Angående anslag till kraftstation vid Malfors
1930-03-07 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1930:181, Angående anslag till kraftstation vid Malfors
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 181.
1
Nr 181.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till kraftstation
vid Malfors; given Stockholms slott den 7 mars
1930.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Th. Borell.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet
å Stockholms slott den 7 mars 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.
Departementschefen, statsrådet Borell anför:
I årets statsverksproposition (utgifter för kapitalökning, bil. 3, punkt 29)
har Kungl. Maj :t på min hemställan — i anslutning till en av vattenfallsstyrelsen
i skrivelse den 30 september 1929 gjord framställning — föreslagit riks
Bihang
Ull riksdagens protokoll 1930. 1 sami. lk8 käft. (Nr 181.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
dagen att i avbidan på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet,
till vissa förberedande åtgärder för anläggning av en kraftstation i Motala
ström mellan Roxen och Norrbysjön för budgetåret 1930/1931 beräkna ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
Såsom framgår av vad jag anförde vid den preliminära anmälan av detta
ärende i statsverkspropositionen, ingick vattenfallsstyrelsens framställning örn
medel till omförmälda åtgärder för kraftstationsanläggning i Motala ström såsom
led i ett av styrelsen i berörda skrivelse den 30 september 1929 framlagt
omfattande utbyggnadsprogram, vilket i sin helhet åsyftade att säkerställa det
beräknade kraftbehovet inom det s. k. mellansvenska centralblocket fram till
slutet av år 1936. Med avseende å den tilltänkta nya kraftanläggningen i Motala
ström anförde styrelsen i nämnda skrivelse, bland annat, att denna anläggning
borde påbörjas så att den kunde göras driftfärdig till slutet av 1934. För
att icke behöva riskera ett alltför forcerat byggnadstempo funne styrelsen fördenskull
önskvärt, att förberedande åtgärder för utbyggnaden vidtoges redan
under loppet av år 1930, så att krafttillskottet från Motala ström kunde inpassas
vid lämplig tidpunkt under loppet av något av åren 1933, 1934 och 1935, beroende
på den ökning i kraftförbrukningen, som de närmaste åren visade sig
medföra.
Sedan vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 13 februari 1930 framlagt närmare
utredning och förslag rörande omförmälda kraftstationsanläggning, får
jag nu till behandling upptaga denna fråga.
På den sträcka av Motala ström, som faller mellan Norrbys jon och Roxen,
finnas följande olika vattenfall. Närmast utloppet från Norrbysjön ligger
fallet vid Råby med en totalhöjd av omkring 7 meter. Detta fall äges av kronan
och är endast mycket ofullständigt utnyttjat av en kronan tillhörig, gammal
kvarn. Efter en relativt lugn älvsträcka vidtaga de kronan tillhöriga fallen
vid Ljung med totalt omkring 9 meters fallhöjd. De hava tidigare partiellt
använts för vissa mindre, lokala kraftbehov. Längre ned följa fallen vid
Jakobslund och Malfors med totalt cirka 12 meters fallhöjd, ävenledes helt
tillhöriga kronan. Av sistnämnda två fall är endast en mindre del utnyttjad
för en chokladfabrik vid Malfors, vilken tills vidare arrenderar en del av vattenkraften
av kronan. I samband med vattenkraftens fullständiga utbyggande
är ägaren av chokladfabriken på grund av ett år 1906 träffat avtal skyldig
att avstå från naturkraften mot erhållande av viss leverans av elektrisk energi.
Slutligen finnes i Motala ströms närmast Roxen belägna del ett fall vid Nykvarn
med omkring 4 meters höjd. Detta sistnämnda fall äges till minst hälften
av kronan och i övrigt av Linköpings elektriska kraft- och belysningsaktiebolag
samt tillgodogöres i en anläggning, vilken togs i bruk år 1908 och tillhör
nämnda aktiebolag, vilket arrenderat kronans vattenrätt. Aktierna i bolaget
ägas numera av Linköpings stad.
