Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av vissa ändringar i den internationella luft fartskonventionen

1930-02-28 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:186, Angående godkännande av vissa ändringar i den internationella luft fartskonventionen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

1

Nr 186.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av vissa ändringar i den internationella

luft fartskonventionen; given Stockholms slott den 28

februari 1930.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Th. Borell.

Utdraq av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Beg euten i

statsrådet å Stockholms slott den 28 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Boredt-, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,

Johansson, Dahl.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen

för försvarsdepartementet anför departementschefen, statsrådet Borell:

Den 13 oktober 1919 avslöto de vid fredskonferensen i Paris representerade

allierade och associerade makterna en konvention angående regie

ring av den internationella luftfarten. Sedan nio av signatärmakterna

ratificerat konventionen oell Persien anslutit sig till densamma, trädde den

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 151 höft. (Nr 186.)

r>:«i »o

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Ma.j:ts proposition nr 186.

i kraft den 11 juli 1922. Vissa av de länder, som undertecknat konventionen,

däribland Amerikas förenta stater, hava icke ännu ratificerat densamma.

I proposition, nr 172, till 1926 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att godkänna berörda luftfartskonvention under förutsättning att vissa

av internationella luftfartskommissionen den 25 oktober 1922 och den 30

juni 1923 beslutade ändringar av artiklarna 5 oell 34 i konventionen trädde

i kraft. Sedan riksdagen i skrivelse den 30 april 1926, nr 168, meddelat,

att propositionen av riksdagen bifallits, samt omförmiilda förutsättning uppfyllts,

har Kungl. Majit den 12 juli 1927 beslutat, att ifrågavarande konvention

skulle för Sveriges del biträdas, varefter Sveriges anslutning till konventionen

ägt rum genom ministeriella noter.

Konventionen är för närvarande gällande för följande stater och områden:

Australien, Belgien, Bulgarien, Canada, Chile, Danmark, Frankrike, Storbritannien

och norra Irland, Grekland, Indien, Irländska fristaten, Italien,

Japan, Nya Zeeland, Panama, Nederländerna, Persien, Polen, Portugal, Rumänien,

Saarområdet, Siam, Sverige, Tjeckoslovakien, Sydafrikanska unionen,

Uruguay och Jugoslavien.

Den 1 november 1926 avslöts i Madrid en särskild luftfartskonvention,

benämnd den Ib er o-amerikan ska konventionen, vilken undertecknats av

Argentina, Bolivia, Chile, Columbia, Costarica, Cuba, Dominikanska republiken,

Ecuador, Guatemala, Honduras, Mexiko, Nicaragua, Panama, Paraguay,

Peru, Portugal, Salvador, Spanien, Uruguay och Venezuela.

Under maj månad 1927 sammanträdde i Washington den Pan-amerikanska

kommissionen för handelsluftfart, vilken utarbetat förslag till en

Pan-amerikansk luftfartskonvention. Förutom Amerikas förenta stater voro

a sammanträdet representerade flertalet av de amerikanska stater, vilka

undertecknat den Ibero-amerikanska konventionen.

Sedermera offentliggjorde ministerialrådet i tyska rikstrafikministeriet

doktor Alfred Wegerdt under oktober månad 1928 en uppsats med benämning

Tyskland och luftfartskonventionen i Paris, vari framställdes Anssa,

av tyska regeringen senare gillade förslag. I artikeln framhålles, att fara

vore för handen, att den offentliga lufträtten utvecklade sig på olika sätt inom

var och en av de omförmälda tre grupperna av stater. Därtill komme

att inom de stater, vilka icke tillhörde någon av nämnda konventioner, såsom

till exempel Tyskland, Schweiz, Österrike, Ungern, Norge och Finland,

skilda lufträttsbestämmelser kunde bliva antagna. Ensartade offentliga lufträttsbestämmelser

i hela världen vore emellertid nödvändiga, örn de förhoppningar

skulle gå i uppfyllelse, som man hyste beträffande ökningen av luftfartygens

prestationsförmåga och säkerhet samt rörande transocean luftfart.

I uppsatsen lämnas därefter en redogörelse för de ändringar i den internationella

luftfartskonventionen, som ansåges önskvärda, därest Tyskland

skulle ansluta sig till densamma.

När revision av luftfartskonventionen alltså ifrågasatts av en av de stater,

vilkas anslutning till densamma vore av det största intresse, beslöt internationella

luftfartskommissionen att anordna en konferens, till vilken skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 186.

kallas, förutom representanter för de stater vilka tillhörde den internationella

luftfartskonventionen, Tyskland oell alla andra stater, vilka icke anslutit

sig till berörda konvention. Konferensen skulle hava till ändamål att

undersöka, vilka ändringar som borde vidtagas i luftfartskonventionens

stadganden för att underlätta samtliga staters anslutning till densamma och

därigenom betrygga luftfartsbestämmelsernas enhetlighet.

