Sök i Ratio Lex

Angående rätt för kontorsbiträdet Leila K:son Lindberg att för placering i löneklass tillgodoräkna viss tjänstetid

1930-01-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:17, Angående rätt för kontorsbiträdet Leila K:son Lindberg att för placering i löneklass tillgodoräkna viss tjänstetid

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 17.

1

Nr 17.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt

för kontorsbiträdet Leila K:son Lindberg att för

placering i löneklass tillgodoräkna viss tjänstetid;

given Stockholms slott den 9 januari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Sven Lubeck.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 9 januari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Lubeck anför:

Med skrivelse den 25 juli 1929 har länsstyrelsen i Värmlands län överlämnat

en till Kungl. Majit ställd skrift, däri kontorsbiträdet hos länsstyrelsen

Leila K:son Lindberg gjort viss framställning rörande tillgodoräknande av

tjänstetid och placering i löneklass såsom kontorsbiträde.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 14 haft. (Nr 17.)

49 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 17.

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande.

Leila Lindberg — som är född år 1902 — erhöll den 1 januari 1922

konstitutorial såsom kontorsbiträde vid länsstyrelsen i Värmlands län. Med

tillämpning av 10 § i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen, förklarades hon genom beslut den 28 januari 1928 av

länsstyrelsen berättigad att från och med den 1 januari 1928 åtnjuta lön enligt

6:e löneklassen i den i reglementet intagna löneplanen. På därom gjord

ansökan erhöll sedermera Leila Lindberg av länsstyrelsen avsked från sin

befattning med utgången av juni månad 1929. Genom beslut den 10 juli

1929 blev hon emellertid, efter därom gjord ansökning, ånyo av länsstyrelsen

konstituerad att därstädes vara kontorsbiträde.

I sin förenämnda skrift har sökanden anfört, att kort efter det att hon

fått det begärda avskedet, i hennes hem inträffat oförutsedda svårigheter

av ekonomisk art, vilka nödgat henne att ånyo söka den av henne tidigare

innehavda befattningen. Med hänsyn till sålunda föreliggande omständigheter

har Leila Lindberg hemställt, att hon måtte för placering i löneklass

få tillgodoräkna sig sin tidigare tjänstgöring hos länsstyrelsen och sålunda

få åtnjuta lön enligt samma löneklass, som hon tillhörde, då hon erhöll

avsked från befattningen, d. v. s. enligt 6:e löneklassen i nämnda löneplan.

I sin berörda skrivelse den 25 juli 1929 har länsstyrelsen tillstyrkt bifall

till framställningen.

Till följd av remiss har statskontoret den 21 augusti 1929 avgivit utlåtande

i ärendet och därvid anfört i huvudsak följande.

Enligt statskontorets mening syntes det visserligen i regel icke böra

förekomma, att medgivande lämnades befattningshavare, som varit ordinarie

befattningshavare men lämnat statstjänsten, att efter återgång till sådan

tjänst i löneturshänseende få tillgodoräkna föregående anställningstid.

I detta fall syntes emellertid starka billighetsskäl föreligga för utverkande

av särskild lönetursrätt åt sökanden, och i betraktande av de föreliggande

säregna omständigheterna syntes några mera vittgående konsekvenser

av en sådan åtgärd ej behöva befaras. Sökanden hade nämligen, enligt vad

statskontoret inhämtat, redan innan tjänsten ånyo förklarats till ansökan ledig

gjort hänvändelse till länsstyrelsen i syfte att få kvarbliva vid sin befattning,

ehuru länsstyrelsen icke ansett sig kunna villfara denna hennes begäran.

Vidare hade hennes ansökan att ånyo erhålla tjänsten inlämnats till länsstyrelsen,

innan hon lämnade densamma. Därutöver kunde framhållas en

ytterligare omständighet, som gjorde, att hennes ställning i lönehänseende

genom avskedstagandet försämrats i högre grad, än vad som hade behövt

bliva fallet. Därest länsstyrelsen hade förordnat henne att uppehålla ifrågavarande

eller likvärdig befattning under tiden 1—10 juli 1929, skulle hon

nämligen hava i en följd uppehållit likvärdig befattning i statens tjänst

alltsedan 1 januari 1922 och sålunda jämlikt § 11 i avlöningsreglementet

för ordinarie befattningshavare av länsstyrelsen kunnat förklaras berättigad

att för placering i löneklass tillgodoräkna 4 år 6 månader. Därigenom hade

den inträdda löneminskningen kommit att omfatta endast en löneklass i

stället för två, vilket nu enligt gällande avlöningsbestämmelser bleve fallet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 17.

