Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1930/1931 till lotsoch fyrinrättningen

1930-03-14 · 47 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 47 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:233, Angående anslag för budgetåret 1930/1931 till lotsoch fyrinrättningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

1

Nr 233.

Kungl. Mårts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1930/1931 till lots- och fyrinrättningen; given Stockholms

slott den 14 mars 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Vilhelm Lundvik.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 14 mars 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför

departementschefen, statsrådet Lundvik:

Vid tiden för avlåtandet av 1930 års statsverksproposition var dåvarande

generaltulldirektören A. E. M. Ericsson i sin egenskap av ekonomisakkunnig

sysselsatt med att granska personal- och övriga förhållanden

vid lotsstyrelsen. Den sakkunniges betänkande förväntades komma att föreligga

i sådan tid, att ärendet kunde föreläggas innevarande års riksdag.

Vid anmälan den 3 januari 1930 inför Kungl. Majit av de frågor, som

tillhörde regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel, anförde jag, på sätt det vid ovannämnda statsverksproposition

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsBihang

till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 196 hafi. (Nr 233.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Lotsstyrelsens

ämbetsbefattning.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

ärenden för sagda dag utvisar, beträffande den i det ordinarie förslagsanslaget

till lots- och fyrinrättningen ingående anslagsposten till lotsstyrelsen

följande.

Först när den sakkunniges i utsikt ställda betänkande till Kungl.

Majit inkommit och i detsamma berörda spörsmål upptagits till närmare

övervägande, syntes det vara möjligt att bedöma, med vilket belopp

anslaget till lotsstyrelsen borde upptagas för budgetåret 1930/1931.

Särskild proposition i ämnet borde sålunda framdeles få till riksdagen

avlåtas. Då i sakens dåvarande läge alltså fasta hållpunkter för anslagsberäkningen

saknades, tillstyrkte jag, att anslagsposten upptoges med

samma belopp som för innevarande budgetår eller med 186,400 kronor.

I enlighet med den av mig i ämnet gjorda hemställan har Kungl. Maj:t

i statsverkspropositionen, under punkt 14 av tionde huvudtiteln, föreslagit

riksdagen, bland annat, att dels, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1930/1931 beräkna anslaget

till lotsstyrelsen till 186,400 kronor, dels godkänna av mig förordade

förslag till övriga i anslaget till lots- och fyrinrättningen ingående

stater, att tillämpas från och med den 1 juli 1930, dels ock, i avbidan på

berörda proposition angående anslag till lotsstyrelsen, för budgetåret

1930/1931 beräkna det ordinarie förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen

till 6,310,360 kronor.

I ett den 27 januari 1930 dagtecknat betänkande har förenämnda ekonomisakkunnige

nu framlagt resultatet av den utav honom beträffande

lotsstyrelsen verkställda utredningen. Sedan lotsstyrelsen den 7 och allmänna

civilförvaltningens lönenämnd den 25 februari 1930 avgivit infordrade

utlåtanden över berörda betänkande, får jag nu för Kungl.

Majit anmäla detta ärende och därmed sammanhängande anslagsfråga.

Innan jag ingår på en redogörelse för den sakkunniges förslag och

de däröver avgivna utlåtandena, skall jag tillåta mig att, med utgångspunkt

från den sakkunniges betänkande, lämna en översikt över

lotsstyrelsens ämbetsbefattning och nuvarande organisation ävensom efter

tillkomsten av samma organisation framlagda förslag till ändringar

i densamma.

Lotsstyrelsen är centralmyndighet för lotsverket.

Enligt gällande instruktion för lotsverket, utfärdad den 24 november

1923 (nr 404), åligger det lotsstyrelsen vid utövningen av dess ämbetsbefattning

huvudsakligen

att vaka däröver, att lotsverket tillhörande inrättningar och anstalter

av alla slag behörigen vidmakthållas samt att de säkerhetsanstalter för

sjöfarten, som av kommuner, korporationer eller enskilda blivit med vederbörligt

tillstånd inrättade eller övertagna, varda ordentligen underhållna

och betjänade;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

3

att med uppmärksamhet följa de förhållanden, som betinga utvidgning

eller förändring av ifrågavarande inrättningar och anstalter, samt efter

omständigheterna omedelbarligen vidtaga eller hos Kungl. Majit föreslå

de åtgärder, som härav kunna föranledas, med iakttagande därvid, att

till Kungl. Majits prövning och avgörande överlämnas frågor dels örn

inrättande av ny fyr eller väsentlig förändring av redan befintlig fyr, i

vartdera fallet såvitt kostnaden därför skall bestridas av lotsverket, dels

örn anläggning, flyttning eller indragning av lotsplats, fyrplats eller livräddningsstation,