A konferensen, som hölls i Paris under tiden 10—15 juni 1929, voro de

till internationella luftfartskonventionen anslutna staterna representerade

med undantag av Persien och Rumänien. Dessutom voro ombud närvarande

från följande stater, vilka icke tillhöra berörda konvention, nämligen: Amerikas

förenta stater, Brasilien, Columbia, Cuba, Estland, Finland, Haiti,

Kina, Luxemburg, Norge, Schweiz, Spanien, Tyskland, Ungern, Venezuela

och Österrike.

Efter överläggningarnas slut beslöt konferensen göra det uttalandet, att

ratificeringen av internationella luftfartskonventionen av de stater, vilka undertecknat

men ännu icke ratificerat den, samt anslutningen till densamma

skulle väsentligen underlättas, därest vissa angivna ändringar vidtoges i den

nu gällande texten.

Efter konferensens avslutande beslöt luftfartskommissionen vid sammanträde

den 15 juni 1929 att i den internationella luftfartskonventionen

skulle vidtagas sålunda förordade ändringar, vilka avse artiklarna 3, 5, 7, 15,

34, 37, 40, 41 och 42 samt konventionens slutbestämmelser.

Enligt artikel 34 i konventionen skola de beslutade ändringarna för godkännande

underställas de fördragsslutande staterna. I enlighet härmed har

utrikesdepartementet överlämnat en skrivelse från generalsekreteraren i internationella

luftfartskommissionen angående Sveriges ratificering av omförmälda

ändringar.

För de sålunda av konferensen förordade och av luftfartskommissionen

beslutade ändringarna tillåter jag mig lämna en kortfattad redogörelse.

Artikel 2 i konventionen innehåller den allmänna bestämmelsen, att en

var av de fördragsslutande staterna förpliktar sig att i fredstid medgiva

övriga fördragsslutande staters luftfartyg rätt att på ofarligt sätt färdas över

dess territorium, under förutsättning att i konventionen stadgade villkor iakttagas.

Från denna allmänna föreskrift har i artikel 3 medgivits ett undantag, i

det att i denna artikel nu stadgas att en var av de fördragsslutande staterna

är berättigad att av militära skill eller av hänsyn till allmän säkerhet förbjuda

luftfartyg, hemmahörande i annan fördragsslutande stat, att färdas över

vissa områden inom dess territorium, vid äventyr av de påföljder, vilka stadgas

i statens lagstiftning, samt med förbehåll att i detta hänseende icke

någon åtskillnad skall göras mellan dess egna och den andra fördragsslutande

statens privata luftfartyg. Till paragrafen hava på förslag av Indien

och Tyskland beslutats två tillägg. Genom det ena får fördragsslutande stat

befogenhet att undantagsvis och för att tillgodose den allmänna säkerheten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

tillåta dess egna luftfartyg att färdas över nämnda förbjudna områden. Genom

det andra tillägget förbehålles fördragsslutande stat rätt att i fredstid,

till följd av undantagsvis föreliggande omständigheter, med omedelbar verkan

provisoriskt inskränka eller förbjuda främmande luftfartygs färd över statens

territorium eller en del av dess territorium, under villkor att denna inskränkning

eller detta förbud, utan skillnad beträffande nationalitet, tillämpas

å alla andra staters luftfartyg.

Enligt den ursprungliga lydelsen av artikel 5 var det förbjudet för fördragsslutande

stat, att annat än genom ett särskilt och till tiden begränsat tillstånd

medgiva luftfart över sitt område för luftfartyg, som icke hade någon

av de fördragsslutande staternas nationalitet. Innan Sverige tillträdde konventionen,

hade berörda artikel så ändrats, att fördragsslutande stat hade

rätt att medgiva regelbunden luftfart över sitt område även för luftfartyg, som

icke hade någon av de fördragsslutande staternas nationalitet,under villkor att

en särskild luftfartsöverenskommelse slutits med den konventionen icke tillhörande

staten. Bestämmelserna i denna särskilda överenskommelse finge

dock icke inskränka de i konventionen deltagande staternas rättigheter och

skulle vara i överensstämmelse med de i konventionen och därtill hörande

reglementen fastställda reglerna.

På yrkande av Amerikas förenta stater och Spanien här förbudet att

utan särskild överenskommelse medgiva luftfart för luftfartyg hemmahörande

i icke fördragsslutande stat helt och hållet borttagits. I artikeln enligt dess

föreslagna nya lydelse stadgas i stället, att varje fördragsslutande stat har

rätt att avsluta särskild luftfartsöverenskommelse med icke fördragsslutande

stat. Överenskommelserna få blott icke inskränka de i den internationella

konventionen deltagande staternas rättigheter och få, i den mån så är förenligt

med deras ändamål, icke strida mot konventionens allmänna principer.

