Sök i Ratio Lex

Angående försäljning till Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag av ett kronan tillhörigt område i Landskrona

1930-03-07 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:193, Angående försäljning till Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag av ett kronan tillhörigt område i Landskrona

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 193.

1

Nr 193.

Kungl. Martts proposition till riksdagen angående försäljning

till Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag

av ett kronan tillhörigt område i Landskrona; given

Stockholms slott den 7 mars 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Harald Mahnberg.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kr onprinsen-Eeg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 7 mars 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Bahl.

Departementschefen, statsrådet Malmberg anför:

Sedan särskilda utredningsmän tillkallats för att verkställa utredning och

avgiva förslag till disposition genom försäljning eller annorledes av sådana

lantförsvaret tillhöriga jordbruksfastigheter, lägerplatser, delar av lägerplatser

eller andra fastigheter, vilka icke vidare kunna anses erforderliga för försvarets

behov, hava dessa utredningsmän, vilka antagit benämningen lantförsvarets

markkommitterade, i skrivelse den 9 oktober 1929 framställt förslag

örn försäljning till Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag av ett kronan tillhörigt,

till bolaget upplåtet område i Landskrona samt därvid anfört följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 158 helft. (Nr 193.)

630 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr lilio.

Genom brev den 15 mars 1864 hade Kungl. Majit fastställt plan för järnvägsanläggning

mellan Landskrona och Eslövs station å södra stambanan.

Därvid hade Kungl. Majit till prövning upptagit en av rikets ständer den

25 juli 1863 avlåten skrivelse, i vilken ständerna, med anledning av väckt

motion örn kostnadsfri upplåtelse för den tillämnade järnvägen av viss del

utav kronans omkring Landskrona befintliga fästningsverk, tillkännagivit, att,

därest Kungl. Majit efter prövning, huruvida den ifrågaställda, fästningsverket

tillhöriga marken vore för försvarsverket umbärlig, skulle finna skäligt medgiva,

att samma mark finge åt Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag upplåtas,

ständerna i sådant fall jämväl för sin del därtill lämnade sitt bifall.

I enlighet med vederbörandes i ärendet avgivna yttrande hade Kungl. Majit

därvid funnit gott att, då, på sätt chefen för ingenjörkåren upplyst, inkomsten

av den kronans mark, som enligt den då fastställda planen erfordrades för

järnbanans inledande till staden och den därstädes avsedda bangården, vore

anslagen till ingenjörkårens enskilda besparingskassa, vid upplåtelsen av

samma mark fästa det villkoret, att järnvägsbolaget skulle vara pliktigt att

för all framtid till omförmälda kassa erlägga en emot kassans inkomst av

marken svarande årlig avgift till belopp, som Kungl. Majit uppå framdeles

genom krigskollegium skeende, av behörig utredning angående den frångångna

markens omfång och beskaffenhet åtföljd framställning ville bestämma.

Genom brev den 15 juli 1864 hade Kungl. Majit fastställt viss förändrad

sträckning av järnvägen, och hade vid upplåtelsen av kronans mark för denna

sträckning fästs samma villkor, som ovan angivits.

I skrivelse till Kungl. Majit den 8 juni 1865 hade krigskollegium anmält,

att — efter det direktionen för Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag insänt

karta över den del av fästningsmarken och annan kronans mark, som för

järnvägsanläggningen vore behövlig, samt anhållit örn avstående till bolaget

av det å kartan därför utmärkta området ävensom att nödiga åtgärder måtte

vidtagas för den årliga avgiftens bestämmande — chefsämbetet vid ingenjörkåren

meddelat följande upplysningar i ämnet:

l:o) att den å kartan med nr 49—59 betecknade marken utgjordes av

fästningsverk, innehållande jämte lotten nr 60 en areal av 9 tunnland 20. G

kappland, vilken jordrymd varit för ingenjörkårens besparingskassas räkning

utarrenderad, och att arrendesumman, enligt senast hållna auktion, skulle

hava uppgått till 672 rdr, vilket belopp bolagets direktion jämväl förklarat

sig vara benägen att erlägga;

