Angående anslag för budgetåret 1930/1931 till lotsoch fyrinrättningen
1930-03-14 · 47 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 47 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1930:233, Angående anslag för budgetåret 1930/1931 till lotsoch fyrinrättningen
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
1
Nr 233.
Kungl. Mårts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1930/1931 till lots- och fyrinrättningen; given Stockholms
slott den 14 mars 1930.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Marits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Vilhelm Lundvik.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 14 mars 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.
Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför
departementschefen, statsrådet Lundvik:
Vid tiden för avlåtandet av 1930 års statsverksproposition var dåvarande
generaltulldirektören A. E. M. Ericsson i sin egenskap av ekonomisakkunnig
sysselsatt med att granska personal- och övriga förhållanden
vid lotsstyrelsen. Den sakkunniges betänkande förväntades komma att föreligga
i sådan tid, att ärendet kunde föreläggas innevarande års riksdag.
Vid anmälan den 3 januari 1930 inför Kungl. Majit av de frågor, som
tillhörde regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel, anförde jag, på sätt det vid ovannämnda statsverksproposition
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsBihang
till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 196 hafi. (Nr 233.)
1
Lotsstyrelsens
ämbetsbefattning.
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
ärenden för sagda dag utvisar, beträffande den i det ordinarie förslagsanslaget
till lots- och fyrinrättningen ingående anslagsposten till lotsstyrelsen
följande.
Först när den sakkunniges i utsikt ställda betänkande till Kungl.
Majit inkommit och i detsamma berörda spörsmål upptagits till närmare
övervägande, syntes det vara möjligt att bedöma, med vilket belopp
anslaget till lotsstyrelsen borde upptagas för budgetåret 1930/1931.
Särskild proposition i ämnet borde sålunda framdeles få till riksdagen
avlåtas. Då i sakens dåvarande läge alltså fasta hållpunkter för anslagsberäkningen
saknades, tillstyrkte jag, att anslagsposten upptoges med
samma belopp som för innevarande budgetår eller med 186,400 kronor.
I enlighet med den av mig i ämnet gjorda hemställan har Kungl. Maj:t
i statsverkspropositionen, under punkt 14 av tionde huvudtiteln, föreslagit
riksdagen, bland annat, att dels, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1930/1931 beräkna anslaget
till lotsstyrelsen till 186,400 kronor, dels godkänna av mig förordade
förslag till övriga i anslaget till lots- och fyrinrättningen ingående
stater, att tillämpas från och med den 1 juli 1930, dels ock, i avbidan på
berörda proposition angående anslag till lotsstyrelsen, för budgetåret
1930/1931 beräkna det ordinarie förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen
till 6,310,360 kronor.
I ett den 27 januari 1930 dagtecknat betänkande har förenämnda ekonomisakkunnige
nu framlagt resultatet av den utav honom beträffande
lotsstyrelsen verkställda utredningen. Sedan lotsstyrelsen den 7 och allmänna
civilförvaltningens lönenämnd den 25 februari 1930 avgivit infordrade
utlåtanden över berörda betänkande, får jag nu för Kungl.
Majit anmäla detta ärende och därmed sammanhängande anslagsfråga.
Innan jag ingår på en redogörelse för den sakkunniges förslag och
de däröver avgivna utlåtandena, skall jag tillåta mig att, med utgångspunkt
från den sakkunniges betänkande, lämna en översikt över
lotsstyrelsens ämbetsbefattning och nuvarande organisation ävensom efter
tillkomsten av samma organisation framlagda förslag till ändringar
i densamma.
Lotsstyrelsen är centralmyndighet för lotsverket.
Enligt gällande instruktion för lotsverket, utfärdad den 24 november
1923 (nr 404), åligger det lotsstyrelsen vid utövningen av dess ämbetsbefattning
huvudsakligen
att vaka däröver, att lotsverket tillhörande inrättningar och anstalter
av alla slag behörigen vidmakthållas samt att de säkerhetsanstalter för
sjöfarten, som av kommuner, korporationer eller enskilda blivit med vederbörligt
tillstånd inrättade eller övertagna, varda ordentligen underhållna
och betjänade;
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
3
att med uppmärksamhet följa de förhållanden, som betinga utvidgning
eller förändring av ifrågavarande inrättningar och anstalter, samt efter
omständigheterna omedelbarligen vidtaga eller hos Kungl. Majit föreslå
de åtgärder, som härav kunna föranledas, med iakttagande därvid, att
till Kungl. Majits prövning och avgörande överlämnas frågor dels örn
inrättande av ny fyr eller väsentlig förändring av redan befintlig fyr, i
vartdera fallet såvitt kostnaden därför skall bestridas av lotsverket, dels
örn anläggning, flyttning eller indragning av lotsplats, fyrplats eller livräddningsstation,
dels ock örn upptagande eller indragning av lotsled,
styrelsen dock obetaget att, därest tillfälliga förhållanden påkalla anordnande
för viss tid av ny lotsplats eller lotsled, därom gå i författning
ävensom att indraga sådan lotsplats eller lotsled;
att utfärda lotstaxor i överensstämmelse med av Kungl. Majit i sådant
avseende fastställda beräkningsgrunder, med befogenhet likväl för styrelsen
att i fråga örn lotsled, som av styrelsen för viss tid anordnats, bestämma
lotsavgiften, vilken dock icke får sättas högre än för motsvarande
väglängd av närmast belägen, därmed jämförlig och med Kungl.
Majits tillstånd upptagen lotsled;
att bestämma angående utprickning och belysning av allmänna farleder
och hamnar i riket samt att övervaka, att icke sådana åtgärder vidtagas
med avseende på allmänna farleder eller hamnar, att den allmänna
sjöfarten därigenom hindras eller försvåras, samt till förekommande härav,
så ock för undanröjande av i berörda hänseende uppkomna hinder,
hos vederbörande myndigheter göra de framställningar, vartill omständigheterna
föranleda, eller eljest vidtaga de åtgärder, som, enligt vad
särskilt är stadgat, må på lotsstyrelsen ankomma;
att med de för lotsverket anvisade medel bestrida erforderliga utgifter,
redovisa för berörda och övriga till lotsverket ingående medel samt utöva
kontroll över användandet av desamma och därvid tillse, att de av
Kungl. Majit utfärdade stater rätt efterlevas; samt
att i enlighet med de föreskrifter, som av Kungl. Majit äro eller varda
meddelade, upprätta planer rörande användning av lotsverkets personal
och materiel för militära ändamål.
Då fråga uppstår örn utprickning eller belysning av farled, som icke
är med sådana anordningar försedd, åligger det lotsstyrelsen att från
chefen för marinstaben inhämta yttrande, huruvida i militärt hänseende
något finnes att vid den ifrågasatta åtgärden erinra. Avstyrker chefen
för marinstaben åtgärden, skall, därest styrelsen finner densamma ändock
böra vidtagas, ärendet överlämnas till Kungl. Majits avgörande.
I fråga örn lotsstyrelsen förhållande till sjökarteverket föreskrives i
nyssnämnda instruktion, att det åligger styrelsen
att, för intagande i veckoskriften »Underrättelser för sjöfarande», till
chefen för sjökarteverket insända kungörelser och andra meddelanden
örn förändringar rörande säkerhetsanstalterna för sjöfarten vid rikets
Lotsstyrelsens
nuvarande
organisation.
Byråindel
ningen.
Fördelningen
av ärendena
mellan de olika
avdelningarna.
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
kuster och å segelbara inlandsf ar vatten ävensom andra sådana styrelsen
tillhandakomna, för sjöfarten viktiga upplysningar, som skäligen må antagas
icke hava kommit sjökarteverket tillhanda, såsom örn sjöfartshinder
i riket omgivande farvatten och jämväl ‘örn förändringar i säkerhetsamtalterna
och hinder för sjöfarten vid andra länders kuster;
att, innan förslag till Kungl. Majit avgives eller beslut fattas örn anordning
eller förändring av fyr, som i förening med annan fyr eller ensam
skall utvisa en viss bäring eller sektor, ävensom angående andra
fasta sjömärken, vilka skola uppföras så, att deras överenslinje utvisar
en bestämd bäring, inhämta chefens för sjökarteverket yttrande i ämnet;
att varje år före december månads utgång till chefen för sjökarteverket
överlämna uppgift dels å de förändringar beträffande flytande sjömärken
och fasta prickar, som äro avsedda att under nästkommande år
verkställas före eller i sammanhang med vårutprickningen, dels ock å
de övriga förändringar i avseende å säkerlietsanstalterna för sjöfarten,
vilka, såvitt känt är vid uppgiftens avlämnande, skola under nästkommande
år åvägabringas, därvid särskilt bör angivas, vilka förändringar
kunna antagas vara verkställda före den 1 mars;
att vid uppförande eller förändring av fyrbyggnad eller annat fast sjömärke,
så fort ske kan, till chefen för sjökarteverket insända skiss av
byggnaden eller sjömärket;
att, när ändring i beteckningssättet för olika fyrsken m. m. skall i fyrlistan
införas, därom i tid underrätta chefen för sjökarteverket; samt
att, då till styrelsens kännedom kommit, att förut okänt grund upptäckts
eller att i avseende å förut känt grunds belägenhet, utsträckning
eller utprickning någon olikhet mot sjökortet upptäckts, därom skyndsamt
till chefen för sjökarteverket lämna underrättelse.
Lotsstyrelsen utgöres av generallotsdirektören såsom chef för lotsverket
samt tre ledamöter, av vilka en är chef för kanslibyrån, en chef för
lotsbyrån samt en Överfyringenjör och chef för fyringenjörkontoret.
För handläggning och föredragning av ärenden rörande kustsignalväsendet
och lotsverkets mobilisering förordnas av Kungl. Majit en i
marinstaben tjänstgörande officer såsom extra ledamot i lotsstyrelsen.
Då enligt bestämmelse i arbetsordningen eller på grund av särskilt
uppdrag annan tjänsteman än byråchef eller Överfyringenjör föredrager
ärende i styrelsen, ingår han, vad detta ärende beträffar, såsom ledamot
av styrelsen.
Rörande fördelningen av ärendena mellan de olika avdelningarna stadgas
i nu gällande arbetsordning för lotsstyrelsen (fastställd av styrelsen
den 24 december 1923) följande.
Chefen för kanslibyrån handlägger ärenden, som angå:
uppbörd, utbetalning och redovisning av medel för lotsverket;
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233. 5
lotshemman och boningsplatser för lotsar samt tomtplatser i övrigt för
lotsverkets behov;
anmärknings-, avskrivnings- och balansmål;
anslagsäskanden eller framställningar i övrigt, som röra chefens för
kanslibyrån ämbetsförvaltning och som styrelsen finner höra göras hos
riksdagen;
anställande, befordran, förflyttning, semester, tjänstledighet eller avsked
för befattningshavare å kanslibyrån samt styrelsens expeditionsvakter
ävensom ansvar för tjänstefel av nu omförmälda befattningshavare;
samt
alla övriga ärenden, vilka icke, enligt vad nedan sägs, tillhöra annan
ledamots handläggning.
Chefen för lotsbyrån handlägger ärenden angående
fyrskepp, med undantag av fyrbelysning och mistsignalering med vad
därtill hör;
andra fartyg samt pråmar och båtar, vari inbegripes varje båt, som
är upptagen eller kommer att upptagas såsom inventariepersedel;
bojar, remmare och prickar med förankringsmateriel;
anläggning, flyttning eller indragning av livräddningsanstalt för
skeppsbrutna med undantag av byggnader;
anläggning, flyttning eller indragning av lotsplats samt upptagande
eller nedläggande av lotsled;
utprickning;
lotsledsförteckningen;
klassificering av lotsplatser och fyrskepp;
enslighetstillägg och fyrskeppstillägg;
farleder och hamnar utom, vad de senare angår, deras konstruktion
och byggnadsmateriel;
anslagsäskanden eller framställningar i övrigt, som röra chefens för
lotsbyrån ämbetsförvaltning och som styrelsen finner böra göras hos
riksdagen;
anställande, befordran, förflyttning, semester, tjänstfrihet, tjänstledighet
eller avsked för befattningshavare å lotsbyrån samt vid lots- och
fyrstaten;
ansvar för tjänstefel av och belöning åt ifrågavarande befattningshavare;
tjänstedräkt
för befattningshavare vid lots- och fyrstaten;
tjänstgöring för befattningshavare vid lots- och fyrstaten med undantag
av personalen å fyrskepp, vid fyr- och å gasstation;
lotsverkets undervisningsanstalter, med undantag av ved, lysämnen och
inventariepersedlar för nämnda anstalter;
issignalt jänsten;
radiotelegrafiska navigationsvarningar;
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
Personalens
fördelning å
de olika avdelningarna.
stater å avlöning till befattningshavare viel lots- och fyrstaten;
stater för såväl fyrskeppens som andra fartygs och båtars reparation
och underhåll m. m.;
stater för bojars och prickars anskaffning m. m.; samt
alla andra ärenden av nautisk beskaffenhet.
Chefen för fy ringenjörkontor et handlägger ärenden angående
fyrar och håkar samt andra fasta sjömärken med undantag för fasta
prickar;
klassificering av fyrar;
fyrbelysning och mistsignalering å fyrskepp;
mistsignalering i övrigt;
hamnar i fråga örn konstruktion och byggnadsmateriel;
inventariepersedlar och konsumtionsartiklar utom för styrelsens eget
behov;
lotsverkets förråd;
lotsverkets byggnadsarbeten utom beträffande fyrskepp, andra fartyg
samt pråmar och båtar;
stater för reparation och underhåll av byggnader vid lots- och fyrplatser
samt livräddningsstationer;
ved- och lysämnen samt bostad åt befattningshavare vid lots- och fyrstaten;
personalens
å fyrskepp, vid fyr och å gasstation tjänstgöring;
anslagsäskanden eller framställningar i övrigt, som röra överfyringenjörens
ämbetsförvaltning och som styrelsen finner böra göras hos riksdagen;
samt
anställande, befordran, förflyttning, semester, tjänstledighet eller avsked
för befattningshavare å fyringenjörkontoret ävensom ansvar för
tjänstefel av nu omförmälda befattningshavare.
För styrelsens olika avdelningar finnas följande ordinarie befattningar:
Kanslibyrån.
Lönegrad
1 byråchef .................................... B 30
1 sekreterare .................................. B 26
1 kamrerare .................................. B 24
1 registrator .................................. B 21
2 revisorer och bokhållare ...................... B 21
1 kassör och bokhållare ...................... B 21
1 kanslibiträde ................................ B 7
1 kontorsbiträde .............................. B 4
Lotsbyrön.
1 byråchef .................................... B 30
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
Fy ringenjörkon föret.
7
1 Överfyringenjör
2 fyringenjörer ...
1 materialförvaltare
2 verkmästare
Lönegrad
B 30
B 26
B 21
B 21
Vaktpersonal.
1 förste expeditionsvakt ........................ B 7
2 expeditionsvakter .......................... B 5.
Härtill komma följande icke-ordinarie befattningshavare: 1
Kanslibyrån.
1 förste amanuens med heltidstjänstgöring, 18 :e lönegraden,
1 andre amanuens, med heltidstjänstgöring, 14:e lönegraden,
1 e. o. tjänsteman (kvinnlig), 6:e lönegraden,
1 e. o. kontorsbiträde, 4:e lönegraden,
1 extra befattningshavare med årsarvode av 2,100 kronor.
Lotsbyrån.
1 andre amanuens med heltidstjänstgöring, 14:e lönegraden,
1 extra befattningshavare (pensionerad underofficer vid flottan) med
årsarvode av 2,400 kronor.
Fyringenjörkontoret.
1 ingenjör med tillfällig anställning och ersättning med belopp motsvarande
avlöning efter 23:e löneklassen för ordinarie tjänstemän,
1 andre amanuens med heltidstjänstgöring, 14:e lönegraden,
1 extra befattningshavare (ritare), årsarvode 3,900 kronor.
Vaktpersonal.
1 e. o. expeditionsvakt, 5:e lönegraden.
Utöver nu angivna personal anlitas tillfällig arbetskraft för maskinskrivning
under sammanlagt ungefär sex månader örn året.
Av de ordinarie befattningarna äro följande för närvarande vakanta,
nämligen kamrerartjänsten, en revisorstjänst, förste expeditionsvaktsbefattningen
och en expeditionsvaktsbefattning. Dessutom uppehälles
byråchefstjänsten å lotsbyrån för närvarande på förordnande.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, finnes för lotsbyråns räkning,
utöver byråchefstjänsten, icke någon ordinarie befattning uppförd
å staten. Härvid är emellertid att märka, att den ene av fyringenjörerna,
på sätt senare skall närmare visas, biträder jämväl lotsbyråchefen
1 Uppgifterna avse årsskiftet 1929—1930.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
samt att den här ovan under fyringenjörkontoret redovisade, tillfälligt
anställde ingenjören till avsevärd del har sin tjänstgöring förlagd till
lotsbyrån.
Framkomna . Vid olika tillfällen under senare år hava förslag angående ändringar
ändringar i * lotsstyrelsen personalorganisation framförts. Härom torde böra framlotsstyrelsens
kållås följande,
personalorganisation.
Vid den särskilda granskning av de centrala ämbetsverkens anslags
skiida
^gransk" äskanden 1111 1923 års riksdag, sorn enligt av chefen för finansdepartening
a? äm- mentet meddelat uppdrag under hösten 1922 verkställdes av generaldirekansi^sä^kan
tÖr6n P'' Söde™ark’ uttalade denne, att enligt hans mening, vid inträffen.
faude ledighet å kamrerartjänsten inom lotsstyrelsen, en tjänst i dåvarande
lönegraden B 13 (nu B 21) borde kunna helt indragas, varjämte
vid ledighet å registratorsbefattningen de registratorn åliggande göromålen
borde överflyttas på en kvinnlig befattningshavare.
Ver k s p r o p emidet vid 1923 års statsverksproposition fogade utdraget av stafsson.
rådsprotokollet över handelsärenden den 8 januari 1923 förklarade dåvarande
chefen för handelsdepartementet sig icke hava något att erinra
mot vad generaldirektören Södermark föreslagit. Någon ändring i lotsstyrelsen
stat för budgetåret 1923/1924 föranleddes emellertid icke av
vad sålunda ifrågasatts.
Lotsstyrelsen
•leii 23 januari
1925.
