Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av postverkets fastighet i Trollhättan

1930-01-03 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:2, Angående försäljning av postverkets fastighet i Trollhättan

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning

av postverkets fastighet i Trollhättan; given

Stockholms slott den 3 januari 1930.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Th. Borell.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Teyggee, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Bosell, von Steyeen, Malmbeeg,

Lindskog, Bissmaek, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Borell anför:

Jag anhåller att få anmäla uppkommen fråga örn försäljning av den postverket

tillhöriga fastigheten nr B A i kvarteret Trollet i Trollhättan i samband

med förhyrande av lokaler för postkontoret därstädes i annan byggnad inom

staden.

Till en början ber jag därvid att, i anslutning till en av generalpoststyrelsen

i ämnet lämnad redogörelse, beträffande postverkets hittillsvarande lokalförhållanden

i Trollhättan få meddela följande.

Jämlikt i vederbörlig ordning avslutat hyresavtal skulle postkontoret i

Trollhättan den 1 oktober 1917 inflytta i nya lokaler, vilka förhyrts för tiden

1 oktober 1917—30 september 1927 uti en byggmästaren Johan Eriksson tillhörig,

nyuppförd fastighet nr 4 i kvarteret Thor i Trollhättan.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 2 käft. (Nr 2.) ian 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Ma,j:ts proposition nr 2.

Då postlokalerna emellertid icke kunde färdigställas till den 1 oktober 1917

och på grund härav postkontoret nödgades viss tid kvarbliva i sin gamla lokal,

uppstodo meningsskiljaktigheter rörande hyreslikviden för den nya lokalen —

i vilken postkontoret den 1 november 1917 inflyttade — vilka meningsskiljaktigheter

resulterade i att Eriksson hänvisade ärendet till avgörande vid

domstol.

Hyresmalet i fråga fullföljdes i alla instanser. Enligt vederbörande häradsrätts

utslag alades postkontoret att avflytta från fastigheten. Hovrätten upphävde

emellertid häradsrättens utslag, varemot högsta domstolen genom dom

den 20 februari 1920 fastställde detsamma.

Enär annan lämplig lokal vid denna tidpunkt icke stod att uppbringa genom

förhyrning, hemställde generalpoststyrelsen för lösande av postkontorets lokalfråga

hos Kungl. Maj :t om inköp för postverkets räkning av fastigheten nr 3 A

i kvarteret Trollet i Trollhättan för en summa av 80,000 kronor. Genom beslut

den 9 april 1920 biföll Kungl. Majit denna framställning.

Postverkets fastighet i Trollhättan är centralt belägen. Å tomten, som har

en areal av 508 kvadratmeter, äro uppförda dels en huvudbyggnad av tegel

i tre våningar med vindsvåning, dels en gårdsbyggnad, likaledes av tegel, i två

våningar. Därjämte finnas två uthusbyggnader av trä.

Vid fastighetens iordningställande för postverkets behov kunde postkontoret

på grund av den ringa golvytan i huvudbyggnadens bottenvåning ej helt inrymmas

i nämnda våning, utan postkontorslokalerna måste förläggas till två

våningar, en anordning, som ur postal synpunkt är mindre fördelaktig. I allt

fall kunde dock en godtagbar postkontorslokal utvinnas, svarande mot de krav,

som den dåvarande poströrelsen på orten ställde. Fastigheten disponeras nu på

följande sätt. Till huvudbyggnadens bottenvåning har postkontorets kassaexpedition

jämte avdelning lör allmänheten förlagts. Våningen en trappa upp

inrymmer brevbärarexpedition, expedition för avgående och ankommande poster

och tjänsterum för postmästaren samt dessutom en mindre bostadslägenhet.

Våningen två trappor upp samt vindsvåningen ävensom gårdshuset innehålla

bostadslägenheter. Samtliga icke postala utrymmen äro uthyrda.

I skrivelse till Kungl. Majit den 26 oktober 1928 anmälde generalpoststyrelsen,

att det vid en under samma år verkställd besiktning av fastigheten konstaterats,

att betydande reparationsarbeten snarast möjligt vore erforderliga,

därest ej byggnadernas goda bestånd skulle äventyras. Det syntes styrelsen vid

sådant förhållande lämpligt och ekonomiskt fördelaktigt att i samband med

verkställandet av dessa reparationsarbeten vidtaga den utökning av postkontorslokalen

ävensom de ändringar beträffande dispositionen av densamma, som på

grund av erfarenheten under de senaste åren måste komma till stånd för att

lokalen skulle kunna tillgodose de växande krav, poströrelsens utveckling ställde

å densamma.