2:o) att den mellan vallotten nr 49 och tomten nr 30 liggande mark, varå

materialvaktens boställshus vore beläget, varit och fortfarande vore åt honom

upplåten för att åt denne gamle tjänare bereda någon ökad inkomst, men

att då marken, innehållande 22 kappland bördig jord, måste till järnvägsbolaget

avträdas, naturligt vore, att besparingskassan ägde grundade anspråk

på ersättning, som uppskattades till 48 rdr örn året, vilket belopp borde få

uppbäras av bemälde materialvakt under hans återstående livstid samt därefter

tillgodokomma besparingskassan;

3:o) att tomten nr 30 a, innehållande 8.4 kappland, varit av krigskollegium

på arrende upplåten till enskild person emot en årlig avgäld av 18 rdr, men

att denna avgäld rätteligen bort tillfalla besparingskassan;

4:o) att tomten nr 30 b, vilken jämte tomten nr 30 a, på grund av köpebrev

den 15 december 1774 och verkställd slutbetalning den 4 maj 1776,

tillfallit kronan, men alltsedan varit åt säljaren och hans arvingar utan avgift

upplåten, för det dåvarande innehades av änkan Lagergren och glasmästaren

Lagerkvist, som bägge befunne sig i fattiga omständigheter, och för vilka

den opåräknade förlusten av ifrågavarande jord således bleve ganska kännbar.

Ersättning för den avstådda jordarealen borde därför tillfalla dem, så länge

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Klmr/!. Majlis proposition vr 193.

de levde, meli därefter ingå till besparingskassan, vilken kassas anspråk på

avkomsten av ifrågavarande tomtdel vore grundat därpå, att jorden inköpts

för att i sammanhang med Morsjön bereda en översvämning framför östra

fästningsfronterna, varav tydligen syntes, att denna mark vore att räkna till

befästningarna. Av tomtdelen vore till järnvägsbolaget upplåtna de delar,

som på kartan funnes utmärkta medelst linjerna a, b, c, d, e, f, g, h, innehållande

en areal av 1 tunnland 2.i kappland, varför enligt uppskattning

borde erläggas en årlig avgift av 75 rdr;

5:o) att för den enligt kartan till publik trädgård upplåtna, ävenledes för

järnvägsanläggningen erforderliga kärrmarken örn 2 tunnland 30.5 kapplands

rymd någon avgift icke blivit erlagd och ej heller borde ifrågakomma;

6:o) att således den summa, som årligen av järnvägsbolaget skulle komma

att erläggas till ingenjörkårens besparingskassa, uppginge till sammanlagt

813 rdr. .. .

Härjämte hade gottgörelse fordrats för vissa kronan och enskilda tillhöriga

byggnader. ....

Genom kungl, brev den 4 juli 1865 hade den årliga avgälden för den enligt

den företedda kartan till järnvägsbolaget avträdda marken bestämts till

813 rdr riksmynt att, beräknat från deli tid bolaget kommit i besittning av

marken, varje år av bolaget inbetalas till ingenjörkåren för att tillfalla kårens

besparingskassa. Härjämte hade föreskrivits, att besparingskassan skulle

utbetala vissa årliga ersättningar till den dåvarande materialvakten och åt

änkan Lagergren och glasmästaren Lagerkvist, så länge de levde, ävensom

att bolaget skulle erlägga lösen för vissa byggnader. Tillika hade chefen

för ingenjörkåren bemyndigats att pä do bestämda grunderna uppgöra kontrakt

med järnvägsbolaget.

Den 30 december 1865 hade kontrakt upprättats mellan fortifikationsbefälhavaren

i Landskrona å chefsämbetets för ingenjörkåren vägnar och bolagets

direktion angående den årliga avgälden till ingenjörkårens besparingskassa

för den till järnvägsanläggningen avträdda marken. Enligt detta kontrakt

hade bolaget förbundit sig att för marken, som utmärkts å en däröver upprättad,

hos krigskollegium förvarad karta och inom de uppdragna granslinjerna

upptagande en areal av 14 tunnland 19.6 kappland förutom o tunnland

31 kappland fästningsgravar, i årlig avgäld till ingenjörkårens besparingskassa

erlägga 380.8 kubikfot spannmål, hälften råg och hälften korn, att

lösas efter föregående årets medelmarkegångspris inom Malmöhus län, utgörande

vederlag för den av Kungl. Maj:t i penningar bestämda årliga

avgälden av 813 rdr. Avgälden skulle utgå från och med år 1865 och erläggas

för all framtid.

