Sök i Ratio Lex

Angående rätt för lektorn C. G. Bondeson till viss tjänstårsberåkning

1930-02-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:140, Angående rätt för lektorn C. G. Bondeson till viss tjänstårsberåkning

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.

11

Nr 140.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt för lektorn

C. G. Bondeson till viss tjänstårsberåkning; given Stockholms

slott den 21 februari 1930.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majda,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Cl. Lindskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 21 februari 1930.

N ärvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,

Johansson, Dahl.

Föredragande departementschefen, statsrådet Lindskog, anför härefter:

Lektorn vid folkskoleseminariet i Umeå Carl Gunnar Bondeson har hos

Kungl. Maj:t gjort ansökning i fråga om sin rätt till tjänstårsberäkning för

uppflyttning i högre lönegrad.

Bondeson utnämndes och förordnades den 27 april 1917 att från och med

den 1 maj 1917 vid nämnda folkskoleseminarium vara adjunkt i ämnena

historia och geografi. Sedan han i december 1923 avlagt filosofie licentiat
-

Rätt för

lektorn C. G.

Bondeson

till viss

tjänstårs

beräkning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.

examen och i ansökning, som den 21 december 1923 inkom till skolöverstyrelsen

och som av överstyrelsen med den 27 december 1923 till ecklesiastikdepartementet

inkommet utlåtande överlämnades till Kungl. Majit, anhållit att

jämlikt, mom. 2 i övergångsbestämmelserna till kungörelsen den 16 september

1918, nr 757, bliva befordrad till innehavare av den mot hans adjunktsbefattning

svarande lektorstjansten vid seminariet, utnämndes och förordnades

han den 12 januari 1924 att från och med den 1 februari 1924 vid

seminariet vara lektor i ämnena historia och geografi.

Före sin berörda, hos Kungl. Majit gjorda ansökning örn tjänstårsberäkning

anhöll Bondeson hos skolöverstyrelsen att från och med den 1 januari

1929 få åtnjuta avlöning i andra lönegraden, men enligt beslut den 27 december

1928 fann överstyrelsen sig icke kunna bifalla den där gjorda ansökningen,

enär Bondeson först i samband med Kungl. Majits beslut den

12 januari 1924 örn hans utnämning från och med den 1 februari samma

år till lektor vid folkskoleseminariet erhållit behörighet till sådan tjänst samt

hans föregående tjänstgöring icke syntes böra tillgodoräknas honom för uppby

ttning i högre lönegrad.

I sin nu förevarande ansökning har Bondeson — under åberopande av

mom. 3 i kungörelsen den 15 juni 1922, nr 373, med ändrade bestämmelser

angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst —

anhållit att få, med tillgodoräknande av en del av sin tjänstgöring vid seminariet

före tillträdet till lektorstjänsten, åtnjuta ett ålderstillägg såsom

lektor från och med den 1 januari 1929.

Bondeson har tillika bland annat framhållit, att han från och med år

1919, då adjunktsbefattningarna vid folkskoleseminarierna förändrades till

lektorstjänster, under sju terminer realiter ehuru icke till namnet fullgjort

en lektors tjänståligganden och således utfört arbete, som i avseende å art

och omfattning svarade mot och vore jämförbart med det arbete, han sedan

som lektor haft att utföra.

Av vid ansökningen fogade handlingar inhämtas bland annat, att Bondeson

läsåret 1922/1923 och höstterminen 1923 åtnjutit tjänstledighet för fortsatta

universitetsstudier.

I ärendet hava utlåtanden avgivits den 29 januari 1929 av skolöverstyrelsen,

den 7 maj 1929 av statskontoret och den 7 februari 1930 av allmänna

civilförvaltningens lönenämnd.

Skolöverstyrelsen har därvid anfört bland annat följande:

Bondesons tjänstgöring den 1 januari 1919—den 30 juni 1922 synes till

art och omfattning böra anses likvärdig med hans tjänstgöring som lektor,

oaktat han saknat kompetens till lektorstjänst. Vidare har Bondeson efter

avläggandet i december 1923 av filosofie licentiatexamen utan avbrott fullgjort

den på de fem kalenderåren 1924/1928 belöpande tjänstgöringsskyldigheten.

På grund härav synes överstyrelsen sakligt sett starka skäl tala för

ett bifall till ansökningen på så sätt, att Bondeson med tillgodoräknande av

erforderlig del av sin ifrågavarande tjänstgöring, som varit förlagd före den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140. 13

1 februari 1924, uppflyttas i andra lönegraden från och med den 1 januari

1929.

