Sök i Ratio Lex

Angående anslag till bestridande av kronans andel i vissa kostnader för reglering av sjön Balungen

1930-02-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:151, Angående anslag till bestridande av kronans andel i vissa kostnader för reglering av sjön Balungen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

1

Nr 151.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till bestridande av kronans andel i vissa kostnader

för reglering av sjön Balungen; given Stockholms

slott den 21 februari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Th. Borell.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten

i statsrådet ä Stockholms slott den 21 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,

Johansson, Dahl.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Borell:

I samband med beviljande av anslag till anläggande av ett statens

kraftverk vid Älvkarleby medgav 1911 års riksdag för möjliggörande av

berörda anläggning (skrivelse nr 220), att mellan Kungl. Majit och kronan,

å ena. samt Söderfors bruks aktiebolag och Stora Kopparbergs bergslags

aktiebolag, å andra sidan, huge avslutas avtal i huvudsaklig överensstämBihang

till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 118 helft. (Nr 151.) 45i so 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 151.

melse med ett av bolagen den 15 december 1910 undertecknat avtal.

Jämlikt § 12 i det med stöd liärav sedermera avslutade avtalet, beträffande

vilket de Söderfors bruks aktiebolag åliggande förpliktelserna numera

övertagits av Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, skall Söderfors

bruks aktiebolag till kronan erlägga 15 procent av den på Älvkarleby

vattenfall belöpande andelen i kostnaderna för sjöregleringar inom Dalälvens

flodsystem, vilka öka den vid lågvatten disponibla vattenkraften

vid Älvkarleby, såvitt kostnaderna avse en fallhöjd av 18.1 meter. Anledningen

till stadgandet är, att Söderfors bruks aktiebolag, som ansågs

äga 15 procent av fallen vid Älvkarleby, överlät denna sin andel på statens

vattenfallsverk mot det att detta förband sig att för all framtid tillhandahålla

bolaget på denna del av fallen, beräknad till 15 procent av

hela vattenkraften, belöpande andel av den elektriska energi, som komme

att vinnas.

Under år 1916 bildades den s. k. Dalälvens regleringsförening u. p. a.,

vilken har till uppgift att till gemensam nytta för föreningens medlemmar

reglera vattenframrinningen i Dalälven och dess tillflöden. Kungl. Majit

har bemyndigat vattenfallsstyrelsen dels den 30 juni 1916 att för Älvkarleby

vattenfall jämte Stall- och Nygårdsforsarna, dels ock den 25

januari 1918 att jämväl för Tyttboforsen ingå som medlem av ifrågavavarande

förening.

Enligt stadgarna för Dalälvens regleringsförening är föreningen efter

de olika regleringsföretag, som den är avsedd att främja, indelad i b

sektioner, var och en omfattande olika till Dalälvens flodsystem hörande

sjöar. Beträffande tillskott till kostnaderna för regleringarnas utförande

är varje sektion ett företag för sig. Medlemmarna hava att göra vissa

insatser i föreningen för täckande av dess allmänna förvaltningsutgifter

samt kostnaderna för de förberedande åtgärderna m. m. för regleringsföretagen.

Vidare hava medlemmarna — vad staten angår dock först

efter beslut i varje fall av statsmakterna — att för varje regleringsföretag

tillskjuta dels ett belopp A, avsett att täcka anläggningskostnader för

företaget ävensom skadeersättningar i anledning av detsamma, dels ock

ett belopp B, varav räntan skall användas till täckande av driftkostnader

och övriga utgifter för företaget. I mån av behov äger föreningen därjämte,

enligt i § 12 av stadgarna angivna grunder, besluta uttaxering å

medlemmarna.

Med bifall till Kungl. Majits därom gjorda framställningar har riksdagen

beviljat anslag dels för gäldande av statens kostnader i anledning

av vattenfallsstyrelsens inträde i Dalälvens regleringsförening, dels och såväl

för bestridande av på staten belöpande andel av kostnaderna för provisoriska

regleringsåtgärder inom Dalälvens flodområde, för partiell reglering

av Siljan samt för reglering av sjöarna Amungen, Ljugaren, Balungen,

Skattungen, Oresjön, Flaten, Snesen och Yänjansjön som ock för fullgörande

av de på staten belöpande förskottsinbetalningar till Dalälvens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

3

regleringsförening, som betingas av att ägarna av obebyggda fall i Dalälven

icke äro skyldiga att omedelbart inbetala på dessa fall belöpande

andelar av berörda regleringskostnader.

Vidare Ilar riksdagen år 1928 (skrivelse nr 42) i samband med beslut

örn statens deltagande i regleringen av Öjesjön dels medgivit, att till bestridande

av på staten belöpande andel av kostnaden för nämnda reglering

samt för de regleringsföretag inom Dalälvens flodområde, beträffande

vilka riksdagen framdeles kan komma att besluta att kronan skall deltaga,

må användas besparingar, som uppkommit å av riksdagen tidigare

för dylikt ändamål anvisade anslag, dels och anvisat anslag för fullgörande

av på staten belöpande förskottsinbetalningar av förut angivet slag för

Öjesjöns reglering.