Lagfart för Landskrona—Eslövs järnväg hade meddelats vid rådhusrätten

1 Kristianstad den 27 mars 1882. Därvid hade järnvägens område i Landskrona

angivits till, förutom skeppsvarv utan uppgiven areal och viss stadsjord,

jämväl »fästningsverk till bangård och stationshus, utan uppgiven areal»,

varmed den av kronan upplåtna marken torde hava avsetts.

Det till järnvägsbolaget upplåtna området hade därefter varit föremål för

viss gränsreglering. ,, , ... ....

I skrivelse den 25 april 1903 hade riksdagen anmält, att riksdagen bifallit

ett genom proposition den 31 december 1902 framlagt förslag, att de kronan

tillhöriga, ä en av förste lantmätaren C. M. Carlquist år 1898 upprättad

karta nied ägofigurerna 1, 2, 3 och 4 betecknade områdena örn tillhopa

2 0020 hektar, som upplåtits till Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag,

finge utbytas mot de Landskrona stad tillhöriga, å samma karta med figurerna

6, 7, 8, 9 och 10 betecknade ägor om tillhopa 1.4385 hektar, samt att

därefter sistnämnda område finge av järnvägsbolaget innehavas under samma

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kim yl. Majit:-; proposition nr 193.

villköl-, som vore förenade med upplåtelsen av berörda, kronan nu tillhöriga

område Enligt beslut den 8 maj 1903 hade Kungl. Majit godkänt ägoutbytet

och bemyndigat arméförvaltningens fortifikationsdepartement att sluta

avtal såväl därom som i fråga örn upplåtelse till järnvägsbolaget av det örniåde,

som kronan tillbytt sig genom avtalet. Bytesavtalet hade upprättats

den 27 januari 1904 och i kontrakt, dagtecknat nämnda dag och den 11

februari samma ar, hade det tillbytta området upplåtits till järnvägsbolaget

med samma rätt som elen jord, vilken enligt kungl, brev den 15 mars 1864

upplåtits till bolaget, som å sin sida hade avstått från alla anspråk gentemot

kronan på besittningsrätt till det område som vid ägoutbytet tillfallit

staden. A den tillbytta marken hade kronan erhållit lagfart den 27 juni

1904. I kontraktet hade vidare stadgats, att ersättning till fortifikationens

besparingskassa för den kronojord, bolaget ägde disponera enligt kungl,

brevet den 15 mars 1864 och kontraktet i fråga, skulle årligen utgivas med

100 hektoliter spannmål, hälften råg och hälften korn, att lösas med penningar

efter nästföregående års tioåriga medelmarkegångspris.

Enligt kungl, brev den 28 mars 1914, angående upphävande av vissa brev

rörande inkomsterna av gräsväxten å fästningsvallarna i Karlsborg m. fl.

orter, skulle ifrågavarande avgäld ej längre ingå till besparingsk assan utan

redovisas inför arméförvaltningens civila departement och tillgodoföras arrende-,

jordskylds- och tomtöresmedlen, vilka medel numera redovisades i

riksstaten. Enligt 1927 års markegång hade avgälden uppgått till ett belopp

av 1,750 kronor samt enligt 1928 års till 1,685 kronor. Avgälden torde på

grund av efter år 1919 inträffat prisfall å spannmål en tid framåt komma

att årligen sjunka.

Området disponerades för närvarande för järnvägsbolagets bangård i

Landskrona. Vissa smärre delar därav, i areal'' sannolikt icke överstigande

15,000 kvm., disponerades dock av staden utan ersättning för den s. k.

Teaterparken, medan ett litet område om cirka 628 kvm. arrenderades av

staden och inginge i gasverkets tomt. I fastighetsregistret vore området

upptaget som stadsägan nr 402.

Då lämpligheten av områdets bibehållande i statsverkets ägo syntes kunna

ifrågasättas, hade kommitterade med järnvägsaktiebolaget inlett underhandlingar

örn områdets övertagande. Dessa underhandlingar hade resulterat i

att bolaget i skrivelse den 14 december 1928 erbjudit sig att förvärva äganderätten

till området mot en kontant köpesumma i ett för allt av 35,000

kronor, vilket erbjudande vore för bolaget bindande intill utgången av år

1930.

