Sök i Ratio Lex

Angående anslag till befrämjande av lantmännens a adels rör else

1930-02-21 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:131, Angående anslag till befrämjande av lantmännens a adels rör else

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

1

* Nr 131.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till befrämjande

av lantmännens a adels rör else; given Stockholms

slott den 21 februari 1930.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för denna dag vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs oeh Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

Utdrag av protokoll över fördbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 21 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,

Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Johansson anför:

I en till Kungl. Majit den 1 november 1929 ingiven framställning har

Sveriges allmänna lantbrukssällskap på anförda skäl hemställt om bidrag

av statsmedel för sällskapets verksamhet. Framställningen går

ut på dels att för budgetåret 1930/1931 skulle beviljas ett reservationsanslag

å 40,000 kronor för ordnande av revisions- och konsultationsverksamheten

för jordbrukets ekonomiska föreningar, dels att ett extra

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 1(13 hafi. (Nr 131.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl, Maj:ts proposition Nr 131.

anslag å 60,000 kronor skulle anvisas såsom bidrag till sällskapets upplysnings-

och organisationsverksamhet för den ekonomiska föreningsrörelsens

befrämjande.

I anslutning till berörda framställning har Kungl. Majit i statsverksproposition

till innevarande års riksdag, nionde huvudtiteln punkt 78,

under hänvisning till att ärendet då ännu var föremål för utredning, föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet som kunde varda

riksdagen förelagd, såsom statsbidrag till befrämjande av jordbrukets

ekonomiska föreningsrörelse beräkna för budgetåret 1930/1931 ett belopp

av 100,000 kronor.

Sedan nämnda utredning numera avslutats, tillåter jag mig att ånyo

anmäla lantbrukssällskapets framställning.

Innan jag närmare ingår därå, vill jag erinra, att enligt de för lantbrukssällskapet

gällande stadgar sällskapet har till uppgift att tillvarataga

och befrämja det svenska jordbrukets intressen bland annat genom att

verka för en rationell utveckling av jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse

genom sakkunnig rådgivande verksamhet ifråga örn föreningarnas

organisation och arbetsmetoder samt genom befrämjandet av en effektiv

kontroll och revision inom föreningsväsendet.

Sveriges allmänna

lantbrukssällskap.

I sin förevarande framställning anför lantbrukssällskapet i huvudsak

följande.

Ett bättre organiserande av jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse

skulle medföra en lyftning av jordbrukets ekonomi och därmed ett stärkande

av dess bärighet. Det är nämligen icke blott av vikt, att produktionen

rationaliseras utan även av minst lika stor betydelse, att jordbrukets

marknadsförhållanden så ordnas, att jordbruket för sina produkter

och förnödenheter uppnår så gynnsamma pris, som världsmarknadens

prisläge och landets speciella förutsättningar överhuvudtaget möjliggöra.

Det svenska jordbrukets marknadsförhållanden äro, enligt vad sällskapet

betonar, på många punkter och i olika hänseenden synnerligen ofördelaktiga

för jordbruksnäringens utövare. Detta sammanhänger icke endast

med jordbrukarnas ofta bristfälliga kännedom örn prisläget och marknadens

förutsättningar samt jordbrukets uppdelning på en mängd små enheter,

varigenom jordbrukarnas ställning på marknaden givetvis i och

för sig försvagas. Jordbrukets ogynnsamma ställning på marknaden beror

i hög grad även på bristande samarbete och osund konkurrens mellan jordbrukarna

inbördes. Det är enligt lantbrukssällskapets mening otvivelaktigt,

att en väl organiserad avsättning av jordbrukets produkter på såväl

export- som hemmamarknaden skulle medföra en högst avsevärd förbättring

av jordbrukets driftsresultat.

För rationalisering av jordbrukets marknadsförhållanden erfordras,

enligt vad lantbrukssällskapet framhåller, ökad ekonomisk och kommersiell

upplysning bland jordbrukets utövare men även en stark och livskraftig

jordbrukskooperation. Utan att förbise den privata handelns be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 131.

lydelse kunde man nämligen göra gällande, att en väl utvecklad och rationellt

skött andelsverksamhet är jordbrukets viktigaste hjälpmedel för

tillvaratagandet och hävdandet av dess intressen på marknaden. Det

krävdes emellertid härför icke endast ökad uppslutning kring jordbrukarnas

egna andelsföretag utan även en rationalisering av dessa företags

organisations- och arbetsformer, så att största möjliga affärsmässighet

och effektivitet uppnås vid företagens skötsel. Slutligen och icke

minst krävdes ett väl organiserat samarbete mellan andelsföretagen inbördes.

Örn jordbrukarna genom sin kooperativa verksamhet skulle

kunna uppnå ett verkligt inflytande på marknaden, måste nämligen de

lokala företagen samarbeta och vid behov sammanslutas till större ekonomiska

enheter, varigenom arbetsmetoderna kunde förenklas, omkostnaderna

nedbringas, bättre kvaliteter uppnås och förlustbringande konkurrens

undvikas. För utvecklande av föreningsverksamheten i här antydd

riktning behövde lantmännen och deras andelsföretag ett för tillvaratagandet

och befrämjandet av föreningsverksamhetens gemensamma

intressen samlande organ, som kunde sammanföra de ledande männen

inom de skilda andelsföretagen till organiserad samverkan, ordna behövlig

upplysnings- och informationsverksamhet i fråga örn andelsföretagens

rationella skötsel, genomföra enhetlig bokföring och effektiv revision

inom dessa samt för övrigt genom sakkunniga utredningar och undersökningar

biträda de ekonomiska föreningarna vid lösningen av förekommande

marknadsorganisatoriska problem. Genom lantbrukssällskapets

under år 1929 genomförda omorganisation hade jordbrukets andelsföretag

erhållit ett dylikt gemensamt organ.

Beträffande lantbrukssällskapets organisation och arbetsprogram för

nu ifrågavarande upplysnings- och organisations- samt revisions- och

konsultationsverksamhet har i en till framställningen fogad bilaga lämnats

följande närmare upplysningar.

De till sällskapet anslutna andelsföretagen och föreningarna äro för

sitt arbete sammanförda uti sektioner. Varje dylik omfattar alltså företag,

som hava samma arbetsfält. Mejeriföreningarna bilda sålunda sin

sektion, andelsslakterierna sin, äggförsäljningsföreningarna sin o. s. v.

Genom denna organisationsform sammanföras de ledande männen inom

varje kooperativ verksamhetsgren till samarbete gruppvis och grupperna

erhålla dessutom tillfälle att träda i beröring med varandra för att

behandla gemensamma frågor och ärenden, som röra andelsverksamheten

i allmänhet.

Sektionernas och de av dessa utsedda sektionskommittéernas viktigaste

arbetsuppgifter äro:

att sammanföra de ledande männen inom respektive föreningsgrupper

till överläggningar och beslut angående åtgärder av betydelse för tillvaratagande

och befrämjande av vederbörande föreningsgrupps intressen;
att

föranstalta örn särskilda utredningar och undersökningar uti föreningsgruppen

berörande spörsmål;

att befrämja ökat ekonomiskt samarbete mellan andelsföretagen i och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

för ett effektivt tillvaratagande av .iordbrukets intressen på såväl export-

som hemmamarknaden.