Slutligen har Kungl. Maj:t efter riksdagens hörande genom brev den

31 mars 1928 bemyndigat vattenfallsstyrelsen att för täckande av uttaxeringar

och andra merutgifter, som kronan på grund av Dalälvens regleringsförenings

stadgar eller med Kungl. Maj:ts tillstånd ingångna avtal

kan bliva skyldig vidkännas, använda sådana medel, som Stora Kopparbergs

bergslags aktiebolag antingen redan, inbetalt eller kommer att inbetala.

De belopp, som av riksdagen anvisats för bestridande av statens kostnader

för regleringen av sjöarna Amungen, Ljugaren och Balungen (ursprunglig

regleringskostnad jämte ytterligare 20 procent därå), äro följande:

För

regleringsarbeten

För förskottsinbetalningar

Sjö

Anvisat

för år 1919

Anvisat

å ti 11 äggsstat

för år 1921

Summa

Anvisat

för år 1919

Anvisat

åtilläggsstat

för år 1921

Summa

Kr.

Kr.

Kr.

Kr

Kr.

Kr.

Amungen ...

Ljugaren ...

Balungen ...

136.850

73.910

52,000

27.370

14,780

164,220

88,690

52,000

128,830

37,670

16.500

25,760

7,530

32,460

154,590

45,200

48,960

Summa

262.760

42,150 304,910

183,000

65,750

248,750

Samtliga dessa belopp äro helt förbrukade.

I skrivelse den 18 december 1929 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning

örn kronans deltagande i ytterligare kostnader för regleringen av

sjön Balungen samt härvid anfört:

Vid sammanträde den 23 maj 1929 hade Dalälvens regleringsförening beslutat

att för täckande av resterande anläggningskostnader för Balungens

reglering dels jämlikt 12 § i föreningens stadgar uttaxera 20 procent av det

för Balungens regleringsföretag utkrävbara Ä-beloppet, dels ock att hos

ägarna av de strömfall, för vilka A-beloppen blivit utkrävbara, hemställa, att

de måtte antingen räntefritt förskottera de belopp, som belöpte på vattenfall,

för vilka A-beloppen icke blivit utkrävbara, eller ock lämna förbindelser

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

att ansvara för ränta å lån, som föreningen npptoge för täckande av sådana

belopp.

I anslutning till detta beslut hade föreningen till vattenfallsstyrelsen överlämnat,

bland annat, räkning å den andel av uttaxeringen å A-beloppet, som

påvilade Älvkarlebyfallet, 10,400 kronor, samt räkning å det förskottsbelopp,

som komme på Alvkarlebyfallet, 10,510 kronor.

Beträffande uttaxeringen å A-beloppen, vilken, såsom förut framhållits,

skett i överensstämmelse med föreningens stadgar, ville styrelsen framhålla,

att Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag jämlikt avtal med kronan skulle

av beloppet till vattenfallsstyrelsen erlägga 15 procent, såvitt anginge en

fallhöjd vid Älvkarleby av 18. i meter. Bolagets andel uppginge alltså till

1,433 kronor 30 öre och statens utgift minskades till 8,966 kronor 70 öre.

För detta belopp syntes emellertid av följande skäl något nytt anslag icke

behöva begäras av riksdagen.

Genom beslut den 29 juni 1917 hade Kungl. Majit ställt till vattenfallsstyrelsens

förfogande ett av riksdagen för år 1918 beviljat anslag av 20,000

kronor att användas för bestridande av de å Älvkarleby kraftverk belöpande

kostnaderna för provisoriska regleringsåtgärder inom Dalälvens flodområde.

Dessa provisoriska regleringsåtgärder hade avsett Svärdsjövattendraget, till

vilket Balungen hörde. Beloppet hade utbetalts till regleringsföreningen.

Sedermera hade regleringsföreningen emellertid till vattenfallsstyrelsen av

beloppet återbetalat 9,282 kronor 98 öre; dessa provisoriska regleringsåtgärder

hade alltså för Älvkarlebyfallets vidkommande kostat 10,717 kronor

2 öre, och av detta belopp hade vidare Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag

till styrelsen inbetalat 15 procent eller 1,607 kronor 55 öre. Av

anslaget återstode alltså 10,890 kronor 53 öre. Enär ytterligare provisoriska

regleringsåtgärder icke vore därstädes ifrågasatta, syntes av besparingen kunna

användas erforderligt belopp för täckande av nu ifrågavarande kostnad.

Såsom nämnts, kunde staten fullgöra sin förskottsinbetalning antingen

kontant eller ock lämna förbindelse att ansvara för ränta å lån, som föreningen

upptoge. I enlighet med tidigare följd praxis och då kontantinbetalning

torde vara för staten fördelaktigast, syntes lämnande av dylik ansvarsförbindelse

icke böra ifrågakomma.

