Sök i Ratio Lex

Angående ny institutionsbyggnad vid statens centrala frökontrollanstalt

1929-02-01 · 17 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:95, Angående ny institutionsbyggnad vid statens centrala frökontrollanstalt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 95.

1

Nr 95.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ny institutionsbyggnad

vid statens centrala frökontrollanstalt; given Stockholms

slott den 1 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 1 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Johansson anför:

I en till Kungl. Maj:t ställd, av lantbruksstyrelsen med utlåtande den 12

september 1928 överlämnad skrivelse har styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till

uppförande åt anstalten av en institutionsbyggnad å kronoegendomen Bergshamra

i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten A. V. Fagerström

upprättade ritningar och kostnadsförslag m. m. bevilja för budgetåret 1929/1930

ett extra anslag av 383,000 kronor.

Med föranledande av denna framställning och då beredningen inom departementet

av ärendet icke hunnit slutföras inom sådan tid, att ärendet

Bihanq till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 78 häft. (Nr 95—97.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

Tidigare behandling

av

frökontrollanstaltens

lokalfråga.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

kunde till behandling upptagas i årets statsverksproposition, beslöt Kungl.

Maj:t, på sätt framgår av samma proposition, nionde huvudtiteln punkt 69,

föreslå riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet som kunde varda

förelagd riksdagen, för uppförande av en institutionsbyggnad för statens centrala

frökontrollanstalt m. m., beräkna för budgetåret 1929/1930 ett belopp

av 150,000 kronor.

Sedan utredningen i ämnet numera avslutats, anhåller jag att ånyo få

anmäla detta ärende.

Innan jag närmare ingår därpå, vill jag något erinra om behandlingen

av frökon trollanstaltens lokalfråga vid anstaltens tillkomst.

I nära anslutning till Kungl. Maj:ts förslag beslöt 1924 års riksdag inrättandet

av en statens centrala frökontrollanstalt (prop. nr 134, jordbruksutskottets

utlåtande nr 63, R. skr. nr 284). Av den i nämnda proposition lämnade

utredningen framgår, att lantbruksstyrelsen förordat uppförandet från början

av en ny byggnad för anstalten, i samband varmed borde, om byggnaden

uppfördes på mera avsevärt avstånd utanför Stockholm, beredas bostad för

föreståndaren. Styrelsen fann dock icke uteslutet att, därest staten hade

tillgång till någon redan befintlig, staten tillhörig byggnad på lämplig plats

i Stockholms omedelbara närhet, anstalten åtminstone till en början skulle

kunna förläggas dit. Statskontoret ansåg det med hänsyn till det statsfinansiella

läget helt uteslutet, att staten för det dåvarande skulle ikläda sig

kostnaderna för nybyggnad. Därest lokal icke kunde anvisas i någon staten

tillhörig egendom, torde för anstalten böra förhyras lokal. Från byggnadsstyrelsens

sida framlades förslag, att anstalten skulle förläggas till kronoegendomen

Bergshamra å ett där angivet område av omkring 2 hektar, å vilket

befunne sig gårdens manbyggnad, vari efter vissa reparationer och ändringar,

slutligen beräknade till 26,000 kronor, ansågs kunna anordnas tjänliga

lokaler, varigenom tillsvidare en kostsam nybyggnad kunde undvikas. Jämväl

föredragande departemenschefen fann en nybyggnad icke böra ifragakomma

utan att anstalten kunde inrymmas i den av byggnadsstyrelsen föreslagna

byggnaden å Bergshamra, som syntes lämplig för ändamålet och

invid vilken också kunde erhållas erforderligt område för odlingsförsök.

Den av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaden för iordningställandet föreslogs

till godkännande.

Såsom sitt beslut i ärendet åberopade riksdagen jordbruksutskottets av

riksdagen godkända utlåtande (nr 63). Däri uttalade utskottet med avseende

å den föreslagna platsen för anstaltens förläggning, att utskottet i och

för sig icke hade något att erinra däremot, utan syntes Bergshamra kronoegendom

lämplig särskilt med hänsyn till att där funnes tillgång till erforderligt

jordområde samt att en sådan förläggning, såsom departemenschefen

framhållit, torde vara synnerligen ägnad att befrämja erforderlig kontakt

mellan denna anstalt och centralanstalten för jordbruksförsök. Vid besök

på platsen hade emellertid utskottet icke kunnat undgå finna den för anstal
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

ten avsedda byggnaden, icke minst på grund av dess begriinsade utvecklingsmöjligheter

— i varje fall i framtiden — mindre väl iignad att fylla

det avsedda ändamålet. Då byggnaden i fråga dock torde kunna under eu

rätt avsevärd tid framåt möjliggöra ett nöjaktigt upprätthållande av frökontrollanstaltens

verksamhet och i betraktande att det statsfinansiella läget

icke medgåve några mera omfattande anordningar å ifrågavarande område,

anslöte sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag i förevarande avseende.

Genom beslut den 13 juni 1924 förordnade Kungl. Maj:t med anledning av

riksdagens beslut, att statens centrala frökontrollanstalt skulle från och med

ingången av oktober 1924 inrättas a kronoegendomen Bergshamra nr 1 i

Stockholms stad och län samt att för ändamålet skulle upplåtas, så snart

ske kunde, ej mindre den å nämnda egendom befintliga mangårdsbyggnaden

med uthus än även det område däromkring av cirka 2 hektar, som jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 21 december 1923 undantagits vid egendomens utarrendering,

att av anstalten innehavas tillsvidare. Tillika bemyndigades

byggnadsstyrelsen att efter samråd med lantbruksstyrelsen skyndsamt låta å

berörda egendom för en kostnad av högst 26,000 kronor utföra de ändringsoch

inredningsarbeten, som angåves i en uti det vid propositionen i ämnet

fogade statsrådsprotokollet omförmäld, inom byggnadsstyrelsen upprättad

kostnadsberäkning av den 23 februari 1924.

Sedermera har det visat sig nödvändigt att bereda anstalten ökat lokalutrymme.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 september 1926 framhöll

anstaltens styrelse, att under arbetssäsongen 1925—1926 allt tillgängligt utrymme

inom anstaltens lokaler tagits i anspråk, ehuru anstalten då endast

delvis fått hand om fröplomberingsarbeten inom ett område, bestående av

Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Gotlands län, inom vilket anstalten

skulle ensam utöva dylik verksamhet. Då för kommande säsong en betydande

ökning av analysarbetet vore att förvänta, ansåges nödvändigt att

anstalten förfogade över ökat lokalutrymme. I sådant avseende begärdes bemyndigande

att för ett belopp av 1,600 kronor för år förhyra en i en närbelägen

byggnad befintlig lägenhet om 4 rum. Denna framställning bifölls av

Kungl. Maj:t för tiden 1 oktober 1926—30 juni 1927. Ifrågavarande tillläggslokaler

innehavas allt fortfarande av anstalten.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därutinnan framställda förslag har 1928 års

riksdag medgivit en utvidgning av frökontrollanstaltens område att omfatta

omkring 10 hektar, inbegripet av anstalten förut disponerad mark.

Jag övergår nu till föreliggande skrivelse om uppförande

tionsbyggnad för frökontrollanstalten.

