Sök i Ratio Lex

Angående inredande av familjebostäder åt ytterligare två laboratorer vid veterinärhögskolan

1929-02-08 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:96, Angående inredande av familjebostäder åt ytterligare två laboratorer vid veterinärhögskolan

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

19

Nr 96.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående inredande av familjebostäder

åt ytterligare två laboratorer vid veterinärhögskolan;

given Stockholms slott den 8 februari 1929.

^ Kiingl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 8 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Johansson anför:

I skrivelse den 3 oktober 1928 har styrelsen för veterinärhögskolan gjort

fiamställning om beredande av medel för inredande i byggnaderna för vetei

inärhögskolans medicinska och kirurgiska kliniker av familjebostäder om

3 rum och kök åt en var av de två laboratorerna vid nämnda kliniker.

Enligt framställningen bifogade, av ingenjören hos byggnadsstyrelsen R.

Ericsson upprättade ritningar och beskrivningar skulle kostnaderna för bo
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Tidigare

framställning.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

städernas inrättande uppgå till 11,000 kronor för bostaden i den medicinska

klinikbyggnaden och till 17,500 kronor för bostaden i den kirurgiska

klinikbyggnaden eller sålunda tillhopa till 28,500 kronor.

I ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits den 6 december 1928 av

byggnadsstyrelsen och den 22 i samma månad av statskontoret.

Innan jag närmare redogör för framställningen, torde jag få erinra, att

motsvarande förslag av veterinärhögskolans styrelse framfördes redan i

skrivelse den 25 maj 1926. Sagda förslag avsåg emellertid omändring av

laboratorsbostaden jämväl vid ambulatoriska kliniken, i vilken del förslaget

vann Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande.

Styrelsen för veterinärhögskolan anförde i sistberörda skrivelse i huvudsak

följande. , .. , . . , , .

Vid veterinärhögskolan vore som biträden vid undervisningen och det

praktiska arbetet anställda två kategorier av lärare: laboratorer och assistenter.

På grund av det i förhållande till antalet ordinarie lärare —

professorerna samt läraren i hovbeslag m. m. — stora antalet läroämnen

samt omfattningen av dessa och av såväl det kliniska arbetet samt laboratoriearbetet

hade det blivit nödvändigt att överlämna en betydande del avundervisningen

och det praktiska arbetet till de mera stabilt anstallda av

de biträdande lärarna, nämligen laboratorerna, som självständigt eller i det

närmaste självständigt arbetade under institutionschefens överinseende Sålunda

meddelade laboratorn i medicin undervisning i farmakologi och klinisk

propedeutik och vore biträdande klinikchef vid den medicinska kliniken och

hundkliniken. Laboratorn i kirurgi undervisade i allmän kirurgi och allmän

operationslära och vore biträdande klinikchef vid den kirurgiska kliniken.

Laboratorn vid den ambulatoriska kliniken lämnade visserligen icke nagon

teoretisk undervisning men hade som biträdande klinikchef vid den ambulatoriska

kliniken ett mycket krävande och ansvarsfullt arbete bestående i

sjukresor med klinikanterna vid ifrågavarande klinik. Det torde icke behova

närmare motiveras, att det vore av största vikt för högskolan, saval med

hänsyn till undervisningen som för befästande och bibehållande av den djurägande

allmänhetens förtroende för högskolans kliniker, att laboratorstjansterna

besattes med så dugande krafter som möjligt och att dessa kvarhölles

där under så lång tid som omständigheterna påkallade. Det vore

sålunda i hög grad önskvärt, att veterinärer med särdeles goda kunskaper

och helst även större praktisk erfarenhet kunde förvärvas for dessa befattningar

Härvid kunde man icke enbart räkna med, att de stora möjligheter

till vetenskapligt arbete, som laboratorstjänsterna erbjöde, skulle verka

tillräckligt lockande på kvalificerade personer, ty de ekonomiska iordelar,

som lantpraxis i allmänhet gåve, motsvarades icke alls av avlöningsförmånerna

för en laboratorstjänst vid veterinärliögskolan. Styrelsen liade visserligen

senast 1925 gjort hemställan om överförande av åtminstone ett par

av laboratorsbefattningarna på ordinarie stat för att därigenom bereda dem

en säkrare ställning med något högre lön och möjlighet till pension, men

denna framställning ledde icke till någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Laboratorstjänsterna

