Sök i Ratio Lex

Angående kapitalökning för budgetåret 1930/1931 till hemslöjdslånefanden

1930-03-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:198, Angående kapitalökning för budgetåret 1930/1931 till hemslöjdslånefanden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

1

Jir 198.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående kapitalökning för

budgetåret 1930/1931 till hemslöjdslånefanden; given Stockholms

slott den 7 mars 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 7 mars 193(>.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet .Johansson anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet:

Lånefonden för mindre linberedningsanstalter inrättades genom beslut av

1919 års lagtima riksdag (prop. 316; R. skr. nr 320). Såsom kapitalökning

för fonden anvisades av samma riksdag tillhopa 300,000 kronor. Någon

ökning av fonden har sedermera icke ägt rum och ej heller varit av behovet

påkallad.

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom avlåtna proposition (nr 166) medgav

1928 års riksdag (skr. nr 262), att Kungl. Majit hnge på framställning av

Bihang till riksdagens protokoll 19110. 1 sami. 163 haft. (Nr 198.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

hushållningssällskap och efter prövning av förekommande omständigheter,

där för möjliggörande av visst linberedningsföretags fortsatta bestånd så

kunde anses lämpligt, bevilja nedskrivning av lån, som från lånefonden

för mindre linberedningsanstalter utlämnats av hushållningssällskapet, med

intill 60 procent av det ursprungliga lånebeloppet, samt att statslån från

ifrågavarande lånefond, vars benämning skulle ändras till hemslöjdslånefonden,

finge tilldelas hushållningssällskap jämväl för utlämnande av förlagslån,

avsedda för anskaffande av för textil tillverkning avsett svenskt

material, företrädesvis av lin och ull.

Nu gällande bestämmelser för lån från fonden återfinnas i kungörelsen

den 30 november 1928 (nr 452) angående allmänna bestämmelser för lån

från hemslöjdslånefonden. I enlighet härmed må kommerskollegium och

lantbruksstyrelsen gemensamt bevilja hushållningssällskap statslån för utlämnande

av lån dels för anläggande av mindre linberedningsanstalter med

inredning och utrustning (linberedningslån), dels ock såsom förlag för ovan

angiven materialanskaffning för textil tillverkning (hemslöjdslån). Linberedningslån

må icke till något linberedningsföretag beviljas till högre

belopp än 25,000 kronor och icke uppgå till mer än halva den uppskattade

kostnaden för anläggande av beredningsanstalten med inredning och utrustning.

Hemslöjdslån må av hushållningssällskap utlämnas till hemslöjds-

eller andra föreningar, bolag eller enskilda företag, som prövas vara

för ändamålet lämpliga och ej äro att anse såsom rena affärsföretag. Hemslöjdslån

må icke beviljas till högre belopp än 10,000 kronor. Räntan å

ifrågavarande lån utgår med 5 procent. De två första åren äro amorteringsfria.

Därefter återbetalas lånen, vad angår linberedningslån under 15 år

och vidkommande hemslöjdslån under 10 år.

Av det till lånefonden anvisade anslagsbeloppet hava hittills tagits i

anspråk allenast 150,000 kronor. Beträffande återstående odisponerat belopp

av 150,000 kronor må erinras, att Kungl. Maj:t jämlikt kungörelsen

den 14 juni 1928 (nr 209) med vissa bestämmelser angående äldre reservationsanslag

medgivit, att anslaget, som eljest skolat med utgången av budgetåret

1928/1929 tillgodoföras inkomsttitel för i anspråk tagna reservationer, må anlitas

för sitt ändamål jämväl under budgetåret 1929/1930. Ytterligare beslut

örn anslagets kvarstående kan icke av Kungl. Majit meddelas.

I skrivelse den 27 januari 1930, varöver statskontoret avgivit remissutlåtande

den 7 februari 1930, hava kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

gemensamt gjort framställning örn beredande för budgetåret 1930/1931

av ett kapitalökningsanslag å 150,000 kronor. Ämbetsverken anföra:

Statslån för utlämnande av linberedning slån hade under åren 1919—1921

beviljats till ett sammanlagt belopp av 137,625 kronor. Av dessa lån hade

enligt inhämtade uppgifter tillhopa 122,650 kronor utbetalts till vederbörande

hushållningssällskap. Den ekonomiska misär, i vilken de under

krigstiden med statshjälp inrättade linberedningsföretagen såsom regel råkat,

torde med sannolikhet föranleda vederbörande att påkalla den ytterligare

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

statshjälp, som en nedskrivning med intill 60 procent av de ursprungliga

lånebeloppen innebure. Ännu hade visserligen endast en dylik ansökning

beviljats, nämligen från Kristianstads läns hushållningssällskap. Det avskrivna

lånebeloppet utgjorde för detta sällskaps vidkommande 4,500 kronor.

En av ämbetsverken tillstyrkt ansökning från Kalmar läns norra hushållningssällskap

örn avskrivning av 15,000 kronor av ett sällskapet beviljat

statslån vore för närvarande under Kungl. Maj:ts prövning. Ytterligare fyra

ansökningar av enahanda syfte vore för närvarande under utredning inom

ämbetsverken. Bleve jämväl dessa ansökningar beviljade, komme ytterligare

omkring 19,000 kronor att avskrivas. Därest alla utlämnade lån för nu

angivna ändamål bleve avskrivna med 60 procent, uppstode en totalförlust

för fonden av cirka 72,000 kronor. Det torde till en början vara rimligt, att

av de hos riksgäldskontoret ännu innestående fondmedel samma belopp finge

kvarstå till förfogande jämväl efter den 1 juli 1930, vilket torde få anses

såsom en konsekvens av riksdagens beslut beträffande avskrivningen av lånen.