I artikel 7 föreskrives nu, att luftfartyg icke må införas i en fördragsslutande

stats luftfartygsregister, såvida det icke i sin helhet tillhör undersåtar

eller bolag i denna stat. Yad angår bolag äro dessutom meddelade

vissa särskilda föreskrifter.

I Wegerdts förenämnda uppsats framliålles, att den sålunda för registrering

av luftfartyg antagna nationalitetsprincipen i vissa fall vore mindre

lämplig och att ett luftfartyg borde kunna registreras i det land, där ägaren

vore bosatt, även örn han ej hade detta lands nationalitet. Sedan från representanterna

för flera länder framhållits de svårigheter, som den nuvarande

avfattningen av artikel 7 kunde medföra, men å andra sidan erinrats,

att införandet av den av Wegerdt förordade domicilprincipen skulle nödvändiggöra

ändring av en mängd länders luftfartslagar, beslöts att ersätta ifrågavarande

artikel med artikel 8 i den Pan-amerikanska konventionen, varigenom

föreskrives, att luftfartygs registrering skall verkställas i enlighet med de

lagar och särskilda bestämmelser, som äro gällande i vederbörande fördragsslutande

stat.

I tredje stycket av artikel 15 i nu gällande konvention föreskrives, att för

anordnande av internationell luftfartsled erfordras tillstånd av de stater, över

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Ma.j:ts proposition nr 186.

vilkas område ledeli skall framgå. Detta stadgande Ilar varit föremål för

olika tolkningar. Sålunda Ilar ansetts, att det blott vore anordnande av en

luftfartsled, taget i bemärkelsen av ledens förseende med landningsplatser

och fyrar m. m., som vore underkastat tillstånd, men att, sedan en luftfartsled

blivit ordnad inom ett land, luftfartsföretag i varje till konventionen ansluten

stat hade rätt att utan särskilt tillstånd begagna sig av en sålunda

ordnad luftfartsled. Önskvärdheten av en sådan tolkning har bland annat

framhållits av Storbritannien. Å andra sidan har gjorts gällande, att omförmälda

bestämmelse bör så förstås, att även för upprätthållande av en internationell

luftfartslinje över ett annat lands område med användande av en

inom detta land ordnad luftfartsled fordras tillstånd av den stat, över vars

område linjen skall framgå. Konferensen var enhällig i den åsikten, att artikeln

borde givas sådan avfattning, att meningen med densamma otvetydigt

framginge. För friare bestämmelser rörande upprätthållande av internationella

luftfartslinjer uttalade sig ombuden för Amerikas förenta stater,

Holland, Storbritannien och Sverige, under det att alla övriga ombud ansågo,

att även drivandet av en luftfartslinje borde vara underkastat tillstånd av den

stat, över vilken linjen skall framgå. I enlighet med sistnämnda mening

beslöts att i artikel 15 intaga ett stadgande örn att en var av de fördragsslutande

staterna äger föreskriva, att dess föregående tillstånd erfordras för

anordnande av internationell luftfartsled samt för inrättande och uppehållande

av regelbunden internationell luftfartslinje, med eller utan landning, å statens

område. Genom uttrycket »äger föreskriva» har möjlighet beretts för

ett land att tillämpa det av representanterna för vissa länder förordade

friare förfaringssättet, och konferensens ordförande framhöll, att det vore ett

önskemål, att den mera stränga reglementeringen av internationella luftfartslinjer,

som flertalet stater nu ansåge nödvändig, skulle så småningom

mildras till förmån för den internationella regelbundna luftfartens utveckling.

Dessutom infördes i förevarande artikel en bestämmelse örn att luftfartyg,

som kan styras utan förare, icke får annat än efter särskilt tillstånd utan

förare framföras över en fördragsslutande stats område.

De fördragsslutande staternas gemensamma luftfartsangelägenheter handhavas

av en ständig internationell kommission, som enligt artikel 34 i dess

nuvarande lydelse skall bestå av två ombud för var och en av följande

stater: Amerikas förenta stater, Frankrike, Italien och Japan, ett ombud

för Storbritannien och ett för varje brittisk dominion och för Indien samt

ett ombud för var och en av övriga fördragsslutande stater.

