Sök i Ratio Lex

Angående vissa tillbyggnadsarbeten å allmänna barnbördshuset i Stockholm

1930-01-09 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:11, Angående vissa tillbyggnadsarbeten å allmänna barnbördshuset i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 11.

1

Nr 11.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående vissa tillbyggnadsarbeten

å allmänna barnbördshuset i Stockholm; given

Stockholms slott den 9 januari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Cl. Lundskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

januari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Lindskog anför härefter:

I skrivelse den 6 mars 1923 framhöll direktionen över allmänna barnbördshuset

i Stockholm, att det länge hade varit ett stort önskemål, att vid

barnbördshuset inrättades en avdelning för patienter, som av ett eller annat

skäl icke ville intagas å allmän sal utan önskade mot en högre avgift erhålla

vård å en avdelning med hel- eller halvenskilda rum. En sådan avdelning

motsvarade ett stort behov hos allmänheten, vilket franninge av till

barnbördshuset inkommande täta förfrågningar från patienter, som ej kunde

vårdas i hemmen och skulle vilja intagas å enskilda rum men icke kunde

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 9 haft. (Nr 11.) 1

Angående

vissa tillbyggnadsarbeten

å allmänna

barnbördshuset

i Stockholm.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

betala de dyra avgifterna härför å de privata sjukhusen och förlossningshemmen.

För barnbördshuset skulle det vara av stor betydelse, att direktor

finge hela sin verksamhet knuten till barnbördshuset genom att förlägga sin

privatpraktik till denna avdelning och sluppe att som nu splittra sin verksamhet

till olika privatsjukhus. Direktionen ansåge sig emellertid icke kunna

begära statsanslag för uppförandet av en sådan för undervisningen icke direkt

gagnelig avdelning, och hemställde därför, att Kungl. Majit skulle medgiva

direktionen rätt att förverkliga planen genom att upptaga ett lån, som

skulle förräntas och amorteras genom från avdelningen influtna vårdavgifter.

De bifogade, av arkitekten E. Stenhammar uppgjorda ritningarna utvisade,

att en ny avdelning med 24 platser kunde beredas plats, örn man påbyggde

hela norra längan av barnbördshuset med undantag av de två små flyglar,

som från norra fasaden sprungo ut omkring 7 meter mot norr. Finansieringsplanen,

som åtföljde förslaget, innebar, att patienterna å denna avdelning

skulle per vårddag betala en merutgift utöver dagskostnaden å allmän

sal (7 kronor 50 öre) av 3 kronor jämte ett amorteringstillägg av omkring

2 kronor samt ett mindre belopp för verkställd behandling. Genom dessa

legosängsavgifter — vilka efter vad jag inhämtat för närvarande belöpa sig

till 15, respektive 25 kronor för halv- respektive helenskilt rum — skulle

avdelningen, utan att på något sätt anlita allmänna medel, kunna dels betala

driftskostnaderna, dels förränta och amortera byggnads- och utrustningskostnaderna,

dels slutligen bereda direktor-överläkaren skälig inkomst

såsom ersättning, för att han avstode från privatpraktik utom barnbördshuset.

I avseende å de för ändamålet erforderliga lånemedlen, beräknade till

250,000 kronor, anförde direktionen följande:

Enligt vad generaldirektör A. af Jochnick förmenat, skulle lånet, vilket

vore avsett att utgå från pensionsförsäkringsfonden, kunna utan lämnande

av säkerhet beviljas direktionen, örn Kungl. Majit gav direktionen medgivande

att upptaga detsamma. Detta torde icke kunna tolkas på annat

sätt än att ett sådant medgivande från Kungl. Majits sida innebar, att

statsverket iklädde sig garanti för direktionens amorteringsskyldigheter.

Någon risk för statsverket skulle knappast kunna sägas vara för handen.

Att direktionen icke skulle kunna hålla den nya avdelningens platser belagda,

lärer icke vara att befara. Fördelarna för statsverket ligga i öppen

dag; de sammanfalla med fördelarna för barnbördshuset, som visserligen

tillkommit genom enskild offervillighet och utan kostnader för statsverket,

men dock är att betrakta som en statsanstalt, nämligen såsom karolinska

institutets obstetrisk-gynekologiska klinik.