vore alltså fortfarande arvodesbefattningar, som tillsattes tor

en tid av tre år åt gången. Laboratorerna vid klinikerna åtnjöte dessutom

fri bostad, bestående av två rum utan kök. För tvenne av dem, nämligen

laboratorerna vid medicinska och ambulatoriska klinikerna, som hade familj,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr .96''.

Iiade det varit nödvändigt att inreda »kokvrå» med gaskök, eu anordning

av provisorisk art och föga tillfredsställande.

Av vad ovan sagts framginge, att det ieke vore lämpligt att laboratorstjänsterna

besattes med unga, ny examinerade veterinärer, utan borde om

möjligt mera erfarna och beträffande duglighet prövade män placeras på

dessa befattningar. Som känt gjorde sig den tendensen numera alltmer

gällande även bland företrädarna för de s. k. lärda yrkena att ingå äktenskap

vid relativt unga år, en företeelse som det icke syntes styrelsen vara

något skäl att motverka. Då det nu vore ett obestridligt intresse för högskolan

att, i konkurrens med lantpraktiken, förvärva de bästa veterinärkrafterna

till ifrågavarande befattningar och söka bibehålla kontinuitet beträffande

innehavet av desamma, så syntes det också styrelsen nödvändigt

att, då icke löneförmånerna för närvarande kunde göras bättre, åtminstone

bereda lämpliga bostäder åt laboratorerna, vilka tilläte familjebildning under

drägliga förhållanden. Såsom förhållandena nu vore, hade högskolans gifta

laboratorer väsentligt mindervärdigare bostäder än vaktmästarna och övrig

personal i lägre tjänsteställning.

På grund av vad sålunda anförts hemställde styrelsen, att hos riksdagen

måtte begäras ett anslag för inredande av ifrågavarande bostäder i enlighet

med av ingenjören i byggnadsstyrelsen Eeinhold Ericsson uppgjorda förslag

avseende inredande å respektive klinikbyggnaders vindar av tre familjebostäder,

var och en om tre rum och kök, för en kostnad av tillhopa 38,000

kronor, fördelande sig å de olika klinikerna med 11,000 kronor å den medicinska,

17,500 kronor å den kirurgiska och 9,500 kronor å den ambulatoriska

kliniken. Förslaget i sistnämnda del innebar en utvidgning av den

förutvarande laboratorsbostaden samt beträffande den medicinska och den

kirurgiska kliniken anordnande av helt nya bostäder.

Byggnadsstyrelsen, som den 1 juli 1926 avgav utlåtande i ärendet, förklarade

sig icke hava något att erinra mot högskolestyrelsens förslag till inrättande

av laboratorsbostäder, men ansåg sig böra framhålla, att det kunde

framställas principiella betänkligheter mot att i så stor utsträckning, som

föreslagits, för bostadsändamål utnyttja vindsvåningarna i berörda klinikbyggnader,

vilket, bland annat, måste medföra, att förbindelselederna inom

byggnaderna komme att i avsevärd grad tagas i anspråk för annat än institutionernas

egna behov. Då emellertid uppförande av en särskild bostadsbyggnad,

även under förutsättning att det för en sådan byggnad anvisades

plats inom högskolans område, skulle betinga en avsevärt högre kostnad,

enligt inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning 60,000 kronor, hade styrelsen

icke funnit sig böra ifrågasätta en sådan lösning av förevarande

lokalfråga.

Statskontoret anförde i remissutlåtande den 5 augusti 1926, bland annat,

att av en från t. f. rektorn för högskolan införskaffad uppgift rörande den

vid högskolan anställda personalen samt av densamma innehavda tjänstebostäder

framginge, att bostadsförmån i betydande utsträckning åtnjötes av

ifrågavarande personal, i vissa fall ersättningsfritt och i återstående fall mot

synnerligen lågt vederlag.

