Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 6 § i lagen om kyrkofond den 9 december 1910 (nr 141 s. 37)

1929-02-15 · 25 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:91, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 6 § i lagen om kyrkofond den 9 december 1910 (nr 141 s. 37)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.

1

Nr 91.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 6 § i lagen om kyrkofond den 9 december

1910 (nr 141 s. 37); given Stockholms slott den 15

februari 1929.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 6 § i lagen om

kyrkofond den 9 december 1910 (nr 141 s. 37).

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Cl. Lindskog.

Bihang till riksdagens protokoll 1929.

1 sand.

74 häft. (Nr 91.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.

2

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 6 § i lagen om kyrkofond den 9 december 1910

(nr 141 s. 37).1)

Härmed förordnas, att 6 § i lagen om kyrkofond den 9 december 1910

skall i nedan angivna del erhålla följande ändrade lydelse:

6 §•

Av kyrkofonden skola utgöras:

1.---------------------

10. arvode åt ordförande i boställsnämnd, varom förmäles i 32 § ecklesiastik

boställsordning, med belopp, som av Konungen bestämmes.

Denna lag träder i kraft å dag, som Konungen äger bestämma.

0 Senaste lydelse av 6 § se 1925: 450.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 15 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lund vik, Boreel, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Lindskog anför:

I skrivelse den 14 december 1926 har länsstyrelsen i Linköping gjort framställning

i syfte att bereda ordförande i ecklesiastik boställsnämnd ersättning

för uppsättning och expediering till vederbörande av vid ekonomiska

besiktningar förda protokoll. Vidare hava följande boställsnämndsordförande

nämligen Arthur Gustafson, Gust. Pettersson, Ludvig Brännström, Thore

Alströmer och C. G. Olsson i en till Kungl. Maj:t ingiven skrift anhållit,

att Kungl. Maj:t måtte, utan inväntande av det resultat, vartill begärd eller

pågående utredning kunde föranleda, vidtaga åtgärder för att bereda ordförandena

i de ecklesiastika boställsnämnderna skälig ersättning såväl för

arbete med uppsättande av protokoll och övriga handlingar i dithörande

ärenden, i den mån sådan ersättning ej enligt gällande bestämmelser utginge,

som ock för portoutlägg och assuransavgifter, därest ej dessa senare

kunde genom fribrevsrätt tillgodoses.

Innan jag går att lämna eu närmare redogörelse för innehållet i ovannämnda

skrivelser och däröver avgivna utlåtanden, torde vissa erinringar i

avseende å den boställsnämndsord förande tillkommande ersättningen och

tillkomsten av de härutinnan gällande bestämmelserna vara på sin plats.

Enligt de författningar angående det prästerliga avlöningsväsendet, som

utfärdades den 9 december 1910, utgjordes den åt prästerskapet i de territoriella

församlingarna anslagna fasta egendomen dels av prästgårdar, avsedda

till löntagares bostad, dels ock av löneboställen, vilka senare skulle

obligatoriskt utarrenderas. Enligt ecklesiastik boställsordning av nämnda

dag (nr 141, s. 42) skulle löneboställena — där de ej, såsom icke avsedda

för jordbruk, erfordrade hus av särskild beskaffenhet — vara försedda med

de laga hus, som av synerätt prövades nödiga. Arrendeuppskattningen skulle,

på sätt i förordningen angående utarrendering av prästerskapets löneboställen

den 15 september 1911 (nr 89) stadgades, verkställas på landet av kronofogde

eller länsman (numera av landsfiskal) och i stad av magistratsperson

i samråd med kontraktsprosten, tjänstinnehavare, vars rätt berördes av ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

+

Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.

arrenderingen, samt ombud för pastoratet (eller i visst fall för domkapitlet),

varefter utarrenderingen ägde rum genom länsstyrelsen efter samråd med

domkapitlet. Ekonomisk besiktning skulle enligt nyssnämnda boställsordning

förrättas på landet av kronobetjänt i orten såsom ordförande jämte två

nämndemän och i stad av magistratsperson såsom ordförande jämte två av

magistraten utsedda sakkunniga män. Av- och tillträdessyn samt laga syn

skulle enligt boställsordningen förrättas av judiciell myndighet: på landet

av domare jämte minst två, högst fyra nämndemän samt i stad av rådstuvurätt.

Sedan vid tillämpningen av arrendeförordningen yppat sig åtskilliga brister

i författningen, tillkallade statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

på grund av bemyndigande av den 17 oktober 1919 särskilda sakkunniga

(ecklesiastika arrendesakkunniga) för att inom departementet biträda

med revision av nämnda förordning. De sakkunniga — vilka på anförda

skäl utsträckte revisionen även till andra författningar än arrendeförordningen

— avlämnade sitt betänkande den 28 februari 1923.

Enligt arrendesakkunnigas mening vore bristerna i det dåvarande arrendesystemet

hänförliga till bland andra följande omständigheter.

Den nämnd, som hade fått sig anförtrott att verkställa arrendeuppskattningen,

ägde icke den sammansättning, att en fullt pålitlig arrendevärdering

vore att i regel påräkna. Bestämmandet om vilka hus skulle finnas å

löneboställe vore överlämnat åt en myndighet, vilken vid frågans prövning

saknade erforderlig kännedom om betingelserna för boställets utarrendering

och om boställets avkastningsförmåga. Den tillsyn, som utövades däröver,

att arrendatorn hölle lönebostället i god hävd till hus och jord vore icke

tillfredsställande.

I syfte att tillföra arrendeuppskattningsnämnden större sakkunskap, skicklighet

och opartiskhet ansågo de sakkunniga nödvändigt, att för uppdraget

både som ordförande och som ledamöter förvärvades verkligt dugande personer

med en även på egen praktik grundad sakkunskap i jordbruk. Uppskattningsnämnden

borde få sig anförtrodda även andra uppdrag än dem,

som hade sammanhang med själva arrendeuppskattningen och därigenom

erhålla ställningen som en ständigt fungerande nämnd, vilken de sakkunniga

därför benämnde boställsnämnd. Sålunda borde denna nämnd jämväl

hava att å löneboställena förrätta ekonomisk besiktning liksom även av- och

tillträdessyn.

Beträffande verksamhetsområdenas storlek och den därmed sammanhängande

frågan om arvoden och annan ersättning åt boställsnämndsordförandena

framhöllo de sakkunniga bland annat följande.

Verksamhetsområdena för bisittarna i nämnden behövde enligt de sakkunnigas

förslag icke sammanfalla med nämndsordförandenas. För indelningen

i verksamhetsområden för nämndsordförandena borde länsindelningen

vara grundläggande. I sammanhang härmed framhöllo de sakkunniga, att

antalet prästboställen icke i något län överstege vad som syntes kunna läggas

på en nämndsordförande att sköta. I regel understege antalet betydligt

eu mans arbetsbörda. På grund härav syntes det kunna ifrågasättas, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 91.

vissa nämndsordfö rande bleve gemensamma för två eller flera län. Nämndens

ordförande borde äga åtnjuta tast arvode samt därjämte skäligt arvode

föislagsvis sex kronor om dagen — för uppdrag som utfördes i hemmet

utan sammanträde mellan nämndens ledamöter ävensom gottgörelse för uppdrag

som föranledde resa. Som motivering för förslaget om fast arvode

anföra de sakkunniga bland annat: »För att ordföranden må kunna motsvara

de stora anspråk, som enligt sakkunnigas mening måste ställas på

honom, därest ej den föreslagna reformen skall förlora en del av sin betydelse,

måste man kunna för befattningen förvärva person av framstående

duglighet. Sådant torde ej låta sig göra, om befattningens innehavare nödgas

nöja sig med endast reseersättning och dagtraktamente, utan lärer det

vara ofrånkomligt att i första hand avlöna honom med ett fast arvode av

skälig storlek.» Arvodet avsågs att utgå ur kyrkofonden. Arvodets storlek

borde lämpas efter arbetets omfattning, således i stort sett efter antalet

egendomar, varmed vederbörande erhölle befattning. Det borde beräknas

sa, att nämndsordföranden skulle hava att själv bestrida sina utgifter

för expenser. Till ledning vid beräkningen av arvodet ansågo de sakkunniga,

att de till kronans domänintendenter utgående arvoden kunde läggas

till grund. Med hänsyn till de åt nämnda befattningshavare utgående arvodena

syntes följande arvodesskala kunna uppställas

arvode 5,500 kronor när boställenas antal är

» 5,000 » » » » »

* -4,500 » » » » »

» 4,000 » » » » »

* 3,500 » » » >> »

31 3,000 »i t » »

» 2,500 » » » » »

Därest varje län med visst angivet undantag bibehölles som ett distrikt

i nu förevarande hänseende, skulle arvodena för 23 stycken befattningshavare

uppgå till sammanlagt 81,500 kronor.

. 301—350

. 251—300

. 201—250

. 151—200

. 101—150

51—100

. högst 50 *)

I eu till 1925 års riksdag avlåten proposition, nr 222, föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen att antaga, så vitt nu är i fråga, dels förslag till lag om ändring

i vissa delar av ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910, innefattande

bestämmelser angående inrättandet av boställsnämnder samt dessas

sammansättning och befogenheter m. m., dels ock förslag till lag om ändrad

lydelse av 6 § lagen om kyrkofond den 9 december 1910. Enligt sistnämnda

förslag skulle av k3rrkofonden utgöras jämväl arvode åt ordförande

i boställsnämnd med belopp, som av Konungen bestämdes. Något förslag

i avseende a arrendeuppskattningen framlades ej i propositionen, enär bestämmelserna

därom skulle inga i den i administrativ ordning utfärdade arrendeförordningen.

