Angående godkännande av avtal mellan kronan och Jönköpings stad om byte av viss mark i nämnda stad
1930-01-15 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1930:113, Angående godkännande av avtal mellan kronan och Jönköpings stad om byte av viss mark i nämnda stad
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 113.
1
Nr 11B.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av avtal mellan kronan och Jönköpings
stad om byte av viss mark i nämnda stad; given
Stockholms slott den 21 februari 1930.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Marits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Th. Borell.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i
statsrådet å Stockholms slott den 21 februari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,
Johansson, Dahl.
Departementschefen, statsrådet Borell anför:
I skrivelse den 31 januari 1930 har byggnadsstyrelsen gjort framställning
örn godkännande av markbyte mellan kronan och Jönköpings stad i och för
reglering av ägoförhållandena vid den av staten ägda tomt, varå Göta hovrätts
byggnader äro belägna.
Byggnadsstyrelsen har d.ärvid inledningsvis meddelat, att advokatfiskalen i
Göta hovrätt, sedan kanalen invid hovrättstomten i Jönköping igenlagts, i skrivelse
till kammarkollegiet den 8 februari 1929 med hänsyn till behovet att uppsätta
stängsel omkring tomten anhållit örn föranstaltande av tomtmätning av
den för hovrättens byggnader avsedda marken. Sedan kollegiet anhållit om
byggnadsstyrelsens yttrande, hade styrelsen, under vars förvaltning fastigheten
står. den 27 februari 1929 meddelat kollegiet, att styrelsen hade för avsikt att
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 90 käft. (Nr 113.) 387 30 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 113.
gå i författning om vidtagande av den begärda tomtmätningen, samt hemställt
att kollegiet för sådant ändamål måtte till styrelsen översända hos kollegiet förvarade
åtkomsthandlingar jämte de kartor och handlingar, som i övrigt vore
att tillgå och kunde lända till upplysning i ämnet. Med anledning härav hade
kollegiet den 9 mars 1929 till byggnadsstyrelsen överlämnat vissa från kammaradvokatfiskalsämbetet
infordrade kartor och handlingar rörande hovrättstomten.
Beträffande ifrågavarande äganderätts- och tomtförhållanden lämnar styrelsen
följande redogörelse:
Av de överlämnade kartorna och handlingarna ävensom av hos byggnadsstyrelsen
förvarade handlingar synes följande framgå.
Beträffande den gamla hovrättstomten, å vilken hovrättsbyggnaden med tillhörande
arkivbyggnad äro uppförda, synas inga. åtkomst- eller äganderättshandlingar
i egentlig bemärkelse 1''örefinnas, utan torde kronans äganderätt
grunda sig å gammal hävd. Åv riksregistraturet framgår, att Kungl. Majit
den 9 september 1664 fattat följande resolution rörande »Jönekiöping och
Wexiö»: »Såsom Giötha rijkes Hoff Rett skall hafwa låtit sigh donera een
obygd platz södher örn Hoff Retts huset, hwilken platz Stadhen Underdånigst
begierer för dess Kyrkiobetiente att få behålla och bebyggia; Alså skulle H:
KM:t icke ogierna willfara Staden derutlij, men finner honom för Hoff Retts
huset omistelig, derföre den och måste der widh förblifwa.» Nämnda plats
synes avse det område av nuvarande hovrättstomten, å vilket arkivbyggnaden
är uppförd.
Det föreliggande kartmaterialet synes icke giva bestämt belägg för den
gamla hovrättstomtens gränser. Dessa variera sålunda betydligt å olika tomtoch
stadsplanekartor. Från kronans sida synes emellertid intet vara att erinra
mot att såsom utgångspunkt för reglering av tomtförhållandena lägges till
grund en hos Jönköpings stad befintlig ägokarta av år 1802, upprättad av
Gustaf Ödwall, å vilken »Hof Rättshuset med dess Gård» är angivet med den
figur, som utmärkts å en av stadsingeniören Einar Adéll år 1929 upprättad, vid
byggnadsstyrelsens skrivelse fogad karta, vilken tillhör det avtal örn markbyten,
som i det följande kommer att avhandlas. Denna tomtfigur, vilkens
överensstämmelse med 1802 års ägokarta bestyrkes av länsarkitekten Malte
Erichs, sammanfaller emellertid icke med det nuvarande innehavet. Särskilt å
västra sidan är den bristande överensstämmelsen påfallande, vilket emellertid
beror på följande omständigheter.