Styrelsen för anstalten anför däruti i huvudsak följande.

av ny institu- Nu ifrågavarande

framställning

om

nybyggnad.

Grundavsikten med inrättandet av statens centrala frökontrollanstalt var

att söka få till stånd en statlig utsädeskontroll, i avseende på omfattning,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

enhetlighet och tillförlitlighet så organiserad, att den fullt motsvarade nutida

fordringar på en dylik för jordbruket så betydelsefull verksamhet. Under

de gångna åren hade också utvecklingen av denna statliga kontroll gått i

avsedd riktning. Nya tidsenliga undersökningsmetoder rörande laboratoriekontrollen

hade utarbetats och tillämpades; ett nytt viktigt arbetsområde,

fältkontrollen eller kontrollen över utsädesvarors sortrenhet och sort- respektive

stamäkthet samt angrepp av smittsamma sjukdomar, hade på ett rationellt

sätt upptagits och med framgång bedrivits; statsplomberingen av

saluförda utsädesvaror hade dels genom skärpta fordringar vunnit betydligt

ökat anseende och dels i sina högsta former utvidgats till att lämna garanti

beträffande alla för ett utsäde värdebestämmande egenskaper; större delen av

landets smärre lokala, otillräckligt kvalificerade frökontrollanstalter hade indragi

ts och de återstående tilldelats bestämda verksamhetsområden; genom den

i Skåne belägna lokala frökontrollanstaltens ombildning till filial av centrala

frökontrollanstalten hade denna erhållit ett eget organ i landets förnämsta

område för utsädesproduktion och utsädeshandel o. s. v. Även om ännu

mycket återstode, innan den fullt slutgiltiga organisationen av svensk frökontrollväsende

ernåtts, hade detta dock under senare år så ombildats och

utvecklats, att det numera såväl i avseende på undersökningsmetoder som

beträffande effektiva kontrollåtgärder fullt kunde mäta sig med det bästa

utlandet i föreliggande avseende hade att uppvisa. I ett avseende arbetade

emellertid detta kontrollväsende under synnerligen svåra förhållanden, i det

att denna verksamhets centralorgan, statens centrala frökontrollanstalt, saknade

tillgång till tillräckliga och för sina arbetsuppgifter verkligt lämpade

arbetslokaler, en omständighet som i högsta grad försvårade och förhindrade

en ytterligare nödvändig utveckling av sågda verksamhet. För ifrågavarande

olägenhets omedelbara avhjälpande vågade därför styrelsen för anstalten påkalla

Kungl. Maj:ts bistånd. . , . ..

Vid den tidpunkt, då jordbruksutskottet vid 1924 ar riksdag gjorde har

förut omnämnda uttalande, ägde utskottet icke kännedom om att, sedan frökontrollanstalten

kommit till stånd, skulle för utsädesanalysers utförande tillämpas

nya tidsenliga bestämmelser, vilka för analyseringens genomforande

krävde betydligt större arbetskraft och därmed också större lokalutrymme

än som på förhand kunnat beräknas. Frökontrollanstalten började sin verksamhet

i mangårdsbyggnaden på Bergshamra i maj månad 1925, men redan

första säsongen, 1925—1926, visade det sig, att utrymmet därstädes var otillräckligt,

varför anstalten redan på hösten 1926 med Kungl. Maj:ts medgivande

nödgades förhyra ytterligare lokaler i arrendatorsbyggnaden pa

nämnda gård, till vilka förlädes kallgroningslaboratoriet, tryckning av

plomberingsbevis, blankettförråd och dylikt. Frånsett den stora olägenheten

att hava analysarbetet förlagt till olika lokaler, belägna på 350 meters

avstånd från varandra, hade det under sista säsongen visat sig vai a förenat

med stora svårigheter att även inom det sålunda utökade lokalutrymmet på

ett nöjaktigt sätt bedriva verksamheten och ännu svårare, ja kanske omöjligt

torde detta komma att bliva under stundande säsong, eller i och med

att den av 1928 års riksdag beslutade lagen rörande handel med utsädesvaror

trädde i kraft. „ , ,

Kedan nu vore utrymmet i anstaltens lokaler sa starkt taget i ansprak,

att plats för ytterligare personal — vilken under senaste säsongen tidvis

uppgått till 45 personer — saknades. På grund härav måste övertidsarbete

i stor utsträckning äga rum, varvid arbetstiden behövde ökas ända till 12

timmar, en sak som vore allt annat än fördelaktig, da det som i föreliggande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts jiroposition Nr 05.

fall gällde precisionsarbete. Men ej nog med att flera erforderliga arbetsplatser

ej kunde anordnas, utan utrymme saknades även för installerande

av ytterligare behövliga varmgroningsapparater och skåp för fusarium—undersökningar

in. in. Ä anstaltens expedition, varest verkställdes registrering av inkomna

prov, uträkning av analysresultat och utskrivning av analysattester,

försvårades arbetet ävenledes på grund av bristande utrymme, varigenom

förseningar i expeditionen kunde inträffa, vilket i sin tur medförde olägenheter

för anstaltens uppdragsgivare. Anstaltens bokförings- och registreringsarbeten

samt löpande korrespondens utfördes i ett rum med en golvyta av cirka

3x2.5 meter. Då därtill koinme, att utrymme saknades för fältkontrollens

vinterarbeten samt för uppmontering och användning av den för härkomstbestämningar

nödvändiga frösamlingen, och att utrymmet vore ytterligt

begränsat för diskning av groningskärl, vore klart, att redan till kommande

säsong åtgärder måste vidtagas för förhyrande av ytterligare lokaler. Då

dylika sannolikt endast kunde erhållas på större avstånd från anstalten,

komme organisationen av det hela i ännu större grad att försvåras, alldenstund

de på de olika lokalerna erhållna analysresultaten måste uträknas och

registreras samt. analysattester utskrivas på eu gemensam expedition.

Lika viktigt som det för centrala frökontrollanstalten vore att erhålla

tillräckligt arbetsutrymme, minst lika viktigt vore det, att dessa lokaler

verkligen vore lämpade för sina olika ändamål. Varmgroningsapparater

hade nu måst uppställas varhelst någon plats funnits, t. o. m. i själva tamburen,

utan tillgång på sådan allsidig belysning, som i dylikt fall vore erforderlig,

och utan möjlighet att på ett snabbt och ändamålsenligt sätt avkyla

varmvattnet i desamma. Kallgroning hade måst ske i rum, där föreskriven

temperatur vid varje tidpunkt ej kunde hållas, enär dylikt rum

borde hava väl isolerade väggar och vara försedd med kylanordning. Kallgroningar

hade vid vissa tillfällen måst förläggas till en utanför anstalten

belägen potatiskällare. Skåp för fusarium-undersökningar kunde ej uppställas

på fullt tillfredsställande sätt. Byggnaden vore vidare så ostadigt

uppförd, att vågarnas jämnviktslägen rubbades vid personalens gång i vågrummen,

ett förhållande som försvårade arbetet på samma gång som tillförlitligheten

vid analyseringenminskades, vilketkunde medföra stora olägenheter,då

fullt säkra vägningar vore en av grundförutsättningarna för tillförlitliga analysresultat.

