Sök i Ratio Lex

Angående efterskänkande av visst ny hy g g n a ds b e l opp

1929-02-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:61, Angående efterskänkande av visst ny hy g g n a ds b e l opp

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition nr 61.

1

tfr 61.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående efterskänkande

av visst ny hy g g n a ds b e l opp.; given Stockholms

slott den 1 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj ds

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sven Liibeck.

Utdrag av protokollet över social ärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 1 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lund vik, Borell, von Steyeen, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Lubeck anför:

Hos Kungl. Maj:t har förre landsfiskalen i Valkebo distrikt Sköld Gustaf

Leffler anhållit att bliva befriad från erläggande av 2,700 kronor, vilket belopp

han vid laga av- och tillträdessyn den 14 maj 1926 å landsfiskalsbostället

Vj mantal Lilla Greby nr 1 i Yikingstads socken av Östergötlands

län förpliktats att såsom ersättning för nybyggnadsskyldighet utgiva till

kronan.

Av handlingarna i ärendet inhämtas i huvudsak följande.

I egenskap av kronolänsman i Valkebo härad tillträdde Leffler nämnda

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 48 häft. (Nr 61.)

242 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

boställe den 14 mars 1890. Därvid blev, enligt därom träffad överenskommelse,

en den 21 maj 1889 å bostället förrättad laga av- oeli tillträdessyn

gällande såsom tillträdessyn för honom. Yid sistberörda syneförrättning

hade vederbörande boställshavare förpliktats, bland annat, att före sitt avträdande

av bostället uppföra ett nytt boningshus, eller, om detta försummades,

till tillträdaren utgiva 2,800 kronor 77 öre, till vilket belopp kostnaden

för byggnadens uppförande beräknats. I senare fallet skulle det åligga tillträdaren

att inom tre år därefter uppföra huset på närmare föreskrivet sätt.

Efter sitt tillträde av bostället uppförde Leffler, som bekommit nyss angivna

belopp om 2,800 kronor 77 öre, nytt boningshus. År 1918 tillträdde

Leffler landsfiskalstjänsten i Yalkebo distrikt, varifrån han den 30 september

1925 efter uppnådd pensionsålder erhöll avsked.

Genom gemensamt beslut den 29 januari 1926 förordnade härefter kammarkollegium

och statskontoret, att ifrågavarande boställe skulle från och

med den 14 mars samma år indragas till statsverket. Vid i anledning härav

den 14 maj 1926 å bostället verkställd laga av- och tillträdessyn föreskrevs,

bland annat, att å bostället befintligt redskapshus med spannmålsvind, som

befunnits otillräckligt för boställets behov, skulle på sätt vid syneförrättningen

angavs nybyggas och uppföras på närmare angiven plats för en beräknad

kostnad av 2,700 kronor, vilket belopp skulle anses motsvara 15 års

nybyggnadsskyldighet, och förpliktades Leffler, då han efter sitt avträdande

av bostället den 14 mars 1926 icke ägde rätt att fullgöra några nybyggnadseller

reparationsarbeten å bostället, att till kronan såsom tillträdare genast

utgiva sistnämnda belopp.

Sedermera har bostället försålts i tre särskilda lotter, litt. A, litt. B och

litt. C, för ett sammanlagt belopp av 34,395 kronor. Det av Leffler uppförda

boningshuset var den 14 mars 1926 brandförsäkrat för 20,000 kronor.

Till stöd för nu föreliggande ansökning har Leffler anfört huvudsakligen

följande.

Genom nybyggandet av boningshuset hade han råkat i skuld med omkring

4,000 kronor. Kostnaderna för husets uppförande hade nämligen, då

detsamma inretts med två kök och sju rum jämte vindar m. m. i stället för

föreskrivna stuga och två kamrar, uppgått till något över 5,000 kronor,

vartill kommit vissa ytterligare utgifter i samband med bygget. Som Leffler

utan nämnvärt anlitande av skriv- eller tjänstebiträde skött tjänsten, hade

avsevärt mera tid än som belöpte på en normalarbetsdag erfordrats för

tjänstens behöriga fullgörande. Till följd därav hade icke någon tid blivit

övrig för inkomstgivande enskilda uppdrag. Med de små inkomster, han

åtnjutit som länsman, hade ränta å skulden icke kunnat erläggas, än mindre

hade amortering därå kunnat verkställas. Skulden hade i anledning härav

ej ens kunnat begränsas till det ursprungliga beloppet utan efterhand växt,

till dess gynnsammare avlöningar under den senare tiden möjliggjort någon

avbetalning. Skulden vore dock ännu delvis obetald. Att anskaffa det

ifrågavarande beloppet, 2,700 kronor, vore omöjligt för Leffler. Exekutivt

uttagande av detsamma skulle bringa honom i konkurs. Det syntes hårt,

om han, sedan han efter 36 års tjänstgöring uppnått pensionsåldern, skulle

underkastas obehaget och nesan av en konkurs, därifrån han hittills genom

ett sparsamt och enkelt levnadssätt kunnat fria sig.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

Vid boställets försäljning — liar Leffler vidare anfört — liade lotten litt. B

angivits som huvudgård. Å denna lott vore ladugård och spannmålsvind

med bodar belägna. Det hade varit avsett, att jämväl ifrågavarande nybyggnad

till redskapshus med spannmålsvind skulle uppföras å huvudgården.