En sådan anordning hade givetvis medfört och medförde alltjämt för

statsverket avsevärda kostnader, och dessa kostnader skulle genom ett bifall

till föreliggande framställning komma att ytterligare ökas. Att märka vore

dessutom, att, såsom ock av byggnadsstyrelsen i dess utlåtande i ärendet

antytts, vissa principiella betänkligheter måste göra sig gällande mot att,

såsom här skulle bliva fallet, för bostadsändamål så förfoga över det för en

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

Veterinärhögskolans

nu

ifrågavarande

framställning.

vetenskaplig institution disponibla lokalutrymmet, att därigenom olägenhet

för institutionsverksamlieten eller i framtiden måhända till och med brist

å för densamma erforderligt lokalutrymme kunde uppstå.

Med hänsyn härtill kunde statskontoret, med allt beaktande av de skäl,

som anförts till stöd för förevarande framställning, icke finna annat än att,

innan densamma av Kungl. Maj:t upptoges till slutlig behandling, en ingående

och allsidig utredning borde göras rörande tjänstebostadsförhållandena

vid veterinärhögskolan i syfte att utröna, i vilken utsträckning det med

hänsyn till nämnda högskolas verksamhet kunde anses nödigt eller lämpligt

att anvisa tjänstebostäder åt befattningshavare vid högskolan.

Föredragande departementschefen fann det väl riktigt, att bostäder i nödig

utsträckning bereddes de befattningshavare vid högskolan, för vilkas tjänstgöring

det vore av vikt, att de vore lätt tillgängliga vid högskolan. Till

sagda befattningshavare syntes nämnda laboratorer vara att räkna. För

önskvärdheten av, att någorlunda rymliga bostäder anordnades för dem,

talade den betydelse för tjänsternas besättande med dugliga innehavare som,

enligt vad högskolestyrelsen åberopat, tillgången på sådana bostäder torde

äga. Med hänsyn till de av byggnadsstyrelsen och statskontoret anförda

principiella betänkligheterna ansåg han sig emellertid icke kunna förorda

inrättande enligt den av högskolestyrelsen föreslagna planen av tre familjebostäder

för laboratorer. För att i någon mån tillmötesgå det behov, som

förelåge, ville han emellertid föreslå, att bostaden för laboratorn å den ambulatoriska

kliniken ombildades på föreslaget sätt till bostad om tre rum

och kök. Några större betänkligheter mot en sådan utvidgning av en redan

befintlig lägenhet att bättre motsvara sitt ändamål torde knappast förefinnas.

De för ändamålet erforderliga medlen borde, såsom av statskontoret

föreslagits beredas från kvarstående behållning å försäljningsmedlen för veterinärinstitutets

forna tomter invid Karlaplan.

Kungl. Mai ds framställning till riksdagen avfattades i enlighet med vad

departementschefen sålunda förordat, och vann densamma riksdagens bifall

(se 1927: IX H. T. p. 52; B. skr. nr. 9 A p. 32).

I sin nu föreliggande framställning anför styrelsen för veterinärhögskolan

i huvudsak följande.

De skäl för beredande av familjebostäder åt högskolans kliniska laboratorer,

som styrelsen i 1926 års skrivelse åberopade och till vilka Kungl. Maj:t

och riksdagen genom beslutet att inreda familjebostad åt laboratorn vid

ambulatoriska kliniken givit sin principiella anslutning, gjorde sig alltfort

och i oförminskad grad gällande. Till stöd för det föreliggande behovet i

detta avseende ville styrelsen åberopa sin förberörda skrivelse den 25 maj

1926. Härutöver ville styrelsen till bemötande av de betänkligheter mot

förslaget, som 1926 anfördes av statskontoret och byggnadsstyrelsen framhålla,

att den påpekade olägenheten, att förbindelselederna inom institutionsbyggnaderna,

d. v. s. trappor och korridorer, skulle komma att nyttjas för

annat än institutionernas eget behov, vore obestridlig men finge enligt styrelsens

mening icke tillmätas någon väsentlig betydelse. I högskolans institutionsbyggnader

hade allt sedan högskolan byggdes funnits ett ganska

stort antal bostadslägenheter med samma uppgångar som till institutionslokalerna,

och någon avsevärdare olägenhet hade icke visat sig uppstå härav.

