Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 12 kap. 3 § i lagen den 27 juni 1924 (nr 320) om förmynderskap ro. in

1929-02-08 · 12 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:88, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 12 kap. 3 § i lagen den 27 juni 1924 (nr 320) om förmynderskap ro. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Sfi.

1

Nr 88.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

lag om ändrad lydelse av 12 kap. 3 § i lagen den

27 juni 1924 (nr 320) om förmynderskap ro. in.;

given Stockholms slott den 8 februari 1929.

Under åberopande av bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t, jämlikt i; 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 3 § i lagen den 27 juni 1924 (nr 320)

om förmynderskap;

2) ;lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 1 juli 1898 (nr 08, sid. 1),

innefattande vissa bestämmelser om beräkning av strafftid; samt

3) lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 27 juni 1902 (nr 72, sid. 3)

angående verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Georg Bissmark.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 11 haft. (Nr 88.)

S81 Ä9 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

-)

Knrlgl. Maj:ts proposition nr HH.

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 12 kap. 3 § i lagen den 27 juni 1924 (nr 320)

om förmynderskap.

Härigenom förordnas, att 12 kap. 3 § i lagen den 27 juni 1924 om förmynderskap

skall i nedan intagna del erhålla följande ändrade lydelse:

3 §•

Ansökan om omyndighetsförklaring må göras, förutom av den, som avses

med ansökningen, jämväl av hans make och närmaste fränder, så ock av

överförmyndaren samt i fall, varom i 1 kap. 3 § sägs, av förmyndaren. Sinnessjuk,

som är för vård intagen å sinnessjukhus, må ock förklaras omyndig

på anmälan av den, som enligt bestämmelser, vilka meddelas av Konungen,

äger att beträffande där intagen göra sådan anmälan.

Omyndighetsförklarings — — — — förmyndare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1931.

Förslag
tm
Lag

om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 1 juli 1898 (nr 68, sid. 1).

innefattande vissa bestämmelser om beräkning av strafftid.

Härigenom förordnas, att 3 § i lagen den 1 juli 1898, innefattande vissa

bestämmelser om beräkning av strafftid, skall erhålla följande ändrade lydelse:

3 §•

Vållar den, som skall undergå straffarbete eller fängelsestraff, genom rymning

eller annorledes sjiilv hinder emot intagandet i straffanstalt eller avbrott

i straffets verkställighet, eller uppkommer sådant hinder eller avbrott därigenom,

att den dömde intages å sjukvårdsinrättning, som ej står under fångvårdsstyrelsens

inseende, må ej den tid. varunder hindret eller avbrottet

äger rum, i strafftiden inräknas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1931.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KiiiigL. Muj:ts proposition ur ti ti.

Förslag

till

Lag om ändrad lyd oi no av 4 § i lagen den 27 juni 1002 (in- 72, sid. 3)

angående verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran.

Härigenom föronlnas, att 4 § i lagen den 27 juni 1902 angående verkställighet

av domstols förordnande om tvångsuppfostran, vilket lagrum

ändrats genom lag den 7 maj 1917 (nr 184), skall i nedan angivna del erhålla

följande ändrade lydelse:

^ §■

Har — — —---samtycker.

Då — — — — — föranleder.

Bliver elev sjuk och kan han ej å anstalten erhålla erforderlig vård, må

styrelsen draga försorg om hans intagande å sjukvårdsinrättning, där han

kan åtnjuta sådan vård. Kvinnlig elev, som befinnes vara havande, äger

styrelsen överlämna till enskilt hem eller inrättning, där lämplig vård kan

beredas. Föreligger anledning att, i enlighet med vad .särskilt finnes stadgat,

låta elev för observation intagas å sinnessjukhus, har styrelsen att därom

föranstalta.

Över — — — — — polismyndighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1931.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 88.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet

å Stockholms slott den 24 november 1928.

N ärvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Stetern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bissmark, anför efter gemensam

beredning med chefen för socialdepartementet:

På föredragning av chefen för socialdepartementet har förut i dag lagrådets

yttrande för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtats

över förslag till lag om sinnessjuka och om undersökning angående

sinnesbeskaffenhet jämte ett annat därmed sammanhängande lagförslag.

