Sök i Ratio Lex

Angående upphävande av villkor i skatteköpebrev rörande hemmanet 1h mantal Köpinge nr 4 inom Hälsingborgs stad

1930-02-14 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:173, Angående upphävande av villkor i skatteköpebrev rörande hemmanet 1h mantal Köpinge nr 4 inom Hälsingborgs stad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 173.

1

Nr 173.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående upphävande av

villkor i skatteköpebrev rörande hemmanet 1h mantal Köpinge

nr 4 inom Hälsingborgs stad; given Stockholms slott den 14

februari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Adolf Dahl.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 14 februari 1930.

Närvara nde:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Dahl, anför:

Sedan länsstyrelsen i Malmöhus län i skrivelse den 27 januari 1796 —

med förmälan att vid Ramlösa hälsobrunn flera erforderliga inrättningar

och bekvämligheter saknades av den orsak, att de skattebönder, som bodde

invid brunnen och hade årlig vinning genom uthyrandet av sina hus,

de enda som därstädes funnes, icke vore hågade att avstå jord till

nödiga byggnadsplatser — hos Kungl. Majit anhållit, att till avhjälpande

av berörda brist Kungl. Majit och kronan måtte för hälsobrunnens räkning

inlösa och till byggnadsplatser upplåta utsockne frälsehemmanet

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. lil) höft. (Nr 173.)

Historik.

)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Aktiebolaget

Ramlösa hälsobrunns

skrift

den 28 juni

1927.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

V2 mantal nr 4 i Köpingo by, förklarade Kungl. Majit genom nådigt brev

den 25 februari 1796, att hemmanet finge till utrymme, byggnadsplatser

och nyttiga inrättningar vid Ramlösa hälsobrunn av kronan inlösas mot

en köpeskilling av 1,000 riksdaler specie.

Efter kammarkollegii förordnande blev hemmanet därefter genom länsstyrelsens

beslut den 12 februari 1823 omfört från frälse till krono natur.

Sedermera gjordes på 1870-talet hos Kungl. Majit framställning av dåvarande

ägaren till Ramlösa hälsobrunn, Ramlösa hälsobrunns nya aktiebolag,

att Kungl. Majit ville till riksdagen avlåta proposition därom att

f. d. utsocknefrälsehemmanet V* mantal Köpinge nr 4 i Raus socken måtte

få av bolaget skattelösas för att besittas och disponeras i oskiljaktig förening

med hälsobrunnen och densamma tillhörande, kronohemmanet angränsande

skatterusthållshemmansdelen 1/8 mantal Västra Ramlösa nr 2,

varå brunnen vore belägen.

Genom proposition, nr 34, till 1876 års riksdag föreslog Kungl. Majit

riksdagen att för sin del medgiva, att ifrågavarande kronohemman, V»

mantal Köpinge nr 4, finge av Ramlösa hälsobrunns nya aktiebolag

skatteköpas för 4,000 kronor samt under villkor, att hemmanet fortfarande

besuttes och disponerades i oskiljaktig förening med brunnsinrättningen

och för det med densamma avsedda ändamål.

Av propositionen inhämtas, bland annat, att hemmanet i 1873 års bevillningstaxeringslängd

upptagits till ett taxeringsvärde av 12,000 riksdaler

riksmynt samt att förslaget örn skatteköpeskillingens bestämmande till

4,000 kronor uppkommit på grund av hemställan från kammarkollegium,

som uttalat, att skatteköpeskillingen borde bestämmas till det belopp, 1,000

riksdaler specie eller 4,000 kronor, varmed hemmanet blivit av kronan

inlöst.

Sedan riksdagen bifallit Kungl. Majits berörda framställning samt

Kungl. Majit genom nådigt brev den 19 maj 1876 underrättat kammarkollegium

härom, utfärdade kollegium den 17 maj 1877 skatteköpebrev

å hemmanet. Enligt skatteköpebrevet avhände kollegium Kungl. Majit

och kronan och tillägnade Ramlösa hälsobrunns nya aktiebolag ifrågavarande

hemman att under skattemannarätt nyttja och bruka under villkor,

att det fortfarande besuttes och disponerades i oskiljaktig förening med

brunnsinrättningen oell för det med densamma avsedda ändamål. I

I en till Kungl. Majit ställd skrift av den 28 juni 1927 har aktiebolaget

Ramlösa hälsobrunn, som numera är ägare till brunnen, anfört huvudsakligen

följande.

Hemmanet */» mantal Köpinge nr 4 tillhörde förut Raus socken, vilken

genom nådigt brev den 13 juli 1917 införlivats med staden Hälsingborg.