Vid de förhandlingar, som kommitterade samtidigt härmed inlett med

Landskrona stad om ett eventuellt övertagande från stadens sida av vissa

kronan tillhöriga områden, hade av stadens delegerade gjorts gällande, att

staden borde få direkt av kronan förvärva de delar av det till järnvägen

upplåtna området, som enligt gällande stadsplan inginge i Teaterparken och

gasverkets tomt. Kommitterade hade funnit sig böra under förhandenvarande

omständigheter hänvisa stadens delegerade att med järnvägsbolaget

söka träffa överenskommelse om områdenas övertagande. I skrivelse till

kommitterade den 28 december 1928 hade emellertid stadens delegerade

meddelat, att någon överenskommelse icke kunnat uppnås med järnvägsbolaget

beträffande ett övertagande av de områden, som staden önskade

förvärva, samt hemställt att för samma pris per kvm., som järnvägsbolaget

erbjudit, få förvärva ifrågavarande områden, i areal innehållande respektive

cirka 12,300 och 628 kvm. Med skrivelse den 12 januari 1929 hade järnvägsbolaget

till kommitterade översänt utdrag av järnvägsdirektionens protokoll

vid sammanträde den 9 januari 1929, uti vilket protokoll de skäl, som

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj: Is proposition nr 193.

föranlett järnvägsbolaget att ställa sig avvisande till stadens framställning,

närmare angivits.

Vid fortsatta förhandlingar den 27 och den 28 september 1929 hade

emellertid stadens delegerade förklarat sig avstå från anspråken på att staden

skulle få direkt från kronan tillösa sig ifrågavarande områden. Såsom skäl

för den ändrade ståndpunkten hade delegerade anfört, att ett nytt förslag

till ombyggnad av Landskrona bangård utarbetats, enligt vilket icke någon

del av Teaterparken skulle behöva tågås i anspråk för bangårdsanläggningen,

ävensom att delegerade föreställde sig, att ett vidhållande av de framställda

anspråken icke mot järnvägsbolagets bestridande skulle leda till något resultat.

Under sådana omständigheter syntes det kommitterade, att frågan örn

områdets försäljning till järnvägsbolaget kunde behandlas särskilt och oberoende

av övriga frågor rörande dispositionen av kronans mark i Landskrona.

Det av järnvägsbolaget lämnade anbudet å 35,000 kronor motsvarade en

kapitalisering efter cirka 4ya procent av den inkomst, som kronan för närvarande

hade av området, vilket måste anses vara en fördelaktig procentsats,

särskilt som avgälden vore i sjunkande och kronan för närvarande icke

ägde någon möjlighet att göra området för sig mera inkomstbringande. Vid

bedömande av köpesummans skälighet borde ock beaktas, att, såsom från

järnvägsbolagets sida vid underhandlingarna framhållits, områdets nuvarande

varde till stor del berodde på av bolaget verkställda fyllningar och planeringar,

ävensom att detsamma, för såvitt icke avkomsten därav varit upplåten

till ingenjörkårens besparingskassa, med största sannolikhet torde utan

ersättning upplåtits till järnvägen. Då området icke inom överskådlig framtid

kunde antagas erhålla annan användning än den nuvarande, bortsett från

eventuella jämkningar i den såsom park disponerade delen, samt för övrigt,

på grund av stadgandet i 2 § andra stycket av kungl, förordningen den 15

oktober 1880 med särskilda föreskrifter rörande lagfart m. m. beträffande

järnväg, kronans äganderätt till området vore inskränkt till möjligheten att

enligt expropriationsförordningen begära ersättning för den i järnvägens område

ingående marken, syntes några skäl icke föreligga för områdets bibehållande

i kronans ägo. Under föreliggande omständigheter ansåge kommitterade

det därför vara för kronan förmånligt att antaga järnvägsbolagets

anbud. Eventuella lagfartskostnader, därest sådana kunde komma i fråga,

ävensom övriga med köpet möjligen förenade kostnader borde gäldas av

järnvägsbolaget ensamt. Den inflytande köpeskillingen syntes böra tillgodoföras

lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.

Under åberopande av det anförda föresloge kommitterade, att det jämlikt

kungl, breven den 15 mars 1864 och den 8 maj 1903 till Landskrona—Eslövs

järnvägsaktiebolag för all framtid upplåtna området i Landskrona stad försåldes

till bolaget mot en köpeskilling av 35,000 kronor, att kontant erläggas

vid tillträdet, med skyldighet för bolaget att tillika gälda eventuella lagfartsoch

övriga med köpet till äventyrs förenade kostnader, ävensom att den inflytande

köpeskillingen skulle tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader

och andra försvarsändamål.

