omkostnader av förslagsvis 2,000

kronor per år. I denna summa äro dock icke inräknade direkta resekostnader

mellan Lund och Aneboda. För övriga för verksamheten erforderliga

resor torde han böra åtnjuta ersättning enligt gällande resereglemente. För

resor torde därför böra anslås förslagsvis 500 kronor per år.

Vetenskapligt biträde. Med den omfattning, som verksamheten vid Aneboda

har, kan ett vetenskapligt skolat biträde åtminstone under en del av

året icke undvaras. Det är emellertid möjligt att härför vinna yngre forskare,

som jämsides med sitt arbete i laboratoriets tjänst kunna syssla med egna

undersökningar, och vilkas berättigade ekonomiska intressen kunna tillgodoses

med förhållandevis små belopp, nämligen cirka 150 kronor per månad

jämte reseersättning. Erfarenheterna från de senaste åren, då ett flertal

yngre forskare på detta sätt varit knutna till laboratoriet, ha till fullo ådagalagt

det tjänliga i denna anordning. För ändamålet beräknas ett belopp av

1,500 kronor.

Till laboratoriets underhåll och övriga driftkostnader beräknas en summa

av 5,500 kronor. Detta anslag avses då ungefärligen fördelat på bland

annat följande poster:

L Till underhåll av byggnader och erforderliga utbyggnader därav samt

till underhåll av tomt och vägar 1,000 kronor.

2. Till underhåll av bryggor, underhållning och nyanskaffning av båtar,

motoroljor in. m. 750 kronor.

3. Arlig komplettering och reparation av instrument. För de limnologiska

undersökningarna äro åtskilliga instrument nödvändiga. Slitningen är överhuvudtaget

mycket stor, förlustrisken avsevärd. Med hänsyn till limnologiens

snabba utveckling måste vidare räknas med en förhållandevis stor nyanskaffning.

Då vidare flertalet apparater för närvarande endast finnas i ett

exemplar, måste ovillkorligen en successiv dubblering av hela apparatutrustningen

ske. Av dessa grunder torde denna post icke kunna sättas lägre

än 1,500 kronor.

4. Till prenumeration på limnologiska facktidskrifter, inköp av övrig nödig

litteratur, bindning m. m. 750 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majy.ts proposition Nr .77.

5. Till laboratoriekostnader i egentlig mening (eldning och städning, glas,

reagentier o. s. v.) 1,000 kronor.

6. Till kostnader för resor inom området (skjutsar och hantlangare m. in.),

frakter och transporter 500 kronor.

I sin till grund för universitetsmyndigheternas äskande liggande framställning

har professor Wallengren hemställt om samma årsanslag å 9,500

kronor jämväl i framtiden, och utgår jag från att enahanda beräkningsgrunder

förelegat i avseende å det nu begärda beloppet som beträffande det

för budgetåret 1928/1929 äskade.

Vid ett bifall till förslaget om en personlig professur för Naumann torde

emellertid det av styrelsen beräknade beloppet å 2,000 kronor i föreståndararvode

— vilket arvode av styrelsen just motiverats med att Naumann

icke innehade någon fast anställning vid universitetet — icke vara erforderligt.

Däremot torde- medel böra beräknas för nödiga resor för Naumann mellan

Aneboda och Lund. Styrelsen har beräknat resekostnaderna till omkring

500 kronor årligen, och häremot har jag intet att invända.

Behovet av ett vetenskapligt biträde vid Anebodalaboratoriet anser jag

vara väl styrkt. Det härför beräknade anslaget å 1,500 kronor årligen synes

mig rimligt, och jag vill alltså tillstyrka detsamma.

Jag anser mig likaså kunna tillstyrka anslagen å 1,000 kronor till underhåll

av byggnader, tomt och vägar m. m., å 750 kronor till underhåll av

bryggor, båtar o. s. v., å 1,500 kronor till årlig komplettering och reparation

av instrument, å 1,000 kronor till laboratoriekostnader i egentlig mening

samt å 500 kronor till kostnader för resor inom området, frakter och

transporter m. m.

Det till prenumeration på facktidskrifter, inköp av övrig nödig litteratur

m. m. beräknade beloppet å 750 kronor synes mig kunna begränsas till

500 kronor. I anslutning härtill anser jag alltså de årliga driftkostnaderna

böra beräknas till 7,250 kronor.

Såsom ovan erinrats, har den nuvarande Anebodastyrelsen anhållit om

ett engångsanslag å 4,500 kronor för budgetåret 1928/1929 till uppförande

av vissa redskapshus, båtbrygga m. m. Jag har icke ansett mig kunna förorda

ett särskilt belopp för detta ändamål, men förutsätter, att det skall

varda den blivande ledningen av Anebodalaboratoriet möjligt att inom

ramen för det föreslagna ökade årsanslaget successivt tillgodose jämväl nu

senast berörda behov. Jag vill vidare framhålla, att från nämnda årsanslag

av 7,250 kronor jämväl böra, såsom ock av universitetsmyndigheterna synes

hava förutsatts, bestridas erforderliga årliga kostnader för det limnologiska

laboratorium vid universitetet i Lund, vartill jag i det följande återkommer.