Vid undersökning rörande lämpligaste sättet att åstadkomma erforderlig

förbättring av postkontorslokalen, i främsta rummet utvidgning av allmänhetens

avdelning och kassaexpeditionen — vilka utrymmen vore för trånga och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 2.

upprepade gånger föranlett berättigade klagomål från allmänhetens sida hade

befunnits, att en utbyggnad i en våning åt gården i direkt anslutning till den

nuvarande kassaexpeditionen utgjorde den fördelaktigaste lösningen av lokalfrågan.

Genom en dylik tillbyggnad skulle även vinnas fördelen, att samtliga

expeditionslokaler bleve förlagda till bottenvåningen.

Generalpoststyrelsen hade uppdragit åt professorn E. Lallerstedt att utarbeta

ritningar till en tillbyggnad på antytt sätt och till de i samband därmed erforderliga

ändringsarbetena inom såväl huvudbyggnaden som gårdsbyggnaden.

Enligt de med anledning härav upprättade ritningarna skulle den tilltänkta

utvidgade postkontorslokalen komma att erhålla en sammanlagd nyttig golvyta

av 258 kvadratmeter. De olika utrymmena skulle ur postal synpunkt bliva

mycket välbelägna i förhållande till varandra, varigenom besparingar i arbetet

skulle kunna åstadkommas.

Kostnaderna för arbetena hade av Lallerstedt beräknats till 67,400 kronor.

Ritningarna samt kostnadsberäkningen hade granskats av byggnadsstyrelsen,

som icke haft annat att i ärendet erinra än att kostnaderna för förslagets genomförande

synts styrelsen väl lågt tilltagna, varför styrelsen föreslagit beloppets

höjande till 70,000 kronor.

Beträffande den ekonomiska innebörden av de ifrågasätta arbetena anförde

generalpoststyrelsen bland annat, att även vid nedläggande å fastigheten av

en så stor kostnad som 70,000 kronor enligt styrelsens beräkningar — vid vilka

för postkontorslokalen räknats med en hyra per kvadratmeter, motsvarande

medelhyran för på privat väg förhyrda lokaler av samma storleksklass som

kontoret i Trollhättan — skulle erhållas en tillfredsställande förräntning å

fastigheten.

Med åberopande av den förebragta utredningen hemställde styrelsen örn bemyndigande

att utföra berörda tillbyggnad samt ändrings- och reparationsarbeten

för en beräknad kostnad av 70,000 kronor, att utgå av medel ur postverkets

förnyelsefond.

Mot det sålunda framlagda förslaget till lösning av postkontorets lokalfråga

framställdes vissa erinringar från stadens sida. Med skrivelse till Kungl. Maj:t

den 14 december 1928 överlämnade nämligen stadsstyrelsen i Trollhättan utdrag

av protokoll vid sammanträde med stadsfullmäktige därstädes den 15 november

1928, enligt vilket protokoll fullmäktige beslutat biträda ett av fyra

personer i skrivelse till fullmäktige gjort uttalande i ämnet. I sistnämnda skrivelse

anfördes — efter framhållande att de nuvarande utrymmesförhållandena

vid postverket vore olidliga såväl lör allmänheten som för posttjänstemännen

att postlokalerna även efter den föreslagna utvidgningen på den synnerligen

trånga tomten med visshet bleve otillräckliga lör postens Iramtida verksamhet

i ett samhälle av Trollhättans storlek och tillväxt, varför den löreslagna åtgärden

måste betraktas såsom otillfredsställande. I skrivelsen hemställdes, att

generalpoststyrelsens förslag ej måtte godkännas utan matte underkastas en

förnyad allsidig prövning i syfte att snarast möjligt åstadkomma en ekonomiskt

försvarlig och för framtiden godtagbar lösning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:Is proposition nr 2.

I ett med anledning härav den 8 januari 1929 avgivet utlåtande anförde

generalpoststyrelsen, att genom det framlagda förslaget enligt styrelsens mening

skulle erhållas en tillfredsställande postkontorslokal icke blott för stunden utan

även, med normal trafikstegring, för åtskilliga år framåt. Styrelsen förklarade

sig sakna anledning att frångå förslaget.