De av generaldirektören Södermark väckta frågorna upptogos sedermera
till behandling av lotsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den 23
januari 1925. Härvid uttalade styrelsen, som förmodade, att Södermark
med sitt nyssberörda yttrande örn indragning av en befattning i lönegraden
B 13 åsyftat befattningen såsom kassör och bokhållare, att det
syntes styrelsen, att de göromål, som vore anförtrodda åt kassören och
bokhållaren, icke kunde i sin helhet överflyttas på andra befattningshavare
inom styrelsen. Styrelsen vore emellertid av den uppfattningen,
att nämnda göromål lämpligen kunde utföras av en befattningshavare i
lönegi aden C 5 enligt da gällande löneplan (nu lönegraden B 11). I fråga
örn registratorsbefattningen vore lotsstyrelsen ense med generaldirektören
Södermark örn att de registratorn åliggande göromålen kunde vid
uppkommande ledighet å registratorsbefattningen överflyttas å en kvinnlig
befattningshavare. Denna befattningshavare hade lotsstyrelsen tänkt
sig böra erhålla samma löneställning, som angivits för kassören.
I samma skrivelse gjorde lotsstyrelsen vidare framställning örn inrättande
av en ny tjänst a lotsbyrån. Till en början erinrade styrelsen örn
att styrelsen redan i skrivelse den 29 augusti 1922 angående anslag till
lots- och fyrväsendet för budgetåret 1923/1924 framhållit önskvärdheten
av inrättandet av en sådan tjänst, samt anförde vidare, att behovet av
förstå! kning av lotsbyråns arbetskrafter under de senaste åren befunnits
allt mer trängande. De ordinarie arbetsuppgifterna å byrån hade i av
-
9
Kungl. Majlis proposition Nr 233.
sevärd grad ökat i omfattning, särskilt i följd av det nya avlöningssystemet,
så att lotsbyråchefens arbetsbörda blivit alltför betungande, oaktat
han, i den mån sådant kunnat beredas, erhållit ökat biträde av icke-ordinarie
befattningshavare. Då styrelsen vidare funne det synnerligen angeläget,
att det vid sidan av lotsbyråchefen och särskilt under ledighet
för denne funnes en ordinarie tjänsteman, väl insatt i de å byrån förekommande
ärendena, hade styrelsen tänkt sig en lösning av denna för
lotsbyrån viktiga fråga i samband med nyssberörda organisatoriska
förändringar inom styrelsen. Den nya befattningen hade lotsstyrelsen
visserligen tidigare tänkt sig böra utgöras av en sekreterarbefattning,
men styrelsen hade dåmera av angivna skäl funnit sig allenast böra ifrågasätta,
att den nya befattningen tills vidare, intill dess närmare erfarenhet
vunnits, skulle utgöras av en notariebefattning i lönegraden B 13 enligt
då gällande löneplan (nu B 21).
Över denna framställning avgavs den 13 juni 1925 utlåtande av 1923
års besparingskommitté (den s. k. statens besparingskommitté). Kommittén
anförde härvid, att kommittén, i anslutning till vad generaldirektören
Södermark yttrat, ansåge, att kassörs- och bokhållartjänsten borde
indragas men kamrerartjänsten bibehållas. Kamreraren syntes dock böra
till sitt biträde erhålla en befattningshavare, vilken med hänsyn till göromålens
beskaffenhet icke syntes böra placeras i högre tjänsteställning
än såsom kanslibiträde (C 3, numera B 7). Kommittén anslöt sig jämväl
till förslaget, att registratorstjänsten skulle förändras till en befattning
i lönegraden C 5 (B 11). De ifrågavarande förändringarna skulle lättast
genomföras, — anförde kommittén vidare — örn någon av revisorerna
kunde befordras till kamrerare och kassören eller registratorn överflyttas
till revisor. Den av sistnämnda befattningshavare, som icke överflyttades,
borde överföras på övergångsstat och de nya befattningarna
uppföras i staten. Därest dessa anordningar på grund av personliga förhållanden
icke lämpligen kunde vidtagas, syntes kamrerarbefattningen
eller eventuellt en i succession ledig revisorsbefattning böra tills vidare
hållas vakant. Det av styrelsen framställda förslaget örn inrättande av
en ny notarietjänst på lotsbyrån kunde kommittén icke tillstyrka. Beträffande
det av styrelsen till stöd därför åberopade skälet, att chefen
för lotsbyrån betungades av avlöningsärenden, erinrade kommittén, att
enligt arbetsordningen uträkningen av avlöningarna verkställdes av den
ena revisorn samt att frågor örn uppflyttning i åldersklass behandlades
på kanslibyrån. De återstående avlöningsärendena syntes ej vara av beskaffenhet
att motivera personalökning på lotsbyrån.
De ifrågavarande organisationsspörsmålen upptogos ånyo av lotsstyrelsen
i skrivelse den 29 augusti 1925. Vad särskilt angår frågan örn inrättande
av en ny tjänst å lotsbyrån lämnade styrelsen härvid en utförlig
redogörelse för arbetsuppgifterna å byrån samt framhöll, att frågan
1923 års
besparingskommitté.
Lotsstyrelsen
den 29
augusti 1925.
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
om inrättande av en notarietjänst å byrån enligt styrelsens mening icke
längre kunde ställas på framtiden. Lotsstyrelsen, som städse iakttagit
den största sparsamhet i fråga örn personalen och vårs ordinarie personal
under krisåren och allt fortfarande bibehållits vid oförändrad numerär,
vad styrelsens lots- och kanslibyräer beträffade, funne sig sålunda
av det oavvisliga behovet nödsakad att hos Kungl. Majit göra framställning
örn inrättande från och med den 1 juli 1926 av en notarietjänst å
lotsbyrån. Vid bifall härtill hade lotsstyrelsen tänkt sig å den nya tjänsten
överflytta den nuvarande registratorn, vars befattning, omändrad
till en kansliskrivarbefattning i lönegraden B 11, då skulle i vanlig ordning
besättas.
1926 års stats- Sistnämnda framställning anmäldes för Kungl. Maj :t i samband med
Terktt7°- statsverkspropositionen till 1926 års riksdag. Härvid anförde föredragande
departementschefen, att han ej vore beredd att framlägga förslag
örn uppförande i staten av en notarietjänst å lotsbyrån samt örn registratorstjänstens
utbytande mot en kansliskrivarbefattning. I likhet med
dem, som uttalat sig i frågan, vore visserligen även departementschefen
av den uppfattningen, att registratorsgöromålen hos styrelsen kunde skötas
av en befattningshavare i sistnämnda lönegrad, och departementschefen
skulle obetingat förorda en sådan förändring av tjänsten, därest
registratorsbefattningen vore eller inom den närmaste framtiden kunde
förväntas bliva ledig. Departementschefen vore vidare väl medveten örn
det krävande arbete, som åvilade byråchefen på lotsbyrån. För lotsstyrelsen
hemställan örn inrättande av en notarietjänst å berörda byrå syntes
därför trots besparingskommitténs avstyrkande vissa skäl tala. Vid
de olika utredningar i besparingssyfte, som verkställts rörande lotsstyrelsen,
hade emellertid förslag örn minskning av personalen hos styrelsen
samt örn förändring av även andra befattningar därstädes än registratorstjänsten
framkommit. Slutlig ståndpunkt till huru härvid borde
förfaras syntes departementschefen för det dåvarande icke lämpligen
kunna tagas och syntes icke heller påkallat, då någon omedelbar besparing
av en reform i antydd riktning under rådande personalförhållanden
icke syntes kunna åstadkommas. Att under sådana omständigheter
föregripa en eventuellt mera omfattande förändring av tjänsterna hos
styrelsen genom vidtagande av åtgärder, som skulle medföra en ökning
av personalen med en befattningshavare i lönegraden B 11, kunde departementschefen
därför icke tillstyrka. I
Lotsstyrelsen
den 30
augusti 1929.
I skrivelse den 30 augusti 1929 har lotsstyrelsen slutligen framställt
förslag angående ökning av den tekniska personalen i styrelsen. I sådant
hänseende har styrelsen hemställt örn anvisande av medel för anställande
å extra stat av en fyringenjör i lönegraden B 26, en byråingenjör
i lönegraden B 24 och en verkmästare i lönegraden B 21.
Till stöd härför anför styrelsen följande:
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
»Jämlikt den för styrelsen gällande instruktion åligger styrelsen
bland annat att vaka över att lotsverket tillhörande inrättningar och an- 30 augusti
stalter av alla slag behörigen vidmakthållas. Dessa inrättningar och an- 192g.
stalter äro av skiftande natur men kunna sammanföras till i huvudsak
tre grupper, nämligen byggnader, apparater och maskinerier samt flytande
materiel. Bland byggnaderna märkas: fyrbyggnader, mistsignalhus,
bostads- och ekonomihus för lots- och fyrplatser, byggnader för varv
och gasstation, hamnar och bryggor; bland apparaterna och maskinerierna:
fyrapparater, mistsignalapparater, motorer, äng- och elektriska maskinerier
samt livräddningsapparater; och bland den flytande materielen:
tjänstefartyg, fyrskepp, motorbåtar, lys- och ljudbojar.
Vad särskilt angår apparaterna och maskinerierna är att taga i betraktande
den fortgående utvecklingen på detta område i syfte att förbättra
säkerhetsanordningarna för sjöfarten, varigenom dessa apparater
och maskinerier kommit att kräva allt större matt av tillsyn och omvårdnad.
De apparater och maskinerier, vilka äro hänförliga till en del
av de här ovan uppräknade grupperna, hava under årens lopp även ökat
i antal, vilket åskådliggöres genom följande sammanställning:
Fyrar
Mistsignal- stationer å
fyrar
Fyrskepp 1
Lysbojar och
ljudbojar
1900.........................................
285
35
19
24
därav 3 i resen-
1914 ...............................
45
22
79
därav 4 i resen-
1929 .........................................
461
47
25
103
därav 5 i reserv
Den ordinarie tekniska personal, som styrelsen nu har till sitt förfogande
för vården av berörda inrättningar och anstalter ävensom för
verkställandet av nybyggnader och för biträde vid nyanskaffningar, utgöres
av, förutom ö verf yringenjören, som är chef för fyr ingenjör kontoret
och tillika ledamot av lotsstyrelsen, två fyr ingenjörer, två verkmästare
och en materialförvaltare, vilken sistnämnde dels handhar vården
av lotsverkets huvudförråd, dels leder arbetet vid lotsverkets varv och
reparationsverkstad vid Rosenvik å Kungl. Djurgården. De båda fyringenjörerna
och verkmästarna handhava skötseln av byggnads- och maskinarbetena
ute i distrikten och hava arbetet sinsemellan uppdelat på
så sätt, att en fyringenjör med hjälp av en verkmästare med maskinutbildning
svarar för maskinanläggningarna och apparatutrustningen och
en fyringenjör jämte den andre verkmästaren, som är utbildad i byggnadsfacket,
svarar för lotsverkets byggnader. Till den sistnämnde ingenjörens
arbetsområde hör sålunda utredningar rörande byggande å land
och i vatten och övervakande av utförandet av byggnadsarbetena ute i distrikten.
Honom åligger dessutom redigeringen av fyrlistan, en publikation
på över 500 sidor med en myckenhet tabelltryck, vilken utkommer
vartannat år. De år fyrlistan icke utkommer i sin helhet utgives ett
supplement, även detta av ansenlig omfattning. Enbart arbetet med fyrlistan,
då detsamma vartannat år återkommer, tager en tid av cirka två
månader i anspråk.
1 Samtliga fyrskepp äro även mistsignalstationer.
12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
Den förstnämnde ingenjören har på sin lott arbeten rörande bland annat
fyrapparater, mistmaskinerier och radioanläggningar och bär dessutom
sig anförtrodd den synnerligen arbetskrävande tillsynen å den flytande
materielen. Såsom av ovanstående uppgifter framgår, har antalet
av såväl fyr apparater och mistmaskinerier som fyrskepp samt lysbojar
och ljudbojar ökat högst avsevärt under de senaste 30 åren. Hedan
härigenom har arbetsbördan för denne ingenjör ökats betydligt, men vad
som i än större grad bidragit häitill är den förändrade karaktären av
ifrågavarande inrättningar och anstalter. Medan sålunda för 15 å 20 år
sedan mistsignalapparaterna till icke ringa del utgjordes av mistlurar,
som drevos med handkraft, simier för ånga, kanoner och klockor, hava
under nämnda år, jämte det att apparaterna ändrats, icke mindre än omkring
20 nya större motormaskinerier för drivandet av apparaterna anskaffats
för mistsignalstationerna i land. På fyrskeppen hava motsvarande
ändringar och anskaffningar skett. Antalet av under berörda tid
nytillkomna större mistmaskinerier utgör på fyrskepp 13. Intill år 1911
hade utgivits omkring 430,000 kronor för anskaffning och ändringsarbeten
å mistapparater och maskinerier å landfyrar, och år 1928 hade summan
stigit till 775,000 kronor, däri icke äro inräknade kostnaderna för
reparationer. För tillsynen av arbeten ute i distrikten nödgas den fyringenjör,
som har byggnaderna på sin lott, att årligen tillbringa största
delen av tiden april—oktober på resor, varför endast omkring tre och en
halv månader av året av vederbörande kunna — under förutsättning att
semester skall få åtnjutas — ägnas åt arbetet på tjänsterummet. Den
andre ingenjören använder i genomsnitt cirka 140 dagar örn året till resor,
men hans resor falla icke inom en viss period utan fördela sig någorlunda
jämnt på årets alla månader. Dessa resor äro icke sällan mycket
kortvariga och taga stundom endast ett par dagar i anspråk. Härigenom
blir emellertid arbetstiden synnerligen splittrad. I allmänhet kan icke
sammanhängande tid av mera avsevärd längd påräknas för arbetet å tjänsterummet.
Oftast stå därför erdast några få dagar i följd till förfogande
för detta arbete. Därvid upptages tiden till största delen med
handläggning av löpande ärenden.
Då fyringenjörerna sålunda nödgas tillbringa en så avsevärd tid på
resor, kan endast föga tid användas för det egentliga byråarbetet, som
emellertid utgör en mycket viktig del av ingenjörernas verksamhet, Dit
hör sålunda uppgörandet av förslag till reparation, komplettering och
nyanskaffning av materiel, vilka arbeten kräva vidlyftiga såväl konstruktions-
och ritningsarbeten som beräkningar, yttranden i anledning
av förslag till säkerhetsanstalter, vilka inkomma från myndigheter, korporationer
och enskilda och vilka mången gång jämväl fordra omfattande
utredningsarbete, införande i olika liggare av erforderliga uppgifter,
en vidlyftig medelsredovisning etc. Särskilt menligt torde det få anses,
att så föga tid kan anslås till det viktiga och ansvarsfulla arbetet med
uppgörande av förslag till reparations- och underhållsarbeten å materielen.
På grund av den knappa tillgången på kompetent personal måste
det understundom inträffa, att styrelsen icke är i tillfälle att med sådan
säkerhet styrelsen anser önskvärd kunna bedöma riktigheten av gjorda
beräkningar och dylikt.
De svårigheter, lotsstyrelsen pa grund av otillräcklig teknisk personal
under senare tid haft att kämpa med, hava med åren blivit allt större
och måste alltjämt ökas på grund av den hastiga utvecklingen inom fyrteknikens
område. Från sjöfartens sida resas ständigt nya anspråk på
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
13
ökat antal säkerhetsanstalter oell på förbättring av redan befintliga.
Lotsstyrelsen Ilar i den mån det varit möjligt sekt att tillmötesgå dessa
i allmänhet väl berättigade önskemål, men då åtskilliga av beronia arbeten
fordra specialstudier och ett omfattande utredningsarbete, martill
styrelsens fyringenjörer sakna tid, hava icke sällan viktiga uppgifter
fått anstå och i och för sig behövliga arbeten måst eftersättas.
Utom den sålunda berörda ökningen uti byråarbetet, som i torni av
ökat utredningsarbete rörande förbättring och modernisering av redan
befintlig materiel automatiskt inträder med den raska utvecklingen pa
det tekniska området, har denna utveckling skapat helt nya arbetsområden,
såsom exempelvis ortsbestämning medelst, radio. _
Det livliga internationella tankeutbyte på skilda områden, som ar en
för de senaste åren karakteristisk företeelse, har även för styrelsen medfört
ökat arbete, i det att styrelsen allt emellanåt får fran myndigheter
i olika länder mottaga förfrågningar- i skilda ämnen inom fyrvasendet,
för vilkas besvarande icke sällan fordras vidlyftiga och tidsödande ut
Den
sålunda alltjämt växande omfattningen av byråarbetet har ökat
överfyringenjörens och fyringenjörernas arbetsbörda till den grad, att
den hotar bliva dem övermäktig. Därest icke viktiga och för sjöfartens
säkerhet nödvändiga arbeten skola eftersättas, synes det oundgängligen
nödigt, att styrelsens tekniska personal utökas. För det krävande byraarbetet
finner lotsstyrelsen ytterligare en fyringenjör behöva anställas.
På honom skulle överflyttas vissa uppgifter, som nu åvila de båda fyringenjörerna.
Åt honom skulle vidare anförtros utrednings- och konstruktionsarbete
rörande förbättring och modernisering av maskinella anordningar,
särskilt handläggning av radioärenden, undersökningar rörande
fyrapparater och ljuskällor, redigeringen av fyrlistan. Ytterligare skulle
han biträda överfyringenjören med sådana uppgifter, som falla inom det
internationella samarbetet. Då denne ingenjör skulle lia sin verksamhet
förlagd huvudsakligen inom styrelsen och hans tid endast, i obetydlig
grad skulle komma att upptagas av resor, torde han lämpligen vid behov
kunna anlitas såsom vikarie för överfyringenjören. Under nuvarande
förhållanden, då fyringenjörernas egen arbetsbörda endast sällan
medgiver vikariat å överfyringenjörens befattning, saknar överfyringenjören
tillfälle att i den utsträckning, som vore önskligt, genom resor personligen
tillse anstalterna i distrikten eller där pågående arbeten. Att
överfyringenjören, vilkens tid är så gott som uteslutande upptagen av
arbetet på ämbetsrummet, på grund av bristande tid endast sällar, kan
förskaffa sig en på egen iakttagelse grundad kännedom örn förhållandena
på ena eller andra platsen, varigenom möjligheten att själv framkomma
med uppslag till förbättring av säkerhetsanstalterna begränsas
högst betydligt, innebär även en mycket allvarlig olägenhet, som det är
av vikt att avhjälpa.
Det byråarbete, som med nu föreslagen anordning skulle komma att
åvila de två andra fyringenjörerna, bleve, för den ene vården av fartygs-
och båtmaterielen, lys- och ljudbojarna, mistsignalapparaterna, såväl
i land som å fyrskeppen, och för den andre byggnadsarbeten, såväl å
land som i vatten, av vilka särskilt de sistnämnda fordra omsorgsfulla
och vidlyftiga utredningar.