För utvecklandet och stärkandet av lantmännens föreningsverksamhet

kräves framför allt upplysning örn och instruktion rörande företagens

inre organisation och rätta skötsel samt revisionsverksamhet. Som ett

organ för dylika arbeten har av sällskapet upprättats en föreningsbyrå.

Arbetet inom denna kommer att omfatta upplysningsverksamhet berörande

jordbrukskooperationens uppgifter och betydelse, konsultationer,

utredningar och revisionsarbeten. Givetvis kunna och böra dessa arbetsgrenar

ej hållas strängt åtskilda.

Ju mera föreningarna nte i landet ansluta sig till det ordnade revisionsarbetet,

desto lättare kan sålunda den direkta revisionen sättas i

samband med en värdefull upplysningsverksamhet ej blott angående

skötseln av de reviderade företagen utan även beträffande det bästa

sättet för nya föreningars bildande och den för sådana lämpligaste organisationsformen.

Föreningsbyråns revisorer komma sålunda, i den

män de därtill befinnas lämpliga, att tillika få tjänstgöra som konsulenter

beträffande frågor, vilka beröra de olika andelsföretagens organisation,

skötsel och arbetsmetoder. Tydligt är, att just revisorn, vars uppgift

är att grundligt tränga in i ett företags hela organisation och arbetssätt,

bör vara den bäst skickade att ge behövliga råd och anvisningar

rörande detta och andra liknande företags skötsel, för så vitt han

över huvud taget besitter de personliga kvalifikationerna för konsultationsverksamhet

och blivit därtill utbildad.

I den mån denna revisions- och konsultationsverksamhet utvecklas och

växer skola revisorerna inriktas på att särskilt sätta sig in uti en viss

gren utav föreningsrörelsen. De skola sålunda utbildas till specialrevisorer

och experter för den ekonomiska skötseln av t. ex. mejeriföreningarna,

inköpsföreningarna o. s. v.

Förutom denna uppdelning gruppvis måste givetvis även företagas en

geografisk indelning uti olika revisionsdistrikt, ett för varje revisor.

Föreningsbyråns revisionsavdelning skall bestå av en föreståndare,

som tillika är ledare för revisorsutbildningen, samt behövligt antal revisorer

— konsulenter. Varje revisor anses årligen böra medhinna revisionen

av omkring 80 medelstora föreningar (andelsmejerier, inköpsföreningar,

jordbrukskassor). Årskostnaderna för varje revisor, vilka kostnader

skola utgå i årlig fast lön och därtill ett lämpligt avvägt dagtraktamente

samt reseersättning, beräknas till 8,000 å 8,500 kronor. Omkring

■!4 av året antages revisorn kunna användas för direkt revisionsarbete.

Resten av året bör hail kunna sysselsättas med upplysnings- och konsultationsverksamhet.

Enligt ovanstående beräkningsgrunder komma revisionskostnaderna

för en medelstor förening att uppgå till omkring 75

kronor.

Revisorernas utbildning för sin verksamhet skall ske dels genom praktiskt

deltagande i revisionsarbete under handledning av utbildad revisor,

dels genom nödig teoretisk specialutbildning å föreningsbyrån.

I samband med revisions- och konsultationsverksamheten kommer även

att upptagas arbete för rationell och enhetlig bokföring inom de anslutna

företagen.

För upplysnings- och konsultationsverksamheten skall vid sidan örn

föreningsbyråns revisorer och övriga tjänstemän även anlitas andra på

området sakkunniga arbetskrafter. Särskilt blir detta nödvändigt i bör
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131. 5

jan, innan revisionsverksamheten hunnit få så stor omfattning, att för

ändamålet nödiga arbetskrafter på denna väg i tillräcklig utsträckning

stå till förfogande.

I detta syfte skall sällskapet träffa avtal med i andelsverksamhetens

olika grenar sakkunniga personer att under längre eller kortare tid ställa

sig till förfogande för föreläsningsverksamhet och konsultationer samt

för utförande av undersökningar och utredningar angående för andelsverksamlieten

betydelsefulla spörsmål.

Pbl av föreningsbyråns viktigaste uppgifter är att biträda med och

utföra utredningar och undersökningar avseende organiserandet av ekonomisk

samverkan mellan de lokala andelsföretagen i ändamål att skapa

centrala kooperativa organ för ett rationellt ordnande av jordbrukets avsättningsförhållanden.

För dylikt utredningsarbete skola såväl föreningsbyråns

egna arbetskrafter som särskilda experter inom skilda grupper

av föreningsverksamheten anlitas.

Sällskapets upplysningsverksamhet i föreningsväsendets tjänst skall

anordnas efter tvenne huvudlinjer.

Den skall sålunda för det första rikta sig till den stora massan av jordbrukare

och avse att bland dessa sprida ökade insikter såväl örn jordbrukets

ekonomiska och kommersiella förhållanden i allmänhet som örn

andelsverksamhetens uppgifter och betydelse, allt i syfte att vinna jordbrukarna

för en ökad anslutning till jordbrukets andelsföretag och skapa

en upplyst och intresserad medlemskår inom dessa. Ifrågavarande upplysningsverksamhet

skall bedrivas dels genom föredrag, dels genom broschyrer

och tidningsartiklar.

Upplysningsverksamheten skall för det andra rikta sig på det inre

arbetet inom föreningarna och avse att genom konsultationer samt särskilda

informationskurser ge medlemmarna i föreningarnas styrelser

samt företagens funktionärer ökad skicklighet i att leda och kontrollera

de företag, vilkas intressen de blivit satta att bevaka. Vid dylika informationskurser,

vilka skola ordnas på skilda platser i landet, så att resekostnaderna

för deltagarna nedbringas, skola behandlas ämnen, som sammanhänga

med föreningarnas skötsel, inre organisation och affärsverksamhet

såsom kapitalanskaffning, bokföring och revision inom företagen,

varukännedom, standardisering och centralisering samt lagstiftnings-

och beskattningsfrågor, som beröra andelsverksamheten. Såsom

lärarkrafter vid denna undervisning skola i möjligaste mån anlitas ledande

personer inom elen centrala jordbrukskooperationen, varigenom

bland annat även uppnås, att de lokala föreningsledarna komma i personlig

kontakt med en högsta ledning inom andelsverksamheten på ifrågavarande

område.

Bär omförmiilda upplysningsverksamhet skall sålunda inriktas på att

rationalisera föreningarnas arbete. Skapandet av välskötta andelsföretag

är också den bästa och i liingden (Ion enda effektiva metoden för

vinnande av jordbrukarnas förtroende för och allmänna anslutning till

den jordbrukskooperativa verksamheten.

Sällskapets avsikt är vidare att vid sidan örn dess medlemsorgan,

Landtmannen, Tidskrift för lantmän, utgiva en populärt hållen tidskrift

för jordbrukets förenings väsende. I denna tillskrift, som är avsedd för

masspridning bland andelsföretagens medlemmar, skall i korta populära

artiklar behandlas de olika sidorna av jordbrukskooperationen samt i

övrigt ekonomiska och kommersiella spörsmål av betydelse för jordbruket.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr- 131.