I likhet med vad hittills plägat iakttagas beträffande årsanslag till med

personliga professurer förenade institutioner synes detta anslag lämpligen

böra uppföras å allmänna indragningsstaten.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 24 häft. (Nr 31.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.

Professor Wallengren har slutligen framhållit nödvändigheten av att arbetslokaler

även beredas vid Lunds universitet. Sådana hava tidigare, ehuru

i ytterst begränsad omfattning, kunnat ställas till förfogande inom botaniska

laboratoriet. På grund av den utav 1928 års riksdag beslutade nybyggnaden

för geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid universitetet

blir det emellertid möjligt att förlägga det limnologiska laboratoriet

till de lokaler inom den förutvarande medicinskt-kemiska institutionsbyggnaden,

som nu disponeras av geologisk-mineralogiska institutionen.

För de nya lokalernas möblering bliver ett engångsauslag nödvändigt.

Enligt en framställningen bifogad kostnadsberäkning, till vilken jag här

tillåter mig att hänvisa, skulle kostnaderna för anskaffande av nödiga skåp,

hyllor, bord, stolar o. s. v. uppgå till 4,500 kronor eller, om den lösa inredningen

utföres i ek och mera solitt, 6,500 kronor. Såsom universitetskanslern

framhållit, torde ett anslag för ändamålet av 4,500 kronor vara

tillräckligt, och tillstyrker jag förslag härom till riksdagen.

Slutligen torde det bliva erforderligt, att laboratoriet utrustas med sådan

apparatur av mera allmän beskaffenhet, som hittills erhållits till låns från

andra institutioner. Kostnaderna härför uppgå enligt en vid framställningen

fogad kostnadsberäkning, vartill jag här tillåter mig att hänvisa, till 5,500

kronor, och häremot har jag icke funnit något att erinra.

De båda nu omförmälda anslagen å 4,500 kronor och 5,500 kronor hava

karaktären av engångsanslag och synas på grund härav böra upptagas under

åttonde huvudtiteln såsom ett reservationsanslag.

De årliga kostnader, som framdeles ifrågakomma för laboratorieverksamheten

i Lund, synas, såsom jag tidigare framhållit, böra bestridas ur det

av mig tillstyrkta anslaget å allmänna indragningsstaten å 7,250 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att för docenten, filosofie doktorn Einar

Christian Leonard Naumann må vid universitetet i Lund

från och med den 1 juli 1929 inrättas en personlig professur

i limnologi med de åligganden för Naumann, som av Kungl.

Maj:t bestämmas,

dels föreskriva, att Naumann skall vara skyldig såväl att

i tillämpliga delar underkasta sig de för universitetsprofessurer

i allmänhet för åtnjutande av nu gällande avlöningsförmåner

stadgade villkoren och bestämmelserna som ock

att vid den ålder, då annan universitetsprofessor är skyldig

avgå från sin tjänst, mot åtnjutande av pension, beräknad

efter samma grunder, som stadgats beträffande övriga universitetsprofessorer,

frånträda sin ifrågavarande professur,

dels bestämma, att Naumann skall såsom innehavare av den

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.

nu beslutade professuren från allmänna indragniugsstaten

åtnjuta cn avlöning av 12,000 kronor, därav 8,000 kronor

lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar, jämte efter

fem års tjänstgöring ett ålderstillägg å lönen å 1,000 kronor,

ävensom varda i pensionshänseende likställd med ordinarie

universitetsprofessor och följaktligen vara underkastad bestämmelserna

i 1907 års lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension;

dels till bestridande av kostnaderna för uppehållande av

verksamheten vid ett limnologiskt laboratorium i Lund ävensom

ett med detsamma förenat fältlaboratorium i Aneboda

m. m. å allmänna indragniugsstaten anvisa ett årligt belopp

av................................ 7,250 kronor

att utgå under den tid, Naumann innehar här ifrågavarande

personliga professur,

dels ock till möblering och utrustning m. m. av ett limnologiskt

laboratorium vid universitetet i Lund under åttonde

huvudtiteln under rubrik E. Universiteten, den medicinska

undervisningen m. m., Lunds universitet för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av............................... 10,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordna, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

I. A. Hedenlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:167 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en personlig professur i limnologi för docenten Einar Naumann in. in. s. 11 i texten
  2. SBU 1929:1 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 1 s. 1 i texten