Sök i Ratio Lex

Angående anslag till kraftstation vid Malfors

1930-03-07 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:181, Angående anslag till kraftstation vid Malfors

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 181.

1

Nr 181.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till kraftstation

vid Malfors; given Stockholms slott den 7 mars

1930.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Th. Borell.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 7 mars 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Borell anför:

I årets statsverksproposition (utgifter för kapitalökning, bil. 3, punkt 29)

har Kungl. Maj :t på min hemställan — i anslutning till en av vattenfallsstyrelsen

i skrivelse den 30 september 1929 gjord framställning — föreslagit riks
Bihang

Ull riksdagens protokoll 1930. 1 sami. lk8 käft. (Nr 181.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

dagen att i avbidan på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet,

till vissa förberedande åtgärder för anläggning av en kraftstation i Motala

ström mellan Roxen och Norrbysjön för budgetåret 1930/1931 beräkna ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Såsom framgår av vad jag anförde vid den preliminära anmälan av detta

ärende i statsverkspropositionen, ingick vattenfallsstyrelsens framställning örn

medel till omförmälda åtgärder för kraftstationsanläggning i Motala ström såsom

led i ett av styrelsen i berörda skrivelse den 30 september 1929 framlagt

omfattande utbyggnadsprogram, vilket i sin helhet åsyftade att säkerställa det

beräknade kraftbehovet inom det s. k. mellansvenska centralblocket fram till

slutet av år 1936. Med avseende å den tilltänkta nya kraftanläggningen i Motala

ström anförde styrelsen i nämnda skrivelse, bland annat, att denna anläggning

borde påbörjas så att den kunde göras driftfärdig till slutet av 1934. För

att icke behöva riskera ett alltför forcerat byggnadstempo funne styrelsen fördenskull

önskvärt, att förberedande åtgärder för utbyggnaden vidtoges redan

under loppet av år 1930, så att krafttillskottet från Motala ström kunde inpassas

vid lämplig tidpunkt under loppet av något av åren 1933, 1934 och 1935, beroende

på den ökning i kraftförbrukningen, som de närmaste åren visade sig

medföra.

Sedan vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 13 februari 1930 framlagt närmare

utredning och förslag rörande omförmälda kraftstationsanläggning, får

jag nu till behandling upptaga denna fråga.

På den sträcka av Motala ström, som faller mellan Norrbys jon och Roxen,

finnas följande olika vattenfall. Närmast utloppet från Norrbysjön ligger

fallet vid Råby med en totalhöjd av omkring 7 meter. Detta fall äges av kronan

och är endast mycket ofullständigt utnyttjat av en kronan tillhörig, gammal

kvarn. Efter en relativt lugn älvsträcka vidtaga de kronan tillhöriga fallen

vid Ljung med totalt omkring 9 meters fallhöjd. De hava tidigare partiellt

använts för vissa mindre, lokala kraftbehov. Längre ned följa fallen vid

Jakobslund och Malfors med totalt cirka 12 meters fallhöjd, ävenledes helt

tillhöriga kronan. Av sistnämnda två fall är endast en mindre del utnyttjad

för en chokladfabrik vid Malfors, vilken tills vidare arrenderar en del av vattenkraften

av kronan. I samband med vattenkraftens fullständiga utbyggande

är ägaren av chokladfabriken på grund av ett år 1906 träffat avtal skyldig

att avstå från naturkraften mot erhållande av viss leverans av elektrisk energi.

Slutligen finnes i Motala ströms närmast Roxen belägna del ett fall vid Nykvarn

med omkring 4 meters höjd. Detta sistnämnda fall äges till minst hälften

av kronan och i övrigt av Linköpings elektriska kraft- och belysningsaktiebolag

samt tillgodogöres i en anläggning, vilken togs i bruk år 1908 och tillhör

nämnda aktiebolag, vilket arrenderat kronans vattenrätt. Aktierna i bolaget

ägas numera av Linköpings stad.