Under åren 1867—1869 uppfördes en arkivbyggnad för hovrätten å den
södra delen av hovrättstomten, å vars norra del hovrättshuset är beläget med
fasad mot Hovrättstorget. I anledning av vissa nybyggnadsplaner beträffande
tomterna på andra sidan den då synnerligen smala Hovrättsgränden, vilken
sträckte sig utmed hovrättstomtens västra sida, och för att minska den härav
hotande eldfaran för arkivbyggnaden inköptes genom Göta hovrätt enligt Kungl.
Majlis bemyndigande av den 2 juli 1875 en remsa av ungefär 8 meters bredd av
nämnda granntomter. Lagfart å det sålunda inköpta området meddelades kronan
den 3 januari 1876. På uppdrag av hovrätten uppgjordes härefter av ingenjören
Carl Nordström förslag i två alternativ till områdets ordnande. Det ena alternativet,
I, avsåg Hovrättsgrändens bibehållande och anordnande av plantering
å det nyinköpta tomtområdet. Det andra alternativet, II, innebar däremot igenläggande
av den dåvarande Hovrättsgränden och dennas sammanslagning med
hovrättsparken samt anläggande av en ny gata vid tomtdelens västra sida. Detta
senare alternativ kom till utförande. Sedan nämligen advokatfiskalsämbetet vid
Göta hovrätt hemställt, att magistraten i Jönköping måtte infordra yttrande från
stadsfullmäktige, huruvida de ville medgiva omflyttning av gatan och anslå
3
Kungl. Majus proposition nr 113.
medel därtill ävensom till den ändring i den mot hovrättstomtens södra gränslinje
dåvarande kanalens strandskoning, som av berörda flyttning skulle bliva
en följd, beslöto stadsfullmäktige, såsom framgår av bilagt protokollsutdrag för
den 6 maj 1876, godkänna ett av drätselkammaren avgivet utlåtande av innehåll,
att, då omläggningen av Hovrättsgränden påfordrats endast för den ifrågasatta
regleringen av kronans till hovrätten hörande park och varken gatans
omläggning eller parkens reglering kunde lända till något gagn för staden eller
till någon lättnad för den allmänna trafiken, staden icke borde betungas med
någon utgift för dessa åtgärder; varemot från stadens sida icke vore något att
erinra däremot, att Hovrättsgränden på kronans bekostnad omflyttades samt
medelst planering och stensättning iordningställdes enligt Hordströms förutnämnda
alternativ IT. På framställning av Göta hovrätt godkände Kungl. Maj:t
genom brev den 8 september 1876 förslaget alternativ II till reglering av ifrågavarande
tomter samt förordnade, att denna reglering och därav följande ordnande
av den s. k. hovrättsparken skulle genom dåvarande överintendentsämbetets försorg
verkställas och kostnaden därför gäldas av anslaget till byggnader och
reparationer. Efter dessa arbetens utförande erhöll Hovrättsgränden den sträckning
den nu innehar eller utmed västra delen av hovrättstomten och till största
delen å det av kronan från granntomterna förvärvade området. Huvuddelen av
den gamla gränden utlades till plantering till utökning av hovrättsparken, medan
återstoden ingick i den nya gränden. Härigenom hade alltså, reellt sett, ett byte
av mark skett mellan kronan och Jönköpings stad. Kronan har emellertid fortfarande
lagfart å det i den nya Hovrättsgränden ingående, från granntomterna
förvärvade området.