För att i någon mån avhjälpa de mest trängande behoven har styrelsen
sett sig nödsakad att anlita främmande arbetshjälp i viss utsträckning.
Då vården örn lotsverkets dyrbara och talrika fartyg och båtar
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.13.
löpt elen största risken att eftersättas, Ilar det varit naturligt, att i första
hand den ingenjör, sorn har denna materiel sig anförtrodd, vid oundgängligt
behov erhöll erforderlig hjälp. För uppgörandet av sådana ritningar
och konstruktioner samt för utförande av sådana utredningar
ävensom för verkställandet av sådana besiktningar av apparater, som
icke under några förhållanden kunnat medhinnas av de ordinarie arbetskrafterna,
har styrelsen under en följd av år — sedan 1921 — formellt
såsom tillfällig hjälp men i realiteten såsom konstant sådan nödgats anförtro
vissa uppdrag åt en skeppsbyggeritekniskt utbildad, från Tekniska
högskolan utgången ingenjör; och har ersättning till honom utgått från
de olika anslag å omkostnadsstaten eller från anslaget till säkerhetsanstalter
för sjöfarten, som i varje särskilt fall närmast kommit ifråga.
Behovet av denna arbetshjälp har såsom ovan anförts visat sig vara av
stadigvarande natur och kommer icke att försvinna, även örn den tekniska
personalen utökas med den r>van ifrågasatta ingenjören. Syftet
med nämnda anordning är nämligen — på sätt framgår av vad styrelsen
ovan anfört — att bereda de nuvarande ingenjörerna möjlighet att
envar inom sitt område ägna sig huvudsakligen åt viktigare uppgifter,
vilka nu på grund av bristande tid i betänklig mån måste eftersättas.
Den nu ifrågavarande ingenjören skulle emellertid — i likhet med vad
hittills varit fallet — biträda fartygsingenjören med utarbetande av förslag
till nödiga arbeten, med besiktningar etc. Då behovet av denna arbetskraft
alltså synes bliva för framtiden bestående, förmenar styrelsen,
att en särskild befattning i stället bör inrättas. Beträffande avlöningsförmånerna
till den nye befattningshavaren får lotsstyrelsen till en början
erinra, att byråingenjör vid kommunikationsverken är placerad i
26:e lönegraden enligt det för dessa verk gällande avlöningsreglemente,
vilken lönegrad motsvarar B 26 i avlöningsreglementet för statsdepartementen
m. fl. verk, medan byråingenjör i dessa senare verk är placerad
i lönegrad B 21, till vilken jämväl lotsstyrelsen verkmästare blivit hänförda.
Då emellertid självständigt arbete av ansvarsfull natur i icke
obetydlig utsträckning kommer att åvila den nye befattningshavaren,
måste placering i lönegrad B 21 anses för låg.
Då å andra sidan styrelsens fyringenjörer hänföras till lönegraden B
26 och den nye befattningshavaren med hänsyn till arten av arbetet icke
synes böra jämställas med dessa, torde icke heller denna lönegrad böra
ifrågakomma. Styrelsen har därför stannat vid att föreslå placering av
(leii nye befattningshavaren i lönegrad B 24, vilken placering synes lotsstyrelsen
väl avvägd med hänsyn till den kompetens och det arbete, som
kommer att fordras av Inrättningens innehavare.
I detta sammanhang får styrelsen till behandling upptaga ännu en
fråga av stor vikt och betydelse. Lotsverkets dyrbara maskiner och apparater
fordra noggrann och påpasslig tillsyn och vård av personalen
på de olika platserna. Den snabba utvecklingen på det tekniska området,
vilken medfört ständiga förbättringar uti den maskinella utrustningen,
kräver en icke ringa teknisk kunskap hos den, som har att sköta densamma.
Då personalen å de olika, vitt spridda och oftast avlägset belägna
platserna i allmänhet icke kan vara speciellt inaskinutbildad, besitter
densamma icke alltid ingående kunskap rörande konstruktioner av
och verkningssättet hos de invecklade maskinerierna. Styrelsen har vid
åtskilliga tillfällen kunnat iakttaga, att såväl en alltför hastig förslitning
som inträffade maskinhaverier varit möjliga att undvika, därest personalen
i tid erhållit en mera ingående instruktion rörande maskinerierna,
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233. 15
än vad som kunnat ske. Med den stora arbetsbörda, som nu åvilar styrelsens
tekniska tjänstemän, sakna dessa tid att regelbundet inspektera
platserna och instruera personalen i skötseln av maskinerierna. I allmänhet
får vederbörande tjänsteman begagna tillfället, då inträffade skador
göra lians närvaro på en plats nödvändig eller då han eljest för övervakande
av vissa bestämda arbeten besöker platsen, att, i den mån tiden
medgiver, meddela råd och anvisningar rörande vården av maskinmaterielen.
Under nu rådande förhållanden måste emellertid sådan undervisning
bliva både knapphändig och sporadisk. Det har därför länge
hos styrelsen varit ett starkt önskemål att kunna åstadkomma en kontinuerlig
övervakning av den maskinella materielen och en ständigt återkommande
teknisk inspektion. Genom en sådan anordning skulle helt
visst, på sätt styrelsen ovan anfört, mycken onödig förslitning av och
åtskilliga skador å maskinmaterielen undvikas, varigenom en icke ringa
besparing för statsverket skulle vinnas. Då emellertid, som ovan nämnts,
en dylik övervakande verksamhet icke låter sig genomföra med styrelsens
nu tillgängliga tekniska personal, erfordras för omförmälda verksamhet
en särskild tjänsteman hos styrelsen. Denne bör lämpligen äga
fullständig verkmästarutbildning inom såväl det mekaniska som skeppsbyggerifacket.
Honom skulle nämligen åligga dels att enligt en på förhand
uppgjord plan företaga resor till samtliga fyrplatser och fyrskepp,
varigenom en regelbundet återkommande inspektion av maskiner och apparater
kunde vinnas och möjlighet beredas att oftare än vad nu kan
ske instruera personalen i skötseln av desamma, något som särskilt vore
av betydelse, då ombyte av personal ägt rum och den nye befattningshavaren
blivit hänvisad att sköta maskinerier av för honom ny konstruktion,
dels att biträda fartygsingenjören med tillsyn å fartyg och motorkuttrar
samt med mindre maktpåliggande arbeten, såsom besiktningar
av enklare reparations- och byggnadsarbeten, införande i liggare av erforderliga
uppgifter samt handhavande av ritningar m. m.
Lotsstyrelsen har med hänsyn till pågående utredning av personalbehovet
vid statens verk och inrättningar ansett sig hittills vara förhindrad
göra framställning örn ökande av styrelsens tekniska, på ordinarie
stat uppförda personal. De allvarliga olägenheter i skilda hänseenden,
som de nuvarande förhållandena — enligt vad lotsstyrelsen här ovan
närmare utvecklat — innebära för styrelsen i utövningen av dess ämbetsbefattning,
torde emellertid icke kunna avlägsnas utan en ökning av
antalet tekniska befattningshavare hos styrelsen. Styrelsen anser sig
visserligen i avvaktan på företagandet av nyssberörda utredning icke
heller nu böra föreslå uppförande å ordinarie stat av nya befattningar
hos styrelsen. Men då behovet av utökning av den tekniska personalen
är så trängande, att styrelsen anser sig icke kunna till den ovissa tidpunkt,
då nämnda utredning kan för styrelsens vidkommande vara slutförd,
undanskjuta reglering av frågan örn erforderlig teknisk personal
hos styrelsen, utan tvärtom förmenar, att det för ett behörigt fullgörande
av styrelsens ämbetsutövning, i vad densamma beröres av nämnda
fråga, är oundgängligen nödvändigt, att frågan i avvaktan på en kommande
slutlig lösning redan nu åtminstone provisoriskt regleras, får lotsstyrelsen
under åberopande av vad styrelsen sålunda anfört föreslå, att
tillsvidare må å extra stat uppföras:
en fyringenjörsbefattning i lönegraden I? ‘26 (25 löneklassen)
en byråingenjörsbefattning » » B 24 (23 » ) samt
en verkmästarbefattning » » B 21 (20 » ).
Den ekonomisakkunniges
betänkande
den
27 januari
1930.
Lotsstyrelsen
ämbetsbefatt
ning.
16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
För detta ändamål skulle erfordras ett anslag å (8,124 -f- 7,212 + 6,048)
21,384 kronor, vilket anslag, med hänsyn därtill att blivande innehavare
av befattningarna i fråga kunna befinnas berättigade till uppflyttning
i högre löneklass, bör givas förslagsanslags natur, varjämte anslaget synes
böra avrundas till jämnt hundratal kronor eller till 21,400 kronor.»
Jag övergår nu att behandla det föreliggande omorganisationsförslaget.
Efter att hava lämnat den ovan av mig återgivna redogörelsen rörande
lotsstyrelsen ämbetsbefattning och nuvarande organisation m. m. ingår
den sakkunnige i sitt ovannämnda betänkande till en början på frågan
om lotsstyrelsens framtida ämbetsbefattning.
I avseende härå anför den sakkunnige följande:
»På sätt framgår av de ovan återgivna stadgandena i instruktionen
för lotsverket angående lotsstyrelsens förhållande till sjökarteverket, erbjuda
dessa båda myndigheters verksamhetsområden många beröringspunkter.
Tidskriften ''Underrättelser för sjöfarande’ redigerades och utgavs
tidigare av lotsstyrelsen, men bestyret härmed överflyttades genom
beslut vid 1920 års riksdag till sjökarteverket. I detta sammanhang må
ock erinras, att departementalkommitterade på sin tid föreslogo, att sjökarteverket
skulle inordnas under handelsdepartementet och därvid direkt
anknytas till lotsstyrelsen.
Frågan örn sjökarteverkets ställning inom statsförvaltningen har även
under den senaste tiden varit föremål för övervägande. Enligt Kungl.
Maj :ts den 13 januari 1928 givna bemyndigande tillkallades av dåvarande
chefen för försvarsdepartementet särskilda utredningsmän för att
biträda med utredning rörande planläggningen av sjökarteverkets framtida
arbete ävensom i fråga örn verkets organisation och ställning till
statsförvaltningen i övrigt. Dessa utredningsmän avgåvo den 21 juni
1928 betänkande och föreslogo därvid, jämte vissa förändringar i fråga
om sjökarteverkets arbetsuppgifter, att verket skulle ställas under ledning
av en särskild styrelse. I vissa av de yttranden, som i anledning av
remisser avgåvos över förslaget, framkommo emellertid yrkanden, att
sjökarteverket skulle inordnas i lotsstyrelsen såsom en avdelning av denna.
Vid anmälan av frågan örn anslag till sjökarteverket i statsverkspropositionen
till 1929 års riksdag omnämnde chefen för försvarsdepartementet
utredningsmännens förslag och anförde därvid, bland annat, att
det syntes honom vara lämpligt och ändamålsenligt, att den sedan flera
år på. dagordningen stående frågan örn sjökarteverkets verksamhet och
organisation, innan den företoges till slutlig prövning, gjordes till föremål
för utredning av en för verket särskilt tillsatt styrelse med i huvudsak
de åligganden, som utredningsmännen föreslagit. Genom en dylik
anordning syntes de bästa förutsättningar skapas för att man beträffande^
detta spörsmål skulle nå fram till ett resultat, varigenom samtliga
av frågans avgörande berörda parters intressen bleve i vederbörlig grad
tillgodosedda. Departementschefen funne sig därför böra förorda tillsätta
det tills vidare av en särskild styrelse för sjökarteverket. En dylik
styrelse har ock sedermera blivit tillsatt och har trätt i verksamhet från
och med den 1 juli 1929. I styrelsen ingår även en representant för lotsverket.
Om salunda frågan örn lotsstyrelsens förhållande till sjökarteverket
icke ännu kan anses slutligt avgjord, föreligger jämväl i ett annat av
-
17
Kungl. Martts proposition Nr 233.
seende för närvarande ovisshet angående lotsstyrelsens framtida arbetsuppgifter.
Enligt Kungl. Maurts bemyndigande den 2 mars 1928 tillkallade
dåvarande chefen för handelsdepartementet särskilda sakkunniga
för överarbetning i såväl sakligt som formellt hänseende av gällande förordning
angående lotsverket och därmed sammanhängande författningar
och föreskrifter. Ifrågavarande sakkunniga hava ännu icke avgivit betänkande
i ämnet, och det har följaktligen icke varit möjligt att nu avgöra,
i vilken mån de sakkunnigas förslag kan komma att påverka lotsstyrelsens
ämbetsbefattning. Även i nu berörda hänseende har det alltså
varit nödvändigt att vid den nu verkställda granskningen av lotsstyrelsens
organisation utgå från styrelsens nuvarande arbetsuppgifter.
Genom lotsverkets försorg har den s. k. issignaltjänsten hittills handhafts.
Från och med den 1 juli 1929 har emellertid detta bestyr, såvitt
angår kusten vid Östersjön och Bottniska viken, överflyttats till meteorologisk-hydrografiska
anstalten, varvid dock förutsatts, att lots- och fyrstatens
personal skall alltjämt liksom hittills tagas i anspråk för den
rapportföring, varpå issignaltjänsten grundar sig. I ett den 14 januari
1930 avgivet utlåtande hava de båda ämbetsverken föreslagit, att issignaltjänsten
för kusten i dess helhet måtte överflyttas till meteorologiskhydrografiska
anstalten från och med den 1 juli 1930. För lotsstyrelsens
del torde emellertid en dylik åtgärd icke i nämnvärd grad påverka arbetsmängden.
»
Vad härefter angår lotsstyrelsens organisation har den sakkunnige uttalat
sig på följande sätt:
»Av de förut lämnade, efter arbetsordningen återgivna uppgifterna
angående fördelningen av ärendena mellan styrelsens olika avdelningar
framgår, att kanslibyråns arbetsuppgifter till mycket väsentlig del äro
av kameral natur. Administrativa frågor handläggas till betydande antal
även å de övriga avdelningarna av styrelsen. Särskilt att märka är,
att personalärenden beträffande den styrelsen underlydande lots- och
fyrstaten i huvudsak hava hänförts till lotsbyrån, som härigenom i ej
ringa mån fått karaktären av en personalbyrå. Vid sidan av dessa mera
administrativa göromål har lotsbyrån att svara för en mängd viktiga
tekniska angelägenheter. Till lotsbyråns handläggning höra nämligen
tekniska (och nautiska) ärenden rörande den flytande materielen, såsom
angående fyrskepp och andra fartyg eller båtar, med undantag dock av
frågor rörande anordningar för fyrbelysning och mistsignalering, ävensom
ärenden angående hojar och prickar med förankringsmateriel. Övriga
tekniska ärenden, i huvudsak berörande byggnader och fast materiel
(frånsett fasta prickar) ävensom apparater och maskiner för fyrbelysning
och mistsignalering, tillhöra fyringenjörkontoret. På överfyringenjörens
föredragning ankomma emellertid dessutom vissa över
vägande administrativa frågor, såsom ärenden rörande klassificering av
fyrar (för löneregleringsändamål) samt angående lotsverkets bostäder;
till fyringenjörkontoret hör även lotsstyrelsens blankettförråd.
Ben sålunda tillämpade ärendesfördelningen synes kunna lämna rum
för vissa anmärkningar. Indelningen medför bland annat, att viss teknisk
personal, ehuru lydande under en avdelning, dock till väsentlig del
har sin tjänstgöring förlagd till en annan avdelning. Det förefaller, som
örn en mera rationell ordning skulle kunna ernås, örn administrativa göromål
och tekniska frågor i större utsträckning skildes åt. Vid den ut
11
i hany till riksdagens protokoll WHO. 1 saini. 196 höft. (Nr 239.) 2
Lotsstyrelsen*
organisation.
Byrå-indel
ningen.
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
Lotsverkets
byggnadsarbeten
m. m.
Diarieföringen
m. m.
redning, som nu ägt rum, har det emellertid förefallit lämpligast, att
den bestående byråindelningen lämnades i huvudsak orubbad. Innan
frågan örn sjökarteverkets inordnande i lotsstyrelsen vunnit en slutgiltig
lödning i ena eller andra riktningen, synes det knappast böra ifrågakomma
att vidtaga några mera genomgripande förändringar i den hävdvunna
uppdelningen av arbetet mellan de olika avdelningarna i lotsstyrelsen.
Detta utesluter dock icke, att smärre jämkningar kunna befinnas önskvärda
och redan nu böra genomföras. Särskilt synes det kunna ifrågasättas
att överflytta vissa administrativa frågor från fyringenjörkontoret
till kanslibyrån, varigenom någon lättnad i arbetsmängden å förstnämnda
avdelning skulle kunna vinnas. Detta synes så mycket mera
angeläget, som lotsstyrelsen nu begärt en avsevärd utvidgning av personalen
å sagda avdelning. I anslutning till vad sålunda anförts föreslås
därför, att adminstrativa ärenden rörande tjänstebostäder för personalen
vid lots- och fyrstaten samt frågor rörande blankettförrådet överflyttas
från fyringenjörkontoret till kanslibyrån.
För lots- och fyrväsendets behov verkställes varje år ett betydande
antal byggnads- och reparationsarbeten. En mycket väsentlig del av
dessa utföres under ledning av styrelsens egen tekniska personal — fyr
ingenjörer eller verkmästare — med anlitande av för ändamålet anställda
arbetare. 1 vissa fall uppdrages åt vederbörande lotskapten att vidtaga
anstalter för arbetets utförande. Entreprenad torde förekomma i
relativt obetydlig utsträckning.
Säkerligen måste man alltid räkna med att det skall vara erforderligt
att i stor omfattning utföra byggnads- och reparationsarbeten under verkets
egen ledning, då åtskilliga företag av denna natur kräva speciell
sakkunskap och då vidare ej så sällan arbetena äro förlagda till avlägsna
och svårtillgängliga trakter. Men å andra sidan synes det böra framhållas,
att arbetena torde böra upplåtas på entreprenad i alla sådana
fall, då ett dylikt förfarande lämnar ett ur teknisk synpunkt tillfredsställande
resultat och ställer sig ekonomiskt fördelaktigare. Det torde
även kunna ifrågasättas, huruvida icke uppdrag åt lotskaptenerna att
draga försorg örn en del mindre arbeten skulle kunna lämnas i något ökad
omfattning.
Vad diarieför ingen i lotsstyrelsen angår, är denna sammanförd till
registratorskontoret. Registratorn för, gemensamt för hela verket, ett
diarium över inkommande ärenden och en förteckning över utgående
expeditioner, bådadera försedda med register. På de särskilda avdelningarna
i styrelsen föras däremot icke några diarier. Dubbelföring förekommer
följaktligen icke. Emellertid synes det kunna ifrågasättas att
uppdela diarieföringen, så att ett särskilt diarium föres för varje avdelning.