Emellertid förutsatte de för riksdagen framlagda lagförslagen,

att jämväl arrendeuppskattningen skulle överlämnas till boställsnämnden.

De genom propositionen framförda förslagen anslöto sig i stort sett till

'') Denna arvodesskala innebär praktiskt taget, att varje ordförande skulle åtnjuta ett

grundarvode av 2,000 kronor samt ett tilläggsarvode av 500 kronor för varje helt eller

påbörjat 50-tal boställen inom tjänstgöringsområdet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts proposition Nr 91.

de sakkunnigas förslag. Dock uttalade sig föredragande departementschefen

— som i likhet med de sakkunniga ansåg indelningen i tjänstgöringsdistrikt

för nämndsordförandena kunna i huvudsak genomföras med länet som indelningsgrund

— för att grundarvodet för de mindre betungade ordförandena

skäligen kunde beräknas till allenast 1,000 kronor. Med tillämpning

av denna beräkningsgrund skulle sammanlagda arvodesbeloppet för 24

nämndsordförande bliva 65,500 kronor. Vidare meddelade departementschefen,

att det av de sakkunniga föreslagna arvodet för uppdrag, som icke

föranledde resa, förefölle honom opåkallat.

Första lagutskottet, som i avgivet utlåtande, nr 35, yttrade sig över ifrågavarande

förslag, förklarade sig vara övertygat om att det skulle vara möjligt

att, utan att erbjuda arvode, erhålla fullt lämpliga personer i uppskattningsnämnden,

därest man förlänade denna en mera tillfällig karaktär.

Härvid syntes uppskattningsnämndens uppdrag lämpligen böra begränsas

till arrendeuppskattningar och vad därmed sammanhängde och alltså icke

utvidgas till att omfatta även ekonomiska besiktningar samt av- och tillträdessyner.

Uppskattningsnämnden borde enligt utskottets mening tillsättas

för varje förekommande fall, men det förutsattes, att vid personvalet skulle

så vitt möjligt tillgodoses behovet av enhetlighet och kontinuitet vid förrättningar

av detta slag, dock med strängt beaktande av kostnadssynpunkten.

I övrigt föreslog utskottet beträffande ersättningen till uppskattningsmännen,

att dessa borde erhålla rese- och traktamentsersättning enligt resereglementet,

men ifrågasatte jämväl huruvida icke, då ordföranden torde

komma att få svara för uppskattningsinstrumentets uppsättande och utskrift,

expeditionsersättning i någon form borde tillerkännas honom, vilken ersättning

borde utgå av boställets avkastning. Bestämmelser om denna ersättning

förväntades bliva intagna i den reviderade arrendeförordningen.

På sätt framgår av riksdagens skrivelse den 2 juni 1925, nr 304, godkände

emellertid riksdagen, i anslutning till en vid utskottsutlåtandet fogad reservation,

i huvudsak de av Kungl. Maj:t framlagda lagförslagen, bland annat

så vitt angår inrättandet av eu boställsnämnd, till vilken kunde anförtros,

förutom arrendeuppskattningar, uppdragen att förrätta ekonomiska besiktningar

samt av- och tillträdessyner, med allenast vissa på grund av kostnadsskäl

påkallade modifikationer, däribland den, att tjänstgöringsområdet

för boställsnämndens ordförande något begränsades, så att det i regel sammanfölle

med tingslaget. Något fast arvode till nämndsordföranden ansåg

riksdagen ej vara påkallat, vadan riksdagen förklarade sig icke kunna biträda

förslaget till lag om ändrad lydelse av 6 § lagen om kyrkofond, i

vad nämnda lagförslag innebure, att av kyrkofonden skulle utgöras arvode

åt ordförande i boställsnämnd.

Det av riksdagen godkända förslaget till lag om ändring i vissa delar av

boställsordningen förelädes härefter kyrkomötet, som i skrivelse den 3 november

1925, nr 28, anmälde, att jämväl kyrkomötet godkände berörda förslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kumjl. Maj.ts proposition Nr 91.

Den 21 november 1925 utfärdades därefter dels, i enlighet med de av

riksdagen och kyrkomötet godkända förslagen, lag om ändring i vissa delar

av ecklesiastik boställsordning (nr 447), dels ock Kungl. Maj:ts ecklesiastika

arrendeförordning (nr 452).

Enligt ovannämnda lag skola finnas ecklesiastika boställsnämnder, en för

varje tingslag på landet jämte de städer, som ligga därinom eller som enligt

Konungens förordnande skola därmed förenas till ett tjänstgöringsområde,

samt en för Stockholms stad. Boställsnämnden skall bestå av tre i orten

boende, i lantbruks- och därmed sammanhängande affärsförhållanden kum

niga män, av vilka en, tillika ordförande, jämte ersättare för honom skola

utses av vederbörande länsstyrelse. Konungen äger, där särskilda skäl sådant

föranleda, rörande nämndens tjänstgöringsområde m. m. förordna annorlunda

än nyss sagts (boställsordningen, 32 §) Nämnden har att verkställa

arrendeuppskattning och i sammanhang därmed uppgöra förslag i fråga om

vilka och hurudana hus böra finnas å löneboställe (arrendeförordningen,

4 §), att förrätta ekonomisk besiktning, å prästgård inom utgången av

tionde året och å löneboställe i regel inom utgången av femte året efter

det, då syn å hävden eller ekonomisk besiktning näst förut å boställe förrättats

(boställsordningen, 31 §), samt att å löneboställe (ej å prästgård)

hålla av- och tillträdessyn (boställsordningen, 43 §). Enligt, 3 § i kungörelsen

den 21 november 1925 (nr 453) med villkor och bestämmelser angående

erhållande av förskott ur kyrkofonden till bekostande av viss nybyggnad å

ecklesiastika löneboställen åligger det boställsnämnden att vid arrendeuppskattning,

som enligt 4 § arrendeförordningen äger rum, avgiva yttranden

och förslag angående beloppet av det förskott, som för boställets bebyggande

bör ställas till arrendatorns förfogande, ävensom angående plan för förskottets

amortering. Slutligen åligger det nämndsordföranden jämlikt 1 §

kungörelsen den 4 januari 1927 (nr 2) med föreskrifter rörande tillämpningen

av lagen samma dag angående tillstånd till försäljning av kyrklig

jord i vissa fall m. m. att företaga till honom överlämnat ärende till undersökning

och förrättning å stället.

Beträffande den ersättning, som tillkommer boställsnämnd för vad densamma

enligt ifrågavarande författningar åligger, gäller följande. Enligt

54 § boställsordningen skola ledamöter av boställsnämnd för sitt uppdrag

beträffande ekonomiska besiktningar och syner åtnjuta resekostnads- och

traktamentsersättning enligt bestämmelserna i gällande resereglemente, därvid

ordföranden skall likställas med domänintendent och annan ledamot

med nämndeman, där han icke på grund av innehavande befattning är

berättigad till högre ersättning. Beträffande uppdrag enligt arrendeförordningen

gäller, när uppdraget föranleder resa, enligt 37 § 2 mom. samma

förordning motsvarande bestämmelse, med tillägg att ordförande för uppsättning

och expediering av yttrande och förslag rörande boställes utarrendering

äger, när för uppsättningen kräves arbete utöver resdagen, tillgodo
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition Nr 91.

räkna sig ett belopp motsvarande traktamentsersättning för en dag. För

uppdrag, som icke föranleder resa, må länsstyrelsen kunna tillerkänna ordföranden

arvode med sex kronor för dag. Enligt ovannämnda kungörelse

den 4 januari 1927 äger förrättningsmannen för förrättning rörande friköp

av ecklesiastik jord och uppsättning av protokoll däröver åtnjuta ersättning

efter enahanda grunder som beträffande arrendeuppskattning.

I § 55 boställsordningen meddelas vissa bestämmelser angående vem som

har att betala kostnaderna för ekonomiska besiktningar och syner å boställen.

Kostnaden för ekonomisk besiktning skall i regel gäldas för prästgård

av pastoratet och för löneboställe av arrendatorn samt kostnaden för avoch

tillträdessyn å löneboställe av avträdare och tillträdare till hälften vardera.

Beträffande de i arrendeförordningen omförmälda kostnaderna för boställes

utarrendering och skötsel skola enligt 37 § 1 mom. arrendeförordningen

flertalet av dessa — och däribland kostnaden för arrendeuppskattningen,

i vilken uppskattning, såsom nyss nämnts, ingår även utredning av

frågan om byggnadsförskott — av länsstyrelsen förskjutas av allmänna

medel samt sedermera ersättas av från bostället inflytande arrendemedel,

varemot kostnader, som uppstå till följd av framställning från arrendator,

gäldas av denne.

I detta sammanhang anser jag mig böra erinra därom, att riksdagen i

skrivelse den 24 februari 1928, nr 36, anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta

verkställa utredning, huruvida och på vad sätt arrendator av ecklesiastikt

löneboställe kunde beredas lättnad med avseende å skyldigheten att gälda

kostnad för ekonomiska besiktningar å bostället samt för riksdagen framlägga

det förslag, som av utredningen kunde föranledas. Denna riksdagens

skrivelse har den 31 mars 1928 för yttrande remitterats till kammarkollegiet

och övriga vederbörande.

Jag återkommer nu till de i ärendet föreliggande framställningarna.