Föreningsbyråns uppgift är även att bedriva statistisk verksamhet till

föreningsväsendets tjänst. För detta ändamål skall föreningsbyrån dels insamla

och utarbeta fortlöpande översikter över t. ex. produktionens omfattning

och avsättningens storlek inom viktigare områden av andelsverksamheten,

dels sammanställa årliga översikter över jordbrukskoo-,

perationens omfattning, antalet föreningar, medlemsantalet i dessa, andelsföretagens

omslutning jämte andra uppgifter, som äro av intresse för

belysandet av föreningsväsendets utveckling.

Vid sidan av föreningsbyråns verksamhet skall sällskapet genom sin

marknadsbyrå bedriva upplysningsverksamhet rörande prisförhållanden

å jordbrukets produkter och förnödenheter såväl på den inhemska marknaden

som i utlandet, utföra undersökningar och meddela informationer

om prislägets utveckling, marknadsförhållandena, marknadsutsikter och

på marknadsläget inverkande förskjutningar i produktionens omfattning,

handelsförhållanden och dylika faktorer. Marknadsinformationerna

skola spridas genom sällskapets egna tidskriftsorgan, genom den dagliga

tidningspressen och, i den mån så är lämpligt, även genom radio.

I sin framställning framhåller lantbrukssällskapet, att dess ekonomiska

resurser åtminstone tillsvidare äro starkt begränsade, varför sällskapet

icke i den omfattning, som för närvarande erfordras, kunde genomföra

ifrågavarande arbetsprogram. Till stöd för att statsmakterna

åtminstone temporärt borde lämna direkta understöd för jordbrukskooperationens

utveckling och rationalisering anför sällskapet jordbrukets

bekymmersamma läge i allmänhet samt den svaga ekonomi, med vilken

många av jordbrukets andelsföreningar hava att kämpa. Den upplysning

och reorganisation, som i stor omfattning och framför allt i de svagare

föreningarna erfordrades, för att jordbrukskooperationen skall på ett

mera tillfredsställande sätt fylla sin uppgift, skulle därför, örn föreningarna

måste helt lita till egna resurser, taga allt för lång tid att genomföra.

Jordbrukets svaga ekonomiska läge påkallade emellertid snar förbättring.

Det syntes därför rimligt, att staten, som för närvarande måste

vara varmt intresserad av alla rationella åtgärder till jordbruksnäringens

förkovran, lämnar jordbrukets andelsföretag en viss hjälp till självhjälp

och såmedelst påskyndar det nämnda rationaliseringsarbetet. Man torde

också kunna göra gällande att, när staten i så stor omfattning, som nu är

fallet, understödjer arbetet på höjandet av jordbrukarnas tekniska skicklighet

och stegringen av produktionen inom jordbruket, staten även bör

vara intresserad av att stödja det upplysningsarbete, som erfordras för

ett bättre ordnande av jordbrukets marknadsförhållanden.

Den erforderliga verksamheten för åstadkommandet av en sund och

kraftig utveckling av jordbrukets andelsrörelse anser lantbrukssällskapet

lämpligen kunna inordnas under nedanstående tvenne huvudrubriker.

1. Ordnad revisions- och konsidtationsverksamhet, som skulle avse att

förbättra andelsföretagens skötsel och arbetsmetoder.

2. Allmän upplysnings- och organisationsverksamhet, som skulle avse

att sprida kännedom om andelsverksamhetens uppgifter och betydelse för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Kr 131.

7

jordbruket, att organisera nya föreningar oell att åstadkomma ekonomisk

samverkan mellan andelsföretagen inbördes.

Beträffande grunderna för beräknande av de erforderliga statsbidragen

anför lantbrukssällskapet följande.

Statsunderstöd till en ordnad revisions- och kovsultationsverksamhet

synes enligt sällskapets uppfattning böra utgå till de ekonomiska föreningarna

direkt såsom bidrag till täckandet av kostnaderna för ifrågavarande

ändamål, under förutsättning att föreningarna själva även bidraga

till dessa utgifter. Genom att föreningarna själva bära en viss

del av kostnaderna för det revisions- och konsultationsarbete, varom här

är fråga, skapas enligt sällskapets förmenande den bästa garantien för

att de för ändamålet använda statsmedlen även komma till största möjliga

nytta. Det är även av vikt, att statsanslagen ställas till föreningarnas

förfogande under så fria former som möjligt. Den hjälp till självhjälp,

som här avsåges, skulle påtagligen komma till största möjliga

nytta och användning, örn den förmedlades till de olika föreningarna genom

något av deras egna centrala organ.

Det är givet, att kostnaderna för här omförmälda revisions- och konsultationsförrättningar

kunna växla inom mycket vida gränser, beroende

på de skilda föreningarnas storlek och läge samt övriga på uppdragets

omfattning inverkande omständigheter. Lantbrukssällskapet föreslår

följande grunder för statsanslagets beräknande.

Statsbidrag till revision genom fackutbildad revisor synes böra utgå

till föreningar, vilkas årsomsättning ej överskrider en miljon kronor,

och med ett belopp av högst 100 kronor per år och förening samt högst

hälften av hela kostnaden för ifrågavarande revision.

Statsbidrag till av sakkunnig person utförda särskilda konsultationsförrättningar

synes böra utgå med ett belopp av högst 50 kronor per förrättningsdag,

dock så att statsbidraget utgör högst hälften av föreningens

totalkostnad (dagtraktamente oell reseersättning) för ifrågavarande

förrättning.

För erhållande av ovannämnda statsbidrag böra av föreningarna anlitade

revisorer respektive sakkunniga vara auktoriserade av Sveriges

allmänna lantbrukssällskap, som även äger att förmedla A^erksamheten

ifråga samt å föreningarnas vägnar genom företeende av från dessa utställda

fullmakter och räkningar över förrättningskostnadema uppbära

ifrågavarande statsanslag.

Genom lantbrukssällskapets godkännande av revisorer och för konsultationer

anlitade sakkunniga bör nödig garanti erhållas för att endast

fullt kompetenta arbetskrafter användas för verksamheten ifråga. Sällskapet

torde nämligen genom sin verksamhet i övrigt och såsom ett gemensamt

men dock från direkt affärsverksamhet inom företagen fristående

organ för hela föreningsverksamheten på jordbrukets område

anses äga nödig kompetens för en dylik auktorisation, på samma gång

som organisationen och ledningen av ifrågavarande verksamhet härigenom

kommer att direkt utövas av andelsföreningarnas i sällskapets styrelse

valda förtroendemän.

Med hänsyn till såväl det föreliggande behovet som möjligheterna att

erhålla sakkunniga arbetskrafter för den ifrågavarande verksamhetens

bedrivande beräknar lantbrukssällskapet, att 20,000 kronor skulle vara

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

erforderliga för revisionsverksamheten och likaledes 20,000 kronor för

konsultationsverksamheten eller tillhopa 40,000 kronor, vilket belopp alltså

skulle anvisas såsom statsanslag för budgetåret 1930/1931.

För bedrivandet av den allmänno upplysnings- och organisationsverksamheten

till jordbrukskooiterationens befrämjande erfordras, enligt vad

lantbrukssällskapet framhåller, ett omfattande arbete. Till närmare belysande

härav anföres följande.