Genom inkorporeringen hade behovet att från hemmanet avsöndra områden

växt. Visserligen syntes vissa lägenhetshavare kunna vinna äganderätt

till sina tomter genom tillämpning av den s. k. ensittarlagen (lag 18

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

juni 1925 [nr 334] om rätt i vissa fall för nytt janderättshavare att inlösa under

nyttjanderätt upplåtet område), men denna utväg hade visat sig endast

stå ett fåtal till buds. Nu hade kooperativa föreningen Svea, som arrenderat

en tomt örn ungefär 500 kvadratmeter, anhållit att få friköpa tomten, vilket

önskemål bolaget gärna ville tillmötesgå, därest ovanberörda i skatteköpebrevet

å hemmanet intagna villkor ej ansåges utgöra hinder därför.

Ändamålet med hemmanets anslående till Ramlösa hälsobrunn hade varit,

att brunnen därigenom skulle få utrymme och byggnadsplatser m. m.

Något speciellt intresse från kronans sida att upprätthålla nämnda villkor

syntes i förevarande fall uteslutet, då det vöre uppenbart, att det läge i

bolagets intresse att tillse, att intet härutinnan bruste. Någon åborätt till

hemmanet existerade icke.

Enligt bolagets förmenande utgjorde villkoret icke hinder för bolaget att

från hemmanet avsöndra områden. Vad beträffade sådana upplåtelser,

varå ensittarlagen vore tillämplig, syntes det vara klart, att avsöndring

finge ske. Så hade kammaradvokatfiskalsämbetet låtit en förrättning å

hemmanet efter sagda lag vinna laga kraft. Som emellertid ensittarlagen

icke vore tillämplig på alla bolagets upplåtelser från hemmanet och olika

uppfattning syntes råda örn innebörden av villkoret, hade bolaget ansett

sig böra underställa frågan Kungl. Majits avgörande; och hemställde bolaget,

att Kungl. Maj:t måtte förklara, att ifrågavarande villkor skulle

upphöra att gälla eller — därest Kungl. Majit funne sig förhindrad att

göra ett sådant uttalande — att villkoret icke utgjorde hinder för bolaget

att från hemmanet avsöndra tomter och lägenheter.

Efter det ärendet remitterats till kammarkollegium, har kollegium den

27 december 1927 avgivit utlåtande och därvid överlämnat från sitt advokatfiskalsämbete

inhämtat yttrande.

I sitt berörda yttrande har kammaradvokatfiskalsämbetet, under framhållande

av att villkoret örn hemmanets oskiljaktiga förening med brunnsinrättningen

tillkommit efter vederbörande brunnsbolags eget förslag, vidare

anfört, att det med hänsyn till resultatet av de från kronans sida förda

rättegångar örn återfallande till kronan av rekognitionsskogshemman och

under bruk skatteköpta hemman finge anses uteslutet, att kronan, för den

händelse brunnsinrättningen nedlades, skulle kunna med utsikt till framgång

göra gällande några anspråk på hemmanet; och föranleddes ämbetet

härav föreslå, att kollegium ville hemställa, att Kungl. Majit måtte

förklara berörda villkor icke utgöra hinder för sökandebolaget att från

hemmanet avsöndra tomter och lägenheter.

Kammarkollegii omförmälda utlåtande är av följande lydelse:

»Kammarkollegium anser giltiga skäl icke föreligga för eftergivande

av det vid hemmanets försäljning till skatte på grund av Kungl. Majlis

och riksdagens beslut betingade villkoret örn hemmanets oskiljaktighet

från Ramlösa brunnsinrättning.

I ärendet har ifrågasatts, huruvida omförmälda villkor fortfarande må

anses äga gällande kraft, därvid hänvisats till åtskilliga av Kungl. Majit

meddelade domar i rättegångar örn återfallande till kronan av rekogni
-

Kammaradvo
katfiskalsäm
betet.

Kammarkollegii

utlåtande

den 27

december

1927.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Bolagets skrift

den 7 januari

1928.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

tionsskogshemman och under bruk skatteköpta hemman. Frågan härom

lärer vara av beskaffenhet att tillhöra allmän domstols prövning, varför

kollegium torde sakna anledning att därutinnan yttra sig i vidare män

än att det synes tvivelaktigt, örn ovannämnda domar må anses prejudicerande

i nu föreliggande fall, där ej fråga är örn anspråk på återfallande

till kronan av det skatteförsålda hemmanet eller del därav.

På grund av det anförda hemställer kollegium, det täcktes Eders Kungl.

Maj:t finna förevarande ansökning icke föranleda någon Eders Kungl.

Maj:ts vidare åtgärd.»