Länsstyrelsen i Linköping har — med förmälan, att länsstyrelsen från

vissa ordförande i ecklesiastika boställsnämnder mottagit räkningar för uppsättning

och expediering till vederbörande av vid ekonomiska besiktningar

förda protokoll, men att länsstyrelsen funnit sig icke lagligen kunna gälda

ifrågavarande kostnader -—- anhållit om bemyndigande att för sådana kostnader

få tillerkänna nämndsord förande ersättning på enahanda sätt, som i

37 § ecklesiastika arrendeförordningen stadgades rörande expeditionsersättning

beträffande arrendeförslag. I sin nämnda skrivelse har länsstyrelsen

ytterligare anfört följande. I saknad av bestämmelser i sådant syfte torde

avskrifter för vederbörandes räkning av protokoll över verkställda ekonomiska

besiktningar få ombesörjas av antingen länsstyrelsen eller domkapitlet.

I sistnämnda fall torde detta arbete undantagslöst medföra för domkapitlen

eu ökad utgift för skrivhjälp och även för länsstyrelserna torde ofta sådana

ökade utgifter ej kunna undvikas. I allt fall måste ju nämndens ordförande

upprätta originalinstrumenten över ekonomiska besiktningar och syner, och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition Nr 1)1.

länsstyrelsen funne det icke i överensstämmelse med full billighet och rätt

visa, att en sådan skyldighet åvilade honom utan särskild ersättning. Då

tvivel torde råda, huruvida ordförande i boställsnämnd jämväl i övrigt

enligt gällande bestämmelser åtnjöte tillräcklig ersättning för sitt uppdrag,

syntes bristen på nödiga bestämmelser i det avseende, varom här vore fråga,

vara föga ägnad att underlätta länsstyrelsernas strävan att vid förordnande

av sådana ordförande utfinna personer, som vore för sina uppdrag bäst

skickade. Länsstyrelsen, som funne ordförande i boställsnämnd lämpligas!

böra verkställa samtliga expeditioner beträffande protokoll över ekonomiska

besiktningar och syner, hemställde förty, att Kungl. Maj:t täcktes meddela

nödiga bestämmelser i hithörande avseende på sätt länsstyrelsen föreslagit.

Över länsstyrelsens framställning hava infordrade utlåtanden avgivits av

samtliga domkapitel och Stockholms stads konsistorium samt från länsstyrelserna

i orterna med undantag av länsstyrelsen i Linköping ävensom av

överståthållarämbetet, kammarkollegiet och statskontoret. Av nämnda myndigheter

hava vissa överlämnat yttranden av åtskilliga ordförande i ecklesiastika

boställsnämnder.

Den av Arthur Gustafson m. fi. boställsnämndsordförande gjorda framställningen

saknar särskild motivering.

Jämväl i detta senare ärende hava samtliga ovannämnda myndigheter

utlåtit sig. Med vissa av de inkomna utlåtandena hava överlämnats yttranden

av ordförande i boställsnämnder, varjämte domkapitlet i Visby vid

sitt yttrande fogat eu av stiftssekreteraren därstädes H. Endre upprättad

promemoria jämte däröver avgivna yttranden.

I avseende å tillämpningen av de i författningarna meddelade bestämmelsertia

rörande ersättning för nämndsordförandenas bestyr framgår av de i

ärendet inkomna yttrandena, att den är ytterst växlande och olikartad. 1

icke ringa utsträckning synes den ersättning, ordförande uttager åt sig, omfatta

icke blott resekostnads- och traktamentsersättning utan jämväl gottgörelse

för uppsättningen av förrättningsprotokollet även i andra fall än då

fråga är om arrendeuppskattning samt för papper och porton. Sålunda inhämtas

beträffande Stockholms län, där protokoll rörande syner och besikt

ningar uppgivits i regel utskrivas i 2 exemplar, att kostnaden för protokollets

uppsättning, utskrift och expediering uttagits inom ett distrikt med

omkring 75 öre för sida, inom ett annat distrikt för allenast ett av två utskrivna

exemplar med 1 krona för första arket och 75 öre för varje följande

ark och inom andra distrikt med belopp av 5—12 kronor för protokoll, till

vilka kostnader stundom kommer särskild gottgörelse för porto. Portokostnaden

har av en nämndsordförande förmälts uppgå till omkring tre kronor

för varje förrättning, vilket angivits vara beroende på att alla kallelser

och protokollssändningar måste ske under rekommendation. För egen del

har länsstyrelsen i Stockholms län såsom kostnader för ekonomisk besikt
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj ds proposition Nr 91.

ning samt av- och tillträdessyn angivit rese- och traktamentsersättning åt

boställsnämndens ordförande, arvoden till biträdande sakkunnige, utgifter

för porton och papper till kallelser eller annan nödig skriftväxling, expediering

av protokoll och avsändande av de i 37 § 2 mom. boställsordningen

omförmälda underrättelser. För det exemplar av protokoll över syner och

besiktningar, som länsstyrelsen infordrar för att införlivas med länsstyrelsens

arkiv, utbetalar länsstyrelsen en ersättning av 4—8 kronor, som avföres

å femte huvudtitelns anslag för skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

Som kostnad för arrendeuppskattning anser samma länsstyrelse nämndsordförandeu

äga debitera dels rese- och traktamentsersättning, dels utgifter föi

porton och papper till kallelser med mera, dels ock, då särskild expeditionsersättning

icke utginge, enahanda utgifter för protokollets expediering.

Samma länsstyrelse har vidare — efter anmärkande att i 3* § 2 mom.

arrendeförordningen omförmäld ersättning (varmed torde avses den i momentets

andra punkt omförmälda) beträffande länet endast i enstaka fall

påkallats — meddelat att boställsnämndernas ledamöter däremot i ett flertal

fall tillgodogjort sig rese- och traktamentsersättningar för närvaro vid särskilt

sammanträde för justering av protokoll över uppskattningsförrättning,

varigenom ordföranden kunnat bereda sig ersättning för verkliga utgifter

för uppsättning och expediering av protokoll. Enär kostnaden för vissa

närmare angivna ärendens handläggning i regel inskränkte sig till utgifter

för porto och papper, ansåge länsstyrelsen, att nämndsordföranden ej borde

behöva bokföra kostnaderna särskilt för varje ärende och att arrendatorn

ej skäligen borde svara för dem. Efter vad länsstyrelsen i Visby meddelat,

har utanordning skett av kostnad för kuvert och porton i arrendeuppskattningsärenden

att ingå i avräkning vid disponerande av arrendemedel. A

andra sidan har av länsstyrelsen i Göteborg upplysts, att nämndsordförande

icke uppbure ersättning för postporto, telefonavgifter in. in. Huru förfares

i Östergötlands län framgår av länsstyrelsens i Linköping i ärendet

gjorda framställning, för vars innehåll jag i det föregående lämnat redogörelse.

Likaledes har olika förfaringssätt iakttagits beträffande utskrivandet av

protokollen över syner och besiktningar. På somliga håll ombesörjer nämndsordföranden

utskriften av samtliga erforderliga exemplar, på andra håll utskrives

genom hans försorg två exemplar, under det domkapitlet tillhandahåller

de för kontraktsprostarna och kyrkoråden behövliga exemplaren,

stundom åter utskriver nämndsordföranden allenast ett exemplar.

Av de avgivna yttrandena framgår även, att tillvägagångssättet i fråga om

vem som har att utgiva de nämndsordföranden tillkommande ersättningarna

icke är enhetligt, varjämte från vissa håll framhållits det betungande för

arrendatorerna att få vidkännas de ersättningsbelopp, som de nu hade sig

ålagt att utgiva.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kun yl. Maj:t,‘i proposition Nr 91. 11

Samtliga hörda myndigheter med undantag av länsstyrelsen i Kalmar och

överståthållarämbetet, vilka uttalat sig i avstyrkande riktning, hava förordat

bifall till den av länsstyrelsen i Linköping gjorda framställningen eller tillstyrkt

andra åtgärder för vinnande av det i framställningen angivna syftet.

Härvid har dock länsstyrelsen i Stockholms län förmält sig finna att boställsordningens

och arrendeförordningens föreskrifter i angivna avseenden

vore tillämpliga å llertalet fall men mindre ändamålsenliga i fråga om siittet

för ersättande av utgifter till porto, papper och dylika expenser. Men tillika

har denna länsstyrelse — med framhållande av önskvärdheten att såväl

länsstyrelsen som kyrkorådet tillförsäkrades ett exemplar av besiktnings-och

syneprotokoll, vilket rättvisligen dock icke borde bekostas av boställsarrendatorn