Ej heller kunde styrelsen finna, att genom de ifrågavarande vindsutrymmenas

på medicinska och kirurgiska institutionernas vindar användande för

inredning av bostäder någon risk skulle uppstå för brist på utrymme till

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kanyl. Maj:ts proposition Nr Hd.

nödvändiga, framtida utvidgningar av institutionslokaler för dessa eller

andra av högskolans institutioner. Institutionerna hade nämligen redan

från början, visserligen utan något sorn helst slöseri med utrymmen, blivit

sä tillgodosedda med lokaler för undervisning och vetenskapligt arbete, att

de i allmänhet icke torde behöva inom överskådlig framtid utvidgas, ej

heller i väsentligare mån omändras. Undantag i det senare hänseendet utgjorde

dock den kirurgiska kliniken för större husdjur och hundkliniken.

Beträffande den förra hade styrelsen i skrivelse av den 21 maj 1928 (jmf.

IX H. T. 1929 p. 44) gjort framställning om partiell ombyggnad i och för inredande

i densamma av avdelning för kirurgiska hundfall. Vad hundkliniken

anginge vore det ett ganska trängande önskemål, att densamma så till vida

finge genomgå en omändring, att en bättre isolering av smittsamma sjukdomsfall

från icke smittsamma än som nu vore möjlig möjliggjordes såväl i

avseende på polikliniken som den stationära kliniken. De förslag, som för

ernående av detta syftemål hittills utarbetats, hade emellertid icke visat sig sä

tillfredsställande, att styrelsen ansett sig kunna för Kung]. Maj:t framlägga dem

till prövning. Någon som helst användning av vindsutrymmen för nämnda

ändamål kunde under inga omständigheter ifrågakomma, och sålunda kunde

inredandet av bostäder å kirurgiska och medicinska institutionernas vindar

icke på nagot sätt komma att inverka på dessa lokalfrågors lösande. Vidare

förelåge som önskemål dels att assistenten vid kirurgiska kliniken, som

f. n. disponerade ett (ursprungligen för inlogering av främmande gäster avsett)

enkelrum, i likhet med övriga assistenter erhölle dublett, dels att

tvenne amanuenser, nämligen de i bakteriologi och hovbeslag, som i olikhet

med övriga amanuenser ej hade bostad (»stipendierum»), för framtiden

erhölle sådan. Genom att de f. n. till laboratorerna vid medicinska och

kirurgiska klinikerna upplåtna dubletterna, förutsatt att dessa befattningshavare

erhölle familjebostäder på annan plats inom högskolan, bleve lediga,

skulle detta önskemål utan någon extra kostnad för statsverket kunna fyllas.

En lokalutvidgning, som doek icke torde bliva behövlig inom de närmaste

åren, avsåge bibliotekets bokmagasin. För denna utrymmesökning

vore meningen att reservera det hittillsvarande ångpannerummet med tillhörande

kölrum i administrationsbyggnaden, vilka rum blivit obehövliga

för sitt ursprungliga ändamål genom centraliseringen av högskolans uppvärmningsanläggning.

Nyssnämnda utrymmen vore belägna i souterrängvåningen

under bokmagasinet och kunde lätt genom en trappa sättas i förbindelse

med detta. Det ändamål, vartill vindarna på högskolan, i den

mån de icke redan utnyttjats för bostäder med tillhörande vindskontor och

andra reservutrymmen, användes, nämligen till förvaring av icke för tillfället

brukade möbler och andra inventarier, kunde lämpligen fyllas genom

aptering av en del av de efter värmecentralens anläggande ledigblivna

pannrummen till förrådsrum för de olika institutionernas behov. Såväl ur

bekvämlighets- som ur brandsäkerhetssynpunkt bleve dessa bättre lämpade

härför än vindarna. Några andra ombyggnads- eller utvidgningsbehov än

de nämnda hade högskolan enligt styrelsens uppfattning icke för en längre

följd av år framåt.

