Sök i Ratio Lex

Angående inköp för postverkets räkning av fastighet i Linköping

1929-02-08 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:77, Angående inköp för postverkets räkning av fastighet i Linköping

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:U proposition nr 77.

(

Nr 77.

Kungl. Maj;ts proposition till riksdagen angående inköp

för postverkets räkning av fastighet i Linköping;

given Stockholms slott den 8 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bi lagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Th. BoreU.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 8 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Ltjndvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Borell anför:

I skrivelse den 11 januari 1929 har generalpoststyrelsen gjort framställning

om förvärvande för postverkets räkning av fastighet i Linköping. Till stöd

härför anför styrelsen följande:

Enligt brev den 4 juni 1913 bemyndigades generalpoststyrelsen att för

postverkets räkning inköpa tomten nr 112 inom S:t Lars kvarter i Linköpings

stad för ett pris av 73,000 kronor. Å denna tomt fanns vid postverkets

köp av densamma uppfört ett reveterat, trähus. Sedermera bemyndigade Kungl.

1188 29

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

Maj:t genom brev den 30 juni 1916 generalpoststyrelsen att å tomten uppföra

en posthusbyggnad, inrymmande jämväl lokaler för telegrafverkets behov.

Medel för bygget, sammanlagt 385,000 kronor, anvisades genom brev den 30

juni 1916, 29 juni 1917 och 28 juni 1918.

I posthusbyggnaden disponerades källarvåningen delvis samt botten- och

entresolvåningarna helt av postkontoret i Linköping, under det att telegrafverket

disponerade byggnaden i övrigt.

Posthusbyggnaden med dess gårdsflygel upptoge en tomtyta av 840 kvadratmeter.

Förenämnda trähus — i vilket tjänstelokaler anordnats för postdirektionen

i östra distriktet — samt ett förefintligt mindre uthus av trä upptoge en

markyta av 295 kvadratmeter. Då tomten i sin helhet blott vore 1,360 kvadratmeter,

återstode obebyggt gårdsutrymme om allenast 225 kvadratmeters yta.

Detta gårdsutrymme hade onekligen redan från början varit något trängt. 1924

års statsrevisorer hade även påvisat detta förhållande. Sasom generalpoststyrelsen

i sitt yttrande över statsrevisorernas berörda utlåtande påpekat, hade emellertid

dittills icke några egentliga påvisbara olägenheter uppstått av det trånga gårdsutrymmet.

Med den sedan dess inträffade utvecklingen av posttrafiken samt den

ökade användningen av motorfordon kunde emellertid numera icke längre bestridas.

att utrymmet vore alltför trångt, vilket givetvis utgjorde eu besvärande

nackdel för posttrafiken. Endast med svårighet kunde därför numera erforderliga

posttransporter utföras å gården. I detta sammanhang hade generalpoststyrelsen

ansett sig jämväl böra framhålla, att telegrafverkets nuvarande behov

i Linköping av garageutrymme icke kunnat på grund av gårdsutrymmets obetydlighet

tillgodoses, utan hade telegrafverket nödgats förhyra garage på annat

håll i staden.

Rörelsen vid postkontoret hade, såsom ovan vidrörts, sedan det nuvarande

posthuset planerades, undergått en synnerligen kraftig ökning. Till belysande

härav finge generalpoststyrelsen hänvisa till efterföljande tablå, utvisande

rörelsens omfattning år 1913, den tidpunkt då ritningarna till posthuset uppgjordes,

år 1916, då byggnadsanslag först beviljades, och år 1927: _

.....“ |

Postkontorets

Å r egen uppbörd,

) kronor

Postkontorets 1

och under- lydande post- anstalters

uppbörd,

kronor

Från post- kontoret

avgångna

paket,

antal

Från post- kontoret

avgångna

försändelser

av alla slag,

antal

Till post- kontoret

ankomna

vanliga paket,;

antal j

1913

l

......I 177,090 ’)

254.892 •)

40,047

5,200,234

Uppgift saknas

1916

............! 210,309 l)

283.760 l)

42,167

6,917,837

» »

1927

... j 460,938 s)

533,656 3)

65,828

7,927,270

61.294

'') inklusive avgifter för tjänsteförsändelser.