Över denna direktionens framställning avgåvos yttranden av kanslern för

rikets universitet samt av byggnadsstyrelsen, vilken sistnämnda myndighet

förordade en sedermera av arkitekten Stenhammar företagen omarbetning

av fasadritningarna mot norr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Majit den 16 mars 1923 yttrade

föredragande departementschefen bland annat:

Fördelarna av den utav direktionen nu ifrågasatta anordningen äro för

barnbördshuset uppenbara, och då dessa i förevarande fall sammanfalla

med statens, anser jag mig böra lämna min medverkan till ernående av

den föreslagna, för sjukhuset gynnsamma lösningen av frågan.

Beträffande det föreslagna sättet för täckandet av byggnadskostnaderna

synes ej heller någon erinran vara att göra, utan torde, därest riksdagen

medgiver, att de föreslagna tillbyggnadsarbetena få utföras i enlighet med

företedda ritningar, tillstånd av Kungl. Majit böra lämnas direktionen att

träffa anstalter för anläggningskostnadernas bestridande på det sätt, som

nu av direktionen föreslagits. De av direktionen gjorda beräkningarna med

avseende å de årliga annuiteterna synas mig hava uppgjorts med nödig försiktighet.

Kungl. Majit föreslog riksdagen att medgiva, dels att i överensstämmelse

med i ärendet företedda, av arkitekten E. Stenhammar uppgjorda ritningar

med däri sedermera vidtagen ändring finge vid allmänna barnbördshuset i

Stockholm inrättas en ny sjukavdelning, avsedd för patienter, som icke

önskade vårdas å allmän sal, samt nya bostadsrum för barnbördshusets

personal, dels ock att barnbördshusets värmecentral finge på i direktionens

skrivelse angivet sätt utökas.

Riksdagen biföll Kungl. Majits förslag.

Efter det riksdagen fattat sitt beslut i ärendet, inkommo fullmäktige för

pensionsförsäkringsfonden till Kungl. Majit med en skrivelse, dagtecknad

den 11 maj 1923, däri fullmäktige meddelade, att de — under förutsättning

att Kungl. Majit meddelade direktionen tillstånd att upptaga ifrågavarande

lån och med hänsyn till att allmänna barnbördshuset vore att betrakta såsom

i viss mening en statsanstalt och att ett tillstånd från Kungl. Majits

sida i nämnda hänseende väl finge anses innebära, att staten iklädde sig

garanti för annuiteterna för lånet — ansett direktionens skuldförbindelse

erbjuda fullgod säkerhet och därför beviljat direktionen det begärda lånet,

att amorteras under 40 år och mot en fast ränta av 4 ’/a procent, och hemställde

fullmäktige, att Kungl. Majit måtte medgiva, att från pensionsförsäkringsfonden

måtte få för vissa tillbyggnadsarbeten vid barnbördshuset utlämnas

ett lån å 250,000 kronor mot skuldförbindelse av direktionen.

Genom beslut den 15 juni 1923 medgav Kungl. Majit dels att vid allmänna

barnbördshuset finge, i överensstämmelse med de av Stenhammar

uppgjorda ritningarna med däri sedermera vidtagen ändring, inrättas en ny

sjukavdelning, avsedd för patienter, som icke önskade vårdas å allmän sal,

samt nya bostadsrum för barnbördshusets personal, ävensom att barnbördshusets

värmecentral finge på visst sätt utökas, dels oele att direktionen över

allmänna barnbördshuset finge för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande

byggnadsarbeten upptaga ett lån å högst 250,000 kronor; och skulle

i avseende å de årliga annuiteterna för gäldande av detta lån i huvudsak

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

gälla de grunder, som av direktionen angivits i dess skrivelse den 6 mars

1923. Slutligen medgavs, att för ifrågavarande ändamål finge från pensionsförsäkringsfonden

till direktionen utlämnas ett lån å 250,000 kronor

mot av direktionen utfärdad förbindelse å nämnda belopp.

I skrivelse den 20 juni 1929 har nu allmänna barnbördshusets direktion

anfört huvudsakligen följande:

Den nya avdelningen togs i bruk den 1 juli 1925. Direktionens förmenande,

att avdelningen skulle visa sig fylla ett inom samhället känt behov,

har i hög grad besannats. Den blev hastigt väl belagd och nu efter

knappast 4 års verksamhet äro ansökningarna örn plats flera, än som kunna

beviljas, åtminstone ifråga örn halvenskilda platser. Av en bilaga till skrivelsen,

vilken utvisar beläggningen under tiden 1927—den 31 maj 1929,

framgår, att man redan nu med skäl kan tala örn en hotande överbeläggning,

vilken skulle medföra stora obehag för de sjuka. Denna höga beläggning

har för övrigt redan förorsakat en mycket kännbar olägenhet.