Med avseende på statskontorets i ovan nämnda yttrande gjorda påpekande,

att bostadsförmån i betydande utsträckning åtnjötes av högskolans

personal, i vissa fall ersättningsfritt, i återstående fall mot synnerligen lågt

vederlag, samt till uppfyllande av statskontorets krav på utredning av i vilken

utsträckning det med hänsyn till högskolans verksamhet kunde anses

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

nödigt eller lämpligt att anvisa tjänstebostäder åt högskolans befattningshavare

fmge styrelsen anföra följande. Vilka av högskolans befattningshavare,

som tilldelats tjänstebostad, och av vilken storlek denna i de olika

fallen vore, framginge av skrivelsen vidlagd tablå. Veterinär högskolans

uppgifter inskränkte sig icke till att vara allenast en undervisningsanstalt

för veterinäradepter; den vore även en sjukvårdsanstalt av rätt betydande

omfattning till den djurägande allmänhetens tjänst och en anstalt, dit allmänheten

och landets veterinärer i stor utsträckning insände material för

undersökning, och slutligen vore den även avsedd att vara och vore en institution

för vetenskaplig forskning på det veterinära området. För att

kunna fylla dessa uppgifter kunde de vid högskolans institutioner anställda

i allmänhet icke lägga sitt arbete så, att de kunde utföra detta under en

viss bestämd tid av dagen, några timmar i följd, utan måste fördela det

under större delen av dagen och ofta nog även för ändamålet tillgripa

nattimmar. De arbetsförhållanden, som vore rådande vid högskolan, berodde

icke enbart på högskolans vittomfattande och även inom varje dess

institution olikartade arbetsuppgifter, utan även på den i jämförelse med

förhållandena vid andra institutioner med likartade arbetsuppgifter begränsade

lärar- och övriga personalen ävensom på bristen ä tränade tekniska

biträden på de olika institutionerna. Som högskolan vore belägen utanför

det egentliga stadsområdet, där lämpliga bostäder kunde erhållas, och kommunikationerna

mellan staden och högskolan icke vore sådana, att de tillstadde

en snabb och samtidigt tillräckligt billig förflyttning till och från densamma

alla tider på dygnet, vore det för bästa möjliga utnyttjande av lärarnas

arbetskraft och för beredande av förmånligaste arbetsförhållanden för dem

önskvärt, att samtliga lärare åtnjöte förmånen av bostad vid högskolan.

Som detta emellertid icke vid den nya veterinärhögskolans planläggande

beaktats, torde det nu svårligen låta sig göra. De bland högskolans lärare

och övriga personal, som hade sådan tjänstgöring, att deras närvaro på högskolan

kunde påfordras vilken tid på dygnet som helst, eller som måste

åläggas en mycket utsträckt tjänstgöringstid för utövande av tillsyn på institutioner

och kliniker, måste i första rummet beredas bostäder vid högskolan.

Det vore efter denna princip högskolans styrelse gått vid tilldelande

av tjänstebostäder, vilket eu granskning av den medföljande tablån

över dem, som innehade dylik bostad utvisade. Däri angivna befattningshavare

vore sådana, vilka måste finnas tillgängliga i och för omedelbart

ingripande alla tider på dygnet vid inkommande olycks- eller hastigt påkommande

sjukdomsfall samt för ständigt övervakande av de på klinikerna

befintliga patienterna eller för att stå till tjänst vid påkallade sjukresor

utanför högskolan. Hit hörde professorer, laboratorer och assistenter vid

klinikerna samt övrig personal, som hade sin tjänstgöring förlagd till dessa

(fodermarskar, sjukvårdare, bilförare). Vidare utgjordes bostadsinnehavarna

av sådan personal, som konstant hade eu mycket lång daglig tjänstgöringstid

eller behövde ständigt finnas tillstädes för övervakande av institutionerna,

nämligen rektor, prosektor och assistenten vid patologiska institutionen,

institutionsvaktmästarna, maskinisten och eldarna, portvakten och ladugårdspersonalen