Frågan örn postverkets lokalförhållanden i Trollhättan berördes även av

riksdagens år 1928 församlade revisorer, som i sin berättelse angående statsverket

(del I, § 58) vitsordade behovet av utökade lokaler för postkontoret i

fiåga men uttalade att, innan man skrede till en ombyggnad av den nuvarande

fastigheten, alternativt borde undersökas andra utvägar för lokalfrågans lösning.

I förklaring den 8 januari 1929 över revisorernas uttalande vidhöll generalpoststyrelsen

sin uppfattning, att till- och ombyggnad av det nuvarande posthuset

mnebure den lämpligaste lösningen av lokalfrågan.

h öre va rande fråga har emellertid numera kommit i ett delvis annat läge,

sedan fabrikören John O. Lawson och ingenjören Hugo Dahlgren i skrivelse till

mig den 6 februari 1929 till förhyrning erbjudit lokaler för postkontoret i Trollhättan

i dem tillhöriga fastigheten nr 4 i kvarteret Thor på platsen. Berörda

fastighet är densamma, i vilken postverket år 1917 förhyrde lokaler, och de

avsedda utrymmena hava från början iordningställts enligt postverkets önskemal.

I fastigheten förhyras för närvarande lokaler för telegraf- och telefonstationerna

i Trollhättan.

I samma skrivelse erbjuda sig nämnda personer även att, därest de sålunda

erbjudna lokalerna förhyras av postverket, inköpa verkets fastighet nr 3 A i

kvarteret Trollet.

I anledning av detta hyresanbud och med hänsyn till 1928 års statsrevisorers

förberörda uttalande har generalpoststyrelsen ansett sig böra upptaga ärendet

till förnyad omprövning.

Härom har styrelsen i skrivelse den 27 augusti 1929 anfört huvudsakligen

följande.

Telegrafverkets nuvarande lokaler inom fastigheten i fråga förhyrdes ursprunghgen

för tiden 1 oktober 1917—30 september 1932 mot en årlig hyresersättning

av 4,000 kronor. Desamma anses av telegrafstyrelsen fullt tillräckttga

tor minst 10 år framåt, räknat från och med den 1 oktober 1932. Under

sådana iorhallanden har telegrafstyrelsen intresse av ett fortsatt förhyrande av

okalerna i fråga, särskilt som en flyttning av telegraf- och telefonstationerna

till annan iastignet skulle medföra stora kostnader.

Fastigheten nr 4 i kvarteret Thor är synnerligen centralt belägen vid Kungsgatan

i hörnet mot stadens salutorg. De lokaler, som nu erbjudas till förhyrmng

för postkontoret och som för närvarande disponeras av Vermlands Enskilda

Banks avdelningskontor på platsen, omfatta en golvyta av omkring 275

kvadratmeter. Efter genomförandet av vissa ändringsarbeten, som ägarna förklarat

sig villiga att bekosta, synas lokalerna bliva fullt tillfredsställande för

postalt bruk samt tillräckliga för åtskilliga år framåt. Möjlighet föreligger

dessutom att vid behov erhålla ökat utrymme i bottenvåningen invid de tillämnade

postkontorslokalerna.

Efter slutförandet av de förhandlingar, som generalpoststyrelsen och tele
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2. 5

grafstyrelsen i dessa lokalangelägenheter haft nied vederbörande husägare, hava

följande hyresvillkor uppnåtts.

För postkontorslokalerna, inklusive en inom fastigheten belägen garageplats,

begärdes ursprungligen en hyresersättning av 10,000 kronor per år, exklusive

ersättning för centraluppvärmning. Hyresersättningen har emellertid kunnat

nedbringas till 8,950 kronor per år, exklusive ersättning för uppvärmning.

Hyrestiden har ansetts böra omfatta 12 år, räknat från och med den 1 oktober

1930. Denna hyrestid finner generalpoststyrelsen lämplig med hänsyn till att,

örn telegrafverket förhyr sina nuvarande lokaler på ytterligare 10 år, räknat

från och med den 1 oktober 1932, båda hyreskontrakten komma att utlöpa vid

samma tidpunkt.