2) Oreducerad uppbörd inklusive avgifter för tjänsteförsändelser.

*) » » exklusive » » »

Den stegring av rörelsen vid postkontoret i Linköping, som således i en följd

av år pågått, kunde visserligen sägas hava i någon mån avstannat under åren

1926_1927. Anledningen härtill torde emellertid vara att finna däri, a,tt under

nämnda år ej oväsentliga indragningar av militära expeditioner i Linköping

genomfördes, varjämte antalet till Linköping^ förlagd såväl fast anställd militär

personal som ock värnpliktiga minskades. Numera företedde dock poströrelsen

vid postkontoret åter en betydande ökning. Sålunda uppginge postkontorets

lokala frankoteckensuppbörd — bortsett från avgifter för tjänsteförsändelser —

för de 3 första kvartalen under år 1928 till 284.176 kronor 89 öre. Motsvarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

p

Kmiijl. Maj it* proposition nr 77.

siilra för de 4 första kvartalen ar 1927 vore 271,tf 15 kronor 82 öre, en ökning

alltså av éj mindre Un 1,7

Postkontor,sloka len vore redan vid nuvarande poströrelse helt utnyttjad. Vid

särskild ansvällning- av posttrafiken såsom vid julhelgerna kunde densamma

ej avvecklas inom de tillgängliga utrymmena inom posthuset, utan hade tillfälliga

lokaler måst förhyras på annat håll i staden.

Styrelsen lramhåller, att det således enligt styrelsens bestämda uppfattning

icke rådde något tvivel om att, därest rörelsen vid ifrågavarande postkontor —

såsom styrelsen hade anledning antaga — i fortsättningen ökades i likhet med.

vad under senaste tiden ägt rum. det inom kort torde bliva ofrånkomligt att

anskaffa utvidgade lokaler för postkontoret. Styrelsen anför härom vidare:

Tillfälle att på ett, enligt generalpoststyrelsens uppfattning, ur alla synpunkter

rationellt sätt säkerställa för framtiden post- och telegrafverkens lokalfråga

i Linköping hade nu yppat sig, i det att den intill postverkets tomt gränsande,

utefter S:t Larsgatan belägna tomten nr 82 i S:t Lars kvarter, vilken

tomt nyligen förvärvats av Linköpings stad för genomförande av viss gatureglering,

: numera, sedan denna gatureglering genomförts, erbjudits åt postverket

till inköp, På. grund av det läge, vari frågan om lokalanskaffning för

postkontoret i Linköping kommit, ansåge general poststyrelsen det vara förenat

med klok förtänksamhet att ej låta detta tillfälle gå sig ur händerna.

Därest ett förvärv för postverkets räkning av denna tomt komme till stånd,

kunde dels omedelbart efter tomtens tillträdande lättnad åstadkommas i postverkets

svårigheter, vid posttransporternas fullgörande samt garage anskaffas

åt telegrafverket, dels oek sedermera, när poströrelsens omfattning det krävde,

tillbyggnad till det nuvarande posthuset uppföras å tomten utefter S:t Larsgatan.

Ginge det ifrågasatta tomtköpet om intet, hade — enligt vad som framgått

vid förda förhandlingar med stadens representanter — staden för avsikt att.

så snart: sig göra läte, försälja tomten till enskild person med bestämmelse in

tagen i köpekontraktet därom, att. tomten skulle omedelbart bebyggas utefter

S:t Larsgatan. Komme dylik.byggnad till uppförande å tomten nr 82, vore

postverkets möjligheter till lokalutvidgning åt detta håll stängda, För anskaffning

av större lokaler åt postkontoret i Linköping utöver dom, den nuvarande

posthustomten medgåve. torde då postverket endast vara hänvisat till den posthustomten

angränsande, utefter Kungsgatan belägna tomten (nr 16). Sistnämnda

tomt vore för närvarande bebyggd med ett-större trevåningars reveterat trähus,

vilket i sådant fall måste rivas. .Huruvida sistnämndå tomt vid tid.punkfen

iirag-a. kunde vara-till salu och i så fäll på vilka villkor vore givetvis ej möjligt

för .generalpoststyrelsen att nu bedöma.

