Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av ett mellan Sverige och Tyska riket slutet tilläggsavtal nr 2 till handelsoch sjöfartstraktaten den 14 maj 1926

1930-01-09 · 24 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:16, Angående godkännande av ett mellan Sverige och Tyska riket slutet tilläggsavtal nr 2 till handelsoch sjöfartstraktaten den 14 maj 1926

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

1

Nr 16.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande

av ett mellan Sverige och Tyska riket slutet tilläggsavtal

nr 2 till handels- och sjöfartstraktaten den 14

maj 1926; given Stockholms slott den 9 januari 1930.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handelsocb

utrikesdepartementsärenden för den 26 november 1929 och över handelsärenden

för denna dag samt med överlämnande av ett den 30 november

1929 mellan Sverige och Tyska riket slutet tilläggsavtal nr 2 till handelsoch

sjöfartstraktaten den 14 maj 1926, jämte därtill hörande slutprotokoll,

vill Kungl. Maj:t härmed äska riksdagens godkännande av berörda tillläggsavtal

och slutprotokoll.

GUSTAF.

Vilhelm Lundvik.

Bihang till riksdagens protokoll 1930.

1 sami.

13 höft. (Nr 16.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 16.

Tilläggsavtal nr 2 till handels- och

sjöfarts traktaten mellan Sverige och

Tyska Riket den 14 maj 1926.

Mellan Sverige och Tyska Riket

har överenskommelse träffats örn

nedanstående tilläggshestämmelser

till handels- och sjöfartstraktaten

den 14 maj 1926 och tilläggsavtalet

den 11 december 1928:

Zweites Zusatzabkommen zu dem

Handels- und Schiffahrtsvertrag vom

14. Mai 1926zwischen demDeutschen

Reich und dem Königreich Schweden.

Zwischen dem DeutschenReichund

dem Königreich Schweden sind die

nachstehenden Zusatzvereinbarungen

zu dem Handels- und Schiffahrtsvertrag

vom 14. Mai 1926 und dem

Zusatzabkommen vom 11. Dezember

1928 getroffen worden:

Artikel 1.

Artikel 1.

I tariff A »Införseltullar i Tyskland»

införas följande ändringar:

Der Tarif A »Zölle bei der Einfuhr

nach Deutschland» wird, wie

folgt, geändert:

Nr

i tyska

tulltaxan
-

Varans benämning

Tullsats

för 100 kg

Rink.

Nr. des

deutschen

Zolltarifs
-

Benennung des Gegenstandes

Zollsatz

fur 1 dz

RM

1. Nr 1, 2, 3 och 4 utgå.

1. Die Nr. 1, 2, 3 und 4 werden gestrichen.

2. Följande nr »ur 27» tillfogas: 2. Die folgende Nr. »aus 27» wird neu

eingefiigt:

ur 27 | Timotejhö ....................| fritt aus 271 Timotheheu .................j frei

3. Nr 103 erhåller följande lydelse:

103

Nötkreatur, levande ...

Anmärkning. Tull satsen för

nötkreatur till slakt utgör under

år 1930 för ett antal av

högst 5,000 st. och från och

med år 1931 för ett årligt

antal av högst 6,000 st. 16

Rmk. för 100 kg levande vikt.

Skulle kontingenten på 6,000

st. enligt den tyska tullförvaltningens

förteckningar utnyttjas

till minst 90 % under något

av åren 1931 till och med

1933, så ökas det årliga antalet;

från och med det därpå

följande året till 7,000 st. Fördelningen

av kontingenterna

för 100

kg

levande

vikt

24.5 0

3. Die Nr. 103 erhält folgende Fassung:

103

Rindvieh, lebend

fur 1 dz

Anmerkung. Der Zollsatz je

dz Lebendgewicht beträgt flir

Rindvieh zu Schlachtzwecken

im Jahre 1930 flir eine Gesamtmenge

bis zu 5,000 Stuck,

vom Jahre 1931 ab flir eine

Gesamtmenge bis zu 6,000

Stuck jährlich 16 RM. Sollte

das Kontingent von 6,000 Stuck

nach den Anseli reibungen der

deutschen Zollverwaltung in

einem der Jahre 1931 bis einschliesslich

1933 zu 90 v. H.

oder mehr ausgenutzt werden,

so erhöht sich die jährliche

Kontingentsmenge von dem

Lebendgewicht

24.5 0

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

3

Nr

i tyska

tull- taxan

Varans benämning

Tullsats

för ICO kg

Rmk.

Nr. des

deutschen

Zoll- tari fs

Benennung des Gegenstandes

Zollsatz

fur 1 dz

EM

förbehålles åt svenska rege- ringen, som skall meddela tyska

regeringen, huruledes den tyska

tullplatsen skall kunna erhålla

underrättelse, att en sändning

av nötkreatur må förtullas efter

tullsatsen 16 Rink.

Rätten attförtullanötkreatur

efter fördragstullsatsen 16

Rmk. begränsas till en tullplats,

som bestämmes enligt överens- kommelse mellan de båda re- geringarna.

darauf folgenden Jahre al) ant

7,000 Stuck. Die Verteilung

des Kontingents bleibt der

schwedischen Regierung iiber- lassen; sie wird der deutschen

Regierung mitteilen, wie gegen

liber der deutschen Zollstelle

der Nachweis erbracht werden

soll, dass eineRindviehsendung

zum Zollsatz von 16 EM ab- gefertigt werden kann.

Die Befugnis zur Abfertigung

des Viehs zum Vertragssatz

von 16 EM wird auf eine

Zollstelle besebränkt, die im

Einvernehmen heider Regier- ungen bestimmt wird.

4. Nr 104 erhåller följande lydelse:

104 | Får, levande .................| 22.5o

5. Nr 106 utgår.

4. Die Nr. 104 erhält folgende Fassung:

104 |Schafe, lebend...............| 22.5 0

5. Die Nr. 106 wird gestrichen.

6. Hittillsvarande nr »ur 108» utgår 6. Die bisherige Nr. »aus 108» wird

och i stället införes följande nya gestrichen und dafiir folgende neue

nr »ur 108»:

ur 108

ur 108

Nr. »aus 108» eingefugt:

Huvuden och fötter av

aus108

Köpfe und Spitzbeine

svin, tungor, hjärtslag,

von Schweinen, Zung-

njurar, mellangärden,

en, Herz, N iere, Zwerch-

mjältar, lungor, luft-

f eli, Milz, Lungen, Luft-

strupar av kreatur (med

röhren von Vieh (aus-

undantag av fjäderfä),

genommen Federvieh),

färska (icke frusna) ..

18

frisch (nicht gefroren)

Levrar av kreatur (med

aus108

Lebern von Vieh aus-

undantag av fjäderfä),

genommen Federvieh),

färska (icke frusna)

16

frisch (nicht gefroren)

Anmärkning. Huvuden och

Anmerkung. Köpfe und Spitz-

fötter av svin, tungor, levrar,

beine von Schweinen, Zun-

hjärtslag, njurar, mellangär

gen, Lebern, Herz, Niere,

den, mjältar, lungor, luft-

Zwerchfell, Milz, Lungen,

strupar av kreatur (med

Luftröhren von Viell (aus-

undantag av fjäderfä) skola,

genommen Federvieh), alle

örn de beströtts med salt

diese lediglich zurErhaltung

eiler begjutits med saltvatten

während der Versendung

uteslutande till bevarande

durch Bestreuen mit Salz

under transporten, fördrag b-

oder durch Regiessen mit

mässigt tullbehandla» icke

Salzwasser eingesalzen, wer-

såsom enkelt tillredda utan

den vertra*» smässig nicht als

såsom färska.

cinfach zubereitet, sondern

als frisch verzollt.