— i anslutning till den av länsstyrelsen i Linköping gjorda framställningen

hemställt, att nämndsordförandena och ersättarna för dessa måtte

tillerkännas tjänstebrevsrätt för fullgörandet av sina uppdrag ävensom skäligt

bidrag av allmänna medel till kostnader för skrivmaterialier och andra av

uppdraget föranledda expenser samt därutöver ersättning för visst antal

exemplar av protokoll över ekonomiska besiktningar och syner. Av de länsstyrelser

och domkapitel, som ansett det av länsstyrelsen i Linköping avsedda

syftet böra vinnas på annan väg än den av sagda länsstyrelse föreslagna,

hava flera uttalat sig för att nämndsordförande i enlighet med vad

som föreslagits i ovannämnda proposition till 1925 års riksdag måtte tillerkännas

fast årligt arvode ur kyrkofonden, i vilket fall, såsom stundom

framhållits, den enligt 37 § 2 mom. arrendeförordningen medgivna särskilda

expeditionsersättningen borde bortfalla. Flera myndigheter hava, i likhet

med länsstyrelsen i Stockholms län, förordat beviljande av tjänstebrevsrätt

åt nämndsordförandena. Länsstyrelsen i Nyköping bär föreslagit, att ersättning

för uppsättning och expediering av protokoll vid arrendeuppskattningar

samt vid ekonomiska besiktningar och syner ej måtte sättas lägre än ett

belopp motsvarande traktamentsersättning för två dagar. Länsstyrelsen i

Jönköping har hemställt att, därest ersättning för ekonomiska besiktningar

och syner medgåves, denna ersättning såväl som ersättning för uppsättande

av arrendeförslag måtte få utgå direkt från kyrkofonden. Länsstyrelsen i

Malmö har, med anslutning till den av länsstyrelsen i Linköping gjorda

framställningen, tillika hemställt, att boställsnämndsordförande måtte tillerkännas

ett årligt arvode, beräknat efter antalet arrendelotter som tillhörde

boställsnämndens distrikt, exempelvis 10 kronor för varje. Länsstyrelsen i

Vänersborg har ansett lämpligaste formen för gottgörelse vara ett årligt arvode,

beräknat efter antalet ecklesiastika boställen inom tjänstgöringsområdet,

varförutom vanlig rese- och traktamentsersättning borde utgå. Tillsvidare

och intill dess en definitiv avlöningsreglering kunde komma till stånd, borde

enligt länsstyrelsens åsikt en utsträckning av den nuvarande rätten till ersättning

beredas på sätt länsstyrelsen i Linköping föreslagit. Efter länsstyrelsens

i Örebro mening borde åtgärder vidtagas för en revision av bestämmelserna

om nämndsordförandenas ställning och till dem utgående ersättningar.

Länsstyrelsen i Västerås har, under erinran om förekommande ersättningsbestämmelser

i nådiga kungörelsen den 17 december 1926 med

tillämpningsföreskrifter till lagen den 4 juni 1926 om upplåtelse under åborätt

av viss jord, förklarat sig anse, att ordförande i boställsnämnd borde

berättigas att för uppsättning av protokoll eller instrument över arrendeuppskattning

samt laga av- och tillträdessyn tillgodoräkna sig traktamente för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.

tre dygn samt för ekonomisk besiktning liknande ersättning för ett dygn,

varjämte länsstyrelsen borde vara berättigad att för av länsstyrelsen från

ordföranden infordrat yttrande eller yttrande, som icke erfordrade resa, tilldela

ordföranden ersättning med skäligt belopp, motsvarande traktamente

för högst två dygn. Länsstyrelsen i Östersund bär föreslagit, att ersättning

för expedierande av originalprotokoll över såväl ekonomiska besiktningar

som av- och tillträdessyner å löneboställen måtte lämnas efter enahanda

grunder, som nu gällde ifråga om expeditionsersättning för arrendeuppskattningsinstrument,

samt att, därest ordföranden ålades att utöver nämnda

originalprotokoll ombesörja ytterligare expeditioner, skälig ersättning för det

ökade arbetet därmed måtte tillerkännas honom. Därjämte syntes ersättning

böra utgå, förutom för uppdrag, som icke föranledde resa, för yttranden

och förslag, som ordförande i boställsnämnd av vederbörande myndighet

anmodades att i denna egenskap avgiva. Enligt länsstyrelsens i Umeå åsikt

borde nuvarande bestämmelse om ersättning motsvarande ett dagtraktamente

bibehållas som normalfall, men länsstyrelsen tillerkännas rätt att efter prövning

av förevarande förhållanden medgiva högre ersättning, motsvarande

dagtraktamente för högst tre dagar.

Domkapitlet i Uppsala har ansett ordförande i boställsnämnd böra äga

att för uppsättande av protokoll och övriga expeditioner tillgodoräkna sig

som förrättningsdag en dag utöver vad som åtginge för själva synen eller

besiktningen och därför åtnjuta traktamentsersättning med samma belopp

som för vanlig förrättningsdag. Domkapitlet i Strängnäs har föreslagit, att

uppsättande av ett exemplar av protokoll måtte gottgöras med dagtraktamente

för en expeditionsdag samt utskrift av ytterligare exemplar, traussumt

av protokoll och uti 37 § ecklesiastik boställsordning föreskriven underrättelse

till kontraktsprostarna med skälig ersättning för själva utskrivandet.

Därjämte borde ordföranden tillerkännas ersättning för kostnaderna för skrivmaterialier,

porto, telefonsamtal o. d. mot företeende av verifikationer. Ersättningen

för uppsättande av det första protokollsexemplaret borde gäldas

på sätt 55 § ecklesiastik boställsordning föreskreve, varemot utskrift av

övriga protokollsexemplar, transsumter eller uppgifter jämte kostnaden för

skrivmaterialier o. d., vilka senare till en del icke kunde hänföras till viss

förrättning, borde gäldas av kyrkofonden. Enligt domkapitlets i Lund mening

borde ersättningen till nämndsordföranden för utskrift av protokoll vid

syner och besiktningar utgå som expeditionslösen och icke på sätt länsstyrelsen

i Linköping föreslagit.

I förut omförmälda, av konsistorienotarien vid domkapitlet i Visby Hjalmar

Endre upprättade promemoria har, med utgångspunkt från förhållandena

i Gotlands län, framlagts ett förslag till nu ifrågavarande angelägenhets

ordnande på huvudsakligen det sättet, att ordföranden i boställsnämnd

tillerkändes dels för kansligöromål, skrivmaterialier och portokostnader en

årlig ersättning av 250 kronor, dels för varje syneförrättning, ekonomisk

besiktning och arrendeuppskattning reseersättning och dagtraktamente samt

visst arvode för själva förrättningen och visst arvode för instrumentets upprättande,

dels för varje annat uppdrag, jämte reseersättning och dagtraktamente

i fall då uppdraget krävde resa, visst arvode, dels ock lösen för utskrift

av protokoll efter närmare angiven grund, varjämte föreslagits att

förstnämnda ersättning av 250 kronor årligen skulle utgå ur kyrkofonden

samt övriga ersättningar efter nu gällande grunder, med iakttagande att de

bostadsnämnden eller dess ordförande tillkommande ersättningar förskötes

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 91. 13

av länsstyrelsen. Mot detta förslag har varken domkapitlet eller länsstyrelsen

i lanet framställt någon erinran.

korslaget därom att nämndsordförande tillkommande ersättning borde förskjutas

av länsstyrelsen har även framkommit i andra yttranden än nyssnämnda

promemoria och liar motiverats därav, att svårighet stundom yppats

att av arrendator utfå ersättningsbelopp, som denne hade att utgiva.

\ad angår den av Arthur Gustafson m. fl. boställsnämndsordförande

gjorda framställningen, hava de hörda myndigheterna i allmänhet tillstyrkt

bifall till densamma, en och annan under framhållande av det trängande

behovet av snar reglering av ersättningsfrågan.

Ur de avgivna yttrandena torde utöver vad ovan sagts följande få återgivas.

Länsstyrelsen i Visby (utlåtandet den 13 juni 1928): Länsstyrelsens hittills

gjorda erfarenheter av nu gallande ordning för ersättning åt boställsnänmdsoi

d to randena ginge otvivelaktigt i den riktningen, att eu ändring vore i hö"

grad av noden Rent principiellt syntes det oriktigt, att staten utkrävde ett

arbete, som icke amnade rimlig ersättning ens för direkta, ofrånkomliga

hnÄna D A >kU!!C ]U kunna invändas’ att uppdraget såsom ordförande i

bos allsnamnd borde anses sasom ett förtroendeuppdrag och att ingen vore

skyldig att ataga sig detsamma mot sin egen önskan. Men faktiskt torde

saken ligga till på annat sätt åtminstone vad Gotlands län anginge. De

ganska hoga kvalifikationer, som måste ställas på innehavarna av dessa betattnmgar

begränsade kretsen av dem, som kunde stå till disposition, och

da salunda icke minst i Gotlands lan endast ett fåtal personer kunde ifrågakomma

till dessa uppdrag, uppstode, såsom länsstyrelsen flera gånger eriarit,

verkliga svårigheter. Att länsstyrelsen hittills trots flera ombyten —

beroende icke minst på ersättningsfrågan - lyckats finna innehavare till

befattningarna, finge tillskrivas, att lansstyrelsen åtminstone för nu löpande

tjänstgöringsperiod genom övertalningar förmått lämpliga personer att med

frånseende av egna personliga önskemål av pliktkänsla mot det allmänna

ataga sig ett uppdrag, som medförde avsevärt arbete och stundom direkta

b GVe frfatta- Länsstyrelsen i Malmö (utlåtandet den 8

ord förande Tf'' *V '' länsstyrels/n hade till sin hjälp en boställsnämndsord

förande, fullt vuxen sin uppgift, vore så stor, att länsstyrelsen ansåge

sig icke vara i stand att på ett tillfredsställande sätt handlägga och avgöra

de ecklesiastika arrendeärendena, med mindre länsstyrelsen hade att lita si"

till eu sakkunnig, praktiskt erfaren boställsnämndsordförandes råd och förfaf

,^ar . länsstyrelsen haft att utse ordförande i länets boställsnämnder

hade de visat sig, hur utomordentligt svårt det vore att för detta uppdrag

Wk1 ! kvalificerade personer. Det hade lyckats länsstyrelsen den gången

tack vaie övertalning och den omständigheten, att i ett par fall en och

samma person utsetts till ordförande i mera än en boställsnämnd. Men

lansstyrelsen hyste verkliga bekymmer inför den eventualiteten, att eu enda

av dessa boställsnämndsordförande icke längre ville ägna sig åt detta uppoffrande

arbete. Att trötthet redan förmärkts vore icke att förundra sm

S‘n m-'' r Länsstyrelsen i Göteborg (utlåtande!