Ridare stadgas i nämnda artikel, att varje i kommissionen företrädd stat

(Storbritannien med dess dominions och Indien räknas härvid såsom en

stat) har en röst, samt att ändring av bestämmelserna i något av de till

konventionen hörande reglementena ina verkställas av kommissionen, örn

nämnda ändring gillas med tre fjärdedelar av högsta möjliga antalet röster,

som kunde avgivas, därest samtliga stater vore närvarande. Denna majoritet

skall dessutom innefatta minst tre av följande fem stater: Amerikas förenta

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kunell. Maj:ts proposition nr 186.

stater, Brittiska riket, Frankrike, Italien och Japan. Såväl av Wegerdt som

av spanska delegationen för egen del oell för de stater, vilka tillhöra den

Ibero-amerikanska konventionen, föreslogs, att omförmälda olikheter beträffande

staternas representation och rösträtt i kommissionen skulle upphöra;

och ombuden för de stater, vilka hittills åtnjutit särskilda företrädesrättigheter,

förklarade, att de av dem representerade länderna avstode från nämnda

rättigheter. I enlighet härmed beslöts, att var och en av de fördragsslutande

staterna icke kan hava mer än två representanter i kommissionen samt att

stadgandet att för ändring av konventionens reglementen fordras att majoriteten

skall innefatta minst tre av de nyss uppräknade fem staterna skall upphävas.

Samtidigt beslöts att vidtaga ännu en ändring av förevarande artikel för

att underlätta fattande av beslut. För närvarande gäller, såsom nyssnämnts,

att beslut örn ändring av något av de till konventionen hörande reglementena

skall för att vara giltigt biträdas av tre fjärdedelar av högsta möjliga antalet

röster, som kunde avgivas, därest samtliga stater vore närvarande. Enligt

den nya lydelsen av förevarande stadgande skall ändringen gillas med tre

fjärdedelar av sammanlagda antalet röster av de stater, som äro representerade

vid sammanträdet, och av två tredjedelar av högsta möjliga antalet röster,

som kunde avgivas, därest samtliga stater vore representerade.

I)å således alla stater oberoende av storlek skulle bliva lika berättigade

beträffande sändande av ombud och utövande av rösträtt, har ifrågasatts,

att alla skulle lika deltaga i bestridandet av kostnaderna för kommissionen.

Av representanten för Luxemburg anmärktes emellertid, att detta skulle

kunna bliva alltför betungande för mindre stater. Liknande synpunkt framhölls

av ombudet för Irländska fristaten. Vad angår förevarande fråga har

kommissionens generalsekreterare i avgiven rapport erinrat, att Nationernas

förbund beträffande gäldande av dess kostnader till en början tillämpade

den inom världspostföreningen använda fördelningsgrunden, som även begagnades

av flera andra internationella institutioner. År 1921 hade emellertid

Nationernas förbunds församling beslutat att till förbundsakten foga ett

tillägg, varigenom föreskrives, att förbundets utgifter skola bestridas av förbundets

medlemmar enligt den fördelning, som fastställes av församlingen.

I enlighet härmed har generalsekreteraren hemställt, att artikel 34 i konventionen

måtte så ändras, att däri intoges en föreskrift, att kostnaderna för

kommissionen skulle bestridas av de fördragsslutande staterna enligt fördelning,

som bestämdes av kommissionen.

Å konferensen framhölls, att, därest detta förslag bifölles, det skulle bliva

lättare än för närvarande att taga hänsyn till vad som exempelvis anförts

av representanten för Luxemburg.

Det av generalsekreteraren framlagda förslaget antogs av konferensen.

På därom av luftfartsmyndigheten gjord förfrågan har generalsekreteraren

meddelat, att den summa av 30,000 franska francs, som för närvarande per

andel utgjorde bidraget till kommissionen, genom ifrågavarande ändring av

artikel 34 borde kunna minskas och att den åtminstone icke komme att för

framtiden väsentligen ökas. Sveriges bidrag till kommissionen har för år

1928 utgjort 4,325 kronor 38 öre och för år 1929 4,194 kronor 62 öre.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majus proposition nr 186.

Vid konferensen väckte den brittiska delegationen förslag om ändring av

den i artikel 34 nu förekommande bestämmelsen, att vid omröstning inom

kommissionen Storbritannien samt dess dominions oell Indien tillsammans

hade blott en röst. Delegationen framhöll det oegentliga i denna bestämmelse,

då Storbritannien samt varje brittisk dominion och Indien hade

rätt att genom ett särskilt ombud vara representerade i kommissionen.

Brittiska delegationen hemställde därför, att särskilda röster matte tilldelas

det Förenade konungariket, Australien, Canada, Indien, Irländska fristaten,

Nya Zeeland och Sydafrikanska unionen.