18

16

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

Nr

i tyska

tulltaxan
-

Tarans benämning

Tullsats

tor 100 kg

Rmk.

Nr. des

deutschen

Zolltarifs
-

Benennung des Gegenstandes

Zollsatz

flir 1 dz

RM

7. Följande nr »ur 123» tillfogas:

nr 1231 Hummer.......................|brutto200

8. Anmärkningen till nr 135 erhåller

följande lydelse:

Anmärkning till nr 135. Medgiver

Tyskland tredje land

fördragstullsatser för någon

särskild sort hård ost, skall

den lägsta av dessa tullsatser

tillämpas på svensk hård ost.

Artikel 2.

I artikel 23, andra stycket, första

punkten, av traktaten den 14 maj

1926 ersättas orden »och förbliver

från nämnda dag gällande under

en tid av tre år» med orden »och

förbliver gällande till och med den

31 december 1932».

Artikel 3.

Detta tilläggsavtal, som är avfattat

i två exemplar på svenska och tyska

språken, skall, å båda sidor efter

de lagstiftande församlingarnas godkännande,

ratificeras. Ratifikationshandlingarna

skola snarast möjligt

utväxlas i Stockholm. Tilläggsavtalet

träder i kraft den dag, då ratifikationshandlingarna

utväxlas, och

kan endast uppsägas tillsammans

med handels- och sjöfartstraktaten

den 14 maj 1926 samt det första tillläggsavtalet

den 11 december 1928.

7. Die folgende Nr. »aus 123» wird nen

eingefugt:

aus 1231 Hummern | rh 200

8. Die »Anmerkung zu Nr. 135» erhält

folgende Fassung:

Anmerkung zu Nr 135. Falls

Deutschland dritten Ländern

flir irgendeine besondere Sorte

von Hartkäse vertragsmässige

Zollsätze zugestehen sollte, so

wird auf schwedischen Hartkäse

der niedrigste dieser

Zollsätze angewendet werden.

Artikel 2.

In Artikel 23 Absatz 2 Satz 1 des

Vertrages vom 14. Mai 1926 werden

die Worte »und bleibt von diesem

Tage an drei Jahre in Geltung» ersetzt

durch die Worte »und bleibt

bis zum 31. Dezember 1932 in

Geltung».

Artikel 3.

Dieses Zusatzabkommen, das in

doppelter Urschrift in deutscher und

in schwedischer Sprache ausgefertigt

ist, soll, beiderseits nach Zustimmung

der gesetzgebenden Körperschaften,

ratifiziert werden. Die Ratifikationsurkunden

sollen so bäld als möglich

in Stockholm ausgetauscht werden.

Das Zusatzabkommen tritt arn Tage

des Austauschs der Ratifikationsurkunden

in Kraft und kann nur

gemeinsam mit dem Handels- und

Schiffahrtsvertrag vom 14. Mai 1926

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

5

Till bekräftelse härav hava de

fullmäktige, efter ömsesidigt företeende

av sina i god och behörig

form befunna fullmakter, undertecknat

detta tilläggsavtal.

Berlin den 30 november 1929.

E. af Wirsén

Sveriges Minister i Berlin.

und dem ersten Zusatzabkommen vom

11. Dezember 1928 gekiindigt werden.

Zu Urkund dessen haben dieBevollmächtigten

nach gegenseitiger Mitteilung

ihrer in guter und gehöriger

Form befundenen Vollmachten dieses

Zusatzabkommen unterzeichnet.

Berlin, arn 30. November 1929.

Dr. Carl von Schubert

Staatssekretär des Auswärtigen Amts.

Max Waldeck

Geheimer Regierungsrat,

Ministeri alratim Reichswirtschaftsministerium.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

Slutprotokoll.

Vid undertecknandet denna dag

av andra tilläggsavtalet till svensktyska

handels- och sjöfartstraktaten

den 14 maj 1926 hava undertecknade

fullmäktige förklarat, att överenskommelse

råder örn följande punkter:
1.

Till artikel 1, punkt 2:

Såsom timotejhö skall anses

endast sådant hö, som uppenbarligen

övervägande, d. v. s. till

mer än hälften, består av timotej

(Phleum pratense).

2. Till artikel 1, punkt 3:

Införseln av levande nötkreatur

till slakt får av hänsyn till

veterinärpolisväsendet endastäga

rum över tysk sjögränstullplats

för omedelbar nedslaktning i sjögränsslakthus.

3. Till artikel 2:

Den av Tyskland verkställda

uppsägningen av den svensktyska

handels- och sjöfartstraktaten

den 14 maj 1926 skall upphöra

att verka, örn det denna dag

undertecknade tilläggsavtalet blir

å båda sidor ratificerat, och ratifikationshandlingarna

utväxlas

före den 15 februari 1930.

Till bekräftelse härav hava de fullmäktige

undertecknat detta protokoll

i Berlin den 30 november 1929.

E. af Wirsén

Sveriges Minister i Berlin.

Schlussprotokoll.

Bei der heute erfolgten Unterzeichnung

des zweiten Zusatzabkommens

zum deutsch-schwedischen

Handels- und Schiffahrtsvertrag vom

14. Mai 1926 haben die unterzeiehneten

Bevollmächtigten erklärt, dass

Einverständnis fiber f olgende Punkte

besteht:

1. Zu Artikel 1 Ziffer 2:

Als Timotheheu ist nur solches

Heu anzusehen, das offensichtlich

tiberwiegend, d. h. zu mehr als

der Hälfte, aus Timothe (Phleum

pratense) besteht.

2. Zu Artikel 1 Ziffer 3:

Die Einfuhr von lebendem Rindvieh

zu Schlachtzwecken darf

aus veterinärpolizeilichen Grunden

nur fiber eine deutsche Seegrenzzollstelle

zur sofortigen

Abschlachtung in einem Seegrenzschlachthaus

erfolgen.

3. Zu Artikel 2:

Die von Deutschland ausgesprochene

Ktindigung des deutschschwedischen

Handels- und Schiffahrtsvertrags

vom 14. Mai 1926

wird gegenstandslos, wenn das

heute unterzeichnete Zusatzabkommen

beiderseits ratifiziert

wird und die Ratifikationsurkunden

vor dem 15. Februar

1930 ausgetauscht werden.

Zu Urkund dessen haben die Bevollmächtigten

dieses Protokoll zu

Berlin arn 30. November 1929 unterzeichnet.

Dr. Carl von Schubert

Staatssekretär des Auswärtigen Amts.

Max Waldeck

Geheimer Regierungsrat,

Ministerialrat im Reichswirtschaftsministerium.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition Nr 16.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 november 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lundvik, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena och cheferna föi

finans- och jordbruksdepartementen:

»Handels- och sjöfartstraktaten mellan Sverige och Tyska riket den

U maj 1926 blev från tysk sida den 26 juni 1929 uppsagd att träda urkraft

den 15 februari 1930. Anledningen härtill var, att man i Tyskland

ämnade företaga en allmän revision av tullsatserna för jordbruksprodukter

och därför önskade bliva befriad från de bestämmelser i traktaten,

varigenom handlingsfriheten i detta avseende var hunden. Rörande tillkomsten

och innebörden av de bestämmelser, vilkas upphävande från

tysk sida sålunda eftersträvades, samt de omständigheter, vilka ledde till

traktatens uppsägning, må i korthet anföras följande.