Skall jordbrukets föreningsväsende erhålla den önskade och för ett

rationellt ordnande av jordbrukets avsättningsförhållanden nödiga omfattningen,

mäste en effektiv muntlig såväl som skriftlig upplysningsverksamhet

organiseras. Omfattande utredningar och undersökningar

måste företagas för åstadkommandet av ett väl ordnat ekonomiskt samarbete

mellan de särskilda andelsföretagen. Experter för skilda områden

av föreningsväsendet måste för detta ändamål anlitas. Sammanträden

med dessa experter och med de ledande männen inom andelsföretagen

ute i bygderna måste anordnas i och för överläggningar och beslut

i de föreliggande organisationsspörsmålen. Hela denna verksamhet

kommer därför att draga betydliga kostnader. Det ligger även i sakens

natur, att kostnaderna för ifrågavarande verksamhet i många fall icke

kunna direkt påföras någon särskild förening. Med hänsyn till jordbrukets

ekonomiska svårigheter och det föreliggande behovet att snarast

möjligt bringa ordning och reda inom jordbrukets marknadsförhållanden

är det emellertid synnerligen önskvärt, att här omförmälda organisationsarbete

med det snaraste kommer till utförande.

Lantbrukssällskapets avsikt är, såsom förut framhållits, att nied all

kraft och i så stor omfattning, som dess för ändamålet tillgängliga medel

det möjliggöra, bedriva upplysningsverksamhet och arbeta för en

bättre organisation av jordbrukets föreningsväsende i överensstämmelse

nied de ovan angivna grundlinjerna. Såsom en fri och oberoende sammanslutning

av jordbrukets utövare vill sällskapet givetvis icke ifrågasätta

något statsunderstöd för bedrivandet av dess allmänna verksamhet.

Sällskapets mening är även, att dess ifrågavarande arbete i föreningsväsendets

tjänst framdeles skall kunna finansieras enbart medelst

från de anslutna andelsföretagen inflytande avgifter. Sällskapet saknar

emellertid för närvarande möjligheter att uteslutande med egna medel

genomföra här omförmälda upplysnings- och organisationsarbete i

den omfattning och med den skyndsamhet, som nu kräves.

Med hänsyn till, att en kraftig och sund organisation av det svenska

jordbrukets föreningsväsende är av utomordentlig vikt för hela jordbruksnäringen

och sålunda även är av stort allmänt intresse, torde det

kunna förutsättas, att staten skall finna skäl föreligga att genom ett

lämpligt avvägt anslag stödja ifrågavarande verksamhet. Härigenom

skulle vinnas, att den uppryckning och reorganisation av jordbrukets

förenings!örelse, som är så starkt av behovet påkallad, skulle kunna genomföras

effektivare, på kortare tid och i större omfattning än eljest

skulle vara fallet.

Det ligger i sakens natur, såsom även förut framhållits, att det är av

stor betydelse, att ett eventuellt statsanslag för ifrågavarande ändamål

lämnas under så fria och otvungna former som möjligt. Att binda verksamheten

genom detaljerade bestämmelser skulle icke föra till målet utan

rent av kunna skada föreningsväsendets sunda utveckling. Den verk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

samhet, som bär avses, är även av så skiftande natur, att några generella

former för beräkning av kostnaderna för de i verksamheten anlitade

arbetskrafterna näppeligen kunna på förhand uppställas.

Av skäl, som sålunda anförts, anser lantbrukssällskapet lämpligast, att

ett statsanslag för här avsedda ändamål ställes till sällskapets förfogande

såsom ett engångsanslag. Med hänsyn till det föreliggande behovet

räknas med ett anslag å minst 60,000 kronor.

Över ifrågavarande framställning hava yttranden infordrats från jordbruksutredningen,

lantbruksstyrelsen och statskontoret.

Jordbruks utredningen anför i utlåtande den 28 november 1929 i huvudsak

följande.

Det ogynnsamma ekonomiska läge, vari jordbruket sedan några år

ånyo befinner sig efter den av särskilda omständigheter framkallade goda

konjunkturen under världskriget och den närmare tiden därefter, beror

på ett flertal samverkande faktorer. Utan att i detta sammanhang kunna

ingå på en närmare analys härav, må endast framhållas, att orsakerna

torde vara att söka såväl i det internationella marknadsläget som i en

inom landet så småningom inträdd försämring i jordbrukets förutsättningar

att hävda sin plats i förhållande till den industriella produktionen.

Vad angår sist avsedda företeelse måste det anses ställt utom tvivel,

att försämringen i läget är att tillskriva en förskjutning till jordbrukets

nackdel i jordbruksprodukternas bytesvärde i förhållande till

andra nyttigheter, särskilt industriprodukter. Till ansenlig del beror

detta säkerligen på djupt liggande orsaker av såväl politisk och social

som ekonomisk natur. Huruvida ett förbättrat läge för jordbruket därutinnan

kan åstadkommas genom ingripande i en eller annan form från

det allmännas sida i utvecklingens gång, må nu lämnas osagt. För sin

del har jordbruksutredningen den icke lätta uppgiften att söka klarlägga

detta problem och har i sådant syfte igångsatt och planerat vissa förberedande

utredningar och överläggningar.

Emellertid finnas otvivelaktigt också andra mera gripbara orsaker till

de rådande missförhållandena. Vid upprepade tillfällen under senare år

har med styrka blivit framhållet, att en icke obetydlig del av skulden

till jordbrukets ogynnsamma ekonomiska utveckling är att söka i lantmännens

bristande förutsättningar i kommersiellt hänseende och deras

i stort sett ringa förståelse för nödvändigheten utav ekonomisk och organisatorisk

samverkan för ordnande av jordbruksprodukternas avsättning.

Jordbruksutredningen har redan vid utredningsarbetets planläggning

haft sin uppmärksamhet fästad på sistberörda spörsmål. I den män jordbruket

i allt större utsträckning övergått från naturahushållning till penninghushållning,

har för denria produktionsgren, liksom för andra, blivit

ett oundgängligt villkor icke blott att producera utan att producera

och sälja. Härför kräves i första hand, att den enskilde tillvinner sig en

starkare kommersiell inställning i skötseln av sitt jordbruksföretag. Men

det fordras också av honom, att han med öppet sinne för den organisatoriska

sidan av jordbrukets avsättningsproblem lämnar sin effektiva

medverkan till en sund och kraftig utveckling av jordbrukets andelsrörelse.

Vad en sådan andelsrörelse kan betyda för avsättningen av

Jordbruksutredningen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis ''proposition Nr 131.

jordbrukets produkter belyses genom utvecklingen i Danmark och Finland.