Det förefaller, som örn detta borde vara till fördel för arbetet, då
härigenom möjlighet vunnes för de olika avdelningarnas personal att
utan omgång erhålla överblick över de till varje avdelning hörande ärendenas
handläggning. En anordning av antydd innebörd utesluter helt
naturligt icke, att de skilda diarierna gemensamt för hela verket föras
på registratorskontoret. Det torde vidare kunna sättas i fråga, huruvida
de utgående expeditionerna behöva registreras, eller i varje fall, örn
detta behöver ske så utförligt oell fullständigt som nu.
På olika avdelningar i styrelsen och särskilt å lotsbyrån föras åtskilliga
liggare och matriklar. Hittills hava dessa som regel förts i fasta
19
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
böcker, men på senaste tiden har man börjat övergå till kortsystem.
Denna utveckling torde böra i möjligaste mån fullföljas.
Beträffande härefter personalbehovet och organisationen å styrelsens
olika avdelningar må anföras följande.
Vad till en början angår sekreter artjönsten, åligger det enligt instruktionen
sekreteraren, vilken tillika är lotsstyrelsens ombudsman, huvudsakligen
att
ansvara ej mindre för uppsättandet av alla av styrelsen beslutade
utlåtanden, cirkulär och andra expeditioner, till vilka koncept icke avlämnas
av ledamot eller kamreraren, än även för att utgående expeditioner
varda behörigen avsända eller till vederbörande utlämnade;
att föra protokoll, när sådant i styrelsen förekommer;
att bevaka lotsverkets rätt och föra dess talan i alla mål, som till hans
åtgärd av styrelsen överlämnas;
att å säkert ställe förvara de åtkomst- och övriga handlingar, på vilka
lotsverkets ägande- eller dispositionsrätt till jordtomter och lägenheter
m. m. grundar sig;
att hålla ordentliga förteckningar över äganderätts- och säkerhetshandlingar
ävensom kontrakt samt tillse, att förnyelse av sådana handlingar
sker inom laga tid;
att i lots jorde boken anteckna skeende förändringar;
att avgiva yttranden i de rättsfrågor, som av styrelsen hänskjutas till
hans utlåtande; samt
att föra matrikeln över styrelsens ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare.
Såsom härav framgår, har sekreteraren, ehuru tillhörande kanslibyrån,
skyldighet att biträda med uppsättningsgöromål för samtliga byråer
samt att ansvara för expeditionen av utgående skrivelser för hela
styrelsen. Vad uppsättningsarbetet beträffar, torde emellertid detta under
nuvarande förhållanden till övervägande del vara begränsat till
ärenden å kanslibyrån.
En omläggning synes böra ske med avseende å sekreterarens arbetsuppgifter.
De expeditionsgöromål, som nu åvila sekreteraren, synas
lämpligen kunna utföras av registratorn med hjälp av kanslibiträdet
eller annan befattningshavare i biträdesgrad. Härigenom bör sekreteraren
bliva i tillfälle att i större utsträckning ägna sig åt mera kvalificerat
uppsättningsarbete. För dylikt arbete synes han böra tagas i
anspråk ej endast å kanslibyrån utan även, i mån av behov, å övriga
avdelningar. Han bör dessutom kunna lämna kanslibyråchefen biträde
vid utredningen av mera omfattande ärenden.
Ehuru någon föredragningsskyldighet icke förekommer för sekreteraren,
lärer tjänstens placering i 26:e lönegraden vara motiverad särskilt
med hänsyn till de ombudsmannagöromål, som äro förenade med
densamma och för vilka tidigare särskilt arvode utgått.
Kamreraren har enligt instruktionen till huvudsakligt åliggande
att svara för att inkomster och utgifter uppdebiteras eller anordnas å
vederbörliga titlar samt att bibok till lotsstyrelsens huvudbok med noggrannhet
föres i enlighet med fastställt formulär;
att föra räkning med Sveriges riksbank;
att vaka över föreskrivna innehållningar av pensions- och gratialavgifter
samt över upprättande av erforderliga uppgifter för pensioneringen;
-
Personalorganisationen
å
de särskilda
avdelningarna.
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
att uppgöra den för statsrevisionen avsedda årliga berättelsen nied
tillhörande sammandrag;
att kontrollera alla uppgifter angående de till statsverket inflytande
lotspenningarna;
att granska förskottsrekvisitioner av medel samt göra framställningar
örn anordnande av förskott oell sådana ersättningar, som skola på
vissa tider utan föregående rekvisition utbetalas;
att upprätta föredragningslista över mål rörande utbetalning av
penningar;
att annotera de kvittenser å influtna medel, som av kassören utfärdas;
att uppsätta styrelsens resolutioner i anmärkningsmål;
att i enlighet med fastställt formulär upprätta styrelsens huvudbok
och ingiva densamma till styrelsen inom tid, som är eller varder bestämd;
samt
att för styrelsens årliga ämbetsberättelse upprätta tabeller rörande
styrelsens medelsförvaltning.
De löpande göromål, som sålunda ålagts kamreraren, synas icke vara
av den omfattning, att de kunna helt utfylla dennes arbetstid. Enligt
inhämtad upplysning pågår emellertid inom lotsstyrelsen utredning angående
vissa omläggningar av kassarörelsen och bokföringen, vilka
skulle medföra utökning av arbetsuppgifterna för kamreraren. Sålunda
lärer avsikten vara att låta genom styrelsens kassa verkställa de utbetalningar,
som för närvarande ombesörjas av materialförvaltaren.
Jämväl den kassarörelse, som handhaves av fyringenjörerna och verkmästarna
för arbeten, stående under deras ledning, torde åtminstone i
viss omfattning kunna övertagas av huvudkassan. Å lotsbyrån och fyringenjörkontoret
föras för närvarande vissa översikter rörande kostnaderna
för verkställda arbeten och dylikt. Inom styrelsen har övervägts
frågan, huruvida icke förandet av dessa översikter borde uppdragas åt
kamreraren och i sammanhang därmed en mera genomförd och fullständig
statistisk bokföring åvägabringas.
Därest i enlighet med vad i det föregående blivit föreslaget frågor angående
tjänstebostäder åt personalen vid lots- och fyrstaten överflyttas
till kanslibyrån, torde handläggningen och föredragningen av dylika
ärenden kunna övertagas av kamreraren.
Härutöver synes kamreraren lämpligen kunna tagas i anspråk för revisionsarbete.
Åt kamreraren torde sålunda böra uppdragas att verkställa
revision beträffande någon del av lokalförvaltningarnas räkenskaper.
Genomföras nu berörda omläggningar, torde en så avsevärd utvidgning
av kamrerarens arbetsuppgifter bliva följden, att det synes väl försvarat
att bibehålla den ifrågavarande befattningen med oförändrad löneställning.
Kassören och bokhållarens åligganden äro i arbetsordningen bestämda
sålunda:
att mottaga och på statsverkets giroräkning i riksbanken för lotsstyrelsens
räkning insätta de medel, som till styrelsen inflyta;
att varje söckendag till statskontoret insända specifik uppgift å alla
under nästföregående söckendag av riksbankens huvudkontor anmälda,
för lotsstyrelsen räkning verkställda insättningar å statsverkets giro
räkning;
21
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
att verkställa utbetalningar i enlighet med gällande föreskrifter angående
lotsstyrelsen kassarörelse;
att hos styrelsen anmäla, örn kvitto å avsända penningar eller underrättelse
örn penningbrevs ankomst icke i behörig tid ingått;
att föra inkomsthok och utgiftsbok för lotsstyrelsens kassa;
att snarast möjligt för varje månad upprätta och senast den 12 i
påföljande månad till styrelsen ingiva kassarapport;
att ansvara för verifikationsliandlingarnas behöriga förvarande ävensom
ombesörja, att riksbankens attester om verkställda utbetalningar
samt postverkets inlämningsbevis rörande rekommenderade brev och
postanvisningar biläggas anordningshandlingarna;
att å söckendagen näst efter den, då check å statsverkets giroräkning
utfärdats, till statskontoret och till riksbankens huvudkontor insända
uppgift örn checkens nummer och belopp;
att med utgiftsjournalen jämföra de från statskontoret ankomna uppgifterna
örn inlösta checker och tillse, vilka checker utelöpa, samt att,
då anledning därtill förefinnes, giva vederbörande anmaning att förete
checken till inlösen;
att föra liggare över influtna lotspenningar;
att föra liggare över tjänstinnehavares vid lotsstyrelsen samt vid
lots- och fyrstaten pensionsunderlag och därå belöpande årsavgifter;
att meddela föreskrivna uppgifter till upplysning och ledning vid taxeringar;
samt
att biträda vid övriga förekommande kamerala göromål i den mån
sådant, utan eftersättande av ovan angivna skyldigheter, kan äga rum.
På sätt den förut lämnade redogörelsen utvisar har förslag tidigare
framkommit om indragning av kassörstjänsten. Detta förslag synes höra
genomföras. De arbetsuppgifter, som äro förenade med sagda tjänst,
torde kunna under kamrerarens ledning utföras av en befattningshavare
i betydligt lägre tjänsteställning. Visserligen uppnår innehavaren
av kassörstjänsten icke pensionsåldern förrän år 1950, men denna
omständighet synes ej höra utgöra hinder för att låta den föreslagna
förändringen redan nu komma till uttryck i staten för lotsstyrelsen.
Kassörsbefattningen torde därför böra överföras å övergångsstat. Erforderligt
biträde torde böra beredas kamreraren genom att i stället en
kanslibiträdesbefattning, i anslutning till vad 1923 års besparingskommitté
föreslagit, uppföres å den ordinarie staten.
Vad registratorstjänsten beträffar har, i anslutning till hemställan
av generaldirektören Södermark, 1923 års besparingskommitté föreslagit,
att denna tjänst måtte sänkas till kansliskrivargraden. Jämväl lotsstyrelsen
har i sin förut omnämnda skrivelse den 29 augusti 1925 anslutit
sig till den uppfattningen, att registratorsgöromålen i styrelsen
lämpligen kunde handhavas av en kansliskrivare. Emellertid torde böra
erinras, att under senare år registratorstjänsterna i vissa centrala ämbetsverk,
exempelvis statskontoret, generaltullstyrelsen och kommerskollegium,
placerats i 14:e lönegraden. Då även i lotsstyrelsen registratorn
synes böra erhålla denna löneställning, föreslås, att registratorsbefattningen
sänkes från lönegraden 15 21 till lönegraden 15 14. Härvid förutsättes
emellertid, att registrator!!, i enlighet med vad ovan föreslagits,
övertager den befattning med expeditionen av utgående skrivelser, som
hittills ålegat sekreteraren. Därjämte torde registrator!! böra omhänder
-
22 Kungl. Majlis proposition Nr 233.
hava blankettförrådet, som enligt vad i det föregående förordats skulle
överflyttas från fyringenjörkontoret till kanslibyrån.
Av de båda revisorerna bar den ene att verkställa dels förhandsgranskning
av alla inkommande räkningar elier motsvarande handlingar,
vilka kunna föranleda anordningar från lotsstyrelsen, dels revision
beträffande lotskaptenernas, befälhavarens å lotsverkets fartyg
Vega. fyringenjörernas, verkmästarnas och materialförvaltarens redogörelser.
proviantredogörelser från fyrskeppen, vederbörande uppbördsmäns
redogörelser för fartygs- och maskinuppbörderna å lotsverkets
ångfartyg, materialredogörelserna för samtliga fyrar och fyrskepp ävensom
de årligen inkommande uppgifterna å under året kasserade och nytillkomma
inventariepersedlar.
JDen andre revisorn har till huvudsakligt åliggande att handlägga avlöningsärenden.
Han har sålunda att verkställa uträkning av avlöningarna
ej blott till den i styrelsen anställda personalen utan även till
de ordinarie och extra ordinarie tjänstemännen vid lots- och fyrstaten.
Detta arbete bär nämligen centraliserats till lotsstyrelsen. Även utbetalningen
av avlöningarna sker centralt från styrelsen med anlitande av
postgiro. Till extra befattningshavare vid lots- och fyrstaten utbetalas
avlöningarna genom vederbörande lotskapten eller, såvitt angår personal,
anställd å fartyget Vega, av befälhavaren å detta fartyg: utbetalningarna
eftergranskas av revisorn för avlöningsärenden.
Beträffande de båda revisorstjänsterna ifrågasättes icke nu någon förändring.
Den med revisionsarbete sysselsatte revisorn biträdes av den förut
omförmälda, i 6:e lönegraden placerade extra ordinarie tjänstemannen.
Härjämte finnes å kanslibyrån anställd en extra ordinarie tjänsteman
med avlöning enligt 4:e lönegraden (kontorsbiträde), vilken utför skrivgöromål
för hela styrelsens räkning. Från lotsstyrelsen sida bar i
samband med den nu företagna granskningen av personalbehovet under
hand framförts önskemålet, att ordinarie anställning måtte beredas dessa
båda befattningshavare, vilka under en ganska lång följd av år varit
anställda i styrelsen. Mot en dylik anordning synes i oell för sig icke
vara något att erinra, då, såvitt nu kan bedömas, ett stadigvarande behov
av ifrågavarande arbetskrafter torde föreligga och å styrelsens stat
för närvarande icke finnas uppförda mera än två ordinarie biträdesbefattningar
(ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde). Emellertid bar
Kungl. Maj:t den 8 februari 1929, på framställning av 1926 års besparingssakkunniga,
anbefallt 1928 års lönekommitté att taga under övervägande
frågan örn biträdesbefattningarnas inom statsförvaltningen
uppdelning å olika lönegrader och placering å löneskalan. Innan resultatet
av denna utredning föreligger, torde det i allmänhet icke böra ifrågakomma
att inrätta nya ordinarie biträdesbefattningar. Med hänsyn
härtill synes det icke lämpligt att för närvarande tillmötesgå berörda
från lotsstyrelsen sida framförda önskemål.
Vad personalen ä lotsbyrån beträffar har, såsom av den förut lämnade
redogörelsen framgår, vid flera tillfällen av lotsstyrelsen framhållits
angelägenheten av att en ny tjänst måtte inrättas för att bereda
lotsbyråchefen biträde särskilt med uppsättningsarbete. I de ovannämnda
skrivelserna den 28 januari och den 29 augusti 1925 har styrel
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233. 23
sen för sådant ändamål hemställt örn uppförande å styrelsens stat av en
notarietjänst.
Den undersökning, som nu företagits, har synts giva, vid handen, att
behov föreligger av en befattningshavare med tjänstgöring uteslutande å
lotsbyrån. Detta behov har emellertid för närvarande blivit tillgodosett,
i det att från och med den 1 november 1929 en andre amanuens
med heltidstjänstgöring placerats å byrån. Ehuru onekligen vissa skäl
tala för att en ordinarie notariebefattning inrättas för lotsbyråns räkning,
vill det förefalla, som örn man åtminstone tillsvidare skulle kunna
inskränka sig till att, i anslutning till den redan genomförda anordningen,
å byrån anställa en extra ordinarie tjänsteman, vilken har hela
sin tjänstgöring förlagd till byrån.
Vad angår den ifrågavarande extra ordinarie tjänstemannens löneställning,
torde anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. böra beräknas så, att lotsstyrelsen har medel till förfogande
att, örn så anses påkallat, bereda befattningshavaren ifråga
ställning såsom förste amanuens.
Beträffande härefter den till fyringenjörkontoret hörande personalen
åligger det enligt instruktionen fyringenjör huvudsakligen
att i överensstämmelse med överfyringenjörens föreskrifter uppgöra
ritningar och förslag till byggnads- och reparationsarbeten samt maskinella
anordningar;
att såsom arbetschef leda de byggnads-, reparations- och övriga arbeten,
till vilkas utförande han blivit utsedd, och redovisa de medel, vilka
blivit honom för ändamålet anförtrodda;
att vid fyr, som av honom blivit nybyggd, upprätta inventarieförteckning
och överlämna fyren med inventarier till uppbördsmannen;
att verkställa förberedande granskning såväl av redogörelsen för lotsverkets
materialförråd till vinnande av upplysning, örn och i vad man
detsamma erfordrar komplettering, som ock av materialredogörelser för
fyiar och fyrskepp i avseende å hushållningen och formen för uppställningen;
„ . . , , ,
att med den fördelning, som emellan fyrmgenjorerna kan varda bestämd,
i behörigt skick hålla liggare och ritningar över ej mindre alla
lotsverket tillhörande maskinella anordningar med undantag av driftmaskineri
i fartyg och båtar än även lotsverkets byggnader och fasta
sjömärken med undantag av fasta prickar;
att, då fyringenjör beordrats till tjänstgöring i landsorten och vederbörande
lotsbefäl påkallar hans biträde för befintliga säker hetsanstalters
vidmakthållande, lämna sådant biträde under eget ansvar med avseende
å arbetets utförande, så vida icke hinder för utförandet av redan
utav lotsstyrelsen erhållna uppdrag därigenom uppstår; samt
att vid besök å lots- eller fyrplats eller livräddningsstation, tillhörande
lotsverket, göra sig noga underrättad örn apparaternas, maskinernas,
byggnadernas, därvarande materialförråds och lotsverket tillhöriga båtars
beskaffenhet och vård samt för sådant ändamål taga kännedom örn
de anmärkningar, som finnas införda i den på platsen befintliga journal;
låta besörja avhjälpande av smärre bristfälligheter ävensom andra
sådana, vilka icke utan våda kunna uppskjutas, men örn övriga bristfälligheter
göra anmälan till överfyringenjören; före avresan göra anteckningar
i journalen örn verkställda arbeten och lämnade föreskrifter
24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
m. m.; samt efter fullgjort uppdrag avgiva rapport därom till överfyringenjören.
Mellan de båda fyringenjörerna är arbetet uppdelat så, att den ene
fyringenjören, vilken avlagt examen i skeppsbyggeri, har att biträda
chefen för lotsbyrån i ärenden rörande fartyg och båtar och i sådant avseende
huvudsakligen har: att avgiva utlåtanden i de frågor, som till
honom remitteras; att upprätta och avgiva infordrade kostnadsförslag
och ritningar dels till nya fartyg och båtar för lotsverket, dels ock till
reparationsarbeten å befintliga lotsverkets fartyg och båtar jämte därtill
hörande maskiner m. m. för fartygens framdrivande samt att ansvara
för kostnadsförslagens och ritningarnas riktighet; att inhämta
kännedom rörande lotsverkets fartygsmateriel; att till chefen för lotsbyrån
inlämna beskrivningar och uppgifter angående ny sådan materiel;
ävensom att förvara till liggare över lotsverkets fartyg och båtar hörande
ritningar. Vidare har samma fyringenjör bland annat till åliggande
att med uppmärksamhet följa, huru de mekaniska anläggningarna vid
fyr- och mistsignalstationerna arbeta, samt att till överfyringenjören anmäla,
så snart han finner inspektioner, reparationer eller förändringar
vid dessa anläggningar erforderliga, att granska fyrplatsers och gasstationers
motorbåtsjournaler samt till överfyringenjören skriftligen in
komma med av granskningen föranledda anmärkningar och att i förekommande
fall instruera vederbörande personal i apparaternas och maskineriernas
skötsel och vård.