Vid världskrigets utbrott hade tullfrihet provisoriskt införts i Tyskland

för bland annat spannmål och animaliska jordbruksprodukter. Denna

tullfrihet fortbestod även efter krigets slut och upphävdes först under

hösten 1925 samtidigt med den allmänna tulltaxerevision, som då ägde

mm. Enär samtliga Tysklands tariff trakta ter, som innefattade bindningar

av tullsatserna för viktigare jordbruksprodukter, under eller omedelbart

efter kriget upphört att gälla, skulle följden av den provisoriska

tullfrihetens upphörande hava blivit, att de autonoma tullsatserna för

spannmål och animaliska produkter i 1902 års tyska tulltaxa åter trädde

i kraft. Till förhindrande härav antogs samtidigt med tullfrihetens upphävande

en tillfällig lägre tariff, omfattande flera av de viktigaste lantbruksprodukterna,

såsom spannmål, nötkreatur, svin, kött, fläsk, smör

med flera varuslag. Denna tariff skulle dock endast gälla intill den 1

augusti 1926, varefter de autonoma tullsatserna voro avsedda att träda i

kraft. Dessa, som ursprungligen torde hava fastställts i syfte att tjäna

som en lämplig grundval vid blivande handelsavtalsförliandlingar, voro

jämförelsevis höga och utgjorde för råg, korn och havre 7 Rmk., för vete

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

7: so Rink., för levande nötkreatur, får och svin 18 Hink., för kött — vartill

även hänfördes fläsk och slaktavfall — 45 Rink. samt för smör 30

Rink., allt per 100 kg.

Med hänsyn till de verkningar en tillämpning av ifrågavarande tullsatser

befarades komma att medföra för Sveriges export till Tyskland

av lantbruksprodukter, framstod det vid de liandelsavtalsförhandlingar,

som under förra hälften av år 1926 upptogos mellan Sverige och Tyskland,

som ett svenskt intresse att såvitt möjligt få till stånd en bindning

av de då alltjämt gällande tillfälliga tullsatserna eller i varje fall erhålla

garanti mot en förhöjning av desamma ända till de i 1902 års tariff

angivna beloppen. Genom 1926 års traktat, som framgick som resultat

av dessa förhandlingar, uppnåddes visserligen icke förstnämnda önskemål

men likväl — förutom att Sverige i tullhänseende tillförsäkrades

behandling såsom mest gynnad nation — en utfästelse från tysk sida att

under traktatens bestånd icke höja tullsatserna för viktigare jordbruksprodukter

utöver vissa uti en till traktaten fogad tariff A angivna belopp.

Dessa belopp understego icke oväsentligt de i 1902 års tulltariff

ingående autonoma tullsatserna och utgjorde för råg och havre 6 Rink.,

för vete 6: so Rink., för korn 5 Rink., för levande nötkreatur, får och

svin 16 Rmk., för kött 37:50 Rmk. samt för fläsk och ätbara inälvor 32

Rink., allt per 100 kg. Jämte en nedsättning av tullen för hästar av

svensk ardennerras samt en föreskrift örn ändrad tullbehandling av ost,

innebärande att den lägsta av de fördragstullsatser, som Tyskland medgåve

ett tredje land för någon särskild sort hård ost, skulle tillämpas

å svensk s. k. Edamer- och Goudaost, utgjorde nu nämnda bestämmelser

de huvudsakliga förmåner, som genom traktaten uppnåddes för det

svenska jordbrukets del.

För vissa hithörande varor, som delvis ej berörts i den svensk-tyska,

traktaten, kom Sverige på grund av sin ställning som mest gynnad nation

i åtnjutande av lägre tullsatser för sin export genom senare mellan

Tyskland och andra länder avslutade fördrag. Sålunda sänktes genom

ett mellan Finland och Tyskland den 26 juni 1926 undertecknat handelsavtal

tullsatsen för smör från 30 till 27:50 Rmk. per 100 kg och genom

en mellan Danmark och Tyskland år 1927 träffad överenskommelse nedsattes

den i 1926 års svensk-tyska traktat bundna tyska tullsatsen för

slaktavfall ytterligare från 32 till 21 Rmk. per 100 kg.

Det stora flertalet av de i det föregående omnämnda tillfälliga lägre

tullsatserna upphävdes under loppet av 1926 eller kort tid därefter, i följd

varav tullsatserna efter hand bragtes upp till de maximibelopp, till vilka

de blivit begränsade genom bindningarna i Tysklands handelsavtal.

Dock kommo de i den svensk-tyska handelstraktaten bundna tullsatserna

för spannmål icke att tillämpas. Vid det äldre provisoriets utgång fastställdes

nämligen på grund av inrikespolitiska skäl nya tillfälliga lägre

tullsatser — vilka kommo att äga bestånd ända till mitten av år 1929 —

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

utgörande för råg, vete och havre 5 Kink. samt för foderkorn 2 Hink.

För annat korn än foderkorn kom däremot den genom nyssnämnda traktat

bundna tullsatsen av 5 Hink. per 100 kg att gälla.

Sådan har i stora drag den tullregim varit, som under de tre senaste

åren gällt för Sveriges export till Tyskland av jordbruksprodukter.

I likhet med vad fallet varit i snart sagt alla jordbruksidkande länder,

icke minst i Sverige, har jordbruksnäringen i Tyskland efter kriget haft

att arbeta under allt brydsammare villkor. I följd härav har frågan

örn åtgärder till förbättring av jordbrukets läge ingående behandlats såväl

inom de ledande jordbrukarorganisationerna som i den tyska riksdagen.

Härvid har man framför allt inriktat sig på åvägabringandet av

högre priser för jordbrukets alster, i vilket syfte allt starkare krav gjort

sig gällande på höjning av tullsatserna bland annat för spannmål, levande

nötkreatur, får och svin samt för kött och fläsk, ävensom för smör.

Under intrycket av den fortgående försämringen av jordbrukets läge

och särskilt det starka prisfallet på spannmål år 1929, framlades under

försommaren samma år motionsvis i tyska riksdagen ett omfattande

program, åsyftande höjning av tullarna för snart sagt alla jordbruksprodukter.

Dessa förslag resulterade i att riksdagen redan under dåvarande

session fattade beslut örn tullförhöjningar för åtskilliga varor, under

det att slutbehandlingen av andra hithörande frågor uppsköts till

den stundande höstsessionen. De sålunda beslutade förhöjningarna gällde

bland annat råg, vete och havre, för vilka produkter de provisoriska

tullsatsema upphävdes och följaktligen de i 1926 års svensk-tyska handelstraktat

fastställda tullarna kommo i tillämpning, varjämte de autonoma

tullsatserna i 1902 års tariff återinfördes. I fråga örn levande

nötkreatur, får och svin samt kött och fläsk förelåg till riksdagens prövning

en motion, vari föreslogos avsevärda höjningar av de autonoma

tullsatserna och dessutom införandet av en bestämmelse, att dessa ej

skulle lå sänkas i fördragsväg till lägre belopp än 24:75 Rmk. för nötkreatur,

22:50 Rmk. för får, 36 Rmk. för svin samt 45 Rmk. för kött och

fläsk. Behandlingen av dessa frågor uppsköts emellertid till riksdagens

höstsession. Uppskovet därmed liksom med ikraftträdandet av de autonoma

tullsatserna för spannmål föranleddes just av bindningarna i svensk

tyska handelstraktaten.

