Sök i Ratio Lex

Angående pension åt förre amanuensen i justitiedepartementet Einar Lindström

1930-01-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:124, Angående pension åt förre amanuensen i justitiedepartementet Einar Lindström

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

1

Nr 124.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående pension åt förre

amanuensen i justitiedepartementet Einar Lindström; given

Stockholms slott den 7 februari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Georg Bissmark.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 7 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Bissmark:

I underdånig skrivelse den 21 januari 1930 har förre amanuensen i

justitiedepartementet Einar Lindström anhållit, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva, att han måtte från och med månaden näst efter den,

vari han lämnar sin anställning i justitiedepartementet, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av

2,580 kronor.

Av ansökningen samt av vad i övrigt meddelats framgår följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 99 haft. (Nr 12b.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Lindström, som är född den 15 maj 1894, avlade den 15 september 1917

juris kandidatexamen samt antogs den 21 i sistnämnda månad till e. o.

notarie i Svea hovrätt och den 31 december 1918 till e. o. notarie i Göta

hovrätt. Under tiden september 1917—hösten 1920 har Lindström tjänstgjort

i Norra och Södra Tjusts härads domsaga, där han förvaltat domarämbete

sammanlagt 166 dagar samt förrättat sex allmänna tingssammanträden’

ävensom hållit rannsakningar och andra extra förrättningar. Han

har från och med den 15 november 1920 till i september 1921 varit anställd

hos medicinalstyrelsen, varest han uppehållit sekreterarbefattning något mera

än 2 månader, samt tjänstgjort vid 1921 års riksdag såsom notarie hos första

lagutskottet. Den 1 juni 1921 har Lindström antagits till amanuens i

justitiedepartementet. Med undantag för några korta avbrott sommaren

1921 har Lindström därefter till och med den 30 april 1928 i en följd innehaft

förordnanden å registrators- eller andre kanslisekreterarbefattning.

Lindström har den 14 april 1928 av fångvårdsstyrelsen förordnats att från

och med den 1 påföljande maj intill utgången av sagda år uppehålla en

ledigförklarad notarietjänst i styrelsen och tillträdde förordnandet berörda

den 1 maj. Sedan en Lindströms medsökande hos Kungl. Majit anfört

besvär över styrelsens beslut, blev emellertid Lindströms förordnande av

Kungl. Majit upphävt med utgången av juni månad 1928. Därefter har

Lindström tjänstgjort som förste amanuens i justitiedepartementet. Han har

därstädes uppehållit registratorstjänst sammanlagt 4 år 6 månader 14 dagar

samt andre kanslisekreterartjänst 2 år 5 månader 23 dagar. Under sina

förordnanden å ordinarie tjänst har han tidvis — senast under tiden 1

januari 1927—30 juni 1928 — åtnjutit s. k. full lön. Under den övriga

delen av sin tjänstgöring i departementet har Lindström erhållit lön som

förste amanuens (12:e lönegraden i löneplanen för manliga e. o. tjänstemän

den 31 december 1921, nr 778, 18:e lönegraden i löneplanen den 26 juni

1925, nr 356), jämte, då han uppehållit ordinarie befattning, vikariatsersättning.

Från och med den 1 oktober 1928 har, enligt beslut av chefen

för justitiedepartementet, hans dagliga tjänstgöringstid, vilken tidigare utgjort

7 timmar, inskränkts till 3 ‘/2 timme och hans avlöning reducerats i

proportion till minskningen av tjänstgöringstiden. Lindström har lämnat

sin tjänst i departementet den 4 januari 1930 men har han av departementschefen

erhållit vissa uppdrag i departementet, vilka uppdrag skola upphöra

den 1 april 1930. För dessa uppdrag har Lindström tillerkänts en ersättning

av 200 kronor för månad.

