Angående delaktighet i statens pensionsanstalt för befattningshavare hos centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund
1930-02-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1930:146, Angående delaktighet i statens pensionsanstalt för befattningshavare hos centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 146.
1
Nr 146.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående delaktighet i statens
pensionsanstalt för befattningshavare hos centralrådet för
skogsvårdsstyrelsernas förbund; given Stockholms slott den 21
februari 1930.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Marits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Cl. Lindskog.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 21 februari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,
Johansson, Dahl.
Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför
chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Lindskog:
Sedan centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund i skrivelse den
16 september 1929 hos domänstyrelsen anhållit, att styrelsen ville godkänna
ett av centralrådet uppgjort, skrivelsen bifogat förslag till reglering
av sekreterarbefattningen hos centralrådet i och för befattninBihang
till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 115 häft. (Nr 146.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 146.
gens förenande med pensionsrätt i statens pensionsanstalt, varifrån
hos skogsvårdsstyrelserna anställda befattningshavare ägde uppbära pension,
har domänstyrelsen, som funnit sig icke äga befogenhet att verkställa
den av centralrådet ifrågasatta prövningen, i framställning av den
22 november 1929 hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder därhän,
att befattningshavare hos centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund måtte bliva berättigade till pension i statens pensionsanstalt.
över denna framställning hava infordrade yttranden avgivits den 6
december 1929 av statskontoret och den 17 i samma månad av styrelsen
för statens pensionsanstalt.
Innan jag till behandling upptager spörsmålet rörande befattningshavarnas
hos centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund anslutning
till statens pensionsanstalt, vill jag i korthet redogöra för förbundets ändamål
och allmänna organisation.
Frågan örn inrättande av ett centralorgan för skogsvårdsstyrelserna,
vilket väcktes av norrländska skogsvårdskommittén i dess den 16 mars
1912 avgivna betänkande oell sedermera var föremål för övervägande och
förslag av skogslagstiftningskommittén, behandlades av Kungl. Majit i
den till 1923 års riksdag ingivna propositionen, nr 160, med förslag till förordning
angående skogsvårdsstyrelser. Riksdagen, som icke antog Kungl.
Majits förslag i förevarande avseende, anhöll med anledning av ett av vederbörande
utskott i frågan gjort uttalande i skrivelse, nr 280, att Kungl.
Majit täcktes låta verkställa utredning angående möjligheten och sättet
att med bevarande av skogsvårdsstyrelsernas nödvändiga självständighet
åstadkomma bättre samverkan och större enhetlighet i deras lagtillämpning
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill denna utredning
kunde föranleda.
I proposition, nr 182, till 1925 års riksdag framlade Kungl. Majit den
av riksdagen begärda utredningen i ämnet och hemställde därvid, att
riksdagen måtte anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna under senare halvåret 1925
för en ifrågasatt sammanslutning mellan skogsvårdsstyrelserna, att utgå
under villkor att stadgarna för berörda sammanslutning upprättades enligt
av departementschefen i det vid propositionen fogade utdrag av
statsrådsprotokollet förordade grunder samt bleve av Kungl. Majit fastställda.
Sedan riksdagen, jämlikt skrivelse nr 330, anvisat det äskade
anslaget att utgå under av Kungl. Majit föreslagna villkor, har Kungl.
Majit den 14 augusti 1925 fastställt stadgar för den vid möte den
30 mars—1 april 1925 beslutade sammanslutningen av skogsvårdsstyrelserna
i riket, benämnd skogsvårdsstyrelsernas förbund.
Enligt nämnda stadgar utgör skogsvårdsstyrelsernas förbund det centrala
organet för rikets skogsvårdsstyrelser. Förbundet har till uppgift
att bevaka och främja skogsvårdsstyrelsernas gemensamma intressen
och att i sådant syfte göra erforderliga framställningar; att verka
för erforderlig enhetlighet i tillämpningen av lagar och författningar,
som angå vården av enskildes skogar, och att för sådant ändamål verkställa
nödiga utredningar samt vidtaga erforderliga åtgärder; att åstadkomma
samverkan mellan skogsvårdsstyrelserna för att tillgodose landets
och den skogsägande allmänhetens anspråk på god och ändamåls
-
3
Kungl- Maj:ts proposition Nr 146.
enlig skogsvård; att upprätta statistik över den enskilda skogsvården;
samt att avgiva yttranden oell verkställa utredningar i ärenden, som röra
skogsvårdsstyrelserna oell deras verksamhet oell som av Kungl. Majit
eller andra myndigheter till förbundet för sådant ändamål överlämnas.