Ett godtagande av förstnämnda lagförslag lärer nödvändiggöra vissa

ändringar i lagar, vilka utfärdats på föredragning av chefen för justitiede

partementet. Förslag till sådana lagändringar hava framlagts i ett av 1926

års sinnessjuksakkunniga den 2 juni 1927 avgivet betänkande, som ligger

till grund jämväl för de till lagrådet remitterade förslagen (Statens offentliga

utredningar 1927:10).

Beträffande tillkomsten av nämnda betänkande samt rörande däröver

avgivna yttranden får jag hänvisa till vad chefen för socialdepartementet

yttrat vid sin nyssberörda föredragning.

De av 1926 års sinnessjuksakkunniga utarbetade förslag, varom nu är

fråga, utgöras av förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 3 § i lagen den 27 juni 1924 om

f örmynderskap;

2) lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 1 juli 1898, innefattande

vissa bestämmelser om beräkning av strafftid; samt

3) lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 27 juni 1902 angående verkställighet

av domstols förordnande om tvångsuppfostran.

Yad angår förslaget till lag om ändrad lydelse av 12 kap. S § i lagen den

27 juni 1924 om förmynderskap må till eu början erinras om att enligt detta

lagrum i dess nuvarande lydelse ansökan om omyndighetsförklaring kan

göras förutom av den, som avses med ansökningen, av hans make och

närmaste fränder samt av överförmyndaren och, där fråga är om underårig,

hans förmyndare. Därjämte innehåller lagrummet föreskrift om att sinnessjuk,

som åtnjuter vård å allmän sinnessjukanstalt, må förklaras omyndig

på anmälan av anstaltens styrelse.

Med allmänna sinnessjukanstalter lära avses statens hospital och asyler

samt sinnessjukanstalter, som drivas av landsting eller kommun. Beträffande

2$02 28

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. proposition ur SA.

hospital stadgas i § 36 i stadgaa den 14 juni 1001 angående sinnessjuke,

att anmälan, som nyss nämnts, skall göras av direktionen på framställning

av överläkaren. Vad angår anstalter, som drivas av landsting eller kommun,

linnas bestämmelser meddelade allenast beträffande dels enligt § 4 i lasarettsstadgan

den 18 oktober 1901 inrättade lasarettsavdelningar för tillfällig

vård av sinnessjuka och dels kommunala sinnessjukanstalter, som avses i

40 $ 2 mom. i lagen den 14 juni 1918 om fattigvården. För lasarettsavdelning

utgöres styrelsen, i den mån ej särskild bestämmelse meddelats av

Kungl. Maj:t, av lasarettsdirektionen. För kommunal sinnessjukanstalt av

nyssberört slag kan särskild styrelse tillsättas; bär det ej skett, torde ledningen

av anstalten tillkomma vederbörande fattigvårdsstyrelse. I stället

för lasarettsavdelning kan särskild upptagningsanstalt anordnas för tillfällig

vård av sinnessjuka. Upptagningsanstalt haudliaves enligt bestämmelser, som

av Kungl. Maj:t meddelats; såsom regel är sådan anstalt förlagd till hospital

och underställd vederbörande hospitalsdirektion. Från och med den I

januari 1929 skall lasarettsstadgan ersättas av lagen den 22 juni 1928 om

vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus samt sjukhusstadgan av

samma dag. I de avseenden, som i det föregående berörts, skola enligt 8,

22 och 24 §§ i sagda lag enahanda bestämmelser som nu gälla.

Enligt 4 § första stycket i det till lagrådet remitterade förslaget till lag

om sinnessjuka och om undersökning angående sinnesbeskaffenhet förstås

med sinnessjukhus för vård av sinnessjuka avsedd sjukvårdsanstalt, som

tillhör staten eller blivit såsom sinnessjukhus godkänd i den ordning.

Konungen bestämmer. Sinnessjukhus må inrättas såsom avdelning av fattigvårdsanstalt

eller av sjukvårdsanstalt, som är avsedd jämväl för andra sjuka.