dels ock örn upptagande eller indragning av lotsled,

styrelsen dock obetaget att, därest tillfälliga förhållanden påkalla anordnande

för viss tid av ny lotsplats eller lotsled, därom gå i författning

ävensom att indraga sådan lotsplats eller lotsled;

att utfärda lotstaxor i överensstämmelse med av Kungl. Majit i sådant

avseende fastställda beräkningsgrunder, med befogenhet likväl för styrelsen

att i fråga örn lotsled, som av styrelsen för viss tid anordnats, bestämma

lotsavgiften, vilken dock icke får sättas högre än för motsvarande

väglängd av närmast belägen, därmed jämförlig och med Kungl.

Majits tillstånd upptagen lotsled;

att bestämma angående utprickning och belysning av allmänna farleder

och hamnar i riket samt att övervaka, att icke sådana åtgärder vidtagas

med avseende på allmänna farleder eller hamnar, att den allmänna

sjöfarten därigenom hindras eller försvåras, samt till förekommande härav,

så ock för undanröjande av i berörda hänseende uppkomna hinder,

hos vederbörande myndigheter göra de framställningar, vartill omständigheterna

föranleda, eller eljest vidtaga de åtgärder, som, enligt vad

särskilt är stadgat, må på lotsstyrelsen ankomma;

att med de för lotsverket anvisade medel bestrida erforderliga utgifter,

redovisa för berörda och övriga till lotsverket ingående medel samt utöva

kontroll över användandet av desamma och därvid tillse, att de av

Kungl. Majit utfärdade stater rätt efterlevas; samt

att i enlighet med de föreskrifter, som av Kungl. Majit äro eller varda

meddelade, upprätta planer rörande användning av lotsverkets personal

och materiel för militära ändamål.

Då fråga uppstår örn utprickning eller belysning av farled, som icke

är med sådana anordningar försedd, åligger det lotsstyrelsen att från

chefen för marinstaben inhämta yttrande, huruvida i militärt hänseende

något finnes att vid den ifrågasatta åtgärden erinra. Avstyrker chefen

för marinstaben åtgärden, skall, därest styrelsen finner densamma ändock

böra vidtagas, ärendet överlämnas till Kungl. Majits avgörande.

I fråga örn lotsstyrelsen förhållande till sjökarteverket föreskrives i

nyssnämnda instruktion, att det åligger styrelsen

att, för intagande i veckoskriften »Underrättelser för sjöfarande», till

chefen för sjökarteverket insända kungörelser och andra meddelanden

örn förändringar rörande säkerhetsanstalterna för sjöfarten vid rikets

s. 4 Kontrollera mot PDF

Lotsstyrelsens

nuvarande

organisation.

Byråindel
ningen.

Fördelningen

av ärendena

mellan de olika

avdelningarna.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

kuster och å segelbara inlandsf ar vatten ävensom andra sådana styrelsen

tillhandakomna, för sjöfarten viktiga upplysningar, som skäligen må antagas

icke hava kommit sjökarteverket tillhanda, såsom örn sjöfartshinder

i riket omgivande farvatten och jämväl ‘örn förändringar i säkerhetsamtalterna

och hinder för sjöfarten vid andra länders kuster;

att, innan förslag till Kungl. Majit avgives eller beslut fattas örn anordning

eller förändring av fyr, som i förening med annan fyr eller ensam

skall utvisa en viss bäring eller sektor, ävensom angående andra

fasta sjömärken, vilka skola uppföras så, att deras överenslinje utvisar

en bestämd bäring, inhämta chefens för sjökarteverket yttrande i ämnet;

att varje år före december månads utgång till chefen för sjökarteverket

överlämna uppgift dels å de förändringar beträffande flytande sjömärken

och fasta prickar, som äro avsedda att under nästkommande år

verkställas före eller i sammanhang med vårutprickningen, dels ock å

de övriga förändringar i avseende å säkerlietsanstalterna för sjöfarten,

vilka, såvitt känt är vid uppgiftens avlämnande, skola under nästkommande

år åvägabringas, därvid särskilt bör angivas, vilka förändringar

kunna antagas vara verkställda före den 1 mars;

att vid uppförande eller förändring av fyrbyggnad eller annat fast sjömärke,

så fort ske kan, till chefen för sjökarteverket insända skiss av

byggnaden eller sjömärket;

att, när ändring i beteckningssättet för olika fyrsken m. m. skall i fyrlistan

införas, därom i tid underrätta chefen för sjökarteverket; samt

att, då till styrelsens kännedom kommit, att förut okänt grund upptäckts

eller att i avseende å förut känt grunds belägenhet, utsträckning

eller utprickning någon olikhet mot sjökortet upptäckts, därom skyndsamt

till chefen för sjökarteverket lämna underrättelse.

