Sök i Ratio Lex

Angående kapitalökning för industrilånefonden

1930-02-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:164, Angående kapitalökning för industrilånefonden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 164.

1

Nr 164.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående kapitalökning för

industrilånefonden; given Stockholms slott den 28 februari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Georg Bissmark.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 28 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden

Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark

Johansson, Dahl.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

t. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Bissmark:

Med bifall till av Kungl. Majit i propositionen nr 196 till 1927 års riksdag

därom framställt förslag medgav samma års riksdag, att lån finge

från den dåvarande torvindustrilånefonden, vars benämning skulle ändras till

»industrilånefonden», lämnas till även andra fabriker och industriella företag

än de till torvhanteringen hörande.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 131 höft. (Nr 16b.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 164.

Enligt en inom statskontoret den 21 oktober 1929 upprättad kalkyl över

industrilånefondens dåvarande disponibla kapitaltillgångar redovisades samma

tillgångar på följande sätt:

Hos riksgäldskontoret innestående ej lyftade anslagsmedel

........................................................... 1,200,000: —

Å statsverkets giroräkning den 15 oktober 1929

innestående kapitalmedel .................................... 309,397: 55 1,509,397: 55

Avgå redan anvisade, ej lyftade lån............................................ 213,850: —

Den 15 oktober 1929 återstående, för nya anvisningar disponibla

medel ................................................................................... 1,295,547: 5 5.

Därjämte beräknades i amorteringar inflyta till fonden under då återstående

del av budgetåret omkring 125,000 kronor och under senare halvåret 1930

omkring 75,000 kronor.

Genom beslut den 24 januari 1929 har Kungl. Majit efter kommerskollegii

tillstyrkan beviljat inalles 7 olika företag lån från fonden till ett sammanlagt

belopp av 405,000 kronor. I anledning av ansökningar örn lån från 4 andra

företag örn tillhopa 265,000 kronor har kollegium vidare tillstyrkt utlämnande

av ett sammanlagt lånebelopp om 90,000 kronor. Under förutsättning att

ytterligare lån till sistnämnda belopp, 90,000 kronor, bliva anvisade, skulle,

inberäknat under innevarande budgetår efter den 15 oktober 1929 inflytande

amorteringar men frånsett beviljade, men eventuellt ej i anspråk tagna

lånebelopp, vid samma budgetårs utgång för utlämnande av nya industrilån

finnas tillgängligt ett belopp av i runt tal (1,295,000 + 125,000 — 405,000

— 90,000 =) 925,000 kronor. Emellertid kommer detta belopp icke att bliva

disponibelt för den låneverksamhet, varom nu är fråga. Anledningen härtill

är följande.

I skrivelse den 17 februari 1928, nr 20, anmälde riksdagen, att riksdagen

med bifall till av Kungl. Majit framställt förslag beslutat, att reservationsanslag

Ange, med iakttagande av de anordningar, som vid övergången befunnes

lämpliga, disponeras allenast till och med andra budgetåret efter det,

å vars riksstat anslaget blivit sist uppfört (riksstatsåret), dock med rätt för

Kungl. Majit att, då anslagets bortfallande efter nämnda tid skulle vålla särskild

olägenhet, låta anslaget kvarstå till vederbörandes förfogande under ytterligare

högst ett år. I anslutning till riksdagens ifrågavarande skrivelse

utfärdade Kungl. Majit sedermera den 14 juni 1928 kungörelse med vissa

bestämmelser angående äldre reservationsanslag, däri förordnades bland

annat, att beträffande anslag, som sist anvisats å riksstaten för tiden 1

januari—30 juni 1923 eller å tidigare stat, skulle såsom riksstatsår anses

budgetåret 1926/1927.

I förenämnda den 21 oktober 1929 upprättade kalkyl över industrilånefondens

dåvarande disponibla kapitaltillgångar ingår ett belopp av 1,200,000

kronor, utgörande reservation å ett sist å riksstaten för år 1919 under utgifter

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 164.

för kapitalökning av lånemedel anvisat anslag till torvindustrilånefonden.

Genom beslut den 20 juni 1929 har Kungl. Majit med tillämpning av

nyss återgivna bestämmelser medgivit, att statskontoret må av nämnda anslag

under budgetåret 1929/1930 använda ett belopp av högst 1,200,000 kronor

för utbetalande jämlikt gällande bestämmelser av lån från industrilånefonden.

Jämlikt riksdagens förenämnda skrivelse den 17 februari 1928 kan emellertid

ifrågavarande anslag efter innevarande budgetårs utgång ej fortsättningsvis

anlitas. Vad som den 30 juni 1930 kan återstå av detsamma kommer

att i riksbokslutet för budgetåret 1929/1930 omföras till inkomsttitel för i

anspråk tagna reservationer.

Av de lämnade uppgifterna framgår, att industrilånefondens disponibla Departements
chefen
kapitaltillgångar

vid löpande budgetårs utgång komma att, till följd av

omständigheter för vilka ovan redogjorts, vara alldeles uttömda. Vid 1931

års ingång skulle för mötandet av då föreliggande nya lånebehov finnas

tillgängligt endast ett belopp av omkring 75,000 kronor, motsvarande de

amorteringar, som beräknas komma att inflyta under senare halvåret 1930.

För jämförelse med denna siffra bör framhållas, att till behandling under år

1929 förelågo ansökningar örn lån från fonden till ett sammanlagt belopp

av 1,707,500 kronor, varav lån å inalles 810,000 kronor beviljades. Av de

vid 1930 års ingång föreliggande låneansökningarna, som avsågo ett sam''

manlagt lånebelopp av 930,000 kronor, hava, såsom redan omnämnts, lån

till ett belopp av 405,000 kronor redan beviljats, medan ansökningar örn

lån örn tillhopa 265,000 kronor ännu icke slutligt prövats. De nu anförda

siffrorna ådagalägga, att kapitaltillgången å fonden kommer att

bliva alldeles otillräcklig för täckande av lånebehovet efter den automatiska

indragningen av det äldre reservationsanslaget. För fortsättande av

denna utlåningsverksamhet, för vilken statsmakterna fastställt ändrade

grunder så sent som år 1927, är det alltså nödvändigt att på riksstaten för

nästa budgetår uppföra ett nytt anslag, i stället för det bortfallande, för

kapitalökning åt industrilånefonden. Anslaget torde böra bestämmas till

900,000 kronor att i sin helhet täckas av lånemedel.

I anslutning härtill bör å riksstatsförslagets inkomstsida titeln »övriga

lånemedel» höjas med motsvarande belopp.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till kapitalökning för industrilånefonden å riksstaten för budgetåret

1930/1931 bland utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens utlå
ningsfonder»

anvisa ett reservationsanslag av ........................ kronor 900,000,

att utgå av lånemedel,

dels ock vid bifall härtill höja den i förslaget till riksstat för budgetåret

1930/1931 under rubriken »Lånemedel» upptagna inkomsttiteln »övriga

lånemedel» med motsvarande belopp.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 164.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg.

800505. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:125 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kapitalökning för industrilånefonden. a1 i texten
  2. SU 1930:72 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kapitalökning för industrilånefonden. s. 9 i texten