Rörande lämpligaste sättet för utbyggnad av de kronan tillhöriga vattenfallen
mellan Norrbysjön och Roxen — vilka redan år 1906 förvärvats för drift
av statens järnvägar — hava tidigare ett flertal utredningar verkställts. Dessa
utredningar hava nu reviderats inom vattenfallsstyrelsen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
3
I sin skrivelse den 13 februari 1930 har vattenfallsstyrelsen anfört, att styrelsen
vid nyssnämnda revision av de äldre förslagen beträffande utbyggnad av
förevarande vattenfall verkställt jämförande kostnadsberäkningar rörande vissa
huvudalternativ. Beträffande dessa alternativ har styrelsen i skrivelsen lämnat
följande översikt:
Alternativ med sanman förande av fallet på hela sträckan Norrbysjön Roxen
i en enda kraftanläggning.
Genom en damm över strömmen vid Ljungs tegelbruk skulle alvstrackau ovanför
dammen uppdämmas till jämnhöjd med Norrbysjöns niva. Kraftstationen
skulle förläggas på vänstra stranden mitt emot Jakobslund samt drif wattnet
tilledas genom en å samma strand förlagd tilloppskanal av cirka 2 kilometers
längd. Nedanför kraftstationen skulle strömfåran sänkas genom muddring
och sprängning förbi fallen vid Malfors och Nykvarn samt genom uppmuddrmgar
å hela älvsträckan mellan dessa båda fäll. Då strömmen pa denna sträcka
är mycket trång och strandbrinkarna branta, bleve emellertid kostnaden tor
ifrågavarande upprensning mycket hög, och för att icke kostnaderna sku le
springa för mycket i höjden, måste vid detta alternativ en mindre del av tallhöjden
vilken är beroende av vattenståndsvariationerna i Roxen Jämnäs outnyttjad.
Till följd härav bleve detta alternativ icke så förmånligt, som man
Alternativ, avseende fallsträckans utbyggnad medelst tre kraf täning gningm.
Av dessa skulle en förläggas vid Råby för dåvarande cirka 7 meters la i, en
vid Nykvarn och därvid utnyttja antingen nuvarande cirka 4 meters fallhöjd
elle-- ett till cirka 8 meter ökat fall. För den mellersta och största anläggningen
som skulle förläggas i närheten av Jakobslund, skulle da återstå alternativt
21 å 17 meter. Detta ^byggnadssätt har sin svaghet dän, att årskostnaden tor
de tre separata stationerna, även örn driften vid de mindre automatiseras, blir
Alternativ med fallsträckans utbyggande i två kraftanläggningar.
De jämförande beräkningarna hava visat, att detta alternativ ställer sig lordelaktigast,
och av olika varianter av detta alternativ har den befunnits bimpligast,
enligt vilken fallsträckan ovanför Nykvarn tillgodogöra i en kraftstation,
belägen strax ovanför fallet vid Malfors. Anläggningen. skulle forses
med damm vid Ljung och vattnet framföras i en tilloppskanal pa vänstra älvstranden
såsom vid det först nämnda alternativet. Fallet vid Nykvarn skulle
bibehållas med ungefär nuvarande höjd, cirka 4 meter, varigenom den härvarande
anläggningen kunde bibehållas och i mån av behov utvidgas och moderniseras.
Detta alternativ giver per kraftenhet lägsta årskostnaden.
Vattenfallsstyrelsen framhåller härefter att de båda kraftstationerna vid
Malfors och Nykvarn — för att kunna, trots frånvaron av utjämningsmagasin
dem emellan, på bästa sätt utnyttja det tillgängliga driftvattnet — böra ägas
och drivas av samma företagare. I syfte att åvägabringa en sådan anordning
har styrelsen i särskild skrivelse den 13 februari 1930 framlagt förslag till
avtal rörande förvärv av Nykvarns kraftstation. Jag kommer senare i dag att
ingå på behandling av detta förslag.