Vid sin ansökan har Lindström fogat följande läkarbetygi

»Amanuensen Einar Lindström, som av undertecknade observerats och

vårdats under en längre tid sistlidna höst, har därvid befunnits lida av

kronisk nervsjukdom (psychasthenia med periodiska depressioner) av sådan

grad, att sjukdomen väsentligen inskränker hans arbetsförmåga och — tidvis

— gör honom fullständigt oförmögen till arbete.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Enligt undertecknades uppfattning är det i mycket ringa grad sannolikt,

att amanuensen Lindström kan återvinna full hälsa och bliva fullt tjänsteduglig,

vilket intygas på heder och samvete.

Stockholm den 18 januari 1930.

J. Tillgren. Lennart Sahlin.

Docent, överläkare vid Maria sjukhus. Leg. läkare.»

I sin ansökan har Lindström anfört följande:

Lindström hänvisade till en något mer än tolv år lång tjänstgöring i Amanuensen

statens tjänst. På sätt av läkarbetyget framginge, utgjorde emellertid hans Lindström.

hälsotillstånd för framtiden hinder för hans användande i vare sig allmän

eller enskild tjänst. På grund härav och då Lindström för sitt uppehälle

vore helt hänvisad till sin arbetsinkomst, komme han, när anställningen i

justitiedepartementet inom kort upphörde, att sakna utväg till sin försörjning,

därest han icke erli olle pension av allmänna medel. Vidkommande

beloppet av eventuell pension torde detta kunna bestämmas i enlighet med

de grunder, som tillämpats i fråga örn pension åt andre kanslisekreteraren

i Kungl. Maj:ts kansli, amanuensen i socialdepartementet C. H. Sjöcrona

(prop. 1926 nr 94) (hel pension = 2/.i av lönen å billigaste ort i 18:e löngradens,

löneplanen för icke-ordinarie befattningshavare (nr 356), högsta löneklass

eller 3,440 kronor. Sjukpension lika med 3/i av sistnämnda belopp

eller 2,580 kronor.) Från och med den 1 oktober 1928 räknat hade hans

dagliga tjänstgöringstid inskränkts samt hans lön i motsvarande omfattning

nedsatts, och kunde det då måhända ifrågasättas, huruvida icke nämnda

omständighet vore av beskaffenhet att ogynnsamt påverka frågan örn hans

förtidspensionering. Då inskränkningen av tjänstgöringen ägt rum i syfte

att bereda honom tillfälle att för vinnande av utsikt till befordran taga

anställning jämväl hos annan myndighet, ehuru det icke lyckades honom

ernå sådan anställning, torde det emellertid vara med billighet överensstämmande,

att avseende icke fästes vid densamma. Lindström hade jämväl

under en avsevärd del av tiden efter berörda den 1 oktober nämligen

från och med den 21 april till och med den 31 oktober 1929 — tidvis på

grund av förordnande som andre kanslisekreterare och tidvis på grund av

särskilt utav departementschefen meddelat uppdrag — haft en daglig arbetstid

av cirka 7 timmar. Även för månaderna november och december

1929 innehade Lindström dylikt uppdrag, ehuru han på grund av sjukdom

nödgades taga fullständig tjänstledighet under denna tid.

över framställningen har statskontoret avgivit infordrat utlåtande, däri, statskontoret.

anföres:

Med hänsyn till föreliggande omständigheter ansåge statskontoret billigt

att någon pension bereddes Lindström, när han inom kort på grund av

sjukdom nödgades lämna den amanuensbefattning i justitiedepartementet,

som nu gåve levebröd åt honom. Vad beträffade beloppet av sådan pension

föreställde sig statskontoret, att pensionsbeloppet borde avpassas efter

samma grunder, som i föregående liknande fall kommit i tillämpning,

exempelvis när 1925 års riksdag beviljade pension åt förste amanuensen i

riksarkivet och skolöverstyrelsen L. G. Strömsten, d. v. s. pensionen borde

med någon reduktion av anledning, att avgifter för egen pensionering icke

erlagts, avpassas efter vad som i pension skulle under liknande förhållanden

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Departements
chefen.