Rörande lämpligaste sättet för utbyggnad av de kronan tillhöriga vattenfallen

mellan Norrbysjön och Roxen — vilka redan år 1906 förvärvats för drift

av statens järnvägar — hava tidigare ett flertal utredningar verkställts. Dessa

utredningar hava nu reviderats inom vattenfallsstyrelsen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

3

I sin skrivelse den 13 februari 1930 har vattenfallsstyrelsen anfört, att styrelsen

vid nyssnämnda revision av de äldre förslagen beträffande utbyggnad av

förevarande vattenfall verkställt jämförande kostnadsberäkningar rörande vissa

huvudalternativ. Beträffande dessa alternativ har styrelsen i skrivelsen lämnat

följande översikt:

Alternativ med sanman förande av fallet på hela sträckan Norrbysjön Roxen

i en enda kraftanläggning.

Genom en damm över strömmen vid Ljungs tegelbruk skulle alvstrackau ovanför

dammen uppdämmas till jämnhöjd med Norrbysjöns niva. Kraftstationen

skulle förläggas på vänstra stranden mitt emot Jakobslund samt drif wattnet

tilledas genom en å samma strand förlagd tilloppskanal av cirka 2 kilometers

längd. Nedanför kraftstationen skulle strömfåran sänkas genom muddring

och sprängning förbi fallen vid Malfors och Nykvarn samt genom uppmuddrmgar

å hela älvsträckan mellan dessa båda fäll. Då strömmen pa denna sträcka

är mycket trång och strandbrinkarna branta, bleve emellertid kostnaden tor

ifrågavarande upprensning mycket hög, och för att icke kostnaderna sku le

springa för mycket i höjden, måste vid detta alternativ en mindre del av tallhöjden

vilken är beroende av vattenståndsvariationerna i Roxen Jämnäs outnyttjad.

Till följd härav bleve detta alternativ icke så förmånligt, som man

Alternativ, avseende fallsträckans utbyggnad medelst tre kraf täning gningm.

Av dessa skulle en förläggas vid Råby för dåvarande cirka 7 meters la i, en

vid Nykvarn och därvid utnyttja antingen nuvarande cirka 4 meters fallhöjd

elle-- ett till cirka 8 meter ökat fall. För den mellersta och största anläggningen

som skulle förläggas i närheten av Jakobslund, skulle da återstå alternativt

21 å 17 meter. Detta ^byggnadssätt har sin svaghet dän, att årskostnaden tor

de tre separata stationerna, även örn driften vid de mindre automatiseras, blir

Alternativ med fallsträckans utbyggande i två kraftanläggningar.

De jämförande beräkningarna hava visat, att detta alternativ ställer sig lordelaktigast,

och av olika varianter av detta alternativ har den befunnits bimpligast,

enligt vilken fallsträckan ovanför Nykvarn tillgodogöra i en kraftstation,

belägen strax ovanför fallet vid Malfors. Anläggningen. skulle forses

med damm vid Ljung och vattnet framföras i en tilloppskanal pa vänstra älvstranden

såsom vid det först nämnda alternativet. Fallet vid Nykvarn skulle

bibehållas med ungefär nuvarande höjd, cirka 4 meter, varigenom den härvarande

anläggningen kunde bibehållas och i mån av behov utvidgas och moderniseras.

Detta alternativ giver per kraftenhet lägsta årskostnaden.

Vattenfallsstyrelsen framhåller härefter att de båda kraftstationerna vid

Malfors och Nykvarn — för att kunna, trots frånvaron av utjämningsmagasin

dem emellan, på bästa sätt utnyttja det tillgängliga driftvattnet — böra ägas

och drivas av samma företagare. I syfte att åvägabringa en sådan anordning

har styrelsen i särskild skrivelse den 13 februari 1930 framlagt förslag till

avtal rörande förvärv av Nykvarns kraftstation. Jag kommer senare i dag att

ingå på behandling av detta förslag.