Föredraganden i kammarkollegium, numera kammarrådet Nyborg,

har anmält skiljaktig mening och yttrar:

»Det i skatteköpebrevet rörande ifrågavarande hemman stadgade villkor

örn hemmanets oskiljaktighet från Ramlösa brunnsinrättning torde

numera efter hemmanets inkorporering med Hälsingborgs stad få anses

otidsenligt samt följaktligen böra eftergivas för möjliggörande av hemmanets

utnyttjande på i ansökningen antytt sätt. Då villkorets intagande

i skatteköpebrevet kan tänkas hava betingat den i förhållande till dåvarande

taxeringsvärdet jämförelsevis låga skatteköpeskillingen, skulle

måhända kunna ifrågasättas, huruvida icke såsom förutsättning för villkorets

eftergivande borde krävas, att sökandebolaget erlade lämpligt vederlag

till kronan. Emellertid anser jag giltiga skäl för uppställande av

ett dylikt krav icke föreligga. Då i övrigt staten såsom sådan icke torde

hava något intresse av att villkoret upprätthålles, synes detsamma höra få

förfalla. Härtill lärer emellertid erfordras bifall av riksdagen.

På grund av det anförda tillstyrker jag, att Kungl. Majit ville i nådig

proposition föreslå riksdagen för sin del förklara, att ifrågavarande villkor

skall anses hava förfallit.»

Efter att hava tagit del av kammarkollegii utlåtande bär aktiebolaget

Ramlösa hälsobrunn i en skrift av den 7 januari 1928 anfört, bland annat,

följande.

Ett avsteg från principen örn hemmanets oskiljaktighet från hälsobrunnen

hade redan skett genom upplåtelser från hemmanet enligt ensittarlagen.

Genom inkorporeringen med Hälsingborgs stad hade hemmanet

uteslutits ur landets jordebok och dess egenskap av hemman hade upphört;

det utgjorde numera en vanlig stadsäga. Det kunde ifrågasättas,

huruvida icke i och med inkorporeringen villkoret finge anses förfallet.

Det vore givetvis meningslöst, att hemmanet inkorporerats med staden,

utan att detsamma skulle få disponeras för det med inkorporeringen avsedda

ändamål, nämligen för stadens behov av ökat utrymme till tomter,

gator och öppna platser. Örn också ett sådant behov av hemmanet icke

för det närvarande kunde anses trängande, torde det med hänsyn till stadens

snabba tillväxt icke dröja alltför länge, innan frågan örn villkorets

bestånd åter bleve aktuell. I händelse framställningen icke vunne bifall,

nödgades bolaget avvisa varje begäran örn markupplåtelse vare sig från

enskilda eller staden. Bolaget syntes också vid sådant förhållande böra

motsätta sig, att området intoges i stadsplanen eller indelades till tomter,

ävensom att mark toges i anspråk för gator, vägar eller öppna platser.

Ärendet har härefter remitterats till länsstyrelsen i Malmöhus län, som

inkommit med den 12 juni 1928 dagtecknat utlåtande i ämnet och därvid

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

överlämnat yttranden från stadsingenjörskontoret, byggnadsnämnden,

drätselkammaren, stadsfullmäktige och magistraten i Hälsingborg jämte

annan i ärendet åstadkommen utredning.

Vid stadsingenjörskontorets yttrande har fogats en över hemmanet

i fråga upprättad karta. En reproduktion av berörda karta åtföljer såsom

bilaga detta protokollsutdrag.

Stadsingenjörskontoret har anfört följande:

»Å bifogade karta åskådliggöres hemmanets ägoområde inom med brun

färg betecknade gränslinjer. Själva brunnsparken upptar den med grön

färg helt belagda ytan. Tvenne med grön kantfärg betecknade områden

användas för närvarande för jordbruksändamål. De med gul färg betecknade

områdena äro till största delen bebyggda med friliggande bostadsbyggnader.

Med blå färg belagda områden beteckna den mark, som

brunnsbolaget genom bytesavtal av den 5 mars 1925 och genom avtal örn

jordupplåtelse av den 8 april 1927 överlämnat till Hälsingborgs stad för

spårvägs- och gatuändamål. Med ljusröd respektive brun ton angivas de

från hemmanet för Hälsingborg—Hässleholms järnväg respektive Hälsingborg—Råå—Ramlösa

järnväg exproprierade områden. Återstående

icke färglagda områden äro allmänna vägar.