Vid studieresor, som medlemmar av jordbruksutredningen sistlidne

vår företagit till dessa länder, erhölls i skilda hänseenden bekräftelse

härpå. Det må visserligen medgivas, att förutsättningarna överhuvud

taget för jordbruket och dess binäringar i Danmark i viss mån

icke äro jämförbara med dem, som råda i vårt eget land. Men även örn

så är fallet, borde denna omständighet icke med fog kunna anföras som

tillräckligt bevis för att en effektiv andelsrörelse icke skulle kunna här

uppkomma och utvecklas. Den svenske lantmannens erkända självständighetssträvan,

som förvisso är en nationell tillgång av betydande värde,

borde icke skymma blicken för vad inbördes sammanhållning betyder för

uppnående av bättre ekonomiska förhållanden på jordbruksområdet. I

valet mellan å ena sidan obegränsad självständighet under fortsatt ekonomisk

svaghet och å andra sidan enig samverkan med ökad ekonomisk

styrka borde avgörandet icke vara svårt. Vad som kräves är emellertid

vidsträckt och intensiv upplysningsverksamhet bland jordbrukarnas

djupa led samt en redan under den grundläggande utbildningen systematiskt

genomförd betoning av avsättningsproblemets betydelse.

Med utgångspunkt från nu angivna synpunkter har jordbruksutredningen

å ena sidan trätt i samarbete med de kommitterade, som verkställa

utredning rörande den lägre lantbruksundervisningens ordnande,

för att för dem framhålla vikten utav, att ökat utrymme må vid lantbruksundervisningen

givas åt utbildning i lantbrukets avsättningsförhållanden.

Ä andra sidan har jordbruksutredningen hållit sig i kontakt

med de strävanden, som varit å bane inom Sveriges allmänna lantbrukssällskap

för att söka tillskapa en effektivt arbetande central för befrämjande

av jordbrukets andelsrörelse och för åstadkommande av erforderlig

ekonomisk stadga och sundhet inom föreningsväsendet. I den kommitté,

som av lantbrukssällskapet erhållit i uppdrag att utreda och framlägga

förslag till lämplig organisation för denna del av lantbrukssällskapets

arbete, har sålunda till en början en samt sedermera två av

jordbruksutredningens medlemmar deltagit, nämligen herrar N. Adler

och A. Pehrsson i Bramstorp. Dessa hava för sin del medverkat till

framläggande av det förslag, som innefattas i lantbrukssällskapets förevarande

framställning.

För egen del uttalar jordbruksutredningen sin anslutning till de av

lantbrukssällskapet utvecklade synpunkterna med avseende å behovet av

en rationellt ordnad upplysnings-, organisations- och revisionsverksamhet

till befrämjande av jordbrukets andelsrörelse. Denna verksamhet

måste omliänderhavas av ett med tillräckliga ekonomiska resurser utrustat

centralorgan, som är i stånd att handhava ledningen av organisationsarbetet,

att bedriva en saklig och effektiv upplysningsverksamhet

samt att genom ett fackligt revisionsarbete skapa garantier för en sund

ekonomisk utveckling av rörelsen. Avsikten med den av lantbrukssällskapet

nyligen företagna omorganisationen har varit att göra sällskapet

ägnat till att bliva ett dylikt centralorgan.

1 fortsättningen av sitt utlåtande erinrar jordbruksutredningen örn ti
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 131.

11

digare för motsvarande ändamål beviljade statsanslag. Av 1918 års riksdag

anvisades sålunda å extra stat ett anslag av 10,000 kronor till främjande

av upplysningsverksamhet rörande föreningar för ordnande av avsättningen

av lantmannaprodukter ävensom beträffande jordbrukskasserörelsen.

Bestämmelser rörande statsbidrag från detta anslag meddelades

i kungörelse den 3 december 1918 (nr 971). Enligt dessa bestämmelser,

som skulle lända till efterrättelse tillsvidare så länge anslag för

berörda ändamål fortfarande anvisades, skulle statsbidrag kunna utgå

för sådana av hushållningssällskap vidtagna åtgärder, som avsåge att

främja upplysningsverksamhet rörande föreningar för ordnande av avsättningen

av lantmannaprodukter ävensom beträffande jordbrukskasserörelsen,

vare sig genom mera allmän upplysningsverksamhet i angivna

syfte eller genom lämnande av råd och upplysningar vid bildande

av dylika sammanslutningar, tillhandahållande av normalstadgar, formulär

och dylikt. — Motsvarande anslag 10,000 kronor anvisades sedermera

årligen till och med år 1922. För budgetåret 1923/1924 beviljades

allenast ett belopp av 8,000 kronor för tillgodoseende av redan anmälda

anslagsbehov för kalenderåret 1923.

Vad beträffar de särskilda ändamål, för vilka statsanslag begäres i

lantbrukssällskapets nu ifrågavarande framställning uttalar jordbruksutredningen

följande.

Då frågan örn statsbidrag för organisations- och upplysningsverksamhet

till befrämjande av jordbrukets andelsrörelse nu ånyo förts fram

genom den av Sveriges allmänna lantbrukssällskap gjorda ansökningen,

får jordbruksutredningen för sin del tillstyrka, att anslag må för ändamålet

beviljas. Visserligen är jordbruksutredningen, som i fortsättningen

av sitt arbete skall söka utarbeta en plan för andelsverksamhetens

ordnande inom jordbrukets skilda grenar, ännu icke i tillfälle att slutligt

bedöma, huruvida uppgiften som centralorgan för andelsrörelsen

bör tilläggas lantbrukssällskapet. Men då det måste anses synnerligen

angeläget, att planmässiga åtgärder för andelsrörelsens befrämjande må

kunna vidtagas så snart som möjligt, torde hinder icke på denna grund

böra möta att bereda erforderliga bidrag av statsmedel redan för budgetåret

1930/1931. Anslaget torde böra ställas till Kungl. Majrts förfogande

för att användas, i den mån närmare riktlinjer för andelsverksamhetens

ordnande inom skilda produktionsgrenar bliva utarbetade och

av Kungl. Majit godkända. Därvid ligger det, enligt vad jordbruksutredningen

önskar framhålla, särskild vikt vid att tillse, att organisationen

av arbetet må bliva så ändamålsenlig och effektiv som möjligt. Erfarenheten

torde hava visat, att en sådan uppdelning av anslagsmedlen,

som skedde enligt den 1918 beslutade ordningen, icke kan anses lämplig.

Nödvändigt är, att verksamheten centraliseras och att statens bidrag

ställes till den centrala ledningens förfogande. Endast örn så sker,

kan man förvänta några mera påtagliga praktiska resultat av de av

staten för ändamålet gjorda uppoffringarna. Förslag i ämnet kommer

att av jordbruksutredningen framläggas under loppet av 1930.

Vad betrilffar det av lantbrukssällskapet begärda anslaget för revisions-

och konsultationsvorksamhct bland jordbrukets andelsföreningar

s. 12 Kontrollera mot PDF

Lantbruks
styrelsen.

12 Kungl. Majds proposition Nr 131.

torde böra framhållas, att åtgärder för reorganisation av den svenska

jordbrukskooperationen i första hand torde böra inriktas på att stärka

och konsolidera redan befintliga föreningar. Härvidlag bör en revisions-

och konsnltationsverksamhet av den art, som av lantbrukssällskapet

planerats, hava viktiga uppgifter att fylla. Enligt den avsedda ordningen

för anslagets disponerande skulle de såsom revisions- och konsultationsbidrag

utgående beloppen efter hand lyftas av lantbrukssällskapet

för att tilldelas de särskilda föreningar, som sökt sällskapets medverkan

för revisions- eller konsultationsändamål. Då riktlinjerna för

verksamheten i stort sett synts jordbruksutredningen lämpliga, tvekar

jordbruks utredningen icke att tillstyrka, att anslag av statsmedel ställes

till förfogande.