Sagda ägolott omfattade dock icke fullt hälften av boställets hela förutvarande

areal, vid vilket förhållande den redan befintliga ladugården och

sädesboden lämnade mer än tillräckligt utrymme för huvudgårdens behov.

Något verkligt behov av nybyggnad förelåge sålunda ej längre, och den med

ifrågavarande belopp avsedda nybyggnaden komme ej heller att äga rum.

Nyodling å bostället hade icke skett, sedan Leffler tillträtt detsamma.

Vidare hade, enligt vad Leffler ytterligare anfört, bostället, särskilt genom

nybyggandet av boningshuset, erhållit ett så betydligt ökat värde, att detta

i högst väsentlig grad bidragit till att huvudgården kunnat betinga så högt

försäljningspris, som vid försäljningen uppnåtts, eller 23,000 kronor.

Lefflers nuvarande ekonomiska förhållanden belysas i ett av landstingsmannen

David Ekman, Nykil, och kronokassören Henrik Häger, Linköping,

den 1 december 1928 utfärdat intyg. Enligt detta intyg utgjorde Lefflers

skulder -— med inräknande av ifrågavarande belopp å 2,700 kronor — 9,740

kronor, vartill komme årligen återkommande utgifter till sammanlagt belopp

av omkring 750 kronor. Vad angår Lefflers tillgångar, heter det i intyget,

att desamma utgjordes av Lefflers gamla lösörebo, vilket, sedan det utmätningsfria

undantaget från dragits, icke torde i fall av exekutiv försäljning

betinga över 500 kronor samt vid konkurs ej skulle lämna någon behållning

utöver omkostnaderna. Intygsgivarna hava slutligen förklarat, att de ansåge

Lefflers ekonomiska ställning icke vara sådan, att nybyggnadskostnaden

kunde av honom gäldas eller hos honom uttagas, utan att han därigenom

skulle bringas till ruin och således lida oersättlig skada.

Domänintendenten i Östergötlands län har förordat bifall till ansökningen

och därvid, bland annat, anfört, att ett uttagande av ifrågavarande belopp

helt säkert komme att medföra konkurs och ekonomisk ruin för Leffler, samt

att efter boställets uppdelning och försäljning ett redskapshus av vid synen

föreslagen storlek vore obehövligt.

Vederbörande syneförrättare, landsfogden i Östergötlands län, har på de av

domänintendenten anförda skälen hemställt, att Kungl. Maj.t måtte behjärta

ansökningen.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har på grund av vad i ärendet förekommit

och vad länsstyrelsen hade sig bekant om Lefflers ekonomiska ställning

tillstyrkt bifall till framställningen.

Kammarkollegium har, under hänvisning till vad i ärendet förekommit och

då med hänsyn till Lefflers svaga ekonomiska ställning enligt kollegii mening

starka billighetsskäl talade för bifall till den gjorda framställningen,

hemställt, att Leffler måtte befrias från utgivandet av ifrågavarande nybyggnadsbelopp

om 2,700 kronor.

Statskontoret har anfört följande.

Visserligen torde vissa billighetsskäl kunna anföras för medgivande åt

Leffler av befrielse från inbetalning av beloppet; men då det här vore fråga

om en Leffler lagligen ålagd förpliktelse, från vilken han näppeligen kunde

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj-.ts proposition nr 61.

befrias utan riksdagens medgivande, kunde statskontoret för sin del knappast

finna, att den lämnade utredningen gåve vid handen, att tillräckliga skäl

förelåge för att göra framställning till riksdagen om beloppets efterskänkande.

I likhet med kammarkollegium finner jag starka billighetsskäl tala för att

Leffler befrias från utgivandet av ifrågavarande nybyggnadsbelopp. Jag har

därvid även beaktat, att den med beloppet avsedda nybyggnaden såsom numera

överflödig icke behöver komma till utförande. Då emellertid, såsom

statskontoret antytt, för den ifrågasatta befrielsen torde krävas medverkan

av riksdagen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre landsfiskalen i Yalkebo distrikt Sköld Gustaf Leffler

må befrias från skyldighet att erlägga ett belopp av 2,700 kronor,

vilket han vid laga av- och tillträdessyn den 14 maj 1926 å

landsfiskalsbostället V2 mantal Lilla Greby nr 1 i Yikingstads

socken av Östergötlands län förpliktats att utgiva till kronan.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenItegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Swartling.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:77 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående efterskänkande av visst nybyggnadsbelopp. a1 i texten