en -6 febiuan 1927). Det hade visat sig avsevärda svårigheter att uppleta

personer, som i sig förenade samtliga för uppdraget erforderliga egenskaper

och därjämte vore benägna att offra tid och krafter på ett så gott som oav

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts proposition Nr 91.

lönat uppdrag. Den nu utgående ersättningen vore ju i själva verket icke

annat än ersättning för en del havda kostnader för uppdragets utförande, i

den mån dessa kunde täckas enligt resereglementets bestämmelser, vilket

ingalunda alltid vore fallet. För förlorad tid och nedlagt arbete erhölls

ingen gottgörelse, icke heller för postporto, telefonavgifter in. m. Från flere

av ordförandena hade också inkommit avsägelse^ och att det lyckats erhålla

lämpliga personer hade tvivelsutan berott på tillfälliga omständigheter och

förhållanden, som ingalunda vore att räkna med för framtiden. — Länsstyrelsen

i Mariestad (utlåtandet den 24 mars 1927): Därest den reform, som

år 1925 genomfördes med avseende å vården av de ecklesiastika boställena,

ej skulle förlora en del av sin betydelse, vore det nödvändigt att till ordförande

i bostadsnämnderna kunna förvärva personer av framstående duglighet,

som kunde med intresse ägna sig åt uppdraget, Sådant torde i

längden knappast låta sig göra, om befattningens innehavare nödgades nöja

sig med endast reseersättning och traktamente samt den ringa expeditionsersättning,

som i vissa fall utginge. Stora anspråk ställdes på ordföranden.

Och det torde hos honom erfordras ett levande intresse för saken, om han

skulle vara villig att för längre tid åtaga sig ett dylikt uppdrag mot den

ersättning, som för närvarande utginge och som helt visst i många fall betydligt

lättare och med mindre ansvarsfullt arbete skulle kunna förvärvas

på annat håll. Boställsnämndsordförandenas arbete torde nog hava blivit

betydligt vidlyftigare än man från början tänkt sig. Och det syntes även

komma att visa sig nödvändigt för myndigheterna att framdeles i allt större

utsträckning anlita deras biträde och sakkunskap i frågor berörande de

ecklesiastika fastigheterna. Samma länsstyrelse (utlåtandet den 13 juli 1928).

Ehuru förvaltningskostnaderna för de ecklesiastika löneboställena genom bostadsnämndernas

införande ökats i oroväckande grad, vore dock ofrånkomligt

att ordförandena bereddes förbättrade ersättningsvillkor. Då nu gällande

förordnanden för ordförandena utlöpte med utgången av innevarande år vore

det av största vikt, att en eventuell ändring i ersättningsbestämmelserna genomfördes

snarast möjligt, enär man eljest kunde befara, att de nuvarande

ordförandena icke komrne att mottaga förnyade förordnanden, vilket skulle

vålla avsevärda olägenheter med avseende å boställenas förvaltning. — Länsstyrelsen

i Örebro (utlåtandet den 17 januari 1927): _ Då det år 1926 gällde

att tillsätta ordförande i boställsnämnderna, visade sig inom detta län genast,

att den ersättning, som tillerkänts ordföranden, ansåges vara för låg. V lsser1

jo-en hade, detta oaktat, för uppdraget kunnat erhållas lämpliga personer,

inen sedan det numera blivit mera känt, huru mycket arbete, som verkligen

vore förenat med uppdraget, kunde det befaras att vid inträffande ledighet

det icke med lika stor lätthet komrne att lyckas erhålla för befattningen

väl skickade och dugliga personer, därest icke förhöjd ersättning tillerkändes

dem.

Av en del vederbörande har framhållits önskvärdheten att uttryckliga be*

stämmelser meddelades rörande omfattningen av mimndsordförandens skyl

dighet att verkställa protokollsutskrift samt rörande den, som hade att gälda

den därför utgående ersättningen. Förslag i sådana hänseenden hava även

framlagts.

De ordförande i boställsnämnder, från vilka föreligga, yttranden i ärendet

hava biträtt förslaget att bereda dem ökad ersättning för uppdraget. Därvid

har eu nämndsordförande i Jönköpings län erinrat, hurusom av 37 § och

43_47 §$ ecklesiastik boställsordning framginge vilket omfattande arbete

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kun ()l. Maj.ts proposition Nr 91. 15

<k''t alåge nämndsordförande att utföra såväl förberedelsevis som efter f«»rrättn

ingen vid uppsättande, utskrift och expediering till parter och myndigheter

av förrättningsprotokollet. Därtill komme all skriftväxling i övrigt

or d.y!lkil förrättningar. Av ordförande i bo.ställsnämnd krävdes ett mycket

gi undligt, omfattande och i många fall ekonomiskt viktigt arbete, samt dessutom

ej obetydliga kontanta utgifter, vilka vore förenade med uppdraget

utan någon ersättning. Eu nämndsordförande i Södermanlands län bär

framhållit, att den ersättning, som dagtraktamentet avsåge att lämna, ofta

icke räckte till kostnaderna, varför hela arbetet fullgjordes fullständigt utan

vederlag. — Sasoin belysande för spörsmålet torde även få hänvisas till de

yttranden, som avgivits dels i den av länsstyrelsen i Östergötlands län väckta

tragan av ordförandena i bostadsnämnden för Torna och Bara härad samt

Lunds stad (Malmöhus län) Sven Linders samt i eu av bostadsnämnderna

1 V ästerbottens'' län J. Rebn, vilka båda tillhört ovannämnda sakkunniga

dels ock över den av Arthur Gustafson med flera boställsnämndsordförande

gjorda framställningen av ordföranden i bostadsnämnden för Västmanlands

östra domsaga och bala stad Alfred Bolander, ävensom tid den bland handlingarna

ti.l detta senare ärende förvarade, av konsistorienotarien Endre avgivna

promemorian med däröver avgivna yttranden.

Av de myndigheter, som efter vad förut nämnts avstyrkt den av länsstyrelsen

1 Linköping gjorda framställningen har länsstyrelsen i Kalmar —

med lörmälan att inom Kalmar län icke mött svårighet att utfinna lämpliga

personer för ifrågavarande uppdrag — vidare anfört att, ehuru den nu utgående

ersättningen till nämndsordförnndena vore den lägsta möjliga ansåge

sig länsstyrelsen, med hänsyn därtill att därom gällande bestämmelser vore

1 överensstämmelse, med riksdagens uttalade mening och att under den korta

tid arrendeförordningen tillämpats någon erfarenhet om den lämpliga storleken

av gottgörelsen icke kunnat vinnas, för närvarande icke kunna biträda

det av länsstyrelsen 1 Linköping framlagda förslaget. — Överståthållarämbetet

har yttrat följande. När man vid 1925 års riksdag efter framställning

från Kungl. Maj:t beslöt införande av särskilda boställsnämnder för förrattande

av ekonomiska besiktningar å prästgårdar och ecklesiastika lönebostaden,

sa ville man icke vidtaga andra ändringar i vederbörande förordningar

än. sådana, som ansåges betingade av beslutet om dessa boställsnamnders

införande. De nya bestämmelser, som infördes 1925, måste därför

tolkas restriktivt, och man kunde därför icke utan riksdagens och kyrkomotets

horande ålägga ordförandena i dessa boställsnämnder vidsträcktare

skyldigheter än 1925 års lagstadganden föreskreve eller tillerkänna dem

storre förmaner än där vore medgivna. Det kunde tilläggas, att man ansett

att ordförandeskap 1 dessa boställsnämnder skulle betraktas mer som ett

förtroendeuppdrag än som medförande en pekuniär vinst och att det därför

ingalunda skulle medföra någon svårighet för en länsstyrelse att erhålla

kompetenta personer. Härav torde få auses framgå, att ordförande i besiktmngsnämnd

icke kunde anses skyldig att utskriva mer än ett instrument

over besiktningen, vilket enligt 57 § i boställsordningen enligt dess lydelse

1 ovannämnda lag den 21 november 1925 skulle förvaras av boställshavaren

eller arrendatorn. Erfordrades härutöver avskrifter, syntes utskriften av desamma

få bekostas av länsstyrelsen eller domkapitlet och utgå av dessas

expensmedel. Enligt 37 § i den nu gällande ecklesiastika arrendeförordningen

vore ordförande 1 boställsnämnd berättigad till ersättning för uppsättning

och expediering av yttrande och förslag, varom förmäldes i 4 § i samma

opaginerad Kontrollera mot PDF

K; Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.

förordning, när för uppsättningen krävdes arbete utöver resdagen, men någon

o-ottgörelse härutöver i berörda avseende vore icke medgiven, och återfunnes

motiveringen för omförmälda ersättning i första lagutskottets utlåtande nr

35 vid 1925 års riksdag pag. 12. Här talades uteslutande om »uppskattningsinstrumentets»

uppsättande och utskrift men icke om något annat.

Överståthållarämbetet kunde icke finna, att länsstyrelsen anfört vägande skal

för ändring av nu gällande bestämmelser och hemställde därför, att itragavarande

framställning icke måtte till vidare åtgärd föranleda.

Kammarkollegiet, vars yttrande är dagtecknat den 20 juli 1928, har anfört

huvudsakligen följande.

