Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av tullverkets andel av en till Råå fiskeläges skifteslag hörande samfällighet

1930-02-28 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:171, Angående försäljning av tullverkets andel av en till Råå fiskeläges skifteslag hörande samfällighet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 171.

1

Nr 171.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av

tullverkets andel av en till Råå fiskeläges skifteslag hörande

samfällighet: given Stockholms slott den 28 februari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Adolf Dahl.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 28 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,

Johansson, Dahl.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Dahl, anför:

Såsom ägare till fastigheten nr 10 Råå i Hälsingborgs stad är tullverket

delägare i en allmänningsjord med därtill hörande strandrätt, som

tillhör Råå fiskeläges skifteslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1930■ 1 sami. 13S höft. (Nr 171.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 171.

Enligt köpekontrakt den 11 juli 1929 träffades mellan styrelsen för förvaltningen

av den till nämnda skifteslag körande allmänningsjorden, å ena,

ock Hälsingborgs stads drätselkammare, å andra sidan — under förkekåll

av såväl delägarnas godkännande enligt lagen den 13 juni 1921 örn förvaltning

av kysamfälligketer ock därmed jämförliga samfällda ägor ock

rättiglieter som jämväl stadsfullmäktiges i Hälsingborg godkännande —

avtal örn försäljning till staden med full äganderätt och gravationsfritt

av nämnda allmänningsjord i dess helhet med vad därtill lagligen körde

och tillvinnas kunde mot en köpeskilling av 100,000 kronor samt på kland

andra följande villkor i övrigt. Staden skulle, omedelbart efter det stadsfullmäktiges

beslut örn godkännande av kontraktet vunnit laga kraft,

vidtaga åtgärder för avstyckande av de i kontraktet närmare angivna

markområdena samt för relaxering av desamma besvärande penninginteckningar

ävensom, såvitt på staden ankomme, bedriva dessa åtgärder

så, att såväl avstyckningen som relaxeringen kunde vara fullt färdiga

inom tre år från det stadsfullmäktiges beslut örn godkännande av kontraktet

vunnit laga kraft. Köpeskillingen, som skulle erläggas antingen

kontant eller medelst skuldebrev, löpande med 5 procent årlig ränta ock

ställda att betalas tre månader efter uppsägning, skulle gäldas sedan staden

erhållit lagfart ock områdena blivit befriade från penninginteckningar.

Staden skulle ensam vidkännas kostnaden för lagfart å fånget,

stämpelavgiften däri inberäknad, ävensom för erforderliga avstyckningsförrättningar.

Den 5 september 1929 hölls extra bystämma med delägarna i Råå fiskeläges

skifteslag, och beslöts därvid att godkänna förenämnda avtal.

Tullförvaltaren i Hälsingborg, B. Borg, som i egenskap av tullverkets

ombud var närvarande vid bystämman, deltog icke i beslutet.

Vid sammanträde den 15 oktober 1929 beslöto stadsfullmäktige i Hälsingborg

godkänna ifrågavarande köpekontrakt; ock har detta beslut numera

vunnit laga kraft.

I skrivelse den 21 oktober 1929 till generaltullstyrelsen hemställde tullkammaren

i Hälsingborg, att — enär den inledda försäljningen av allmänningsjorden

icke syntes leda till något förfång för tullverkets intressen

utan i stället tillförde statsverket en inkomst ock då den överenskomna

köpeskillingen därtill kunde anses skälig —• försäljningsavtalet

måtte godkännas, såvitt anginge tullverkets andel i allmänningsjorden.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 8 november 1929, under erinran

att enligt 7 § i förenämnda lag den 13 juni 1921 beslut örn försäljning

av samfälld äga, i vilken boställe eller annat allmänt hemman hade

del, icke finge träda i verkställighet utan att tillstånd därtill för hemmanet

lämnats i vederbörlig ordning, vidare anfört, att generaltullstyrelsen

för egen del biträdde den av tullkammaren i Hälsingborg uttalade uppfattningen,

att den andel i ifrågavarande allmänningsjord, som kunde belöpa

på den tullverket tillhörande fastigheten, nr 10 Råå, vore för tullverket

obehövlig och att den överenskomna köpeskillingen, 100,000 kro
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 171.

3

nor, finge anses skälig; och har generaltullstyrelsen, med överlämnande

av ärendet tillhörande handlingar, underställt detsamma Kungl. Maj:ts

prövning med hemställan örn godkännande av avtalet, såvitt detsamma

rörde nyssnämnda andel av allmänningsjorden.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har den 5 december 1929, efter hörande

av överlantmätaren i länet, avgivit infordrat utlåtande i ärendet och

därvid förordat godkännande av avtalet.