samt nattvakten. Slutligen åtnjöte även förmannen för

hovslagarna och tvenne av dessa senare bostad på grund av att deras arbete

började tidigt på morgonen och vore betydligt ansträngande. Det torde

icke med fog kunna påstås annat än att det vore både lämpligt och nödvändigt

för högskolans drift, att nämnda befattningshavare erhölle bostad

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:in proposition Nr .96''.

25

därstädes. Vad beträffade de laboratorer, för vilka familjebostad nu begärts,

vore de anställda vid klinikerna och tillhörde alltså den kategori befattningshavare,

som ovillkorligen borde vara boende vid högskolan och som

även nu åtnjöte bostad därstädes, ehuru endast dubblett.

Med avseende på statskontorets påstående, att bostadsförmånen i vissa fall

vore ersättningsfri, i övriga erhölles mot synnerligen lågt vederlag, finge

styrelsen anföra följande. Vid genomförande av den av 1926 års riksdag

för veterinärhögskolan beslutade löneregleringen, reglerades även i författningsenlig

ordning liyresersättningsbeloppen för de tjänstebostäder, för vilka

tidigare löneavdrag gjorts. Sättet för beräkningen framginge av skrivelsen

vidlagd promemoria från sysslomannen, efter vars principer styrelsen beslöt

att den skulle verkställas. Utgångspunkt för beräkningen utgjorde, såsom

av nämnda promemoria även framginge, de av riksdagen i 1914 års

stat för högskolan fastställda hyresavdragen, vilka av riksdagen då ansåges

så avvägda, att bostadsförmånen ej skulle utgöra någon löneförbättring.

I avvaktan på de särskilda direktiv för arvodesbefattningshavare, som enligt

§ 1 i kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 356) angående avlöningsbestämmelser

för icke ordinarie befattningshavare vid statsdepartement m. m. ställts i

utsikt, bestämdes för dessa befattningshavare vid högskolan d. v. s. laboratorer

och assistenter, i vilkas löneförmåner fri bostad dittills ingått, i samband

med 1926 års lönereglerings genomförande icke några bostadshyror,

utan gjordes i stället framställning till Kungl. Maj:t att de fortfarande

måtte, så länge deras bostäder utgjordes endast av dubbletter eller enkelrum,

få åtnjuta hyresfri bostad. Detta ärende hade ännu icke av Kungl. Maj:t

blivit avgjort. Styrelsen ansåge, att den sålunda vid genomförandet av 1926

års lönereglering vid högskolan förfarit i full överensstämmelse med

gällande författningar och att den verkställt en skälig och rättvis uppskattning

av liyresersättningsbeloppen för tjänstebostäderna vid högskolan.

Statskontorets påstående att bostadsförmånen, där den icke vore ersättningsfri,

erhölles mot ett synnerligen lågt vederlag, kunde därför icke sägas vara

befogat.

Enligt från högskolan lämnad uppgift skulle, i händelse av bifall till

föreliggande framställning, samtliga befattningshavare vid högskolan erhålla

bostad med undantag av professorerna i husdjurslära, i bakteriologi och

hygien, i patologisk anatomi och i anatomi, läraren i hovbeslag, laboratorn

i kemi, sysslomannen, styrelsens sekreterare, kanslibiträdet, två extra vaktmästare,

en hundskötare, en hästskötare, en gårdskarl och en hovslagare.

Byggnadsstyrelsen hänvisar till sitt förut omförmälda utlåtande den 1

juli 1926 samt förklarar sig icke hava något att erinra mot styrelsens för

veterinärhögskolan kostnadsberäkningar, vilka sluta å samma belopp som

de år 1926 framlagda.

Statskontoret anför följande.