Vad angår de begärda statsanslagens storlek synes enligt jordbruksutredningens

uppfattning det till upplysnings- och organisationsverksamliet

avsedda beloppet (10,000 kronor knappast vara tillräckligt för att stå

i rimlig proportion till de betydande arbetsuppgifter och kostnader, som

i detta sammanhang måste tagas i betraktande. Emellertid vill jordbruksutredningen

icke ifrågasätta, att högre anslagsbelopp skall beräknas

för nästa budgetår, särskilt som närmare riktlinjer för verksamhetens

bedrivande under en längre tidsperiod ännu icke hunnit utarbetas.

Mot det för revisions- och konsultationsändamål beräknade beloppet

40,000 kronor har jordbruksutredningen intet att erinra. Båda anslagsbeloppen

torde böra givas karaktären av reservationsanslag.

Jordbruksutredningen hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte vidtaga

åtgärd för anvisande å riksstaten för budgetåret 1930/1931 av dels

ett reservationsanslag å 60,000 kronor till upplysnings- och organisationsverksamhet

till befrämjande av jordbrukets andelsrörelse, dels ock ett

reservationsanslag å 40,000 kronor såsom bidrag till bekostande av revisions-

och konsultationsverksamhet bland andelsföreningarna i enlighet

med det av Sveriges allmänna lantbrukssällskap framlagda förslaget.

Lantbruksstyrelsen anför i utlåtande den 18 december 1929 i huvudsak

följande.

Lantbruksstyrelsen, som i allmänhet finner alla lämpliga åtgärder till

stärkande av jordbrukets självhjälp genom sammanslutning värda stöd,

ansluter sig i princip till förslaget. Styrelsen anser sig dock böra framhålla

att, då här ifrågasättes, att statsbidrag må utgå med hälften av

kostnaden för ett arbete, som ledes av förmedlaren av statsbidraget, det

torde vara nödvändigt, att taxa för arbete och reseersättning, som här

avses, prövas och fastställes av Kungl. Majit. Örn det ifrågasatta anslagsbeloppets

storlek kan lantbruksstyrelsen i brist på varje fast utgångspunkt

för dess beräknande icke yttra sig.

Örn det också såsom allmän regel torde kunna förutsättas, att affärsdrivande

företag, sådana som jordbrukets kooperativa organisationer,

själva skola kunna bära egna revisionskostnader, så anser sig dock lantbruksstyrelsen

med hänsyn till rådande förhållanden böra såsom en tillfällig

åtgärd tillstj^rka det begärda anslagets beviljande.

Verksamheten till vidgande av jordbrukets andelsföreningsrörelse

skulle enligt förslaget gå ut på allmän upplysning och organisation. Nå
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

{ion mera ingående redogörelse, huru denna verksamhet tänkts ordnad,

har icke lämnats och ännu mindre någon verklig kostnadskalkyl. Sällskapet

har därför föreslagit, att ett engångsanslag av 60,000 kronor skulle

ställas till sällskapets förfogande för ändamålet. Enligt vad lantbruksstyrelsen

inhämtat, skulle den verksamhet, som detta anslag avser att

möjliggöra, sträcka sig över ett flertal år framåt. En av staten bekostad,

åt enskild organisation anförtrodd verksamhet efter sådana linjer torde

väl, såvitt lantbruksstyrelsen har sig bekant, knappast förut förekommit.

Därest medel för den ifrågasatta verksamheten må befinnas höra

ställas till sällskapets förfogande, höra dessa här liksom i andra snarlika

fall utmätas för ett år i sänder efter det behov, som skäligen kan anses

föreligga. Då inga bestämda regler för anslagets utgående lära kunna

fastställas, synes anslagets tillgodonjutande höra vara förenat med skyldighet

att årligen avgiva berättelse örn och ekonomisk redogörelse för

dess användande.

Jordbruksutredningen har emellertid anfört, att utredningen själv

upptagit frågan örn jordbruksandelsföreningsverksamhetens organisation

till behandling och att utredningen icke är beredd att nu taga ställning

till spörsmålet, huruvida statsmedel till upplysningsverksamhet å

området ifråga och organisation av denna föreningsverksamhet böra

ställas till lantbrukssällskapets förfogande eller ej. Utredningen, som

lär hava omfattande åtgärder till utveckling av jordbrukskooperationen

inom landet under övervägande, anser redan för budgetåret 1930/1931

minst 60,000 kronor vara behövliga för ändamålet och föreslår, att Kungl.

Majit måtte av riksdagen begära, att detta belopp måtte ställas till

Kungl. Majits förfogande utan direktiv, huru de skola utnyttjas.

Lantbruksstyrelsen, som Adil känner de svårigheter, vilka möta varje

försök att genomföra en mera allmän jordbrukskooperation och som

anser en sådan verksamhet utgöra en mycket beaktansvärd grund fölen

förbättring av jordbrukets ekonomiska läge, anser sig böra tillstyrka,

att medel för ifrågavarande ändamål ställas till Kungl. Majlis förfogande.

Med anledning av den ståndpunkt, jordbruksutredningen intagit

till lantbrukssällskapets förslag, anser sig lantbruksstyrelsen icke böra

föreslå, att Kungl. Majit nu tager närmare ställning till frågan örn anslagets

aiwändande.

Lantbruksstyrelsen förordar alltså bifall dels till lantbrukssällskapets

framställning om anvisande för budgetåret 1930/1931 av ett reservationsanslag

av 40,000 kronor att i mån av behov tillhandahållas för anordnande

av revisions- och konsultationsverksamhet inom jordbrukets ekonomiska

föreningar, under förutsättning likväl att hänsyn tages till vad

styrelsen ovan i denna del anfört, dels ock till jordbruksutredningens förslag

örn anvisande av 60,000 kronor att ställas till Kungl. Majits förfogande

till upplysnings- och organisationsverksamhet för främjande av

jordbrukets andelsrörelse.

Statskontoret har, under framhållande av att förevarande spörsmål i statskontoret.

väsentliga delar undandraga sig dess bedömande, anmält, att ämbetsverket

funnit sig böra biträda vad lantbruksstyrelsen i ärendet anfört.

Emellertid har statskontoret velat ifrågasätta, huruvida icke, såsom ock

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition Nr 131.

Departements
chefen.

av jordbruksutredningen föreslagits, jämväl de medel, vilka kunna varda

beviljade till upplysnings- och organisationsverksamhet för främjande

av jordbrukets andelsrörelse, lämpligen böra anvisas såsom reservationsanslag.

