Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa delar av övning splatsen Backamo

1930-02-21 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:129, Angående försäljning av vissa delar av övning splatsen Backamo

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 129.

1

Nr 129.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående försäljning

av vissa delar av övning splatsen Backamo;

given Stockholms slott deli 21 februari 1930.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Harald Malmberg.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 21 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Bissmark, Johansson,

Dahl.

Departementschefen, statsrådet Malmberg anhåller att få underställa Kungl.

Maj:ts prövning frågan örn försäljning av vissa delar av övningsplatsen

Backamo samt anför därvid följande.

Övningsplatsen Backamo är belägen i Grinneröds och Hjärtuna socknar

av Göteborgs och Bohus län och omfattar följande fastigheter, nämligen:

1) en lägenhet med en areal av 39.6440 hektar, avsöndrad från 1/2 mantal

Kolbengtseröd nr 1 i Grinneröds socken (jordregisterbeteckning: Kolbengtseröd

lfl);

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 101 haft. (Nr 129.)

392 30 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 129.

2) en lägenhet med en areal av 5.2 o oo hektar, avsöndrad från J/« mantal

Bastebacka nr 1 i Grinneröds socken (jordregisterbeteckning: Bastebacka

i12);

3) hemmanet Vg mantal skatte Spriteröd nr 1 med en areal av 43.90oo

hektar i Grinneröds socken (jordregisterbeteckning: Spriteröd l1); samt

4) lägenheten Kläppmossen med en areal av 9.5500 hektar, avsöndrad från

Vg mantal Dunnebacken nr 1 i Hjärtuna socken (jordregisterbeteckning:

Dunnebacken l4).

Sedan särskilda utredningsmän tillkallats för att verkställa utredning och

avgiva förslag till disposition genom försäljning eller annorledes av sådana

lantförsvaret tillhöriga jordbruksfastigheter, lägerplatser, delar av lägerplatser

eller andra fastigheter, vilka icke vidare kunna anses erforderliga för försvarets

behov, hava dessa utredningsmän, vilka antagit benämningen lantförsvarets

markkommitterade, i skrivelse den 19 oktober 1929 framlagt förslag

rörande den framtida användningen av övningsplatsen Backamo. Kommitterade

hava därvid anfört i huvudsak följande.

Övningsplatsen Backamo vore belägen invid allmänna landsvägen mellan

Ljungskile och Hjärtum cirka 8 km. från Ljungskile järnvägsstation samt

27 km. från Uddevalla. Övningsplatsen, som syntes hava använts för Bohusläns

regementes räkning från 1720-talet, först såsom batalj onsövningsplats

och därefter för hela regementet, hade till en början innehafts på arrende,

men disponerades alltsedan 1860-talet under äganderätt.

Av de i övningsplatsen ingående fastigheterna torde de från respektive

V, mantal Kolbengtseröd nr 1 samt ’/4 mantal Bastebacka nr 1 avsöndrade

lägenheterna motsvara den ursprungliga campementsplatsen. Dessa lägenheter

hade förvärvats av Kungl. Maj:t och kronan genom köpekontrakt den

23 juni 1859, enligt vilket exercisfältet inköpts från Andreas Olsson i Kolbengtseröd,

Olof Svensson i Bastebacka och Mathias Olsson i Kolbengtseröd

mot en köpeskilling av 6,000 riksdaler riksmynt samt under villkor,

bland andra, att säljarna ägde, så länge fältet nyttjades till exercis, att, såsom

dittills skett då vapenövningar icke påginge, fritt begagna betet därstädes,

med undantag endast å den del av fältet, som kunde komma att såsom

lägerplats inhägnas, att kronan finge var som helst å fältet låta upptaga

diken och gropar, uppkasta vallar samt uppföra byggnader m. m.; och

hade säljarna förklarat sig villiga att utan ersättning underkasta sig den förlust

av bete, som kunde uppkomma såväl i nämnda hiinseende som även i

det fall att, vid blivande ständiga eller tillfälliga större truppsamlingar, hela

jordområdet behövde därvid användas. Örn fältet av kronan avyttrades,

skulle säljarnas rättighet till betets begagnande i och med detsamma upphöra.

I enlighet med köpeavtalets bestämmelser hade avgäld för de avsöndrade

lägenheterna fastställts genom länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län utslag

den 27 november 1861. Fastebrev för kronan hade utfärdats av Inlands

Fräkne häradsrätt den 15 januari 1863 (§ 3). Lägenheterna syntes vara

gravationsfria.

Genom brev den 16 april 1880 hade Kungl. Maj:t, med bifall till framlagt

förslag örn åtgärder för utvidgning av Backamo mötesplats, bemyndigat

arméförvaltningen att inköpa hemmanet Vs mantal skatte Spriteröd nr 1,

vilket i avbidan på beslutet förvärvats av Bohusläns regementes officerskår

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 129. 3

och civilstat. Genom köpekontrakt och köpebrev den 24 juni 1880 hade

hemmanet överlåtits på kronan mot en köpeskilling av 10,000 kronor. Säljarna

hade från köpet undantagit gårdens åbyggnader, bestående av boningshus,

ladugårdsbyggnad, redskapshus och spannmålsbod. Lagfart å köpet

hade meddelats kronan vid Inlands Fräkne häradsrätt den 19 juli 1880 (§ 12).

Vid inköpet hade hemmanet besvärats av en del inteckningar för jordupplåtelser

på 49 års tid, vilka inteckningar numera torde sakna betydelse.

Enligt en vattenavledningsförrättning av år 1882 hade hemmanet för uppskattade

1.2 032 hektar av i företaget ingående 6.2253 hektar deltagit i ett

företag avseende sänkning av Grindsjöbäcken och dess grenar inom Grinneröds

och Hjertums socknar. Numera torde icke kunna bliva fråga örn andra

kostnader för företaget än de, som betingades av skyldigheten att deltaga i

anläggningarnas underhåll.

Lägenheten Kläppmossen, avsöndrad från 1/8 mantal Dunnebacken nr 1

i Hjärtums socken, som avsetts till förbättring av skjutbanan, hade inköpts

genom köpeavhandling den 2 juli 1883 mot en köpeskilling av 1,246 kronor

96 öre. A fånget hade kronan erhållit lagfart vid Inlands Torpe häradsrätt

den 4 mars 1884 (§ 1 i lagfartsprotokollet). Enligt ett den 5 juni 1884 utfärdat

gravationsbevis vore lägenheten fri från gravationer. I köpeavhandlingen

hade säljaren, Herman Zetterberg, förbehållit ägaren av ,/8 mantal

Dunnebacken rätt att å de tider vapenövningar icke förekomme å mötesplatsen

begagna den vid gränsskillnaden utmed Olle Peter Anderssons ägor

löpande ägoväg, dock med skyldighet för honom att ensam underhålla vägen.

För skjutbanan hade vidare ett område örn I.0200 hektar av 18 mantal

Dunnebacken nr 1 genom arrendekontrakt av den 10 juli 1892 arrenderats

pa femtio år mot ett årligt arrende av 25 kronor, vilket kontrakt intecknats

den 7 maj 1894. Arrendekontraktet hade efter uppsägning den 15 februari

1923 upphört att gälla.

Genom överlåtelsehandling deli 26 februari 1902 hade av officerskårens

byggnader å Backamo till kronan överlåtits expeditionsbyggnaden och en

av officersbarackerna i fullgott och fullständigt skick mot en löseskilling av

15,676 kronor.