Framhållas borde också, att en del av anstaltens rum vore alltför

mörka, varför arbetet försvårades genom att detsamma under större

delen av säsongen måste utföras vid artificiell belysning, en omständighet

som ävenledes vore synnerligen ansträngande för personalens synförmåga,

framför allt vid undersökningar under förstoringsglas eller mikroskåp.

Styrelsen tilläte sig också framhålla, att anstaltens nuvarande lokaler

måste från hygienisk synpunkt betraktas såsom synnerligen otillfredsställande

och att de ej på något sätt motsvarade de krav, som måste ställas på moderna

arbetslokaler av ifrågavarande slag. Så t. ex. sysselsattes i varmgroningsrummet

under säsongen omkring 10 personer, vilka till sitt förfogande

hade en effektiv luftmängd av omkring 100 kbm., och i samma rum funnes

därjämte 10 å 11 varmgroningsapparater med en vattenmängd av 000—700

liter, vilken under viss del av dagen uppvärmdes och alltså utvecklade rätt

mycken fuktighet. I tillräkningsrummet med ett luftinnehåll av cirka 140

kbm. sysselsattes 18—20 personer. Det anförda visade, att varje person

hade till sitt förfogande en luftmängd av 7—10 kbm. i rum med en höjd

av 2.5 meter och utan möjlighet till ventilering. Enligt hälsovårdsnämnds

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

föreskrifter skulle personal i stillasittande arbete hava tillgång till en luftmängd

av minst 10 kbm. i väl ventilerade rum av minst 3 meters höjd.

Vidare vore byggnaderna dåligt vinterbonade, kalla och synnerligen dragiga.

Styrelsen ansåge sig också böra påpeka de stora brandrisker, som förefunnes

i den nu använda träbyggnaden. En eldsvåda skulle för anstalten

medföra en oersättlig förlust, då de kortregister över utförda undersökningar,

som för närvarande omfattade 30,000 å 40,000 kort och utgjorde material

för forskningar av olika slag, samt anstaltens frösamling, som torde vara

en av de största i Europa, ej kunde förvaras på eldsäker plats.

Det anförda torde enligt styrelsens bestämda uppfattning visa, att frökontrollanstaltens

arbetslokaler för närvarande vore alldeles otillräckliga samt

såväl i tekniskt som hygieniskt avseende fullständigt olämpliga, varför det

nu vore en tvingande nödvändighet att förskaffa anstalten lokaler, som verkligen

motsvarade sitt ändamål och därjämte de ökade krav, som alltmer och

mer komme att ställas på anstaltens arbetsmöjligheter. Tidpunkten vore nu

inne för ett definitivt lösande av anstaltens byggnadsfråga, och detta desto

mera som under de gångna åren dessutom stora erfarenheter vunnits om

huru en dylik institution på lämpligaste sätt borde vara inrättad. Det

torde emellertid utan allt tvivel få anses hava varit synnerligen fördelaktigt,

att i och med anstaltens inrättande en nybyggnad ej kom till stånd, ty vid

nämnda tidpunkt saknades tillbörlig erfarenhet om huru en dylik institution

borde vara anordnad.

Den fordran man ovillkorligen måste ställa på institutionsbyggnaden för en

verkligt modern frökontrollanstalt vore först och främst, att densamma vore

tillräckligt rymlig samt så anordnad att de rum, som skulle användas för

olika ändamål, dels vore så belägna i förhållande till varandra, att största

möjliga arbetsbesparing vid alla undersökningar vunnes, och dels vore så

inrättade och inredda, att de i avseende på belysningsförhållanden, isolering mot

olika temperaturer m. m. verkligen lämpade sig för de undersökningar, som i

desamma skulle utföras. Vidare måste en dylik anstalt i sin omedelbara

närhet hava tillgång till en för kontrollodlingar lämplig jordareal om minst

8 å 10 hektar. Enligt styrelsens uppfattning kunde anstaltens byggnadsfråga

endast genom nybyggnad lösas på ett fullt tillfredsställande sätt.

Vad anginge platsen för uppförande av dylik byggnad, funnes ej på

samma eller kortare avstånd från Stockholm någon lämpligare plats än dess

nuvarande förläggningsort, kronoegendomen Bergsliamra, varest anstalten

medgivits förfoga över en för kontrollodlingar lämplig jordareal av omkring

10 hektar. I detta sammanhang torde få framhållas, att det såväl från

undersöknings- och kontrollsynpunkt som i arbetsbesparande syfte vore av

största vikt, att kontrollodlingarna vore belägna i omedelbar närhet till

institutionsbyggnaden. I kommunikationsavseende vore Bergshamra vidare

tillfredsställande beläget, busstrafik var ‘20:de minut till Jarlaplan och varje

halvtimme till Odenplan med en resetid av 10 å 12 minuter. Enligt styrelsens

förmenande innebure centrala frökontrollanstaltens definitiva förläggning

till Bergshamra från alla synpunkter sett en verkligt rationell lösning

av föreliggande spörsmål.

På grund av vad ovan anförts, tilläte sig styrelsen att framlägga ritningar

jämte kostnadsförslag till en till Bergshamra förlagd institutionsbyggnad

för centrala frökontrollanstalten, uppgjorda av arkitekten Victor

Fagerström i Stockholm, och anhölle styrelsen att i anslutning härtill få

lämna följande förklaringar.

Byggnaden skulle uppföras av tegel med putsade fasader på en bottenyta

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

7

av 44 x 15 meter i två våningar med källarvåning och vindsvåning under

brutet tak av plåt, vartill komme en envånings flygelutbyggnad på en bottenyta

av 11.5 x 8 meter. Hela byggnaden beräknades hava en volym av

9,100 kbm.

Byggnaden skulle i huvudsak disponeras på följande sätt. 1 bottenvåningen

skulle inrymmas i första hand groningsavdelning, expedition och bostad

för vaktmästare. Till våningen en trappa upp skulle förläggas renhets- och

fältkontrollavdelningarna samt bokföring och bibliotek. Vindsvåningen vore

avsedd att innehålla bostadsvåningar dels om 5 rum och kök m. m. för

anstaltens föreståndare och dels om 4 rum och kök m. m. för dess frökontrollant.

Till källarvåningen avsåges att förläggas diverse förvaringsrum, diskrum,

tryckeri, garage in. m. Bottenvåningen och våningen en trappa upp

innehölle tillsammans 25 rum, under det att anstalten i nuvarande lokaler

disponerade över 20, till större delen dock mycket små rum.

Bemälda befattningshavares närvaro på anstalten vid andra tider än

under ordinarie arbetstiden vore ofta erforderlig icke blott i och för besvarande

av telefonförfrågningar från allmänheten under brådskande perioder

utan även för övervakande av olika elektriska apparater och av personalens

övertidsarbeten ävensom av jordbruksarbetena å anstaltens jordareal.

Det syntes styrelsen vara desto mera angeläget att för nämnda tjänstemän

bereda bostäder som möjligheter att erhålla dylika i anstaltens närhet

ej förefunnes. Då därtill komme, att inredningen av vindsvåningen

endast beräknades taga en merkostnad av 45,000 kronor, vilket belopp torde

fullt ut förräntas av de hyror om tillsammans minst 4,000 kronor, som

sagda befattningshavare hade att erlägga, funnes ej någon anledning att

ej inreda ifrågavarande vindsvåning, i all synnerhet som densamma vid

eventuellt framtida behov kunde tagas i anspråk för anstaltens egen verksamhet.