Vid sinnessjukhus skall finnas eu för sjukvården därstädes ansvarig läkare

(sjukvårdsläkare). Beträffande sinnessjukas intagande och utskrivning från

sinnessjukhus meddelas för samtliga sinnessjukhus gemensamma regler.

I nu ifrågavarande lagförslag hava de sakkunniga föreslagit, att gällande

bestämmelser angående omyndighetsförklaring på anmälan av allmän sinnessjukanstalts

styrelse skola ersättas med föreskrift om att sinnessjuk, som är

för vård intagen å sinnessjukhus, må förklaras omyndig på anmälan av den,

som enligt bestämmelser, vilka meddelas av Konungen, äger att göra sådan

anmälan.

Till motivering av sitt förslag hava de sakkunniga anfört:

»Då med den av förevarande sakkunniga föreslagna lagstiftningen de enskilda

sinnessjukhus, som må kunna finnas vid sidan av de statliga och de

kommunala, icke intaga någon annan ställning i förhållande till de sjuka än

dessa sjukhus, torde möjlighet böra beredas vederbörande sjukhusfunktionär vid

enskilt sjukhus att påkalla omyndighetsförklaring. Däremot synes icke lagen

om förmyndcrskap vara rätta platsen för att fastslå, vem som — vare sig

det är fråga om patient vid allmänt sinnessjukhus eller det är fråga om

patient vid enskilt sådant sjukhus — bör äga att göra ifrågavarande anmälan,

utan torde bestämmelse därom böra inflyta i de administrativa författningar,

som skola reglera organisationen av de olika slagen av sinnessjukhus.

Vidare synes det lämpligt att anknyta förmynderskapslagens terminologi

till smnessjuklagstiftningens genom att utbyta uttrycket ''vårdas å

........... sinnessjukanstalt’ mot ''är för vård intagen å sinnessjukhus''».

10-''} Öl

förslag

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kungi. Majits proposition nr

Yttranden

över 1927 in

förslag.

1927 års

förslag

6

I anslutning till vad sålunda anförts hava de sakkunniga i ett av dem i

betänkande den 23 juni 1928 (Statens offentliga utredningar 1928:18) framlagt

förslag till stadga angående sinnessjukvården i riket upptagit bestämmelser

om vem som äger att för de olika sinnessjukhusen göra anmälan i

omförmält syfte. Enligt 72 § i nämnda förslag, till vilket Kungl. Maj:t

emellertid ännu icke tagit slutlig ståndpunkt, skall i fråga om statens sinnessjukhus

— vid dessa benämnes sjukvårdsläkaren överläkare — anmälan, som

avses i förevarande lagförslag, göras av denne. Sådan anmälan skall dock

göras endast om behov av förmyndare förefinnes samt anledning ej finnes

till antagande att omedelbar framställning om omyndighetsförklaring kommer

att göras av någon därtill berättigad. För kommunalt sinnessjukhus, varmed

förstås sinnessjukhus, för vars driftkostnad kommun, landsting eller

sammanslutning, vari kommun eller landsting deltager, helt eller till viss

kvotdel i sista hand ansvarar, skall enligt 101 § i stadgeförslaget nu avsedd

anmälan likaledes göras av sjukvårdsläkaren; dock att om sjukhuset är an

ordnat vid fattigvårdsanstalt, ifrågavarande funktion enligt stadgeförslagets

102 § skall tillkomma ordföranden i fattigvårdsstyrelsen. Vid enskilt

sinnessjukhus skall enligt 111 § i stadgeförslaget berörda anmälan ankomma

på sjukvårdsläkaren.

I de över 1927 års förslag avgivna yttrandena har någon anmärkning mot

s förevarande lagförslag icke framställts.

Förslaget till lag om ändrad lydelse ar 3 § i lagen den 1 juli 1898, innefattande

riv-va bestämmelser om beräkning av strafftid, är föranlett av innehållet

i 48 § i förslaget till lag om sinnessjuka och om undersökning angående sinnesbeskaffenhet.