Sedan de på sin tid tillkallade sakkunniga för utredning rörande den

framtida användningen av arméns mötesplatser m. m. (generallöjtnanten

J. G. Björlin och riksdagsmannen Carl Persson i Stallerhult) i yttrande till

statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet hemställt, att utav Bohusläns

regementes officers- och underofficerskårer avgivna anbud å försäljning

till kronan av kårerna tillhöriga byggnader å Backamo icke måtte antagas,

utan kårerna anbefallas att själva utbjuda byggnaderna till försäljning,

samt att, för den händelse mötesplatsen ej skulle kunna användas för militärt

eller annat .statligt ändamål, densamma snarast möjligt måtte försäljas

a offentlig auktion till den högstbjudande för att användas till skogsodling,

ävensom att de kronan tillhöriga byggnaderna å mötesplatsen, vilka icke

lämpligen kunde för lantförsvarets räkning användas å annan plats, måtte

försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande, hade Kungl. Majit, som

icke funnit skäl antaga officers- och underofficerskårernas anbud örn inlösen

av byggnaderna, anbefallt arméförvaltningens for t i fika tion sele] tall emen t att

skyndsamt låta genom sakkunniga personer verkställa utredning och avgiva

förslag i fråga örn mötesplatsens framtida användning.

De av fortifikationsdepartementet tillkallade sakkunniga, domänintendenten,

majoren C. M. Ahlund, departementets domäntjänsteman, ryttmästaren B.

Grill och fortifikationsofficeren vid tredje arméfördelningen, kaptenen F.

Bergenstrahle, hade avgivit yttrande till fortifikationsdepartementet den 22

december 1915. För utredningen hade genom distriktslantmätaren J. E.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Jonsson upprättats en ny karta med beskrivning över mötesplatsen, dagtecknad

den 30 oktober 1914. De sakkunniga bade avslutat värderingen av mötesplatsen

med byggnader vid sammanträde den 18 juni 1915. Enligt värderingsinstrumentet

hade samtliga byggnader å mötesplatsen värderats till

22,305 kronor samt marken på följande sätt: Efterfrågan å mark för byggnadstomter

syntes utesluten, varför ingen markdel borde värderas i sådant

avseende. Med hänsyn till bristen på grustäkter i Bohuslän och då själva

exercisheden — lotterna A och B å den upprättade kartan — utgjordes av

gott grus, hade de sakkunniga ansett, att denna del av mötesplatsen borde

företrädesvis försäljas såsom grustäkt. Lotterna C, D, E och F å kartan syntes

icke lämpa sig till annat än jordbruk eller skogsodling. Lotterna C och D

hade fordom delvis varit odlade. Lotterna E och F utgjordes huvudsakligast

av mossmarker. Värdena för de olika områdena hade upptagits på följande

sätt:

Värde för

L

otter

jordbruk eller

skogsplantering

grustäkt

kronor

kronor

A.

39.6440

hektar

å

2,000 kr.........................

_

79,280

_

B.

5.2000

))

»

2.000 » ........................

—

—

10.400

—

89,680

_

C.

19.3000

»

200 » .......................

3,860

—

D.

1.9000

»

»

200 » ........................

380

—

E.

22.7000

»

)>

75 » ........................

1,702

50

F.

9.5500

»

»

75 » ........................

716

25

—

—

6.658

75

Summa för all mark kronor 96,338 | 75

De sakkunniga hade mottagit åtskilliga anbud och funnit sig böra förorda

dels ett i skrivelse den 8 december 1915 av Göteborgs och Bohus läns

landsting avgivet anbud å 39,925 kronor, avseende lotterna C, E och F samt

viss del av lotten B ävensom flertalet av de å mötesplatsen belägna, i anbudet

närmare angivna byggnaderna, varvid köpeskillingen dock skulle minskas

med 130 kronor per hektar för den del av ägolotten B, som icke skulle

ingå i köpet, och dels ett den 9 december 1914 av Carl Andersson i Backamo

avgivet anbud örn 400 kronor å ägolotten D enligt kartan.

Till de sakkunniga hade vidare överlämnats en den 16 juni 1915 dagtecknad

framställning till arméförvaltningen från järnvägsstyrelsen, i vilken

styrelsen — under framhållande att styrelsen, som för nya samt för utvidgningar

och underhåll av äldre bangårdsanläggningar och bansträckor vore i

behov av stora kvantiteter ballastgrus, länge haft sin uppmärksamhet fästad

på att gott och betydande mängder sådant grus vore till finnandes å den

grusås, som förut använts till lägerplats och exercished vid Backamo —

anhållit, att sådana åtgärder icke måtte vidtagas, att möjligheterna för styrelsen

att komma i besittning av de delar av åsen, som lämpade sig för

grusavverkning, försvårades eller att sådana dispositioner vidtoges, att statsverket

kunde komma att få vidkännas merutgifter, som kunnat undvikas, örn

marken direkt överlåtits från en gren av statsförvaltningen till en annan.

De områden styrelsen i första hand önskade komma i besittning av hade

angivits å en vid skrivelsen fogad karta. (Dessa motsvarade lotterna A och

B på de sakkunnigas karta.) De sakkunniga hade förhandlat med järnvägsstyrelsen

örn överlåtelse av området, men enighet hade icke kunnat uppnås

örn priset. Järnvägsstyrelsen hade slutligen i skrivelse till de sakkunniga

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Majus proposition nr 129.

den 23 november 1915 hemstad!;, att det måtte tagas i övervägande, huruvida

icke området, med hänsyn till att det redan tillhörde kronan, skulle

kunna överlåtas till statens järnvägar utan någon direkt kostnad för dessa.

Skulle området kontant betalas, hade priset synts icke böra sättas högre,

än vad som erhållits vid försäljning av motsvarande mark vid Backamo till

enskilda.

I sitt yttrande till fortifikationsdepartementet hade de sakkunniga framhållit,

att överlåtelse till järnvägsstyrelsen av området icke borde ske, utan

att lantförsvaret gottgjordes, men att det däremot vore lämpligt, att styrelsen

bereddes tillfälle att förvärva grustäkten, innan den utbjödes till enskild

spekulation, varvid betalningen borde ske efter värderingen av 2,000 kronor

jaer hektar. Därest detta pris syntes styrelsen för dyrt, varigenom försäljning

måhända ej skulle komma att ske, borde lantförsvaret icke avhända sig

området utan tillsvidare bibehålla det under sin egen förvaltning för att

framdeles, då spekulanter eventuellt anmälde sig, försälja detsamma i sin

helhet eller i flera poster. Då icke några byggnader avsåges att bibehållas

å området, ej heller något annat, som tarvade underhållskostnader, syntes

detsammas framtida förvaltning icke behöva draga några som helst omkostnader

under den tid det bibehölles i lantförsvarets ägo. De byggnader,

som landstinget icke önskade inköpa, hade ansetts böra försäljas på offentlig

auktion.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement hade avgivit utlåtande i

ärendet till Kungl. Majit den 8 april 1916 samt därvid, på anförda skäl,

hemställt, bland annat, att Kungl. Majit måtte, efter riksdagens hörande i

erforderliga delar, dels, med antagande av det utav Göteborgs och Bohus

läns landsting avgivna anbudet, bemyndiga departementet att å kronans

vägnar upprätta kontrakt örn försäljningen till landstinget, dels bemyndiga

departementet att försälja det med D betecknade området för 400 kronor,

dels föreskriva, att det med A å kartan betecknade området örn 39.64 4 0

hektar jämte 3.5 9 68 hektar av området litt. B finge mot ett vederlag till

lantförsvaret av 86,480 kronor överlämnas till järnvägsstyrelsen, med bemyndigande

dock för departementet att, därest järnvägsstyrelsen ej för

nämnda belopp övertoge områdena, försälja desamma till annan eller andra

för ett pris av 2,000 kronor för hektar och i avvaktan å sådan försäljning

låta utnyttja områdena såsom landnings- och startplats vid flygövningar för

försvarets räkning, dels ock bemyndiga fortifikationsdepartementet att låta å

offentlig auktion till den högstbjudande försälja de å Backamo befintliga,

kronan tillhöriga byggnader, vilka icke inginge i det av landstinget avgivna

anbudet.