Styrelsens nu förevarande förslag avser, såsom av det nyss anförda framgår,

byggandet av en kraftstation för utnyttjande av den totala, omkring 28

meter höga fallhöjden i fallen vid Råby, Ljung, Jakobslund och Malfors i en

enda anläggning — i styrelsens skrivelse benämnd Malfors kraftstation och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

sKungl. Maj:ts proposition nr 181.

bibehållande av Nykvarns kraftstation med omkring 4 meters fallhöjd. Styrelsen

räknar emellertid eventuellt med den möjligheten, att det efter förvärv

av Nykvarns kraftstation kan visa sig lämpligt att något höja vattenytan

ovanför Nykvarn och därigenom något minska fallhöjden vid Malfors.

Beträffande storleken av den vattenmängd per sekund, för vars utnyttjande

den föreslagna nya kraftstationen bör planläggas, har vattenfallsstyrelsen

yttrat följande:

Motala strom avbördar pa ifrågavarande sträcka en vattenmängd av i medeltal

43 kubikmeter per sekund. Vid normala lågvattentillfällen sjunker vattenmängden

till cirka 27 kubikmeter, och den kan exceptionellt nedgå till

cirka 15 kubikmeter per sekund. Vid normalt högvatten utgör den 60 kubikmeter

och kan under exceptionella tillfällen stiga till 100 kubikmeter per se
frTn

VufT 011 a/- lnd^StxTkriwff 3 * större än den> som framrinner

*raa Boren förbi Motala. Motalastationen är nu utbyggd för en

vattenförbrukning av 70 kubikmeter och är planlagd att i slutstadiet motsyara

en total vattenförbrukning av 175 kubikmeter per sekund. Denna höga

utbyggnadsgrad i Motala är möjlig att åstadkomma därigenom, att kraftstationen

ar belägen i sjelva älvfaran vid en damm, där hela fallhöjden mellan

Vättern och Boren, 15 meter, är koncentrerad. Några särskilt byggda tillmer

avloppskanaler med därav följande fallförluster förefinnas därför ej.

forlunda ar förhållandet med Malforsstationen, där såsom nämnts en lång

tilloppskanal skall framföra vattnet till kraftstationen. Verkställda ekonomiska

utredningar hava visat, att Malforsstationen bör planläggas för att utnyttja

en vattenmängd av högst cirka 90 kubikmeter per sekund.

I syfte att trygga en efter nyssnämnda vattenmängd per sekund avpassad

..am, PPnmg av vatten även i de övriga fallen på sträckan Boren—Roxen,

nämligen fallen vid Näs mellan Boren och Norrbysjön samt vid Nykvarn strax

ovanför Roxen, har styrelsen upprättat och i förberörda särskilda skrivelse

den 13 februari 1930 framlagt förslag till avtal, nämligen dels förenämnda

avtal örn förvärv av Nykvarns kraftstation, dels ock ett annat avtal, som jag

jämväl kommer att senare i dag anmäla för Kungl. Majit.

Den skillnad i driftvattenmängd, som skulle komma att förefinnas mellan

Motalastationen och fallsträckan Boren—Roxen, är enligt vattenfallsstyrelsen

avsedd att utjämnas i Boren, där därför erforderligt magasin kan erhållas.

I fråga örn de för kraftstationen vid Malfors avsedda tekniska anordningarna

m. m. har styrelsen i sin här förevarande skrivelse lämnat följande redogörelse

:

Vid^ utloppet ur Norrbysjön vid Råby företages en upprensning av strömmen

sa, att ingen nämnvärd fallförlust kvarstår mellan sjön och nedanför varande

uppdämda älvsträcka fram till regleringsdammen.

