Sök i Ratio Lex

Angående överlåtelse till Härnösands stad av äganderätten till därvarande högre allmänna läroverks byggnader

1929-02-15 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:93, Angående överlåtelse till Härnösands stad av äganderätten till därvarande högre allmänna läroverks byggnader

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 93.

1

Nr 93.

Kungl. Majis proposition till riksdagen angående överlåtelse till

Härnösands stad av äganderätten till därvarande högre

allmänna läroverks byggnader; given Stockholms slott

den 15 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Cl. Lindskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 15 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Teygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Bobell, von Steyeen, Malmbeeg,

Lindskog, Bissmaek, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Lindskog anför:

Jag anhåller att få för Kungl. Maj:t anmäla frågan om överlåtelse till Överlåtelse

Härnösands stad av äganderätten till högre allmänna läroverkets i nämnda samWad

stad byggnader. av ägande
Beträffande

den historiska utvecklingen av förevarande fråga får jag hän- därvarande

visa till en av advokatfiskalsämbetet hos kammarkollegiet lämnad redogörelse

av i huvudsak följande innehåll: verksbygg0

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 76 hä/t. (Nr 93.) 1 nader.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

Då drottning Kristina år 1650 inrättade Härnösands gymnasium, igångsatte

drottningen samtidigt uppförande av ett hus för gymnasiet, trivialskolan

och synodal- eller samlingsrum för stiftets prästerskap. Huset var

beläget å samma tomt som det ända in på 1880-talet använda läroverkshuset,

vilken tomt förmodligen ingick i den av kronan till staden donerade

jorden, samt bekostades av kronan, och till dess samt domkyrkans i Härnösand

underhåll anslog drottningen den 5 mars 1648 för all framtid 70 tunnor

spannmål av kronoräntan från Ångermanlands norra kontrakt. År 1710 nedbrann

skolbyggnaden men återuppfördes skyndsamt, därvid det allmänna

synes hava bestritt kostnaderna, bland annat genom en stiftets allmoge

ålagd särskild kontribution. Redan år 1713 nedbrann emellertid denna

byggnad, och först år 1725 stod en ny färdig att invigas. Även denna

byggnad synes hava bekostats av allmänna medel, däribland kollektmedel.

I medio av 1700-talet uppkom så fråga onp att i stället för det dåvarande

av trä uppföra ett läroverkshus av sten. År 1791 stod också en ny stenbyggnad

färdig. Medlen till densamma hade åstadkommits dels genom

direkta anslag från det allmännas sida, nämligen förberörda donation av år

1648 samt medgivande att vissa lediga lärar- och prästlöner ävensom räntemedel

från kyrkokassorna inom stiftet finge disponeras för ändamålet, dels

ock genom vissa insamlingar bland stiftets prästerskap och städer. Av huset

disponerades nedre våningen om nio rum för undervisningen, medan av

övre våningen tre rum disponerades av domkapitlet, ett rum för biblioteket

och ett rum var prästerskapets synodalsal men senare tillika använts som

läroverkets böne- och festivitetssal. På 1840-talet förvärvades därefter en

angränsande tomt, varå uppfördes ett hus, sedan kallat gymnastikhuset, inrymmande

gymnastiksal, musiksal och tre klassrum. Med vilka medel

kostnaderna för förvärvet av den nya tomten och det därå belägna husets

uppförande täcktes, finnes icke upplyst i förevarande ärende.

År 1879 meddelade Kungl. Maj:t därefter beslut om uppförande av ett

nytt läroverkshus och i samband därmed om de äldre läroverksfastigheternas

disponerande. Kungl. Maj:t medgav nämligen, att det gamla s. k. gymnasiehuset

jämte tillhörande tomt fick försäljas till Härnösands stad för 80,000

kronor »jämte av staden erbjuden och av domkapitlet gödkänd tomt till

uppförande av nytt läroverkshus», varjämte det s. k. gymnastikhuset skulle

överlåtas till domkapitlet »att vara dess egendom». I beslutet föreskrevs

därjämte, att stiftets prästerskap skulle äga att under ferierna eller eljest,

då undervisningen vid läroverket ej stördes därav, hålla sina sammankomster

i läroverkshuset.