Vad telegrafverket beträffar, hava vederbörande husägare förklarat sig villiga

att, under förutsättning att postverket förhyr de tillämnade postkontorslokalerna

på 12 års tid, till telegrafverket uthyra dess nuvarande lokaler — bestående

av 6 rum, tambur m. m. — på ytterligare 10 års tid, räknat från och

med den 1 oktober 1932, mot en hyresersättning, exklusive uppvärmning, av

5,200 kronor per år, däri inbegripet ersättning för en garageplats inom fastigheten.

Dessutom har telegrafverket tillförsäkrats rätt att under hyrestiden och

efter anmälan viss tid i förväg förhyra en intill telefonsalen gränsande lägenhet

örn 2 rum och kök m. m. mot en årshyra ej överstigande 1,100 kronor, exklusive

ersättning för uppvärmning.

Såväl post- som telegrafverken hava alltså möjlighet att på godtagbara villkor

för avsevärd tid framåt tillförsäkra sig tillfredsställande lokaler inom

samma fastighet. Dessutom finnes möjlighet att vid behov utvidga såväl postsom

telegraflokalerna genom ibruktagande av bredvidliggande utrymmen, en

omständighet, som icke bör förbises, särskilt vad telegrafverket vidkommer.

Med hänsyn härtill har generalpoststyrelsen, i det förändrade läge vari frågan

kommit, ansett sig icke för sin del böra motsätta sig, att de båda verkens

lokalfråga löses i ett sammanhang genom antagande av Lawsons och Dahlgrens

anbud i det skick, vari detsamma nu föreligger. Styrelsen har därför funnit sig

böra — med frånträdande av sin framställning om posthusets tillbyggnad —

tillstyrka, att hyresanbudet antages och att i samband därmed postverkets fastighet

i Trollhättan försäljes.

Generalpoststyrelsen har med Lawson och Dahlgren upprättat ett preliminärt

köpeavtal rörande postverkets fastighet, vilket i avskrift fogats vid styrelsens

skrivelse. Jämväl hava av såväl generalpoststyrelsen som telegrafstyrelsen

upprättats preliminära kontrakt med dem örn förhyrande av lokaler i fastigheten

nr 4 i kvarteret Thor.

Beträffande den ekonomiska innebörden av det sålunda nu framlagda förslaget

anför generalpoststyrelsen, att vid en jämförelse mellan å ena sidan den

hyreskostnad, som beräknades för postkontorslokalen i postverkets fastighet

efter genomförandet av de ifrågasatta tillbyggnadsarbetena m. m., samt å andra

sidan hyreskostnaderna vid antagande av hyresanbudet framginge, att antagandet

av sistberörda anbud ställde sig för postverket ekonomiskt något fördelaktigare.

På grund härav har styrelsen hemställt, att fastigheten nr 3 A i kvarteret

Trollet i Trollhättan måtte försäljas till nämnda personer för en köpeskilling

av 80,000 kronor samt på de villkor i övrigt, som innefattas i berörda preliminära

köpeavtal.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I utlåtande den 20 september 1929 har byggnadsstyrelsen — under framhållande

att de till förhyrning föreslagna lokalerna ursprungligen inretts för

postverkets räkning och vore fullt tillräckliga för ändamålet även med tanke

på postkontorets blivande utveckling för närmaste år — anfört, att den fastställda

årliga hyran av 8,950 kronor med en golvyta av 275 kvadratmeter motsvarade

en hyra per kvadratmeter av omkring 32 kronor, vilket måste betraktas

såsom skäligt. Byggnadsstyrelsen biträdde generalpoststyrelsens mening, att

den föreslagna förflyttningen av postkontoret skulle medföra bättre lokaler för

detsamma och större utvidgningsmöjligheter än vad som skulle kunna erhållas

genom 1928 års förslag till örn- och tillbyggnad av det nuvarande posthuset.

Den nu erbjudna köpeskillingen för posthuset, 80,000 kronor, gåve icke anledning

till erinran från byggnadsstyrelsens sida.

Byggnadsstyrelsen har på grund härav tillstyrkt bifall till generalpoststyrelsens

framställning.

Jämväl riksräkenskapsverket har i ärendet avgivit utlåtande, dagtecknat den

19 september 1929. Ämbetsverket förklarar sig icke finna skäl till erinran mot

generalpoststyrelsens förslag och förutsätter därvid, att den vid försäljningen

av postverkets fastighet inflytande köpeskillingen återbetalas till statsverket

och ställes till riksgäldskontorets förfogande.