Vid Ljungs tegelbruk uppföres en dammbyggnad med cirka 15 meters höjd.

o tjn utgöres i själva älvfåran av en armerad betongkonstruktion, grundlagd

a berget, som här gar i dagen. Betongdammen fortsättes på båda älvstränderna

av jorddammar, av erforderlig längd. I betongdammen insättas anordningar

for avbördning av flodvattnet. För att minska dämningsskadorna

bruk 01 dammen mvallas ocl1 tranerås ett större markområde vid Ljungs tegel
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

5

Tilloppskanalen, som förläggas å kronans mark på älvens vänstra sida, framgår

till större delen genom morän och lera och endast till mindre del i berg.

Kanalen är avsedd att framföra driftvattenmängden med en hastighet av cirka

1 meter per sekund.

Mitt emot Jakobslunds huvudbyggnad sänker sig berget hastigt. Här avslutas

kanalen med ett tubintag, varifrån tvenne tuber med en längd av cirka

300 meter framdragas, först nära horisontalt, därefter i brantare lutning ned

till kraftstationen, som förlägges på älvens vänstra sida cirka 200 meter ovanför

Malfors bro. I kraftstationen är avsett att installera tvenne turbiner, vilka

med vertikala axlar driva var sin tref&s-generator.

Nedanför kraftstationen fördjupas strömfåran förbi fallet vid Malfors bro

medelst sprängning och muddring, så att nuvarande dämningshöjd vid Nykvarn

kan bibehållas, utan att något nämnvärt fall kommer att kvarstå mellan

de båda stationerna.

Alla transporter till kraftstationen äro avsedda att ske på befintliga landsvägar,

kompletterade med kortare tillfartsvägar.

Kraftstationens maskineffekt skulle utgöra 19,800 kilowatt, och den i genomsnitt

per år uttagbara energimängden komme att uppgå till omkring 87

miljoner kilowattimmar.

Med avseende å modernisering och utbyggnad av den till inköp föreslagna

kraftstationen vid Nykvarn har vattenfallsstyrelsen anfört, att olika alternativ

härför kunde tänkas men att med denna fråga kunde tills vidare anstå.

Enligt vattenfallsstyrelsens beräkningar skulle kostnaderna för kraftstationen

vid Malfors, utförd på det av styrelsen skisserade sättet, uppgå till

9,800,000 kronor, fördelade på följande huvudposter:

Vatten- och husbyggnadsarbeten:

Upprensning vid Håby och dammbyggnad vid Ljungs tegelbruk

samt brobyggnader.....................

Tilloppskanal.........................

Tubintag, tilloppstuber och kraftstation.............

Upprensningsarbeten nedanför kraftstationen ..........

Vägar, permanenta och provisoriska husbyggnader, markersättningar

och planering........................

Administration och oförutsett för vatten- och husbyggnader, c:a 20 /

av ovanstående kostnader..................

Maskineri:

Turbiner..................... 500,000

Generatorer, transformatorer och ställverk, inklusive

ställverksbyggnad...... . . ._. . . . . . ■_ 1_,1_80,000

Summa anläggningskostnad Kronor 9,800,000

I fråga om fördelningen av det beräknade kostnadsbeloppet på olika budgetår

bär styrelsen anfört, att enligt styrelsens tanke det erforderliga anslaget

lämpligen kunde, om icke särskilda anledningar till förändring av byggnadstakten

uppkomme, uppdelas på följande sätt, varvid förutsattes att för det

första budgetåret endast vissa förberedande åtgärder skulle vidtagas:

Kronor.

1.920.000

900.000

1.800.000

700.000

1.450.000

1.350.000

1,680,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 181.

Departe
mentschefen.

Budgetår.

1930/1931

1931/1932

1932/1933

1933/1934

1934/1935

Anslag.

........ 200,000

....... 1,500,000

....... 2,500,000

....... 3,500,000

........ 2,100,000

Summa Kronor 9,800,000

Styrelsen Ilar i detta sammanhang yttrat, att statsmakternas ställningstagande

till frågan örn elektrifiering av södra stambanan möjligen kunde medföra

behov av en något snabbare byggnadstakt än som motsvarades av nyssnämnda

kostnadsfördelning, men för undvikande av forcering med ifrågavarande

kraftstationsanläggning samtidigt med att byggnadsarbetena vid Vargön

påginge, vore den av styrelsen angivna fördelningen av kostnaden lämpligast.