Efter erhållen remiss hade järnvägsstyrelsen i utlåtande den 23 juni 1916

framhållit, att av verkställd utredning framgått, att erforderliga anordningar

för grusets utvinning från ett grustag å Backamo bleve förenade med stora

utgifter, särskilt för en 4.7 7 km. lång spåranläggning mellan Svenshögen

station och Backamo. Det vore därför föga sannolikt, att, såsom fortifikationsdepartementet

ansett, någon annan än järnvägen kunde ekonomiskt

utnyttja grustaget såsom sådant. Med hänsyn härtill och då det här icke

vore fråga örn att avhända statsverket någon egendom utan endast att överföra

ett staten tillhörigt område från ett ämbetsverks förvaltning till ett

annat, hade det synts styrelsen mindre lämpligt, att några kontanta medel

utbetalades av det ena verket till det andra. Styrelsen hade därför hemställt,

att området måtte kostnadsfritt stiillas till dess förfogande. Därest likväl

Kungl. Majit skulle anse, att ersättning borde utgå, hade styrelsen föreslagit,

att området icke borde betalas med högre pris per hektar än det, som lands
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

tinget förklarat sig villigt utgiva för elen del av mötesplatsen, landstinget

önskade förvärva.

I skrivelse till Kungl. Majit den 6 december 1916 bade vidare cliefen för

Bohusläns regemente, bland annat, anfört, att erfarenheten angående ställningskrigets

ökade betydelse medfört, att större uppmärksamhet däråt måste

ägnas även under fredsövningar. Att i närmaste trakten av Uddevalla utföra

övningar i ställningskrig hade stött på svårigheter. På grund av vid överlåtelsen

av regementets övningsfält uppsatta villkor, innefattande förbud att

därstädes företaga grävningar, hade detsamma ej kunnat användas för dydika

övningar. Annan lämplig terräng i förläggningsortens närhet kunde ej heller

anskaffas för rimlig kostnad. Jordmånen i trakten utgjordes för övrigt i

regel av styv lera, vilket onödigt försvårade fältarbetens utförande, varjämte

berggrund oftast omöjliggjorde grävningar till större djup. Under det då

gångna utbildningsåret hade därför bataljoner och skolkompanier förftyttats

till regementets gamla övningsplats Backamo, där tillfälle erbjudits att under

gynnsamma förhållanden företaga övningar i ställningskrig. Enär regementet

genom övningsplatsens försäljning ställdes inför utsikten att berövas all

möjlighet att på ett fältmässigt sätt utföra övningar omfattande ställningskriget,

hade regementschefen hemställt, att försäljning ej måtte komma till

stånd.

I häröver den 7 december 1916 avgivet utlåtande hade chefen för tredje

arméfördelningen hemställt, att Kungl. Majit måtte förordna, att en fullständig

utredning av frågan angående anskaffning för Bohusläns regementes

räkning av för övningar i ställningskrig lämplig terräng skulle ske och —

för den händelse mötesplatsen Backamo därvid skulle befinnas vara den

lämpligaste platsen — i vad mån mark och byggnader likvisst skulle kunna

utan olägenhet avstås till försäljning, samt att möjligen föreliggande förslag

angående försäljning av kronans mark eller byggnader å Backamo icke måtte

tillsvidare föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.

Inspektören för infanteriet hade anslutit sig till vad regementschefen och

arméfördelningschefen anfört samt tillika såsom sin mening uttalat, att med

beslut örn försäljning av Backamo borde anstå, till dess sådan utredning

i frågan förelåge, att därav otvetydigt framginge, huruvida Backamo eller

del därav borde för kronans räkning och militära ändamål bibehållas.

Sedermera syntes flertalet å Backamo befintliga byggnader hava bortflyttats

eller försålts, men i övrigt hade icke några åtgärder vidtagits för

mötesplatsens disposition för militära eller andra ändamål.

Sedan fortifikationsdepartementet på markkommitterades begäran infordrat

uppgifter rörande den nuvarande användningen av Backamo, hade befälhavaren

för Bohusläns regemente i en till kommitterade överlämnad skrivelse

av den 14 augusti 1928 anfört, bland annat, följande: Kronan ägde på Backamo

för närvarande tre baracker, därav en äldre, samt ett förutvarande sjukhus.

För underhåll av byggnaderna hade de senaste åren disponerats ett

årligt anslag av 500 kronor. Tillsyningsmannen på Backamo uppbure dessutom

ett ärligt arvode av 234 kronor jämte dyrtidstillägg. Inkomsterna för

kronan utgjordes av årsarrendena för de utarrenderade områdena, vilka enligt

nu gällande kontrakt uppginge till 137 kronor. Detta belopp torde

kunna höjas något. Härtill komme ersättning för betesrätten inom det

gamla lägerområdet, utgörande 40 ä 50 kronor per år, samt försäljning av

skog, som visserligen icke kunde i större utsträckning ske varje år, men

som t. ex. senaste år inbragt 1,120 kronor. Enär exercisfältet i Uddevalla

vore mindre gynnsamt och övningsterrängen däromkring överallt tämligen

likartad, med branta, delvis kala berg och däremellan belägen sumpig skogs
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129. 7

terräng, erbjöde det stora svårigheter att finna för övningar lämplig och

framkomlig (beträdbar) terräng av önskvärd omväxling. Sådan funnes däremot,

mera påminnande örn vanlig mellansvensk terräng, vid Backamo, varför också

regementets övningar vid upprepade tillfällen varje år förlädes dit. Sålunda

förlädes »övningsbataljonen» dit i regel två gånger årligen omkring 6 ä 8

dagar, vidare understundom enstaka kompanier, ävensom då och då regementets

skolor för fast anställt manskap. Avståndet från Uddevalla till

Backamo vore 27 km., således en lämplig dagsmarsch. Genom nu befintliga

anordningar i kronans ägo funnes lämplig inkvarteringsmöjlighet för såväl

befäl och trupp som hästar. Extra kostnader för dylik förläggning vore

så gott som inga. Skulle däremot en liknande förläggning ordnas på annan,

kronan icke tillhörig mark, tillkomme utgifter för kvarter- eller bivackplats,

inkvartering av staber och inspekterande, eventuellt markskadeersättning

samt dessutom ökade kostnader för halm (som nu kunde förvaras för flera

tillfällen), ved, stallutrymme och dylikt. Såsom landningsplats för flygplan

lämpade sig Backamo synnerligen väl och torde vara en av de få platser

inom Bohuslän, som ägnade sig härför. Sedan förutvarande Västgöta regemente

numera indragits, hade Bohusläns regemente icke något annat truppförband

i sådan närhet, att gemensamma övningar kunde komma till stånd

vid andra tillfällen än då arméfördelnings- eller större fälttjänstövningar

ägde rum, vilket torde medföra, att regementet hädanefter Ange än mera

anledning att förlägga sina övningar till Backamo, även under de årliga

regements- och repetitionsövningarna. Byggnaderna på Backamo foges delvis

ofta i anspråk vid tillfälliga förläggningar. Den äldre baracken disponerades

för uppställning av diverse fordon, för vilka utrymme icke funnes i

Uddevalla, varest sådant icke utan avsevärda kostnader för nybyggnadsarbeten

kunde åstadkommas. En eventuell försäljning av Backamo, som

föga torde lämpa sig för annat än skogsodling, syntes icke kunna inbringa

statskassan något större belopp, i synnerhet örn de utgifter, som därmed

skulle förorsakas kronan på andra områden av förvaltningen, frånräknades.

Av det anförda framginge sålunda den betydelse, Backamo fortfarande ägde

för regementets övningar, framför allt för dess fältmässiga utbildning.

Möjligheten att dit kunna förlägga skolor och truppförband för sådana tillämpningsövningar,

som krävde omväxlande och åtminstone för manskapet förut

obekant terräng, kunde svårligen uppskattas i pengar. Regementsbefälliavaren

hemställde därför, att, då frågan om den framtida dispositionen av regementets

förutvarande övningsplats Backamo toges under omprövning, densamma

såsom fortfarande erforderlig för försvarets behov måtte tillsvidare, så länge

detta förhållande ägde bestånd, bibehållas under regementets förvaltning

och vård såsom en synnerligen önskvärd tillgång för befordrande av dess

fältduglighet.

Chefen för västra arméfördelningen hade instämt i vad regementsbefälhavaren

sålunda anfört.