Medlen till det nya läroverkshuset åstadkommos så, att för ändamålet

disponerades:

Köpesumman för gamla läroverksfastigheten . . kronor

Från stiftets byggnadskassa.............. »

» läroverkets byggnadsfond............ »

Uppburna räntor...................... *

Summa kronor 169,008: —

Samtidigt med läroverket uppfördes gymnastikhuset, vartill medel utanordnades

av domkapitlet, som härför upptog ett 35-årigt amorteringslån å

31,056 kronor. Annuiteterna å detta betalades med 900 kronor av läroverkets

byggnadsfond och med omkring 1,200 kronor av domkapitlet med

omhänderhavda medel.

80,000

53,526

25,882

9,600

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

I don köpehandling, varigenom staden förvärvade äganderätten till det

gamla läroverkshuset med tillhörande tomt, förklarade staden tillika: »Härjämte

åtager sig Härnösands stad att kostnadsfritt tillhandahålla styrelsen

för Härnösands högre allmänna elementarläroverk för uppförande av nytt

läroverkshus de i stadens 8:de kvarter belägna tomterna n:ris 368, 369, 370

och 371 enligt den av Kungl. Maj:t den 24 januari 1879 fastställda gatuoch

tomtindelning för staden, vilka tomter utgöras av delar utav vretarne

n:ris 124, 126 och 127, enligt 1859 års karta över stadsjorden; och äger

läroverksstyrelsen att nu genast tillträda de delar av nämnda tomter, som

utgöras av den staden tillhöriga vreten nr 127 och de övriga delarne av

sagda tomter, som utgöras av vretarne n:ris 124 och 126, så snart Kungl.

Maj:t bifallit den därom redan gjorda och på Kungl. Maj:ts nådiga prövning

beroende ansökan om vinnande av rätt för staden att för skolhustomt

få expropriera vretlotter under n:ris 124 och 126 och staden förklarats berättigad

att samma vretlotter tillträda».

Sedermera beslöto stadsfullmäktige den 27 februari 1882 i anledning av

framställning från domkapitlet »att till högre allmänna läroverket härstädes

kostnadsfritt överlämna de omsökta tomterna n:ris 394, 395, 396 och 397

med undantag av den delen av tomten nr 394, som Repslageribolaget äger».

För reparationer och tillbyggnad av läroverkshuset, för inledande av

värmeledning i detsamma samt för uppförande av en annexbyggnad, ävensom

för reparationer i gymnastikbyggnaden har Härnösands stad bidragit

med följande belopp:

År 1899............... 10,000 kronor

» 1911............... 12,000 »

Aren 1917—1922 ........222,100 »

År 1923......... 26,000 »

Summa 270,100 kronor

För enahanda ändamål har dels från stiftets byggnadskassa år 1911 lämnats

ett bidrag av 8,000 kronor, dels ock anslagits från en enskild fond 5,300

kronor.

Härnösands stad har år 1922 förskotterat för möblering av läroverkshusets

tredje våning 28,000 kronor att återbetalas av läroverkets byggnadsfond med

1,500 kronor årligen.

Stadsfullmäktige hava vidare den 14 juni 1918 beslutat att från och med

sistsagda år helt övertaga och bekosta skötseln av planteringar, gräsmattor,

grusplaner och gångar m. in. å läroverkets tomter.

På sammanträde den 8 december 1914 med anledning av en från läroverksöverstyrelsen

på uppdrag av Kungl. Maj:t framställd förfrågan hava

stadsfullmäktige beslutat »att med den hjälp, som kunde erhållas av läroverkets

byggnadsfond, stiftets byggnadskassa och länets landsting, bekosta

byggnad och underhåll av härvarande läroverkshus jämte bostad eller hyresersättning

åt rektor, allt under villkor att i den händelse ny läroverksbyggnad

komme att huvudsakligen av staden i en framtid uppföras, de

gamla byggnaderna med tomter skulle tillfalla staden; att läroverket för

framtiden tillförsäkrades tillräckligt antal ordinarie eller extra lärare, för att

klasserna måtte kunna delas i behöriga parallellavdelningar; att läroverkets

byggnadsfond, i den mån sådant kunde ske, i första hand anlitades för

byggnad och underhåll av läroverkshuset; samt att stadsfullmäktige i varje

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ‘proposition Nr 93.

fall, då vid läroverket nybyggnad krävdes eller reparation överstigande en

kostnad av 5,000 kronor ifrågasattes, måtte bliva satta i tillfälle att pröva

det ifrågakomna behovet».