För smör beslöt riksdagen en förhöjning av den autonoma tullen från

30 till 50 Rmk. för 100 kg. Dessutom bestämdes, att denna tullsats icke

skulle få sänkas genom handelsavtal före den 31 december 1933. Från

sagda tidpunkt och intill den 31 december 1935 skulle tullen icke i fördragsväg

få bindas vid lägre belopp än 40 Rmk. och för tiden därefter,

d. v. s. från 1 januari 1936, icke vid lägre belopp än 30 Rmk. för 100 kg.

Då den tyska smörtullen, såsom ovan nämnts, i handelsfördraget mellan

Finland och Tyskland bestämts till 27: r.o Rmk. för 100 kg., förutsatte

ikraftträdandet av detta riksdagens beslut, att överenskommelse träffades

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

med Finland angående ändring av fördraget på ifrågavarande punkt.

Underhandlingar i sådant syfte upptogos också och hava nu resulterat

i avslutandet av ett tilläggsavtal till det finsk-tyska handelsfördraget,

varigenom Finland mot kompensation av nedsättning av vissa

tyska tullar, huvudsakligen å industriprodukter, medgivit en höjning

av den tyska smörtullen till de av tyska riksdagen beslutade lägsta

tullsatserna. Dessa hava i det nya avtalet bundits intill utgången av

år 1937.

Gentemot Sverige begagnade man från tysk sida ett annat tillvägagångssätt

än mot Finland. För att vinna den av tyska riksdagen

önskade befrielsen från den bindning av jordbrukstullar, som liandelstraktaten

med Sverige medförde, uppsade tyska regeringen denna traktat,

vilket såsom inledningsvis framhållits skedde den 26 juni 1929.

Traktaten skulle dock utlöpa först den 15 februari 1930 för att åt svenska

riksdagen skulle beredas tillfälle att behandla det nya avtal, som kunde

komma att träffas, utan att någon intervall av traktatlöst tillstånd

skulle behöva förekomma. Tyska regeringen förklarade sig också beredd

att upptaga förhandlingar örn ett sådant nytt avtal.

Ehuru sålunda på grund av den verkställda uppsägningen det traktatpolitiska

förhållandet mellan Sverige och Tyskland i allmänhet måste,

formellt sett, bli föremål för en ny reglering, avstod man från tysk sida

från att framställa andra yrkanden än sådana, som stodo i förbindelse

med de omständigheter, vilka direkt föranlett uppsägningen och som alltså

hänförde sig till jordbrukets område. Även från svensk sida ansåg

man med allt beaktande av de önskemål, som i detta sammanhang framkommo

från vissa industriers sida, en dylik begränsning vara av förhandenvarande

omständigheter påkallad. Huvudsynpunkten vore, att de

nya avtalsbestämmelserna rörande införseln av jordbruksprodukter till

Tyskland åtminstone icke på det hela taget finge medföra försämring av

hittillsvarande exportvillkor. Att utsträcka förhandlingarna till industritullarnas

område syntes även förenat med risk, då därigenom vissa med

1926 års avtal vunna fördelar kunde äventyras, medan det vore ovisst örn

de förbättringar i nämnda avtal, örn vilka svenska industrier uttryckt

önskan, skulle stå att vinna. I varje fall hade en dylik utsträckning av

förhandlingarna krävt synnerligen vidlyftiga förberedelser å svensk sida,

vilka syntes vanskliga att verkställa såväl på grund av den knappa tiden

som på grund av andra omständigheter. Det gällande avtalets allmänna

bestämmelser syntes icke heller giva anledning till sådana anmärkningar,

att ej deras bibehållande i oförändrat skick kunde under förhandenvarande

omständigheter anses försvarligt.

De båda regeringarna enades alltså örn att upptaga förhandlingar i

syfte att söka uppnå en överenskommelse, som lämnade den gällande

handels- och sjöfartstraktaten väsentligen oförändrad i alla punkter,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

vilka icke berörde jordbrukets intressen. För den händelse förhandlingarna

komme att leda till en sådan överenskommelse, skulle densamma

med hänsyn härtill erhålla formen av ett tilläggsavtal till 1926 års handels-

och sjöfartstraktat, varvid uppsägningen av sagda traktat skulle betraktas

såsom återkallad, därest tilläggsavtalet trädde ikraft före den

15 februari 1930. Jag erinrar örn att år 1928 ett första tilläggsavtal till

samma traktat avslöts i syfte att underlätta det ömsesidiga utbytet av

vissa industrivaror.

Med utgångspunkt från dessa synpunkter beslöt Kungl. Majit den 26

september 1929 att förhandlingar skulle upptagas med Tyskland. Till

förhandlare utsågs landshövdingen E. Trolle med biträde av avdelningschefen

i utrikesdepartementet Chr. Gunther och byråchefen i

lantbruksstyrelsen G. von Zweigbergk, varjämte till sakkunniga vid förhandlingarna

förordnades ledamoten av riksdagens första kammare,

landshövdingen G. R. Sederholm, ledamöterna av riksdagens andra kammare

S. Bengtsson i Norup, A. Pehrsson i Bramstorp, P. E. Sköld och

C. A. Anderson i Storegården. Till delegationens sekreterare utsågs andre

sekreteraren i utrikesdepartementet S. Allard.

Förhandlingarna hava sedan den 8 oktober 1929 fortgått i Stockholm

och Berlin och nu slutförts. Enighet har uppnåtts örn ett förslag till

tilläggsavtal jämte tillhörande slutprotokoll, vilket av de båda ländernas

delegerade överlämnats till regeringarna för godkännande.

Lantbruksstyrelsen och kommerskollegium, till vilka förslaget remitterats

för yttrande, hava ur synpunkten av de intressen ifrågavarande

ämbetsverk hava att bevaka, tillstyrkt detsammas antagande. Lantbruksstyrelsen

har dock därvid förklai''at sig förutsätta, att vissa åtgärder

avseende förhållandena vid införseln till Tyskland, vilka icke

direkt beröras i avtalet men erfordras för att detsamma skall medföra

åsyftad verkan, bliva från tysk sida vidtagna.

Innehållet i avtalsförslaget är i korthet följande.

Artikel 1 avhandlar de ändringar, som genom avtalsförslaget vidtagits

i den vid 1926 års traktat fogade tariff A, vari angivas de i den tyska

tulltaxan beviljade tullnedsättningarna. I tariff B, som innehaller de

svenska tullsänkningarna, har genom det föreliggande förslaget någon

ändring icke gjorts.

1. Råg, vete och spelt, korn och havre.

lie autonoma tyska tullsatserna äro för råg, korn och havre 7 Enik.

samt för vete och spelt 7: 50 Rink. per 100 kg. Såsom i det föregående

omnämnts, nedsattes och bundos genom 1926 års traktat tullsatserna vid

6 Rink. för råg och havre, vid 6: so Rmk. för vete och spelt samt vid 5

Rmk. för korn. Förslaget innebär, att bindningarna skola bortfalla, och

att Tyskland sålunda får rätt att efter eget beprövande fastställa tullsatS6rna

för ifrågavarande spann målsslag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

På grund av de redan nu tillämpade tullsatsernas höjd och i Tyskland

radande marknadsläge har under senare år frånsett korn utförseln

dit av spannmål utgjort endast en mindre betydande del av den svenska

spannmålsexporten. Ur exportsynpunkt kan därför hävandet av bindningarna

knappast anses vara av större betydelse.