Sedan härefter kommitterade begärt närmare upplysningar rörande de

smärre jordområden, vilka för det dåvarande vore utarrenderade, hade regementsbefälhavaren

i skrivelse till kommitterade den 28 november 1928 meddelat,

att följande jordområden vore utarrenderade:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Majus proposition nr 129.

Nr å

området

Areal

kvm.

Arrendatorns namn

Arrendeavgift

kronor

i

ISO

Johan Hofstedt.................

1

1 —

2

6,500

Emil Olsson...........

25 | —

3

1.450

Leon. Johansson-Eld.....

5 —

4

330

J. A. Wadman ..............

5 -

5

3,800

Carl Andersson............

15 —

6

1,450

Ingegerd Johansson................

O j —

7 a

16,800

Edvin Johansson ...........

50 1 —

7b

2,400

Densamme ............

i'' ~

7c

7,580

Densamme .................

15 1 —

8

1,030

Maria Forsberg............

10 —

9

610

Mathilda Ekström

2 _

10

360

Emanuel Lindell ................................................

3 1 —

Tillika hade överlämnats en kartskiss över mötesplatsen, varå de olika

områdena upptagits, samt det formulär till arrendekontrakt, som i allmänhet

använts vid upplåtelserna.

Kommitterade hade därefter liänvänt sig dels till järnvägsstyrelsen och

dels till Göteborgs och Bohus läns landsting med anhållan örn upplysning,

huruvida något intresse alltjämt förelåge från deras sida för förvärv av markområden

å Backamo. I skrivelse till kommitterade den 21 november 1928

hade emellertid järnvägsstyrelsen meddelat, att styrelsen icke numera ansåge

sig böra ifrågasätta förvärvande för statens järnvägars räkning av grusförekomsten

å Backamo. Genom protokollsutdrag av den 6 juni 1929 hade

vidare Göteborgs och Bohus läns landstings förvaltningsutskotts sjukvårdsavdelning

_ meddelat, att, då tuberkulossjukvårdsfrågan inom landstingsområdet

delvis lösts och i övrigt vore på väg att lösas efter i vissa avseenden

andra linjer än som tänkts, då frågan om förvärvande av sjukhusområdet å

Backamo senast varit på tal, landstinget, så vitt nu kunde förutses, icke

vore för sjukvårdsändamål i behov av något område av platsen i fråga.

På förfrågan hade däremot vägstyrelsen i Inlands Fräkne härad meddelat,

att väghållningsdistriktet hade intresse av att för grustäkt förvärva ett

område av mötesplatsen.

För att bilda sig en uppfattning örn mötesplatsens betydelse och behövlighet

för Bohusläns regemente samt möjligheterna för dess försäljning hade

kommitterade den 12 juni 1929 avlagt besök vid regementets övningsplats i

Uddevalla samt å Backamo.

Beträffande övningsplatsen vid Uddevalla hade kommitterade funnit de

anmärkningar, som framställts mot densamma från regementsbefälhavarens

sida, i stort sett befogade. Övningsplatsen skulle dock få större värde, örn

dels områdena vid dess norra ända vid Stora Svartebäcken kunde förvärvas^

dels exercisfältet kunde utvidgas genom inköp av en del smärre områden

vid Baggeby i närheten av kasernen.

Då kommitterade vid besöket å Backamo kommit till den uppfattningen,

att en flygplats skulle utan nämnvärda kostnader kunna inrättas

därstädes, hade kommitterade hos flygstyrelsen förfrågat sig rörande lämpligheten

härav.

Efter undersökning å platsen hade flygstyrelsen i skrivelse till kommitterade

den 30 juli 1929 hemställt, att nyttjanderätten av ett å en skrivelsen

bifogad kopia av karta över Backamo med rött angivet område måtte överlåtas

till styrelsen såsom flygfält, enär tillgången på användbara flygplatser

i västra Sverige vore mycket ringa och tillgång till dylika platser i alla

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr I''2(J. 9

delar av Sverige vore ett oavvisligt krav för flygvapnets krigsberedskap och

övningar. Styrelsen hade även vissa anmärkningar att framställa mot två

ifrågasatta försäljningar av områden å mötesplatsen, till vilka anmärkningar

kommitterade skulle återkomma i annat sammanhang. På förfrågan av kommitterade

hade flygstyrelsen i skrivelse den 7 augusti 1929 förklarat sig för

sin del icke hava något att erinra emot att hela det å kartan med A betecknade

området, med undantag av de områden, som skulle försäljas, överlämnades

till styrelsens förvaltning. Härigenom skulle nämligen vinnas den

fördelen, att det område, som ställdes till styrelsens förfogande, utgjorde

en för sig bestående fastighet — lägenheten Kolbengtseröd 1® — varför

någon lantmäteriförrättning för dess avskiljande icke komme att erfordras.

Dessutom finge styrelsen i sin hand att förebygga, att för flygningen

hindrande skog uppvuxe å lägenheten sydväst örn själva flygfältet.

Mot ett överlämnande till flygstyrelsen av vad som kunde återstå av lägenheten

Kolbengtseröd l9 efter de försäljningar, som nedan föresloges, hade

kommitterade icke något att erinra.

I förenämnda skrivelse den 28 november 1928 hade regementsbefälhavaren,

med anledning av från kommitterades sida ifrågasatt försäljning av de utarrenderade

lotterna, anfört, att, då övningsplatsen för regementets utbildning

vore av synnerligt värde, densamma icke — åtminstone icke i nämnvärd

mån — borde minskas, enär öyningsmöjligheterna därigenom i motsvarande

grad komme att beskäras. A andra sidan måste medgivas, att ett

avskiljande av vissa av de för närvarande utarrenderade små jordområdena

givetvis icke kunde medföra några större olägenheter, då desamma redan

vore inhägnade, odlade till trädgård eller åker och till och med i ett par

fall delvis bebyggda. De områden, som sålunda syntes utan alltför stor

olägenhet kunna avyttras, vore de på kartskissen med nr 1, 2, 3, 4, 9, 10

och 11 betecknade. Vid ett bedömande härav syntes emellertid även böra

tagas under övervägande, vad ur lantmäterisynpunkt härvid kunde vara att

andraga. Övriga bortarrenderade jordlotter borde icke lämpligen avyttras,

då därigenom de nuvarande, ur terrängsynpunkt naturliga gränserna skulle

komma att på ett mindre tilltalande sätt rubbas.

Så vitt kommitterade kunnat finna, talade sociala synpunkter i hög grad

för att samtliga arrendatorer av ifrågavarande områden bereddes tillfälle att

med äganderätt förvärva de områden, de nu innehade. För att erhålla en

i många fall välbehövlig utökning av de olika lägenheterna ävensom åstadkomma

en bättre avgränsning av det område, kronan komme att behålla,

ansäge kommitterade, att intagorna borde utökas till de ungefärliga gränser,

som angivits å det vid utredningen fogade exemplaret av den av A. Busck

år 1889 upprättade kartan över Backamo. Kommitterade holle före, att med

områdena 7 a, 7 b och 7 c även borde försäljas hela den kringliggande mossmarken,

som en gång utgjort skjutbana för regementet och som numera icke

torde vara av något större värde ur militär synpunkt. Efter dessa jämkningar

i de till försäljning avsedda områdena syntes fältet erhålla en så pass

tillfredsställande avgränsning, att något hinder icke borde möta mot försäljning

liven av de lägenheter, vilka regementsbefälhavaren ansett böra bibehållas.

Kommitterade hade från vederbörande arrendatorer infordrat anbud å de

områden, som eldigt det ovan anförda kunde komma i fråga till försäljning.

De avgivna anbuden motsvarade endast undantagsvis det efter 5 procent

kapitaliserade värdet av det nuvarande arrendet, men icke förty ansåge kommitterade

de erbjudna köpeskillingarna i regel fullt skäliga på grund av

markens ringa värde för jordbruksändamål. Med vissa jiimkningar i de erbjudna

beloppen, för att erhålla ensartade priser på likvärdig mark, ansåge

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Majus proposition nr 129.

kommitterade, att försäljning borde kunna ske i enlighet med vad nedanstående

tablå utvisade:

Ägofigur

nr

Ungefärlig

areal

kvm.