I skrivelse den 5 juli 1920 hava nu stadsfullmäktige, jämlikt beslut å

sammanträde den 30 mars 1920, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte, därest

så funnes erforderligt efter riksdagens hörande, förklara, att högre allmänna

läroverkets i Härnösand byggnader skulle, efter genomförandet av vissa

arbeten, vartill stadsfullmäktige den 8 maj 1917 och den 30 mars 1920

anslagit medel, uteslutande tillhöra Härnösands stad.

Vid framställningen har i avskrift fogats en till stadsfullmäktige ställd,

den 14 april 1920 dagtecknad skrivelse från domkapitlet, som däri förklarat

sig icke hava några rättsanspråk att framställa beträffande läroverkets nuvarande

huvudbyggnad, med undantag för domkapitlets skyldighet att övervaka

vidmakthållandet av det i kungl. brevet den 30 maj 1879 nämnda

»servitutet» angående prästmötets sammankomster.

Över stadsfullmäktiges framställning hava yttranden till en början avgivits

av magistraten i Härnösand och den 26 augusti 1920 av länsstyrelsen

därstädes ävensom av vederbörande lärarkollegium, delegerade för förvaltning

av byggnadsfonden vid läroverket samt rektor.

Lärarkollegiet, med vilket omförmälda delegerade och rektor instämt, har

förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall till framställningen, under

förutsättning att staden iklädde sig vissa åtaganden beträffande såväl den

för läroverket behövliga materiellen som byggnaderna och tomten in. m.

Stadsfullmäktige, som beretts tillfälle yttra sig med anledning av vad

sålunda förekommit, hava å sammanträde den 14 november 1922 funnit de

uppställda kraven alltför betungande och därför hemställt, att äganderätten

till byggnaderna måtte tillerkännas staden utan annan skyldighet än att

staden skulle vara förpliktad att upplåta byggnaderna med tomter till läroverkets

begagnande samt att respektera den enligt kungl. brevet den 30

maj 1879 prästmötet i Härnösands stift tillerkända rätten. För den händelse

detta ej kunde bifallas, hemställde stadsfullmäktige, att Kungl. Maj:t

måtte bestämma, dels att, därest läroverkets nuvarande byggnader helt eller

delvis härjades av eld, brandstodsersättningen skulle ställas till stadens förfogande

för nyuppförande av byggnader i de brunna byggnadernas ställe,

dels ock att, om staden i en framtid skulle uppföra ett nytt läroverkshus,

de nuvarande byggnaderna med tomter skulle utan lösen tillfalla

staden.

På anmodan hava byggmästarna P. Jonsson och O. Ward den 25 januari

1923 företagit värdering av läroverkets tomter och byggnader samt däröver

avgivit följande uttalande:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition Nr 93.

1) Tomterna, vilka i areal utgöra tillsammans 22,781

kvadratmeter, anse vi hava ett värde av. . . . kronor 39,000: —

2) Läroverk sbyggnaden beräknas till ett värde av » 575,000: —

3) Gymnastikhuset........................ » 45,000: —

4) Annexbyggnaden med vaktmästarbostäder .... » 30,000: —

Summa värde kronor 689,000: —

Länsstyrelsen har i utlåtande den 23 mars 1923 förklarat sig icke hava

något att erinra mot den sålunda verkställda värderingen.

I ärendet hava sedermera utlåtanden avgivits den 30 januari 1924 av

domkapitlet, den 21 juni 1924 av skolöverstyrelsen, den 1 november 1924

av statskontoret, den 28 januari 1925 av justitiekanslersämbetet och den 12

augusti 1925 av kammarkollegiet, som därvid bifogat förut omförmälda, av

advokatfiskalsämbetet hos kollegiet verkställda utredning.

Domkapitlet har utgående från den uppfattningen, att läroverkets fastigheter

närmast vore att betrakta såsom en donationsegendom, vid vars tillkomst

jämväl domkapitlet medverkat — förklarat sig icke hava något att

erinra mot att äganderätten överlätes å Härnösands stad.