De med gul färgläggning betecknade områdena äro genom järnväg och

landsväg helt avskilda från sammanhang med brunnsparken. Då de dessutom

redan äro i stor utsträckning bebyggda, synes det ur stadsplanesynpunkt

önskvärt, att dessa områdens fullbyggande underlättas genom försäljning

till enskilda. Ett antal av de bebyggda områdena torde kunna

lösas enligt ’ensittarelagen’. Även beträffande dessa vore önskvärt, att.

vanlig försäljning möjliggjordes, då därigenom onödiga kostnader undvikas.

Å ett av de till staden överlämnade områdena är spårväg framdragen.

I andra är huvudavloppsledning nedlagd. De övriga erfordras dels för nödvändiga

vägbreddningar, dels för framtida bostadsgator. Ur dessa synpunkter

är det sålunda önskligt, att staden erhåller full äganderätt till

ifrågavarande områden.

Vid en blivande stadsplan synas de med A betecknade kvarteren böra

intagas såsom kvarter för öppet byggnadssätt och de med B betecknade

såsom kvarter avsedda för ändamål, stående i direkt samband med driften

av Ramlösa brunn.»

På grund av vad sålunda anförts har stadsingenjörskontoret föreslagit

byggnadsnämnden att tillstyrka, att ifrågavarande med äganderätten till

hemmanet förenade villkor måtte upphävas åtminstone i vad avsåge de

med gul färg och bokstaven A betecknade områdena samt de med blå

färg betecknade, till staden överlämnade områdena.

Under åberopande av stadsingenjörskontorets yttrande och därvid fogade

karta har byggnadsnämnden tillstyrkt, att med äganderätten till ifrågavarande

hemman förenade villkor måtte upphävas beträffande de å omförmälda

karta med gul färg och bokstaven A betecknade områden samt

Stadsingen
jörskontoret
Hälsingborg.

Byggnadsnämnden

i

Hälsingborg.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

beträffande de å kartan med blå färg betecknade, till staden överlämnade

områden.

Drätselkammaren

i Hälsingborg.

Drätselkammaren anför i ärendet huvudsakligen följande:

»Å den vid byggnadsnämndens yttrande fogade kartan hava vissa områden

betecknats med blå färg. Dessa områden äro sådana, som enligt bytesavtal

den 5 mars 1925 och genom avtal örn jordupplåtelse den 8 april 1927

överlämnats till staden för spårvägs- och gatuändamål. Ä ett av dessa

områden är spårvägen framdragen. I andra är huvudavloppsledning nedlagd.

I övrigt erfordras dessa områden för nödvändiga vägbreddningar

och för bostadsgator. Beträffande dessa områden vill drätselkammaren i

likhet med byggnadsnämnden föreslå, att berörda skatteköpsvillkor upphäves,

så att staden kan erhålla äganderätt till desamma.

De å nyssnämnda karta med gul färg och bokstaven A betecknade områdena

äro genom järnväg och landsväg helt avskilda från brunnsparken

och hava icke något som helst sammanhang med denna. Dessa områden

äro i stor utsträckning bebyggda. Då avlopps- och vattenledningar äro

framdragna intill dessa områden och trafikmedel finnas i deras närhet*

anser drätselkammaren det synnerligt önskvärt, att dessa områden kunna

försäljas till enskilda med äganderätt. Bebyggandet skulle härigenom i

hög grad underlättas. Drätselkammaren vill därför jämväl beträffande

dessa områden tillstyrka, att berörda villkor upphäves.

Slutligen har byggnadsnämnden föreslagit, att de med B betecknade

områdena skulle avses för ändamål, som stå i direkt samband med driften

av Barnlösa brunn.

Drätselkammaren vill ansluta sig till byggnadsnämndens uttalande

jämväl i denna del. Dock anser drätselkammaren, att det område, som

begränsas i norr av Hästhagsvägen, i öster av Nordmannagatan, i söder av

Surbrunnsgatan samt i väster av annan bolaget tillhörig fastighet, bör

kunna försäljas för bebyggande. Detta område är genom gator helt skilt

från det egentliga brunnsområdet och användes för närvarande för jordbruksändamål

allenast. Omkring området äro framdragna vatten- och

avloppsledningar’, varjämte spårväg finnes framdragen i Hästhagsvägen.

På grund härav är det ur stadens synpunkt synnerligen önskvärt, att

ifrågavarande område får försäljas för bebyggande. Härtill kommer, att

den väster örn detta område belägna, bolaget tillhöriga fastigheten är avsedd

för bebyggande. Skulle detta område icke kunna försäljas, kommer

det med all sannolikhet att för alltid bibehållas för jordbruksändamål, då

bolaget icke torde kunna åläggas att därå anlägga någon park eller annat

för brunnens ändamål.