Vissa bilokaler äro otillräckliga för sin uppgift. Särskilt gäller detta barnskötningsrummen,

i vilka de nyfödda barnen även sova på natten. Dessa

rum blevo av sparsamhetsskäl redan från början väl smått tilltagna, och

nu, sedan beläggningen blivit långt över förväntan stor, hava de i och för

sig små lokalerna blivit alltför små. Detta försvårar i hög grad arbetet för

personalen och nödvändiggör en alltför hård beläggning under natten med

därav följande infektionsrisk för de späda barnen. Direktionen tvekar därför

ej att beteckna detta såsom ett missförhållande, vilket är i trängande

behov av att bliva avhjälpt.

Ovan framhållna missförhållande kan icke avhjälpas inom den nuvarande

avdelningen, åtminstone icke utan att taga till skötningsrum två av de starkt

efterfrågade sjukrummen. Det skulle emellertid kunna avhjälpas, om privatavdelningen

vidgades genom att de små flyglarna åt norr påbyggdes

med en våning. Detta skulle blott innebära ett fullföljande av 1923 års

byggnadsplan. Ursprungligen hade det nämligen varit direktionens avsikt

att begära få påbygga barnbördshusets norra länga jämte dess små flyglar

åt norr, men av sparsamhetsskäl och då man icke hade någon erfarenhet

angående den av behovet betingade beläggningen, ansåg man sig böra undantaga

dessa sista, vilka således förblivit en våning lägre än norra längan

för övrigt. Finge den nu ifrågasatta påbyggnaden utföras, skulle man erhålla

två utrymmen, där man enligt ritningar, som bifogas, i vart av dem

kunde erhålla ett mycket bra barnskötningsrum.

Genom en sådan påbyggnad skulle man dessutom erhålla två halvenskilda

rum, emedan de på nämnt sätt vunna utrymmena icke helt behövas för

skötningsrummen. Detta vore en ytterligare vinst av tillbyggnaden, emedan

det nuvarande antalet sängar på de billigare och därför mest eftersökta

halvenskilda rummen är för litet. Dessa sängar äro för närvarande belagda

361 dagar av året, eller, med andra ord, stå obelagda endast 4 dagar av

året. En så hård beläggning är i längden icke möjlig varken ur administrativ

eller hygienisk synpunkt. Att avvisa inträdessökande måste naturligtvis

ibland bliva nödvändigt, men är beklagligt, framför allt när det gäller de

halvenskilda platserna, därför att en så god vård för så billigt pris icke

står till buds på annat håll.

På barnbördshusets privatavdelning blir en barnsängskvinna förlöst under

överinseende av fullt kvalificerad läkare, vilken även ger henne bedövning

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

och, om så behövs, utför behövlig förlossningsoperation, samt får all vård

för sig och barnet för 15 kronor per dag. Då kvinnorna såsom regel gå

hem efter 10 dagars vistelse på barnbördshuset, har förlossning och barnsäng

kostat dem 150 kronor, en summa för vilken de på långt när icke

kunna få samma vård i hemmet. Detsamma gäller naturligtvis och i än

högre grad i fråga örn patienter, som lida av gynekologiska sjukdomar.

Genom påbyggnaden skulle alltså privatavdelningen erhålla 2 synnerligen

välbehövliga och mycket tillfredsställande skötningsrum och därjämte ytterligare

2 halvenskilda rum eller 4 nya platser. Det ena av de gamla skötningsrummen

skulle genom nedtagandet av en vägg läggas till ett av de befintliga

halvenskilda rummen, som är för litet. Det andra skulle användas för

att utöka de alltför knappa förrådsrummen. Slutligen måste ett litet helenskilt

rum tagas i bruk till expeditionsrum.

I händelse av bifall till förslaget skulle alltså avdelningen innehålla 16

halv- och 9 helenskilda platser jämte fullt tillfredsställande bilokaler i stället

för nu 12 halvenskilda och 10 helenskilda platser jämte mycket otillräckliga

bilokaler.