För Sveriges vidkommande knyter sig det huvudsakliga intresset

ifråga örn spannmålstullarna i Tyskland till deras sammanhang med de

tyska utförselbevisen. Dessa hava tidigare icke utnyttjats på sätt som

medfört mera kännbara verkningar för andra länders spannmålsodling.

Under innevarande år hava emellertid dels på grund av en riklig

skörd dels i följd av höga lagringskostnader, tyngande skatter m. m.,

i förening med det tyska jordbrukets svåra ekonomiska läge, betydande

försäljningar på utlandet ägt rum. Dessa hava huvudsakligen förekommit

under höstmånaderna, då tillgången på inhemsk spannmål brukar

Nara störst i angränsande länder. Enär samtidigt marknadspriset i

Tyskland icke legat så mycket över världsmarknadspriset, att skillnaden

helt motsvarats av den tyska tullens storlek, hava med stöd av utförselbevisen

de tyska utbuden av spannmål på utlandet i regel kunnat ske

till priser, som understigit världsmarknadspriset. Här har sålunda en

dumping förelegat, som för Sveriges vidkommande framför allt gjort

sig märkbar ifråga örn råg och havre. Någon garanti häremot har icke

under avtalsförhandlingarna kunnat uppnås. Därest den tullförhöjning,

som i och med bindningarnas bortfallande är att förvänta, skulle komma

att förknippas med en motsvarande ökning av utförselbevisens belopp, vore

detta ägnat att medföra ökade utbud av tysk spannmål till lägre priser

än världsmarknadspriset. Emellertid torde det finnas anledning antaga,

att en höjning av de tyska tullarna, åtminstone för råg, vete och havre,

ej kommer att medföra en motsvarande förhöjning av de för sagda spannmålsslag

gällande utförselbevisens belopp. Under sådant förhållande

skulle hävandet av bindningarna av de tyska spannmålstullarna ej komma

att i befarad omfattning öka möjligheterna till dumping från tysk

sida på den svenska marknaden.

2. Timotejhö.

Den tyska tullen för hö utgör för närvarande 1 Enik. för 100 kg.

Förslaget innebär, att tullfrihet hädanefter skall medgivas för timotejhö.

I slutprotokollet har närmare angivits, vad som ur tullteknisk synpunkt

avses härmed. Med timotejhö skall förstås sådant hö, som uppenbarligen

övervägande, d. v. s. till mer än hälften, består av timotej (Phleum

pratense).

Denna koncession är av betydelse, enär timotejhö just är det slag av

hö, som kan bliva föremål för en mera omfattande och lönande export

från Sverige. På grund av det relativt höga pris, som detta hö betingar

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

13

i Tyskland, har redan med nu gällande tullsats en icke obetydlig export

kunnat äga rum. Utförseln uppgick 1925 till cirka 2,300 ton med ett

värde av cirka 190 000 kronor, samt har under de därpå följande åren

stigit till omkring 5 å 6,000 ton. Den från tysk sida nu medgivna tullfriheten

torde sålunda komma att skapa gynnsammare förutsättningar

för den svenska höexporten till Tyskland, ett förhållande, som är av

värde för jordbruket i de delar av landet, där höproduktion för avsalu

förekommer.

3. Levande nötkreatur.

Den autonoma tyska tullsatsen för levande nötkreatur utgör för närvarande

18 Emk. för 100 kg levande vikt men har genom 1926 års handelstraktat

nedsatts och bundits vid 16 Emk. Tullen skall enligt förslaget

kunna höjas till 24: so Emk. Nu gällande tullsats av 16 Emk.

skall dock enligt en i avtalet intagen särskild anmärkning bibehållas

för ett antal av högst 5,000 djur under år 1930 och för ett årligt antal

av högst 6,000 djur från och med år 1931. Skulle sistnämnda kontingent

på 6,000 djur utnyttjas till minst 90 procent under något av åren 1931

till och med 1933, skall den årliga kontingenten från och med det därpå

följande året ökas till 7,000 djur. Införseln av nötkreatur efter den

lägre tullsatsen av 16 Emk. begränsas emellertid till en enda sjögränstullplats,

som skall bestämmas genom överenskommelse mellan de båda

regeringarna. Såsom sådan tullplats lärer endast Sassnitz kunna ifrågakomma,

över vilken stad den ojämförligt största delen av Sveriges export

av nötkreatur till Tyskland äger rum.

Fördelningen av kontingenten har överlåtits åt svenska regeringen

att bestämma.

Den officiella svenska statistiken upptager följande kvantiteter och

värden av Sveriges utförsel till Tyskland av nötkreatur.

1913 1927 1928

styck kronor styck kronor styck kronor

15,901 6,209,850 5,540 2,099,452 4,862 1,428,364

Örn ock, såsom av dessa siffror framgår, exporten av nötkreatur till

Tyskland icke är av så stor omfattning, måste den dock ur jordbrukets

synpunkt tillmätas särskild vikt, enär den tyska marknaden för närvarande

utgör snart sagt den enda utanför Sverige, dit svensk nötboskap

med framgång kan avyttras, och de priser som där erhållas i viss mån

återverka på prisbildningen för nötkreatur inom Sverige.

Den kontingent, som Sverige enligt avtalsförslaget medgives utföra

efter den hittillsvarande tullsatsen av 16 Emk., torde visserligen, sedan

den under kriget avsevärt minskade kreatursstammen nu återigen närmar

sig sin förutvarande omfattning, knappast motsvara landets export
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 16.

överskott av nötboskap, men understiger icke den utförsel, som under

de senare åren ägt rum. Den föreslagna anordningen synes därför icke

kunna betraktas såsom en försämring av det läge, som varit rådande

under tiden efter ikraftträdandet av 1926 års traktat. Vid bedömandet

av förslagets värde bör ej heller förbises, att svenska regeringen fått

fördelningen av kontingenten sig tillförsäkrad, varigenom torde kunna

tillses, att denna i största möjliga omfattning utnyttjas för export av

storboskap.

I detta sammanhang vill jag ej underlåta att i korthet beröra ett

annat förhållande av betydelse för den svenska nötkreatursexporten till

Tyskland, nämligen frågan örn införsel av slaktdjur till sjögränsslakthuset

i Sassnitz.

Med stöd av gällande lagstiftning rörande husdjurssjukdomar är införsel

till Tyskland av slaktboskap sjöledes tillåten blott till tyskt sjögränsslakthus.

Sådana finnas i Sassnitz, Lubeck, Rostock (Warnemunde),

Hamburg m. fl. städer. Dessa bestämmelser hava skärpts genom en den.

1 juli 1927 utfärdad förordning, enligt vilken slaktboskap från utlandet

endast får införas till sjögränsslakthus, som äro så belägna,

att de inkommande djuren kunna införas i slakthusets stallar

utan beröring med vägar eller platser, som tjäna den allmänna trafiken.

På grund härav hava vederbörande städer sett sig nödsakade att

uppföra nya sjögränsslakthus eller företaga ombyggnad av redan befintliga

sådana. Tillämpningen av dessa bestämmelser, som vad sjögränsslakthuset

i Sassnitz beträffar uppskjutits till den 28 februari

1980, skulle på grund av där rådande förhållanden för Sveriges vidkommande

medföra, att nötkreatur icke längre skulle kunna försändas

till sistnämnda stad i järnvägsvagnar per ångfärja utan måste transporteras

på särskilda fartyg för urlastning vid hamnkaj, varifrån de

utan att passera allmän väg kunde direkt införas i slakthuset. Ett

dylikt transportsätt hade av allt att döma väsentligt försvårat eller

måhända nära nog omöjliggjort all export av nötboskap från Sverige

till Tyskland.