Köpare

Kronor

per kvm.

Summa

kronor

Nuvarande

arrende

m. m.

3

150

Johan Hofstedt..................

1 Kr. 1:—.

1 a

230

Densamme .....................

> c:a 0.08

30

_

\ Utvidgning.

2

6,500

Emil Olsson .....................

0.05

325

—

Kr. 25:—.

2a

1,800

Densamme .....................

0.04

72

—

Utvidgning.

3

1.450

Leonard Johansson-Eld ......

0.05

70

—

Kr. 5: —.

4

330

J. A. Wadman ..................

0.05

18

—

» 5: —.

4 a

6,000

Densamme .....................

0.02

120

—

Utvidgning.

5

3,800

Carl Andersson..................

0.05

190

—

Kr. 15: —.

5 a

10,000

Densamme .....................

0.0 4

400

—

Utvidgning.

6

1,450

Ingegerd Johansson............

c:a 0.10

150

—

Kr. 5: —.

6 a

4.000

Densamma .....................

0.0K

320

—

Utvidgning.

7a

16,800

Edvin Johansson ...............

0.03

504

—

Kr. 50:—.

7b

2,400

Densamme . .................

0.03

72

—

» 1: —.

7 c

7,580

Densamme ............

0.03

227

40

» 15: —.

7 d

300.000

Densamme .....................

0-002

600

—

Mosse.

8

1.030

Maria Forsberg..................

O.io

103

—

Kr. 10:—.

8 a

470

Densamma .....................

O.io

47

—

Utvidgning.

9

610

Emanuel Mattsson ............

0.05

30

50

Kr. 2: —.

10

360

Emanuel Lindell ......

0.04

14

40

» 3: —.

10 a

o.OOO

Densamme .....................

0.03

90

Utvidgning.

10 b

3,000

Densamme .....................

0.03

90

»

Vid uppgörande av förslaget hade kommitterade tagit hänsyn till den av

flygstyrelsen såsom önskvärd betecknade minskningen av det ägofiguren nr 2

angränsande området. Vad beträffade området nr 4 a, ansåge kommitterade ett

så lågt pris som 0.0 2 kronor per kvm. möjligt endast för sänkan intill övningsplatsens

gräns. Önskade Wadman inköpa ytterligare mark utöver den

å kartan angivna, borde han betala samma pris som vägstyrelsen för grustaget

eller 30 öre per kvm. Beträffande området nr 6 a borde iakttagas,

att förefintliga gropar betraktades såsom impediment och icke upptoges till

något värde. Området nr 9, som icke kunde bilda en för sig bestående

fastighet, hade kommitterade ansett böra försäljas till ägaren av angränsande

mark. Vid försäljning av områdena nr 10, 10 a och 10 b borde iakttagas,

att å den blivande fastigheten lades det servitutet, att byggnader eller andra

för flygning hindrande föremål icke finge uppföras å området, och hade

priset med hänsyn härtill nedsatts med ett öre per kvm. Försäljningsbeloppen

vore beräknade med hänsyn till att köparna ensamma skulle gälda

avstycknings- samt eventuella sammanläggnings- och lagfartskostnader. Då

en del av köparna torde hava svårt för att på en gång komma ut även med de

jämförelsevis obetydliga belopp, varom här vore fråga, syntes de, vilka önskade

begagna sig därav, böra erhålla rättighet att gälda köpeskillingarna under

loppet av tio år mot inteckningssäkerhet för ogulden köpeskilling för utestående

belopp samt mot erläggande av 5 procent ränta därå.

Vidare hade ordföranden i Inlands Fräkne härads vägstyrelse med skrivelse

den 6 september 1929 till kommitterade överlämnat protokoll, hållet

vid sammanträde med vägstyrelsen och ombud för samtliga socknar i häradet

den 5 september 1929. Enligt protokollet hade enhälligt beslutats att

till markkommitterade ingå med anbud örn inköp för grustäkt av cirka två

hektar av Backamo å den plats, som vid kommitterades besök utvisats av

vägstyrelsen (området hade ungefärligen utlagts å den utredningen bifogade

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl, Majus proposition nr 12D.

kartan) emot ett pris av 3,000 kronor per liektar, i vilket pris fri väg, vartill

gamla vägen vid mötesplatsens sydöstra gräns lämpligen kunde användas,

till och från grustäkten skulle ingå. Kostnaderna för områdets avstyckning

skulle bestridas av vägkassan. Köpeskillingen skulle erläggas

under loppet av tio år med yi0 årligen och med skyldighet för väghållningsdistriktet

att gälda 5 procent ränta å oguldet belopp.

Då Backamo för grustäkt på sin tid värderats till 2,000 kronor per

hektar, måste det erbjudna priset anses fördelaktigt. Ej heller mot övriga

villkor hade kommitterade något att erinra. Försäljningen torde icke innebära

något hinder för flygfältets utnyttjande.

Yidkommande sättet för försäljningarnas genomförande finge kommitterade

framhålla, att de områden, det här gällde, vore så pass obetydliga och

av så ringa värde, att en närmare bestämning av deras areal och gränser

icke syntes erforderlig för ett försäljningsbeslut. De smärre jämkningar i

de nu föreslagna avgränsningarna av desamma, som av olika skäl eventuellt

kunde erfordras, torde kunna företagas vid vederbörlig avstyckningsförrättning

samt köpekontrakt upprättas och köpeskillingarna definitivt bestämmas

först efter det områdenas areal blivit bestämd vid nämnda förrättning. I

sammanhang härmed torde ock köparna böra meddela, huruvida de önskade

gälda köpeskillingen kontant eller under tio år.

Återstoden av mötesplatsen, innefattande huvuddelen av ägorna till 1/8

mantal Spriteröd nr 1 samt lägenheten Bastebacka 112, inneliölle det forna

lägerområdet med de tre barackerna och sjukhuset, en del av exercisplatsen

med regementets minnessten samt sluttningarna ned mot Grinnerödssjön.

Området omfattade en hel del vackra partier och torde möjligen en gång

kunna bliva föremål för efterfrågan såsom tomtmark. För närvarande syntes

det dock icke kunna med någon fördel realiseras vare sig för tomt- eller

jordbruksändamål. Då härtill bomme, att tillgång till de kvarstående byggnaderna

inom området torde vara av värde både för regementet och flygvapnet,

ansåge kommitterade, att några åtgärder för försäljning av området

och byggnaderna för närvarande icke borde vidtagas, utan att detta tillsvidare

borde stå till regementets disposition. Skulle i framtiden området

visa sig erforderligt för något allmänt ändamål eller tillfälle yppa sig till

en fördelaktig försäljning, syntes emellertid den nuvarande dispositionen

av området böra upphöra.

Beträffande användningen av inflytande försäljningsmedel finge kommitterade,

med anledning av sina iakttagelser å övningsfältet vid Uddevalla,

framhålla, att därest tillräckliga skäl ansåges föreligga för utvidgningen av

detta övningsfält på föreslaget sätt, syntes medel härtill i viss utsträckning

kunna erhållas, örn nämnda försäljningsmedel reserverades för inköpen i

fråga. I annat fall borde dessa medel tillgodoföras lantförsvarets fond för

byggnader och andra försvarsändamål.