Enligt sistnämnda paragraf skall, om någon, som är intagen

a förvaringsanstalt för förminskat tillräkneliga förbrytare, befinnes lida av

sinnessjukdom eller anledning tinnes att hos sådan förmoda dylik sjukdom,

den intagne för vård eller observation intagas å sinnessjukavdelning, tillhörande

fångvården. Detsamma skall gälla om den, som år intagen å interneringsanstalt

för återfallsförbrytare.

Med förevarande förslag åsyftas sådan ändring i gällande bestämmelser,

att vistelsen å sinnessjukavdelningen icke avräknas å förvarings-, respektive

interneringstiden.

Till motivering av sitt förslag hava de sakkunniga anfört:

I enlighet med lagar den 22 april 1927 skola i framtiden finnas anstalter

för förvaring av förminskat tillräkneliga förbrytare och för internering av

återfallsförbrytare. Det bör därför tagas under, övervägande, huru förfaras

bör, om ä sådan anstalt intagen blir sinnessjuk eller misstanke därom uppkommer.

Medan man i propositionen i ämnet utgår ifrån, att möjligheterna

att bereda psykiskt abnorm lämplig vård icke äro mindre inom interneringsanstalt

— förvaringsanstalten är ju avsedd för sådana — än inom straffanstalt,

lämnas frågan om behandling av de å anstalterna förefintliga sinnessjuka

öppen. Enligt de sakkunnigas åsikt bör här möjlighet beredas att överflytta

de sinnessjuka till fångvårdens sinnessjukavdelningar liksom att där

för observation intaga för sinnessjukdom misstänkta. Skälet härför är, att

dessa brottslingar icke torde böra överflyttas till de vanliga sinnessjukhusen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kmiijl. Maj:ts proposition nr HS. 7

och titt det skulle innefatta eu besparing för statsverket att kunna utnyttja

fångvårdens sinnessjukavdelningar även för nämnda anstalters sinnessjuka.

En förutsättning för en sådan anordning torde emellertid vara, att den tid,

som de sjuke tillbringa å sinnessjukavdelning, får inräknas i för varings-, resp.

interneringstid. Huruvida detta med nuvarande bestämmelser är möjligt,

torde vara tvivelaktigt. Lagen om förvaring av förminskat tillräknéliga förbrytare

stadgar i 7 §, att vid beräkning av minsta tid för förvaring skola

tillämpas de grunder, som gälla för beräkning av strafftid. Enahanda regel

gäller enligt 14 § i lagen om internering av återfallsförbrytare vid beräkning

av interneringstid. I fråga om beräkning av strafftid stadgas åter i

M § i lagen den 1 juli 1898 innefattande vissa bestämmelser om beräkning

av strafftid, att i strafftid ej skall inräknas tid, då straffet hindras eller avbrytes

genom att den dömde intages ’å sjukvårdsinrättning utom straffanstalten

. Ordalagen i sistnämnda lag torde således närmast leda till, att

tid för vistelse^ å sjukvårdsinrättning utom förvarings-, resp. interneringsanstalten

icke får inräknas. Sakens natur synes emellertid kräva, att inrakning

får ske, och möjligt är, att man i framtiden med hänsyn härtill skulle

känna sig benägen för en sådan tolkning. De sakkunniga hava emellertid

ansett vara att föredraga att genom eu ändring i ifrågavarande stadgande

undanröja varje tvekan.

Ej heller mot detta förslag har någon anmärkning framställts i de avgivna

yttrandena.

.Tåg kommer slutligen till förslaget till lag om undrad lydelse ar 4 § i lagen

dm 27 juni 100.2 angående verkställighet av domstols förordnande om trängsuppfostran.

Enligt 33 § i förslaget till lag om sinnessjuka och om undersökning angående

sinnesbeskaffenhet, jämförd med 7 och 28 §§ i samma lagförslag, kan den,

som är intagen å någon av närmare angivna tvångsanstalter, bland andra allmän

uppfostiingsanstalt, under vissa förutsättningar för observation intagas å sinnessjlikhus.

Dessa förutsättningar äro, att den a anstalten intagne uppenbarligen

är farlig för annans personliga säkerhet eller eget liv samt att anledning är

att förmoda, att han är sinnessjuk eller sinnesslö. Om intagningen har den.

som enligt gällande föreskrifter har inseende över anstalten, att föranstalta.