Styrelsens nu förevarande förslag avser, såsom av det nyss anförda framgår,
byggandet av en kraftstation för utnyttjande av den totala, omkring 28
meter höga fallhöjden i fallen vid Råby, Ljung, Jakobslund och Malfors i en
enda anläggning — i styrelsens skrivelse benämnd Malfors kraftstation och
4
sKungl. Maj:ts proposition nr 181.
bibehållande av Nykvarns kraftstation med omkring 4 meters fallhöjd. Styrelsen
räknar emellertid eventuellt med den möjligheten, att det efter förvärv
av Nykvarns kraftstation kan visa sig lämpligt att något höja vattenytan
ovanför Nykvarn och därigenom något minska fallhöjden vid Malfors.
Beträffande storleken av den vattenmängd per sekund, för vars utnyttjande
den föreslagna nya kraftstationen bör planläggas, har vattenfallsstyrelsen
yttrat följande:
Motala strom avbördar pa ifrågavarande sträcka en vattenmängd av i medeltal
43 kubikmeter per sekund. Vid normala lågvattentillfällen sjunker vattenmängden
till cirka 27 kubikmeter, och den kan exceptionellt nedgå till
cirka 15 kubikmeter per sekund. Vid normalt högvatten utgör den 60 kubikmeter
och kan under exceptionella tillfällen stiga till 100 kubikmeter per se
frTn
VufT 011 a/- lnd^StxTkriwff 3 * större än den> som framrinner
*raa Boren förbi Motala. Motalastationen är nu utbyggd för en
vattenförbrukning av 70 kubikmeter och är planlagd att i slutstadiet motsyara
en total vattenförbrukning av 175 kubikmeter per sekund. Denna höga
utbyggnadsgrad i Motala är möjlig att åstadkomma därigenom, att kraftstationen
ar belägen i sjelva älvfaran vid en damm, där hela fallhöjden mellan
Vättern och Boren, 15 meter, är koncentrerad. Några särskilt byggda tillmer
avloppskanaler med därav följande fallförluster förefinnas därför ej.
forlunda ar förhållandet med Malforsstationen, där såsom nämnts en lång
tilloppskanal skall framföra vattnet till kraftstationen. Verkställda ekonomiska
utredningar hava visat, att Malforsstationen bör planläggas för att utnyttja
en vattenmängd av högst cirka 90 kubikmeter per sekund.
I syfte att trygga en efter nyssnämnda vattenmängd per sekund avpassad
..am, PPnmg av vatten även i de övriga fallen på sträckan Boren—Roxen,
nämligen fallen vid Näs mellan Boren och Norrbysjön samt vid Nykvarn strax
ovanför Roxen, har styrelsen upprättat och i förberörda särskilda skrivelse
den 13 februari 1930 framlagt förslag till avtal, nämligen dels förenämnda
avtal örn förvärv av Nykvarns kraftstation, dels ock ett annat avtal, som jag
jämväl kommer att senare i dag anmäla för Kungl. Majit.
Den skillnad i driftvattenmängd, som skulle komma att förefinnas mellan
Motalastationen och fallsträckan Boren—Roxen, är enligt vattenfallsstyrelsen
avsedd att utjämnas i Boren, där därför erforderligt magasin kan erhållas.
I fråga örn de för kraftstationen vid Malfors avsedda tekniska anordningarna
m. m. har styrelsen i sin här förevarande skrivelse lämnat följande redogörelse
:
Vid^ utloppet ur Norrbysjön vid Råby företages en upprensning av strömmen
sa, att ingen nämnvärd fallförlust kvarstår mellan sjön och nedanför varande
uppdämda älvsträcka fram till regleringsdammen.