Då av de till Kungl. Majit överlämnade handlingarna icke framgick,

huru stor andel av ifrågavarande samfällighet tillkommer tullverket

såsom ägare av fastigheten nr 10 Råå, har lantmäteristyrelsen hörts i

ärendet; och har styrelsen i utlåtande den 19 februari 1930 anfört bland

annat följande.

Örn äganderätten till vissa områden av ifrågavarande samfällighet hade

vid domstolarna förevarit tvist, som slutligt avgjorts genom högsta

domstolens dom den 8 februari 1919. Högsta domstolen hade därvid funnit

den omtvistade marken eller dels den s. k. strandmalen och dels tio

andra särskilda områden, vilka vid en år 1800 förrättad, den 2 juni 1801

fastställd gatu- och tomtdelning i Råå fiskeläge lämnats oskiftade, utgöra

en samfällighet för nämnda fiskeläge såsom ett skifteslag, varför av kronan

i rättegången framställt anspråk på enskild äganderätt till marken

ogillades. Denna mark inginge, i den mån den fortfarande vore i skifteslagets

ägo, i den ifrågavarande försäljningen. Försäljningen omfattade

dessutom dels all skifteslaget tillhörande strandrätt, dels den mark, som

vid den år 1801 fastställda delningsförrättningen och sedermera avsatts

till gator, vägar och allmänna platser inom fiskeläget jämte den s. k.

vallen, i den mån dessa jordområden alltjämt tillhörde skifteslaget, dels

ock den till skifteslaget hörande mark, som efter år 1801 uppstått genom

landvinning och fortfarande vore samfälld.

Rörande tullverkets åtkomst av fastigheten Råå nr 10 har lantmäteristyrelsen

yttrat. Av ett bestyrkt utdrag ur »Hälsingborgs sjötullskammares

brevkoncept för åren 1813—1818 samt 1821» inhämtades, att vederbörande

tullförvaltare i en den 20 oktober 1816 dagtecknad skrivelse,

med vilken han sade sig översända värderingsinstrumentet rörande »det

av fiskaren Sven Eriksson i Råå fiskeläge till salu utbjudna honom tillhörande

hus och tomt under nr 10», intygat, att »huset med tomten såsom

nära beläget sjön och rätta lossningsstället--— är fördelaktigt och

bekvämt för bevakningsbetjäningens uppseende å kusten därstädes».

Skrivelsen slutade med ett tillstyrkande av ifrågavarande hus- och tomtköp

till det i värderingsinstrumentet upptagna beloppet 233 riksdaler 16

skillingar banko. I en senare, den 9 februari 1817 dagtecknad skrivelse

till »Överdirektörsämbetet» omförmäldes, bland annat, att sjötullskammaren

»enligt högvederbörligt förordnande blivit anbefalld att utbetala

233 rdr 16 sk. b:o för ett för kustbevakningens räkning å Råå fiskeläge

inköpt hus och tomt». Några ytterligare handlingar rörande tullverkets

åtkomst av berörda fastighet funnes, enligt uppgift, icke. Mantalsläng
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 171.

derna för åren 1816—1818 angåve Sven Eriksson såsom innehavare av gatehuset

Råå läge nr 10, men från och med år 1819 vore i sagda längder

»Tulldirektionen» upptagen såsom ägare av gatehuset.

I fråga örn storleken av den andel i ifrågavarande allmänning, som kan

anses tillhöra tullverket, har lantmäteristyrelsen anfört följande.

Vid gatu- och tomtdelningen i Råå fiskeläge hade för kronogatehuset

nr 10, som åsatts en ränta av 16 skillingar 6 runstycken, utlagts fyra

med resp. nr 34, 35, 36 och 37 betecknade skiften. Det med sistnämnda

nummer betecknade markskiftet hade lagts intill fastighetens bebyggda

och skattlagda område (gatehusets egentliga område). I jordregistret

för Raus socken (upplagt den 20 december 1917) hade av vederbörande

domhavande vid fastigheten Råå läge 101 antecknats följande: »Gatehuset

är krono under generaltullstyrelsens disposition, men har därifrån

avsöndrats ''Mellanfallet’, varå uppbud första gången meddelades

1843 den 10 juni, § 131, utan att någon åtkomst för säljaren visats».