I utlåtande den 26 oktober 1929 har armé.förvaltningens fortifikationsdepartement

anfört:

Vidkommande den i markkommitterades framställning förekommande uppgiften,

att ifrågavarande av kronan till Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag

upplåtna, till försäljning avsedda område utgjorde stadsägan nr 402,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 193.

hade inom fortifikationsdepartementet verkställd utredning givit vid handen,

att det med nämnda stadsägonummer i stadens fastighetsregister upptagna

området torde innehålla jämväl mark, som icke tillhörde kronan. De delar

av det till bolaget för närvarande upplåtna området, som enligt gällande

stadsplan inginge i Teaterparken och gasverkets tomt och örn vilkas försäljning

nu vore fråga, syntes emellertid ligga å kronan tillhörigt område.

Av handlingarna framginge, att förberedande åtgärder för åstadkommande

av en ändring av stadsplanen i vissa hänseenden i och för reglering av markförhållandena

mellan staden och järnvägsbolaget vidtagits, men att desamma

hittills icke lett till definitivt resultat.

Vidare framginge, att såväl Landskrona stad som Landskrona—Eslövs

järnvägsaktiebolag förklarat sig önska förvärva vissa områden, men att delegerade

för staden senare frångått anspråket på dylikt förvärv. Orsaken till

detta frångående skulle vara, att ett nytt stadsplaneförslag upprättats, enligt

vilket icke någon del av Teaterparken skulle behöva tagas i anspråk för

bangårdsomläggningen, ävensom att delegerade föreställde sig, att ett vidhållande

av de framställda anspråken icke mot järnvägsbolagets bestridande

skulle leda till något resultat.

Enligt fortifikationsdepartementets åsikt borde vid en försäljning av kronans

ifrågavarande område tillbörlig hänsyn tagas till såväl Landskrona stads

som järnvägsbolagets berättigade intressen.

En prövning och avvägning i sådant hänseende läte sig emellertid icke

verkställa på grundval av allenast markkommitterades framställning och eljest

tillgänglig utredning, utan därför erfordrades, att de mellan staden och bolaget

nu svävande stadsplaneförhållandena vunnit sin slutliga reglering. Det

syntes därför föreligga goda skäl att låta anstå med den nu av markkommitterade

upptagna försäljningsfrågan, till dess stadsplaneändringen beslutats

och godkänts.

Någon olägenhet för kronan av ett sådant uppskov förefunnes icke. Den

för området nu utgående årliga avgälden, 100 hektoliter spannmål, hälften

råg och hälften korn, för år 1928 uppgående till 1,685 kronor, motsvarade

skälig ränta å den av kommitterade föreslagna köpeskillingen. Även örn

den kontanta avgälden något år skulle komma att undergå någon mindre

sänkning, vilket icke på förhand kunde bedömas, linge områdets avkastning

anses fullt tillfredsställande.

Sedermera har arméförvaltningens fortitikationsdepartement med skrivelse

till Kungl. Majit den 29 januari 1930 överlämnat en från Landskrona—Eslövs

järnvägsaktiebolag inkommen, den 22 i samma månad dagtecknad skrift,

däri bolaget hemställt, att de av fortifikationsdepartementet i dess utlåtande

den 26 oktober 1929 framställda erinringarna icke måtte utgöra hinder för

det ifrågavarande områdets försäljning med hänsyn till att stadsfullmäktige

i Landskrona numera genom beslut den 20 december 1929 för sin del godkänt

en mellan staden oell lantförsvarets markkommitterade träffad preliminär

överenskommelse angående försäljning till staden av vissa lantförsvarets

fastigheter i Landskrona m. m., i vilken överenskommelse intagits en förklaring

från stadens sida, att staden icke hade något att erinra mot deli

ifrågasatta markförsäljningen till järnvägsbolaget. För egen del har fortifikationsdepartementet

anfört, att, då stadsfullmäktiges berörda förklaring intagits

såsom en särskild punkt i nyssnämnda preliminära överenskommelse,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 193. 7

förklaringen syntes vara given ander den förutsättningen, att den preliminära

överenskommelsen godtoges av statsmakterna.

Byggnadsstyrelsen, som härefter hörts i ärendet, har i utlåtande den 18

februari 1930 anfört i huvudsak följande.