Under åberopande av det anförda föresloge kommitterade,

dels att de å den skrivelsen vidfogade kartan med. nr 1, 1 a, 2, 2 a, 3, 4,

4 a, 5, 5 a, (i, 6 a, 7 a, 7 b, 7 c, 7 d, 8, 8 a, 9, 10, 10 a och 10 b betecknade

områdana försåldes, områdena nr 10, 10 a och 10 b med servitut till förmån

för lägenheten Kolbengtseröd 1 9, att för flygning hinderlig bebyggelse av vad

slag det vara månde icke därstädes finge förekomma, till de personer och

till de priser per kvm., som ovan angivits, under villkor, bland andra, att

vid blivande avstyckningar de jämkningar i områdenas gränser, som då

kunde finnas nödiga, finge vidtagas, att köparna ensamma skulle gälda avstveknings-,

eventuella sammanläggnings- och lagfartskostnaderna, att de

köpare, som så önskade, ägde gälda köpeskillingarna under loppet av tio

år med en tiondel örn året med skyldighet att avlämna inteckningssäkerhet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Majus proposition nr 129.

för ogulden köpeskilling för utestående belopp samt erlägga 5 procent årlig

ränta därå,

dels att ett område örn cirka två hektar, till sitt läge ungefärligen angivet

å ovanberörda karta, försåldes såsom grustag till Inlands Fräkne

härads väghållningsdistrikt mot en köpeskilling, beräknad efter 3,000 kronor

per hektar, jämte fri väg till grustaget invid övningsplatsens sydöstra gräns

och under villkor, bland andra, att avstycknings- och lagfartskostnaderna

skulle gäldas av de väghållningsskyldige ensamma, att köpeskillingen finge

erläggas under loppet av tio år med en tiondel årligen, med skyldighet för

köparen att gälda 5 procent årlig ränta å oguldet belopp,

dels att genom ovanberörda försäljningar inflytande medel skulle, därest

de icke funnes böra reserveras för inköp av mark till utvidgning av övningsfältet

vid Uddevalla, tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och

andra försvarsändamål,

dels att återstoden av lägenheten Kolbengtseröd l9 ställdes under flygstyrelsens

vård och förvaltning för att i erforderlig omfattning iordningställas

såsom flygfält,

dels ock att återstoden av mötesplatsen, omfattande icke försålda ägor

till 7g mantal Spriteröd nr 1 och lägenheten Bastebacka 112 med kvarstående

byggnader, tillsvidare bibehölles för Bohusläns regemente.

Sedan arméförvaltningens fortifikationsdepartement anbefallts att avgiva

utlåtande över markkommitterades förslag, infordrade departementet yttranden

i ämnet från chefen för Bohusläns regemente samt chefen för västra

arméfördelningen. Med hänsyn till innehållet i dessa yttranden beslöt fortifikationsdepartementet

att uppdraga åt arméförvaltningens domäntjänsteman

att verkställa vissa utredningar på platsen. Domäntjänstemannen har därefter

den 15 januari 1930 till fortifikationsdepartementet avgivit utlåtande i

ämnet, varmed tillika överlämnats ett av honom jämte godsägaren Gustaf

Schiller — den sistnämnde biträde åt vederbörande domänintendent vid

saluvärdering av kronoegendomar i länet — den 14 i samma månad upprättat

värderingsinstrument beträffande de områden, som av markkommitterade

föreslagits att försäljas.

Chefen för Bohusläns regemente har anfört i huvudsak följande.

Regementschefen kunde icke instämma i markkommitterades uppfattning,

att efter av dem föreslagna jämkningar i de till försäljning avsedda områdena

övningsfältet skulle erhålla en så pass tillfredsställande avgränsning, att

något hinder icke borde möta mot en försäljning även av de områden, vilka

av regementsbefälhavaren ansetts böra bibehållas.

Emot en försäljning enligt av markkommitterade ifrågasatta villkor av de

med nr 1, 2, 3, 4, 7 a, 7 b, 7 c, 7 d och 10 betecknade områdena hade regementschefen

intet att erinra; dock syntes priset för området nr 4 oskäligt

lågt (innehavaren hade också själv erbjudit ett högre pris), varjämte köpeskillingarna

för områdena nr 1, 3, 4 och 10 vore så små, att inbetalningarna

borde kunna ske på en gång.

En försäljning av områdena nr 1 a, 2 a, 4 a, 10 a och 10 b tillgodosåge

endast rent privata förvärvsintressen och påkallades på intet sätt av något

behov att bättre avgränsa de därav berörda områdena, utan inskränkte

tvärtom på ett ofördelaktigt sätt den mark, som avsåges att bibehållas för

försvarets räkning. Försäljning av dessa områden avstyrktes därför.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Vidare avstyrktes försäljning av områdena nr 5, 5 a, 6 oell 6 a, enär dessa

på ett naturligt sätt hörde samman med den terräng, som under övningar

kunde användas.

Likaså avstyrktes försäljning av områdena nr 8 och 8 a. Dessa utgjorde

nämligen en liten fyrkant, som sköte in i det förutvarande lägerområdet

och inkräktade ofördelaktigt på en eljest lämplig uppställningsplats.

Vad anginge området nr 9, medförde det visserligen icke någon större

olägenhet att avyttra detsamma, men då nuvarande arrendatorn tydligen

icke hade någon större åtrå efter det och en försäljning skulle inbringa

allenast 30 kronor 50 öre, avstyrktes denna försäljning........

Härjämte borde ytterligare betonas, att sådana inskränkningar i övningsterrängen,

som vore föreslagna genom ett avskiljande just inom den smalaste

delen av övningsområdet av ägofigurerna nr 1 a, 4 a, 9, 10 a och 10 b,

skulle verka synnerligen menligt för rörelsefriheten, särskilt som dessa områden

i privat ägo helt säkert skulle komma att i en nära framtid upp
Frågan

ställde sig däremot i någon män annorlunda, då det gällde försäljning

av omkring två hektar såsom grustag till Inlands Fräkne härads

väghållningsdistrikt. Detta område syntes även framdeles kunna användas

under militära övningar. Något annat vore därför icke att erinra emot denna

försäljning, än att området skulle sa utstakas, att gränsen i sydost komme

att sammanfalla med kronans därvarande gräns intill Bastebacka ägor.

Beträffande iordningställande av flygfält och ett överlämnande för detta

ändamål till flygstyrelsens förvaltning av det härför ifrågasatta området hade

regementschefen intet att erinra, då tillgången på flygfält även vöre ett angeläget

försvarsintresse och de härför nödvändiga anordningarna icke syntes

behöva alltför mycket inkräkta på regementets rörelsefrihet under övningar

på Backamo.

Chefen för västra arméfördelningen har till alla delar instämt i regementschefens

yttrande.

Arméförvaltningens domäntjänsteman har i ärendet yttrat bland annat:

Ehuru det vid denna försäljning gällde jämförelsevis obetydliga värden,

ansåge domäntjänstemannen sig dock böra framhålla, att de av markkommitterade

åsätta jordvärdena i de flesta fall avsevärt understege det kapitaliserade

värdet efter 5 % av de nuvarande arrendeavgifterna. En försäljning

till de föreslagna värdena skulle alltså innebära en förlust för staten. Arrendeavgifterna

utgjorde sammanlagt 137 kronor. Det kapitaliserade värdet av

dessa bleve alltså 2,740 kronor. Summan av de av markkommitterade åsätta

värdena å de utarrenderade områdena (utom utvidgningarna) vöre 1,734 kronor

30 öre. Den nya värdering, som ägt rum den 14 januari 1930, hade

givit ett resultat, som i de flesta fall innebure åtskilligt högre värden än de

av markkommitterade åsätta. Summan av värdena enligt nyvärderingen

vore 2,662 kronor, vilket obetydligt understege det kapitaliserade värdet av

arrendeavgifterna. . .

Mossen (området nr 7 d) syntes vara en torvmosse. Visserligen vöre värdet

av en sådan för närvarande, då kolpriserna vore låga, mycket ringa, men

det torde icke vara uteslutet, att den i en framtid kunde bliva värdefull.

Dessutom torde värdet av skottvallarnas grus och sand mer än väl täcka

den föreslagna köpeskillingen av 600 kronor. Att sälja den till ett så lågt

pria som 20 kronor per heldar kunde under inga omständigheter tillstyrkas,

så mycket mer som en del av mossen fortfarande tjänade regementet såsom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majus proposition nr 129.

fältskjutningsterräng. Visserligen hade regementschefen förklarat sig kunna

avsta den till försäljning, men det vöre helt naturligt med tanke på att

kronan skulle få^ skalig ersättning och möjligheterna till förvärvande av

ovmngsmark i Uddevalla bleve större. Någon spekulant, som ville betala

skäligt pris, torde emellertid ej stå att få. Kronan borde därför icke för

närvarande avhända sig mossen.