Vid Ljungs tegelbruk uppföres en dammbyggnad med cirka 15 meters höjd.
o tjn utgöres i själva älvfåran av en armerad betongkonstruktion, grundlagd
a berget, som här gar i dagen. Betongdammen fortsättes på båda älvstränderna
av jorddammar, av erforderlig längd. I betongdammen insättas anordningar
for avbördning av flodvattnet. För att minska dämningsskadorna
bruk 01 dammen mvallas ocl1 tranerås ett större markområde vid Ljungs tegel
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
5
Tilloppskanalen, som förläggas å kronans mark på älvens vänstra sida, framgår
till större delen genom morän och lera och endast till mindre del i berg.
Kanalen är avsedd att framföra driftvattenmängden med en hastighet av cirka
1 meter per sekund.
Mitt emot Jakobslunds huvudbyggnad sänker sig berget hastigt. Här avslutas
kanalen med ett tubintag, varifrån tvenne tuber med en längd av cirka
300 meter framdragas, först nära horisontalt, därefter i brantare lutning ned
till kraftstationen, som förlägges på älvens vänstra sida cirka 200 meter ovanför
Malfors bro. I kraftstationen är avsett att installera tvenne turbiner, vilka
med vertikala axlar driva var sin tref&s-generator.
Nedanför kraftstationen fördjupas strömfåran förbi fallet vid Malfors bro
medelst sprängning och muddring, så att nuvarande dämningshöjd vid Nykvarn
kan bibehållas, utan att något nämnvärt fall kommer att kvarstå mellan
de båda stationerna.
Alla transporter till kraftstationen äro avsedda att ske på befintliga landsvägar,
kompletterade med kortare tillfartsvägar.
Kraftstationens maskineffekt skulle utgöra 19,800 kilowatt, och den i genomsnitt
per år uttagbara energimängden komme att uppgå till omkring 87
miljoner kilowattimmar.
Med avseende å modernisering och utbyggnad av den till inköp föreslagna
kraftstationen vid Nykvarn har vattenfallsstyrelsen anfört, att olika alternativ
härför kunde tänkas men att med denna fråga kunde tills vidare anstå.
Enligt vattenfallsstyrelsens beräkningar skulle kostnaderna för kraftstationen
vid Malfors, utförd på det av styrelsen skisserade sättet, uppgå till
9,800,000 kronor, fördelade på följande huvudposter:
Vatten- och husbyggnadsarbeten:
Upprensning vid Håby och dammbyggnad vid Ljungs tegelbruk
samt brobyggnader.....................
Tilloppskanal.........................
Tubintag, tilloppstuber och kraftstation.............
Upprensningsarbeten nedanför kraftstationen ..........
Vägar, permanenta och provisoriska husbyggnader, markersättningar
och planering........................
Administration och oförutsett för vatten- och husbyggnader, c:a 20 /
av ovanstående kostnader..................
Maskineri:
Turbiner..................... 500,000
Generatorer, transformatorer och ställverk, inklusive
ställverksbyggnad...... . . ._. . . . . . ■_ 1_,1_80,000
Summa anläggningskostnad Kronor 9,800,000
I fråga om fördelningen av det beräknade kostnadsbeloppet på olika budgetår
bär styrelsen anfört, att enligt styrelsens tanke det erforderliga anslaget
lämpligen kunde, om icke särskilda anledningar till förändring av byggnadstakten
uppkomme, uppdelas på följande sätt, varvid förutsattes att för det
första budgetåret endast vissa förberedande åtgärder skulle vidtagas:
Kronor.
1.920.000
900.000
1.800.000
700.000
1.450.000
1.350.000
1,680,000
6
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 181.
Departe
mentschefen.
Budgetår.
1930/1931
1931/1932
1932/1933
1933/1934
1934/1935
Anslag.
........ 200,000
....... 1,500,000
....... 2,500,000
....... 3,500,000
........ 2,100,000
Summa Kronor 9,800,000
Styrelsen Ilar i detta sammanhang yttrat, att statsmakternas ställningstagande
till frågan örn elektrifiering av södra stambanan möjligen kunde medföra
behov av en något snabbare byggnadstakt än som motsvarades av nyssnämnda
kostnadsfördelning, men för undvikande av forcering med ifrågavarande
kraftstationsanläggning samtidigt med att byggnadsarbetena vid Vargön
påginge, vore den av styrelsen angivna fördelningen av kostnaden lämpligast.