Det för detta ändamål erforderliga beloppet torde kunna förskotteras av

statens vattenfallsverks medel.

På grund av det anförda har vattenfallsstyrelsen hemställt örn bemyndigande

dels att till bestridande av på kronan belöpande andel av

ytterligare kostnader för reglering av sjön Balungen av förenämnda besparing

å 10,890 kronor 53 öre använda ett belopp av 8,966 kronor

70 öre, dels och att för fullgörande av den förskottsinbetalning för samma

reglering, som betingades av att ägarna av obebyggda fall i Dalälven icke

vore skyldiga att omedelbart inbetala sina andelar av byggnadskostnaden,

av statens vattenfallsverks medel förskottsvis utanordna ett belopp av

10,510 kronor.

Bihsrähcnshapsverhet har i utlåtande häröver den 11 februari 1930

anfört:

Med hänsyn till riksdagens beslut år 1928 örn användande av besparingar

å tidigare för regleringsföretag inom Dalälvens flodområde anvisade anslag

syntes hinder icke föreligga att medelst de uppkomna besparingarna å 1918

års anslag till Dalälvens reglering täcka de återstående anläggningskostna
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151. 5

lierna för Balungens reglering, i all synnerhet som nämnda kostnader vöre

en följd av tidigare fattat riksdagsbeslut.

Med anledning av vattenfallsstyrelsens hemställan örn att förskottsvis av

statens vattenfallsverks medel få bestrida de på staten belöpande förskottsinbetalningarna

å 10,510 kronor för ifrågavarande regleringsföretag ville riksräkenskapsverket

erinra, att riksdagen för budgetåret 1928/1929 i och för

fullgörande av de på staten belöpande förskottsinbetalningarna för Öjesjöns

reglering såsom utgifter för kapitalökning anvisat ett anslag, att utgå av tillfälliga

lånemedel, å 20,350 kronor. Tillräckliga skäl syntes knappast föreligga

att frångå det sålunda tillämpade förfaringssättet i avseende å anvisande

av medel till förskottsinbetalningar i annan mån än som betingades

av den ändrade redovisningen av lånemedlen, varigenom uppdelningen i

fasta och tillfälliga lånemedel slopats. Riksräkenskapsverket ansåge fördenskull,

att för fullgörande av de på staten belöpande förskottsinbetalningarna

för Balungens reglering borde under utgifter för kapitalökning anvisas ett

anslag att utgå av lånemedel å 10,510 kronor, varvid sedermera skeende återbetalningar

av förskott borde inlevereras till riksgäldskontoret.

Jag anser mig böra tillstyrka, att medel beredas för bestridande av på

kronan belöpande andelar av ifrågavarande kostnader för sjön Balungens

reglering. Av berörda andelar lärer förenämnda belopp å 8,966 kronor

70 öre med hänsyn till förut omförmälda, av riksdagen år 1928 gjorda medgivande

kunna bestridas av förefintliga besparingar å det av riksdagen för

år 1918 anvisade anslaget å 20,000 kronor för provisoriska regleringsåtgärder

inom Dalälvens flodområde. Beträffande åter den erforderliga, på

staten belöpande förskottsinbetalningen å 10,510 kronor anser jag lika

med riksräkenskapsverket, att för detta ändamål bör anvisas ett anslag å

riksstaten under utgifter för kapitalökning, och torde detta anslag böra

utgå av lånemedel. Då något belopp härför icke beräknats i årets statsverksproposition,

torde den i förslaget till riksstat för budgetåret 1930/1931

under rubriken »E. Lånemedel» upptagna inkomstposten »Övriga lånemedel»

böra höjas med motsvarande belopp. Återbetalningar av förskottsbelopp

böra, såsom riksräkenskapsverket framhållit, inlevereras till riksgäldskontoret.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels för fullgörande av den på staten belöpande förskottsinbetalning

till täckande av kostnader för reglering av

sjön Balungen, som betingas av att ägarna av obebyggda

fall i Dalälven icke äro skyldiga att omedelbart inbetala

på dessa fall belöpande andelar i regleringskostnaden, för

budgetåret 1930/1931 under utgifter för kapitalökning anvisa

ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel,

av......................................................... kronor 10,510;

dels oclc höja den i förslaget till riksstat för budgetåret

1930 1931 under rubriken »E. Lånemedel» upp
Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 118 höft. (Nr 151.) 451 30 2

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

tagna inkomstposten »Övriga lånemedel» med motsvarande

belopp.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan beliagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:129 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag till bestridande av kronans andel i vissa kostnader för reglering av sjön Balun a1 i texten
  2. SU 1930:76 Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående anslag till bestridande av kronans andel i vissa kostnader för reglering av sjön Balungen. a1 i texten