Grusplatån vore av en betydande mäktighet. Att sälja delar av densamma

vöre att avstå från en synnerligen god inkomstkälla. Att åsen inneliolle

valdiga gruslager kunde lätt bedömas därav, att nära åsens fot mindre

grustag upptagits utan att urlager påträffats, oaktat groparna grävts minst

tva meter djupa Såsom exempel på grusets värde på platsen kunde anföras,

att fran ett mindre grustag på angränsande mark hade sålts grus för

ett pris av oO ore per enbetslass om cirka 4 lil., d. v. s. för mer än 1 krona

per korn. Den ringa förekomsten av gott väggrus i trakten gjorde också,

att möjlighet. till grustäkt vöre synnerligen eftertraktad av alla, som

bodde invid asen, ty det läge i öppen dag, att här funnes goda affärer att

gora.

En försäljning ay områdena nr 4a, 5a, 6a samt Kia och b skulle med

storsta sannolikhet hava den påföljden, att dessa områden förr eller senare

antingen såldes till vagstyrelsen eller också att grustäkt öppnades därstädes

av köparna sjelva. Meningen med en försäljning syntes ändock vara, att

köparna lamnades tillfälle att utvidga sitt jordbruk.

Enligt domäntjänstemannens förmenande borde kronan behålla i sin ägo

den stora grustillgången å ovmngsplatsen och icke genom slumpförsäljning

bita vare sig vagstyrelsen eller enskilda bliva ägare till större eller mindre

delar därav, vilka, förutom sitt ekonomiska värde, vore oundgängligen nödvändiga

att disponera för militära ändamål.

... Pet„syntes slutligen domäntjänstemannen, att markkommitterade icke anfort

något som helst skäl för att tilldela arrendatorerna större områden än

de av dem nu brukade. I de allra flesta fall läge den huvudsakligaste delen

av arrendatorernas jordegendom utanför kronans område, och de hade där

nödiga betesmarker. I detta senare hänseende funnes således icke heller

någon anledning till utökning.

pomäntjänstemannen föresloge, att områdena nr 1, 2, 3, 4, 7 a, 9 och 10

försåldes till de nuvarande arrendatorerna, därest dessa önskade inköpa områdena

till de pris, som värderingsinstrumentet av den 14 januari 1930 utvisade.

J

I utlåtande den 1 februari 1930 har arméförvaltningens fortijikationsdepartement

åberopat vad domäntjänstemannen yttrat samt för egen del anfört

följande.

,... orGfikationsdepartementet hade från vederbörande spekulanter låtit införskaffa

skriftliga besked, huruvida de vore villiga att till de i värderingsinstrumentet

av den 14 januari 1930 upptagna priser — i den mån dessa

?.vers. ,e§® , ay markkommitterade föreslagna — inköpa sådana lotter, vilkas

försäljande kunde komma i fråga. Flertalet anbudsgivare hade godtagit de

o °^e priserna, men några hade avstått från att köpa mark till de senast

åsätta priserna.

Kommitterade hade föreslagit, att de å den utredningen närslutna kartan

1 m n l af 2’ I ai 4’ 4 a> 5> 5 a'' 6’ 6 a’ 7 a, 7 b, 7 c, 7 d, 8, 8 a, 9, 10, 10 a

betecknade lotterna samt ett område örn cirka två hektar, utgörande

grustag, skulle försäljas. Vissa modifikationer i kommitterades förslag vore,

påkall d^ re^emen^sc^ie7ens oc^ domäntjänstemannens yttranden framginge,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Beträffande lotten nr 1 tillstyrkte departementet, att densamma försåldes

till Johan Hofstedt för 8 öre per kvadratmeter. Däremot avstyrktes försäljning

av lotten nr 1 a. Försäljning av lotten nr 2 till Emil Olsson för det

av honom numera erbjudna priset, 7 öre per kvadratmeter (mot av markkommitterade

föreslagna 5 öre), tillstyrktes, varemot departementet icke

kunde förorda försäljning av lotten nr 2 a. I fråga örn lotten nr 3 hade

departementet intet att erinra mot att densamma försåldes till Leonard

Johansson-Eld för av honom nu godtaget pris av 8 öre per kvadratmeter

(mot av kommitterade ifrågasatta 5 öre). Försäljning av lotten nr 4 till

J. A. Wadman till av honom godkänt pris av 8 öre per kvadratmeter (kommitterade

hade förordat 5 öre) tillstyrktes. Däremot måste departementet på

av regementschefen och domäntjänstemannen åberopade skäl motsätta sig

en försäljning av lotterna nr 4 a, 5, 5 a, 6 och 6 a. I fråga örn lotten nr 7 a

hade departementet intet att invända mot att densamma avyttrades till

Edvin Johansson till ett av honom antaget pris av 6 öre per kvadratmeter

(mot av kommitterade åsätta 3 öre). Vidkommande lotterna nr 7 b, 7 c och 7 d

hade Johansson befunnits icke villig betala högre priser än de av kommitterade

föreslagna, vilka visat sig vara alltför låga. Detta gällde särskilt lotten

nr 7 d, en mosse örn cirka 30 hektar, vars södra hälft, lägenheten Kläppmossen,

år 1883 inköpts för 1,246 kronor 96 öre, vilket motsvarade mer än

fyra gånger det värde, vartill kommitterade föreslagit försäljning. Området

nr 7 d användes fortfarande för militära övningar. Med hänsyn härtill och då

anledning icke förefunnes till antagande, att detsamma skulle kunna för närvarande

försäljas till sitt fulla värde, borde enligt fortifikation sdepartementets

förmenande frågan örn försäljning därav förfalla. Då lotterna nr 7 b och 7 c vore

belägna helt inom lotten nr 7 d:s gränser, borde en försäljning av desamma

uppenbarligen icke ske annat än i samband med försäljning av lotten nr 7 d.

Departementet hade hos kommerskollegium påkallat undersökning genom

statens torvingenjör av lotten nr 7d.

Med stöd av det anförda avstyrkte departementet således försäljning av

lotterna nr 7 b, 7 c och 7 d. Även avstyrktes, på grund av vad regementschefen

anfört, försäljning av lotterna nr 8 och 8 a.

Angående lotten nr 9 hade anbud förelegat från Emanuel Mattsson och

Johanna Mathilda Ekström. Mattsson hade emellertid förklarat sig icke villig

erlägga det pris av 8 öre per kvadratmeter (motsvarande för hela lotten 50

kronor), som vid värderingen den 14 januari 1930 åsatts lotten. Däremot

hade Johanna Mathilda Ekström anmält sig villig inköpa denna för nämnda

pris. Då regementschefen vitsordat, att densamma kunde utan större olägenhet

för kronan avyttras, funne departementet sig kunna tillstyrka lottens

försäljning till Johanna Mathilda Ekström för det sålunda av henne erbjudna

priset av 8 öre per kvadratmeter.

Vidkommande försäljningen av lotterna nr 10, 10 a och 10 b, hade departementet

ansett densamma i och för sig betänklig med hänsyn till det av

markkommitterade föreslagna servitutet, att för flygning hinderlig bebyggelse

därå icke finge förekomma. Departementet hade nämligen befarat, att denna

servitutsbestämmelse skulle kunna i fråga örn tillämpningen vålla tvistigheter

mellan kronan och köparen. Då nu därtill den av kommitterade tilltänkte

köparen Emanuel Lindell förklarat sig icke vara villig att betala det

vid värderingen den 14 januari 1930 åsätta priset, syntes frågan örn ifrågavarande

lotters avyttring böra förfalla.

Vad anginge det område om cirka två hektar, som föreslagits skola försäljas

till Inlands Fräkne härads vägliållningsdistrikt, finge fortifikationsdepartementet,

med åberopande av de utav domäntjänstemannen anförda

skäl, avstyrka försäljningen i fråga.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majus proposition ur 129.