Man syntes nämligen av flera skäl böra undvika alltför stora variationer
i den nybyggnadsverksamhet, vattenfallsstyrelsen behövde bedriva för
att tillgodose det alltjämt stegrade kraftbehovet inom de områden, där styrelsen
handhade den huvudsakliga kraftförsörjningen.
I anslutning till det anförda har vattenfallsstyrelsen hemställt, att Kungl.
Majit måtte föreslå 1930 års riksdag besluta utförandet av en statens kraftstation
vid Malfors för en beräknad kostnad av 9,800,000 kronor och härtill för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett belopp av 200,000 kronor.
Vid anmälan i statsverkspropositionen av vattenfallsstyrelsens i skrivelse den
30 september 1929 framlagda förslag beträffande nya vattenkraftsanläggningar
för det mellansvenska centralblocket fann jag mig på anförda skäl böra
förorda vidtagandet av de åtgärder, som erfordrades för en successiv ökning av
krafttillgångarna inom nämnda område i den ungefärliga omfattning, som av
vattenfallsstyrelsen beräknats. Jag framhöll emellertid därvid också, att örn
efterfrågan på kraft icke skulle komma att stegras i den utsträckning, som
vattenfallsstyrelsen med ledning av de senaste årens erfarenheter beräknat,
möjlighet funnes att med hänsyn härtill avpassa den takt, i vilken utbyggnader
för ökad produktion borde bedrivas. I sådant hänseende uttalade jag beträffande
de av vattenfallsstyrelsen ifrågasatta åtgärderna för utbyggnad av
vattenfall mellan Norrbysjön och Roxen, att den takt, i vilken denna utbyggnad
borde ske, syntes få bliva beroende av de ekonomiska konjunkturerna och
den närmaste tidens erfarenheter med avseende å kraftbehovet inom centralblocket.
Även spörsmålet örn fortsättandet av statsbanornas elektrifiering, för
vilket ändamål vattenfallen ifråga på sin tid förvärvats, syntes härvidlag äga
betydelse. Tiden för utbyggnadens färdigställande kunde vidare röna inverkan
av frågan om nedförande till centralblocket av norrländsk kraft jämte därmed
sammanhängande spörsmål. Att medel nu bereddes till de av vattenfallsstyrelsen
åsyftade förberedande åtgärderna för en blivande utbyggnad hade jag
emellertid ansett mig böra tillstyrka. Dessa åtgärders snara vidtagande syntes
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
7
nämligen vara av vikt för möjliggörande av en snabb utbyggnad, därest en sådan
under den närmaste framtiden skulle visa sig nödvändig; å andra sidan
komme berörda åtgärder, även örn anläggningen ej skulle behöva färdigställas
under de närmaste åren, under alla förhållanden till nytta vid den kommande
utbyggnaden.
I sin skrivelse nr 9 A, i anledning av vissa framställningar rörande regleringen
för nästkommande budgetår av utgifterna för kapitalökning i avseende å postverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk, har även riksdagen förklarat
sig biträda den av vattenfallsstyrelsen uppgjorda planen för kraftverksutbyggnader
i syfte att säkerställa centralblockets sannolika kraftbehov fram
till slutet av år 1936.
Vattenfallsstyrelsens förslag beträffande sättet för utnyttjande av vattenkraften
i Motala ström på sträckan mellan Norrbysjön och Roxen går ut på,
att vattenfallen å nämnda sträcka skulle tillgodogöras i två anläggningar, nämligen
dels i en ny kraftstation vid Malfors, dels ock i den redan befintliga kraftanläggningen
vid Nykvarn, vilken eventuellt framdeles skulle utvidgas och
moderniseras. Det sålunda framlagda förslaget synes ändamålsenligt. För
att vattentillgången skall på fördelaktigaste sätt kunna utnyttjas är det emellertid
önskvärt, att dessa båda anläggningar ägas och drivas av en och samma
företagare. Den Linköpings elektriska kraft- och belysningsaktiebolag tillhöriga
kraftstationen vid Nykvarn, i vilken tillgodogöres vattenrätt som till
minst hälften äges av kronan och i övrigt av nämnda bolag, bör därför förvärvas
av staten. I sådant syfte har vattenfallsstyrelsen med bolaget träffat ett
preliminärt avtal, vilket jag, såsom förut nämnts, har för avsikt att i annat
sammanhang denna dag upptaga till prövning.