Skulle kostnaden för byggnaden nedbringas med ovannämnda belopp,

vore takkonstruktionen beräknad bliva sådan, att inredning av en

dylik vindsvåning sedermera ej kunde företagas.

Vidare framhåller styrelsen beträffande byggnadskostnaderna m. m.:

De för uppförande av institutionsbyggnaden i fråga erforderliga kostnaderna

beräknades sålunda:

byggnadskostnader....................................................................... kronor 286,000

värmeledning och sanitär inredning ...................................... » 39,000

elektrisk installation.................................................................... » 5,000

fast skåpinredning o. d............................................................. » 10,000

kronor 340,000

vartill komme arvoden, administration och oförutsedda utgifter,

beräknade till 10 procent å kronor 340,000 ............ » 34,000

Summa kronor 374,000.

Då byggnaden innehölle 9,100 kbm., skulle alltså kostnaden belöpa sig

till i runt tal 41 kronor per kbm.

I samband med uppförande av ny institutionsbyggnad för centrala frökontrollanstalten,

bleve emellertid nödvändigt att anlägga ny vattenledning

till densamma. I den nuvarande byggnaden erhölles vatten medelst hydroforanläggning

från en i närheten av densamma grävd brunn. Det hade

emellertid visat sig, att vattnet i ifrågavarande brunn vore av den beskaffenheten,

att det ej kunde användas för groningarna, varför dylikt nu

under 3 års tid måst köras från närmaste vattenpost å Stockholms vatten
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

ledning eller från Bergianska trädgården, belägen på cirka 2 kilometers

avstånd. Redan då den nuvarande institutionsbyggnaden iordningställdes,

undersöktes möjligheterna för erhållande av anslutning till Stocksunds

vattenledning, som framginge på cirka 550 meters avstånd från den nuvarande

byggnaden. Ett år 1924 uppgjort kostnadsförslag för dylik ledning

slutade på ett belopp av cirka 18,000 kronor. För närvarande kunde

dock kostnaderna härför betydligt reduceras, enär institutet för husdjursförädling,

som med Kungl. Majrts och riksdagens medgivande komme att

förläggas till Bergshamra, ävenledes måste hava vattenledning och därför

komme att deltaga med halva kostnaderna eller 9,000 kronor.

Det för uppförande av föreliggande instituti ombyggnad erforderliga anslaget

skulle alltså uppgå till (374,000 + 9,000 =) 383,000 kronor. Styrelsen

ansåge sig emellertid redan nu böra påpeka, att i samband med anstaltens

inflyttning i nya lokaler, vilken dock ej kunde ske förrän under budgetåret

1930/1931, uppstode vissa kostnader för själva flyttningen ävensom för

komplettering av inventarier och anskaffning av nya apparater såsom kylskåp,

20 stycken groningsapparater, motorer för tryckmaskin och sållningsapparat

m. m., ävensom för iordningställande av tomtområde. Styrelsen

beräknade dessa kostnader till omkring 25,000 kronor.

Det framlagda förslaget till nybyggnad för statens centrala frökontrollanstallt

kunde ju visserligen synas väl omfattande, men i verkligheten vore

så ej fallet, ehuru naturligtvis utrymmet vore tilltaget så, att en om- och

tillbyggnad efter ett fåtal år ej skulle behöva ifrågakomma. Utrymmet

vore dock endast beräknat för en knappast dubbelt så stor extra personal,

som den, vilken under mycket trånga förhållanden sysselsatts under senaste säsongen,

och man måste dessutom beakta, att den nya lagen rörande handeln

med utsädesvaror och våra jordbrukares allt större och större benägenhet

att anlita utsädeskontrollen med all säkerhet under de närmaste åren högst

väsentligt komme att öka anstaltens verksamhet. Som ett skäl mot uppförande

av en byggnad av föreslagen storlek skulle ju möjligen kunna anföras,

att anstaltens inkomster ännu ej blivit så stora, som tidigare beräknats.

Häremot ville emellertid styrelsen anföra, dels att det toge tid,

innan en ny anstalt bleve allmänt anlitad, i all synnerhet som den haft

och hade att konkurrera med ett flertal lokala anstalter, dels att statsplomberingen,

som lämnade de jämförelsevis största inkomsterna, på grund

av skärpta bestämmelser under senare år mindre anlitats, ehuru den nu av

vissa tecken att döma åter i större utsträckning syntes komma till användning,

dels att anstalten till nedsatt pris utförde ett stort antal analyser för

jordbrukarnas räkning och dels att anstalten bedreve forskningsarbete, som

ej lämnade några inkomster. Det måste dock framhållas, att centrala frökontrollanstalten

tillkommit för jordbrukets egen skull och att de undersökningar

och forskningar som den utförde vore av största betydelse för

vårt jordbruk. Det syntes därför styrelsen vara en det svenska jordbrukets

angelägenhet att på utsädesområdet hava tillgång till ett verkligt

modernt kontroll- och forskningsinstitut, som hade möjlighet att i full utsträckning

bedriva sin viktiga verksamhet.

I sitt vid berörda skrivelse fogade utlåtandé framhåller lantbruksstyrelsev

inledningsvis, att styrelsen redan i skrivelse den 29 maj 1922 till Kungl.

Maj:t i samband med förslag om inrättande av en central frökontrollanstalt

ifrågasatt uppförandet av en särskild för ändamålet lämpad institutionsbyggnad.

Styrelsen erinrar vidare om jordbruksutskottets vid 1924

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 95,

9

års riksdag ovanberörda uttalande rörande den nuvarande institutionsbyggnadens

mindre lämpliga beskaffenhet. Styrelsen anför vidare.

Om oek redan vid centrala frökontrollanstaltens tillkomst förutsågs, att

oavvisliga krav på en nybyggnad för ändamålet inom en ej alltför avlägsen

framtid skulle uppstå, hade utvecklingen på området dock skett

snabbare, än man kunnat förutse. Kedan första året visade det sig, att utrymmet

var så knappt tillmätt, att för andra arbetsåret ökade lokaler måste

anskaffas, för att arbetet icke skulle lida avbräck. Icke ens nuvarande utrymmen

vore tillräckliga för att fylla behovet. Då den nya lagen om

handeln med utsäde den 1 januari 1929 trätt i kraft, torde anstaltens arbetsbörda

med all säkerhet komma att i betydlig grad ytterligare ökas.

Därtill komme, att anstaltens lokaler vore föga lämpade för sitt ändamål,

varigenom arbetet försvårades och krävde ökad personal, varjämte undersökningarnas

säkra och jämna resultat i viss mån äventyrades. Under

sådana förhållanden torde det icke vara för mycket sagt, att frökontrollanstaltens

utvecklingsmöjligheter på grund av lokalförhållandena hämmats.

I själva verket torde bristningsgränsen redan hava nåtts och man måste

med verklig oro fråga sig, huru de ökade krav på anstalten, som förbemälda

lags ikraftträdande måste medföra, skulle kunna tillfredsställas. Ett

stillestånd eller tillbakagång på frökontrollens område måste emellertid

enligt lantbruksstyrelsens förmenande medföra så beklagliga följder för

jordbrukets produktion, att alla åtgärder för hindrade härav måste anses

synnerligen väl befogade.