Av vad i ärendet förekommit måste det efter kollegiets övertygelse anses

ådagalagt, att den ordförandena i de ecklesiastika boställsnämnderna enligt

nu gällande bestämmelser tillkommande ersättningen är otillräcklig och att,

därest icke ersättningsfrågan löses på ett för nämndsordförandena åtminstone

någorlunda tillfredsställande sätt, fara föreligger att länsstyrelserna

icke skola bliva i stånd att finna kompetenta personer beredda att ataga sig

det ifrågavarande nog så maktpåliggande uppdraget.

Det har stundom angivits som anmärkningsvärt, att någon ersättning motsvarande

den, som vid arrendeuppskattningar kan utgå till nämndsordforande

utöver rese- och traktamentsersättniug, icke medgivits honom vid

ekonomiska besiktningar och syner, ehuru samma för att ej säga starkare

<Aäl kunde åberopas till stöd därför. Nämnda omständighet torde kunna

förklaras därav, att Kungl. Maj:t hade rådighet över arrende förordningens

bestämmelser och i första lagutskottets ovan återgivna uttalande hade direkt

anledning att tillerkänna nämndsordförande expeditionsersättnmg i avseende

å upprättat arrendeförslag, varemot motsvarande befogenhet i avseende a

expeditionsersättnmg för protokoll vid syner och besiktningar ej tillkom

Kungl. Maj:t, enär kostnadsfrågan beträffande sådana förrättningar reglerats

o-enom den ecklesiastika boställsordningen, vilken äger lags karaktär.

* Såsom här ovan påpekats, framgår det emellertid av myndigheternas yttranden,

att nämndsordförandena mångenstädes i olika utsträckning och pa

olika sätt tillgodoförts expeditionsersättning. Utan att vilja närmare inga

på denna fråga vill kollegiet allenast framhålla, att nämndsordförandena med

den ställning de erhållit till följd av riksdagens beslut måste anses berättigade

att i alla de avseenden, vari de ej enligt boställsordningens uttryckliga

stadganden hava att själva vidtaga åtgärd, anlita myndigheterna yarlor ordförandena

torde vara fullt försvarade exempelvis om de upprätta allenast

ett exemplar av syne- och besiktningsinstrument och insända detta för vidare

åtgärd till vederbörande myndighet.

Då trots den mildare tillämpningen av bestämmelserna rörande namndsordförandenas

ersättning det föreligger en så gott som enhällig mening om

ersättningens otillräcklighet och en avlastning å myndigheterna av vissa med

uppdraget förenade besvär och kostnader icke mer an delvis skulle medföra

någon lättnad för nämndsordförandena, anser kollegium det vara skäligt och

av behovet påkallat att bereda nämndsordförandena högre gottgörelse och

därigenom göra det möjligt att för ifrågavarande uppdrag förvärva och behålla

skickliga personer. De på vunnen erfarenhet grundade erinringar, som

i ärendet framkommit, hänvisa på att de förhoppningar, som hysts därom,

att uppdraget som nämndsordförande skulle betraktas som ett förtroendeuppdrag

och att det därför vore lätt att för uppdraget förvärva dugligt folk,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.

icke kunnat infrias, och äro enligt kollegiets uppfattning så allvarliga, att

åtgärder för beredande av nöjaktigare ersättning åt ordförandena respektive

minskande av deras omkostnader böra vidtagas och detta så snart sig göra

I a\ seende å beredandet åt nämndsordförandena av berörda förmån synes

det kollegiet till eu början lämpligt att tillerkänna dem tjänstebrevsrätt.

Nämndsordförandena äro i själva verket organ åt de statsmyndigheter, vilka

hava sig anförtrodd vården om de ecklesiastika boställena och vilka äga

även i utövningen av denna vård begagna sig av fribrevsrätt.

I övrigt synes man böra vid ersättningsfrågans ordnande utgå från att

nämndsordförandena skola, såsom ovannämnda sakkunniga uttryckligen förutsatt,

själva bestrida sina utgifter för expenser, vari tydligen'' ligger även

att utskrift av alla de exemplar av syne- och besiktningsinstrument, som

för vederbörandes behov äro erforderliga, skola av dem besörjas och bekostas.

Härvid synes det kollegiet i huvudsak vara två möjliga lösningar, vilka

närmast böia komma i betraktande. Den ena är att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad länsstyrelsen i Linköping med instämmande av åtskilliga

myndigheter föreslagit, tillerkänna nämndsordförandena rätt att, i

likhet med vad som är medgivet beträffande arrendeuppskattningsinstrument,

för uppsättning och expediering av protokoll över ekonomiska besiktningar

och syner, därest för uppsättningen kräves arbete utöver resdagen, tillgodoräkna

sig ett belopp motsvarande traktamentsersättning för en dag, eventuellt,

på sätt vissa myndigheter föreslagit, för mer än en dag. Såsom en

andra lösning framstår möjligheten att tillerkänna nämndsordförandena

visst fast årligt arvode till sådant belopp, att det kan anses utgöra ersättning

såväl för uppsättning av protokollet och utskrivning därav i erforderligt

antal exemplar som för skrivmaterialier och andra expenser.

I valet mellan dessa båda alternativ har kollegiet funnit det senare vara

att föredraga, detta så mycket hellre som en lösning enligt det förra alternativet

_ skulle vara ganska svåröverskådlig till sina verkningar. Det torde

även bidraga till att underlätta förvärvandet av kvalificerade krafter till det

ifrågavarande uppdraget, om vederbörande hava visshet om att de under

alla förhållanden och oberoende av det större eller mindre antalet förrättningar

under ett visst år kunna påräkna ett bestämt, låt vara blygsamt,

arvode. Vid en sådan lösning lärer den nämndsordförande genom stadgande

i 37 § 2 mom. arrendeförordningen tillerkända särskilda ersättningen

för uppsättning och expediering av yttrande och förslag rörande arrendeuppskattning,

när för uppsättningen kräves arbete utöver resdagen böra

bortfalla. ’

Beträffande det ifrågasatta arvodets storlek, synes beloppet böra i stort

sett lämpas efter antalet egendomar varmed vederbörande erhålla befattning;

och kollegiet har ansett det önskvärt att man för arvodets bestämmande

valde eu sådan beräkningsgrund, att det sammanlagda arvodesbeloppet icke

komme att överstiga det, vari den i propositionen n:r 222 till 1925 års riksdag

tillämpade beräkningsgrunden resulterat. Med hänsyn härtill har kollegiet

funnit följande arvodesskala skäligen kunna uppställas, nämligen

arvode

250 kronor

när boställenas antal

är högst 10

»

350 »

» > »

» 11— 20

450

» » »

» 21— 30

»

550 »

» » »

» 31— 40

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 74 häft. (Nr 91.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.

arvode

650 kronor

när boställenas antal är

41—

50

»

750

»

» »

» »

öl-

• 60

»

850

» »

» »

öl—

■ 70

»

950

»

» »

71—

■ 80

»

1,050

»

81—

90

1,150

»

» »

» »

91—

100

1,250

»

» »

» »

101—

-no

1,350

»

» »

in—

120

Vid beräknandet av

arvodets storlek torde hänsyn i

första rummet böra

tagas till antalet jordbruksboställen, oberoende av huruvida dessa, såsom

förhållandet exempelvis är i Västerbottens län, utarrenderas i lotter, eller

huruvida, såsom exempelvis sker flerstädes i Gotlands län, två eller flera

boställen utarrenderas gemensamt. Då proportionen mellan antalet prästgårdar

och antalet löneboställen är mycket växlande i olika tjänstgöringsområden

synes nödigt att vid ersättningens bestämmande taga någon hänsyn

även till prästgårdarna. Det har på grund av det betydligt mindre

besvär prästgårdarna förorsaka boställsnämnderna förefallit kollegiet lämpligt

att på det sätt låta prästgårdarnas antal inverka på ersättningens beräkning,

att till grund för beräkningen lägges antalet löneboställen med tilllägg

av det tal, som utvisar en fjärdedel av antalet prästgårdar (med frånräknande

av uppkommande bråk). Med tillämpning av nu angivna beräkningsgrund

har kollegiet låtit uppgöra nedanstående tablå, därvid antalet

jordbruksboställen och prästgårdar angivits i enlighet med från orten införskaffade

uppgifter, vilka kollegiet ansett sig icke böra underkasta granskning.

Jordbruks
-

Stoclcholms stad. boställen.

Stockholm.......................... 2

Stockholms län.

Frösåkers tingslag med städerna Öregrund och

Östhammar ....................... 11

Väddö och Närdinghundra tingslag, Mellersta

Roslags domsaga, Norrtälje............ 34

Stockholms läns västra domsaga, Sigtuna ... 30

Södra Roslags domsaga med städerna Djursholm

och Lidingö, Sollentuna och Färentuna

härads domsaga, Vaxholm............ 25

Södertörns domsaga, Södertälje........... 21

Uppsala län.

Uppsala läns förutv. södra domsaga, Enköping 42

Uppsala läns förutv. mellersta domsaga, Uppsala

............................. 44

Uppsala läns norra domsaga............ 33

Södermanlands län.

Jönåkers, Rönö och Hölebo härads tingslag,

Nyköping, Trosa.................... 36

Daga härads tingslag.................. 6

Präst-

gårdar.

Arvoden.

1

250

8

350

26

550

15

550

35

550

23

450

18

650

22

650

21

550

26

650

4

250

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. May.ts proposition Nr 91.

Åkers och Selebo härads tingslag, Strängnäs,

Mariefred ..................