Då förevarande ärende vore en fråga, som berörde de olika staternas

regeringar, och ombuden därför ansågo sig icke böra taga ställning till densamma,

förrän de inhämtat sina respektive regeringars mening, beslöts att

ärendet skulle uppskjutas till ett följande sammanträde. Frågan förekom

därefter vid internationella luftfartskommissionens sammanträde i Paris den

10 och 11 december 1929, varvid brittiska delegationens framställning bifölls.

I enlighet härmed fick bestämmelsen i artikel 34 angående omröstning vid

kommissionens sammanträden sådan förändrad lydelse, att varje i kommissionen

företrädd stat har en röst, varjämte beslöts, att första stycket av artikel

40 skulle utgå.

I artikel 37 föreskrives nu, att i händelse av meningsskiljaktighet mellan

två eller flera stater angående tolkningen av konventionen, tvisten skall

avgöras av den fasta mellanfolkliga domstolen. Konferensen beslöt att till

artikeln foga ett tillägg, varigenom bestämmes, att örn någon av vederbörande

stater icke biträtt protokollet angående godkännande av stadgan för domstolen,

tvisten skall, på statens begäran, avgöras genom skiljedom.

Första stycket av artikel 41, varigenom bestämmes, att de stater, vilka

icke deltagit i kriget 1914—1919, må kunna ansluta sig till konventionen,

utbyttes mot ett stadgande av innehåll att varje stat har rätt att ansluta sig

till konventionen.

Vidare beslöt konferensen, att artikel 42, som bestämmer, hur anslutning

till konventionen skall kunna ske av stat, vilken deltagit i kriget 1914 1919,

skulle helt och hållet utgå.

I konventionens slutbestämmelser är för närvarande stadgat, att dess

franska, engelska och italienska texter skola hava samma giltighet. I stället

beslöts intaga ett påpekande, att konventionen avfattats pa franska, engelska

och italienska, samt en föreskrift, att i händelse av skiljaktigheter den

franska texten skall äga vitsord.

Åtskilliga av Wegerdt föreslagna ändringar av konventionen, vilka icke

voro av sådan beskaffenhet, att deras genomförande erfordrades för anslutning

av utomstående stater, beslöt konferensen uppskjuta för att framdeles

behandlas av luftfartskommissionen.

Å luftfartskommissionens sammanträde i december 1929 behandlades även

en vid flera föregående sammanträden dryftad fråga om åstadkommande av

lättnader vid framförande av luftfartyg, vilka tagas i anspråk för Nationernas

förbunds verksamhet, särskilt för transport av de olika staternas delegationer

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

ö Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

och förbundets ombud. Denna fråga ingår bland de av Nationernas förbund

igangsatta utredningarna rörande säkerställande av förbundets förbindelser

vid kristillfällen.

Luftfartskommissionen beslöt godkänna ett av kommissionens juridiska

kommitté utarbetat förslag till bestämmelser i ämnet, varigenom Nationernas

förbunds önskemål uti ifrågavarande avseende tillgodoses. Bestämmelserna

äro avsedda att, sedan de gillats av Nationernas förbund, införas i den internationella

luftfartskonventionen. Börslaget bär av luftfartskommissionens

generalsekreterare med skrivelse den 18 december 1929 för granskning överlämnats

till Nationernas förbunds vederbörande kommission.

I fråga örn luftfarten lärer det i ännu högre grad än beträffande annat

samfärdsmedel vara av vikt, att de lagar och bestämmelser, som i de skilda

staterna reglera dess användning, äro ensartade. Till följd av det nja samfärdsmedlets

snabbhet passeras under en enda dags flygning merendels ett

flertal länder, och hinder för luftfartens utveckling måste därför uppstå,

därest icke enhetlighet i berörda hänseende råder. Då från Sveriges sida

ej synes vara något att erinra mot de ändringar av den internationella luftfartskonventionen,

för vilka jag i det föregående redogjort och vilka beslutats

i syfte att underlätta anslutningen till konventionen, torde de böra av

Sverige godkännas. Enär ändringarna väsentligen avse principiella delar av

konventionen, lärer riksdagens medgivande härtill böra inhämtas. De ändrade

artiklarna torde med den beslutade nya lydelsen i svensk och fransk text

få såsom bilaga fogas vid detta protokoll.

Såsom förut omnämnts har behandlingen av vissa föreslagna ändringar

i konventionen uppskjutits. Utöver dessa ändringsförslag hava sådana utarbetats,

avseende att underlätta framförande av Nationernas förbunds egna

eller av detsamma förhyrda luftfartyg. Därest sålunda och i övrigt ifrågakommande,

ytterligare ändringar i konventionen icke rubba principerna för densamma

eller beröra Sveriges bidragsskyldighet till internationella luftfartskommissionen,

synas de böra få godkännas av Kungl. Majit, utan att riksdagens

medgivande inhämtas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att godkänna de i statsrådsprotokollet omförmälda, av den

internationella luftfartskommissionen beslutade ändringarna i

den i Paris den 13 oktober 1919 undertecknade luftfartskonventionen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Waldemar Wiens.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Krnnjl. Maj:ts proposition nr 186.