I sitt den 5 augusti 1926 avgivna utlåtande i förevarande fråga anförde

statskontoret, bland annat, att bostadsförmån i betydande utsträckning åtnjötes

av veterinärhögskolans personal, i vissa fall ersättningsfritt och i

återstående fall mot synnerligen lågt vederlag.

Efter vad statskontoret kunnat finna hade den av styrelsen för nämnda

högskola nu förebragta utredningen icke jävat riktigheten av detta statskontorets

uttalande. Icke heller torde kunna bestridas, att en sådan an
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

Departements
chefen.

ordning medfört och alltjämt medförde avsevärda kostnader för statsverket,

ävensom att genom ett bifall till föreliggande framställning dessa kostnader

skulle komma att ytterligare ökas.

Därest emellertid Kungl. Maj:t skulle finna sig böra tillmötesgå sagda

framställning, torde det erforderliga medelsbeloppet icke behöva äskas å

riksstaten, utan syntes detsamma, i likhet med vad förut skett i dylika fall,

lämpligen kunna anvisas att utgå av de utav statskontoret omhänderhavda

försäljningsmedel för veterinärinstitutets forna tomter invid Karlaplan i

Stockholm, av vilka medel enligt en inom statskontoret verkställd beräkning

för närvarande torde finnas disponibelt ett belopp av i runt tal

450,000 kronor. För en sådan medelsdisposition torde det dock bliva nödvändigt

att inhämta medgivande av riksdagen.

Vid den förnyade utredning, som av styrelsen för veterinärhögskolan

verkställts rörande det behov av byggnadsarbeten bland annat för tjänstebostäder,

som kunde beräknas bliva behövliga vid högskolan, har styrelsen

ytterligare framlagt de skäl, som enligt styrelsens uppfattning

nödvändiggöra, att åtminstone vissa av högskolans befattningshavare äro

boende vid högskolan eller i dess omedelbara närhet. I sådant avseende

har framhållits, att en del av befattningshavarna hava sådant arbete,

att deras närvaro på högskolan kan vara erforderlig alla tider på dygnet

för omedelbart ingripande vid inkommande olycksfall eller hastigt påkommande

sjukdomsfall samt för ständigt övervakande av de på klinikerna

befintliga sjuka djuren ävensom för sjukresor. Andra befattningshavares

tjänstegöromål påkalla en mycket lång daglig tjänstgöringstid eller ock behöva

de ständigt finnas tillstädes för övervakande av institutionerna. Därigenom

att ifrågavarande befattningshavare äro boende vid högskolan kan i

övrigt deras arbetskraft bättre tillvaratagas än annars skulle bliva fallet.

Bland de befattningshavare, som vid varje tid på dygnet borde vara tillgängliga,

har upptagits laboratorerna vid mediciniska, kirurgiska och ambulatoriska

klinikerna. Envar av dessa har jämväl vid högskolan innehaft

bostad, bestående av dublett. Enär dessa laboratorer ofta utgjorts av gifta

personer, har emellertid sedan länge varit ett önskemål, att de skulle kunna

tilldelas lägenheter ägnade till familjebostäder. Såsom ett särskilt skäl härför

har åberopats de svårigheter, som visat sig föreligga att med de löneförmåner,

som kunde erbjudas, förvärva och vid högskolan kvarhålla lämpliga

personer å laboratorstjänsterna. Med hänsyn till de fordringar, som

måste ställas å innehavarna av dessa tjänster, vore det av stor vikt att

kunna för dem förvärva särskilt erfarna och dugande personer. En ej betydelselös

åtgärd för möjliggörandet härav vore, att laboratorerna kunde

erbjudas någorlunda tillfredsställande familjebostäder, så att icke den omständigheten,

att dylika ej förefunnes, skulle avhålla från anställning såsom

laborator.