Byggnadsstyrelsen anför vidare, att det med hänsyn till dels osäkerheten
rörande den gamla hovrätts! om tens gränser och dels omläggningen av Hovrättsgränden
med därav följande reella förändringar av tomtinnehavet synts styrelsen
påkallat, att ett ordnande av ägoförhållandena komme till stånd. I sådant syfte
hade styrelsen inlett underhandlingar med Jönköpings stad, vilka förts i samråd
med presidenten i Göta hovrätt A. Berglöf och dåvarande t. f. advokatfiskalen
hos kammarkollegiet J. Bjarme. Resultatet av underhandlingarna förelåge
i ett vid styrelsens skrivelse fogat avtal av den 15 och 28 januari 1930 mellan
kronan och Jönköpings stad, träffat mellan byggnadsstyrelsen å kronans vägnar
och drätselkammaren å stadens vägnar och gällande under förutsättning av
Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 juli 1930 ävensom av stadsfullmäktiges
godkännande. Beträffande innehållet i detta avtal, vilket torde få såsom bilaga
fogas vid dagens statsrådsprotokoll, anför styrelsen följande:
Ifrågavarande avtal avser i stort sett att låta det nuvarande innehavet bestämma
hovrättstomtens gränser. I väster sammanfaller gränsen med förefintligt
stängsel och fortsätter rakt fram till Hovrättstorget. I söder och öster bestämmas
gränserna av den gamla begränsningen mot den nu igenfyllda kanalen
i Arkivgatan och Västra Holmgatan. I norr slutligen bestämmes gränslinjen av
norra fasadlinjens utdragning till de västra och östra gränslinjerna samt av den
framför byggnaden liggande fritrappan. Här kan påpekas, att stängslet mot
torget för närvarande ligger i sydfasadens förlängning, vadan två fyrkantiga
tomtfigurer vid hovrättsbyggnadens gavlar för närvarande utgöras av gata eller
öppen plats.
Enligt avtalet skall kronan överlämna till staden 899.55 kvadratmeter och
staden lill kronan 530 kvadratmeter mark. Kronans anpart vid bytet är alltså
väsentligt större än stadens. Emot drätselkammarens bestridande har byggnadsstyrelsen
emellertid icke ansett sig kunna vidhålla yrkande å mellanavgift från
stadens sida. Såsom förut framhållits måste nämligen nu ifrågavarande mark
-
4
Kungl. Majus proposition nr 113.
Departements
chefen.
byte, i vad det avser huvuddelen av marken, den gamla och den nya Hovrättsgränden,
anses hava skett redan åren 1876—77, då kronan på sin bekostnad
flyttade Hovrättsgränden till dess nuvarande läge. Vid detta tillfälle gjordes
försök från kronans sida att utfå ersättning från staden för de härmed förenade
kostnaderna, vilket emellertid tillbakavisades av staden, och lät sig kronan därmed
nöja. Det nu ifrågavarande avtalet kan alltså i huvudsak anses vara ett
fastslående i rättsliga former av det markbyte, som skedde på 1870-talet.
På grund av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt om godkännande
av det nu föreliggande avtalet med Jönköpings stad rörande markbyten
i samband med reglering av hovrättstomten i Jönköping.
Kammarkollegiet har i utlåtande den 12 februari 1930 tillstyrkt godkännande
av det föreliggande avtalet.
Göta hovrätt har i utlåtande, dagtecknat den 8 februari 1930, förklarat sig
icke hava någon erinran att göra mot ifrågavarande bytesavtal.
Ifrågavarande avtal mellan kronan och staden Jönköping örn markbyte i
samband med reglering av hovrättstomten i nämnda stad, vilket avtal enligt
vad jag inhämtat blivit av stadsfullmäktige den 19 februari 1930 för stadens
del godkänt, innebär, såsom byggnadsstyrelsen framhållit, i huvudsak ett formellt
fastställande av sedan slutet av 1870-talet bestående förhållanden, i det
att den då av kronan till gatuändamål upplåtna marken nu skulle med äganderätt
överlåtas till Jönköpings stad, medan staden å sin sida skulle till kronan
överlåta viss mark, som disponeras av Göta hovrätt såsom en del av hovrättens
tomt. Mot det sålunda avsedda markbytet synes icke vara något att erinra.