9

Bilaga.

Av internationella liiftfartskommissionen vid sammanträden den 15 juni

och den 11 december 1921), linder förutsättning av de fördragssiutande

staternas godkännande, beslutade ändringar i artiklarna 5, ii, 7, 15, 54, 57,

40, 41 och 42 samt slutbestämmelserna i konventionen av den 15 oktober

1919 angående reglering av internationell luftfart.

Ar tide 3.

Cliaque Etat contractant a le droit

dinterdire poul’ raison d’ordre militaire

ou dans 1’intérét de la sécurité

publique, aux aéronefs ressortissant

aux autres Etats contractants, sons

les peines prévues par sa législation

et sous réserve qu’il ne sera fai t aucune

distinction ä cet égard entre ses aéronefs

privés et ceux des autres Etats

contractants, le survol de certaines

zones de son territoire.

Chaque Etat contractant palt antoviser,

å titre exceptionnel et dans Vinter

ét de la sécurité publique, le survol

desdites zones par ses aéronefs nationaux.

L’emplacement et 1’étendue des

zones interdites seront préalablement

rendus publics et seront notifiés, amsi

que les autorisations exceptionnelles délivrées

en vertu du paragraplie précédent,

å tous les autres Etats contractants

amsi qu’å la Commission Internationale

de Navigation Aérienne.

Chaque Etat contractant se réserve

en outre le droit, en temps de paix,

dans des circonstances exceptionnelles,

de restreindre ou d’interdire provisoirement,

et avec effei immétdiat, le survol

de son territoire ou diane garde de

son territoire, ä condition que cede restriction

ou interdiction sött applicable,

sans distinction de nationalité, aux

aéronefs de tous les autres Etats.

line telle decision sera rendne publique,

notifiée ä tous les Etats contractants

et communiquée å la Commission Internationale

de Navigation Aérienne.

Artikel 3.

En var av de fördragssiutande staterna

är berättigad att av militära skäl

eller av hänsyn till allmän säkerhet

förbjuda luftfartyg, hemmahörande i

annan fördragssiutande stat, att färdas

över vissa områden inom sitt territorium,

vid äventyr av de påföljder,

vilka stadgas i statens lagstiftning,

samt med förbehåll att i detta hänseende

icke någon åtskillnad skall göras

mellan dess egna och den andra fördragssiutande

statens privata luftfartyg.

En var av de fördragssiutande staterna

må undantagsvis och för att tillgodose

den allmänna säkerheten tillåta

dess egna luftfartyg att färdas över

nämnda förbjudna områden.

Läget och utsträckningen av de

förbjudna områdena skola på förhand

offentliggöras och, liksom de tillstånd

som undantagsvis meddelats med stöd

av föregående moment, delgivas alla

övriga fördragssiutande stater samt

internationella liftfartskommissionen.

En var av de fördragssiutande staterna

förbehåller sig dessutom rätt att

i fredstid, till följd av undantagsvis

föreliggande omständigheter, med omedelbar

verkan provisoriskt inskränka eller

förbjuda luftfartygs färd över statens

territorium eller en del av dess territorium

under villkor att denna inskränkning

eller detta förbud, utan skillnad

beträffande nationalitet, tillämpas å alla.

andra staters luftfartyg.

Ett sådant beslut skall offentliggöras

och delgivas alla fördragssiutande stater

ävensom meddelas internationella luftfartskommissionen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.is proposition nr 186.

Artide 5.

(A insérer comme dernier artide du Cliapitre

premier)

Chaque Etat contractant a le drott

de conclure des conventions particuliéres

avec des Etats non-contractants.

Les stipulations de ees conventions

particuliéres ne devront pas porter

atteinte aux droits des Parties contraetantes

ä la présente Convention.

Ces conventions particuliéres, dans

tolde la mesure compatible avec leur

objet, ne devront pas étre en contyadiction

avec les principes généraux de la

présente Convention.

Elles seront communiquées ä la Commission

Internationale de navigation

Aérienne qui les notifiera aux autres

Stats contractants.

Artide 7.

L’immatriculation des aéronefs risås

dans Varticle jorécédent sera fade conformément

aux lois et aux dispositions

spéciales de chaque Etat contractant.

Artide 15.

Torrt aéronef ressortissant a un Etat

contractant a le droit de traverser

1''atmosphére dun autre Etat sans

atterrir. Dans ce cas, il est tenu de

suivre litinéraire tixé par l’Etat survolé.