Enligt vad under utredningen uppgivits beräknas denna fyringenjör
ägna i genomsnitt ungefär 60 å 70 procent av sin arbetstid åt lotsbyrån.
Den andre fyringenjören handhar lotsverkets byggnader samt har dessutom
på grund av stadgande i arbetsordningen att ombesörja redigering
av lista över svenska fyrar.
Av de båda verkmästarna har den ene, vilken avlagt övermaskinistexamen,
sina arbetsuppgifter förlagda till den förstnämnde fyringenjörens
verksamhetsområde; den andre verkmästaren åter, vilken är utbildad
i byggnadsfacket, utför arbetsuppgifter, hörande till den senare
fyringenjörens verksamhetsområde.
Såväl fyringenjörerna som verkmästarna företaga i ganska stor utsträckning
tjänsteresor. Enligt uppgift i lotsstyrelsens skrivelse den 30
augusti 1929 tillbringar den med den flytande materielen m. m. sysselsatte
fyringenjören i genomsnitt cirka 140 dagar örn året på resor och
den andre fyringenjören ej mindre än inemot 7 månader örn året.
Vid sidan av fyringenjörerna och verkmästarna har styrelsen sedan en
längre följd av år anlitat biträde av en ingenjör med skeppsbyggeriteknisk
utbildning, vilken tagits i anspråk för uppgörande av ritningar och
konstruktioner, verkställande av utredningar samt utförande av besiktningar
å apparater. Kostnaderna för denne befattningshavares anställande
hava bestritts från olika arbetsanslag å omkostnadsstaten eller
från anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten; ersättningen har under
den senaste tiden varit bestämd till samma belopp som avlöning till
ordinarie tjänsteman i 23 :e löneklassen. Enligt uppgift har den extra ingenjören
i genomsnitt till ungefär fyra femtedelar av sin arbetstid biträtt
å lotsbyrån och i övrigt å fyringenjörkontoret.
På sätt ovan angivits, har lotsstyrelsen nu hemställt om anvisande
av medel å extra stat för anställande av en fyringenjör i lönegraden
B 26, en byråingenjör i lönegraden B 24 och en verkmästare i löne
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
25
graden B 21. Ilen extra fyringenjören skulle anställas huvudsakligen för
byråarbete. På honom skulle överflyttas vissa uppgifter, som nu åvila
de båda fyringenjörerna. Åt honom skulle vidare anförtros utredningsoch
konstruktionsarbete rörande förbättring och modernisering av maskinella
anordningar, särskilt handläggning av radioärenden, undersökningar
rörande fyrapparater och ljuskällor samt redigeringen av fyrlistan.
Han skulle vidare biträda överfyringenjören med sådana uppgifter,
som avse det internationella samarbetet på fyrväsendets område,
ävensom vid behov kunna anlitas såsom vikarie för överfyringenjören.
Den extra byråingenjören är avsedd att ersätta den nyssnämnda från
arbetsanslagen avlönade extra ingenjören. Liksom hittills denne skulle
byråingenjören få till uppgift att biträda den fyringenjör, som handhar
frågor rörande den flytande materielen, med utarbetande av förslag till
nödiga arbeten, med besiktningar o. dyl.
Vad den ifrågasatta extra verkmästar befattningen angår, bar förslaget
örn denna befattnings inrättande föranletts av en önskan från lotsstyrelsen
sida att kunna åstadkomma en kontinuerlig övervakning av
den maskinella materielen och en ständigt återkommande teknisk inspektion.
Den nya verkmästaren skulle liava till uppgift dels att enligt
på förband uppgjord plan företaga resor till samtliga fyrplatser och fyrskepp,
varigenom en regelbundet återkommande inspektion av maskiner
och apparater kunde vinnas och möjlighet beredas att oftare än vad nu
kan ske instruera personalen i skötseln av desamma, dels att biträda den
med fartygsmaterielen sysselsatte fyringenjören med tillsyn å fartyg
och motorkuttrar samt med mindre maktpåliggande arbeten, såsom besiktningar
av enklare reparations- och byggnadsarbeten, införande i liggare
av erforderliga uppgifter samt handhavande av ritningar, m. m.
Det av lotsstyrelsen sålunda framförda förslaget innebär en ganska
betydande utvidgning av den tekniska personalen. Två av de föreslagna
befattningarna sakna helt motsvarighet i den nuvarande organisationen;
den tredje avser att bereda anställning å extra stat åt en befattningshavare,
som hittills anlitats under formen av tillfälliga uppdrag, låt vara
att dessa fortgått i en följd och att anställningen därför i realiteten baft
mera stadigvarande karaktär. De för närvarande å fyringenjörkontoret
tjänstgörande fem teknikerna (två fyringenjörer, två verkmästare och en
extra ingenjör) skulle vid bifall till förslaget utökas till sju: tre fyringenjörer,
en byråingenjör och tre verkmästare. Den snabba utvecklingen
på fyrväsendets område har otvivelaktigt medfört ett ökat behov
av tekniskt utbildade arbetskrafter inom lotsstyrelsen, men det synes
dock knappast tillrådligt att nu med en gång så avsevärt utöka personalen.
Vad som för närvarande i första hand synes böra ifrågakomma torde
vara att bereda den sedan flera år tillbaka i styrelsen tjänstgörande,
från arbetsanslagen avlönade ingenjören en fastare anställningsform.
Lotsstyrelsen bar härvidlag med hänsyn till att verkets organisation
icke varit föremål för granskning i besparingssyfte avstått från att föreslå
uppförande å ordinarie stat av en befattning för ändamålet. Då emellertid
ett stadigvarande behov av denna befattningshavare även för
framtiden synes föreligga, torde betänkligheter icke böra miila mot att
nu för ändamålet uppföra en ordinarie tjänst å lotsstyrelsens stat.
Mot den ifrågasatta löneställningen — 24:e lönegraden — synes icke något
vara att erinra. 1 anslutning härtill föreslås följaktligen, att å
26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
lot.sstyrelsens stat uppföres en ordinarie befattning såsom byråingenjör i
lönegraden B 24.
Av de båda övriga föreslagna tjänsterna synes verkmästarbefattningen
böra äga företräde framför fyringenjörstjäusten. Genom anställande
av en verkmästare synes en ej obetydlig lättnad i arbetet kunna beredas
särskilt den med den flytande materielen sysselsatta fyringenjören, vilken
därigenom bör bliva i tillfälle att i ökad iitsträckning ägna sig åt
byråarbete. I det föregående har föreslagits överflyttning av vissa ärenden
av rent administrativ natur från fyringenjörkontoret till kanslifcyrån.
Även i övrigt synes man böra sträva efter att i möjligaste mån
befria den tekniska personalen från befattning med arbetsuppgifter med
övervägande administrativ karaktär. En viss minskning i fyringenjörernas
och verkmästarnas arbetsbörda lärer oek kunna vinnas genom att,
i anslutning till vad ovan framhållits, i något större utsträckning anlita
entrepreuadsystem eller överlämna utförandet av mindre omfattande arbeten
åt vederbörande lotskapten.
Med hänsyn till nu berörda omständigheter synes man kunna för
närvarande inskränka sig till att anvisa medel till anställande av en
verkmästare. Denne synes böra erhålla ställning såsom extra ordinarie
tjänsteman.
De ordinarie verkmästarna åtnjuta för närvarande avlöning efter 21 :a
lönegraden, och lotsstyrelsen har föreslagit den nya befattningens placering
i samma lönegrad. Det vill förefalla, som örn denna löneställning
vore väl hög. Någon högre teknisk utbildning kräves icke för ifrågavarande
tjänster. I detta sammanhang må framhållas, att underingenjörerna
vid statens järnvägar, vilka med hänsyn till de för befattningarna
gällande kompetensfordringarna synas kunna jämställas med verkmästartjänsterna,
ej äro placerade i högre lönegrad än den 20:e. Denna lönegrad
synes innebära en skälig lönegradsplacering även för verkmästarna.
På grund härav föreslås, dels att den nyanställde verkmästaren erhåller
avlöning efter 20:e lönegraden för extra ordinarie tjänstemän, dels
att de ordinarie verkmästarbefattningarna vid inträffande ledighet sänkas
till lönegraden B 20.
Vad angår befattningen såsom materialförvaltare, synes jämväl denna
vara anmärkningsvärt högt placerad i lönehänseende. Till jämförelse kan
erinras, att materialförvaltarbefattningarna vid post- och telegrafverken
tillhöra 15 :e lönegraden. Material förvaltaren i lotsstyrelsen handhar
emellertid, utom lotsverkets förråd, den närmaste ledningen av arbetet
vid lotsverkets varv å Rosenvik, vilket synes motivera en något högre
löneställning för befattningen än för en ren materialförvaltartjänst. Då i
regel enahanda utbildning torde krävas för ifrågavarande tjänst som för
verkmästarbefattningarna, torde även materialförvaltaren böra hänföras
lili lönegraden B 20.
Vad fyringenjörerna beträffar, åtnjöto dessa före 1921 års lönereglering
för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk avlöning
efter dåvarande andra normalgraden. Vid 1921 års lönereglering placerades
de i lönegraden B 15 (nu B 24) men uppflyttades genom beslut
vid 1925 års riksdag till lönegraden B 26. Då från vederbörande
tjänstinnehavares sida under hand framförts önskemål örn tjänsternas
placering i högre lönegrad (B 28), må här framhållas, att den nuvarande
löneställningen synes vara väl avvägd i förhållande till de arbetsuppgifter,
27
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
som äro förenade med befattningarna, och att någon uppfattning i
lönegrad av desamma följaktligen icke torde vara påkallad.
I fråga örn vaktpersonalen synes anledning icke föreligga att föreslå
någon förändring.»
Den sakkunniges betänkande, i vad angår den ordinarie personalen
bos lotsstyrelsen, innefattar alltså följande förslag:
en ny ordinarie befattning såsom byråingenjör i lönegrad B 24 skulle
uppföras å staten;
befattningen såsom kassör och bokhållare i lönegraden B 21 skulle indragas,
varemot å staten skulle uppföras en kanslibiträdesbefattning i
lönegraden B 7;
befattningen såsom materialförvaltare samt Amrkmästarbefattningarna
skulle sänkas från lönegraden B 21 till lönegraden B 20; och
registratorsbefattningen skulle nedflyttas från lönegraden B 21 till lönegraden
B 14.
Genomförandet av berörda förslag skulle enligt den sakkunniges mening
tillgå på följande sätt.
Kassörstjänsten borde tills vidare uppföras å övergångsstat. Så
länge den nuvarande innehavaren av berörda befattning kvarstode å
tjänsten, borde en kanslibiträdesbefattning hållas obesatt. I övrigt syntes
vid staten böra fogas anmärkningar av innehåll att befattningarna
såsom materialförvaltare, verkmästare och registrator vid inträffande
ledighet skulle sänkas i lönegrad, på sätt i sådant avseende angivits.
Sammanfattning
av den
sakkunniges
förslag beträffande
den
ordinarie
personalen.
Vad härefter angår beräkningen av anslaget till lotsstyrelsen har den Amiagsberäksakkunnige
anfört följande:
»Anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde i anslutning
härtill böra för nästkommande budgetår beräknas till 155,568 kronor eller
i avrundat belopp 155,600 kronor.
Till avlöning vid den å övergångsstat uppförda tjänsten lärer böra
beräknas ett belopp av i runt tal 7,200 kronor.
I enlighet med det förfarande, som under senare år tillämpats vid fastställande
av nya avlöningsstater för statsdepartementen och vissa centrala
ämbetsverk, torde det särskilda anslaget till vikariatsersättningar
— för innevarande budgetår 6,000 kronor — böra bortfalla.
Samtliga vikariatskostnader för uppehållande av ordinarie tjänster
skola i sådant fall jämlikt kungörelsen den 18 juni 1926 (nr 269) bestridas
från anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän..
I lotsstyrelsens stat finnes vidare uppfört ett anslag till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m., för närvarande bestämt till
26.000 kronor. Vad detta anslag angår torde få erinras, att efter förslagtill
1926 års riksdag (jfr 1926 års statsverksproposition, »För flera huvudtitlar
gemensamma frågor», sid. 18 och följande och riksdagens skrivelse
nr 245 år 1926, sid. 11) beträffande de olika departementens anslagsposter
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare från och med
budgetåret 1926/1927 vidtagits den förändringen, att dessa anslag, som
28
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
tidigare varit begränsade, erhållit förslagsanslags natur. Anslagen hava
härvid specificerats på tre skilda poster, av vilka två poster, som icke
få överskridas, avsetts, den ena för grundavlöningar till extra ordinarie
tjänstemän och den andra för extra befattningshavare, tillfällig personal,
renskrivning, övertidsersättning m. m., medan från den tredje posten,
som beräknats förslagsvis, skall utgå vad som erfordras till beredande av
avlöningsförhöjningar åt extra ordinarie tjänstemän ävensom enligt gällande
författningar uppkommande kostnader för läkarvård jämte läkemedel
och dylikt samt begravningshjälp till sådan personal. En liknande
omläggning har sedermera genomförts beträffande åtskilliga centrala
ämbetsverk. Jämväl i fråga örn det för lotsstyrelsen anvisade anslaget
för ifrågavarande ändamål lärer en dylik uppställning böra
tillämpas.
I enlighet härmed torde förevarande anslag böra beräknas sålunda:
Avlönings-
avlöning
förhöjnin-
gar
kronor
kronor
Extra ordinarie tjänstemän:
Kanslibyrån: 1 förste amanuens (17:e lönegraden)............
4,350
246
1 andre amanuens (15:e lönegraden)............
3,888
216
1 e. o. tjänsteman ( 6:e lönegraden)............
2,364
156
1 e. o. kontorsbiträde (4:e lönegraden)........
2,052
156
Lotsbyrån: 1 förste amanuens (17:e lönegraden)...........
4,350
246
Fyringenjörkontoret: 1 verkmästare (20:e lönegraden) ....
5,304
372
1 andre amanuens (15:e lönegraden)
3,888
216
Vaktpersonal: 1 expeditionsvakt (5:e lönegraden) ............
2,208
156
Summa kronor
28,404
1,764
Extra befattningshavare m. m.:
Lotsbyrån: 1 extra befattningshavare....................................
2,400
Fyringen jörkontoret: 1 ritare ................................................
3,900
Tillfällig personal, sakkunniga, renskrivning, övertidsersättning
m. m. .......................................................................................
1,200
Summa kronor
7,500.
T enlighet med denna beräkning skulle följaktligen anslaget till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m. böra upptagas med
(28,404 + 1,764 + 7,500 —) 37,668 eller i avrundat belopp 37,700 kronor.
Av detta anslag skulle följande belopp få av lotsstyrelsen användas:
till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst kronor 28,404
till extra befattningshavare, sakkunniga, tillfällig personal,
renskrivning, övertidsersättning m. m., högst ...... » 7.500
varutöver från anslaget skulle utgå vad som erfordras till beredande
av avlöningsförhöjningar åt extra ordinarie tjänstemän ävensom enligt
gällande författningar uppkommande kostnader för läkarvård jämte
läkemedel o. dyl. samt begravningshjälp till sådan personal. Inom det
för grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän avsedda beloppet
skulle det givetvis ankomma på lotsstyrelsen att bestämma såväl antalet
extra ordinarie tjänstemän som lönegradsplaceringen för dessa. Därest
29
Kungl. Majlis proposition Nr 233.
så befinnes lämpligt, bör hinder ej heller möta att i stället för extra ordinarie
tjänstemän även från denna post avlöna extra befattningshavare.
Den ordinarie avlöningsslaten för lotsstyrelsen torde i anslutning till
ovanstående anslagsberäkningar böra erhålla följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag---- kronor 155,600
Avlöningar till icke ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag ......................................... » 37,700
Summa kronor 193,300.
Härutöver erfordras, såsom förut nämnts, en särskild övergångsstat å
7,200 kronor.
Slutsumman av dessa båda stater uppgår till 200,500 kronor. I förhållande
till lotsstyrelsens nu gällande stat, vilken slutar på 186,400
kronor, representerar detta belopp en ökning av 14,100 kronor, ökningen
är emellertid till stor del allenast skenbar. Att märka är nämligen, att
i den nya avlöningsstaten ingår avlöning till den föreslagna byråingenjören
med 8,580 kronor. Den förut omnämnde från olika arbetsanslag
avlönade ingenjören — vilken enligt förslaget skall ersättas med byråingenjören
— uppbär för närvarande arvode med sammanlagt 7,212 kronor
per år (utom dyrtidstillägg). Genom inrättande av byråingcnjörsbefattningen
bör därför en motsvarande besparing uppstå i omkostnadsstaten.
Kostnadsökningen för byråingenjörstjänstens inrättande bör följaktligen
i själva verket beräknas till endast 1,368 kronor.
En jämförelse mellan kostnaderna för den nuvarande och den föreslagna
organisationen, sedan densamma fullt genomförts, giver följande
resultat:
Kostnadsminskning:
Utbyte av kassörstjänsten (B 21) mot en kanslibiträdestjänst
(B 7) .................................................... kronor 4,068
Nedflyttning i lönegrad av materialförvaltarbefattningen
och 2 verkmästarbefattningar från 21 :a till 20 :e lönegraden » 1,188
Nedflyttning av registrator jönsten från 21 :a till 14 :e lönegraden
.................................................. » 2,616
Summa minskning kronor 7,872
Kostnadsökning:
Inrättande av en byråingenjörsbefattning ................. kronor 1,368
Inrättande av en befattning såsom e. o. verkmästare...... » 5,676
Summa ökning kronor 7,044.
Oaktat enligt det nu framlagda förslaget den tekniska personalen i
styrelsen utökas, företer alltså den föreslagna organisationen, fullt genomförd,
på sätt av denna beräkning framgår, en viss, örn ock obetydlig
kostnadsminskning.»
Såsom redan nämnts hava lotsstyrelsen och allmänna civilförvaltningens
lönenämnd avgivit infordrade utlåtanden över den sakkunniges
betänkande.