Förhandlingarna med staden angående förvärv av tomten nr 82. vilka påbörjats

takter våren 1928. hade fördröjts närmast på grund därav, att'' från

stadens sida till eu början uppställts vissa villkor för tomtförsäljningen, vilkageneralpoststyrelsen

icke. kunnat för sin de! biträda. Numera hade. emellertid

staden och generalpoststyrelsen enats om de villkor, vilka funnes angivna i det

preliminära köpekontrakt, som avslutats och varav avskrift bifogades. Såsom

av avskriften framginge. liade beslut i ärendet fattats av Linköpings stadsfullmäktige

först den 12 december 1928. Köpeskillingen för tomten utgjorde

80,000 kronor. Då tomten hade eu areal av 1,655 kvm., motsvarade köpeskillingen

ett pris av 48 kronor 84 öre per kvm. Tomten vore bebyggd med tvenne

niagasinsbyggnader av trä. den ena även innehållande eu mindre bostadslägenhet.

Nuvarande taxeringsvärdet utgjorde 50,000 kronor, därav markvärde

44,800 kronor och byggnadsvärde 5,200 kronor. Även om man helt bortsåge

från det speciella värde, som tomten på grund av dess läge intill den nuvarande

Bihang till riksdagens protokoll 192,9. I sand. 90 höft. (Nr 76— 77.) sas 2» 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departements''

chefen.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

posthustomten maste sägas aga för postverket, hölle generalpoststyrelsen före,

att det fordrade priset vore lågt. Denna uppfattning bestyrktes även därav,

att, enligt vad generalpoststyrelsen inhämtat, avsevärt högre priser under de

senare åren erlagts för tomter i Linköping med ungefärligen lika fördelaktigt

läge som det, nu ifrågavarande tomt innehade.

Från stadens sida hade uppställts såsom villkor för tomtens försäljande till

postverket, att Kungl. Maj:ts beslut skulle föreligga före den 15 mai 1929.

Ärendet borde därför underställas 1929 års riksdag.

På grund av de! anförda hemställer generalpoststyrelsen, att för iuköp av

tomten nr 82 i S:t Lars kvarter i Linköping med därå uppförda byggnader

måtte för budgetåret 1929/1980 anvisas 80.000 kronor.

Över denna framställning hava utlåtanden avgivits av telegrafstyrelsen den

29 januari 1929 och byggnadsstyrelsen den 31 januari 1929.

Telegrafstyreisen har anfört följande:

Telegrafverkets lokaler i postverkets hus i Linköping torde icke kräva

någon utvidgning inom en lång tid framåt. Telefon- och telegraf driftens normala

utveckling medförde emellertid sannolikt, att större lokaler komme att

erfordras en gång i framtiden. Det vore givetvis en fördel för telegrafverket,

om en dylik utvidgning då kunde ske genom förhyrande av iokaler i postverkets

tilltänkta nybyggnad.

Telegrafverkets nuvarande behov av garageutrymme hade på grund av

gårdsutrymmets obetydlighet ej kunnat tillgodoses, utan telegrafverket hade

måst förhyra garage på annat häll i staden. Komme det ifrågasatta tomtinköpet

till stånd, skulle, såsom generalpoststyrelsen anfört, garage kunna å

denna tomt anskaffas åt telegrafverket.

Byggnadsstyrelsen har anfört, att, då den till inköp föreslagna tomten med

häusyn till sitt läge väl lämpade sig att användas till utvidgning i nödig omfattning

av den nuvarande posthustomten och dä det begärda priset, 80,000

kronor, måste betraktas såsom skäligt, styrelsen för siu del tillstyrkte bifall

till förevarande framställning.

