Sök i Ratio Lex

Angående garanti för ett lån, avsett att upptagas av By ske och Åby älvars flottningsf örening

1929-02-01 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:68, Angående garanti för ett lån, avsett att upptagas av By ske och Åby älvars flottningsf örening

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kun yl. Maj: tv proposition Nr 6S.

1

Nr 68.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående garanti för ett lån,

avsett att upptagas av By ske och Åby älvars flottningsf örening;

given Stockholms slott den 1 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 1 februari 1929.

N ärvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

departementschefen, statsrådet Johansson:

Sedan intressenterna i Byske och Åbys älvars flottningsförening vid

ordinarie llottningsstämma den 9 april 1927 bemyndigat styrelsen för föreningen

att upptaga ett tjuguårigt amorteringslån å högst 450,000 kronor

mot lägsta möjliga ränta, har domänstyrelsen med skrivelse den 13 juli

1928 jämte yttrande i ärendet av statens flottledsingenjör P. Silfverbrand

överlämnat eu till styrelsen inkommen framställning från överjägmästaren

i Nedre Norrbottens distrikt Gerhard Rosenlund, däri denne efter föreningsBihang

till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 54 häft. (Nr 68.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 68.

styrelsens uppdrag hemställt, att domänstyrelsen måtte, eventuellt efter därtill

erhållet bemyndigande av Kungl. Maj:t, teckna garanti för nämnda

amorteringslån, som föreningen hade för avsikt att söka erhålla från pensionsförsäkringsfonden.

Innan jag närmare ingår på denna framställning, vill jag erinra, att

Byske och Åby älvar äro allmänna flottleder och sålunda underkastade

lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om (lottning i allmän flottled. Enligt 30

§ i sagda lag har länsstyrelsen att — där kostnader, som hänföras till

flottledsutgifter, och i viss mån andra kostnader finnas vara så betydande

att, om de lades å endast ett års (lottning, denna skulle därigenom oskäligt

betungas — i den ordning, som i 14 och 15 §§ i nämnda lag sägs, förordna,

att sådana kostnader skola gäldas genom amortering under flera,

högst tjugu år, medelst vissa avgifter å flottgodset (flottledsavgifter), så avvägda,

att beloppet jämte ränta å vad oguldet innestår skäligen kan antagas

bliva därmed under den beräknade tiden till fullo guldet. Enligt 25 § i

lagen må, med undantag för kontors- och verkstadslokaler samt bostäder

för personalen, allmän flottled tillhörig egendom ej för gäld intecknas eller

pantsättas. I 40 § stadgas, att länsstyrelsen må utse en ledamot i styrelsen

för flottningsföreningen, och i 50 § att en av de revisorer, som skola hava

att granska styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper, likaledes

skall förordnas av länsstyrelsen. Vidare skall enligt 70 § länsstyrelsen utöva

tillsyn å allmän flottleds skötsel och underhåll samt föreningens verksamhet,

varjämte teknisk tillsyn å flottledsanläggningarnas underhåll och

nyttjande under länsstyrelsens överinseende åligger tjänstemännen å väg- och

vattenbyggnadsdistrikten.

Reglemente för Byske och Äby älvars flottningsförening bär av länsstyrelserna

i Västerbottens och Norrbottens län fastställts den 26 oktober

1922.

Till stöd för omförmälda framställning har överjag mästaren Rosenlund

åberopat bland annat eu ansökning av mars 1928 till fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden

rörande beviljande av ifrågavarande amorteringslån.

I sagda ansökning anföres, att flottningsföreningens skulder, vilka den 31

oktober 1927 uppgingo till i runt tal 586,000 kronor, åsamkats av byggnadsarbeten

in. in., som utförts för flottningens underlättande. Av 1927 års

berättelse över föreningens verksamhet framginge, att under redogörelseåret

influtna amorteringsavgifter uppgått till omkring 103,000 kronor, vilket belopp

vore ungefär normalt årligen återkommande.

Hittills hade flottningsföreningen varit hänvisad till enskilda banker för

tillgodoseende av sitt kreditbehov. Den ränta, som dessa betingade sig, uppgående

till 6 å 7 procent, vore mycket betungande. Om föreningen kunde

erhålla lån mot billigare ränta, skulle detta möjliggöra avsevärt lägre amorteringsavgifter,

vilket i sin tur skulle medföra, att avsevärda mängder virke,

som för närvarande saknade rotvärde, skulle vinna avsättning till fromma

för en bättre skogsvård, varjämte ökade arbetstillfällen komme att uppstå

och därmed minskad arbetslöshet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 68.