Efter det anförda får drätselkammaren hemställa, att stadsfullmäktige

ville besluta, att i yttrande till magistraten föreslå,

att det i skattebrevet rörande hemmanet Vs mantal nr 4 Köpinge (41)

stadgade villkoret örn hemmanets oskiljaktighet från Kamlösa brunnsinrättning

upphäves beträffande dels de områden, som å byggnadsnämndens

karta utmärkts med blå färg, dels de områden, som å nämnda karta utmärkts

med gul färg och bokstaven A, samt dels det område, som begränsas

i norr av Hästhagsvägen, i öster av Nordmannagatan, i söder av Surbrunnsgatan

samt i väster av annan bolaget tillhörig fastighet.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ls proposition Nr 173.

Stadsfullmäktige hava fattat beslut i enlighet med drätselkammarens

förslag. Reservation mot beslutet har emellertid anmälts av tre ledamöter.

bland dem häradshövdingen Joli. Hansson, vilken åberopat skriftlig

motivering av följande huvudsakliga innehåll:

Det vid hemmanets överlåtelse från kronan till innehavaren av Ramlösa

brunn stadgade villkoret, att hemmanet skulle besittas och disponeras

i oskiljaktig förening med brunnsinrättningen och för det med inrättningen

avsedda ändamål vore av allra största betydelse med hänsyn till Ramlösa

brunns bestånd såsom sådan. Genom villkoret hade man velat skapa en garanti

för, att brunnsinrättningen allt framgent skulle äga bestånd. Med det

stränga och begränsande villkor, som sålunda vore fäst vid överlåtelsen,

hade kronan såsom säljare ej kunnat fordra full köpeskilling för hemmanet

utan nöjt sig med en tredjedel av dåvarande taxeringsvärde. Det syntes

reservanten därför, som villkoret hade en väsentligt större betydelse

än vad bolaget ville medgiva. Bolagets förmenande, att förbehållet icke

utgjorde hinder för bolaget att från hemmanet avsöndra områden, torde

ej vara riktigt. Icke endast en avsöndring utan redan en bortarrendering

utgjorde en överträdelse av villkoret, som tydligt stadgade, att hemmanet

skulle besittas och disponeras i oskiljaktig förening med brunnsinrättningen.

Åsikten, att den, som av bolaget arrenderat en tomt och därpå

byggt hus, skulle med åberopande av ensittarlagen äga rätt att tillösa sig

området, torde ej heller vara riktig. För åberopande av sagda lag fordrades

lagliga upplåtelser, men bolaget hade i strid med villkoret upplåtit, och

därför måste upplåtelsen anses olaglig.

Med hänsyn till villkorets vitala betydelse för Ramlösa brunns framtida

bestånd borde ej andra jämkningar göras i villkoret än som befunnes nödvändiga

på grund av förhållandena. Dit kunde strängt taget ej räknas mera,

än att de områden, som bolaget preliminärt upplåtit åt Hälsingborgs stad

för spårvägs- och gatuändamål, lossades från villkoret. Som det med bokstaven

A betecknade området nästan i sin helhet blivit bebyggt, kunde det

måhända vara lämpligt, att jämväl detta område frigjordes från villkoret.

Däremot måste på det bestämdaste avstyrkas, att så skedde med området

B. som borde bibehållas såsom utvidgningsområde för brunnen.

Magistraten instämmer i stadsfullmäktiges yttrande.

För egen del utlåter sig länsstyrelsen sålunda:

»Framställningen innebär, att det villkor, som vid ifrågavarande skatteköp

knutits — nämligen att hemmanet fortfarande skulle besittas och

disponeras i oskiljaktig förening med Ramlösa brunnsinrättning och för

det med densamma avsedda ändamål — skulle upphöra att gälla. Den väsentliga

meningen med uppställandet av detta villkor synes länsstyrelsen

hava varit, att brunnsinrättningens fortbestånd därmed skulle bliva tryggat

och dess utveckling kunna möjliggöras. Helt visst har ock på grund

härav skatteköpeskillingen blivit bestämd till ett förhållandevis lågt belopp.

Under sådana förhållanden gäller det att tillse, att detta allmänna

intresse tillbörligen beaktas av statsmakterna.

Bolaget har icke på något sätt utrett eller ens påstått, att ett eftergivande

av förenämnda villkor icke komme att äventyra brunnsinrättningens

framtid och utvidgningsbehov. Alltjämt måste således förutsättas, att

Hälsingborgs

stadsfullmäk
tige.

Magistraten

i Hälsingborg.

Länsstyrelsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kammarkollegii

utlåtande

den

14 februari

1929.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

hemmanet har betydelse för brunnsinrättningen. Länsstyrelsen kan på

grund härav icke tillstyrka, att det uppställda villkoret helt eftergives.