Skolöverstyrelsen har anfört bland annat:

I likhet med läroverkskollegiet anser överstyrelsen, att det skulle vara till

gagn för läroverket, om läroverkets byggnader överginge i stadens ägo, då

helt naturligt staden skulle hava större intresse att underhålla byggnaderna

på ett fullt tillfredsställande sätt. I de ojämförligt flesta fall äro numera

vederbörande kommuner ägare till läroverksbyggnaderna i de städer, där

allmänna läroverk finnas. Enligt vad överstyrelsen vid inspektion av högre

allmänna läroverket i Härnösand genom en av sina ledamöter i september

1923 iakttagit, befinna sig läroverkets lokaler efter de under åren 1917—

1922 av Härnösands stad utförda påbyggnads-, omändrings- och reparationsarbetena

i det hela i fullt tillfredsställande skick.

Med stöd av det anförda får överstyrelsen meddela, att överstyrelsen för

sin del icke har något att erinra mot att äganderätten till högre allmänna

läroverkets i Härnösand nuvarande byggnader med tillhörande tomter överstes

till Härnösands stad, dels under förutsättning att staden förbinder sig

att, i den mån medel därtill icke kunna erhållas från läroverkets byggnadsfond,

för framtiden tillhandahålla högre allmänna läroverket erforderliga

lokaler på sätt, som i vederbörlig ordning godkännes, jämte lekplan ävensom

bostad eller i vederbörlig ordning bestämd hyresersättning åt läroverkets

rektor, dels ock under villkor att Härnösands stifts prästmöte, jämlikt bestämmelse

i kungl. brev den 30 maj 1879, äger hålla sina sammankomster

i läroverksbyggnaden under ferierna eller eljest, då undervisningen vid läroverket

ej därav störes.

Statskontoret har för sin del icke haft något att erinra mot att den Kungl.

Maj:t och kronan tillkommande rätt till läroverkets nuvarande byggnader

och tomter överlåtes på Härnösands stad på av skolöverstyrelsen föreslagna

villkor.

Justitiekanslersämbetet har instämt med statskontoret.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

Advokatfiskalsämhetet hos kammarkollegiet har — utöver sin i det föregående

återgivna redogörelse — vidare anfört:

Av berörda redogörelse torde till en början framgå, att de äldsta läroverkshusen

uppförts uteslutande för allmänna medel. Till det i slutet av

1700-talet uppförda läroverkshuset bidrog likaledes det allmänna, medan

återstoden av erforderliga medel åstadkoms genom insamlingar bland stiftets

prästerskap och städer. Att vid överlämnandet av dessa insamlade

medel skulle knutits samt Kungl. Maj:t och kronan godtagit förbehåll

om ägande- eller nyttjanderätt till hela eller del av läroverkshuset

med tillhörande tomt för stiftets prästerskap eller annan finnes intet

belägg för.

Lika litet som någon korporation eller annan kunde anses på grund av

nyssnämnda tillskott äga rätt till läroverkshuset med tillhörande tomt lär

emellertid domkapitlet kunna hava, i följd av disponerandet av vissa under

domkapitlets förvaltning ställda medel till synodallokals, läroverksbyggnadens

eller gamla gymnastikhusets uppförande, ägt viss rätt till byggnaderna gent

emot Kungl. Maj:t och kronan. Domkapitlet lär få anses såsom varande

en förvaltningsmyndighet icke utgöra eget rättssubjekt. Bestämmelsen i

1879 års kungl. brev om att den gamla gymnastikbyggnaden (men ej dess

tillhörande tomt) skulle överlämnas till domkapitlet »för att vara dess egendom»

måste förty så förstås, att genom det kungl. beslutet allenast utsädes,

att sagda Kungl. Maj:t och kronan alltjämt tillhöriga fastighet skulle tills

vidare få disponeras av domkapitlet. Icke heller kan bestämmelsen i det

kungl. brevet om rätt för stiftets prästerskap att sammanträda å läroverkshuset

innefatta någon emot Kungl. Maj:t och kronan gällande rätt för stiftets

prästerskap, utan allenast en förvaltningsföreskrift i avseende å kronans

ifrågavarande fastighet.

I överensstämmelse med vad som ovan gjorts gällande beträffande rätten

till de tidigare för läroverket disponerade byggnaderna med tillhörande tomt,

lär varken domkapitlet eller stiftets prästerskap äga någon slags rätt till de

nya läroverksfastigheterna gent emot Kungl. Maj:t och kronan. Med det

förestående må även jämföras vederbörande departementschefs yttrande till

statsrådsprotokollet den 14 januari 1913 beträffande rätten till Linköpings

läroverk (se proposition nr 1, åttonde huvudtiteln, sid. 411).