:t

Enligt 1926 års fastighetstaxering fördelades värdena i kronor förde skogar,

från vilka virket f ram flottades genom ifrågavarande) älvar med biflöden,

sålunda:

Kronor Procent

kronoparker och övrig kronan tillhörig skogsmark .... 9,228,800 eller 53.7

ecklesiastika skogar .......................................................... 34,000 » 0.2

allmänningsskogar............................................................... 632,500 » 3.7

bolagsskogar ...................................................................... 1,375,300 » 8. o

övriga skogar ..................................................................... 5,909,100 » 34.4

Summa 17,179,700 eller 100.o

Härav framginge, att staten såsom störste skogsägaren efter ifrågavarande

vattendrag ägde ett mycket stort intresse av att flottningsförhållandena och

därmed även finansieringen av flottledernas utbyggande bleve ordnat på mest

ekonomiska sätt och att trävarubolagens intressen i jämförelse härmed vore

relativt obetydliga. Visserligen köpte bolagen mestadels virket å rot från

statsskogarna, men vore härvid att märka, att rotvärdena minskades med

samma belopp, vartill flottnings- och amorteringskostnaderna uppginge.

Då älvarna i fråga utgjorde enda transportleden för virke från de skogar,

som vore belägna utefter desamma, skulle skogsvärdena bliva tämligen illusoriska,

om icke flottlederna möjliggjorde deras tillgodogörande. Man kunde

sålunda med full visshet påstå, att den bästa säkerheten för en flottningsförenings

skulder utgjorde de skogstillgångar, som funnes utefter flottleden

och som måste utflottas genom densamma. Då, såsom ovan framhållits,

staten hade det ojämförligt största intresset av flottningsförhållandenas ändamålsenliga

ordnande i dessa vattendrag, syntes det även med rättvisa och

billighet överensstämmande, att staten på bästa ekonomiska sätt stödde

företaget.

Rent principiellt hade statsmakterna redan erkänt det berättigade häri dels

genom den garanti 1927 års riksdag medgivit, att staten finge iklädas för

ett lån avsett att upptagas av Kalix älvs flottningsförening, dels ock genom

Kungl. Maj:ts till 1928 års riksdag avlåtna proposition rörande garanti för

särskilda lån av Lule älvs och Piteå flottningsföreningar.

I sill nu förevarande framställning har Rosenlund ytterligare framhållit

bland annat följande.

Den ränta, som de enskilda bankerna för närvarande betingade sig av

föreningen, syntes vara allt för hög med hänsyn till att i verkligheten ingen

risk förefunnes vid dylik kapitalplacering. Någon annan säkerhet än stämmoeller

styrelsebeslut rörande upptagande av lån hade icke heller ifrågasatts

av de långivande bankerna. Vidkommande den låneansökan, som gjorts

hos fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden, hade erhållits meddelande,

att de i princip icke hade något att erinra mot att bevilja ifrågavarande

lån mot garanti av svenska staten och på de villkor, som av fullmäktige

kunde komma att framdeles bestämmas. Då staten vore den ojämförligt

störste virkesägaren efter flottlederna i fråga och större än efter Lule älv

samt mer än någon annan intressent betungades av de höga räntorna, syntes

det ligga närmast till hands, att staten iklädde sig de största förpliktelserna

i fråga om företagets finansiering på bästa sätt. Det torde få anses uteslutet,

att flottningsföreningen skulle kunna anskaffa erforderlig garanti för lånet

från annan än staten.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Muj:ts proposition Nr 68,

Flottled singenjören Silfverbrand har i sitt yttrande lämnat eu redogörelse

för flottningsföreningens ekonomi m. in. och därvid anfört i huvudsak följande.

De skulder, som belastade Byske och Äby älvars allmänna tlottleder, utgjordes

huvudsakligen av oamorterade kostnader för byggnader i vattendragen.

Dessa kostnader samt bokförda nybyggnadskostnader och flottgodsmängder

under åren 1923—1927 framginge av följande tablå:

År

Nedlagda nya

kostnader

Vid årets slut oamor- terade kostnader

Flottgodsmängd

kronor

kronor

kbft

1923 .................

............... 368,208: 9 8

503.769: 6 2

3,265,192

1924 ................

................... 99,172: 02

513,864: os

4,319,563

1925 ...............

........... 63,622: 6 2

546,245: 8 5

2,411,148

1926 ................

............. 39,629: 44

530,856: 2 6

3,413,259

1927 ..............

................ 44,454: 09

518,648: 19

5,577,479

Summa 615,087: is

Förutom angivna byggnadskostnader hade under samma 5-årsperiod vid

nödhjälpsarbeten i flottlederna såsom bidrag från staten influtit 136,997

kronor 49 öre, vilket belopp icke behövde återbetalas. Sålunda hade under

angivna tid ny- eller ombyggnadsarbeten utförts för inalles 752,084 kronor

64 öre, medan totala oamorterade kostnader vid 1927 års utgång uppginge

till endast 518,648 kronor 19 öre. Då därtill åtskilliga ännu lång tid användbara

flottledsanordningar byggts före år 1923, vore det tydligt, att värdet

av befintliga flottledsbyggnader högst väsentligt överstege det bokförda.