Lotsstyrelsen utgöres av generallotsdirektören såsom chef för lotsverket

samt tre ledamöter, av vilka en är chef för kanslibyrån, en chef för

lotsbyrån samt en Överfyringenjör och chef för fyringenjörkontoret.

För handläggning och föredragning av ärenden rörande kustsignalväsendet

och lotsverkets mobilisering förordnas av Kungl. Majit en i

marinstaben tjänstgörande officer såsom extra ledamot i lotsstyrelsen.

Då enligt bestämmelse i arbetsordningen eller på grund av särskilt

uppdrag annan tjänsteman än byråchef eller Överfyringenjör föredrager

ärende i styrelsen, ingår han, vad detta ärende beträffar, såsom ledamot

av styrelsen.

Rörande fördelningen av ärendena mellan de olika avdelningarna stadgas

i nu gällande arbetsordning för lotsstyrelsen (fastställd av styrelsen

den 24 december 1923) följande.

Chefen för kanslibyrån handlägger ärenden, som angå:

uppbörd, utbetalning och redovisning av medel för lotsverket;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233. 5

lotshemman och boningsplatser för lotsar samt tomtplatser i övrigt för

lotsverkets behov;

anmärknings-, avskrivnings- och balansmål;

anslagsäskanden eller framställningar i övrigt, som röra chefens för

kanslibyrån ämbetsförvaltning och som styrelsen finner höra göras hos

riksdagen;

anställande, befordran, förflyttning, semester, tjänstledighet eller avsked

för befattningshavare å kanslibyrån samt styrelsens expeditionsvakter

ävensom ansvar för tjänstefel av nu omförmälda befattningshavare;

samt

alla övriga ärenden, vilka icke, enligt vad nedan sägs, tillhöra annan

ledamots handläggning.

Chefen för lotsbyrån handlägger ärenden angående

fyrskepp, med undantag av fyrbelysning och mistsignalering med vad

därtill hör;

andra fartyg samt pråmar och båtar, vari inbegripes varje båt, som

är upptagen eller kommer att upptagas såsom inventariepersedel;

bojar, remmare och prickar med förankringsmateriel;

anläggning, flyttning eller indragning av livräddningsanstalt för

skeppsbrutna med undantag av byggnader;

anläggning, flyttning eller indragning av lotsplats samt upptagande

eller nedläggande av lotsled;

utprickning;

lotsledsförteckningen;

klassificering av lotsplatser och fyrskepp;

enslighetstillägg och fyrskeppstillägg;

farleder och hamnar utom, vad de senare angår, deras konstruktion

och byggnadsmateriel;

anslagsäskanden eller framställningar i övrigt, som röra chefens för

lotsbyrån ämbetsförvaltning och som styrelsen finner böra göras hos

riksdagen;

anställande, befordran, förflyttning, semester, tjänstfrihet, tjänstledighet

eller avsked för befattningshavare å lotsbyrån samt vid lots- och

fyrstaten;

ansvar för tjänstefel av och belöning åt ifrågavarande befattningshavare;
tjänstedräkt

för befattningshavare vid lots- och fyrstaten;

tjänstgöring för befattningshavare vid lots- och fyrstaten med undantag

av personalen å fyrskepp, vid fyr- och å gasstation;

lotsverkets undervisningsanstalter, med undantag av ved, lysämnen och

inventariepersedlar för nämnda anstalter;

issignalt jänsten;

radiotelegrafiska navigationsvarningar;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

Personalens

fördelning å

de olika avdelningarna.

stater å avlöning till befattningshavare viel lots- och fyrstaten;

stater för såväl fyrskeppens som andra fartygs och båtars reparation

och underhåll m. m.;

stater för bojars och prickars anskaffning m. m.; samt

alla andra ärenden av nautisk beskaffenhet.

Chefen för fy ringenjörkontor et handlägger ärenden angående

fyrar och håkar samt andra fasta sjömärken med undantag för fasta

prickar;

klassificering av fyrar;

fyrbelysning och mistsignalering å fyrskepp;

mistsignalering i övrigt;

hamnar i fråga örn konstruktion och byggnadsmateriel;

inventariepersedlar och konsumtionsartiklar utom för styrelsens eget

behov;

lotsverkets förråd;

lotsverkets byggnadsarbeten utom beträffande fyrskepp, andra fartyg

samt pråmar och båtar;

stater för reparation och underhåll av byggnader vid lots- och fyrplatser

samt livräddningsstationer;

ved- och lysämnen samt bostad åt befattningshavare vid lots- och fyrstaten;
personalens

å fyrskepp, vid fyr och å gasstation tjänstgöring;

anslagsäskanden eller framställningar i övrigt, som röra överfyringenjörens

ämbetsförvaltning och som styrelsen finner böra göras hos riksdagen;

samt

anställande, befordran, förflyttning, semester, tjänstledighet eller avsked

för befattningshavare å fyringenjörkontoret ävensom ansvar för

tjänstefel av nu omförmälda befattningshavare.