Icke heller de av Härnösands stad tid efter annan lämnade bidragen till

läroverksbyggnadernas underhåll eller utvidgning lära kunna grunda någon

rätt för staden till andel i byggnaderna, enär anslagen varken av stadsfullmäktige

beslutats eller av Kungl. Maj:t och kronan emottagits med dylikt

villkor om en stadens meddelägarrätt.

I avseende åter å de för läroverket disponerade tomterna är mera tveksamt,

huruvida ej staden har kvar äganderätten till desamma. I det köpebrev

av den 4 oktober 1879, varigenom staden förvärvade sig den gamla

egentliga läroverksfastigheten, förklarar sig staden icke å kronan överlåta

äganderätten till de nya läroverkstomterna utan endast förbinder sig att

»kostnadsfritt tillhandahålla» styrelsen för läroverket tomterna n:ris 368, 369,

370 och 371 i stadens 8:de kvarter. Rörande de av läroverket disponerade

delarna av tomterna n:ris 394, 395, 396 och 397 har staden varken beslutat

avhända sig äganderätten eller, såvitt för ämbetet känt är, utfärdat köpebrev

till Kungl. Maj:t och kronan. Lagfart har icke, såvitt av handlingarna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93. 7

i ärendet framgår, beviljats eller sökts för kronan å någon av de för läroverket

nu disponerade tomterna och tomtdelarna.

På grund av nu angivna omständigheter lär staden få anses hava kvar

äganderätten till berörda tomter och tomtdelar men till Kungl. Maj:t och

kronan hava upplåtit desamma att besittas, så länge de disponeras för det

avsedda ändamålet.

Föremålet för det ifrågavarande avtalet mellan kronan och staden lär

alltså böra anses vara allenast byggnaderna å berörda tomter och tomtdelar.

I den mån äganderätten till dessa byggnader överlåtes å staden, bör givetvis,

därest stiftets prästerskap alltjämt skall äga rätt att i samma omfattning

som förut nyttja läroverkets lokaler för möten, förbehåll härom göras

i avtalet.

Kammarkollegiet har anfört bland annat följande:

Kollegiet anser, att Härnösands stad icke avhänt sig äganderätten till de

tomter och tomtdelar, som för närvarande disponeras för läroverkets räkning.

I sin ansökning har staden icke heller anhållit att bliva tillerkänd

äganderätt till tomterna och tomtdelarna. Kollegiet har för sin del icke

något att erinra mot att frågan om byggnadsskyldigheten genom överenskommelse

med staden löses på det sätt, att staden tillerkännes äganderätt

till de nuvarande läroverksbyggnaderna mot det att staden under betryggande

former åtager sig att tillhandahålla läroverket erforderliga lokaler jämte lekplan

ävensom bostad eller vederbörlig hyresersättning åt läroverkets rektor,

med bibehållen rätt för Härnösands stifts prästmöte att, jämlikt kungl!

brevet den 30 maj 1879, hålla sina sammankomster i läroverksbyggnaden

under ferierna eller då undervisningen vid läroverket ej därav störes.

Sedan stadsfullmäktige härefter erhållit tillfälle att yttra sig i anledning

av vad kammarkollegiet i ärendet anfört, hava stadsfullmäktige den 9 november

1926 förklarat sig vidhålla sin framställning samt hemställt om bifall till

densamma utan att därvid fästes villkor av ett eller annat slag.

Denna hemställan har magistraten förklarat sig biträda.

Härefter har länsstyrelsen i ett den 11 december 1926 avgivet utlåtande

framhållit, att framställningens avgörande syntes böra anstå i avbidan på

överenskommelses träffande med staden rörande byggnadsskyldigheten å

läroverket, därom förnyade underhandlingar med staden borde inledas.