Enligt infordrade anbud skulle kostnaderna ställa sig på följande sätt:

Byggnadskostnader ............kronor 35,400: —

Gas, vatten och avlopp......... » 2,823: —

eller sammanlagt kronor 38,223: —

Till denna summa komma kostnaderna för elektrisk belysning, vilka icke

torde överstiga 1,777 kronor, vadan alltså hela kostnaden skulle belöpa sig

till högst 40,000 kronor.

Medel till dessa kostnaders bestridande hemställer direktionen, att Kungl.

Maj:t tillåter direktionen anskaffa på samma sätt, som medel uppbringades

till den stora påbyggnaden år 1923, d. v. s. genom ett amorteringslån hos

pensionsstyrelsen.

Direktionen har hos nämnda styrelse förfrågat sig och erfarit, att under

förutsättning av Kungl. Maj:ts tillstånd ett sådant lån torde kunna påräknas.

Lånet skall beviljas och räntan fastställas av fullmäktige för pensionsfonden.

Det förra lånet löper med 4,5 procent ränta, och all sannolikhet

torde föreligga för, att samma ränta beviljas även nu, då lånet upptoges

för samma ändamål och egentligen vore att anse såsom en ökning

av det gamla. Under alla förhållanden torde räntan icke komma att överstiga

4,75 procent. Det föregående lånet skall vara amorterat på 38 år

med första annuitetens betalning den 31 december 1926 och blir alltså slutamorterat

den 31 december 1964. Det synes direktionen lämpligast, att

bägge lånen bliva slutamorterade samtidigt, och att således det nu ifrågavarande

finge amorteras på 35 år med första annuitetens betalande den 31

december 1929 och sista den 31 december 1964. Under denna förutsättning

skulle annuiteten bliva efter 4,5 procent ränta 2,192 kronor och

efter 4,75 procent 2,368 kronor. I förra fallet skulle alltså barnbördshusets

hela annuitet bliva 15,128 + 2,192 = 17,320 kronor och i senare fallet

15,128 + 2,368 = 17,496 kronor.

Under förutsättning, att var halvenskild plats blir belagd under 330 dagar

och var helenskild under 300 dagar per år, vilket anses såsom en mycket

försiktig beräkning, och under förutsättning, att samma kontingenter av

legosängsavgiften avsättas till amorteringen som hittills, d. v. s. 50 öre för

halv- och 6 kronor 50 öre för helenskild plats, skulle avsättningen till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

amorteringen efter påbyggnaden ställa sig på följande sätt: 16 halvenskilda

platser belagda 330 dagar per år giva 5,280 underhållsdagar. Med 50 öre

per dag till amorteringen blir detta 2,640 kronor. — 9 helenskilda platser,

belagda 300 dagar per år giva 2,700 underhållsdagar. Med 6 kronor 50 öre

per dag blir detta 17,550 kronor. — Avsättningarna till amorteringen skulle

således per år bliva 20,190 kronor. Även med högsta annuiteten, 17,496

kronor, skulle man således hava ett överskott av 2,694 kronor, vartill kommer,

att beläggningen är ytterligt försiktigt beräknad och efter hittills gjord

erfarenhet torde bliva större, vadan överskottet ock bliver större.

Då emellertid efterfrågan på halvenskilda platser är större än på helenskilda,

har direktionen ansett riktigast att lägga en något större del eller

1 krona av amorteringen på de halvenskilda och en något mindre eller 6

kronor på de helenskilda. På så sätt skulle genom de halvenskilda rummen

erhållas 5,280 kronor och genom de helenskilda 2,700 X 6 = 16,200

kronor eller tillsammans 21,480 kronor, vilket skulle giva ett överskott av

3,984 kronor, bortsett även i detta fall från den sannolikt alltför lågt beräknade

beläggningen och således ock för lågt beräknade inkomsten.

Direktionen vågar således beteckna sin plan att finansiera företaget såsom

synnerligen försiktig. Därtill kommer, att avsättningarna till amorteringen

alltid göras månadsvis, och innan det av direktionen bestämda läkarhonoraret

utgår. Skulle mot all beräkning nu angivna amorteringsplan ej giva

nödig inkomst, återstår alltid den utvägen att minska läkarhonoraret, vilket

innebär en ytterligare säkerhet.