I händelse av det nya tilläggsavtalets ikraftträdande skola nu anordningar

vidtagas i Sassnitz, som möjliggöra att sjögränsslakthuset därstädes

fortfarande liksom hittills kan stå öppet för nedslaktning av svenska

slaktdjur, vilka ankomma per färja och järnväg. I samband därmed

skall slakthuset utbyggas och moderniseras, vilket för exportörerna

länge framstått som synnerligen behövligt.

4. Levande får.

Den autonoma tyska tullsatsen för levande får utgör 18 Rmk. för 100

kg levande vikt och har genom 1926 års handelstraktat nedsatts och

bundits vid 16 Rmk. Enligt förslaget kan tullen hädanefter förhöjas

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 16.

till 22:50 Rink. Då någon export av levande får från Sverige till

Tyskland under de senaste åren icke förekommit, torde den nu medgivna

tullförhöjningen ej behöva tillmätas någon praktisk betydelse.

5. Levande svin.

Den autonoma tyska tullen för levande svin utgör för närvarande 18

Rmk. för 100 kg levande vikt och har genom 1926 års traktat nedsatts

och bundits vid 16 Rmk. Förslaget innebär, att bindningen skall bortfalla

och att Tyskland sålunda får rätt att fastställa tullsatsen efter

gottfinnande.

Den svenska utförseln till Tyskland av levande svin bar under de senaste

åren varit av växlande omfattning och endast under 1927 uppgått

till ett förhållandevis större värde, nämligen något över en miljon kronor.

Då emellertid denna export huvudsakligen torde hava omfattat

svin, som äro mindre lämpade för baconheredning och därför ej utan

svårighet kunna finna avsättning på andra marknader, skulle givetvis

en förhöjning av den hittills gällande tullsatsen kunna medföra olägenheter

för Sveriges vidkommande. En förhöjning torde dock knappast

vara att befara, annat än i händelse av ett mera betydande prisfall å

svin inom Tyskland.

6. Färskt fläsk och kött, huvud och fotter av svin samt ätbara inälvor

av kreatur.

Den autonoma tyska tullsatsen för färskt fläsk och kött, huvud och

fötter av svin samt ätbara inälvor av kreatur utgör 45 Rmk. för 100

kg. Genom 1926 års svensk-tyska handelstraktat har denna tullsats nedsatts

och bundits för färskt fläsk och ätbara inälvor av kreatur vid 32

Rmk. samt för annat kött vid 37: 50 Rmk. per 100 kg. Under år 1927

sänktes ytterligare, såsom i det föregående nämnts, genom en mellan

Danmark och Tyskland träffad överenskommelse, tullsatsen för slaktavfall,

d. v. s. huvud och fötter av svin — vilka förut hänförts till färskt

fläsk — samt tungor, levrar, hjärtslag, njurar, mellangärden, mjältar,

lungor, luftstrupar av kreatur (med undantag av fjäderfä), färska (icke

frusna), till 21 Rmk. per 100 kg. Sagda nedsättning har på grund av

mestgynnadnationsklausulen kommit även Sverige tillgodo. Förslaget

innebär, att bindningarna för färskt fläsk och kött skola bortfalla, men

att tullsatsen skall sänkas för lever till 16 Rmk. och för annat slaktavfall

till 18 Rmk. för 100 kg.

I en anmärkning stadgas vidare, att slaktavfall, örn det beströtts med

salt eller begjutits med saltvatten uteslutande till bevarande under transporten,

skall tullbehandlas icke såsom »enkelt tillrett» utan såsom

färskt. Denna bestämmelse, som är av betydelse för exporten av ifrå
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 16.

gavarande produkter under den varma årstiden, fanns även införd i

1926 års traktat.

Färskt fläsk och kött har, bland annat till följd av det i Tyskland

rådande organtvånget, under senare år icke i någon mera betydande omfattning

utförts från Sverige till Tyskland. En tullförhöjning för dessa

varuslag, torde därför knappast böra tillmätas större betydelse. Däremot

har exporten av huvud och fötter av svin samt ätbara inälvor av

kreatur varit mera omfattande och uppgick sålunda under år 1928 för

enbart ätbara inälvor till inemot 1,000,000 kg med ett värde av cirka

850,000 kronor, till största delen levrar. Härtill kommer utförseln av huvud

och fötter av svin, för vilka, då de i den svenska statistiken redovisas

under fläsk, icke några exakta exportsiffror kunna angivas.

Enär Tyskland är den huvudsakliga avsättningsmarknaden för Sveriges

export av slaktavfall, torde den nu medgivna tullnedsättningen —

som i förhållande till den i 1926 års traktat fastställda tullsatsen uppgår

till icke mindre än 16 Errik, för levrar och 14 Emk. för annat slaktavfall

— bliva av ej oväsentlig betydelse för jordbruket i de delar av landet,

där svinuppfödning i större utsträckning förekommer. Särskilt

torde nedsättningen komma att underlätta utförseln av svinhuvud och

hjärtslag, vilken för närvarande endast tidvis är lönande.

7. Hummer.

Den autonoma tyska tullsatsen för hummer, som för närvarande uppgår

till 800 Emk. per 100 kg brutto, skall enligt avtalsförslaget sänkas

till 200 Emk., d. v. s. samma tullsats, som Tyskland i nu gällande handelsavtal

med Frankrike beviljat detta land för languster.

Nedsättningen torde göra det möjligt att i någon omfattning återupptaga

den före världskriget icke obetydliga exporten av hummer från

Sverige till Tyskland, vilken under de senaste åren på grund av den

höga tullen nära nog fullständigt legat nere.

8. Ost.

Tyskland har i avtal med ett flertal länder medgivit en tullsats av

20 Emk. per 100 kg för åtskilliga närmare angivna slag av hård ost.

Förslaget innebär, att ifrågavarande tullsats, liksom de eventuella

nedsättningar i densamma, som Tyskland medgiver ett tredje land,

skola tillämpas på alla svenska hårda ostsorter och sålunda icke, såsom

i 1926 års traktat medgivits, endast på svensk Edamer- och Goudaost.

Den svenska ostexporten till Tyskland har hittills icke varit av större

omfattning. Försök hava dock tid efter annan gjorts att i Tyskland finna

avsättning för svensk ost av olika slag, och det torde därför vara värde
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition Nr 16. 17

fullt att, såsom nu skett, erhålla det medgivande, som förslaget härutinnan

upptager.

Artikel 2 stadgar, att 1926 års traktat med de ändringar, som framgå

av tilläggsavtalet, skall förbliva gällande till och med den 31 december

1932. Örn ingendera av de fördragsslutande parterna sex månader före

sistnämnda dag tillkännagiver sin avsikt att försätta traktaten ur kraft,

skall den fortfarande gälla till dess sex månader förflutit från den dag,

då den av endera av parterna uppsagts.

Artikel 3 innehåller bestämmelser örn tilläggsavtalets ratificering,

ikraftträdande och uppsägning m. m. Avtalet skall träda i kraft samma

dag som ratifikationshandlingarna utväxlats och endast kunna uppsägas

tillsammans med handels- och s jöf artstraktaten den 14 maj 1926

samt det första tilläggsavtalet den 11 december 1928.