Väster- och Österrekarne härads tingslag, Tors
hälla,

Eskilstuna....................

Villåttinge härads tingslag..............

Oppunda tingslag med staden Katrineholm . .

Östergötlands län.

Finspånga läns härads tingslag, Lösings, Bråbo

och Memmings härad, Norrköping.......

Hammarkinds härads med Stegeborgs skärgård

och Skärkinds härads domsaga, Björkekinds

och Östkinds härad, Söderköping........

Linköpings domsaga, Linköping..........

Mjölby domsaga med staden Mjölby, Aska,

Dals och Bobergs härads domsaga, Motala,

Vadstena, Skänninge ................

Kinda och Ydre härads domsaga.........

Jönköpings län.

Norra och Södra Vedbo härads domsaga med

staden Tranås, Eksjö . . .............

Tveta, Vista och Mo domsaga med städerna

Huskvarna och Nässjö, Jönköping, Gränna

Yästbo härads tingslag.................

Östbo tingslag med staden Värnamo......

Yästra härads domsaga................

Östra härads domsaga med staden Vetlanda .

Kronobergs län.

Uppvidinge härads tingslag.............

Konga härads tingslag.................

Mellersta Värends domsaga, Växjö........

Västra Värends domsaga...............

Sunnerbo härads domsaga..............

Kalmar län.

Norra och Södra Tjusts härads domsaga, Västervik

...................

Sevede och Tunaläns härads domsaga, Aspelands

härad, Vimmerby...............

Handbörds härad, Norra Möre och Stranda

härads domsaga, Kalmar, Oskarshamn....

Södra Möre härads domsaga.............

Ölands norra mots tingslag med staden Borgholm

......................

Ölands södra mots tingslag..............

Gotlands län.

Gotlands norra härads domsaga, Visby.....

Gotlands södra härads domsaga..........

Jordbruks-

boställen.

1’rilst-

gårdar.

Arvoden.

17

13

350

26

18

450

8

6

250

22

17

450

42

24

650

45

23

650

67

28

950

101

41

1,350

29

15

550

29

16

550

42

21

650

39

18

650

20

12

450

33

15

550

30

16

550

22

14

450

35

14

550

30

16

550

28

18

550

36

22

650

24

25

450

20

21

450

25

24

550

26

18

450

63

12

850

26

12

450

57

19

850

48

18

750

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.

BleJcinge län.

Östra härads domsaga, Medelsta härads domsaga,

Karlskrona, Ronneby............

Bräkne härads domsaga, Listers härads domsaga,

Karlshamn, Sölvesborg...........

Kristianstads län.

Ingelstads och Järrestads härads domsaga,

Simrishamn.......................

Gärds och Albo härads domsaga.........

yillands domsaga, Kristianstad...........

Östra Göinge domsaga.................

Västra Göinge domsaga med staden Hässle
holmo.

............................

Norra Åsbo härads domsaga, Ängelholm....

Södra Åsbo och Bjäre härads domsaga.....

Malmöhus län.

Luggude härads domsaga, Hälsingborg.....

Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga,

Eslövs tingslag (staden Eslöv), Landskrona

Torna och Bara härads domsaga, Lund ....

Oxie och Skytts härads domsaga, Malmö, Trälle
borg,

Skanör med Falsterbo............

Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads härads

domsaga, Ystad....................

Färs härads domsaga..................

Frosta härads tingslag.................

Hallands län.

Hallands läns södra domsaga, Laholm, Halmstad

.............................

Hallands läns mellersta domsaga, Falkenberg,

Varberg..........................

Hallands läns norra domsaga, Kungsbacka . .

Göteborgs och Bohus län.

Askims, Västra och Östra Hisings samt Sävedals

härads domsaga med staden Mölndal,

Göteborg........................

Inlands domsaga, Orusts och Tjörns härads

domsaga, Kungälv, Marstrand, Uddevalla. .

Sunnervikens domsaga, Lysekil...........

Norrvikens domsaga, Strömstad..........

Älvsborgs län.

Tössbo och Vedbo härads domsaga, Åmål. . .

Nordals, Sundals och Valbo härads domsaga.

Flundre, Väne och Bjärke härads domsaga

med staden Trollhättan, Vänersborg.....

Jordbruks-

boställen.

Präst-

gårdar.

Arvoden,

20

22

450

18

17

450

57

18

850

37

14

550

26

11

450

21

9

450

43

12

650

27

9

450

23

11

450

52

17

750

71

20

950

65

21

850

78

16

1,050

70

20

950

27

10

450

37

14

550

54

22

750

71

26

950

39

12

650

16

13

350

38

27

650

29

20

550

20

14

450

20

20

450

18

17

450

15

15

350

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.

Ale härads tingslag, Vättle härads förutv.

Jordbruks-

boställen.

Präst-

gårdar.

Arvoden

tingslag.............

13

1 1

350

Kullings härads förutv. tingslag, Alingsås. .

18

10

350

Gäsene tingslag........

19

10

450

As, Vedens och Bollebygds tingslag, Borås .

19

16

450

Marks domsaga.....

25

15

450

Kinds härads tingslag......

25

18

450

Red vägs härads tingslag, Ulricehamn

Skaraborgs län.

18

9

350

Åse, Viste, Barne och Laske härads domsaga

Kinnefjärdings, Kinne och Kållands härads

domsaga, Lidköping.......''

Skånings, Vilske och Valle härads domsaga,

37

20

650

49

22

750

Skara ...........

Vartofta och Frökinds domsaga med staden

46

23

750

Tidaholm, Falköping.......

Gudhems och Kåkinds härads domsaga, Skövde,

54

21

750

Hjo.............................

33

17

550

Vadsbo södra domsaga.....

32

17

550

Vadsbo norra domsaga, Mariestad.

Värmlands län.

26

18

450

Färnebo härads tingslag, Filipstad . . .

Ölme, Visnums och Väse härads tingslag,

7

5

250

Kristinehamn.........

Mellansysslets domsaga, Nyeds härads tingslag,

13

11

350

Karlstad............

16

11

350

Södersysslets domsaga ....

Nordmarks härads domsaga, Jösse domsaga

16

15

350

med staden Arvika.......

21

14

450

Fryksdals härads domsaga.....

Älvdals härads övre tingslag, Älvdals härads

12

11

350

nedre tingslag............

Örebro län.

5

5

250

Östernärkes domsaga, Örebro .

35

22

550

Västernärkes domsaga, Askersund. .

31

23

550

Nora domsaga, Nora.........

14

10

350

Lindes domsaga, Lindesberg.....

Västmanlands län. ■

9

8

350

Västmanlands västra domsaga, Arboga, Köping

43

15

650

Västmanlands norra domsaga......

21

13

450

Västmanlands södra domsaga, Västerås. . .

45

19

650

Västmanlands östra domsaga, Sala . . .

Kopparbergs län.

Hedemora domsaga med staden Avesta, Hede-

39

21

650

mora, Säter..............

15

16

350

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.

Falu domsaga, Falun..................

Västerbergslags domsaga med staden Ludvika

Nås och Malungs domsaga, Särna och Idre

tingslag..........................

Nedansiljans domsaga....................

Orsa tingslag, Mora tingslag, Älvdals tingslag

Gävleborgs län.

Gästriklands västra domsaga, Gästriklands östra

domsaga, Gävle...................

Ala tingslag, Bollnäs domsaga, Söderhamn . .

Enångers tingslag, Norra Hälsinglands dopr
saga,

Hudiksvall....................

Västra Hälsinglands domsaga............

Västernorrlands län.

Medelpads västra domsaga..............

Medelpads östra domsaga, Sundsvall.......

Ångermanlands södra domsaga, Härnösand . .

Ångermanlands mellersta domsaga med staden

Sollefteå..........................

Ångermanlands västra domsaga..........

Nätra och Nordingrå domsaga .............

Själevads och Arnäs domsaga, Örnsköldsvik .

Jämtlands län.

Jämtlands östra domsaga, Östersund.......

Jämtlands norra domsaga...............

Jämtlands västra domsaga..............

Härjedalens domsaga..................

Västerbottens län.

Västerbottens södra domsaga, Umeå domsaga,

Umeå...........................

Västerbottens mellersta domsaga, Västerbottens

norra domsaga, Skellefteå.............

Västerbottens västra domsaga............

Norrbottens län.

Piteå och Älvsby tingslag, Piteå..........

Arvidsjaurs lappmarks tingslag, Arjeplogs lapp:

marks tingslag .......................

Nederluleå tingslag, Överluleå tingslag med

staden Boden, Luleå.................

Kalix domsaga.......................

Torneå domsaga med staden Haparanda....

Gällivare domsaga, Jockmocks lappmarks tingslag

..........................

Jordbruks-

boställen.

Präst-

gårdar.

Arvoden,

13

16

350

8

9

250

11

15

350

14

14

350

11

13

350

17

25

450

18

24

450

18

19

450

9

12

350

10

10

350

12

17

350

13

13

350

11

12

350

9

10

350

9

10

350

10

11

350

17

14

350

16

15

350

15

13

350

11

11

350

12

17

350

17

21

450

12

14

350

5

7

250

2

2

250

6

5

250

6

7

250

8

9

250

6

6

250

Summa 62,000

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr Öl.

Slutsumman 62,000 kronor understiger sålunda med 3,500 kronor det av

departementschefen År 1025 beräknade beloppet 05,500 kronor. 1 själva

verket blir kostnadsskillnaden än större än av nämnda siffror framgår, enär

rese- och traktamentsersättningarna måste bliva avsevärt lägre med hänsyn

till de nuvarande mindre tjänstgöringsområdena än som förutsatts skola

bhva fallet i propositionen, där man utgick från betydligt större distrikt med

därav följande mera tidsödande och kostsamma resor.