Lantbruksstyrelsen ansåge sig i detta sammanhang böra framhålla, att

frökontrollanstalten hittills arbetat på ett mycket tillfredställande sätt och

^i^vunnit sig aktning på det internationella kontrollarbetets område, ett

förhållande som icke torde vara utan sin stora betydelse särskilt med hänsyn

till exporten av utsädesvaror.

Då anstalten arbetade under så ogynnsamma förhållanden, skulle måhända

kunna ifrågasättas, huruvida ej eu viss avlastning av anstaltens

arbetsbörda på de lokala anstalterna vore lämplig. En sådan utveckling

av förhållandena måste dock enligt lantbruksstyrelsens förmenande anses

mindre tillfredsställande, särskilt med hänsyn till de lokala anstalternas

begränsade utrustning såväl i fråga om fullt lämpligt utbildad personal

som i andra avseenden.

Av vad lantbruksstyrelsen sålunda anfört torde framgå, att det enligt

styrelsens förmenande med hänsyn till jordbrukets intressen vore nödvändigt,

att skyndsamma åtgärder vidtoges för att säkerställa centrala frökontrollanstalten

tillgång till lämpliga och fullt tillräckliga lokaler, så att institutionen

kunde på ett fullt tillfredsställande sätt fylla sin betydelsefulla uppgift.

Lantbruksstyrelsen hade vid behandlingen av detta ärende tagit under

övervägande, huruvida det icke vore tänkbart, att annan staten tillhörig

ledig eller eventuellt lediggjord lokal, som vore tillfredsställande för ändamålet,

kunde tagas i anspråk. Med hänsyn till frökontrollens säregna arbetssätt

syntes detta dock knappast vara möjligt. Den moderna frökontrollen

krävde nämligen numera ej allenast laboratoriearbete utan måste för

att kunna fylla sin uppgift äga tillgång till avsevärd jordareal, som lämpade

sig för kontrollodling. Själva laboratoriearbetet vore jämväl av säregen

natur och krävde betydande tillgång till väl belysta arbetsplatser. Enligt

lantbruksstyrelsens mening måste därför alldeles särskilda krav med

hänsyn till såväl läge som storlek och byggnadssätt ställas på anstaltens

lokaler för att de fullt skulle fylla sitt ändamål. Användandet av even
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

tuellt redan befintliga lokaler skulle därför — antagligen även om sådana

av tillfredsställande storlek kunde ställas till förfogande — komma att

medföra sådana olägenheter ur arbetssynpunkt, att deras utnyttjande måste

anses såsom en tillfällig och icke slutgiltig lösning av frågan. Då jämväl

omändring av befintliga lokaler för ändamålet troligen måste medföra statsutgifter

av betydande storlek, kunde en sådan åtgärd enligt lantbruksstyrelsens

förmenande knappast antagas vara ur statsfinansiell synpunkt tillfredsställande.

Det lämpligaste sättet för frågans lösning syntes lantbruksstyrelsen därför

vara att, såsom anstaltsstyrelsen föreslagit, en ny fullt tidsenlig institutionsbyggnad

uppfördes för ändamålet.

Det av anstaltens styrelse framlagda förslaget härtill syntes väl genomtänkt

och vad beträffade institutionslokaler icke mera omfattande än som

av rådande förhållanden att döma kunde förväntas vara erforderligt, därest

anstalten för framtiden skulle kunna fylla sitt ändamål. En jämförelse

mellan föreliggande och ett av lantbruksstyrelsen tidigare ingivet byggnadsförslag

visade visserligen en avsevärd ökning av arbetslokalernas utrymme.

Detta funne lantbruksstyrelsen emellertid av vunnen erfarenhet fullt motiverat.

Vissa inskränkningar i fråga om utrymmet inom de delar av byggnaden,

som icke vore avsedda till direkta arbetslokaler, skulle emellertid

enligt lantbruksstyrelsens förmenande kunna göras utan att medföra större

olägenhet. Sä syntes det, som om bland annat utrymmena för lunchlokal,

avklädningsrum och vad därmed sammanhängde vore större än som kunde

anses nödvändigt. Detsamma torde kunna sägas om kontorsrum samt sessionsrum

och bibliotek. I viss mån syntes dessa enligt lantbruksstyrelsens

förmenande något frikostigt tillmätta utrymmen hava betingats av byggnadens

form och svårigheten att med bibehållande av ett symetriskt yttre avväga

de inre anordningarna. I vad mån en minskning av byggnadens storlek

genom en omarbetning i här antydd riktning kunde åvägabringas och

om kostnaderna därigenom kunde avsevärt nedbringas, torde emellertid icke

ankomma på lantbruksstyrelsen att undersöka.

Förslaget upptoge jämväl bostadslägenheter i vindsvåningen för föreståndaren

och frökontrollanten. För ett utnyttjande av detta utrymme på föreslaget

sätt syntes alla skäl tala. Det måste anses synnerligen önskvärt, att

dessa båda befattningshavare vore boende inom anstalten eller i dess omedelbara

närhet. För närvarande funnes inga för ändamålet användbara

bostadsmöjligheter inom anstaltens närmaste område. Därtill komme det

av anstaltsstyrelsen påpekade förhållandet, att ett utbyggande av vindsvåningen

på föreslaget sätt medförde möjlighet att i händelse av framtida

behov helt eller delvis aptera densamma för frökontrolländamål. Då vindsvåningens

anordnande till bostadslägenheter endast beräknades medföra en

förökning i byggnadskostnaden med 45,000 kronor och bostäderna komme

att upplåtas mot hyra, vars minimibelopp anstaltsstyrelsen efter vad lantbruksstyrelsen

kunde finna mycket lågt beräknat till 4,000 kronor, syntes

förslaget jämväl ur ekonomisk synpunkt vara fördelaktigt.

Emot förslaget i denna del syntes dock med fog kunna göras den erinran,

att om också antalet rum i respektive lägenheter icke vore större än

som kunde anses skäligt, lägenheternas totalutrymme dock på grund av

rummens storlek avsevärt överstege det, som nu för tiden ansåges erforderligt.

Lantbruksstyrelsen ansåge sig böra uttala önskvärdheten av att vid

en eventuell överarbetning av förslaget undersökning verkställdes, huruvida

icke en begränsning av de båda förevarande bostadslägenheterna kunde ske

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Ku »tgl. M aj:ts proposition Nr 95.

i syfte att vinna något eller några enkelrum, som kunde komma till användning

för uthyrning till andra befattningshavare.

Vad anginge förslaget om anordnande av vattenledning, ville styrelsen

uttala, att vattenförhållandena vid Bergshamra icke vore tillfredsställande

och givetvis komme att visa sig ännu ogynnsammare .ju mer anstaltens

verksamhet utvidgades. De nuvarande anordningarna måste enligt lantbruksstyrelsens

förmenande anses såsom provisoriska. Då nu tillfälle gåves

att med den på enskilt initiativ nyinrättade forskningsanstalten för djurförädling

dela kostnaderna för framdragande av vattenledning, syntes anstaltsstyrelsens

förslag lämna ett gynnsamt tillfälle till denna frågas lösning.

Lantbruksstyrelsen ansåge sig därför böra tillstyrka, att anslag äskades för

ändamålet.