De skäl, som sålunda anförts, synas mig ådagalägga önskvärdheten av ej

allenast att laboratorerna äro boende vid högskolan utan även att familjebostäder

där anskaffas åt dem. Av vikt synes fördenskull vara, att de

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kanyl. Maj.ts proposition Nr Uti.

dubletter, som stulits till deras förfogande, utbytas mot bostäder ägnade1

att användas för familj och sålunda utrustade med kök och nödiga om än

anspråkslösa utrymmen. Ett första steg att tillmötesgå detta behov togs,

när 1927 års riksdag beviljade medel för utvidgning till hostad om tre rum

och kök av den av laboratorn vid ambulatoriska kliniken innehavda dubletten.

Enligt styrelsens utredning skulle det behov av ytterligare bostäder, som,

såvitt för närvarande kan bedömas, erfordras vid högskolan, inskränka sig

till de ifrågasatta två familjelägenheterna för laboratorerna å medicinska

och kirurgiska klinikerna ävensom dublett i stället för nuvarande enkelrum

åt assistenten vid kirurgiska kliniken samt enkelrum åt envar av amanuenserna

i hakteriologi och hovbeslag. Genom familjelägenheternas inredande

skulle tillgodoses jämväl behovet av bostäder åt nämnda assistent och amanuenser.

Det sätt, som föreslagits för sagda lägenheters anskaffande,

nämligen genom deras inredande å vinden till respektive den medicinska

och kirurgiska kliniken, torde vara ur praktisk synpunkt lämpligt samt

det för statsverket minst kostsamma. Någon större olägenhet torde därigenom

knappast behöva uppkomma. Styrelsens redogörelse rörande det

väntade byggnadsbehovet synes giva vid handen, att de vindsutrymmen, som

skulle tagas i anspråk, i varje fall inom avsevärd tid framåt näppeligen

tarvas för högskolans drift liksom att med de övriga såsom önskvärda framhållna

byggnadsarbetena vid högskolan icke lämpligen kan förbindas inredande

av bostadslägenheter av ifrågavarande slag. För de inventarier med

mera, som för närvarande äro upplagda på vindarna, synas lämpligare förvaringsrum

hava blivit tillgängliga i samband med ombyggnaden av värmesystemet

vid högskolan. Vidkommande den i ärendet framkomna invändningen,

att förbindelsegångarna i omförmälda institutionsbyggnader skulle brukas jämväl

av bostädernas innehavare må erinras, att gemensam användning av

dylika förbindelsegångar inom högskolans byggnader förekommer redan nu,

utan att större olägenheter därav torde hava uppkommit. Inflyttandet av

en familj i var och en av nu omhandlade två institutionsbyggnader synes

icke behöva bliva synnerligen besvärande.

Den ersättning, som befattningshavare med arvoden skola hava att utgiva

för sitt innehav av bostäderna, bör regleras att utgå i huvudsaklig anslutning

till de i sådant hänseende enligt avlöningsreglementet för ordinarie befattningshavare

bestämda grunder. Den ekonomiska uppoffring staten gör

torde härigenom bliva föga betydande.

Emot den beräknade kostnaden, 28,500 kronor, för arbetenas utförande

torde intet vara att erinra. Arbetena böra omhänderhavas av byggnadsstyrelsen

i samråd med styrelsen för veterinärhögskolan. Såsom statskontoret

framhållit, kunna för ändamålet erforderliga medel erhållas från kvarstående

behållning å försäljniugsmedlen för veterinärinstitutets forna tomter

invid Karlaplan. Uppförande å riksstaten av särskilt anslag erfordras sålunda

icke. Ärendet torde dock vara av beskaffenhet att böra underställas

riksdagens prövning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition Nr 96.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets forna tomter invid Karlaplan»

må användas ett belopp av intill 28,500 kronor för inredande i en

var av de för medicinska och kirurgiska klinikerna avsedda byggnaderna

vid veterinärhögskolan av familjebostad för den vid vederbörande klinik

anställda laboratorn.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenEegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:156 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inredande av familjebostäder åt ytterligare två laboratorer vid veterinärhögskolan. a1 i texten
  2. JoU 1929:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inredande av familjebostäder åt ytterligare två laboratorer vid veterinärhögskolan. s. 1 i texten