Nu har emellertid stadens myndigheter gjort en undersökning örn i huru

stor utsträckning jämkning i villkoret skulle kunna ske och stadsfullmäktige

i staden hava föreslagit villkorets upphävande beträffande dels de

områden, som å en av byggnadsnämnden i ärendet åberopad karta utmärkts

med blå färg, dels de områden, som å samma karta utmärkts med

gul färg och bokstaven A samt dels ett område, som begränsas i norr av

Hästhagsvägen, i öster av Nordmannagatan, i söder av Surbrunnsgatan

samt i väster av annan bolaget tillhörig fastighet.

Beträffande de två förstnämnda, med blå och gul färg utmärkta områdena,

får länsstyrelsen biträda stadsfullmäktiges förslag, men i fråga örn

det sistnämnda området ställer länsstyrelsen sig mera tveksam. Byggnadsnämnden

i staden, som åberopat sig på ett av stadsingeniören avgivet

utlåtande, har icke medtagit detta område vid sin tillstyrkan örn

villkorets partiella upphävande. Stadsingeniören har även formligen uttalat,

att detta område bör intagas såsom kvarter för ändamål, stående i

direkt samband med driften vid brunnsinrättningen. Under sådana förhållanden

kan länsstyrelsen, som saknar kännedom örn brunnsinrättningens

vidare utvidgningsmöjligheter, icke för det närvarande förorda förslaget

örn villkorets bortfallande beträffande detta område.»

Genom remiss den 5 juni 1928 har Kungl. Majit härefter anbefallt kammarkollegium

att med anledning av vad länsstyrelsen anfört inkomma

med förnyat utlåtande i ärendet samt därvid avgiva förslag till de villkor,

under vilka ett eventuellt medgivande för aktiebolaget Ramlösa hälsobrunn

att från ifrågavarande hemman avsöndra tomter och lägenheter

kunde lämnas.

Till svar härå anför kammarkollegium i utlåtande den 14 februari 1929

följande:

»Kollegium anser med hänsyn till de förhållanden, under vilka villkoret

örn ifrågavarande hemmans oskiljaktighet från Ramlösa brunnsinrättning

tillkommit, hinder icke möta för upphävande av sagda villkor, som

ej står väl tillsammans med gällande bestämmelser örn fastighetsbildning

i stad.

Därest emellertid, med hänsyn till vad länsstyrelsen anfört, försiktigheten

skulle anses fordra, att villkoret nu ej eftergives beträffande hemmanet

i dess helhet, utan endast, på sätt länsstyrelsen föreslagit, i fråga örn de

områden, som å en i ärendet åberopad karta betecknats dels med gul färg

och bokstaven A samt dels med blå färg, har kollegium för sin del icke

något att erinra mot en dylik begränsning av medgivande till villkorets

upphävande.

Med avseende å ’de villkor, under vilka ett eventuellt medgivande för

aktiebolaget Ramlösa hälsobrunn att från ifrågavarande hemman avsöndra

tomter och lägenheter må kunna lämnas’, torde gällande regler för

fastighetsbildning i stad (örn stadsplan och tomtindelning samt föreskrifterna

i 5 kap. 8 och 8 a §§ fastighetsbildningslagen) lämna tillräckliga

garantier. Någon ytterligare föreskrift härutinnan torde därför ej vara

erforderlig. Till äventyrs kunde emellertid föreskrivas, att upplåtelse och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

9

försäljning från hemmanet ej finge ske på sådant sätt, att ett ändamålsenligt

bebyggande därigenom försvårades.»

Med föranledande av detta kammarkollegii utlåtande har aktiebolaget

Ramlösa hälsobrunn inkommit med en den 12 mars 1929 dagtecknad skrift,

däri bolaget, under åberopande av att kollegium ansåge hinder icke möta

för upphävande helt och hållet av villkoret i fråga, förklarat sig vid sådant

förhållande anse lämpligast, att villkoret redan nu eftergåves beträffande

hemmanet i dess helhet, samt vidare anfört att, därest — såsom kollegium

framhållit — sagda villkor ej harmonierade med gällande lagbestämmelser

örn fastighetsbildning i stad, det väl vore riktigast, att hemmanet i dess

helhet frigåves från detta i viss mån »olagliga» villkor.