Det sätt, varpå enligt vattenfallsstyrelsens förslag den nya kraftstationen vid
Malfors skulle anordnas, föranleder icke erinran från min sida. I denna del
förutsätter förslaget emellertid, för en rationell kraftuttagning i anläggningen,
viss reglering av vattenframsläppningen även i det mellan Boren och Norrbysjön
befintliga fallet vid Näs, som till omkring 55 procent äges av Motala
ströms kraftaktiebolag. En dylik reglering skulle bliva tryggad genom ett av
vattenfallsstyrelsen träffat preliminärt avtal, avseende förvärv av aktiemajoriteten
i nämnda bolag. Även detta sistnämnda avtal torde jag, såsom förut
antytts, få senare i dag upptaga till behandling.
Beträffande de av vattenfallsstyrelsen uppskattade kostnaderna för anläggningen
vid Malfors lärer, såvitt nu kan bedömas, anledning till erinran icke
föreligga. Det torde böra framhållas, att i kostnadsberäkningen ingår ett belopp
av 20,000 kronor, som vattenfallsstyrelsen enligt den med Linköpings
elektriska kraft- och belysningsaktiebolag träffade uppgörelsen skulle till bolaget
erlägga såsom bidrag till förstärkande av vissa kraftledningar.
Den av styrelsen skisserade planen för fördelning av kostnadsbeloppet på
skilda budgetår synes mig i anslutning till vad jag i statsverkspropositionen
anfört beträffande omständigheter, som äro ägnade att inverka på frågan örn
tiden för anläggningens färdigställande, icke för närvarande böra föranleda ett
ställningstagande. I detta avseende vill jag här endast framhålla, att frågan
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
örn elektrifiering av södra stambanan numera blivit aktuell genom en av järnvägsstyrelsen
i februari månad detta år gjord framställning, vilken såvitt möjligt
synes böra underställas 1930 års riksdag. Såsom vattenfallsstyrelsen antytt,
lärer statsmakternas ståndpunktstagande i sistnämnda fråga sannolikt
komma att påverka byggnadstakten för Malforsanläggningen.
För påbörjande av arbetena med förevarande kraftverksanläggning torde i
enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag böra för nästkommande budgetår anvisas
ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Detta belopp har vid den preliminära
beräkningen i statsverkspropositionen betecknats såsom avsett till
vissa förberedande åtgärder för anläggning av en kraftstation i Motala ström\
mellan Roxen och Norrby sjön. För att vid fortsatta medelsanvisningar kunna
använda enhetlig anslagsbeteckning lärer emellertid anslaget lämpligen böra
— i anslutning till det nu närmare utformade förslaget beträffande kraftstationens
förläggning — redan från början betecknas såsom avsett för anläggande
av kraftstation vid Malfors.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till kraftstation vid Malfors för budgetåret 1930/1931
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 200,000,
att utgå av lånemedel.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
Stockholm 1930. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
300697
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- Rskr. 1930:190 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående anslag till kraftstation vid Malfors. a1 i texten
- Rskr. 1930:191 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående vissa med reglering av vattenavrinningen i Motala ström mellan Vättern och Roxen samma s. 6 i texten
- SU 1930:106 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till kraftstation vid Malfors. s. 1 i texten
- SU 1930:107 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa med reglering av vattenavrinningen i Motala ström mellan Vättern och Roxen sammanhängande fråg s. 4 i texten