Toutefois, pour des raisons de

police générale, il sera obligé datterrir

s’il en reg oi t l’ordre au nioyen des

signaux prévus ii 1’annexe D.

Auguh aéronef d’un Etat contractant,

susceptible d’étre elinge sans pilote, ne

peut, sans autorisation spéciale, survoler

sans pilote le territoire d’un autre Etat

contractant.

Torrt aéronef qui se rend d’un Etat

dans un autre Etat doit, si le réglement

de ce dernier l’exige, atterrir

sur un des aérodromes fixés par lui.

Notification de ces aérodromes sera

donnée par les Etats contractants a

Artikel 5.

(Denna artikel införes såsom sista artikel

i kapitel I.)

En var av de fördragsslutande staterna

är berättigad att avsluta särskilda

överenskommelser med icke fördragsslutande

stater.

Bestämmelserna i dessa särskilda

överenskommelser må dock icke inskränka

de i denna konvention deltagande

staternas rättigheter.

Dessa särskilda överenskommelser få,

i den mån så är förenligt med deras

ändamål, icke strida mot de allmänna

principerna i förevarande konvention.

De skola delgivas internationella

luftfartskommissionen, som skall lämna

övriga fördragsslutande stater underrättelse

om desamma.

Artikel 7.

Införandet i luftfartygsregister av

de luftfartyg, som avses i föregående

artikel, skall verkställas i enlighet med

de lagar och särskilda bestämmelser,

som äro gällande i vederbörande fördragsslutande

stat.

Artikel 15.

Luftfartyg, hemmahörande i en av

de fördragsslutande staterna, har rätt

att färdas över annan fördragsslutande

stats område utan att landa. Fartyget

skall därvid följa den väg, som må

vara anvisad av den stat, över vars

område färden äger rum. I fall så

kräves av hänsyn till allmän säkerhet,

är luftfartyget dock skyldigt landa,

därest det erhåller befallning därom

medelst de i reglementet D föreskrivna

signalerna.

En fördragsslutande stats luftfartyg,

som kan styras utan förare, får icke,

såvida ej särskilt tillstånd erhållits,

utan förare framföras över en annan

fördragsslutande stats område.

Luftfartyg, som färdas från en stats

område till en annans, skall, örn sistnämnda

stats reglementariska bestämmelser

så föreskriva, landa på en av

de av denna stat bestämda flygplatserna.

Uppgift örn dessa flygplatser

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 186.

la Commission Internationale de Navigation

Aérienne, qui transmettra

cette notifikation ä tons les Etats

contractants.

Ghaque Etat contractant pourra subordonner

å son autorisation préaldble

letablissement de voies internationales

de navigation aérienne et la

création et Vexportation de lignes internationales

réguliéres de navigation

aérienne, avec ou sans escale, sur son

territoire.

Artide 34.

Il sera institué, sous le nom de

Commission Internationale de Navigation

Aérienne, une Commission

internationale permanente placée sous

1 autorité de la Société des Nations.

Chaine Etat contractant ne pourra

avoir plus de deux representants ä la

Commission.

Chaque Etat représenté å la Commission

aura line voix.

La Commission Internationale de

Navigation Aérienne determinera les

régles de sa propre procédure et le

lien de son siége permanent, mais

elle sera libre cle se reunir en tels

endroits quille jugera convenable.

Cette Commission aura les attributions

suivantes:

a) Eecevoir — — — a son examen.

Toute modification dans les dispositions

de l ime quelconque des Annexes

pourra étre apportée par la Commission

Internationale de Navigation

Aérienne, lorsque ladite modification

aura été approuvée par les trois quarts

du total des voix des Etats représentés

ti la session et les deux Hers du total

possible des voix qui pourraient étre

exprimées si toris les Etats étaient

représentés. Cette modification aura

piehl effet des quille aura été notifiée,

par la Commission Internationale de

Navigation Aérienne, a toris les Etats

contractants.

Toute modification proposée alix

artides de la présente Convention sera

discutée pär la Commission Inter
-

skall av de fördragsslutande staterna

lämnas internationella luftfartskommissionen,

som därom skall underrätta

alla fördragsslutande stater.

En var av de fördragsslutande staterna

äger föreskriva, att dess föregågående

tillstånd erfordras för anordnande

av internationell luftfartsled

samt för inrättande och upprätthållande

av regelbunden internationell luftfartslinje,

med eller utan landning, ä statens

område.

Artikel 34.

Under benämning den internationella

luftfartskommissionen skall upprättas

en internationell kommission,

vilken skall stå under Nationernas förbunds

ledning.

En var fördragsslutande stat kan

icke hava mer än två representanter i

kommissionen.

Varje i kommissionen företrädd stat

har en röst.