3

Då emellertid avlöningsreglementet för ordinarie befattningshavare den

22 juni 1921 (nr 451) vore antaget av Kungl. Majit och riksdagen gemensamt,

syntes Kungl. Majit icke utan riksdagens medgivande kunna bevilja sökanden

särskild lönetursrätt.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har statskontoret hemställt, att

Kungl. Majit måtte hos riksdagen göra framställning örn rätt för sökanden

att för placering i löneklass tillgodoräkna hela tiden från och med den 1

januari 1922 till och med den 30 juni 1929, under vilken tid hon varit

ordinarie kontorsbiträde.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd, som den 15 oktober 1929 avgivit

infordrat utlåtande i ämnet, har i likhet med statskontoret uttalat den uppfattningen,

att ett bifall till ansökningen förutsatte särskild framställning

till riksdagen. Örn ock vissa billighetsskäl skulle kunna anföras för ett

tillmötesgående av sökandens framställning, vore dock enligt lönenämnden

förevarande ärende icke av den vikt och betydelse, att tillräckliga skäl före

funnes för Kungl. Majit att, på sätt statskontoret föreslagit, till riksdagen

avlåta proposition i ämnet.

En reservant i lönenämnden har ansett bestämmelserna i 11 § 1 mom.

av gällande avlöningsreglemente kunna tolkas på sådant sätt, att sökanden

enligt desamma skulle kunna få tillgodoräkna sig sin föregående tjänstgöringstid

såsom kontorsbiträde, i den mån denna tid överstege tre år.

I 11 § 1 mom. i förenämnda avlöningsreglemente stadgas, att örn den,

som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie tjänst,

innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å tjänstgöringens

art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än

den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet av hans begynnelselön

i denna tjänst och sedermera för hans uppflyttning till högre

löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken han efter

fyllda 18 år i en följd innehaft dylik anställning. Enär sökanden, då hon

för andra gången erhöll ordinarie tjänst, icke innehade någon som helst

statstjänst, kan hon uppenbarligen icke med stöd av detta stadgande för

placering i löneklass få tillgodoräkna sig någon del av sin tidigare tjänstgöring

såsom ordinarie kontorsbiträde. Ej heller med tillämpning av något

annat stadgande i avlöningsreglementet kan sådant tillgodoräknande ifrågakomma.

Ett bifall i en eller annan form till sökandens framställning lärer

därför, på sätt även av statskontoret och av lönenämndens majoritet framhållits,

endast kunna ske efter inhämtande av riksdagens medgivande till

undantag från de allmänna reglerna. En dylik åtgärd synes mig emellertid

motiverad med hänsyn till de särskilda omständigheterna i detta fall. Leila

Lindberg hade, enligt vad av handlingarna framgår, innan tjänsten efter beviljandet

av hennes avskedsansökan ledigförklarats hemställt att få kvarstanna

i densamma, och sedan ledigförklaring det oaktat skett, hade hon, innan

tjänstetiden utgått, ansökt att återfå sin befattning. Det synes då obilligt,

att Leila Lindberg vid sitt av inträffade ogynnsamma förhållanden föranledda

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 11.

återinträde i tjänst efter endast några dagars uppehåll skulle i lönehänseende

komma i en sämre ställning, än örn lion kvarstått i sin befattning.

Det sålunda förordade särskilda medgivandet torde böra erhålla den omfattning

statskontoret avsett.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kontorsbiträdet hos länsstyrelsen i Värmlands län Leila

Risön Lindberg må för placering i löneklass tillgodoräkna sig

tiden från och med den 1 januari 1922 till och med den 30

juni 1929, under vilken tid hon varit ordinarie kontorsbiträde

hos länsstyrelsen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Karlholm.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1980.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:68 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående rätt för kontorsbiträdet Leila K.son Lindberg att för placering i löneklass tillgodorä a1 i texten
  2. SU 1930:43 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för kontorsbiträdet Leila K:son Lindberg att för placering i löneklass tillgodoräkna viss tjäns a1 i texten