Då sålunda, såvitt styrelsen hade sig bekant, någon redan förefintlig,

staten tillhörig lämplig lokal ej torde stå till förfogande för ändamålet och

möjlighet att förhyra sådan torde få anses utesluten, syntes frågans ändamålsenliga

lösning kräva nybyggnad. Det av statens centrala frökontrollanstalts

styrelse framlagda förslaget syntes efter viss överarbetning väl ägnat

ligga till grund för sådan nybyggnad.

I ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits dels den 27 december 1928

av byggnadsstyrelsen, som därvid fogat två till styrelsen ingivna skrivelser

av den 17 oktober och den 12 november 1928 från frökontrollanstaltens

föreståndare med bemötande av emot anstaltsstyi’elsens förslag gjorda erinringar

m. m., dels ock den 8 januari 1929 av statskontoret.

Byggnadsstyrelsen anför i huvudsak följande.

Av vad lantbruksstyrelsen och anstaltsstyrelsen i ärendet anfört syntes

det vara uppenbart, att anstaltens nuvarande lokaler inom manbyggnaden

å Bergshamra vore otillräckliga och även i övrigt synnerligen otillfredsställande.

Då, såsom av lantbruksstyrelsen framhållits, någon för ändamålet

lämplig lokal icke funnes inom kronan tillhöriga fastigheter och

möjlighet att förhyra någon dylik lokal torde vara utesluten, syntes förevarande

lokalfråga böra lösas genom uppförande av nybyggnad.

Det av anstaltsstyrelsen i ärendet framlagda ritningsförslaget avsåge en

i sten uppförd byggnad om två våningar jämte inredd vindsvåning, och

vore byggnaden tänkt förlagd bakom mangårdsbyggnaden, således å den

del av Bergshamraområdet, som genom Kungl. Maj:ts beslut den 13 juni

1924 tillsvidare upplåtits till anstalten.

Vad beträffade nybyggnadens sålunda föreslagna förläggning till Bergshamraområdet

finge byggnadsstyrelsen erinra om vad styrelsen i utlåtande

till Kungl. Maj:t den 22 mars 1928 anförde angående då föreslaget upplåtande

dels av ytterligare mark till anstalten och dels av mark till institutet

för husdjursförädling. Styrelsen framhöll därvid, bland annat, att

Bergshamraområdet genom sin jämförelsevis plana terräng med sakta sluttning

mot söder samt goda grundförhållanden vore synnerligen lämplig som

byggnadsplats för en större statlig institution, och att området också av

denna anledning uppmärksammats såsom byggnadsplats för det nya serafimerlasarettet.

Statens tillgång till mark av denna beskaffenhet i Stockholms

omedelbara närhet vore ytterst begränsad, varför man måste räkna

med, att krav med all sannolikhet skulle förr eller senare komma att uppstå

på Bergshamraområdet för någon större statsinstitutions räkning. Det

syntes därför styrelsen nödvändigt att, såsom skett beträffande den tidigare

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. May.ts proposition Nr 95.

markupplåtelsen för frökontrollanstaltens räkning, de i utlåtandet avsedda

upplåtelserna komme att gälla endast tillsvidare för att därigenom möjliggöra

markens användande framdeles för annat statsändamål. Genom Kungl.

Maj:ts beslut den 14 juni 1928 hade också i anslutning härtill den ytterligare

markupplåtelsen inom Bergshamraområdet till anstalten angivits gälla

endast tillsvidare.

Byggnadsstyrelsen, som alltjämt ansåge sig böra vidhålla det salunda av

styrelsen gjorda uttalandet att man måste räkna med att Bergshamraområdet

framdeles kunde behövas för en större statlig institution än de till

området nu förlagda, funne det därför angeläget, att frökontrollanstaltens

förevarande byggnadsfraga löstes pa sadant sätt, att områdets framtida

utnyttjande för en större statlig institution icke försvårades. Ur denna

synpunkt hade byggnadsstyrelsen emellertid icke något att erinra mot att

den för anstalten erforderliga institutionsbyggnaden förlädes till den föreslagna

platsen i ändpunkten av den från landsvägen Stockholm-Djursholm

gående allén, i det att en byggnad torde komma att uppföras på

denna centrala och dominerande plats inom området, för vilket ändamål

området än utnyttjades, och vore den föreslagna byggnadens planläggning i

huvudsak sådan, att byggnaden utan några större ombyggnadsarbeten skulle

kunna användas för andra ändamål.

Lantbruksstyrelsen hade i huvudsak tillstyrkt det av anstaltsstyrelsen

framlagda nybyggnad sförslaget, men hade dock erinrat, att vissa lokaler

syntes väl stort tilltagna såsom lunchrum, avklädningsrum, kontorsrum,

sessionssal och bibliotek ävensom de båda bostadslägenheterna.

I omförmälda till byggnadsstyrelsen ingivna skrivelse av den 17 oktober

1928 hade emellertid anstaltens föreståndare bemött de av lantbruksstyrelsen

sålunda framställda erinringarna, och hade han därvid, enligt byggnadsstyrelsens

mening, på ett tillfredsställande sätt motiverat den föreslagna

storleken av berörda utrymmen.

Vad beträffade bostadslägenheterna för föreståndaren och frökontrollanten

kunde byggnadsstyrelsen emellertid icke finna det lämpligt, att desamma

förlädes till byggnadens vindsvåning. Såsom av handlingarna i ärendet

framginge torde nämligen större eller mindre delar av vindsvåningen framdeles

behöva tagas i anspråk för anstaltens eget behov, och kunde det med

hänsyn härtill icke anses ekonomiskt lämpligt att nu nedlägga kostnader på

iordningställandet av sagda våning för bostadsändamål för att sedermera

underkasta lokalerna en genomgripande ombyggnad för desammas utnyttjande

för anstaltens räkning. Härtill komme, att två skrymmande extra

trappuppgångar måste anordnas uteslutande för bostädernas behov. Byggnadsstyrelsen

funne det därför önskvärt, att ifrågavarande bostäder förlädes

till en särskild byggnad. Fråga uppstode då, huruvida den nuvarande mangårdsbyggnaden

lämpligen skulle kunna tagas i anspråk för sistnämnda

ändamål. Inom denna byggnad skulle visserligen kunna erhållas en lägenhet

om 6 rum och kök för föreståndaren samt en lägenhet om 2 rum och

kök. Sistnämnda lägenhet skulle dock icke förslå såsom bostad för frökontrollanten,

varför dennes bostadsfråga måste lösas på annat håll. Emellertid

skulle byggnadens iordningställande till tjänstebostäder draga en kostnad

av omkring 40,000 kronor, och kunde byggnadsstyrelsen icke finna det

ekonomiskt tillrådligt att nedlägga en så pass stor summa på byggnaden i

fråga, då densamma saknade såväl källare som vindsutrymmen, varför

möjlighet icke funnes att inom byggnaden åstadkomma en lösning av förevarande

bostadsfråga, som fullt tillfredsställde de krav, som numera måste

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

115

uppställas. Det torde därför bliva nödvändigt att uppfora eu särskild nybyggnad

för ifrågavarande ändamål.