Huvudsakliga delen av de oamorterade kostnaderna hänförde sig till de

två nedre flottledsdistrikten, där amorteringen fortskrede säkrast och jämnast.

Flottningskostnaderna hade under 1927 utgjort i Byske älv i medeltal

8.0 6 öre per kubikfot och i Åby älv i medeltal 9.2 8 öre per kubikfot.

Flottledernas ekonomi vore sålunda god och oamorterade kostnader kunde

väntas kunna bliva ersatta utan svårigheter.

Räntekostnaderna å för flottlederna upplånat kapital utgjorde en betydande

utgift, uppgående för åren 1925—1927 till respektive 35,947, 35,257 och

34,445 kronor, och någon avsevärdare nedsättning däri kunde icke väntas

utan skogsägarnas bistånd. Den ifrågasatta medverkan från staten, såsom

den störste skogsägaren, i form av statsgaranti för ett amorteringslån från

pensionsförsäkringsfonden, vilket lån komme att löpa med en ränta av allenast

cirka 4.8 procent, vore värd allt tillmötesgående. Därigenom kunde beräknas

en nedgång av flottningsföreningens omkostnader med cirka 8,000

kronor.

Domänstyrelsen har i sin förberörda skrivelse, med vitsordande av vad

Rosenlund och Silfverbrand anfört, för sin del yttrat bland annat följande.

Styrelsen ville särskilt framhålla och understryka den på grund av dessa

flottleders virkesrikedom och betydelse praktiskt sett fullkomliga tryggheten

uti ifrågavarande penningplacering. Det planerade billigare lånet kunde

väntas tillföra kronan avsevärd vinst genom en av räntesänkningen åstadkommen

stegring av skogsvärdena och detta utan någon som helst risk.

Den nyligen genomförda distriktssammanslagningen i Byske och Åby älvar,

varigenom antalet flottledsdistrikt i vartdera vattendraget nedbragts till

endast två, komme likaledes otvivelaktigt att tillföra särskilt kronan stora

fördelar genom ökade rotvärden å dess huvudsakligen till det inre av landet

förlagda skogsfastigheter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr (i8. 5

Domänstyrelsen hemställde därför, att Kungl. Maj:t ville bemyndiga styrelsen

teckna sådan garanti, som av fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden

kunde fordras såsom säkerhet för ett lån till flottningsföreningen å 450,000

kronor och av sådan typ, som i den föreliggande framställningen avsåges.

I ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits den 21 augusti 1928 av

statskontoret, den 17 oktober 1928 av länsstyrelserna i Västerbottens och

Norrbottens län gemensamt samt den 9 november 1928 av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Statskontoret anser, med hänsyn till vad i handlingarna framhållits om

det betydliga statliga och allmänna intresse, som ifrågavarande flottleder

måste anses hava, och då någon risk förmenats icke vara förbunden med

den ifrågasatta garantiförbindelsen, intet vara att erinra mot att framställning

göres till riksdagen om utverkande av bemyndigande för domänstyrelsen

att teckna den ifrågasatta garantien för lånet.

Länsstyrelserna hava förklarat, att de, då någon risk icke kunde vara

förbunden med den ifrågasatta garantiförbindelsen, icke hade något att

erinra mot bifall till framställningen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har ej heller något att erinra mot

bifall till densamma.

Såsom i ärendet berörts hava av såväl 1927 som 1928 års riksdagar Departemrnfs(1927:

prop. nr 55, R. skr. nr 32; 1928: prop. nr 44, R. skr. nr 172) chefenlämnats

medgivanden åt Kungl. Maj:t att förbinda svenska staten att

ikläda sig garanti för lån av motsvarande beskaffenhet som det nu omhandlade.

Då det jämväl i förevarande fall måste anses vara av stort intresse

för statsverket såsom ägare till större delen av de skogar, som äro

belägna utefter ifrågavarande vattendrag, att flottningsföreningens upplåning

sker på sådant sätt, att den för föreningen må bliva så litet betungande

som möjligt, tillstyrker jag framställning till riksdagen om medgivande till

tecknande av den ifrågasatta garantien. Åt Kungl. Maj:t torde få överlämnas

att bestämma de villkor och former, varunder garantien skall ställas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må förbinda svenska staten att ikläda sig

garanti för ett amorteringslån å högst 450,000 kronor, avsett att upptagas

av Byske och Åby älvars flottningsförening,

b) bemyndiga riksgäldskontoret att i fall av behov infria nämnda förbindelse.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 54 hd fl. (Nr 08.)

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:53 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående garanti för ett lån, avsett att upptagas av Byske och Åhy älvars flottningsförening. a1 i texten
  2. JoU 1929:16 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående garanti för ett lån, avsett att upptagas av Byske och Åby älvars flottningsförening. a1 i texten