tillkomma en ordinarie befattningshavare i samma löneställning. Då sökanden

enligt egen uppgift vore placerad i 18:e lönegraden samt pensionsunderlaget

för manlig ordinarie befattningshavare i nämnda lönegrad utgjorde

3,684 kronor, skulle sjukpension för sådan befattningshavare bliva 3/, av 3,684

kronor eller utan avrundning »2,773» kronor. Örn detta belopp såsom i liknande

fäll ägt rum beträffande icke-ordinarie befattningshavare reducerades med J/io

skulle Lindströms pension lämpligen böra bestämmas till 2,496 kronor. Den

omständigheten, att Lindström tidvis under de sista åren icke åtnjutit avlöning

för mer än halv tjänstgöring, syntes icke böra inverka på pensionsbeloppet.

Åberopande vad sålunda anförts har statskontoret hemställt, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att Lindström finge från och med

dagen näst efter den, då han avginge från sin anställning i statstjänst,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av 2,496 kronor.

Lindström, som tidigare under sin tjänstgöring i justitiedepartementet

ådagalagt stort intresse samt utfört sitt arbete till belåtenhet, har under de

senare åren drabbats av ohälsa, som nedsatt hans arbetsförmåga i sådan

grad, att jag ansett mig nödsakad uppsäga honom från hans amanuensbefattning.

Som Lindström, då han den 1 april i år skall lämna departementet,

står utan inkomster samt han på grund av sin sjukdom saknar

utsikter att nödtorftigt försörja sig, anser jag mig i likhet med statskontoret

böra tillstyrka, att han erhåller någon pension av statsmedel. Jag

tillåter mig jämväl åberopa, att riksdagen tidigare i liknande fall beviljat

pension.

I fråga om beloppet av den pension Lindström skulle kunna erhålla

har under ärendets förberedande behandling uttalats tvekan, huruvida icke

hänsyn borde tagas till att Lindström från och med den 1 oktober 1928 fått

sitt arvode nedsatt. Ehuru billigheten kan synas tala för att statskontorets

förslag följes, har jag dock av principiella skäl funnit, att den omständigheten,

att Lindströms arvode reducerats bör i viss mån inverka å pensionsbeloppet.

Såsom i vissa tidigare liknande fall ägt rum, torde vid pensionsbeloppets

beräkning kunna tagas till utgångspunkt de grunder för pensionering av

icke-ordinarie befattningshavare, som föreslagits i det av särskilda sakkunniga

den 29 mars 1927 avgivna betänkande angående ny civil pensionslag

m. m. För manlig icke-ordinarie befattningshavare i 18:e lönegraden —

den lönegrad, efter vilken Lindström åtnjutit avlöning — skulle pensionsunderlaget

enligt berörda förslag komma att utgöra 3,444 kronor. Med

iakttagande av att sjukpensionen i ett fall sådant som det förevarande torde

böra beräknas till tre fjärdedelar av pensionsunderlaget samt att det sålunda

framkomna beloppet ytterligare lärer böra reduceras med en tiondel av den

anledning, att pensionsavgiften icke erlagts, erhålles ett pensionsbelopp av

2,325 kronor. Tager man åter hänsyn därtill, att Lindström efter den

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

1 oktober 1928 endast uppburit halv avlöning, blir pensionsunderlaget 1,720

kronor och sjukpensionen 1,290 kronor eller med avdrag av en tiondel 1,161

kronor. Medeltalet mellan nämnda belopp 2,325 kronor och 1,161 kronor

borde utgöra en efter de särskilda förhållandena i detta fall lämpad pension.

Omförmälda medeltal utgör 1,743 kronor, som torde böra avrundas

till 1,740 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre amanuensen i justitiedepartementet Einar

Lindström må från och med den 1 april 1930 under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 1,740 kronor.

Till vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt täckes Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall; och skall

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

Bihang till riksdagens protokoll 19:10. 1 sami. 99 haft. (Nr IVi.)

9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.