På anmodan av byggnadsstyrelsen hade arkitekten Fagerström i samråd

med anstaltens föreståndare utarbetat ott nytt ritningsförslag. Detta förslag,

som framställts å skrivelsen bilagda, i november 1928 dagtecknade

tre ritningar, omfattade dels en byggnad, uteslutande avsedd för anstaltens

eget behov, och dels en byggnad inrymmande bostäder för föreståndaren

och frökontrollanten. I den sålunda föreslagna institutionsbyggnaden hade

de två extra trappuppgångarna slopats och kapprummet förlagts till källarvåningen,

varjämte några inredda vindsutrummen icke förekomme. Härigenom

hade byggnaden kunnat göras betydligt kortare samt även något

lägre än den tidigare föreslagna byggnaden. Båda byggnaderna vore enligt

förslaget avsedda att uppföras i sten, och skulle institutionsbyggnaden förläggas

till samma plats som den i det av anstaltsstyrelsen framlagda

förslaget avsedda byggnaden samt bostadsbyggnaden snett bakom institutionsbyggnaden

och vinkelrätt mot denna.

Över det sålunda upprättade nya ritningsförslaget hade anstaltens föreståndare

i skrivelse till byggnadsstyrelsens utredningsbyrå den 12 november

1928 avgivit yttrande och hade därvid framhållit, att den däri föreslagna

institutionsbyggnaden, även om densamma ej innehölle reservutrymmen,

vore av den beskaffenhet att anstaltens behov av lokalutrymme för sin

verksamhet av allt att döma för en rätt lång tid framåt borde vara väl

tillgodosett, på samma gång som de olika rummens placering i arbetsbesparande

avseeende vore fullt tillfredsställande.

Byggnadsstyrelsen hade för sin del icke något att erinra mot det av arkitekten

Fagerström upprättade nya förslaget, som enligt styrelsens mening

innebure en i alla avseenden lämpligare lösning av förevarande lokalfråga

än det förslag, som av anstaltsstyrelsen underställts Kungl. Maj:ts prövning.

Några reservlokaler för framtida utvidgningar skulle visserligen enligt det

senare uppgjorda förslaget icke erhållas inom institutionsbyggnaden, men

kunde dylika lokaler utan större tekniska svårigheter framdeles åstadkommas

genom påbyggnad i samband med höjning av taket.

Kostnaderna för genomförandet av det av anstaltsstyrelsen framlagda

byggnadsförslaget hade av arkitekten Fagerström beräknats till 374,000

kronor, vartill skulle komma ett belopp av 9,000 kronor för erforderliga

rörledningsarbeten. Såvitt byggnadsstyrelsen kunde finna torde emellertid

förstnämnda belopp icke förslå, utan torde man hava att räkna med en

kostnad av omkring 445,000 kronor. Vad beträffade kostnaderna för genomförandet

av det nya förslaget hade desamma inom byggnadsstyrelsen beräknats

till 390,000 kronor. Därest emellertid bostadsbyggnaden uppfördes

i trä, vilket lämpligen torde låta sig göra, skulle byggnadskostnaderna

kunna nedbringas med 16,000 kronor till 374,000 kronor eller samma belopp,

som angivits av anstaltsstyrelsen. Även i detta fall tillkomme givetvis

ett belopp av 9,000 kronor för erforderliga rörledningsarbeten.

Då det nya byggnadsförslaget sålunda ur såväl praktisk som ekonomisk

synpunkt ställde sig fördelaktigare än det av anstaltsstyrelsen framlagda,

funne sig byggnadsstyrelsen böra till utförande tillstyrka förstnämnda förslag,

dock med iakttagande att den föreslagna bostadsbyggnaden uppfördes

av trä.

Vad den nuvarande mangårdsbyggnaden beträffade hade anstaltsstyrelsen

utgått ifrån, att denna byggnad, sedan anstaltens nya lokaler iordningställts,

skulle rivas. Då emellertid nämnda byggnad så sent som år 1924

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

iståndsattes för en kostnad av 26,000 kronor, kunde det enligt byggnadsstyrelsens

mening ifrågasättas, huruvida det icke vore ur ekonomisk synpunkt

önskvärt, att byggnaden bibeliölles ännu en tid framåt, sedan anstaltens

nya byggnader uppförts. Det torde emellertid icke vara påkallat

att redan nu taga definitiv ställning till denna fråga samt frågan om byggnadens

eventuella framtida utnyttjande för annat ändamål, utan torde därmed

kunna anstå till den tidpunkt, då de nya byggnaderna vore färdigställda.

För att hålla olika möjligheter öppna torde emellertid de föreslagna

nybyggnaderna böra, i enlighet med vad som angivits å skrivelsen

bilagd, inom byggnadsstyrelsen upprättad planskiss, förläggas på något

längre avstånd från den gamla mangårdsbyggnaden än vad arkitekten

Fagerström avsett.

Av de för genomförandet av det nu föreliggande nya ritningsförslaget beräknade

kostnaderna, vilka jämte kostnaderna för rörledningsarbeten uppginge

till sammanlagt 383,000 kronor, erfordrades för budgetåret 1929/1930 ett

belopp av 150,000 kronor samt för budgetåret 1930/1931 återstoden eller

233,000 kronor.

Statskontoret har på grund av den i ärendet förebragta utredningen icke

ansett sig böra göra någon erinran mot att ifrågavarande byggnadsarbeten

för statens centrala frökontrollanstalt komma till stånd. Beträffande sättet

för sagda byggnadsarbetens utförande ansluter sig statskontoret till det av

byggnadsstyrelsen framlagda förslaget om uppförande av ett särskilt bostadshus

av trä, enär ett genomförande av sagda förslag, enligt vad byggnadsstyrelsen

beräknat, skulle för statsverket medföra en kostnadsbesparing av

icke mindre än (445,000 — 374,000 =) 71,000 kronor.

I anslutning till vad byggnadsstyrelsen anfört i ämnet hemställer statskontoret,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för ifrågavarande

nybyggnadsarbeten m. m. bevilja ett anslag å 383,000 kronor och därav

för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationanslag under riksstatens

nionde huvudtitel anvisa ett belopp av 150,000 kronor.

Utredningen i ärendet synes på ett övertygande sätt ådagalägga, att den

centrala frökontrollanstaltens nuvarande lokaler äro otillräckliga och i flera

avseenden synnerligen otillfredsställande. Av de yttranden, som avgåvos av

de vid anstaltens inrättande hörda myndigheterna, framgår, att de redan

då ansågo, att den lösning anstaltens lokalfråga erhöll måste vara att betrakta

såsom provisorisk. Ett bestämt uttryck för denna uppfattning gavs

tillika av jordbruksutskottet vid 1924 års riksdag i dess uttalande, att den

för anstaltens inrymmande föreslagna byggnaden, icke minst på grund av

dess begränsade utvecklingsmöjligheter, syntes mindre väl ägnad att fylla

sitt ändamål, ehuru utskottet dock ansåg densamma kunna under någon tid

möjliggöra ett nöjaktigt upprätthållande av anstaltens verksamhet. Utvecklingen

på området har emellertid gått snabbare än man kunnat förmoda.