Lotsstyrelsen
30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
Lotsstyrelsen har för sin del anfört följande:
»I likhet med den ekonomisakkunnige får lotsstyrelsen förorda, att styrelsens
nuvarande arbetsuppgifter läggas till grund vid bestämmandet av
frågorna örn styrelsens organisation; och har styrelsen för avsikt att i
möjligaste mån vidtaga av den ekonomisakkunnige föreslagna ändringar
såväl beträffande ärendesfördelningen mellan styrelsens avdelningar som
i fråga örn de arbetsuppgifter, vilka böra åvila de skilda befattningshavarna
bos styrelsen. Lotsstyrelsen får härvid meddela, att styrelsen redan
från ingången av år 1930 överflyttat de administrativa ärendena rörande
tjänstebostäder för personalen vid lots- och fyrstaten från fyringenjörkontoret
till kanslibyrån.
Den ekonomisakkunniges förslag angående befattningshavarnas på
kanslibyrån arbetsuppgifter och befattningarnas placering i lönegrad föranleder
icke annan erinran från styrelsens sida än att det bade synts styrelsen
högeligen önskvärt, därest de två, nu i respektive 6:e och 4:e lönegraden
placerade, extra ordinarie tjänstemännen (båda kvinnliga) hade
kunnat beredas ordinarie anställning redan från och med budgetåret
1930/1931. Styrelsen har emellertid för avsikt att så snart omständigheterna
det medgiva inkomma med förslag i sådant hänseende.
I fråga örn personalen på lotsbyrån har lotsstyrelsen tidigare såsom ock
av den ekonomisakkunnige erinrats — i underdåniga skrivelser den 19
augusti 1922 samt den 23 januari och den 29 augusti 1925 — framhållit
behovet av en ordinarie tjänsteman å denna byrå och därvid hänvisat till
bland annat den uppkomna ökningen uti personalärendena rörande lotsoch
fyrstaten. Till lindrande av byråchefens arbetsbörda hade lotsstyrelsen
därvid tänkt sig, att på byrån skulle anställas en ordinarie tjänsteman
med administrativ utbildning. Uti de två sistnämnda av ovanberörda
skrivelser föreslog styrelsen sålunda inrättande av en notarietjänst i
21: a lönegraden å lotsbyrån. Den ekonomisakkunnige har vitsordat behovet
av en befattningshavare med tjänstgöring helt på lotsbyrån och har
vidare funnit, dels att lotsbyrån ’i ej ringa mån fått karaktären av en
personalbyrå’, dels ock att ''onekligen vissa skäl tala för att en ordinarie
notariebefattning inrättas för lotsbyråns räkning’. Med stöd av vad som
under utredningsarbetet förekommit uttalar den ekonomisakkunnige, att
det vill ''förefalla som örn man åtminstone tills vidare skulle kunna inskränka
sig till att, i anslutning till den redan genomförda anordningen,
å byrån anställa en extra ordinarie tjänsteman, vilken har hela sin
tjänstgöring förlagd till byrån’. Då lotsstyrelsen nu icke vidhåller sitt
tidigare förslag i detta ämne, önskar styrelsen emellertid framhålla, att
styrelsen tänker sig den föreslagna anordningen allenast som ett försök
och ämnar, därest förhållandena framdeles anses böra föranleda inrättande
av en ordinarie administrativ befattning å lotsbyrån, därom framkomma
med förslag.
Vad den ekonomisakkunnige anfört rörande personalbehovet å fyringenjörkontoret
och befattningarnas placering i lönegrad synes lotsstyrelsen
icke böra föranleda styrelsen att åtminstone tills vidare vidhålla sitt
förslag örn inrättandet av en ny fyringenjörstjänst, huru önskvärt det än
vore, att en sådan tjänst inrättades redan med ingången av nästa budgetår.
Genom överflyttning till kanslibyrån av vissa ärenden av rent
administrativ eller kameral natur — rörande bostäder, blankettförråd och
vissa redovisningsärenden — beredes såväl överfyringenjöran som de öv
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
31
riga tjänstemännen a kontoret tillfälle att mera odelat ägna sig åt tekniska
arbetsuppgifter. En viss, mindre lättnad i fyringenjörkontorets arbetsbörda
kommer onekligen även att vinnas därigenom, att amanuensen
på kontoret, vilken befrias från befattningen med bland annat blankettförrådet
och kyresärendena, kan anlitas såsom biträde vid den medelsredovisning,
som -— ehuru i framtiden mera inskränkt till sin omfattning
än för närvarande — dock fortfarande måste åvila redogörare å fyringenjörkontoret.
Då det alldeles oundgängliga behovet av teknisk personal
sålunda torde åtminstone tills vidare la anses tillgodosett genom de
av den ekonomisakkunnige föreslagna anordningarna, anser lotsstyrelsen
sig kunna biträda den ekonomisakkunniges förslag.
I fråga örn den av den ekonomisakkunnige föreslagna tjänstelorteckningen
är det allenast i ett avseende, lotsstyrelsen finner sig böra göra
framställning örn ändring. Nämnda förteckning upptager, bland andra,
två verkmästarebefattningar. Av vad som i den ekonomisakkunniges yttrande
anförts framgår, att innehavarna av dessa befattningar hava sina
arbetsuppgifter förlagda den ene till liandhavande av lotsverkets byggnader
och den andre till montering och vård av fyrapparater och andra maskinerier.
Sedan länge har inom lotsstyrelsen — huvudsakligen av praktiska
skäl — önskan förefunnits att kunna särskilja de båda verkmästarna
genom någon ändring i titulaturen, och då onekligen verkmästaretiteln
anknyter till det maskintekniska området men byggmästaretiteln
mera tydligt angiver området för den först nämnda verkmästarens arbetsuppgifter,
får styrelsen föreslå, att denne måtte erhålla benämningen
byggmästare.
Vad därefter angår beräkningen av anslaget till avlöningar till icke
ordinarie befattningshavare m. m. får styrelsen meddela — något som icke
framhållits för den ekonomisakkunnige under utredningsarbetet — att den
å fyringenjörkontoret anställde ritaren varit i lotsstyrelsens tjänst i det
närmaste femton år, varför det synes styrelsen önskligt, örn honom nu
kunde få beredas extra ordinarie anställning. Då ritarna vid trafikverken
äro placerade i femtonde lönegraden, synes det styrelsen som örn nu
ifrågavarande ritare borde lämpligen placeras i åtminstone fjortonde lönegraden
och för honom beräknas en grundavlöning av 3,672 kronor samt
avlöningsförhöjning med 216 kronor eller med tillhopa 3,888 kronor. Därest
Eders Kungl. Majit bifaller detta förslag, skulle anslagsbehovet för extra
befattningshavare m. m. komma att minskas med 3,900 kronor från 7,500
till 3,600 kronor, varjämte det synes styrelsen, som örn det av den ekonomisakkunnige
beräknade anslaget till avlöningar till icke ordinarie befattningshavare
m. m. icke av nämnda anledning skulle behöva upptagas
med ändrat belopp.
Då den under fyringenjörkontoret upptagne extra ordinarie verkmästaren
även skall tjänstgöra å lotsbyrån, får styrelsen föreslå, att för denna
tjänst nämnda förhållande uttryckligen angives i förteckningen å extra
ordinarie tjänster.
Lotsstyrelsen får slutligen framhålla, att ett genomförande av förslaget
kommer att föranleda ett stort antal ändringar — förutom i den för
lotsstyrelsen gällande arbetsordning, som av lotsstyrelsen fastställes — i
nådiga instruktionen för lotsverket, beträffande vilka sistnämnda ändringar
lotsstyrelsen torde i sinom tid få till Eders Kungl. Majit avgiva förslag.
Tinder åberopande av vad lotsstyrelsen sålunda anfört får styrelsen i
underdånighet hemställa, att till riksdagens prövning måtte hänskjutas
Allmänna
civilförvaltningens
lönenämvd.
32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
den ekonomisakkunniges föreliggande förslag till organisation av lotsstyrelsen
med allenast följande ändringar, nämligen:
att i stället för i tjänsteförteckningen upptagna 2 verkmästare, lönegrad
B 21, upptagas 1 byggmästare lönegrad B 21 och 1 verkmästare lönegrad
B 21,
att Anm. 1 under tjänsteförteckningen erhåller följande lydelse: Be
fattningarna
såsom byggmästare, materialförvaltare och verkmästare
nedilyttas vid inträffande ledighet från lönegraden B 21 till lönegraden
B 2°,
att för den extra ordinarie verkmästaren angives, att han skall tillika
tjänstgöra å lotsbyrån,
att till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän må användas
högst (28,404 -j- 3,672) 32,076 kronor, samt
att till extra befattningshavare m. m. må användas högst 3,600 kronor.»
Allmänna civilförvaltningens lönenämnds utlåtande i ärendet har följande
lydelse:
»Genom remiss den 12 februari 1930 har Kungl. Maj:t anbefallt allmänna
civilförvaltningens lönenämnd att avgiva utlåtande i anledning av en
utav generaldirektören A. E. M. Ericsson i egenskap av ekonomisakkunnig
verkställd utredning med förslag angående lotsstyrelsens organisation
ävensom lotsstyrelsens över berörda utredning avgivna yttrande; och får
lönenämnden i anledning härav, med remissaktens återställande, anföra
följande.
Lönenämnden torde inledningsvis få framhålla, att det synts nämnden
kunna råda viss tvekan, huruvida den närvarande tidpunkten må vara
lämplig för ett ståndpunktstagande till frågan örn de förändringar i lotsstyrelsens
organisation, som ur förenklings- och besparingssynpunkt äro
möjliga att genomföra. Lotsstyrelsens framtida arbetsuppgifter äro, såsom
ock den sakkunnige betonat, ännu i vissa hänseenden svävande och
ovissa. Sålunda är spörsmålet örn lotsstyrelsens förhållande till sjökarteverket
ännu icke avgjort. Vidare är att nämna, att vissa utredningar
för närvarande pågå rörande, bland annat, ordnandet av förhållandet
mellan lotsinrättningen och sjöfarten. Innan dessa frågor blivit på ett
eller annat sätt slutligt lösta, lärer det icke vara möjligt att till fullo
överblicka området för ämbetsverkets fortsatta verksamhet. Därest
emellertid ställning redan nu skall tagas till den ekonomisakkunniges
föreliggande, på nuvarande förhållanden grundade förslag i fråga örn lotsstyrelsens
organisatoriska förhållanden, får lönenämnden anföra, att
nämnden vid granskning av detsamma ur de synpunkter, nämnden har
att företräda, funnit anledning till följande uttalanden och erinringar.
Vad till en början angår den hos lotsstyrelsen anställde sekreterarens
lönegradsplacering, torde lönenämnden få erinra, att nämnden tidigare
yttrat sig i denna fråga i samband med avgivande av utredning och förslag
beträffande ändrad löneställning för vissa tjänstemän inom den allmänna
civilförvaltningen, vilka tillhört den förutvarande andra normalgraden.
I sitt utlåtande i ämnet den 9 november 1923 framhöll lönenämnden
beträffande ifrågavarande sekreterare, att på denne befattningshavare
i hans dubbla egenskap av ensam sekreterare inom lotsstyrelsen
och tillika styrelsens ombudsman måste ställas betydande krav i fråga
om administrativ och juridisk erfarenhet. Nämnden ansåg sig därför
böra föreslå, att befattningen i fråga måtte hänföras till 16:e (nu 26:e)
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233. 33
lönegraden. Detta förslag upptogs i statsverkspropositionen till 1925 års
riksdag och. föranledde ej till erinran från riksdagens sida.
Enligt den för lotsstyrelsen gällande instruktionen är styrelsens sekreterare
skyldig att biträda nied uppsättningsgöromål för samtliga styrelsens
byråer saint att ansvara för expeditionen av utgående skrivelser för
hela styrelsen. Såsom den ekonomisakkunnige framhållit, torde emellertid
sekreterarens arbete, vad uppsättningsgöromålen beträffar, under nuvarande
förhållanden till övervägande del vara begränsat till ärenden å
kanslibyrån. Vid sådant förhållande kan det visserligen synas tveksamt,
huruvida sekreterarens arbete numera är av den art och omfattning, att
det motiverar hans fortsatta placering i 26:e lönegraden. Med hänsyn
emellertid därtill, att den ekonomisakkunnige föreslagit viss omläggning
med avseende å sekreterarens arbetsuppgifter i ändamål att kunna bättre
utnyttja hans arbetskraft för mera kvalificerat uppsättningsarbete å
kanslibyrån ävensom, i mån av behov, jämväl å övriga avdelningar inom
lotsstyrelsen, anser sig nämnden, med hänsyn jämväl till vad som nedan
förordas angående överflyttande av vissa åligganden på sekreteraren,
icke böra påyrka någon nedflyttning i lönegrad av befattningen i fråga.’
Kamrerart jönsten hos lotsstyrelsen är för närvarande hänförd till 24 :e
lönegraden. Den ekonomisakkunnige har vid sin utredning av arbetsförhållandena
inom lotsstyrelsen funnit, att de löpande göromål, som för närvarande
ankomma på kamreraren, icke helt utfylla dennes arbetstid.
Emellertid avses att vidtaga vissa förändringar i handhavandet av kassarorelsen
och bokföringen, vilka skulle medföra ökat arbete för kamreraren.
Genom det av den ekonomisakkunnige ifrågasatta överflyttandet på
kamreraren av skyldigheten att bereda och föredraga ärenden angående
tjänstebostäder ävensom att utföra en del revisionsgöromål skulle kamrei
övrigt få sina tjänsteåligganden utökade. Med hänsyn
‘lartl11, ].lar den ekonomisakkunnige ansett sig icke böra ifrågasätta någon
förändring i kamrerarens nuvarande löneställning.
Beträffande de föreslagna förändringarna med avseende a kamrerarens
arbetsuppgifter vill det synas nämnden vara lämpligare, att beredningen
och föredragningen av ärenden rörande tjänstebostäder överflyttas på sekreteraren
i stället för på kamreraren samt att den senare vid kassörstjanstens
indragning övertager själva kassarörelsen. Om en sådan omlaggning
av kamreraren tjänsteåligganden kommer till stånd, anser
nämnden tillräckliga skill icke förefinnas, att kamrerartjänsten bibehålies
vid det relativt hoga löneläge, densamma nu intager. Huvuddelen av det
amreraren mstruktionsenligt nu åvilande arbetet anvisar närmast en
placering av befattningen i lönegraden B 21. Enligt ett av 1929 års riksdag
fattat beslut örn indragning eller förändring av vissa tjänster hos
kommerskollegium skall den hos sistnämnda ämbetsverk befintliga kainrerarbefattningen
vid inträffande ledighet utbytas mot en befattning såsom
revisor och bokhållare med placering i nyssnämnda lönegrad Då
emellertid en något högre lönestiillning synes motiverad i fråga örn lotsstyrelsen
kamrerare, vill nämnden stanna vid att föreslå, afl denna
befattning nedflyttas till 22:a lönegraden. Vid det förhållandet, att kamrerar
befattningen hos lotsstyrelsen för närvarande är vakant, kan denna
utgärd vidtagas från ingången av nästkommande budgetår
De vid
ning bär
väganden
Hillring lill
lie centrala ämbetsverken anställda registratorernas löneställunder
de senare åren vid olika tillfällen varit föremål för över.
Lönenämnden vill erinra, att då i statsverkspropositionen till
riksdagens protokoll Mill). / sami. lini höft. (Nr 233.) -j
34
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
1925 års riksdag förslag framlades om ordnande av kvinnliga befattningshavares
avlönings- och pensionsförhållanden, chefen för finansdepartementet
bland annat framhöll, att vissa av de göromål, som åvilade kontorsskrivarna
(nu kansliskrivarna), såsom exempelvis kassörs- och registratorsgöromål
m. m., vilka ofta på sina håll tidigare utförts av manliga
befattningshavare i tjänsteställning motsvarande dåvarande 13:e (nu
21:a) lönegraden, motiverade ett högre löneläge än för kontorsskrivarna i
allmänhet. Detta spörsmål borde enligt departementschefens mening
bliva föremål för närmare prövning vid en av departementschefen i utsikt
ställd allmän eftersyn inom statsförvaltningen.
En sådan allmän eftersyn har hittills icke kommit till stånd. Vid några
verk, såsom generaltullstyrelsen och statskontoret, hava emellertid i samband
med genomförande av vissa besparingsåtgärder registratorsbefattningarna
hänförts till högre lönegrad än kansliskrivares, eller till 14:e
lönegraden, varvid såsom motivering för en sådan högre lönegradsplacering
anförts särskilda skäl. Sålunda framhölls i fråga örn registratorn
hos generaltullstyrelsen (prop. 1927: 70, sid. 13), att på honom ankomme att
vårda styrelsens ganska omfattande arkiv samt att svara för tillhandahållande
åt åklagare av uppgifter ur det hos styrelsen förda registret över
för smngglingsbrott dömda personer. Beträffande registratorstjänsten i
statskontoret har såsom särskilt skäl för denna befattnings hänförande
till 14 :e lönegraden framhållits den registratorn vid nyssnämnda verk
åliggande skyldigheten med avseende å kassagöromålen (1928 års statsverksproposition,
sjunde huvudtiteln, sid. 26). 114:e lönegraden har ock enligt
beslut av 1929 års riksdag placerats registratorn hos kommerskollegium
dock utan att i detta fall några särskilda skäl för den högre lönegradsplaceringen
blivit anförda.
Den sakkunnige har beträffande registratorstjänsten hos lotsstyrelsen
föreslagit, att jämväl nämnda tjänst måtte hänföras till 14 :e lönegraden.
Att märka emellertid är, att med registratorsbefattningen hos lotsstyrelsen
icke är förenat något ekonomiskt ansvar i följd av kassarörelse.
Ej heller i övrigt synas de på registratorn ankommande göromålen — däri
inbegripet jämväl det nu ifrågasatta ai‘betet med expedition av utgående
skrivelser och omhänderhavandet av blankettförrådet — kunna motivera
denna befattningshavares särskiljande i lönehänseende från de med registratorsgöromål
sysselsatta kansliskrivarna inom ett flertal övriga
verk. Lönenämnden får därför föreslå, att registratorsbefattningen hos
lotsstyrelsen vid inträffande ledighet utbytes mot en kansliskrivarbefattning
i ll:e lönegraden.
Beträffande slutligen de till fyringenjörskontoret hörande verkmästarbefattningarna,
vilka äro placerade i 21 :a lönegraden, har den sakkunnige
förordat, att dessa vid inträffande ledighet nedflyttas till 20:e lönegraden.