Vid diskussionen rörande orsakerna till jordbruksnäringens otillfredsställande

ekonomiska läge har från skilda håll och vid fyrfaldiga tillfällen

blivit framhållet, att skulden till den i stort sett ogynnsamma räntabiliteten

hos jordbruksföretagen i ej ringa utsträckning ligger hos lantmännen

själva, i det att de icke förstått att tillägna sig erforderlig kommersiell

inställning i sitt arbete för produkternas avsättning och icke heller

A7isat tillräcklig förståelse för ekonomisk och organisatorisk samverkan. Det

torde icke kunna förnekas, att förhållandena i vårt land i nu angivna

hänseende måste betecknas såsom mindre tillfredsställande. Andelsrörelsen

på jordbruksområdet har ingalunda nått den utveckling, som är nödvändig

för att den skall motsvara kraven på en effektivt arbetande kommersiell

organisation i jordbrukets tjänst. Detta gäller såväl försäljningsföreningarna

som inköpsorganisationerna och avser både handeln

inom landet och exporten. Erfarenheterna från andra länder belysa bäst,

vad en väl utvecklad andelsrörelse kan betyda för jordbruket i kommersiellt

hänseende. Även örn, såsom jordbruksutredningen framhållit, förutsättningarna

för jordbruket och dess binäringar i exempelvis Danmark

i viss mån icke äro jämförbara med dem, som råda i vårt eget land, borde

det dock icke vara omöjligt att även hos oss få till stånd en sådan samverkan

mellan jordbruksidkarna, som är en oundgänglig förutsättning

för en välordnad avsättning av lantbrukets produkter.

För att åstadkomma en starkare kommersiell inriktning hos lantmännen

av mera allmän och varaktig natur kräves till en början, att jordbrukarungdomen

redan på den fackliga utbildningens tidigare stadier liksom

ock under den fortsatta undervisningen bibringas grundliga kunskaper

örn lantbrukets kommersiella problem. Utbildningen bör läggas

så, att eleverna bliva väl förtrogna med varuavsättningens organisation

såväl på hemmamarknaden som på exportmarknaden samt erhålla nöjaktig

kännedom om olika på avsättningen och prisbildningen inverkande

faktorer. Ett viktigt led i utbildningen bör utgöras av ett studium av

andelsrörelsens principer, syften och arbetsformer.

En sådan redan på ett tidigt stadium åstadkommen kommersiell inriktning

hos lantmännen skulle föra med sig en bättre förståelse för marknadens

växlande behov och önskemål. Vidare skulle därmed följa en

större uppskattning av kvalitetsproduktionens betydelse och vikten av enhetlighet

i kvalitetshänseende — faktorer, som äro av avgörande betydelse

ur pris- och avsättningssynpunkt. Slutligen skulle en starkare kommersiell

betoning hos jordbruksidkaren otvivelaktigt också leda till större intresse

för en sådan effektiv samverkan mellan producenterna, som kunde

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

15

åtminstone i någon män motverka de ogynnsamma konsekvenserna av

den för jordbruket utmärkande, ofrånkomliga splittringen i produktionskänseende.

Då frågan örn den lägre lantbruksundervisningens planläggning för

närvarande är föremål för utredning genom särskilda sakkunniga, torde

det vara för tidigt att nu gå närmare in på detta spörsmål. Jag har

emellertid ansett mig böra i detta sammanhang bringa angivna synpunkter

i erinran på grund av den vikt, som bör tillmätas desamma vid behandlingen

av frågan örn lämpliga åtgärder för befrämjande på längre

sikt av jordbrukets avsättningsförhållanden.

För att andelsrörelsen på jordbruksområdet skall kunna bringas till

större livaktighet och utveckla sig i önskvärd riktning erfordras emellertid

också andra mera omedelbart verkande åtgärder. Frågan härom är

för närvarande under behandling inom jordbruksutredningen, som enligt

vad som uttalas i dess i förevarande ärende avgivna utlåtande har för

avsikt att därutinnan inkomma med förslag redan under innevarande år

Vad som erfordras är givetvis i första hand ett intensivt upplysningsoeli

organisationsarbete, vilket måste, örn det skall kunna uppnå erforderlig

effektivitet, bedrivas av ett med tillräckliga ekonomiska resurser

utrustat centralorgan. Otvivelaktigt torde en av orsakerna till den relativt

ringa utbredning, som andelsrörelsen vunnit inom vårt lands jordbruk,

ligga däri, att ett sådant centralorgan av tillräcklig auktoritet och

försett med nödiga medel hittills saknats.

Med hänsyn till nu angivna förhållande bör det hälsas med tillfredsställelse,

att sådan enighet bland lantmännen kunnat uppnås, som

ledde till den under föregående år beslutade omorganisationen av Sveriges

allmänna lantbrukssällskap i syfte att i denna sammanslutning erhålla

det behövliga centrala organet bland annat för andelsrörelsens befrämjande.

Beträffande sällskapets nya organisation och arbetsprogram tilllåter

jag mig hänvisa till den av mig förut återgivna redogörelsen härför.

Sammanfattningsvis må här endast erinras, att verksamheten skulle gå

ut på dels en ordnad revisions- och konsultationsverksamhet, som skulle

avse att förbättra andelsföretagens skötsel och arbetsmetoder, dels en allmän

upplysnings- och organisationsverksamhet. Denna skall avse att

sprida kännedom örn andelsverksamhetens uppgifter och betydelse för

jordbruket, att organisera nya föreningar och att åstadkomma ekonomisk

samverkan mellan andelsföretagen inbördes.

I stort sett synas mig de för verksamheten uppdragna riktlinjerna vara

lämpliga och ändamålsenliga. Efter vad jag inhämtat är omorganisationen

för närvarande under genomförande. Sällskapet lär redan lia

vunnit tillslutning av över 300 andelsföreningar inom skilda grenar av

lanthushållningen, omfattande i runt tal 100,000 medlemmar, och ytterligare

andelsföreningar väntas inom den närmaste tiden komma att ansluta

sig. Den i redogörelsen omnämnda föreningsbyrån har nyligen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

börjat sin verksamhet, ehuruväl med valet av ledare för densamma fått

anstå, till dess sällskapets styrelse i dess nya sammansättning hunnit

konstituera sig.

Då lantbrukssällskapet under åberopande av jordbrukets svåra ekonomiska

läge och andelsföreningarnas i allmänhet svaga ekonomi nu vädjat

till statsmakterna för erhållande av ekonomiskt bidrag till arbetet

för andelsrörelsens befrämjande, synes mig denna framställning under

förhandenvarande förhållanden vara förtjänt av beaktande.

Vad först beträffar den av sällskapet planerade revisions- och konsultationsverksamheten

må framhållas, att andelsrörelsens framgång överhuvudtaget

till väsentlig del är beroende därav, att utvecklingen sker efter

sunda och rationella ekonomiska principer, så att bakslag i form av fallissement

bland föreningarna i möjligaste män undvikas. Erfarenheten

har lärt, att knappast någonting är i så hög grad ägnat att motverka

andelsrörelsens tillväxt som inträffande förluster genom föreningars

konkurs eller likvidation. Verkningarna härav kunna, även örn förlusterna

i och för sig icke äro oöverkomliga, likväl för lång tid försvåra

eller rent av omöjliggöra organisationsarbetet icke endast inom orten

utan långt utanför den bygd, som närmast beröres av förlusterna. I och

för sig är ju detta också fullt förklarligt. Men härigenom framstår så

mycket tydligare angelägenheten utav, att föreningarna skötas på ett ur

ekonomisk synpunkt rationellt sätt och att kontroll- och revisionsarbetet

fungerar effektivt. Tanken på att genom särskilda konsulenter och revisorer,

utbildade av och anknutna till ett centralt organ, tillhandagå föreningarna

i deras verksamhet synes därför synnerligen beaktansvärd.