Skolöverstyrelsen tillstyrker därför, att Kungl. Maj:t, därest nu gällande

författningsbestämmelser ej lägga hinder i vägen härför, täcktes medgiva,

att Bondeson må från och med den 1 januari 1929 åtnjuta avlöning i andra

lönegraden.

Statskontoret anför:

I likhet med skolöverstyrelsen finner statskontoret sökanden icke författningsenligt

berättigad att från och med år 1929 åtnjuta lektorslön i andra

lönegraden.

Då sökanden emellertid redan före den 1 januari 1924 förskaffat sig de

lärdomsmeriter, som äro erforderliga för lektorat vid folkskoleseminarium,

och hans tjänstgöring efter ikraftträdandet av 1918 års lönereglering till

art och omfattning torde få anses likvärdig med tjänstgöring såsom lektor,

synas starka billighetsskäl tala för bifall till ansökningen.

Under förutsättning att det föreliggande fallet är ett rent undantagsfall —

något som undandrager sig statskontorets bedömande — anser statskontoret

det kunna ifrågasättas, huruvida ej riksdagens medgivande till ansökningens

bifallande borde inhämtas.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd yttrar:

I likhet med skolöverstyrelsen och statskontoret anser allmänna civilförvaltningens

lönenämnd, att sökanden författningsenligt icke är berättigad

att redan från och med den 1 januari 1929 komma i åtnjutande av första

ålderstillägget i sin nu innehavande lektorstjänst.

Med hänsyn emellertid därtill, att sökanden förvärvat behörighet till lektorstjänst

vid seminarium före den tidpunkt —- utgången av år 1923 — som

beträffande adjunkt å övergångsstat i 2 punkten av de i kungörelsen den

16 september 1918 (nr 757) intagna övergångsbestämmelserna stadgats såsom

villkor för befordran till sådan befattning, och i betraktande såväl

därav att Bondeson redan den 21 december 1923 inlämnat behörighetshandlingen

som ock att han så snart efter årsskiftet som den 12 januari

1924 — således ungefär vid vårterminens början — av Kungl. Majit utnämnts

till lektor, finner lönenämnden starka billighetsskäl tala för ett tillmötesgående

av den föreliggande framställningen. Nämnden har sålunda

intet att erinra mot att åt sökanden lämnas medgivande att tillgodoräkna

tjänstetid från och med den 1 januari 1924 för erhållande av ålderstillägg

såsom lektor.

Enligt mili uppfattning torde det icke i allmänhet böra ifrågasättas, att Departeadjunkter

å övergångsstat vid folkskoleseminarier, som efter vunnen lektors- mentschefen

kompetens befordrats till innehavare av mot deras adjunktsbefattningar svarande

lektorstjänster, skola tillerkännas rätt] att för erhållande av ålderstillägg

såsom lektorer tillgodoräkna sig någon tid av adjunktstjänstgöringen.

I detta särskilda fall anser jag dock, liksom de hörda myndigheterna, att sådana

omständigheter föreligga, att i viss utsträckning sådant tillgodoräknande

bör medgivas. Bondeson hade nämligen före utgången av år 1923

fullgjort de prestanda, som förutsattes för befordran till lektor, och att han

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.

icke utnämnts till lektor redan från och med den 1 januari 1924 har berott

av förhållanden, över vilka han icke kunnat råda. För att Bondeson skall få

rätt att erhålla uppflyttning i andra lönegraden från och med den 1 januari

1924, erfordras, att han får tillgodoräkna sig den månad av adjunktstjänstgöringen,

som faller efter det han vunnit lektorskompetens och ingivit

ansökning örn befordran. Då emellertid, formellt sett, ett medgivande

härutinnan icke synes stå i överensstämmelse med gällande författningar,

har jag ansett riksdagens medgivande i ämnet böra inhämtas.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att lektorn vid folkskoleseminariet i Umeå

Carl Gunnar Bondeson må för erhållande av ålderstillägg

såsom lektor tillgodoräkna sig en månad av den tid, han

före den 1 februari 1924 tjänstgjort vid nämnda seminarium.

Till denna departementschefens, av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G.son Bergman.

Stockholm 1930, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

300651

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:96 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående rätt för lektorn C. G. Bondeson till viss tjänstårsberäkning. a1 i texten
  2. SU 1930:64 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för lektorn C. G. Bondeson till viss tjanstårsier åkning. a1 i texten