Efter remiss har slutligen byggnadsstyrelsen den 28 januari 1930 utlåtit

sig i ärendet. Utlåtandet är av följande lydelse:

»Med hänsyn till de skäl, som föranlett riksdagen medgiva berörda

f. d. kronohemmans försäljning till då åsätta pris och på i samband därmed

stipulerade villkor, att hemmanet skall i oskiljaktig förening med

hälsobrunnens markområde av bolaget besittas och disponeras, ansluter

sig styrelsen principiellt till kammarkollegiets uttalande av den 27 december

1927. Då emellertid genom bolagets upplåtande av tomtplatser å

det å kartan med gul färg och bokstaven A betecknade områdena ett

stort antal villabyggnader blivit uppförda, vilket förhållande efter den

s. k. ensittarelagens tillkomst torde medgiva tomtplatsarrendatorerna rätt

att förvärva dessa tomtplatser, anser byggnadsstyrelsen framställningen

örn upphävande av ifrågavarande villkor i skatteköpebrevet rörande Aområdena

böra bifallas, synnerligast som dessa områden äro avskilda från

hemmanet (stadsägan) i övrigt genom Hälsingborg—Hässleholms järnväg.

I anslutning till byggnadsnämndens förslag anser styrelsen även, att de

till dessa A-områden hörande, å planen med blå färg angivna gator och

övriga i planen med samma färg angivna gatuområden böra befrias från

berörda villkor i köpebrevet.

Beträffande de med B i planen betecknade områdena anser sig styrelsen

böra helt ansluta sig till byggnadsnämndens och länsstyrelsens uttalade

mening, att köpevillkoret skall bibehållas, och detta även beträffande

den del av dessa områden, som är belägen söder örn Hästhagsvägen och

väster örn Nordmannagatan, vilka gator endast äro tillkomna i brunnsbolagets

intresse. Förutom de av reservanterna mot stadsfullmäktigebeslutet

den 15 maj 1928 i J. Hanssons skrivelse anförda skäl vill styrelsen framhålla,

att medgivande till villkorets bortfallande bör lämnas endast för det

fall. att Hälsingborgs stad skulle i samband med stadsplanens uppgörande

anse området behövligt som allmänt parkområde. Det synes styrelsen

lämpligt, att den nuvarande till hälsobrunnen hörande parken antingen

utvidgades över det nu för jordbruk använda öppna området eller att i

värjo fall detta område frilädes för bebyggande i annan utsträckning än

som för hälsobrunnens behov såsom brunnsort möjligen kan bliva behövlig.

Byggnadsstyrelsen anser sig icke kunna bedöma, huruvida, i samband

med eventuellt medgivande för bolaget att frånskilja A-områdena, böra

uppställas villkor rörande de genom försäljningen influtna beloppens användning,

men vill i detta avseende hänvisa till — ---kammaradvokat
Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. UO höft. (Nr 173.)

Byggnads
styrelsen.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

fiskalens till bolaget den 16 april 1927 ställda skrivelse om salubeloppens

fondering. , , , ,, „ . ,

Såsom villkor för medgivande för brunnsberget att tran hemmanet avsöndra.

tomter och lägenheter anser sig styrelsen emellertid vilja framhålla

behövligheten av områdets inläggande i stadsplan särskilt med hänsyn till

nödvändigheten att vid tomternas frånskiljande bestämmelser fastställas

för byggnadskvarterens användande, angivande byggnadernas höjd samt

storlek i förhållande till tomten, byggnads avstånd till grannes tomtgräns

o. s. v. Denna styrelsens åsikt ansluter sig till stadsingenjören Ewalds

skrivelse den 7 mars 1928 till byggnadsnämnden, vari framhålles, att vid

en blivande stadsplan de med A betecknade områdena böra intagas såsom

kvarter för öppet byggnadssätt och de med B. betecknade såsom kvarter,

avsedda för ändamål i direkt samband med driften av Ramlösa brunn.

I anslutning till vad ovan anförts får byggnadsstyrelsen tillstyrka bolagets

framställning endast beträffande de med gul färg och bokstaven A

samt med blå färg å den till ärendet hörande kartan angivna områden,

dock med villkor att stadsplan på sätt ovan angivits skall uppgöras för

såväl A- som B-områdena samt att särskilda bestämmelser angående kvarterens

användande antagas och av Eders Kungl. Majit fastställas ävensom

att av länsstyrelsen fastställd tomtindelning föreligger, innan tomtupplåtelse

får ske.»