Slutligen vill direktionen framhålla, att den hittills följda amorteringsplanen

har givit till resultat, att sedan de 3 till betalning förfallna annuiteterna

(1926—1928) blivit erlagda, och avsättningarna per månad till 1929

års annuitet blivit verkställda, hade direktionen den 1 juni 1929 ett överskott

av 13,129 kronor 26 öre. Under sådant förhållande har direktionen

givetvis övervägt, örn ej dessa medel borde användas för den ifrågasatta

påbyggnaden och därigenom lånet kunde minskas, men har funnit, att det

dock vore klokare att behålla dessa överskottsmedel i reserv. Utrustningen

av de två nya sjukrum, som skulle komma till stånd, om detta förslag

vunne Kungl. Maj:ts bifall, är icke medtagen i kostnadsberäkningen, ej

heller de reparationer inom den nuvarande avdelningen, som bleve en följd,

dels av att badattiraljen flyttades från de nuvarande barnskötningsrummen

till de nybyggda, dels av att det ena skötningsrummet sammansloges med

ett intill detta beläget halvenskilt rum. Dessa nu nämnda kostnader äro

visserligen obetydliga och kräva långt ifrån en summa av omkring 13,000

kronor, men direktionen har ansett det välbetänkt att behålla en icke alltför

liten summa i reserv för att kunna möta under ett bygge eventuellt

uppkommande oförutsedda utgifter.

Direktionen hemställer, att Kungl. Majit måtte medgiva direktionen dels

att verkställa två mindre tillbyggnader av barnbördshuset i huvudsaklig

överensstämmelse med skrivelsen bifogade ritningar, dels att för detta ändamål

upptaga ett lån av 40,000 kronor hos pensionsstyrelsen att på 35 år

förräntas och amorteras enligt samma principer, enligt vilka direktionen

1923 fick Kungl. Maj:ts medgivande att låna 250,000 kronor för inrättandet

vid barnbördshuset av en avdelning för patienter, som ej önskade vårdas

å s. k. allmän sal.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Vid skrivelsen äro fogade vederbörliga ritningar och arbetsbeskrivning.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 4 juli 1929 förklarat sig icke hava

något att erinra mot föreliggande ritningsförslag eller mot de med förslagets

genomförande förenade kostnaderna.

I utlåtande den 29 juli 1929 anför statslcontoret, att statskontoret icke

funnit anledning till erinran mot framställningen. Då vid tidigare tillfälle

frågan om påbyggnad av barnbördshusets fastighet underställts riksdagens

prövning, syntes även nu framställning i ämnet böra göras hos riksdagen.

Den nyinrättade avdelningen vid allmänna barnbördshuset för patienter,

vilka önska erhålla vård i enskilda eller halvenskilda rum, har, som torde

framgå av direktionens skrivelse, visat sig vara av stort gagn. Nu ifrågasättes

att ytterligare utöka denna avdelning samt i övrigt förbättra dess

lokaler, vilka anordningar i realiteten allenast innebära ett fullföljande av

det program, som förelåg 1923. Jag anser mig böra understödja direktionens

förslag härutinnan. Kostnaden för förslagets genomförande, som

beräknats till 40,000 kronor, skulle bestridas genom ett lån. Beräkningarna

för lånets förräntning och amortering synas mig vara uppgjorda med nödig

försiktighet, och jag har intet att erinra mot desamma. Med hänsyn till

vad direktionen anfört rörande önskvärdheten av samtidig slutamortering

av såväl det äldre som det nu ifrågavarande lånet, skulle sålunda det sistnämnda

komma att amorteras på 34 år med första annuitetens betalande

den 31 december 1930. Därest riksdagen lämnar sitt medgivande till att

berörda arbeten få utföras, torde, sedan fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden

yttrat sig i frågan, tillstånd av Kungl. Majit lämnas direktionen att

träffa anstalter för kostnadernas bestridande och arbetenas utförande.

Under åberopande av vad i ärendet anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att i överensstämmelse med i ärendet företedda

ritningar må vid allmänna barnbördshuset i Stockholm

utföras vissa tillbyggnadsarbeten vid barnbördshusets

avdelning för patienter, som icke önska vårdas å allmän sal.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majit Konungen lämna bifall ävensom

förordna, att proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Departe
mentschefen.

Ur protokollet:

Lars Tunberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:28 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa tillbyggnadsarbeten å allmänna barnbördshuset i Stockholm. s. 1 i texten
  2. SU 1930:18 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa tillbyggnadsarbeten å allmänna barnbördshuset i Stockholm. s. 1 i texten