Till följd av poströrelsens stegring har posthusbyggnaden i Linköping, i vilken

byggnad jämväl telegrafverkets station är inrymd, blivit helt utnyttjad.

Därest, såsom sannolikt torde bliva förhållandet, denna stegring kommer att

fortfara, torde postkontorets lokaler snart nog bliva otillräckliga. Det till posthusbyggnaden

hörande gårdsutrymmet är till följd av den ökade användningen

av motorfordon såväl vid postverket som telegrafverket redan nu tör trängt, sa

att erforderligt garageutrymme för telegrafverket måst förhyras annorstädes

i staden. 1924 års statsrevisorer hava jämväl i avseende å den allmänna planläggningen

av post husbyggnaden framhållit, hurusom själva gårdsutrymmet

vore sa ringa, att svårigheter uppstode vid postautomobilernas ut- och infart

samt av- och pålastning.

Av vad sålunda anförts framgår, att redan nu behov i öreligger av ökat tomtutrymme

för post- och telegrafverken i Linköping samt att det icke torde dröja

länge, innan själva posthusbyggnaden måste utvidgas. Det synes därför vara

förtänksamt att, då nu tillfälle därtill erbjudes, vidtaga åtgärder för att kunna

tillgodose angivna markbehov.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77. 11

Genom förvärvande av den intill post husbyggnaden belägna, till större

delen obebyggda tomten nr 82 i S:t Lars kvarter, varom anbud föreligger,

skulle, jämte det att tillräckligt utrymme erhölles för de för verkens rörelse

erforderliga motorfordonen, möjlighet beredas att, när så visar sig nödvändigt,

genom uppförande å tomten av en tillbyggnad till det nuvarande posthuset erhålla

utvidgade lokaler, varvid även telefon- och telegrafstationen i mån av

behov skulle kunna tillgodoses. För telegrafverket innebär detta, att vid en

framtida lokalutvidgning kostnaderna för flyttning av ledningar kunna besparas.

Med hänsyn till nu angivna omständigheter och då den för ifrågavarande

fastighet betingade köpeskillingen, 80,000 kronor, icke givit mig anledning till

erinran, vill jag tillstyrka, att sagda fastighet förvärvas för postverkets räkning.

Då förevarande framställning inkommit först efter tiden för statsverkspropositionens

avlåtande, liar något anslag för ändamålet icke kunnat beräknas

i förslaget till riksstat: för budgetåret 1929/1930. Sådant anslag torde icke

heller behöva äskas. På sätt i statsverkspropositionen (Utgifter för kapitalökning,

bil. 2, sid. 19 och 37—38) anförts finnas nämligen vissa medel tillgängliga för

inköp för postverkets räkning av fastigheter, vilkas förvärvande icke utan synnerlig

olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut. Dessa

medel utgöras av en postverkets fordran hos telegrafverket å 62,600 kronor,

som postverket jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 december 1923 äger använda

för fastighetsförvärv i nyss angiven ordning. Därjämte har Kungl. Maj:t

i nämnda proposition föreslagit riksdagen att för sådant ändamål för budgetåret

1929/1930 anvisa ett reservationsanslag av 110,000 kronor. Under förutsättning

att sagda förslag bifalles av riksdagen synes för det nu förordade fastighetsförvärvet

i Linköping lämpligen kunna tagas i anspråk dels ovanberörda

postverkets fordran å 62,600 kronor och dels av nämnda anslag å 140,000 kronor

ett belopp av 17,100 kronor — likvid skulle enligt det förslagsvis upprättade

köpekontraktet äga rum den 1 juli 1929. Enär emellertid anbudstiden medgiver,

att ifrågavarande fastighetsförvärv underställes riksdagens prövning, lärer så

även böra ske.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att tomten nr 82 i S:t Lars kvarter i Linköping med därå

uppförda byggnader må på sätt i statsrådsprotokollet angivits

för postverkets räkning förvärvas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen - Regenten lämna bifall samt förordnar, att proposition i

ämnet av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hcllcnins.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:141 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj: ts proposition angående inköp för postverkets räkning av fastighet i Linköping. a1 i texten