Anledningen härtill torde ej minst hava varit den goda ställning inom sitt

område anstalten redan från början vetat tillvinna sig samt det förtroende,

som därigenom kommit anstalten till del. Den nytillkomna lagen om handeln

med utsäde, vars verkningar med avseende a anstaltens arbete gjort sig gällande

för första gången under innevarande säsong, har visat sig medföra

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95. 15

en betydlig ökning av begärda analyser, och torde ytterligare stegring vara

att framdeles emotse. Svårigheterna att i do nuvarande lokalerna kunna

ordna och på fullgott sätt utföra de noggranna oeli ömtåliga undersökningar,

som förekomma vid anstalten, hava med varje år visat sig allt besvärligare

att övervinna. För närvarande torde ställningen vara sådan, att med de möjligheter,

den nuvarande institutionsbyggnaden oeh de för utrymmets utökande

förhyrda i hög grad provisoriska lokalerna erbjuda, anstalten är hart när

urstandsatt att fullgöra det arbete en ytterligare ökning av inströmmande

rekvisitioner skulle ålägga anstalten. Men de nuvarande lokalernas beskaffenhet

medför olägenheter ej endast för en snabb oeh fullgod behandling

av rekvisitionerna. Enär den arbetspersonal, som på en gång rymmes

i lokalerna, är otillräcklig att under vanlig arbetstid medhinna göromålen,

har övertidsarbete måst tillgripas i stor utsträckning, varigenom personalen

i onödig grad uttröttats. En ytterligare anledning att så skett har legat

däri, att det icke kunnat undvikas, att understundom ett större antal personer

måst placeras i samma rum än som stått i överensstämmelse med

rummets storlek och ventilationsanordningarna. Att den nuvarande institutionsbyggnaden

föga motsvarar de krav, som ur belysnings-, uppvärmningsmed

flera dylika synpunkter böra ställas på en för undersökningar av

ifrågavarande slag avsedd byggnad, torde knappast behöva påpekas.

De föreliggande förhållandena göra, att en lösning av frökontrollanstaltens

lokalfråga icke längre torde kunna undanskjutas utan allvarligt men för

verksamheten och dess utveckling. Enda rationella utvägen härvidlag torde

vara anskaffandet av en ny institutionsbyggnad, vid vars uppförande kunna

med ledning av vunnen erfarenhet tillgodoses de krav på utrymme och

anordningar i övrigt för arbetets rationella utförande och tillgodoseendet av

personalens bästa som krävas av en tidsenlig anläggning. Det av byggnadsstyrelsen

framlagda och av anstaltens föreståndare godkända förslaget till

institutionsbyggnad synes kunna i sådant avseende förordas till utförande.

Enligt myndigheternas förslag i ärendet skulle i samband med uppförandet

av en ny institutionsbyggnad bostäder beredas, förutom i överensstämmelse

med vad förut varit fallet för vaktmästaren, även för anstaltens föreståndare

och frökontrollanten därstädes. Med hänsyn till betydelsen för verksamhetens

övervakande att dessa personer bo vid anstalten vill jag tillstyrka

en sådan anordning.

Av styrelsen för anstalten har ifrågasatts, att institutionsbyggnaden skulle

inrymma jämväl bostäder för nämnda befattningshavare, under det byggnadsstyrelsen

föreslagit, att bostäderna för föreståndaren och frökontrollanten

skulle förläggas till en särskild byggnad. Beträffande omfattningen av de

utrymmen, som inom institutionsbyggnaden skulle stå till förfogande för anstaltens

verksamhet, samt byggnadens anordnande i övrigt för dess ändamål

torde de båda byggnadsförslagen stå varandra nära. Med hänsyn till

de mindre kostnader, som bliva förbundna med ett utförande av byggnadsstyrelsens

förslag, vilket även i övrigt synes vara att föredraga sär
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

skilt med tanke på framtida utvidgningar, vill jag tillstyrka detsamma,

därvid jag jämväl vill förorda det alternativ beträffande bostadshuset, som

avser dettas uppförande av trä.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att den nuvarande institutionsbyggnaden

skall tillsvidare kvarstå för eventuell framtida användning för ändamål,

vartill densamma må anses duglig. Bortsett från det mindre tilltalande

däri, att sagda hus kommer att ligga mitt framför den nya institutionsbyggnaden

och delvis bortskymmer denna till men tillika för platsens utseende,

synes ur ekonomisk synpunkt föga vara att vinna genom husets bibehållande.

Erforderligt torde vara, att huset inom en nära framtid underkastas

viss yttre reparation; och skall det tagas i bruk vare sig för bostadsändamål

eller något statens verk, torde det behöva undergå inre reparationer

och omändringsarbeten. Men att nedlägga ytterligare kostnader på ifrågavarande

gamla hus utan källare och vind med dess obekväma låga rum

synes knappast böra ifrågakomma. Lämpligare torde då vara, att det nedrives

och att möjligen användbart virke kommer till användning vid uppförande

av det föreslagna nya bostadshuset. Ett ytterligare skäl talar för

husets rivning. För att den gamla och den nya institutionsbyggnaden icke

skola komma varandra allt för nära, har byggnadsstyrelsen föreslagit, att

sistnämnda byggnad skall förläggas något längre åt väster än vad anstaltsstyrelsen

avsett för den av dem tänkta byggnaden. Den nya institutionen

skulle härigenom komma mitt upp i ett åkerområde, som för närvarande

användes för kontrollodlingar, samt sönderstycka den för nämnda ändamål

värdefulla marken och därav borttaga en betydligt större del än som skulle

bliva fallet med byggnadens placering enligt anstaltsstyrelsens förslag.

Kostnaderna för de av byggnadsstyrelsen föreslagna och av mig till uppförande

förordade byggnaderna hava av styrelsen beräknats till 374,000

kronor. Emot denna beräkning synes intet vara att erinra. Skulle möjligen

någon del av virket i den gamla institutionsbyggnaden visa sig användbart,

torde törhända någon minskning av beloppet kunna väntas.

Till kostnaden för byggnaderna kommer vidare den andel, 9,000 kronor,

anstalten skulle hava att betala för framdragande till anstalten av vattenledning.

Genom dennas utförande skulle vinnas ett gammalt önskemål, som

förr eller senare skulle framtvungit en lösning.

Anstaltens styrelse har härjämte påpekat de utgifter, som komma att uppstå

för inflyttningen i de nya lokalerna ävensom för komplettering och nyanskaffning

av inventarier och instrument m. m. Frågan om bestridandet

av dessa kostnader, vilka uppskattats till omkring 25,000 kronor, torde såsom

styrelsen förutsatt böra bliva föremål för senare avgörande, sedan tillika ytterligare

utredning åvägabragts.

Den kostnad, varmed man för närvarande skulle hava att räkna, uppgår

sålunda till (374,000+9,000=) 383,000 kronor. Med avseende å dessa utgifter

må erinras, att genom hyra för tjänstebostäderna viss inkomst kommer

att beredas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95. 17

I överensstämmelse med byggnadsstyrelsens och statskontorets förslag torde

anslagsanvisningen för budgetåret 1929/1930 kunna begränsas till det i

årets statsverksproposition beräknade beloppet av 150,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till uppförande av ny institutionsbyggnad för statens centrala frökontiollanstalt

m. m. bevilja ett anslag av 383,000 kronor och därav anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanlag av ........ kronor 150,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt.

78 häft. (Nr 95—97.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:155 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ny institutionsbyggnad vid statens centrala frökontrollanstalt jämte i ämnet väckta mo s. 4 i texten