Lönenämnden har förehaft till omprövning, huruvida icke med hänsyn till
att någon särskild kompetens icke är föreskriven för innehav av verkmästarbefattning
hos styrelsen det kunde anses tillfyllest, att ifrågavarande
befattningar placerades i en lönegrad ännu lägre än den 20:e. Framhållas
må, att underingenjörerna vid statens järnvägar och ingenjörsassistenterna
vid telegrafverket, vilka tillhöra 20:e lönegraden, skola hava
avlagt teknisk examen åtminstone från teknisk elementarskola eller tekniskt
gymnasium. Då emellertid verkmästarna hos lotsstyrelsen i sin
tjänstutövning intaga en tämligen självständig ställning och därför icke
ringa krav måste ställas på dem i fråga örn praktisk förfarenhet och
duglighet, var och en inom sitt område, har nämnden ansett sig icke böra
göra hemställan om ändring i den sakkunniges förslag i denna del.»
35
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
En ledamot av nämnden, fröken B. Koersner, har beträffande vissa Reservation.
delar av nämndens förslag anfört ''avvikande mening. Hon har för sin
del, under framhållande att registratorn hade att årligen taga hand örn
8,000 å 9,000 ärenden, till vilken arbetsmängd enligt den ekonomisakkunniges
förslag skulle tillkomma bland annat ansvaret för de utgående expeditionerna,
förklarat sig förorda dennes förslag beträffande registra
torsbefattningens placering i lönegraden 14. Vidare har hon uttalat, att,
därest den sakkunniges förslag beträffande kassagöromålen i lotsstyrelsen
finge tydas så, att dessa göromål skulle i sin helhet överflyttas på
det nya kanslibiträdet, det syntes henne ansvarslöst att lägga handhavandet
av ämbetsverkets kassarörelse å en så svagt avlönad befattningshavare.
Örn däremot kassagöromålen helt överflyttades å kamreraren,
hade lion ingen erinran att göra mot den sakkunniges förslag att ett
kanslibiträde placerades å kamrerarexpeditionen.
Jag ber nu att få anmäla ett annat spörsmål, som avser viss ändring
i omkostnadsstaten för lots- och fyrinrättningen.
I gemensam skrivelse den 14 januari 1930 hava lotsstyrelsen och statens Lotsstyrelsens
meteorologisk-hydr ografiska anstalt av skäl, som närmare utvecklats i och statens
dagens protokoll över jordbruksärenden, hemställt, bland annat, att hydroqråfUka
Kungl. Majit ville föreskriva, att issignaltjönsten i dess helhet — utom till anstalts skriden
del densamma rörde underhåll av materiel vid lotsverkets issignal- Januari”^*
stationer för optisk signalering ävensom signaleringen vid dessa stationer
beträffande intagning av fyrskepp — måtte från och med den 1 juli
1930 överflyttas till meteorologisk-hydrografiska anstalten.
Vid bifall till denna ändring i issignaltjänstens organisation kunde det
i lotsverkets omkostnadsstat ingående förslagsanslaget å 13,000 kronor till
uppehållande av issignaltjänsten m. m. utgå.
Såsom av den lämnade redogörelsen beträffande förevarande organi- Departementssationsfråga
framgår hava såväl den ekonomisakkunnige som allmänna ehefen.
civilförvaltningens lönenämnd i sina betänkanden inledningsvis uttalat,
att lotsstyrelsens framtida arbetsuppgifter för närvarande syntes
dem vara i vissa hänseenden svävande och ovissa. Sålunda vore
spörsmålet örn lotsstyrelsens förhållande till sjökarteverket ännu icke avgjort,
varjämte vissa utredningar fortfarande påginge rörande förhållandet
mellan lotsverket och sjöfarten. Med hänsyn till nämnda förhållanden,
vilka ansetts nu icke kunna överblickas, har det synts särskilt
nämnden kunna råda en viss tvekan, huruvida den närvarande tidpunkten
finge anses vara lämplig för ett ståndpunktstagande till frågan om
de förändringar i lotsstyrelsens organisation, som ur förenklings- eller
besparingssynpunkt vore möjliga att genomföra.
Den fråga, som sålunda allra först torde böra upptagas till granskning,
36
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
är den, huruvida och i vad män nyss framhållna omständigheter kunna
innebära hinder för ett ställningstagande redan nu till föreliggande omorganisationsfråga.
På sätt i ärendet omförmälts har frågan örn sjökarteverkets ställning
inom statsförvaltningen under den senaste tiden varit föremål för överväganden.
Jag vill i detta hänseende erinra örn följande.
Genom beslut den 16 april 1926 uppdrog Kungl. Maj:t åt chefen för
sjökarteverket att verkställa utredning och inkomma med förslag rörande
de åtgärder, som kunde befinnas erforderliga för påskyndande av sjömätningarna
vid rikets kuster och utgivningen av sjökort i stor skala.
Med skrivelse den 4 oktober 1926 avgav chefen för sjökarteverket förslag
i berörda hänseenden. Enligt detta förslag skulle sjökarteverkets
personal och materiel i avsevärd grad utökas samt verkets behov av utvidgade
lokaler tillgodoses genom tillbyggnad av dess fastighet. Engångskostnaderna
för de föreslagna åtgärderna beräknades uppgå till
omkring 1,800,000 kronor, varjämte de årliga omkostnaderna för verket
skulle högst väsentligt ökas.
Sedan chefen för marinstaben, marinförvaltningen, kommerskollegium
och lotsstyrelsen avgivit infordrade utlåtanden över berörda förslag,
hemställde chefen för sjökarteverket med anledning av de erinringar, som
i nämnda utlåtanden framställts mot förslaget, i skrivelse den 23 augusti
1927 örn vissa jämkningar och modifikationer i detsamma.
Då frågan emellertid ansågs böra göras till föremål för ytterligare utredning,
bemyndigade Kungl. Maj:t den 13 januari 1928 chefen för försvarsdepartementet
att tillkalla högst fem utredningsmän för att inom
departementet biträda med verkställande av utredning rörande planläggning
av sjökarteverkets framtida arbete ävensom i fråga örn verkets organisation
och ställning till statsförvaltningen i övrigt.
De jämlikt nämnda bemyndigande tillkallade utredningsmännen avgåvo
den 21 juni 1928 betänkande i ämnet. I detta betänkande hade utredningsmännen
uppdragit vissa riktlinjer för sjömätningarnas bedrivande
och för sjökortsutgivningen, varigenom ett enligt deras mening
tillfredsställande resultat skulle ernås inom ungefär samma kostnadsram
som den dåvarande. Härjämte hade utredningsmännen föreslagit vissa
organisatoriska förändringar innebärande, bland annat, att, med bibehållande
i övrigt av sjökarteverket under försvarsdepartementet, jordmagnetiska
undersökningsväsendet och nautiska kontrollväsendet skulle skiljas
från sjökarteverket och överföras till statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, eller Sveriges geologiska undersökning, respektive kommerskollegium,
samt att sjökarteverket skulle ställas under en särskild
styrelse. Denna styrelse borde bestå av, förutom verkets chef,
representanter för kommerskollegium, lotsstyrelsen och chefen för marinstaben
samt dessutom två efter förslag av vissa sjöfartskorporationer
utsedda ledamöter. Styrelsen skulle hava till åliggande,
Kungl. Maj.-ts proposition Nr 233.
37
bland annat, att övervaka verksamheten vid sjökarteverket samt med
uppmärksamhet aktgiva på och befordra sjömätningen och sjökortsutgivningen,
så att berörda verksamhet på lämpligt sätt anpassades efter
handelssjöfartens och marinens behov, ävensom att göra de framställningar,
som med anledning därav funnes påkallade; att till Kungl. Majit
årligen ingiva förslag till plan för sjömätningarna och sjökortsutgivningen
under följande år; att till Kungl. Majit inkomma med förslag till
anslagsäskanden för sjökarteverkets behov; att övervaka verkets ekonomi;
att uti särskild arbetsordning fastställa föreskrifter för arbetet inom
verket och för sjömätningsarbetets utförande; samt att till Kungl. Majit
årligen avgiva berättelse över verkets arbete under föregående år. Styrelsen
borde vidare hava vissa åligganden med avseende å tillsättandet
av befattningshavare vid sjökarteverket.
Över utredningsmännens betänkande avgåvos utlåtanden av chefen för
sjökarteverket, chefen för marinstaben, marinförvaltningen, kommissionen
för de allmänna kartarbetena, Sveriges geologiska undersökning, styrelsen
för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, kommerskollegium
och lotsstyrelsen. Vid kommerskollgii utlåtande voro fogade av kollegium
infordrade yttranden i ärendet från vissa sjöfartssammanslutningar.
Uti de avgivna utlåtandena hade framställts åtskilliga erinringar mot
utredningsmännens förslag.
Av innehållet i nämnda utlåtanden torde i detta sammanhang endast
det vara av intresse, som anknyter sig till det av den ekonomisakkunnige
och lönenämnden framhållna spörsmålet örn sjökarteverkets framtida
förläggning inom statsförvaltningen.
Såsom nyss omförmälts hade utredningsmännen — jämte det att de
ifrågasatte överflyttning av vissa arbetsuppgifter till statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, eventuellt statens geologiska undersökning,
samt till kommerskollegium — uttalat sig för att sjökarteverket borde
bibehållas såsom ett självständigt ämbetsverk under försvarsdepartementet.
Såsom skäl härför hade anförts, att verkets arbetsuppgifter vore av
sådan speciell och fristående natur, att dessa lämpligen borde liksom dittills
omhänderhavas av en särskild anstalt.
Kartverkschefen, chefen för marinstaben och marinförvaltningen tillstyrkte
sjökarteverkets bibehållande såsom självständigt verk och dess
kvarblivande under försvarsdepartementet.
Lotsstyrelsen anförde endast, att vederbörande verkschefer borde vara
representerade i den ifrågasatta styrelsen för sjökarteverket.
Två ledamöter av lotsstyrelsen ansågo emellertid, att sjökarteverket
borde, sedan verket befriats från kontrollverksamheten och handhavandet
av de jordmagnetiska undersökningarna, anknytas till styrelsen såsom
en särskild byrå.
Kommerskollegium fann för sin del starka skäl tala för sjökarteverkets
förläggning såsom självständigt verk direkt under handelsdeparte
-
38
Kungl. Majlis proposition Nr 233.
mentet, men kollegium ville ej motsätta sig att, örn praktiska skäl talade
för den nuvarande ordningen, verket tillsvidare kvarbleve under försvarsdepartementet.
Vid föredragning av detta ärende den 4 januari 1929 anförde chefen
för försvarsdepartementet, på sätt statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för sagda dag utvisar, att han vid granskningen av det föreliggande
utredningsmaterialet hade kommit till den uppfattningen, att förslaget
örn sjökarteverkets framtida organisation och verksamhet för det dåvarande
endast i visst avseende borde föranleda omedelbar åtgärd. Det
syntes honom nämligen lämpligt och ändamålsenligt, att förevarande
sedan flera år på dagordningen stående fråga, innan den företoges till
slutlig prövning, gjordes till föremål för utredning av en för verket särskilt
tillsatt styrelse med i huvudsak de åligganden, som utredningsmännen
föreslagit. Genom en dylik anordning syntes de bästa förutsättningar
skapas för att man beträffande detta spörsmål skulle nå fram till
ett resultat, varigenom samtliga av frågans avgörande berörda parters
intressen bleve i vederbörlig grad tillgodosedda. Departementschefen funne
sig därför böra förorda tillsättandet tills vidare av en särskild styrelse
för sjökarteverket.
En dylik styrelse har ock sedermera blivit tillsatt och har trätt i verksamhet
från och med den 1 juli 1929. I styrelsen ingår även en representant
för lotsverket.
Av mili ovan lämnade redogörelse framgår alltså, att såväl de av chefen
för försvarsdepartementet på sin tid tillkallade utredningsmännen
som samtliga de myndigheter, vilka yttrat sig i ämnet, enstämmigt tillstyrkt
sjökarteverkets bibehållande även för framtiden såsom självständigt
ämbetsverk. Endast två ledamöter av lotsstyrelsen hava reservationsvis
uttalat sig för verkets inordnande såsom en särskild byrå i lotsstyrelsen.
Med hänsyn till bland annat den samstämmighet, som sålunda
beträffande detta spörsmål kommit till uttryck från utredningsmännens
och ämbetsverkens sida, synes man våga hysa den uppfattningen att någon
ändring i fråga örn sjökarteverkets självständiga ställning inom
statsförvaltningen icke kommer att äga rum; skulle likväl i allt fall verket
bliva i enlighet med reservanternas inom lotsstyrelsen förslag inordnat
såsom en särskild byrå i lotsstyrelsen, är dock redan nu tydligt, att
en sådan åtgärd icke skulle leda till någon minskning beträffande arbetet
å lotsstyrelsen nuvarande byråer. Följaktligen torde en eventuell sammanslagning
av de båda ämbetsverken icke komma att medföra några
sådana förändringar med avseende å lotsstyrelsens ämbetsförvaltning, att
icke dess nuvarande arbetsuppgifter kunna läggas till grund vid prövningen
av styrelsens organisation.
Det har vidare anförts, att området för lotsstyrelsens fortsatta verksamhet
hade synts icke kunna till fullo överblickas, innan frågan örn ord
-
39
Kungl. May.ts proposition Nr 233.
ilandet av förhållandet mellan lotsverket och sjöfarten, varom utredning
påginge, blivit slutligt löst.
I detta ämne torde få framhållas följande.
Den 15 mars 1928 tillkallade dåvarande chefen för handelsdepartementet,
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 i samma månad, ledamoten
av riksdagens första kammare, nuvarande t. f. generaltulldirektören
N. K. Wohlin, tillförordnade revisionssekreteraren, assessorn i Svea
hovrätt E. G. Hörstadius, nuvarande ledamoten av riksdagens första
kammare, verkställande direktören i Sveriges redareförening O. A. Nordborg,
byråchefen i lotsstyrelsen P. A. Wirström och över lotsen vid Oxelösunds
lotsplats C. J. Ördén att såsom sakkunniga inom handelsdepartementet
biträda med verkställandet av överarbetning i såväl sakligt som
formellt hänseende av gällande förordning angående lotsverket den 15
februari 1881 samt därmed sammanhängande författningar och föreskrifter,
varvid uppdrogs åt Wohlin att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas
arbete.
Sedan Wohlin på grund av sin utnämning till statsråd och chef för
finansdepartementet erhållit begärt entledigande från nämnda uppdrag,
tillkallade jag den 12 oktober 1928 ledamoten av riksdagens första kammare,
professorn M. N. Fehr att i Wohlins ställe såsom sakkunnig biträda
vid ifrågavarande utredning samt i egenskap av ordförande leda
de sakkunnigas arbete.
De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1928 års lotsförfattningssakkunniga,
hava efter slutfört utredningsarbete den 31 januari 1930 avgivit
betänkande och förslag i ifrågavarande ämne.
Den principiella utgångspunkten för de sakkunnigas utredning skulle,
enligt de ursprungligen givna direktiven, vara bibehållandet i huvudsak
av lotsplikt. De sakkunniga bemyndigades emellertid sedermera att vid
fullföljandet av den dem förelagda uppgiften förutsättningslöst pröva de
utvägar, som kunde erbjuda sig för ordnandet av förhållandet mellan
lotsinrättningen och sjöfarten. Härvid åsyftades en prövning av lämpligheten
för vårt land av lotsplikt, lotsavgiftsplikt eller lotsfrihet, en prövning
som sålunda åtminstone icke direkt berörde centralmyndigheten,
lotsstyrelsen.
De sakkunnigas betänkande innefattar emellertid vissa förslag, som,
därest de genomföras, kunna påverka styrelsens arbetsuppgifter. Det
föreslås, i samband med övergång till lotsfrihet, en omläggning av lotsavgiftssystemet
sålunda, att från sjöfarten skulle uttagas dels oberoende
av utförd lotsning en allmän sjöfartsavgift till lotsinrättningen dels i
samband med utförd lotsning lotspenningar.
Den allmänna avgiften skulle komma att uttagas genom tullverkets
försorg och de nya lotspenningarna liksom nu av lotsarna, men helt tillfalla
dem. Lotsverket skulle sålunda framdeles icke hava att såsom nu
för statsverkets räkning uppbära några avgifter från sjöfarten med vissa
40
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
smärre undantag, som Ilar torde kunna lämnas åsido. Lotsstyrelsen
befattning med lotsavgifterna skulle sålunda upphöra, på grund varav
en viss minskning givetvis uppstår i arbetet inom styrelsen, främst för
kamreraren och kassören. Detta arbete är emellertid för närvarande
icke synnerligen omfattande. Statsverkets andel i lotspenningarna (60
procent) insättes nämligen av respektive förmän vid lotsplatsen^ månadsvis
å statsverkets giroräkning. Lotsarnas andel (40 procent) ingår
icke kontant till statsverket utan passerar riksstaten allenast genom av
styrelsen meddelade omföringsbeslut, Kontrollen å lotspenninguppbörden
åvilar i första hand lotskaptenerna. Inom styrelsen är därför arbetet
med lotspenningarna till övervägande del begränsat till att omfatta
bokföringsåtgärder. För den närmaste framtiden skulle, örn förslaget
genomföres, staten hava ett särskilt intresse av lotspenninguppbördens
storlek å de särskilda platserna, då ersättning för minskning i lotslott
skulle under vissa förhållanden utgå. Kontrollen härå skulle i huvudsak
ligga på lotskaptenerna.
Med »hemvägsersättningarnas» bortfallande uppkomma lättnader i
kontrollen av lotsavgifterna, en lättnad som emellertid kommer lotskaptenerna
tillgodo. I stället skulle lotskaptenerna få granska de reseräkningar,
som enligt särskilt resereglemente skulle av lotsarna utfärdas
för deras resor i samband med lotsning. För styrelsens vidkommande
skulle en detaljgranskning av dessa räkningar ej behöva ifrågakomma;
stickprov antagas bliva tillfyllest. Denna senare granskning skulle medföra
ett något ökat arbete för de kamerala arbetskrafterna inom styrelsen.
De sakkunnigas förslag till båtfrågans framtida ordnande skulle för
styrelsen innebära i ett avseende en lättnad i arbetet — utredningarna
rörande bidrag till båthållningen skulle bland annat bortfalla — men i
annat avseende en icke oväsentlig ökning, nämligen dels genom arbetet
med legornas bestämmande, dels genom arbetet med avseende å lånen
ur den föreslagna båtlånefonden. Ökningen skulle emellertid bliva större
än lättnaderna.
I övrigt påverkar sakkunnigförslaget ej nämnvärt styrelsens arbetsuppgifter,
örn man här får bortse från det betydande arbete, som reformens
genomförande ofrånkomligen kräver.