Förbundet företrädes av ett centralråd, bestående av åtta av skogsvårdsstyrelserna
valda ledamöter, för vilka utses ett lika antal suppleanter.
Härförutom äger Kungl. Majit utse en ledamot i centralrådet jämte en
suppleant för denne. Förbundets beslutanderätt skall, i den mån den ej
tillkommer centralrådet, utövas av förbundsstämma. Centralrådet tillkommer
att verksamt befordra förbundets uppgifter, att handhava dess
ekonomiska och andra angelägenheter samt att i övrigt å förbundets vägnar
handlägga och avgöra sådana frågor, som ej anses böra hänskjutas
till förbundsstämma. Centralrådet äger antaga och entlediga sekreterare
samt annan erforderlig personal.
De gemensamma utgifterna för förbundets verksamhet skola, i den
mån icke medel i annan ordning ställas till förfogande, bestridas genom
utdebitering å samtliga till förbundet anslutna skogsvårdsstyrelser efter
viss beräkning. Å riksstaten bär alltsedan budgetåret 1925/1926 uppförts
anslag för verksamheten. För innevarande budgetår är anslaget upptaget
med 20,000 kronor och avser kostnaderna under kalenderåret 1929.
I omförmälda av centralrådet utarbetade förslag till reglering av
sekreterarbefattningen hos centralrådet har därutinnan framlagts följande
grunder.
Sekreteraren, tillika kassaförvaltare, skall liava avlagt fullständig avgångsexamen
från skogsinstitutets högre kurs eller skogshögskolans jägmästarkurs.
Sekreterare tillsättes och entledigas av centralrådet. Anställningen
skall gälla tillsvidare med sex månaders ömsesidig uppsägningstid.
Sekreteraren åligger att med iakttagande av gällande författningar,
stadgarna för skogsvårdsstyrelsernas förbund och i enlighet med
särskild för sekreteraren fastställd instruktion bereda och föredraga de
ärenden, som vid centralrådets eller dess arbetsutskotts sammanträden
förekomma till behandling. Sekreteraren skall tillika handhava förvaltningen
av centralrådets medel.
Sekreterarens minimiavlöning skall utgöra 12,000 kronor för år nied
tre ålderstillägg å 500 kronor efter respektive 3, 6 och 9 års väl vitsordad
tjänstgöring. Dyrtidstillägg skall ej utgå. Örn så visar sig med tjänstens
behöriga fullgörande förenligt, skall sekreteraren hava rätt till en
årlig semester av 45 dagar.
Domänstyrelsen har i sin framställning anfört:
Sekreteraren hos centralrådet torde icke kunna anses tillhöra de befattningshavare
hos skogsvårdsstyrelser, vilka enligt kungörelsen den 22 juni
1920, nr 380, angående tillägg till reglementet den 31 december 1919 för
statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. (numera benämnd
statens pensionsanstalt), ägde pensionsrätt i anstalten och beträffande vilka
Kungl. Majit genom kungörelsen den 2 oktober 1920, nr 650, förordnat,
att godkännande av befattningens reglering skulle meddelas av domänstyrelsen.
Styrelsen, som emellertid ansåge fog föreligga för att befattningen såsom
sekreterare hos centralrådet förenades med pensionsrätt, ansåge, att
frågan därom lämpligen borde ordnas på det sätt, att ifrågavarande befattning
tillerkändes pensionrätt i statens pensionsanstalt. Sådan rätt
Departementschefen.