Yad angår frågans ekonomiska sida synes visserligen kunna ifrågasättas att
kronan erhölle någon mellangift med hänsyn till att den å dess sida i bytet
ingående markarealen är väsentligt större än arealen av den staden tillhöriga
mark, mot vilken byte skulle ske. Då emellertid den ifrågavarande, kronan tillhöriga
marken till största delen utgöres av den, som vid nyssnämnda tid uppläts
till staden för flyttning av Hovrättsgränden, och då denna flyttning tillkom
på kronans tillskyndan och i dess intresse utan att fylla något stadens behov,
anser jag mig kunna lika med byggnadsstyrelsen tillstyrka att det föreslagna
markbytet kommer till stånd, utan att mellangift påfordras av kronan, och att
det föreliggande, villkorliga avtalet godkännes. Ärendet torde emellertid böra
underställas riksdagens prövning.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade avtalet mellan
Kungl. Majit och kronan, å ena, och Jönköpings stad, å andra
sidan, örn byte av viss mark i nämnda stad.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hellenius.
Kungl. Majds proposition nr 113.
5
Bilaga.
Mellan Kungl, byggnadsstyrelsen, å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, här
nedan benämnd kronan, å ena, och Jönköpings stads drätselkammare, å Jönköpings
stads vägnar, här nedan benämnd staden, å andra sidan, har, under
förutsättning av å ena sidan Kungl. Majlis och å andra sidan Jönköpings stadsfullmäktiges
godkännande, träffats följande
Avtal.
§ 1.
Kronan överlåter åt staden utan ersättning samt med full äganderätt följande
markområden, vilka äro angivna å bifogade, av stadsingeniören Einar
Adéll år 1929 upprättade karta över hovrättstomten m. m. i Jönköping, nämligen:
1)
Stadsägan nr 874 (21—20—22—23—24—21), utgörande del av Hovrättsgränden
och innehållande 851.55 kvm.
2) Området (1-—17—20—21—1), utgörande del av stadsägan nr 357 och ingående
i Hovrättsgränden samt innehållande 22 kvm.
3) Området (6—7—8—9—6), utgörande del av stadsägan nr 357 och ingående
i Hovrättstorget samt innehållande 24.30 kvm.
4) Området (13—14—15—13), utgörande del av stadsägan nr 357 och ingående
i Arkivgatan samt innehållande 1.70 kvm.
§2.
Staden överlåter åt kronan utan ersättning samt med full äganderätt följande,
å ovannämnda karta angivna markområden, nämligen:
1) Området (2—3—4—5—2), utgörande del av Hovrättstorget och innehållande
47.50 kvm.
2) Området (9—10—11—9), utgörande del av f. d. kanalen och innehållande
6 kvm.
3) Området (11—12—13—11), utgörande del av f. d. kanalen och innehållande
121.50 kvm.
4) Området (15—16—17—18—19—15), utgörande dels del av f. d. kanalen och
dels del av f. d. Hovrättsgränden samt innehållande 355 kvm.
§3.
Kronan och staden garantera ömsesidigt, att de av dem överlåtna fastigheterna
äro gravationsfria.
§4.
Tillträdet till ovannämnda områden skall anses ske, då detta avtal blivit av
Kungl. Maj:t godkänt.
§ 5.
Kronan bestrider kostnaderna för avstyckning av och lagfart å de områden,
som tillfalla kronan. Staden bestrider motsvarande kostnader för de områden,
som tillfalla staden.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami 90 haft. (Nr 113)
387 »0 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
0
Kungl. Maj:ts proposition nr 113.
§ 6.
Detta avtal skall, så snart ske kan, genom drätselkammarens försorg underställas
Jönköpings stadsfullmäktiges prövning och godkännande.
§ 7.
Har detta avtal icke av Kungl. Maj:t godkänts före den 1 juli 1930, skall avtalet
vara förfallet.
Av detta avtal äro två exemplar upprättade, av vilka vardera parten erhållit
ett exemplar.
Stockholm den 15 januari 1930. Jönköping den 28 januari 1930.
Kungl, byggnadsstyrelsen
IVAD TENGBOM.
Geoeg A. Nilsson.
Sten Zethelius.
På drätselkammarens i Jönköping
vägnar:
CARL GUSTAFSSON.
Per Swartling.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1930.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1930:126 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan kronan och Jönköpings stad örn byte av viss mark i nämnda a1 i texten
- SU 1930:73 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan kronan och Jönköpings stad örn byte av viss mark i nämnda stad. s. 11 i texten