Från skilda håll har vitsordats, att de nuvarande postkontorslokalema i den

av postverket ägda fastigheten i Trollhättan äro otillfredsställande. Enligt

vad utredningen visat skulle i densamma endast genom jämförelsevis kostsamma

örn- och tillbyggnadsarbeten kunna erhållas lokaler, som tillgodosåge

det nuvarande och för den närmaste tiden föreliggande behovet. Av vad

i ärendet anförts synes sannolikt, att även efter berörda arbeten fastigheten

knappast skulle erbjuda i framtiden ytterligare erforderliga utvecklingsmöjligheter.

Genom antagande av det föreliggande hyresanbudet skulle

däremot utan engångsutgift och för en något lägre årlig kostnad erhållas

fullt tillräckliga och ändamålsenliga postkontorslokaler med större utvidgningsmöjligheter

än som skulle kunna beredas genom örn- och tillbyggnad av det nuvarande

posthuset. De till förhyrning föreslagna lokalerna äro belägna i samma

byggnad, som inrymmer telegraf- och telefonstation, vilket ur allmänhetens

synpunkt är en beaktansvärd fördel. Genom överenskommelse, som i samband

med behandlingen av postverkets lokalfråga träffats mellan fastighetens ägare

och telegrafverket, har sistnämnda verk tillförsäkrats att fortfarande intill den

1 oktober 1942 — den tidpunkt, då avtalet med postverket skulle utlöpa —

få förhyra för verket erforderliga utrymmen med möjlighet jämväl till den utvidgning

av lokalerna, som kan bliva påkallad. Härigenom underlättas ett enhetligt

bedömande av dessa lokalfrågors framtida ordnande.

Visserligen är det önskvärt att för postverkets rörelse kunna disponera lokaler

i verket eller eljest staten tillhöriga fastigheter. Vid prövning av de skilda

omständigheter, som inverka på förevarande fråga, har jag emellertid funnit det

av generalpoststyrelsen senast framlagda förslaget till frågans lösning kunna

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

godtagas. För postverkets räkning skulle sålunda de avsedda utrymmena i

fastigheten nr 4 i kvarteret Thor förhyras samt i samband därmed den verket

nu tillhöriga fastigheten nr 3 A i kvarteret Trollet — vilken ej vidare är behövlig

för verket och, enligt vad jag inhämtat, ej heller lämpligen torde kunna

användas för annan statsmyndighet — försäljas. I sistnämnda avseende torde

riksdagens medgivande böra inhämtas. Den för fastigheten erbjudna köpeskillingen,

80,000 kronor, är densamma som av staten år 1920 erlagts och synes

godtagbar. De villkor i övrigt, som innefattas i det preliminära köpeavtalet —

vilket bland annat innebär, att fastigheten skulle tillträdas den 1 oktober 1930

eller samma dag, då hyrestiden skulle börja löpa — hava ej givit mig anledning

till erinran.

I detta sammanhang tillåter jag mig framhålla, att köparna för avtalets

giltighet uttryckligen påfordrat att före den 15 mars 1930 erhålla besked örn

Kungl. Maj:ts godkännande av detsamma. Bestämmelse härom är intagen i det

preliminära avtalet. Förslagets genomförande förutsätter alltså, att detsamma

av riksdagen göres till föremål för skyndsam behandling.

Då kostnaden för inköp av postverkets fastighet i Trollhättan bestritts från

det av lånemedel anvisade anslaget till inköp av fastigheter för postverket, torde

på sätt riksräkenskapsverket förutsatt den inflytande köpeskillingen böra såsom

återbetalning av lånemedel inlevereras till riksgäldskontoret, varefter återbetalningen

i sinom tid kommer att redovisas i riksstaten.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att

dels medgiva, att den postverket tillhöriga fastigheten nr 3 A

i kvarteret Trollet i Trollhättan må försäljas för ett belopp av

80,000 kronor och på de villkor i övrigt, som av Kungl. Majit

godkännas;

dels ock besluta, att köpeskillingen skall disponeras i enlighet

med i statsrådsprotokollet angivna grunder.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Waldemar Wiens.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:17 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av postverkets fastighet i Trollhättan. a1 i texten
  2. SU 1930:15 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av postverkets fartighet i Trollhättan. s. 9 i texten