För utlämnande av hemslöjdslån åt vissa inom hushållningssällskapens

områden verksamma hemslöjdsföreningar hade ämbetsverken under år 1929

beviljat olika hushållningssällskap statslån å tillhopa 70,000 kronor, vilka

lån enligt uppgift samtliga lyftats.

Med avseende på den utlåning från fonden, som kunde komma att äga

rum under år 1930, finge framhållas, att en ansökan örn statslån för utlämnande

av hemslöjdslån å 10,000 kronor redan förelåge. Av ingångna förfrågningar

att döma torde ännu tre dylika ansökningar vara att inom närmaste

tiden förvänta. I vad mån ytterligare sådana ansökningar komme

att under året föreligga, kunde vid tiden för skrivelsens ingivande ej bedömas,

då de enligt gällande föreskrifter för fonden skulle vara till kommerskollegium

inkomna först före utgången av mars månad. Uppskattningsvis

torde låneanspråken för år 1930 för hemslöjdsändamål kunna lågt beräknas

till sammanlagt 50,000 kronor. Framhållas torde dock, att för närvarande

funnes bland annat omkring ett 40-tal hemslöjds- och andra ideella föreningar,

som med få undantag torde väl vara i behov av förlagslån av

hemslöjdslånens karaktär.

Oavsett detta förhållande torde böra beaktas, att ifrågavarande lånefond

helt nyligen omlagts och att det därför syntes väl tidigt att redan decimera

fondens kapitaltillgångar, innan verkningarna av omläggningen kunde överblickas.

Enligt från statskontoret införskaffad kalkyl angående hemslöjdslån ef ondens

för utlåning disponibla tillgångar funnes för närvarande tillgängliga,

förutom berörda, hos riksgäldskontoret innestående medel av 150,000 kronor,

endast omkring 15,000 kronor, vartill komme vissa amorteringar, som under

närmaste åren endast kunde beräknas till obetydliga belopp på grund av

sannolika avskrivningar ä utlämnade linberedningslån. Med hänsyn till

erforderlig tid för nya låneansökningars prövande och lånens lyftande syntes

möjlighet knappast finnas att före den 1 juli 1930 för utlåning disponera

någon nämnvärd del av de nu hos riksgäldskontoret innestående medlen.

Av ovan sålunda angivna skäl ansåge ämbetsverken nödvändigt, att förefintligt

kapital å fonden, därest fortsatt långivning från densamma skulle

kunna under de närmaste åren fortgå, finge kvarstå oförändrat. Skulle

vägande skill föreligga häremot, torde i allt fall 100,000 kronor böra ånyo

ställas till förfogande för fondens kapitalökning.

Statskontoret har förklarat ämbetsverkens i ärendet gjorda hemställan

icke föranleda någon statskontorets erinran.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

Av det ifrågavarande lånefond tillförda kapitalökningsanslaget kvarstå för

närvarande i riksgäldskontoret 150,000 kronor. Såsom av kommerskollegium

och lantbruksstyrelsen framhållits, synes före innevarande budgetårs utgång

näppeligen kunna komma att av sagda belopp disponeras någon nämnvärd

del för ny utlåning. Den övervägande delen därav kommer fördenskull

att den 30 juni 1930 omföras till inkomsttitel för i anspråk

tagna reservationer. Utöver nämnda anslagsbelopp Annes för utlåning tillgängligt

allenast 15,000 kronor, vartill komma vissa genom amorteringar

inbytande obetydliga summor. De låneanspråk, som under närmaste tid

torde komma att ställas å fonden, kunna väntas bliva ganska betydande.

Då tillräckliga medel fördenskull skulle komma att saknas för den fortsatta

lånerörelsen, hava kommerskollegium och lantbruksstyrelsen ifrågasatt anvisande

å riksstaten för instundande budgetår av ett mot det bortfallande

fondkapitalet, 150,000 kronor, svarande kapitalökningsanslag. Då de ändamål

fonden, särskilt efter den nyligen skedda ombildningen därav, avser

att tillgodose, synas väl värda det allmännas stöd, giver mig ämbetsverkens

förslag icke anledning till erinran i annan mån än att, med hänsyn till

hittillsvarande medelsåtgång samt i avbidan på vidare erfarenhet rörande

medelsbehovet enligt de nya för lånerörelsen meddelade bestämmelserna, det

såsom erforderligt ansedda kapitalökningsanslaget torde kunna begränsas till

100,000 kronor. Anslaget torde böra i sin helhet täckas av lånemedel.

Jag torde få erinra, att i det till innevarande års riksdag framlagda

förslaget till riksstat för budgetåret 1930/1931 under utgifter för kapitalökning

(se bil. 6 punkt 8) beräknats till vissa åtgärder inom jordbrukets

område ett belopp av 10,000,000 kronor. Enligt vad verkställd beräkning

giver vid handen torde under nämnda belopp kunna ingå jämväl nu föreslagna

kapitalökningsanslag. Vid sådant förhållande blir ej erforderligt

att i anledning av anslaget vidtaga höjning av riksstatsförslagets

inkomstsida.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till kapitalökning för hemslöjdslånefonden å riksstaten för budgetåret

1930/1931 bland utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens utlåningsfonder»

anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor att utgå av lånemedel.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Kegenten, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

300916. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:176 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående kapitalökning för budgetåret 1930/1931 till hemslöjdslånefonden. s. 1 i texten
  2. JoU 1930:38 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 38 s. 9 i texten