Befinnes vid observationen, att den intagne är i behov av vård å sinnessjukhus,

skall lian för vård kvarstanna å sinnessjukhuset; i annat fall återföres

han till anstalten. Kostnaden för vistelsen å sinnessjukhuset skall enligt

37 § i förslaget, därest observationen leder till att den intagne förklaras

skola för vård kvarstanna å sinnessjukhuset, gäldas på samma sätt som kostnaden

för vård; i annat fall bestrides kostnaden av staten. Beträffande

kostnaden för vård gäller åter enligt 15 § principiellt, att densamma skall

gäldas av den intagne; har sådan betalning erlagts av annan, är denne berättigad

att, i den män han ej själv på grund av åtagande eller eljest skall

svara därför, utfå gottgörelse av den intagne.

Enligt 4 § 3 mom. i lagen angående verkställighet av domstols förordnande

om tvångsuppfostran äger styrelse för allmän uppfostringsanstalt bland

annat att om elev blir sjuk och ej kan å anstalten erhålla erforderlig

vård — föranstalta om hans intagande å sjukvårdsinrättning. 10 § i

Yttranden

över 1927

dr.* förstat/

s. 8 Kontrollera mot PDF

1927 års

förslag.

Yttranden

över 1927

års förslag.

Departements
chefen.

8 Kungi. Maj:ts proposition nr 88.

samma lag innehåller, att sådan anstalt äger att för elevs vård och underhåll

av elevens egna medel eller hos hans föräldrar uttaga gottgörelse intill

ett belopp av 40 öre för varje dag eleven vårdats vid anstalten eller utom

anstalten på grund av åtgärd enligt 4 § 3 mom.

Förevarande förslag innehåller, att i berörda 4 § 3 mom. i lagen om

verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran skall upptagas

en föreskrift, enligt vilken styrelse för allmän uppfostringsanstalt äger att

föranstalta om elevs intagande å sinnessjukhus för observation.

I sin motivering hava de sakkunniga anfört bland annat:

Två.ngsanstalt vore, därest den intagne överflyttades till sinnessjukhus

utan att utskrivas från anstalten, i förhållande till den intagne pliktig att

betala avgifterna å sjukhuset. I enlighet därmed borde tillses, att de särskilda

bestämmelserna för ifrågavarande anstalter icke lade hinder i vägen

för att observation i kostnadsavseende likställdes med vård. För sådant

ändamål vore det nödvändigt att ändra stadgandet i 4 § 3 mom. i lagen an

gående verkställighet av förordnande om tvångsuppfostran. Fn sådan änd

ring syntes erforderlig jämväl för att fastslå, att det vore på uppfostringsanstaltens

styrelse det ankomme att påkalla intagning för observation.

I de avgivna yttrandena har mot förevarande förslag ej förekommit anmärkning

i vidare mån än att medicinalstyrelsen, som avstyrkt bestämmelsen i

33 § i förslaget till lag om vård av sinnessjuka och om undersökning angående

sinnesbeskaffenhet, på grund därav avstyrkt jämväl förevarande förslag.

För min del har jag icke funnit någon saklig erinran mot de ifrågavarande

lagförslagen. Yissa redaktionella jämkningar hava däremot synts mig böra

vidtagas. Då den föreslagna lagen om sinnessjuka och om undersökning

angående sinnesbeskaffenhet föreslagits skola träda i kraft den 1 januari

1931, torde jämväl de här föreslagna lagarna böra träda i kraft å nämnda dag.

Föredraganden uppläser härefter ifrågavarande lagförslag, av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar, samt hemställer, att lagrådets yttrande

över förslagen måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet

inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

9

Bilaga.

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 12 kap. 3 § i lagen den 27 juni 1924 (nr 320)

om förmynderskap.