Kammaradvokatfiskalsämbetets av byggnadsstyrelsen åberopade skrivelse

av den 16 april 1927 till aktiebolaget Ramlösa hälsobrunn utvisar,

att vid förrättning jämlikt ensittarlagen nyttjanderättshavaren Othilda

Nilsén tillerkänts lösningsrätt till ett av henne innehaft område å ifrågavarande

hemman samt att kammaradvokatfiskalsämbetet förklarat sig

anse, att det bolaget härvid tillerkända ersättningsbeloppet, 1,560 kronor,

borde med hänsyn till villkoret i skatteköpebrevet av bolaget förvaltas

såsom en särskild fond, vars avkastning, sedan till motverkande av penningvärdets

fall exempelvis en tiondedel av årliga räntan lagts till kapitalet,

disponerades i oskiljaktig förening med brunnsinrättningen och för

det med densamma avsedda ändamål.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att vederbörande länsstyrelse tillstyrkt

ett eftergivande av det i skatteköpebrevet rörande ifrågavarande

hemman intagna förbehållet örn hemmanets oskiljaktiga förening med Ramlösa

hälsobrunn allenast beträffande dels de områden, som å den vid stadsingenjörskontorets

i Hälsingborg yttrande fogade kartan utmärkts med gul

färg och bokstaven A, dels den å samma karta med blå färg betecknade,

för spårvägs- eller gatuändamål avsedda marken. Mot vad länsstyrelsen

sålunda föreslagit hava kammarkollegium och byggnadsstyrelsen förklarat

sig ej tinna anledning till erinran. Jämväl från samtliga hörda kommunala

myndigheters sida föreligga, såvitt nämnda delar av hemmanet angår,

utlåtanden i tillstyrkande riktning, och ej heller den reservant inom Hälsingborgs

stadsfullmäktige, som skriftligen angivit sin ståndpunkt, har funnit

skäl avstyrka ett eftergivande av förbehållet i nu antydda utsträckning.

För egen del linner jag mig också böra förorda, att oskiljaktighetsförbe
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 173.

11

hållet upphäves i den omfattning länsstyrelsen föreslagit. Beträffande de

för spårvägs- och gatuändamål avsedda områdena anser jag uppenbart, att

anledning icke föreligger'', för kronan att motsätta sig, att denna mark frigöres

från villkoret i fråga. Och vad angår de med A betecknade områdena,

ligga dessa — såsom den i ärendet åberopade kartan utvisar —

genom järnväg och landsväg helt avskilda från den till brunnspark utlagda

delen av hemmanet och äro till största delen bebyggda. En reglering av

byggnadsförhållandena å dessa områden skulle självfallet underlättas genom

villkorets bortfallande.

Beträffande övriga delar av hemmanet är jag däremot icke beredd att

tillstyrka ett upphävande av förbehållet, vars upprätthållande vid skatteförsäljningen

tydligen betraktades såsom ett allmänt intresse av den vikt,

att'' kronan med hänsyn därtill ansåg sig böra avyttra skattemannarätten

till; ett pris, som väsentligt understeg det då gällande taxeringsvärdet å

hemmanet. Tillräckliga skäl hava enligt min mening icke förebragts för

att kronan nu skulle avstå från förbehållets fortsatta upprätthållande.

Såsom villkor för det nu ifrågasatta medgivandet från kronans sida har

byggnadsstyrelsen föreslagit vissa föreskrifter beträffande områdenas bebyggande.

Även jag anser det lämpligt, att i förevarande sammanhang

betryggande anordningar vidtagas för att icke tomtmarken exploateras på

ett sådant sätt, att ett ändamålsenligt bebyggande försvåras. Den närmare

utformningen av de föreskrifter, som härutinnan må finnas erforderliga,

torde emellertid böra ankomma på Kungl. Maj:ts beprövande.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att vad i skatteköpebrevet rörande hemmanet ’/2 mantal

Köpinge nr 4 (41) i Hälsingborgs stad föreskrives örn

hemmanets oskiljaktighet från Ramlösa hälsobrunn skall,

på de villkor Kungl. Majit bestämmer, upphöra att

gälla dels beträffande de områden, som å den i ärendet

åberopade kartan betecknas med gul färg och bokstaven

A, dels ock beträffande de områden, som å samma karta

betecknas med blå färg.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Kurt Björklund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

■--.---i_____

st,n.

tn-iznns_

KARTA

över

HEMMANET KÖPINGE A1

i Hälsingborg

Farb

Tillhör Etadsiru/eniörskoruborets Skrivelse

till BygoncuLsnlunnden, i ffäLsinahorg

(Leri 7 mars 7928.

/Bigfrid, Ewald,

Torsten, Berg fonlin.

Skahl.

Co SO 100

4- -.- t ''

s

mejel''

] HvartErsmarfc

Parkområde,

[ | Exp-mark,äges av staden

] Nya. trafikleder.

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT 1M0

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:327 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upphävande av villkor i skatteköpehrev rörande hemmanet V2 mantal Köpinge nr 4 inom Hä s. 9 i texten
  2. JoU 1930:77 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående upphävande av villkor i skatteköpebrev rörande hemmanet V» mantal Köpinge nr 4 inom Hälsingborgs s s. 4 i texten