Av en utav lantförsvarets markkommitterade till byggnadsstyrelsen överlämnad

avskrift av ett av de delegerade för Landskrona stad, som deltagit

i förhandlingarna med markkommitterade rörande försäljningen till staden

av vissa lantförsvaret tillhöriga markområden m. m., avgivet intyg inhämtades,

att den del i ovannämnda preliminära överenskommelse, som berörde

järnvägsområdet, icke föranlett någon som helst gottgörelse till staden i

någon av de övriga punkterna i överenskommelsen, och att stadens förklaring

rörande järnvägsområdet intagits i överenskommelsen endast av rent

praktiska skäl för att underlätta uppgörelsen mellan markkommitterade och

järnvägsbolaget.

Enligt byggnadsstyrelsens mening framginge av berörda intyg jämväl, att

staden, oavsett örn de i ovanberörda preliminära överenskommelse angivna

markupplåtelser till staden komme till stånd, vilka upplåtelser för övrigt

icke stöde i något sammanhang med den föreslagna markförsäljningen till

järnvägsbolaget, icke hade något att erinra mot sistnämnda markförsäljning,

och syntes staden alltså utgå ifrån att en för staden tillfredsställande uppgörelse

kunde åvägabringas mellan staden och bolaget med avseende å här

ifrågakomna område, eventuellt i samband med byte av mark på annat

håll.

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen sålunda framhållit funne styrelsen

det icke påkallat att, såsom arméförvaltningens fortifikationsdepartement

föreslagit, låta anstå med nu ifrågakomna markförsäljning, tills en eventuell

reglering av stadsplanen för järnvägsområdet skett.

Den av järnvägsbolaget erbjudna köpeskillingen utgjorde 35,000 kronor,

motsvarande ett ä-pris av omkring 50 öre per kvadratmeter. Detta pris

understege visserligen högst avsevärt markens värde i och för sig. Vid

bedömandet av köpeskillingens skälighet måste emellertid, såsom markkommitterade

framhållit, hänsyn tagas till att områdets nuvarande värde

till stor del berodde på av bolaget verkställda fyllningar och planeringar

ävensom att detsamma, för såvitt icke avkomsten därav varit upplåten till

ingenjörkårens besparingskassa, med största sannolikhet torde utan ersättning

hava upplåtits till järnvägen. Härtill komme, att kronan, åtminstone

så länge marken användes för sitt nuvarande ändamål, icke torde kunna

återtaga densamma, varför marken för kronan praktiskt sett icke kunde anses

hava annat värde än vad som representerades av den för marken utgående

årliga avgälden. Under sådana omständigheter funne byggnadsstyrelsen

den av bolaget erbjudna köpeskillingen, motsvarande en kapitalisering

efter omkring 4.8 % av den inkomst, kronan för närvarande hade av

området, vara för statsverket förmånlig, allrahelst som, enligt vad av handlingarna

inhämtades, avgälden på grund av nedgående medelmarkegångspris

å spannmål kunde väntas komma att sjunka.

I likhet med markkommitterade ansåge byggnadsstyrelsen, att eventuella

lagfartskostnader ävensom övriga med köpet möjligen förenade kostnader

borde gäldas av järnvägsbolaget ensamt.

Under åberopande av vad lantförsvarets markkommitterade och byggnadsstyrelsen

i ärendet anfört, linner jag mig böra tillstyrka, att ifrågavarande

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majis proposition nr 193.

kronan tillhöriga område försäljes till Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag

för en köpeskilling av 35,000 kronor och i övrigt på de av markkommitterade

föreslagna villkor.

Köpeskillingen torde böra tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader

och andra försvarsändamål.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förut omförmälda, kronan tillhöriga område må försäljas till Landskrona—Eslövs

järnvägsaktiebolag för en köpeskilling av 35,000 kronor och

på villkor i övrigt, att bolaget vidkännes samtliga med köpet förenade lagfarts-

och andra kostnader, samt

att köpeskillingen må tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och

andra försvarsändamål.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Itegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Alf Ewerlöf.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:244 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning till Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag av ett kronan tillhörigt område a1 i texten
  2. JoU 1930:41 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående försäljning till Landskrona—Eslövs jämvägsaktiebolag av ett kronan tillhörigt område i Landskrona. s. 1 i texten