Man syntes nämligen av flera skäl böra undvika alltför stora variationer

i den nybyggnadsverksamhet, vattenfallsstyrelsen behövde bedriva för

att tillgodose det alltjämt stegrade kraftbehovet inom de områden, där styrelsen

handhade den huvudsakliga kraftförsörjningen.

I anslutning till det anförda har vattenfallsstyrelsen hemställt, att Kungl.

Majit måtte föreslå 1930 års riksdag besluta utförandet av en statens kraftstation

vid Malfors för en beräknad kostnad av 9,800,000 kronor och härtill för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett belopp av 200,000 kronor.

Vid anmälan i statsverkspropositionen av vattenfallsstyrelsens i skrivelse den

30 september 1929 framlagda förslag beträffande nya vattenkraftsanläggningar

för det mellansvenska centralblocket fann jag mig på anförda skäl böra

förorda vidtagandet av de åtgärder, som erfordrades för en successiv ökning av

krafttillgångarna inom nämnda område i den ungefärliga omfattning, som av

vattenfallsstyrelsen beräknats. Jag framhöll emellertid därvid också, att örn

efterfrågan på kraft icke skulle komma att stegras i den utsträckning, som

vattenfallsstyrelsen med ledning av de senaste årens erfarenheter beräknat,

möjlighet funnes att med hänsyn härtill avpassa den takt, i vilken utbyggnader

för ökad produktion borde bedrivas. I sådant hänseende uttalade jag beträffande

de av vattenfallsstyrelsen ifrågasatta åtgärderna för utbyggnad av

vattenfall mellan Norrbysjön och Roxen, att den takt, i vilken denna utbyggnad

borde ske, syntes få bliva beroende av de ekonomiska konjunkturerna och

den närmaste tidens erfarenheter med avseende å kraftbehovet inom centralblocket.

Även spörsmålet örn fortsättandet av statsbanornas elektrifiering, för

vilket ändamål vattenfallen ifråga på sin tid förvärvats, syntes härvidlag äga

betydelse. Tiden för utbyggnadens färdigställande kunde vidare röna inverkan

av frågan om nedförande till centralblocket av norrländsk kraft jämte därmed

sammanhängande spörsmål. Att medel nu bereddes till de av vattenfallsstyrelsen

åsyftade förberedande åtgärderna för en blivande utbyggnad hade jag

emellertid ansett mig böra tillstyrka. Dessa åtgärders snara vidtagande syntes

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

7

nämligen vara av vikt för möjliggörande av en snabb utbyggnad, därest en sådan

under den närmaste framtiden skulle visa sig nödvändig; å andra sidan

komme berörda åtgärder, även örn anläggningen ej skulle behöva färdigställas

under de närmaste åren, under alla förhållanden till nytta vid den kommande

utbyggnaden.

I sin skrivelse nr 9 A, i anledning av vissa framställningar rörande regleringen

för nästkommande budgetår av utgifterna för kapitalökning i avseende å postverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk, har även riksdagen förklarat

sig biträda den av vattenfallsstyrelsen uppgjorda planen för kraftverksutbyggnader

i syfte att säkerställa centralblockets sannolika kraftbehov fram

till slutet av år 1936.

Vattenfallsstyrelsens förslag beträffande sättet för utnyttjande av vattenkraften

i Motala ström på sträckan mellan Norrbysjön och Roxen går ut på,

att vattenfallen å nämnda sträcka skulle tillgodogöras i två anläggningar, nämligen

dels i en ny kraftstation vid Malfors, dels ock i den redan befintliga kraftanläggningen

vid Nykvarn, vilken eventuellt framdeles skulle utvidgas och

moderniseras. Det sålunda framlagda förslaget synes ändamålsenligt. För

att vattentillgången skall på fördelaktigaste sätt kunna utnyttjas är det emellertid

önskvärt, att dessa båda anläggningar ägas och drivas av en och samma

företagare. Den Linköpings elektriska kraft- och belysningsaktiebolag tillhöriga

kraftstationen vid Nykvarn, i vilken tillgodogöres vattenrätt som till

minst hälften äges av kronan och i övrigt av nämnda bolag, bör därför förvärvas

av staten. I sådant syfte har vattenfallsstyrelsen med bolaget träffat ett

preliminärt avtal, vilket jag, såsom förut nämnts, har för avsikt att i annat

sammanhang denna dag upptaga till prövning.