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 146.
syntes styrelsen ock böra tillerkännas innehavare av annan befattning av
mera stadigvarande natur hos centralrådet. Styrelsen ansåge ock, att
godkännande av ovanberörda reglering borde, jämväl beträffande befattningshavare
hos centralrådet, meddelas av styrelsen.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer domänstyrelsen,
att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder, dels för att till gällande reglemente
för statens pensionsanstalt måtte fogas bestämmelse av innehåll
att de rättigheter och skyldigheter, varom stadgas i kapitlen I—III och
VII av reglementet, måtte tillkomma befattningshavare hos centralrådet
för skogsvårdsstyrelsernas förbund, dels ock för att stadgande måtte utfärdas
därom att godkännande av sådan reglering, varom förmäles i reglementet,
skulle av domänstyrelsen meddelas beträffande befattningshavare
hos centralrådet.
Statskontoret har icke funnit något att erinra mot domänstyrelsens
framställning utan tillstyrker, att förslag framlägges för riksdagen i enlighet
med domänstyrelsens hemställan.
Styrelsen för statens pensionsanstalt ansluter sig till vad statskontoret
i ärendet anfört.
Från centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund har sedermera
ingivits en skrift, däri centralrådet förklarat sig biträda domänstyrelsens
förslag att pensionsrätt borde tillerkännas, förutom sekreteraren, innehavare
av annan befattning av mera stadigvarande natur hos centralrådet.
Under de år som gått, sedan skogsvårdsstyrelsernas förbund bildades,
torde förbundets betydelse såsom sammanhållande organ för skogsvårdsstyrelserna
och företrädare av den enskilda skogsvårdens intressen hava
blivit till fullo bestyrkt. Förbundets verksamhet har alltmer ökat i omfattning
och i samband därmed hava krav gjort sig gällande att bibringa
förbundet en fastare organisation. Frågan härom har närmare behandlats
i statsverkspropositionen till 1930 års riksdag, nionde huvudtiteln
punkt 129, varunder framställning jämväl gjorts om förhöjt anslag till
förbundet. Med hänsyn till sålunda föreliggande förhållanden tillstyrker
jag den gjorda framställningen örn rätt för den fast anställda personalen
hos förbundets centralråd till delaktighet i statens pensionsanstalt,
till vilken redan tidigare ett stort antal statsunderstödda institutioner
vunnit anslutning.
Förevarande befattningshavare, till vilka för närvarande är att hänföra
allenast sekreteraren, i det att ett hos förbundet jämväl anställt skrivbiträde
icke torde hava sådan fast anställning varom här är fråga, skulle
sålunda inordnas under bestämmelserna i kap. VII av reglementet för
nämnda pensionsanstalt, i enlighet varmed de rättigheter och skyldigheter,
som stadgas i kap. I—III och VII, skulle tillkomma dem. Vad angår
den tid, inom vilken anmälan örn beredande av pensionsrätt skall
äga rum för att de i mom. 1 av övergångsbestämmelserna till kap. VII
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 146.
av reglementet givna föreskrifterna skola tillämpas, torde sagda tid böra
bestämmas till den 1 januari 1931.
På Kungl. Majit torde ankomma att fastställa de villkor och bestämmelser,
som i övrigt kunna befinnas erforderliga.
Enär de kostnader för staten, som skulle föranledas av upptagande
bland de till statens pensionsanstalt anslutna institutionerna av centralrådet
för skogsvårdsstyrelsernas förbund äro obetydliga i förhållande till
beloppet av de statsanslag, som utgå till anstalten, lärer någon höjning
i nämnda anslag icke påkallas av en dylik åtgärd.
Under åberopande härav får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att befattningshavare, anställda hos centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund, må i överensstämmelse med vad ovan angivits från och
med den 1 juli 1930 vinna delaktighet i statens pensionsanstalt.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Ivronprinsen-Kegenten, att proposition i ämnet av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Em. G:son Bergman.
Bihang till riksdagens protokoll 1930.
1 sami.
Ilo håft. (Nr H6.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1930:101 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående delaktighet i statens pensioaisanstalt för befattningshavare hos centralrådet för skog a1 i texten
- BU 1930:26 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående delaktighet i statens pensionsanstalt för befattningshavare hos centralrådet för skogsvårdsstyrelse s. 3 i texten