Det förslag till tilläggsavtal nr 2 till handels- och sjöfartstraktaten

med Tyskland den 14 maj 1926, för vilket jag nu redogjort, bör ses mot

bakgrunden av det skärpta agrartullskydd, varpå Tysklands ekonomiska

politik under senaste tid inriktats. De medgivanden, vilka i avtalet lämnats

från svensk sida, äro en följd härav. Dessa medgivanden äro av

icke oväsentlig räckvidd. Tullförhöjningen för levande nötkreatur torde

försvåra en under nuvarande förhållanden särskilt önskvärd ökning av

exporten på Tyskland. Bortfallandet av bindningen av tullsatsen för

levande svin medför ett visst osäker hetstillstånd, som kan tänkas komma

att försvåra utvecklingen av försäljningen på den tyska marknaden.

Å andra sidan medför avtalet för det svenska jordbruket lättnader och

förbättrade avsättningsmöjligheter, vilkas värde ej bör underskattas. Den

medgivna tullfriheten för timotejhö samt tullsänkningarna för slaktavfall

ställa sålunda i utsikt gynnsammare förutsättningar för Sveriges export

på Tyskland av dessa varuslag. Bibehållandet av den nuvarande tullsatsen

för en kontingent av 5,000—7,000 levande nötkreatur samt upprätthållandet

av sjögränsslakthuset i Sassnitz torde vidare möjliggöra att

nötkreatursexporten till Tyskland kan fortgå i minst samma omfattning

som under de senaste åren.

Man torde vara berättigad påstå, att de svenska eftergifterna i stort

sett uppvägas av de vunna fördelarna för vår export och att det föreslagna

tilläggsavtalet därför icke kan sägas förminska värdet av 1926 års

traktat.

En tablå över de tyska tullsatserna för viktigare jordbruksprodukter

ävensom statistiska översikter av Sveriges utförsel till Tyskland av vissa

Hilmur) till rikstlageiis protokoll 1930. 1 sami. 13 höft. (Nr 16). 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

iä

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

jordbruksprodukter under åren 1913, 1926—1928 samt tiden januari—oktober

1929 bifogas detta protokoll såsom bilagor A—C.»

Föredragande departementschefen uppläser härefter det förslag till

tilläggsavtal nr 2 till handels- och sjöfartstraktaten den 14 maj 1926 mellan

Sverige och Tyska riket med tillhörande protokoll, för vilket han

förut redogjort (bil. D), och hemställer, under erinran att det torde ankomma

på ministern för utrikes ärendena att göra framställning rörande

undertecknandet, att Kungl. Majit måtte för sin del godkänna berörda

tilläggsavtal och protokoll.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet!

S. Allard.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tyska tallsatser för vissa jordbruksprodukter,

(Riksmark för 100 kg.)

Bilaga A

Tyskt tariffnummer

Varuslag

Autonoma

tullsatser i

1902 års

tariff

Tillfälliga tullsatser

Tullsatser

enligt 1926 års

svensk-tyska

handelstraktat

Tullsatser enligt

förslaget till till- läggsavtal nr 2 till

1926 års svensk-tyska

handelstraktat

Anmärkningar

1925—26

1926 — 29

1.

Råg ........

7.—

3.—

5.—

6—

—

2.

Vete ........

7.50

3.50

5 —

6.60

—

(foderkorn 1.—

2— )

3.

Korn.........

7.—

{annat än

5—

—

t» kJ

Oi

[foderkorn 3.—

- /

fl Ph

4.

Havre ......

7.—

3.—

5—

6—

—

<D co

bp _(

.5

103.

Nötkreatur

18.—

13.—

—

16—

24.50

104.

Får .........

18.—

13—

—

16—

22.50

o

Ö O

105.

Svin .........

18.—

14.60

—

16—

—

1

108.

Nötkött......

45.—

24.—

—

37.50

—

sS »o

108.

Fläsk.........

45.—

21 —

—

32—

—

108.

Atbara in-

Enligt dansk-tyska överenskommelsen 1927 har tull-

45.—

21 —

_

32—

18—

satsen för vissa ätbara inä’vor samt huvud och

för lever 16

Rink.

fötter av svin nedsatts till 21 Rmk. för 100 kg.

134.

30.—

22.50

_

—

—

Genom beslut av tyska riksdagen 1929 har den auto-

noma tullsatsen för smör fastställts till 50 Kink. per

100 kg. Denna tullsats får ej genom handelsavtal

sänkas före den 31 december 1933 samt till den

31 december 1935 icke bindas vid lägre belopp än

40 Kmk. och därefter icke vid lägre belopp än 30 Rmk.

135.

30.—

—

—

—

—

Enligt finsk-tyska avtalet utgör tullsatsen för hårda

ostsorter 20 Kmk. för 100 kg. Sverige skall genom

förslaget till tilläggsavtal nr 2 erhålla mest gynnad

behandling för alla hårda ostsorter.

27.

Hö och halm

1.—

—

—

—

timotejhö

fritt

123.

Hummer ...

100. — (fr.o.m.

1

1925 800.—)

—

—

—

200 Kink.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition Nr 16,

Sveriges totalutförsel samt utförsel till Tyskland av

1 9

1 3

4 9 2

6

Export till Tyskland

Export till Tyskland

Varuslag

Värde

Total-

export,

värde

kr.

Värde

Mängd

kr.

i % av

total- värdet

Mängd

kr.

i % av

total- värdet

1. Vete .....................

kg

—

_

_

45,822

1.4,136,112

3,074,953

34.3

2- Råg .....................

—

—

—

49,483

39,025

8,109

0.2

3. Korn ..................

7>

109,800

23,850

15.o

159,410

28,821,820

5,079,396

88.8

4. Havre ................

»

585,243

63,499

0.8

7,448,573

780,536

136,520

12.4

5. Hästar.................

st.

866

600,500

13.0

4,843,200

258

219,545

21.0

6. Nötkreatur............

»

15,901

6,209,850

43.0

14,634,450

112

55,617

92.2

därav:

A. Tjurar......... ..

3,485

1,742,500

45.0

3,854,500

67

36,491

91.2

B. Oxar ...........

»

4,292

1,716,800

88.0

1,957,600

—

—

—

C. Kor...............

»

7,505

2,626,750

39.o

6,748,350

44

18,901

100. o

D. Ungnöt, kalvar

619

123,800

6.0

2,074,000

1

225

15.8

7. Får .....................

»

—

—

—

81,894

—

—

—

8. Svin.....................

—

—

—

347,789

1,726

304,375

13.9

9. Kött:

A. Färskt nötkött kg.

1,769,410

1,327,057

45,o

2,926,978

—

—

—

B. » lårkött

»

722

650

1.4

46,199

—

—

_

C. Fläsk (ej rökt)

»

703,802

706,888

8.0

8,482,237

61,439

40,605

0.1

därav:

a. lärskt

»

672,948

672,948

31.0

2,168,284

11,604

12,616

13.0

b. saltat ...

»

30,854

33,940

0.5

6,313,953

49,835

27,989

0.1

D. Ätbara djurdelar,

ej särskilt nämnda

(slakteriavfall) kg.

478,487

478,487

92.o

522,702

652,830

465,770

83.7

10. Smör ..................

»

310,792

660,122

1.6

41,745,771

5,255,268

15,388,803

35.0

n. Ägg.....................

»

24,822

25,313

7.o

3,583,915

335,114

557,341

16.0

12. Hö ....................

»

4,463,840

267,831

34.0

779,605

6,468,171

487,014

91.8

13. Halm ..................

-

—

—

118,880

—

—

_

14. Ost (ej dessert-)......

»

—

—

—

3,254

279,012

176,091

83.1

15. Grädde ...............

»

6,547,839

5,762,098

98.0

5,919,598

—

—

—

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

21

Bilaga B.

vissa jordbruksprodukter åren 1913 och 1926—1928.