Lantbrukssällskapets hemställan, i vad den avser statsbidrag till revisions-

och konsultationsverksamlieten, går ut på att dylikt bidrag skulle

genom sällskapets bemedling lämnas till andelsföreningar, som för revision

respektive konsultation anlita personer, vilka för sådant ändamål

auktoriserats av lantbrukssällskapet. Bidraget till revision skulle utgå till

föreningar, vilkas årsomsättning ej överskrider en miljon kronor, med ett

belopp av högst 100 kronor per år och förening, dock högst med hälften

av hela kostnaden för revisionen. Bidraget till konsultationsförrättningar

skulle utgå med 50 kronor per förrättningsdag, dock högst med hälften

av föreningens totalkostnad (dagtraktamente och reseersättning) för

förrättningen. Statsbidragen skulle äga utbekommas av lantbrukssällskapet

på respektive föreningars vägnar efter företeende av räkning å

förrättningskostnaden samt förenings fullmakt att lyfta understödsbeloppet.

Mot nyssnämnda riktlinjer för utlämnande av statsbidrag till revisions-

och konsultationsverksamlieten har jordbruksutredningen i stort

sett icke haft något att erinra. Lantbruksstyrelsen, till vars yttrande

statskontoret uttalat sin anslutning, har ansett nödvändigt, att taxa för

revisions- och konsultationsarvodena samt för reseersättningen prövas

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

och fastställes av Kungl. Majit. För egen del är jag av den uppfattningen,

att nu ifrågavarande verksamhet, särskilt innan närmare erfarenhet

vunnits, bör hedrivas efter så fria former som möjligt. På grund

härav torde vara mindre lämpligt att redan från början binda arbetet

genom särskilda taxesatser för ersättningen. Örn så skedde, skulle man

kunna befara, att hinder i särskilda fall skulle — till skada för det syfte,

som med statsbidraget avses — kunna möta mot anlitande av just den

arbetskraft, som för ett särskilt ändamål skulle vara mest kvalificerad

och lämplig. Korrektiv mot missbruk i form av alltför höga ersättningar

torde i erforderlig mån ligga däri, att ersättningens fastställande sker av

lantbrukssällskapet, vars sakkännedom och omdöme i detta hänseende

synas i sig innebära nödig garanti.

Då jag icke har någon erinran att göra mot den uppskattning av anslagsbehovet,

som lantbrukssällskapet gjort, och mot vilken jordbruksutredningen

icke haft något att invända, tillstyrker jag, att för ändamålet

må anvisas ett anslag av tillhopa 40,000 kronor. Anslaget torde böra

givas karaktären av reservationsanslag.

Vad därefter beträffar det till upplysnings- och orgunisationsverksamhet

begärda anslaget har jordbruksutredningen, som förut nämnts, uttalat

som sin avsikt att i fortsättningen av sitt arbete söka utarbeta en

plan för andelsverksamhetens organisation inom jordbrukets skilda grenar,

varför jordbruksutredningen ännu icke vore i tillfälle slutligt bedöma,

huruvida uppgiften som centralorgan för andelsrörelsen bör tillläggas

lantbrukssällskapet. Med hänsyn till angelägenheten utav, att

planmässiga åtgärder för andelsrörelsens befrämjande må kunna vidtagas

så snart som möjligt, borde enligt jordbruksutredningens mening

hinder icke på denna grund möta att för nu ifrågavarande ändamål bereda

erforderliga bidrag av statsmedel redan för budgetåret 1930/1931.

Anslaget skulle ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att användas, i

den mån närmare riktlinjer för andelsverksamhetens ordnande inom skil

da produktionsgrenar bleve utarbetade och av Kungl. Maj:t godkända.

Även lantbruksstyrelsen — till vars yttrande statskontoret uttalat sin

anslutning — har tillstyrkt, att medel i angivet syfte må ställas till

Kungl. Maj:ts förfogande.

Med hänsyn till den betydelse, andelsrörelsen äger för en gynnsam utveckling

av jordbrukets ekonomi, synes det mig vara en även för det allmänna

angelägen uppgift att söka bidraga till denna rörelses reorganisation

och utvidgning. Jag tillstyrker därför, att statsanslag må anvisas

såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för en upplysnings- och

organisationsverksamhet huvudsakligen av det slag, som av lantbrukssällskapet

angivits. Det torde visserligen kunna ifrågasättas, att statsbidraget

ställes till lantbrukssällskapets förfogande. Med hänsyn särskilt

till det inom jordbruksutredningen pågående utredningsarbetet rörande

andelsrörelsens planläggning torde emellertid fog finnas för den upp
Bihang

till riksdagens protokoll Wilo. 1 sami. 103 haft. (Nr 131.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

fattning, som kommit till uttryck i de i ärendet infordrade yttrandena,

nämligen att ett eventuellt statsanslag tillsvidare må ställas till Kungl.

Marits förfogande att av Kungl. Majit, efter närmare prövning av frågan

örn lämpligt centralorgan för jordbrukets andelsrörelse, användas såsom

understöd till upplysnings- och organisationsverksambet för denna rörelses

befrämjande.

Vad angår anslagsbeloppets storlek har jordbruksutredningen som sin

uppfattning uttalat, att det av lantbrukssällskapet för ändamålet begärda

beloppet 60,000 kronor knappast vore tillräckligt för att stå i rimlig proportion

till de betydande arbetsuppgifter och kostnader, som i detta sammanhang

måste tagas i betraktande. Även för min del är jag av den

åsikten, att betydelsen för jordbruksnäringen i allmänhet av den fråga,

det här gäller, är så väsentlig, att uppoffringen från det allmännas sida

av ett större belopp än nyss nämnts vore motiverad. Lika med jordbruksutredningen

anser jag emellertid välbetänkt att icke ifrågasätta högre anslagsbelopp

redan för nästa budgetår, särskilt som närmare riktlinjer för

verksamhetens bedrivande under en längre tidsperiod ännu icke föreligga

utarbetade. Jag tillstyrker därför, att för ändamålet må av riksdagen för

budgetåret 1930/1931 äskas ett anslag å 60,000 kronor att ställas till Kungl.

Maj :ts förfogande för med anslaget avsett syfte. Jämväl detta anslag

torde böra givas karaktären av reservationsanslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1930/1931 anvisa

dels såsom bidrag för anordnande genom Sveriges allmänna lantbrukssällskap

av revisions- och konsultationsverksamhet inom jordbrukets andelsrörelse

ett extra reservationsanslag av ................ kronor 40,000,

dels ock såsom bidrag till upplysnings- och organisationsverksamhet för

befrämjande av andelsrörelsen inom jordbruket ett extra reservationsanslag

av ................................................ kronor 60,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

800782. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:379 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till befrämjande av lantmännens andelsrörelse jämte i ämnet väckt motion. s. 14 i texten
  2. SärU 1930:5 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition nr 131 angående anslag till befrämjande av lantmännens andelsrörelse jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten
  3. JoU 1930:1 Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet. s. 48 i texten
  4. JoU 1930:16 Jordbruksutskottets memorial Nr 16 s. 1 i texten