Markkommitterade hade föreslagit, att köpeskillingarna borde få erläggas

under loppet av tio år. De flesta av dem vore emellertid så obetydliga, att

det icke torde vålla köparna någon nämnvärd svårighet att erlägga dem

kontant vid tillträdet. För övrigt skulle inkasserandet under tio år av ifrågavarande

iikvider vålla åtskilligt arbete och sannolikt även komma att medföra

kostnader, som icke stöde i rätt proportion till likvidernas storlek. Å

andra sidan måste givetvis beaktas, att det för en eller annan köpare kunde

vara svårt att vid tillträdet tillhandahålla hela köpeskillingen. Det syntes

därför lämpligt, att försäljningsmyndiglieten tillädes befogenhet att i särskilda

fall, där köparen sådant begärde och synnerliga skäl därtill förefunnes, medgiva

amortering av köpeskillingen under vissa år, som dock torde kunna

begränsas till högst tre. Köparen borde därvid åligga att ställa säkerhet,

som av försäljningsmyndiglieten prövades betryggande, för oguldna belopp

ävensom därå erlägga fem procent årlig ränta.

I likhet med markkommitterade förordade departementet, att vid blivande

avstyckningar av de till försäljning avsedda områdena smärre jämkningar

finge företagas beträffande dessas gränser, samt att det skulle åligga köparna

att gälda alla avstycknings- och lagfartskostnader. Enligt vad departementet

under hand inhämtat, torde dessa kostnader komma att ställa sig tämligen

måttliga.

Beträffande användningen av inflytande försäljningsmedel ansåge departementet,

att denna fråga icke borde sammankopplas med spörsmålet örn utvidgning

av Bohusläns regementes övningsfält i Uddevalla utan att medlen

borde, efter avdrag för av försäljningarna föranledda kostnader, tillgodoföras

lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.

Slutligen hade markkommitterade föreslagit, att den del av lägenheten

Kolbengtseröd l9, som icke skulle säljas, ställdes under flygstyrelsens förvaltning.

Av regementschefens yttrande framginge emellertid, att behov

alltjämt förefunnes för regementet att för övningsändamål få använda ifrågavarande

område. Det syntes därför knappast finnas någon anledning att till

flygstyrelsen överlämna dettas förvaltning, helst styrelsens intresse att få

begagna detsamma såsom flygplats kunde på annat lämpligt sätt tillgodoses.

Den av kommitterade föreslagna överflyttningen skulle sannolikt även medföra

ökade förvaltningskostnader för staten ävensom vissa praktiska olägenheter,

som kunde undvikas, därest hela mötesplatsens förvaltning framdeles

som hittills finge handhavas av regementet. Fortifikationsdepartementet avstyrkte

därför markkommitterades förslag i denna del.

Med åberopande av det anförda tillstyrkte fortifikationsdepartementet på

så sätt markkommitterades förslag, att departementet för egen del hemställde,

att Kungl. Majit måtte utverka riksdagens medgivande,

att av de å den i ärendet åberopade kartan angivna lotterna följande Ange

försäljas till nedannämnda köpare eller deras rättsinnehavare, nämligen lotten

nr 1 till Johan Hofstedt för 8 öre per kvadratmeter, lotten nr 2 till Emil

Olsson för 7 öre per kvadratmeter, lotten nr 3 till Leonard Joliansson-Eld

för 8 öre per kvadratmeter, lotten nr 4 till J. A. Wadman för 8 öre per

kvadratmeter, lotten nr 7 a till Edvin Johansson för 6 öre per kvadratmeter

och lotten nr 9 till Johanna Mathilda Ekström för 8 öre per kvadratmeter,

att vid lotternas avstyckning i avseende å desammas gränser, sådana dessa

funnes å ovannämnda karta angivna, finge vidtagas de mindre jämkningar,

som kunde befinnas lämpliga,

att köparna ensamma skulle gälda alla avstycknings- och lagfartskostnader,

att, där i särskilt fall köpare sådant begärde och synnerliga skäl därtill

vore, försäljningsmyndiglieten ägde medgiva köpeskillingens gäldande genom

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

avbetalningar under högst tre år från tillträdesdagen, på villkor, att köparen

för oguldna belopp ställde säkerhet, som av myndigheten godkändes, ävensom

därå erlade ränta efter fem procent örn året, samt

att inflytande försäljningsmedel, i den mån de icke erfordrades till täckande

av genom försäljningarna uppkommande kostnader, skulle tillföras lantförsvarets

fond för byggnader och andra försvarsändamål.

Av vad i ärendet förekommit framgår, att huvuddelen av övningsplatsen DepartementsBackamo

behöver disponeras för militära ändamål, nämligen såväl för att chofen.

tillgodose behovet av flygfält för flygvapnets räkning som för bedrivandet

av vissa övningar med Bohusläns regemente. Jag kan därför icke tillstyrka

försäljning av i övningsfältet ingående mark under annan förutsättning, än

att detta låter sig göra utan försämring av fältets användbarhet för övningsändamål.

Vid prövning av markkommitterades i ärendet framställda försäljningsförslag

har jag kommit till samma uppfattning som arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Jag anser sålunda, att försäljningen under förhandenvarande

förhållanden bör begränsas till att avse de å den i ärendet åberopade,

av A. Busck år 1889 upprättade kartan med nr 1, 2, 3, 4, 7 a och 9 utmärkta

ägolotterna och att köpeskillingarna böra bestämmas i överensstämmelse

med det vid värderingsförrättningen den 14 januari 1930 varje särskild

ägolott åsätta värdet per kvadratmeter, vilket, i de fall detsamma överstiger

vad markkommitterade föreslagit, blivit av vederbörande spekulant

godtaget. Såsom villkor för försäljningarna bör uppställas, att köparna skola

bestrida avstycknings- och lagfartskostnaderna för de förvärvade områdena.

På sätt fortifikationsdepartementet förutsatt, torde vid lotternas avstyckning

i avseende å desammas gränser, sådana dessa finnas angivna å förenämnda

karta, få vidtagas de mindre jämkningar, som kunna befinnas lämpliga.

Fortifikationsdepartementets hemställan i fråga örn amortering av köpeskillingarna

finner jag mig böra tillstyrka.

De inflytande köpeskillingarna böra, efter avdrag av försäljningskostnaderna,

tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.

På de av fortifikationsdepartementet anförda skäl anser jag den av markkommitterade

föreslagna överflyttningen av en del av övningsplatsen till flygstyrelsens

förvaltning icke böra ifrågakomma.

Jag vill slutligen nämna, att fortifikationsdepartementet i skrivelse till

Kungl. Majit den 6 innevarande månad meddelat resultatet av den utav

departementet hos kommerskollegium begärda undersökningen av lotten nr

7 d. Av det vid skrivelsen fogade, av torvingenjören Gustav Th. Sjögren

upprättade instrumentet över värderingen inhämtas, att — oavsett markvärdet

för mossbottnen — torven å området värderats till 5,405 kronor.

På grund av det ovan anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att av Backamo övningsplats de å den i ärendet åberopade, av A. Busck

år 1889 upprättade kartan med nr 1, 2, 3, 4, 7 a och 9 utmärkta ägolotterna

Bihang till riksdagens protokoll 1990. 1 sami. 101 käft. (Nr 129.) 392 3o 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

må försäljas till de i arméförvaltningens fortifikationsdepartements förenämnda

utlåtande den 1 februari 1930 omförmälda personer eller deras rättsinnehavare

samt till de priser och under de villkor i övrigt, som i utlåtandet

angivits, samt

att inflytande köpeskillingsmedel må, sedan försäljningskostnaderna avdragits,

tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Alf Elveria/.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:149 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av vissa delar av övningsplatsen Backamo jämte i ämnet väckta motioner. s. 13 i texten
  2. SU 1930:87 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa delar av övning splatsen Backamo jämte i ämnet väckta motioner. s. 7 i texten