19 2

7

1 9 2 8 (preliminärt)

Export till Tyskland

Export till Tyskland

Total-

export,

värde

kr.

Värde

Total-

export,

värde

kr.

Värde

Total-

export,

värde

kr.

Mängd

kr.

i % av

total- värdet

Mängd

kr.

i % av

total- värdet

8,962,829

2,913,816

637,888

8.7

7,323,559

1,644,455

331,351

2.6

12,729,910

3,583,120

467,256

101,646

2.0

4,978,127

300,150

52,152

2.4

2,154,218

5,720,260

6,505,381

1,196,059

54.8

2,180,936

294,050

53,415

55.7

95,909

1,098,778

6,343,057

985,012

18.7

5,279,008

13,106

3,747

0.6

586,076

1,047,085

467

471,950

50.4

936,820

143

160,150

37.1

431,665

60,317

5,540

2,099,452

95.4

2,200,436

4,862

1,428,364

97.7

1,461,364

39,991

3,812

1,697,430

97.9

1,733,980

3,116

1,204,301

97.8

1,231,001

—

26

7,739

lOO.o

7,739

—

—

—

—

18,901

904

294,119

88.4

332,689

233

76,844

93.9

81,794

1,425

798

100,164

79.5

126,028

1,513

147,219

99.1

148,569

7,500

—

—

—

6,324

—

—

—

6,915

2,185,401

5,591

750,042

54.9

1,366,489

3,164

391,740

54.0

726,568

3,737,874

5,944

6,520

0.6

1,150,493

3,066

3,029

0.1

2,403,924

4,975

—

—

—

20,347

—

—

—

28,219

28,156,394

143,253

86,903

0.2

46,979,496

39,964

36,808

0.1

39,010,594

97,096

52,486

40,007

4.8

934,078

_

—

—

594,107

28,059,298

90,767

46,896

0.1

46,045,418

39,964

36,808

0.1

38,416,487

556,430

1,079,392

670,441

87.0

770,375

996,686

848,233

89.9

943,828

43,914,079

8,090,778

24,090,057

44.8

54,349,750

7,990,280

24,852,706

46.0

54,027,289

3,485,384

330,242

489,899

7-4

6,606,584

263,367

390,281

6.0

6,584,052

530,299

5,737,813

418,367

82.9

504,397

4,501,930

347,868

47.4

733,530

24,212

—

—

—

105,053

—

—

—

96,053

211,986

229,063

104,338

61.7

168,655

17,648

9,327

9.0

103,636

575

—

—

—

—

—

—

—

—

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

Bilaga C.

Preliminär uppgift Öyér Sveriges totalutförsel samt utförsel till Tyskland under

tiden januari-oktober 1929 ay vissa jordbruksprodukter.

Stat.

nr

Varuslag

Totala utförseln

Utförseln till Tyskland

st.

kg.

kr.

st.

kg.

kr.

Levande djur:

49

hästar, föl under ett år

59

18,100

—

—

50 A

hingstar ..................

7

14,000

—

—

50 B

andra .................

351

292,590

28

27,500

51 A

nötkreatur, kor .........

361

110,157

162

41,142

51 B

oxar ......

2

260

—

—

51 C

tjurar......

1,739

820,964

1,675

786,509

51 D

ungnöt o.

kalvar...

2,000

192,426

1,795

166,302

52 A

lår, baggar ...............

3

40

—

—

52 B

lamm........................

—

—

—

—

52 C

andra........................

23

1,940

—

—

53 A

svin, fargaltar............

20

3,646

4,545

11

2,534

945

53 B

andra ...............

107,772

2,198,783

3,461,234

2,160

443,845

319,667

Fläsk:

55

rökt .......................

864

1,664

840

1,630

56 A

färskt .....................

319,317

744,257

8,929

9,127

56 B

saltat....................

16,529,747

32,646,359

16,982

13,097

Kött:

59 A

av får, färskt ..........

15,166

21,455

—

—

59 B

rökt............

3

6

—

—

59 G

av nötkreatur, färskt...

1,493,327

1,661,638

24,318

23,486

59 K

av andra djur, färskt .

167,810

261,447

8,032

10,044

59 N

till konserver icke hän-

förliga ätbara djur-

delar, ej s. n., såsom

lever, njurar m. m.

925,203

897,133

865,504

856,809

Ost:

137 A

dessert- ...............

42

110

—

—

137 B

margarin-..................

—

—

—

—

137 C

annan ...............

102,330

119,036

62,310

44,777

Smör:

naturligt:

138 A

runmärkt..............

20,782,286

62,371,905

8,417,375

25,586,144

138 B

annat ...............

20,869

54,898

—

—

142 A

Ägg ...........................

74,142,279

4,389,410

7,294,226

21,491,386

1,297,820

2,079,206

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

23

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden hållet inför

Hans Maid Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26

november 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

l:o.

Under erinran att Kungl. Majit denna dag på föredragning av chefen

för handelsdepartementet beslutat för Sveriges del godkänna ett förslag

till tilläggsavtal nr 2 till handels- och sjöfartstraktaten mellan Sverige

och Tyska Riket den 14 maj 1926, jämte därtill hörande protokoll, varom

enighet vunnits vid i Stockholm och Berlin förda förhandlingar i ämnet,

hemställer ministern för utrikes ärendena efter gemensam beredning

med cheferna för finans-, jordbruks- och handelsdepartementen, att Kungl.

Majit måtte bemyndiga sändebudet i Berlin, envoyén C. B. Th. af Wirsén

att underteckna ett avtal med tillhörande protokoll av en mot sagda förslag

svarande lydelse, ävensom förordna att fullmakt för undertecknandet

skall i vanlig ordning utfärdas.

Till vad föredraganden under ovanstående tvenne

punkter hemställt, däruti övriga statsrådsledamöter

förena sig, behagar Hans Majit Konungen i nåder

lämna bifall.

Ur protokollet:

S. Allard.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majlis proposition Nr 16.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lundvik, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena och cheferna för finansoch

jordbruksdepartementen:

»Sedan Kungl. Maj:t den 26 november 1929 bemyndigat sändebudet i

Berlin, envoyén C. E. Tb. af Wirsén att för Sveriges del underteckna ett

tilläggsavtal nr 2 till handels- och sjöfartstraktaten mellan Sverige och

Tyska Riket den 14 maj 1926, jämte därtill börande protokoll, av den

lydelse ett av Kungl. Maj:t tidigare samma dag för egen del godkänt

förslag angåve, hava sagda tilläggsavtal och protokoll den 30 november

1929 blivit av Wirsén samt Statssekreteraren i tyska utrikesministeriet,

Dr. Carl von Schubert, och Geheimeregeringsrådet, Ministerialrådet Max

Waldeck vederbörligen undertecknade.

I anledning härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte i proposition

äska riksdagens godkännande av berörda tilläggsavtal med slutprotokoll.»

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,

att* proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

O. v. Unge.

800028. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:20 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av ett mellan Sverige och Tyska Riket slutet tilläggsavtal nr 2 till hande s. 1 i texten
  2. BevU 1930:1 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts •proposition angående godkännande av ett mellan Sverige och Tyska Riket slutet tilläggsavtal nr 2 till handelsoch sjöfa s. 1 i texten