Anmärkas ma, att de sakkunnigas förslag i ett hänseende och på en
mycket väsentlig punkt, nämligen i fråga örn lotsavgiftssystemet, icke kan
genomföras, innan slutlig ställning tagits till de av sjöfartsavgiftssakkunniga
den 23 mars 1927 avgivna förslag, vilka beräknas kunna bliva
föremål för riksdagens prövning tidigast år 1931. Följaktligen torde en revision
av lotsförfattningarna icke utan en avsevärd tidsutdräkt kunna
genomföras.
På grund av det nu anförda synes det stå tämligen klart, att varken
en för övrigt föga sannolik -— inplacering av sjökarteverket såsom
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
41
byrå i lotsstyrelsen eller ett genomförande av lotsförfattningssakkunnigas
förslag kan medföra ändring uti lotsstyrelsens ämbetsbefattning
av så genomgripande art, att icke frågan örn lotsstyrelsens organisation
skulle kunna redan nu bedömas på grundval av styrelsens nuvarande
arbetsuppgifter. Skulle genom det sätt, på vilket förstberörda två
frågor kunna i en framtid komma att lösas, en förändring med avseende
å lotsstyrelsens ämbetsbefattning visa sig erforderlig, torde denna förändring
icke komma att innebära annat än sådana jämkningar, vilka
låta sig genomföras utan svårighet och utan större rubbning av
de bestående förhållandena. Det torde därför saknas anledning att till
en oviss framtid uppskjuta prövningen av lotsstyrelsens organisation,
något som ur flera synpunkter skulle innebära olägenheter.
Jag övergår nu till en granskning av det föreliggande omorganisationsförslaget.
På sätt av den här förut lämnade redogörelsen framgår, utmynnar
den ekonomisakkunniges betänkande i förslag, som dels, med lämnande
av den nu bestående byråindelningen orubbad, avse vissa jämkningar i
nuvarande uppdelningen av arbetet mellan fyringenjörkontoret och kanslibyrån,
dels innefatta viss utökning av styrelsens tekniska arbetskrafter,
dels ock åsyfta att nedbringa styrelsens utgifter genom indragning
av personal m. m.
I förstnämnda hänseende har den sakkunnige uttalat, att för åstadkommande
av en rationellare ordning och jämväl en lättnad i arbetsmängden
å fyringenjörkontoret administrativa och tekniska ärenden
borde skiljas åt i större utsträckning än vad nu vore fallet, och har han
i anslutning härtill föreslagit, att administrativa ärenden rörande tjänstebostäder
för personalen vid lots- och fyrstaten samt frågor örn blankettförrådet
skulle överflyttas från fyringenjörkontoret till kanslibyrån.
En ytterligare minskning i den tekniska personalens arbetsbörda skulle
ernås därigenom, att arbeten under vissa förutsättningar upplätes på entreprenad
samt att åt lotskaptenerna i något ökad omfattning uppdroges
att draga försorg örn mindre byggnads- och reparationsarbeten.
Mot vad av den sakkunnige sålunda i såväl ena som andra hänseendet
ifrågasatts för vinnande av lättnad i den tekniska personalens arbetsbörda
har jag icke någon erinran att göra. Ett genomförande av berörda
förslag synes mig nämligen så mycket mera angeläget, som lotsstyrelsen,
på sätt redan omnämnts, begärt en avsevärd utvidgning av personalen
å fyringenjörkontoret, en utvidgning vilken jag endast i begränsad
utsträckning ansett mig kunna tillstyrka. Till sistnämnda spörsmål
skall jag nedan återkomma.
Jag vill i detta sammanhang beträffande byråindelningen i lotsstyrelsen
erinra om att från intet håll något uttalande framkommit om in
-
42
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
skränkning av antalet byråer i styrelsen. Någon sammanslagning eller
indragning av byråer kan också med hänsyn till de de olika avdelningarna
åvilande arbetsuppgifterna icke rimligen ifrågasättas.
I anledning av lotsstyrelsens framställning örn utökning av styrelsens
tekniska personal genom anställande å extra stat av en fyringenjör i
lönegraden B 26, en byråingenjör i lönegraden B 24 och en verkmästare
i lönegraden B 21 har den sakkunnige, jämte det han förordat viss höjning
av avlöningsanslaget till icke ordinarie tjänstemän för anställande
av en extra ordinarie verkmästare, föreslagit, att en ny befattning såsom
byråingenjör i 24:de lönegraden måtte uppföras å styrelsens ordinarie
stat. Härigenom skulle beredas en fastare anställningsform åt en
sedan ett flertal år tillbaka i styrelsen tjänstgörande ingenjör. Då ett
stadigvarande behov av denne befattningshavare — vilken för närvarande
uppbär arvode med 7,212 kronor, förutom dyrtidstillägg, från olika
till styrelsens förfogande stående arbetsanslag — även för framtiden
lärer föreligga, anser jag, i likhet med den sakkunnige, några betänkligheter
icke möta mot uppförande av denna tjänst å ordinarie stat. Mot
den föreslagna tjänsteställningen, 24: de lönegraden, torde icke något vara
att erinra.
Beträffande härefter den sakkunniges förslag örn minskning av lotsstyrelsens
utgifter genom indragning av personal m. m. berör detsamma
inalles fem nu i 21:a lönegraden placerade befattningshavare. Förslaget
innebär dels indragning av kassör- och bokhållarebefattningen,
dels sänkning av befattningen såsom materialförvaltare och de två befattningarna
såsom verkmästare till 20: de lönegraden, dels ock nedflynning
av registratorsbefattningen till 14: de lönegraden. Vid indragning
av kassör- och bokhållarebefattningen bör emellertid enligt den sakkunniges
mening inrättas en ny kanslibiträdesbefattning.
I detta sammanhang må erinras örn, att den sakkunnige i anslutning
till förslaget örn överflyttning av vissa ärenden från fyringenjörkontoret
till kanslibyrån uttalat sig för att handläggningen och föredragningen
av frågor örn tjänstebostäder åt personalen vid lots- och fyrstaten
måtte övertagas av kamreraren. Då denne — utöver honom nu åvilande
arbetsuppgifter — dessutom skulle handhava kassarörelsen efter indragning
av kassör- och bokhållarebefattningen, utarbeta vissa för närvarande
å lotsbyrån och fyringenjörkontoret förda översikter rörande
kostnader för verkställda arbeten och dylikt samt i viss utsträckning
deltaga i revisionsarbetet, har det med hänsyn till den sålunda ifrågasatta
avsevärda utvidgningen av kamrerarens arbetsuppgifter synts den
sakkunnige väl befogat, att kamrerarbefattningen bibehölles i 24: de lönegraden.
Den föreslagna lönegraden eller den 14: de för registratorsbefattningen
har motiverats av de speciella arbetsuppgifter, som av den
43
Kungl. Maj.-is proposition Nr 233.
sakkunnige ifrågasatts skola åvila registrator^ nämligen omhänderhavandet
av blankettförrådet och av expeditionen av utgående skrivelser.
Den sakkunniges ifrågavarande förslag till indragnings- och andra
besparingsåtgärder beträffande den ordinarie personalen har icke föranlett
några erinringar i sak från lotsstyrelsens sida. Emellertid har
styrelsen, under framhållande att den ene av verkmästarna hade sina
arbetsuppgifter förlagda till handhavandet av lotsverkets byggnader och
den andre till montering och vård av fyrapparater och andra maskiner,
ifrågasatt sådan ändring i styrelsens tjänsteförteckning att i denna upptages
en befattning såsom byggmästare och en befattning såsom verkmästare.
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har på två punkter framställt
erinringar mot den sakkunniges förslag, nämligen i fråga örn lönegradsplaceringen
för kamreraren och registratorn. Nämnden har för
sin del stannat vid att förorda en placering av kamreraren i 22:a och av
registratorn i Ilie lönegraden. Såsom skäl för nedflyttningen av kamrerarbefattningen
har nämnden anfört, att, då det synts nämnden lämpligare
att åt sekreteraren uppdroges beredningen och föredragningen av
ärenden rörande tjänstebostäder, en placering i lönegraden 22 på grund
av den uppkommande minskningen i kamrerarens arbetsuppgifter borde
vara tillräcklig. I fråga örn registratorsbefattningen har nämndens majoritet
anmärkt, att med densamma icke vore förenat något ekonomiskt ansvar
i följd av kassarörelse. Ej heller i övrigt syntes de å registratorn
ankommande göromålen, däri inbegripna jämväl de ytterligare uppgifter,
som ifrågasatts skola åvila honom, kunna motivera denna befattnings
särskiljande från de med registratorsgöromål sysselsatta kansliskrivarna
inom ett flertal övriga verk.
Utav förenämnda av den ekonomisakkunnige till indragning respektive
sänkning eller nedflyttning i lönegradsavseende föreslagna tjänster
är för närvarande icke någon vakant. Någon omedelbar besparingseffekt
uppnås sålunda icke genom förverkligande av dessa förslag.
För tillvaratagande av de framtida besparingsmöjligheter, som kunna
erbjuda sig, anser jag emellertid, i likhet med den sakkunnige, lämpligt
att kassör- och bokhållarebefattningen, vars umbärlighet synes
genom den verkställda utredningen ådagalagd, redan nu uteslutes ur
styrelsens ordinarie stat och upptages å en särskild övergångsstat.
Då beredningen av ärenden angående tjänstebostäder torde bland annat
innebära en på vissa grunder fotad beräkning och uppskattning av respektive
hyresbelopp och dessa ärenden sålunda äro av ekonomisk och kameral
natur, anser jag, i likhet med den sakkunnige, beredningen och föredragningen
av samma ärenden lämpligen böra uppdragas åt kamreraren.
Med hänsyn härtill och till de olika arbetsuppgifter i övrigt, som ifrågasatts
böra anförtros åt kamreraren, tillstyrker jag, att denne befattningshavare,
som närmast under kanslibyråchefen har att vaka över de ka
-
44
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
merala göromålens utövande, bibehålies i 24 :e lönegraden. Däremot
anser jag mig icke kunna biträda den sakkunniges av lotsstyrelsen tillstyrkta
förslag beträffande löneställningen för registratorn. Lika med
lönenämnden föreslår jag således, att registratorsbefattningen vid inträffande
ledighet uthytes mot en kansliskrivarbefattning i Ilie lönegraden,
övriga av den sakkunnige framställda förslag till indragnings- och besparingsåtgärder
hava icke föranlett någon erinran från lotsstyrelsens
eller lönenämndens sida. Även jag biträder vad den sakkunnige härutinnan
föreslagit.
Mot den av styrelsen på anförda skäl ifrågasatta ändringen i styrelsens
tjänsteförteckning beträffande den ene av de båda verkmästarna har
jag icke något att erinra. T förteckningen skulle således uppföras 1 byggmästare
och 1 verkmästare.
Vad slutligen angår sekreteraretjänsten, vars bibehållande i 26:e lönegraden
av samtliga hörda myndigheter tillstyrkts, vill jag endast framhålla,
att å innehavaren av denna befattning i hans dubbla egenskap av
ensam sekreterare inom lotsstyrelsen och tillika styrelsens ombudsman
måste ställas betydande krav i fråga örn administrativ och juridisk erfarenhet.
Enligt den ekonomisakkunniges förslag skulle nu en viss omläggning
av arbetet inom lotsstyrelsen ske i avsikt att i än högre grad
än vad för närvarande är fallet på denne tjänsteman koncentrera mera
kvalificerade arbetsuppgifter, en åtgärd vilken jag för min del finner
lämplig. Jag erinrar även örn att för ombudsmannauppdraget tidigare
utgått särskild ersättning. Med hänsyn till alla dessa omständigheter
tillstyrker även jag, att den nuvarande lönegradsplaceringen för ifrågavarande
befattningshavare bibehålies.
De av den sakkunnige uppgjorda beräkningarna rörande anslaget till
avlöningar åt ordinarie tjänstemän hava icke givit mig anledning till
någon erinran.
I överensstämmelse med den sakkunniges beräkningar föreslår jag, att
anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m. för
nästkommande budgetår upptages med 37,700 kronor. Jag anser mig
därvid emellertid böra tillstyrka den av lotsstyrelsen på anförda skäl
ifrågasatta ändrade fördelningen av anslagsposten. I enlighet härmed
skulle beräknas till grundavlöningar åt extra ordinarie tjänstemän
(28,404 -f- 3,672) 32,076 kronor, till avlöningsförhöjningar (1,764 + 216)
1,980 kronor och till extra befattningshavare nr. nr. 3,600 kronor = 37,656
kronor eller, i avrundat belopp, 37,700 kronor.
Vidare torde, på sätt den sakkunnige föreslagit, i överensstämmelse
med den ändring, som företagits i departementens och vissa andra verks
stater, i staten för lotsstyrelsen vikariatsersättningsanslaget — för innevarande
budgetår 6,000 kronor — höra uteslutas.
Slutligen bör till avlöning vid den å övergångsstat uppförda kassör
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233. 45
och bokhållarebefattningen beräknas ett belopp av i runt tal 7,200
kronor.
Staten för lotsstyrelsen skulle sålunda erhålla följande utseende:
Avlöning sstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ____kronor 155,600
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag ........................................ » 37,700
kronor 193,300.
Övergångsstat.
Avlöning, förslagsanslag ................................ kronor 7,200
Förslagsanslag kronor 200,500.
Vid bifall till lotsstyrelsens och statens meteorologisk-hydrografiska
anstalts i förenämnda skrivelse den 14 januari 1930 gjorda framställning
beträffande issignaltjänsten bör, såsom redan nämnts, det i omkostnadsstaten
för lots- och fyrinrättningen ingående förslagsanslaget å 13,000
kronor till uppehållande av issignaltjänsten m. m. uteslutas ur nämnda
stat, som sålunda skulle erhålla följande utseende:
Till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer
och livräddningsstationer, förslagsanslag .......... kronor 160,000
» reparation och underhåll av byggnader vid lots- och
fyrplatser samt livräddningsstationer, håkar och
andra anstalter, vilka icke här nedan särskilt upptagas,
ävensom dithörande inventariepersedlar, förslagsanslag
........................................ » 200,000
» fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och
intagning, driftkostnader ävensom dithörande inventariepersedlar,
förslagsanslag .................. » 245,000
» lotsverkets ångfartygs och tjänstefartygs underhåll
och komplettering, rustning och driftkostnader
ävensom dithörande inventariepersedlar, förslagsanslag
............................................ » 200,000
» bidrag till underhåll, komplettering och drift av
båtar vid lotsplatser .............................. » 60,000
» bojars och prickars anskaffning, underhåll, utsättning
och intagning, förslagsanslag ................ » 100,000
» skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen,
förslagsanslag .......................... » 27,500
» kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten, förslagsanslag
...................................... » 75,000
46
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
Till grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand,
förslagsanslag ...................................... kronor 5,000
» rese- och traktamentskostnader m. m., förslagsanslag » 60,000
» utbildande av personal för gnisttelegrafering, förslagsanslag
........................................ » 3,500
» extra utgifter, förslagsanslag ...................... » 25,000
» bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av
en fyr å Kap Spartel, förslagsanslag ............ » 2,500
» bidrag från Sverige för uppförande och underhåll
av en fyr å Kap Guardafui, förslagsanslag ........ » 560
Förslagsanslag kronor 1,164,060.
Under punkt 14 av tionde huvudtiteln av årets statsverksproposition
har Kungl. Maj:t redan föreslagit riksdagen godkänna samtliga med
undantag av staten för lotsstyrelsen i anslaget till lots- och fyrinrättningen
ingående stater, däribland även omkostnadsstaten.
Vid bifall till vad i statsverkspropositionen och denna dag föreslagits
beträffande ifrågavarande anslag till lots- och fyrinrättningen skulle de
i detsamma ingående staterna erhålla följande utseende:
Avlöningsstat för lotsstyrelsen ........................ kronor 200,500
» » lots- och fyrstaten .................. » 4,560,000
övergångs- och indragningsstat för lots- och fyrstaten » 2,900
Pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten » 384,000
Omkostnadsstat ........................................ » 1,164,060
Kronor 6,311,460.
Under åberopande av vad i olika hänseenden beträffande anslaget till
lots- och fyrinrättningen anförts ej mindre i statsverkspropositionen än
även denna dag, får jag nu hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
dels från och med den 1 juli 1930 bestämma antalet ordinarie befattningshavare
hos lotsstyrelsen på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 generallotsdirektör .......................... A 3
2 byråchefer .................................. B 30
1 Överfyringenjör .............................. B 30
2 fyringenjörer ................................ B 26
1 sekreterare .................................. B 26
1 byråingenjör ................................ B 24
1 kamrerare .................................... B 24
1 byggmästare ................................ B 21
1 materialförvaltare .......................... B 21
47
Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.
Befattning Lönegrad
1 registrator.................................... B 21
2 revisorer och bokhållare .................... B 21
1 verkmästare .................................. B 21
1 förste expeditionsvakt ...................... B 7
2 kanslibiträde!! ................................ B 7
2 expeditionsvakter ............................ B 5
1 kontorsbiträde .............................. B 4;
Anm. 1. Befattningarna såsom byggmästare, materialförvaltare och verkmästare
nedflyttas vid inträffande ledighet från lönegraden B 21 till lönegraden B 20.
Anm. 2. Registratorstjänsten, lönegrad B 21, nedflyttas vid inträffande ledighet
till lönegraden B 11.
Anm. 3. En av kanslibiträdestjänsterna skall hållas obesatt, så länge den på
övergångsstat uppförda kassören och bokhållaren kvarstår å kassör- och bokhållaretjänsten.
dels besluta, att å övergångsstat skall från och med den 1 juli 1930
uppföras följande befattning:
Befattning Lönegrad
Kassör och bokhållare ........................ B 21;
dels från och med den 1 juli 1930 bestämma antalet ordinarie befattningshavare
vid lots- och fyrstaten i enlighet med vad därutinnan i statsverkspropositionen
under punkt 14 av tionde huvudtiteln föreslagits;
dels godkänna ej mindre ovan av mig förordade förslag till stat för
lotsstyrelsen än även de av mig i statsverkspropositionen under punkt 14
av tionde huvudtiteln förordade förslag till avlöningsstat för lots- och
fyrstaten, övergångs- och indragningsstat för lots- och fyrstaten samt
pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten, ävensom, med nu
förordade ändring däri, till omkostnadsstat, att tillämpas från och med
den 1 juli 1930;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen,
nu ...................................................... kronor 6,302,200,
med .................................................... » 9,260
till .................................................... » 6,311,460.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
i ämnet skall till riksdagen avlåtas av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
O. von Unge.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1930:156 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning dels ock i särskild proposition framlagda fö s. 2 i texten