I detta läge befann sig frågan, då 1927 års riksdag fattade sitt beslut

angående omorganisation av det högre skolväsendet m. m. I samband med

denna omorganisation har emellertid numera spörsmålet om stadens byggnadsskyldighet

beträffande läroverket vunnit sin lösning. Jag ber att i avseende

härå få erinra om följande:

I skrivelse den 2 juni 1927, nr 262, anmälde riksdagen, bland annat, att

riksdagen beslutat, att det högre allmänna läroverket i en var av vissa angivna

städer, däribland Härnösand, skulle ombildas till högre samläroverk,

under villkor att vederbörande kommun åtoge sig att tillhandahålla erfon

derliga undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

Enligt cirkulär den 18 juni 1927 anbefallde Kungl. Maj:t vederbörande

länsstyrelser att från stadsfullmäktige i en var av ifrågavarande städer inhämta

och till Kungl. Maj:t överlämna yttranden, huruvida vederbörande

kommun åtoge sig de av riksdagen föreskrivna villkoren för ombildning av

de högre allmänna läroverken i samma städer till högre samläroverk. Tilllika

fastställde Kungl. Maj:t — under förutsättning att vederbörande kommuner

i de fall, som i riksdagens omförmälda skrivelse angivits, åtoge sig

där omnämnda förpliktelser — plan för organisationen av de allmänna läroverken.

Enligt denna plan skulle högre allmänna läroverket i Härnösand

ombildas till högre samläroverk.

Enligt cirkulär den 22 december 1927 meddelade Kungl. Maj:t — under

nyss angivna förutsättning — bestämmelser angående genomförande av den

nya organisationen av de allmänna läroverken.

Med skrivelse den 23 maj 1928 överlämnade sedermera länsstyrelsen till

Kungl. Maj:t utdrag av stadsfullmäktiges protokoll den 8 maj 1928, enligt

vilket fullmäktige gjort följande uttalande: »Härnösands stad åtager sig att

tillhandahålla erforderliga lokaler för högre samläroverk ävensom bostad

eller hyresersättning åt rektor under uttalande av det uttryckliga önskemål

och den säkra förhoppning, att staden, i enlighet med sin förut enligt

fullmäktiges beslut den 14 november 1922 gjorda underdåniga anhållan,

tillerkännes äganderätten till läroverkets byggnader och att lokaler inom

av staden nu ägda byggnader, exempelvis inom tekniska läroverket eller

inom flickskolan, må för samläroverket kunna få användas, därest så erfordras».

Sedan skolöverstyrelsen den 8 juni 1928 ånyo yttrat sig i ärendet, förklarade

Kungl. Maj:t den 22 juni 1928 stadsfullmäktiges beslut den 8 maj

1928 innefatta sådant åtagande, som enligt cirkuläret den 18 juni 1927 utgjorde

villkor för ombildning av högre allmänna läroverket till högre samläroverk.

Liknande överlåtelser som den i föreliggande ärende avsedda hava tidigare

upprepade gånger blivit av Kungl. Maj:t efter inhämtande av riksdagens

medgivande beviljade — så t. ex. beträffande läroverkshusen i

Kalmar (1910), Linköping (1913), Hudiksvall (1915) och Lund (1923). I nu

förevarande fall hava samtliga hörda myndigheter tillstyrkt den ifrågasatta

överlåtelsen, och icke heller jag har något att erinra mot densamma.

Såsom framgår av vad jag nyss anfört, har frågan om byggnadsskyldigheten

vid läroverket blivit löst genom Härnösands stads den 8 maj 1928

gjorda åtagande. Äganderätten till läroverkets byggnader torde därför böra

överlåtas till staden utan annat villkor än att stiftets prästerskap förbehålles

rätten att hålla sammankomster i läroverkshuset under ferierna eller då

undervisningen vid läroverket ej därav störes.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den Kungl. Maj:t och Kronan tillkommande rätten

till högre allmänna läroverkets i Härnösand byggnader må

överlåtas på Härnösands stad, under villkor att Härnösands

stifts prästerskap bibehålies vid sin rätt att, jämlikt kungl.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

brevet den 30 maj 1879, hålla sina sammankomster i läroverksbyggnaden

under ferierna eller då undervisningen vid

läroverket ej därav störes.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:

H. B. Hammar.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 sand.

70 haft. (Nr 93.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:140 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj: ts proposition angående överlåtelse till Härnösands stad av äganderätten till därvarande högre allmänna läro a1 i texten
  2. SU 1929:65 Utlåtande i anledning av Kungl. JHaj:ts proposition angående överlåtelse till Härnösands stad av äganderätten till därvarande högre allmänna läroverks byggnader s. 9 i texten