Angående efterskänkande av visst ny hy g g n a ds b e l opp
1929-02-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1929:61, Angående efterskänkande av visst ny hy g g n a ds b e l opp
Dokumentets text
Kungl. Maj.-ts proposition nr 61.
1
tfr 61.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående efterskänkande
av visst ny hy g g n a ds b e l opp.; given Stockholms
slott den 1 februari 1929.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj ds
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Sven Liibeck.
Utdrag av protokollet över social ärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 1 februari 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lund vik, Borell, von Steyeen, Malmberg,
Lindskog, Bissmark, Johansson.
Departementschefen, statsrådet Lubeck anför:
Hos Kungl. Maj:t har förre landsfiskalen i Valkebo distrikt Sköld Gustaf
Leffler anhållit att bliva befriad från erläggande av 2,700 kronor, vilket belopp
han vid laga av- och tillträdessyn den 14 maj 1926 å landsfiskalsbostället
Vj mantal Lilla Greby nr 1 i Yikingstads socken av Östergötlands
län förpliktats att såsom ersättning för nybyggnadsskyldighet utgiva till
kronan.
Av handlingarna i ärendet inhämtas i huvudsak följande.
I egenskap av kronolänsman i Valkebo härad tillträdde Leffler nämnda
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 48 häft. (Nr 61.)
242 29
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 61.
boställe den 14 mars 1890. Därvid blev, enligt därom träffad överenskommelse,
en den 21 maj 1889 å bostället förrättad laga av- oeli tillträdessyn
gällande såsom tillträdessyn för honom. Yid sistberörda syneförrättning
hade vederbörande boställshavare förpliktats, bland annat, att före sitt avträdande
av bostället uppföra ett nytt boningshus, eller, om detta försummades,
till tillträdaren utgiva 2,800 kronor 77 öre, till vilket belopp kostnaden
för byggnadens uppförande beräknats. I senare fallet skulle det åligga tillträdaren
att inom tre år därefter uppföra huset på närmare föreskrivet sätt.
Efter sitt tillträde av bostället uppförde Leffler, som bekommit nyss angivna
belopp om 2,800 kronor 77 öre, nytt boningshus. År 1918 tillträdde
Leffler landsfiskalstjänsten i Yalkebo distrikt, varifrån han den 30 september
1925 efter uppnådd pensionsålder erhöll avsked.
Genom gemensamt beslut den 29 januari 1926 förordnade härefter kammarkollegium
och statskontoret, att ifrågavarande boställe skulle från och
med den 14 mars samma år indragas till statsverket. Vid i anledning härav
den 14 maj 1926 å bostället verkställd laga av- och tillträdessyn föreskrevs,
bland annat, att å bostället befintligt redskapshus med spannmålsvind, som
befunnits otillräckligt för boställets behov, skulle på sätt vid syneförrättningen
angavs nybyggas och uppföras på närmare angiven plats för en beräknad
kostnad av 2,700 kronor, vilket belopp skulle anses motsvara 15 års
nybyggnadsskyldighet, och förpliktades Leffler, då han efter sitt avträdande
av bostället den 14 mars 1926 icke ägde rätt att fullgöra några nybyggnadseller
reparationsarbeten å bostället, att till kronan såsom tillträdare genast
utgiva sistnämnda belopp.
Sedermera har bostället försålts i tre särskilda lotter, litt. A, litt. B och
litt. C, för ett sammanlagt belopp av 34,395 kronor. Det av Leffler uppförda
boningshuset var den 14 mars 1926 brandförsäkrat för 20,000 kronor.
Till stöd för nu föreliggande ansökning har Leffler anfört huvudsakligen
följande.
Genom nybyggandet av boningshuset hade han råkat i skuld med omkring
4,000 kronor. Kostnaderna för husets uppförande hade nämligen, då
detsamma inretts med två kök och sju rum jämte vindar m. m. i stället för
föreskrivna stuga och två kamrar, uppgått till något över 5,000 kronor,
vartill kommit vissa ytterligare utgifter i samband med bygget. Som Leffler
utan nämnvärt anlitande av skriv- eller tjänstebiträde skött tjänsten, hade
avsevärt mera tid än som belöpte på en normalarbetsdag erfordrats för
tjänstens behöriga fullgörande. Till följd därav hade icke någon tid blivit
övrig för inkomstgivande enskilda uppdrag. Med de små inkomster, han
åtnjutit som länsman, hade ränta å skulden icke kunnat erläggas, än mindre
hade amortering därå kunnat verkställas. Skulden hade i anledning härav
ej ens kunnat begränsas till det ursprungliga beloppet utan efterhand växt,
till dess gynnsammare avlöningar under den senare tiden möjliggjort någon
avbetalning. Skulden vore dock ännu delvis obetald. Att anskaffa det
ifrågavarande beloppet, 2,700 kronor, vore omöjligt för Leffler. Exekutivt
uttagande av detsamma skulle bringa honom i konkurs. Det syntes hårt,
om han, sedan han efter 36 års tjänstgöring uppnått pensionsåldern, skulle
underkastas obehaget och nesan av en konkurs, därifrån han hittills genom
ett sparsamt och enkelt levnadssätt kunnat fria sig.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 61.