Särskilda tillämpningsbestämmelser beträffande nämndsordförandenas avlöning

torde bliva erforderliga, bland annat för reglering dels av ordförandens

avlöning i de fall, som visat sig undantagsvis förekomma, då en och

samma person erhållit uppdraget att vara ordförande i mer än ett tjänstgöringsdistrikt,

och dels av vikariatsersättningen då ordförandens ersättare

är inkallad till tjänstgöring.

Det förslag som, på sätt ovan berörts, i ärendet väckts därom att den

betalning, som tillkomme boställsnämnden eller dess ordförande, skulle förskjutas

av länsstyrelsen,_ saknar väl ej fog, men det har synts kollegiet, att

behovet av en föreskrift i sådant hänseende icke kan anses mera allmänt

känt, enär detsamma framhållits allenast i ett fåtal yttranden. Kollegiet

anser sig på grund härav icke hava anledning att för egen del upptaga förslaget

i fråga.

Efter att hava erinrat, att för genomförandet av den föreslagna anordningen

med särskilda arvoden till nämndsordförandena fordrades hänvändelse

till riksdag och kyrkomöte, varför lösningen av denna angelägna fråga

enligt kollegiets mening icke syntes kunna äga rum under de närmaste

åren, yttrar kollegiet vidare:

Den av Arthur Gustafson m. fl. boställsnämndsordförande gjorda framställningen,

vilken torde få förstås som avseende en interimistisk lösning av

frågan, synes med hänsyn till nyss angivna omständighet förtjäna beaktande.

Därvid torde få erinras därom att länsstyrelsen i Vänersborg tänkt sig att

den av länsstyrelsen i Linköping föreslagna anordningen skulle kunna införas

som ett provisorium i avvaktan på ersättningsfrågans slutliga lösning,

vilken av den förra länsstyrelsen förordades skola ske efter andra grunder.’

Detta synes dock kollegiet ej låta sig göra. I överensstämmelse med den

mening, som uttalats av överståthållarämbetet anser kollegiet, att varje fråga

om beredande åt nämndsordförande för hans uppdrag med syner och besiktningar

av _ ersättning utöver vad den ecklesiastika boställsordningen uttryckligen

angiver kräver medverkan av de lagstiftande myndigheterna. Ett

tillmötesgående av den av Arthur Gustafson m. fl. gjorda framställningen

synes på grund härav icke kunna ske i vidare mån än genom tillerkännande av

tjänstebrevsrätt åt nämndsordförandena, varjämte nämndsordförandenas uppmärksamhet

lämpligen synes kunna genom särskild kungörelse fästas därpå, att

deras skyldighet att själva ombesörja utskrift av protokoll rörande besiktningar

och syner för närvarande är begränsad. Kollegiet har härovan i annat sammanhang

angivit vari denna begränsning består och får i anslutning härtill uttala

att åt den ifrågasatta kungörelsen synes kunna givas det innehåll, att protokoll

över ekonomiska besiktningar och syner, som förrättas av ecklesiastik boställsnämnd

eller dess ordförande, skall snarast möjligt och senast i god tid

före besvärstidens utgång av nämndsordföranden insändas till länsstyrelsen,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Ma]ds proposition Nr 91.

som det åligger att omedelbart insända bestyrkt avskrift därav till övriga

vederbörande.

Kollegiets yttrande utmynnar i en hemställan, att Kungl. Maj:t måtte

dels bevilja tjänstebrevsrätt beträffande försändelser, som avlämnas till

postbefordran från ordförande i ecklesiastik boställsnämnd i ärenden rörande

nämndens befogenhet,

dels föreslå riksdagen och kyrkomötet antaga förslag till lag om ändrad

lydelse av 6 § lagen om kyrkofond den 9 december 1910 (nr 141 s. 37),

avseende införande i paragrafen av ett nytt moment 10, av innehåll att av

kyrkofonden skall utgöras arvode åt ordförande i ecklesiastik boställsnämnd

med belopp, som av Konungen bestämmes,

dels i händelse av bifall härtill meddela härav betingade bestämmelser,

bland annat om upphörande av giltigheten av den i 37 § 2 mom. ecklesiastika

arrendeförordningen meddelade bestämmelsen att för uppsättning och

expediering av yttrande och förslag, varom förmäles i 4 §, nämndens ordförande,

när för uppsättningen kräves arbete utöver resdagen, äger tillgodoräkna

sig ett belopp, motsvarande traktamentsersättning för en dag,

dels ock genom allmän kungörelse förklara, att det tillsvidare skall vara

ordförande i ecklesiastik boställsnämnd medgivet att på det sätt ombesörja

expediering av protokoll över ekonomiska besiktningar och syner, som av

nämnden eller dess ordförande förrättas å ecklesiastikt boställe eller prästgård,

att han äger snarast möjligt och senast i god tid före besvärstidens

utgång insända protokollet till länsstyrelsen, som det åligger att omedelbart

insända protokollet eller bestyrkt avskrift därav till övriga vederbörande.

Departe- Den i ärendet förebragta utredningen synes mig giva vid handen, att den

mentschefen. koställsnämndsordförandena för närvarande tillkommande gottgörelsen stundom

icke bereder dem full ersättning för de med uppdraget förbundna direkta

utgifterna och knappast någonsin kan anses innefatta skälig ersättning

för själva arbetet. Under sådana omständigheter måste det givetvis möta

stora svårigheter för länsstyrelserna att för dessa nog så krävande och ansvarsfulla

poster förvärva skickliga och i övrigt lämpliga innehavare. Om

inga åtgärder vidtagas i syfte att bereda nämndsordförandena en efter deras

arbetes art och omfattning bättre avpassad ersättning, kan man därför befara,

att den år 1925 nyskapade organisationen icke kommer att kunna fylla

de krav, som måste ställas på densamma. Vid sådant förhållande är jag

— trots att man givetvis måste hysa viss tvekan att redan efter så kort tid

ifrågasätta ändring på denna punkt i 1925 års beslut — beredd att tillstyrka

åtgärder i nyssnämnda syfte.

Rörande gottgörelsens beskaffenhet ansluter jag mig till de förslag, som

av kammarkollegiet i ärendet framställts. Sålunda anser jag mig böra förorda,

att nämndsordförandena tillerkännas fast årligt arvode ur kyrkofonden

bestämt till sådant belopp, att det kan anses utgöra ersättning såväl för

uppsättning av förrättningsprotokoll och utskrivning därav i erforderligt

antal exemplar som för skrivmaterialier och andra expenser.

Mot de av kammarkollegiet föreslagna beräkningsgrunderna för bestäm
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition Nr 91.

mandet av arvodets storlek har jag i stort sett intet att invända. Dock

torde möjligen vissa modifikationer visa sig påkallade, särskilt i distrikt med

endast några få boställen, i fråga om vilka ett mindre belopp än vad kam

markollegiet tänkt sig synes kunna med fog ifrågasättas. Sammanlagda

arvodesbeloppet för nämndsordförandena torde, under förutsättning att di

striktens antal ej undergår någon ökning, icke behöva överstiga den av

kollegiet beräknade summan 62,000 kronor.

Kyrkofonden torde som bekant väl äga förmåga att bära här ifrågavarande

utgift. Jag tillåter mig allenast hänvisa till de av statskontoret ut

givna så kallade fondredogörelserna för de senare budgetåren.

Det torde böra tillkomma Kungl. Maj:t att bestämma arvodesbeloppens

storlek.

För att arvodena skola kunna utgå ur kyrkofonden kräves ändring i

kyrkofondslagen. Detta torde böra ske genom införande i 6 § av ett nytt

moment, det tionde, av den lydelse nedan omförmälda förslag visar.

Proposition med förslag till dylik ändring i kyrkofondslagen torde böra

föreläggas den nu samlade riksdagen, och är det min avsikt att, därest förslaget

vinner riksdagens bifall, sedermera underställa detsamma kyrkomötets

godkännande. Den ifrågasatta lagändringen torde i följd härav böra träda

i kraft den dag, som Konungen äger bestämma.

På sätt kammarkollegiet erinrat torde tillerkännandet av fast arvode åt

boställsnämndsordförandena betinga vissa ändringar i ecklesiastik arrendeförordning,

varjämte utfärdandet av vissa andra bestämmelser i samband

därmed torde böra äga rum. Då emellertid dessa frågor icke äro av beskaffenhet

att böra föreläggas riksdag och kyrkomöte, torde jag icke nu böra

ingå på desamma.

Föredragande departementschefen uppläser härefter förslag till lag om

ändrad lydelse av 6 § i lagen om kyrkofond den 9 december 1910 (nr 141

s. 37) samt hemställer, att förslaget måtte genom proposition föreläggas riksdagen

till antagande.

Vad föredragande departementschefen sålunda anfört och

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten gilla och

godkänna, samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

H. B. Hammar.

BihrVng till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 74 häft. (Nr 91.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. B1LU 1929:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om provisorisk tilläggslön åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat m. m. s. 8 i texten
  2. Rskr. 1929:146 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl Maj:ts proposition med förslag till lag erm ändrad lydelse av 6 § i lagen om kyrkofond den 9 december 1910 s. 1 i texten
  3. 1LU 1929:27 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 6 § i lagen om kyrkofond den 9 december 1910 s. 1 i texten