Med Mellanfallet åsyftades förutnämnda med nr 35 betecknade mark

skifte. Detta vore i jordregistret redovisat såsom avsöndring med registernummer

102. Sistnämnda fastighet och dess stamfastighet 101 vore

de enda inskrivningarna på upplägget i jordregistret för ifrågavarande

gatehus. Enligt vad framginge av handlingarna och karta rörande en år

1864 verkställd rågångsförrättning hade emellertid från gatehuset nr 10

avsöndrats jämväl det med nr 34 betecknade markskiftet, vilket då innehades

under gatehuset nr 40 i Råå. Ehuru upplysning saknades därom,

att det gatehuset nr 10 tillagda, med nr 36 betecknade markskiftet blivit

från gatehuset avsöndrat, syntes sagda skifte likväl icke ingå i tullverkets

fastighet. Denna omfattade enligt förut anförda 1816 års skrivelse,

jämförd med dels 1880 års förrättningshandlingar och karta, dels

protokoll och karta rörande år 1921 verkställd »gränsbestämnings- och

arealavmätningsförrättning inom fastigheten nr 10 Råå i Hälsingborg»,

gatehusets Råå läge nr 10 egentliga område jämte det därmed sammanhängande

markskiftet nr 37. Då tullverket alltså vore innehavare av

stamfastigheten Råå läge nr 10 samt med de därifrån skedda avsöndringar

icke veterligen följt någon andel i samfälligheter, syntes följaktligen

hela den på berörda gatehus belöpande andel uti de försålda samfälligheterna

tillkomma tullverket ensamt. De gatehus, till vilka samfälligheterna

antagits höra, finge anses sig emellan äga andel däri efter samma

grund, som gällt vid 1800 års gatu- oell tomtindelning, d. v. s. den i

skillingar och runstycken angivna räntan. För de ifrågavarande gatehusen

utgjorde räntan tillhopa 9 riksdaler 5 skillingar och för gatehuset nilo

16 skillingar 6 runstycken. Efter dessa grunder belöpte på gatehuset

Råå läge nr 10 33/874 eller, uttryckt i decimalbråk, närmast O.03775 andel

i de Råå fiskeläges skifteslag tillhörande samfälligheter. Av den vid försäljningen

av ifrågavarande samfälligheter bestämda köpeskillingen

100,000 kronor syntes sålunda höra tillkomma tullverket för fastigheten

Råå nr 10 ett belopp av 3,775 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 171.

5

Generaltullstyrelsen har förklarat, att den andel i den till Råå skifteslag

hörande, genom köpekontraktet den 11 juli 1929 till Hälsingborgs

stad försålda samfälligheten, som belöper på den tullverket tillhöriga

fastigheten nr 10 Råå, är för tullverket obehövlig. Vidare hava såväl

generaltullstyrelsen som länsstyrelsen i Malmöhus län vitsordat, att den

enligt nämnda köpekontrakt överenskomna köpeskillingen av 100,000 kronor

kan anses skälig. Enligt lantmäteristyrelsens utredning skulle av

denna köpeskilling å tullverkets andel i samfälligheten belöpa 3,775

kronor.

På grund av vad i ärendet blivit upplyst finner jag mig böra tillstyrka,

att ifrågavarande avtal godkännes av kronan. Emellertid torde, med

hänsyn till vad lantmäteristyrelsen anfört i fråga örn tullverkets åtkomst

av fastigheten nr 10 Råå, godkännandet meddelas under det förbehåll,

att kronan fritager sig från all annan hemulsskyldighet än förpliktelse

att, därest den på samma fastighet belöpande andelen av samfälligheten

skulle komma att frånvinnas staden eller dess rättsinnehavare, återbära

av kronan uppburen andel av köpeskillingen.

Beträffande sättet för redovisning i statsverkets räkenskaper av inflytande

andel av köpeskillingen torde dessa medel, i överensstämmelse med

vad tidigare ägt rum i liknande fall, lämpligen höra i tullverkets röken

skaper uppdebiteras under inkomsttiteln »tullmedel».

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte genom proposition föreslå riksdagen medgiva,

att den tullverket tillhöriga andelen av ifrågavarande,

till Råå fiskeläges skifteslag hörande samfällighet

må på de i det föregående angivna villkor

försäljas.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Einar Regnér.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 138 käft. (Nr 171.)

Departements
chefen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:107 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av tullverkets andel av en till Råd fiskeläges skifteslag hörande samfäll a1 i texten
  2. JoU 1930:19 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av tullverkets andel av en till Råå fiskeläges skifteslag hörande samfällighet. a1 i texten