Vid boställets försäljning — liar Leffler vidare anfört — liade lotten litt. B
angivits som huvudgård. Å denna lott vore ladugård och spannmålsvind
med bodar belägna. Det hade varit avsett, att jämväl ifrågavarande nybyggnad
till redskapshus med spannmålsvind skulle uppföras å huvudgården.
Sagda ägolott omfattade dock icke fullt hälften av boställets hela förutvarande
areal, vid vilket förhållande den redan befintliga ladugården och
sädesboden lämnade mer än tillräckligt utrymme för huvudgårdens behov.
Något verkligt behov av nybyggnad förelåge sålunda ej längre, och den med
ifrågavarande belopp avsedda nybyggnaden komme ej heller att äga rum.
Nyodling å bostället hade icke skett, sedan Leffler tillträtt detsamma.
Vidare hade, enligt vad Leffler ytterligare anfört, bostället, särskilt genom
nybyggandet av boningshuset, erhållit ett så betydligt ökat värde, att detta
i högst väsentlig grad bidragit till att huvudgården kunnat betinga så högt
försäljningspris, som vid försäljningen uppnåtts, eller 23,000 kronor.
Lefflers nuvarande ekonomiska förhållanden belysas i ett av landstingsmannen
David Ekman, Nykil, och kronokassören Henrik Häger, Linköping,
den 1 december 1928 utfärdat intyg. Enligt detta intyg utgjorde Lefflers
skulder -— med inräknande av ifrågavarande belopp å 2,700 kronor — 9,740
kronor, vartill komme årligen återkommande utgifter till sammanlagt belopp
av omkring 750 kronor. Vad angår Lefflers tillgångar, heter det i intyget,
att desamma utgjordes av Lefflers gamla lösörebo, vilket, sedan det utmätningsfria
undantaget från dragits, icke torde i fall av exekutiv försäljning
betinga över 500 kronor samt vid konkurs ej skulle lämna någon behållning
utöver omkostnaderna. Intygsgivarna hava slutligen förklarat, att de ansåge
Lefflers ekonomiska ställning icke vara sådan, att nybyggnadskostnaden
kunde av honom gäldas eller hos honom uttagas, utan att han därigenom
skulle bringas till ruin och således lida oersättlig skada.
Domänintendenten i Östergötlands län har förordat bifall till ansökningen
och därvid, bland annat, anfört, att ett uttagande av ifrågavarande belopp
helt säkert komme att medföra konkurs och ekonomisk ruin för Leffler, samt
att efter boställets uppdelning och försäljning ett redskapshus av vid synen
föreslagen storlek vore obehövligt.
Vederbörande syneförrättare, landsfogden i Östergötlands län, har på de av
domänintendenten anförda skälen hemställt, att Kungl. Maj.t måtte behjärta
ansökningen.
Länsstyrelsen i Östergötlands län har på grund av vad i ärendet förekommit
och vad länsstyrelsen hade sig bekant om Lefflers ekonomiska ställning
tillstyrkt bifall till framställningen.
Kammarkollegium har, under hänvisning till vad i ärendet förekommit och
då med hänsyn till Lefflers svaga ekonomiska ställning enligt kollegii mening
starka billighetsskäl talade för bifall till den gjorda framställningen,
hemställt, att Leffler måtte befrias från utgivandet av ifrågavarande nybyggnadsbelopp
om 2,700 kronor.
Statskontoret har anfört följande.
Visserligen torde vissa billighetsskäl kunna anföras för medgivande åt
Leffler av befrielse från inbetalning av beloppet; men då det här vore fråga
om en Leffler lagligen ålagd förpliktelse, från vilken han näppeligen kunde
Departements
chefen.
4 Kungl. Maj-.ts proposition nr 61.
befrias utan riksdagens medgivande, kunde statskontoret för sin del knappast
finna, att den lämnade utredningen gåve vid handen, att tillräckliga skäl
förelåge för att göra framställning till riksdagen om beloppets efterskänkande.
I likhet med kammarkollegium finner jag starka billighetsskäl tala för att
Leffler befrias från utgivandet av ifrågavarande nybyggnadsbelopp. Jag har
därvid även beaktat, att den med beloppet avsedda nybyggnaden såsom numera
överflödig icke behöver komma till utförande. Då emellertid, såsom
statskontoret antytt, för den ifrågasatta befrielsen torde krävas medverkan
av riksdagen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förre landsfiskalen i Yalkebo distrikt Sköld Gustaf Leffler
må befrias från skyldighet att erlägga ett belopp av 2,700 kronor,
vilket han vid laga av- och tillträdessyn den 14 maj 1926 å
landsfiskalsbostället V2 mantal Lilla Greby nr 1 i Yikingstads
socken av Östergötlands län förpliktats att utgiva till kronan.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenItegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik Swartling.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1929:77 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående efterskänkande av visst nybyggnadsbelopp. a1 i texten