Det sätt, varpå enligt vattenfallsstyrelsens förslag den nya kraftstationen vid

Malfors skulle anordnas, föranleder icke erinran från min sida. I denna del

förutsätter förslaget emellertid, för en rationell kraftuttagning i anläggningen,

viss reglering av vattenframsläppningen även i det mellan Boren och Norrbysjön

befintliga fallet vid Näs, som till omkring 55 procent äges av Motala

ströms kraftaktiebolag. En dylik reglering skulle bliva tryggad genom ett av

vattenfallsstyrelsen träffat preliminärt avtal, avseende förvärv av aktiemajoriteten

i nämnda bolag. Även detta sistnämnda avtal torde jag, såsom förut

antytts, få senare i dag upptaga till behandling.

Beträffande de av vattenfallsstyrelsen uppskattade kostnaderna för anläggningen

vid Malfors lärer, såvitt nu kan bedömas, anledning till erinran icke

föreligga. Det torde böra framhållas, att i kostnadsberäkningen ingår ett belopp

av 20,000 kronor, som vattenfallsstyrelsen enligt den med Linköpings

elektriska kraft- och belysningsaktiebolag träffade uppgörelsen skulle till bolaget

erlägga såsom bidrag till förstärkande av vissa kraftledningar.

Den av styrelsen skisserade planen för fördelning av kostnadsbeloppet på

skilda budgetår synes mig i anslutning till vad jag i statsverkspropositionen

anfört beträffande omständigheter, som äro ägnade att inverka på frågan örn

tiden för anläggningens färdigställande, icke för närvarande böra föranleda ett

ställningstagande. I detta avseende vill jag här endast framhålla, att frågan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

örn elektrifiering av södra stambanan numera blivit aktuell genom en av järnvägsstyrelsen

i februari månad detta år gjord framställning, vilken såvitt möjligt

synes böra underställas 1930 års riksdag. Såsom vattenfallsstyrelsen antytt,

lärer statsmakternas ståndpunktstagande i sistnämnda fråga sannolikt

komma att påverka byggnadstakten för Malforsanläggningen.

För påbörjande av arbetena med förevarande kraftverksanläggning torde i

enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag böra för nästkommande budgetår anvisas

ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Detta belopp har vid den preliminära

beräkningen i statsverkspropositionen betecknats såsom avsett till

vissa förberedande åtgärder för anläggning av en kraftstation i Motala ström\

mellan Roxen och Norrby sjön. För att vid fortsatta medelsanvisningar kunna

använda enhetlig anslagsbeteckning lärer emellertid anslaget lämpligen böra

— i anslutning till det nu närmare utformade förslaget beträffande kraftstationens

förläggning — redan från början betecknas såsom avsett för anläggande

av kraftstation vid Malfors.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till kraftstation vid Malfors för budgetåret 1930/1931

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 200,000,

att utgå av lånemedel.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Stockholm 1930. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

300697

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:190 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående anslag till kraftstation vid Malfors. a1 i texten
  2. Rskr. 1930:191 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående vissa med reglering av vattenavrinningen i Motala ström mellan Vättern och Roxen samma s. 6 i texten
  3. SU 1930:106 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till kraftstation vid Malfors. s. 1 i texten
  4. SU 1930:107 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa med reglering av vattenavrinningen i Motala ström mellan Vättern och Roxen sammanhängande fråg s. 4 i texten