Internationella luftfartskommissionen

skall själv fastställa reglerna

för sin verksamhet och bestämma den

ort, där den skall hava sitt säte, men

är oförhindrad att sammanträda på

annan ort, som den må finna lämplig.

Det åligger kommissionen:

a) att från — — — dess prövning.

Ändring av bestämmelserna i något

av reglementena må verkställas av

internationella luftfartskommissionen,

örn nämnda ändring gillas med tre

fjärdedelar av högsta möjliga antalet

röster, som kunna avgivas av de vid sammanträdet

representerade staterna, och två\

tredjedelar av högsta möjliga antalet

röster, som kunde avgivas, därest samtliga

stater vore representerade. Ändringen

träder i kraft, så snart den

genom internationella luftfartskommissionen

delgivits samtliga fördragsslutande

stater.

Varje förslag till ändring i någon

av denna konventions artiklar skall

dryftas av internationella luftfarts
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Majus proposition nr 186.

national de Navigation Adrienne,

quille émane de l vm des Etats contractants

ou de la Commission elleniéme.

Anemie modification de cette

nature ne pourra étre proposée ä

l’acceptation des Etats contractants,

si elle n’a été approuvée par les deux

Hers au rnoins du total possible des

voix.

Les modifications apportées aux

articles de la Convention (exception

faite des Annexes) doivent, avant de

porter effet, étre expressément adoptées

par les Etats contractants.

Les dépenses de la Commission Internationale

de Navigation Adrienne

seront supportées par les Etats contractants

dans la proportion jixée par

ladite Commission.

Les frais occasionnds par l’envoi de

delegations techniques seront supportés

par leurs Etats respectifs.

Article 37.

En cas de dissentiment entre deux

ou plusieurs Etats relativement ä

I interpretation de la prdsente Convention,

le litige sera regie par la Cour

Permanente de Justiee Internationale.

Toutefois si Vun des Etats interéssés

n’a pas aceepté les Protocoles concernant

la Cour, le litige sera, sur sa demande,

regie par v ole d’ arbitrage.

Si les parties — —--— —

--—--de statuer souveraine
ment.

Article 40.

Le premier alinda de Iarticle sera

supprimé.

Article 41.

Tont Etat sera admis ä adkdrer a

la prdsente Convention.

Gette adlidsion sera notifide par la

voie diplomatique au Gouvernement

de la République francaise et par

celui-ci a tovis les Etats signataires

ou adhdrents.

kommissionen, vare sig förslaget framställts

av en av de fördragsslutande

staterna eller av kommissionen själv.

Ändring av detta slag må icke för

godkännande underställas de fördragsslutande

staterna, såvida den icke gillats

med minst två tredjedelar av högsta

möjliga antalet röster.

Ändringar, som vidtagas i konventionens

artiklar (med undantag av reglementena)

skola, innan de träda i kraft,

huva uttryckligen godkänts av de fördragsslutande

staterna.

Kostnaderna för internationella luftfartskommissionen

skola bestridas av

de fördragsslutande staterna enligt

den fördelning, som bestämmes- av kommissionen.

Kostnader, som föranledas av sändande

av tekniska ombud, skola bestridas

av vederbörande stater.

Artikel 37.

I händelse av meningsskiljaktighet

mellan två eller flera stater angående

tolkningen av denna konvention, skall

tvisten avgöras av den fasta mellanfolkliga

domstolen. Örn emellertid någon

av vederbörande stater icke biträtt

protokollet angående godkännande av

stadgan för domstolen, skall tvisten, på

statens begäran, avgöras genom skiljedom.

Örn parterna — — — — —--

— — — — — — — slutgiltigt avgörande.

Artikel 40.

Första stycket utgår.

Artikel 41.

Varje stat må kunna ansluta sig till

konventionen.

Denna anslutning skall på diplomatisk

väg delgivas franska republikens

regering och genom denna alla stater,

som undertecknat eller anslutit sig

till konventionen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majlis proposition nr 186.

Article 42.

(Supprimé.)

(Clauses finales.)

En foi de quoi, les Plénipotentiaires

ci-aprés, dont les pouvoirs ont été

reconnus en bonne et due forme, ont

signé la présente Convention.

La présente Convention a été rédigée

en francis, en anglais et en italien.

En gus de divergences le texte francuis

jerå foi.

Artikel 42.

( Uigår.)

(Slutbestämmelser.)

Till bekräftelse härav liava nedanstående

befullmäktigade ombud, vilkas

fullmakter befunnits vara i god och

behörig form, undertecknat denna

konvention.

Lenna konvention Ilar avfattats på

franska, engelska och italienska.

I händelse av skilj artighet er har fransica

texten vitsord.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.