Härigenom förordnas, att 12 kap. 3 § i lagen den 27 juni 1924 om förmynderskap

skall i nedan intagna del erhålla följande ändrade lydelse:

3§-

Ansökan om omyndighetsförklaring må göras, förutom av den, som avses

med ansökningen, jämväl av hans make och närmaste fränder, så ock av

överförmyndaren samt i fall, varom i 1 kap. 3 § sägs, av förmyndaren. Sinnessjuk,

som är för vård intagen å sinnessjukhus, må ock förklaras omyndig

på anmälan av den, som enligt bestämmelser, vilka meddelas av Konungen,

äger att, vad angår å sinnessjukhuset intagna, göra sådan anmälan.

Omyndighetsförklarings------förmyndare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1931.

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 1 juli 1898 (nr 68, sid. 1),

innefattande vissa bestämmelser om beräkning av strafftid.

Härigenom förordnas, att 3 § i lagen den 1 juli 1898, innefattande vissa

bestämmelserom beräkning av strafftid, skall erhålla följande ändrade lydelse:

3 §.

Vållar den, som skall undergå straffarbete eller fängelsestraff, genom rymning

eller annorledes själv hinder emot intagandet i straffanstalt eller avbrott

i straffets verkställighet, eller uppkommer sådant hinder eller avbrott därigenom,

att den dömde intages å sjukvårdsinrättning, som ej står under fångvårdsstyrelsens

inseende, må ej den tid, varunder hindret eller avbrottet

äger rum, i strafftiden inräknas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1931.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 11 käft. (Nr 88.)

281 29 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts proposition nr 88.

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 27 juni 1902 (nr 72, sid. 3)

angående verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran.

Härigenom förordnas, att 4 § i lagen den 27 juni 1902 angående verkställighet

av domstols förordnande om tvångsuppfostran, vilket lagrum

ändrats genom lag den 7 maj 1917 (nr 184), skall i nedan angivna del erhålla

följande ändrade lydelse:

4 §■

Har —---— samtycker.

Då — —---föranleder.

Bliver elev sjuk och kan han ej å anstalten erhålla erforderlig vård, må

styrelsen draga försorg om hans intagande å sjukvårdsinrättning, där han

kan åtnjuta sådan vård. Kvinnlig elev, som befinnes vara havande, äger

styrelsen överlämna till enskilt hem eller inrättning, där lämplig vård kan

beredas. Föreligger anledning att, i enlighet med vad särskilt finnes stadgat,

låta elev för observation intagas å sinnessjukhus, har styrelsen att därom

föranstalta.

Över — -----polismyndighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1931.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 88.

11

Utdrag av protokollet, hället i Kungl. Maj tfa

lagråd den 25 januari 1929.

N är va rande:

justitieråden Stenberg,

Appelberg,

Tiselius,

regeringsrådet Söderwall.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justi tiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 24

november 1928, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättade

förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 3 § i lagen den 27 juni 1924

(nr 320) om förmynderskap,

2) lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 1 juli 1898 (nr 68, sid. 1),

innefattande vissa bestämmelser om beräkning av strafftid, och

3) lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 27 juni 1902 (nr 72,

sid. 3) angående verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran.

Eöislagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av revisionssekreteraren Sven Lawski.

Lagrådet lämnade förslagen utan anmärkning.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg

enten i statsrådet å Stockholms slott den

8 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bissmark, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för socialdepartementet lagrådets den 25 januari

1929 avgivna yttrande över de den 24 november 1928 till lagrådet remitterade

förslagen till

1) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 8 § i lagen den 27 juni 1924 (nr 320)

om förmynderskap,

2) lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 1 juli 1898 (nr 68, sid. 1),

innefattande vissa bestämmelser om beräkning av strafftid, och

3) lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 27 juni 1902 (nr 72, sid. 3)

angående verkställighet av domstols förordnande om tvång suppfostran.

Föredraganden hemställer att förslagen, som av lagrådet lämnats utan

anmärkning, måtte efter en av honom i det förstnämnda förslaget vidtagen

redaktionell jämkning, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

N. Cervin.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 2LU 1929:45 Memorial angående arvode åt revisionssekreteraren S. Lawski, vilken inom andra lagutskottet biträtt vid behandlingen av vissa frågor. För behandlingen av dels K s. 1 i texten