För styrelsens olika avdelningar finnas följande ordinarie befattningar:

Kanslibyrån.

Lönegrad

1 byråchef .................................... B 30

1 sekreterare .................................. B 26

1 kamrerare .................................. B 24

1 registrator .................................. B 21

2 revisorer och bokhållare ...................... B 21

1 kassör och bokhållare ...................... B 21

1 kanslibiträde ................................ B 7

1 kontorsbiträde .............................. B 4

Lotsbyrön.

1 byråchef .................................... B 30

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

Fy ringenjörkon föret.

7

1 Överfyringenjör

2 fyringenjörer ...

1 materialförvaltare

2 verkmästare

Lönegrad

B 30

B 26

B 21

B 21

Vaktpersonal.

1 förste expeditionsvakt ........................ B 7

2 expeditionsvakter .......................... B 5.

Härtill komma följande icke-ordinarie befattningshavare: 1

Kanslibyrån.

1 förste amanuens med heltidstjänstgöring, 18 :e lönegraden,

1 andre amanuens, med heltidstjänstgöring, 14:e lönegraden,

1 e. o. tjänsteman (kvinnlig), 6:e lönegraden,

1 e. o. kontorsbiträde, 4:e lönegraden,

1 extra befattningshavare med årsarvode av 2,100 kronor.

Lotsbyrån.

1 andre amanuens med heltidstjänstgöring, 14:e lönegraden,

1 extra befattningshavare (pensionerad underofficer vid flottan) med

årsarvode av 2,400 kronor.

Fyringenjörkontoret.

1 ingenjör med tillfällig anställning och ersättning med belopp motsvarande

avlöning efter 23:e löneklassen för ordinarie tjänstemän,

1 andre amanuens med heltidstjänstgöring, 14:e lönegraden,

1 extra befattningshavare (ritare), årsarvode 3,900 kronor.

Vaktpersonal.

1 e. o. expeditionsvakt, 5:e lönegraden.

Utöver nu angivna personal anlitas tillfällig arbetskraft för maskinskrivning

under sammanlagt ungefär sex månader örn året.

Av de ordinarie befattningarna äro följande för närvarande vakanta,

nämligen kamrerartjänsten, en revisorstjänst, förste expeditionsvaktsbefattningen

och en expeditionsvaktsbefattning. Dessutom uppehälles

byråchefstjänsten å lotsbyrån för närvarande på förordnande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, finnes för lotsbyråns räkning,

utöver byråchefstjänsten, icke någon ordinarie befattning uppförd

å staten. Härvid är emellertid att märka, att den ene av fyringenjörerna,

på sätt senare skall närmare visas, biträder jämväl lotsbyråchefen

1 Uppgifterna avse årsskiftet 1929—1930.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

samt att den här ovan under fyringenjörkontoret redovisade, tillfälligt

anställde ingenjören till avsevärd del har sin tjänstgöring förlagd till

lotsbyrån.

Framkomna . Vid olika tillfällen under senare år hava förslag angående ändringar

ändringar i * lotsstyrelsen personalorganisation framförts. Härom torde böra framlotsstyrelsens

kållås följande,

personalorganisation.

Vid den särskilda granskning av de centrala ämbetsverkens anslags
skiida

^gransk" äskanden 1111 1923 års riksdag, sorn enligt av chefen för finansdepartening

a? äm- mentet meddelat uppdrag under hösten 1922 verkställdes av generaldirekansi^sä^kan

tÖr6n P'' Söde™ark’ uttalade denne, att enligt hans mening, vid inträffen.

faude ledighet å kamrerartjänsten inom lotsstyrelsen, en tjänst i dåvarande

lönegraden B 13 (nu B 21) borde kunna helt indragas, varjämte

vid ledighet å registratorsbefattningen de registratorn åliggande göromålen

borde överflyttas på en kvinnlig befattningshavare.

Ver k s p r o p emidet vid 1923 års statsverksproposition fogade utdraget av stafsson.

rådsprotokollet över handelsärenden den 8 januari 1923 förklarade dåvarande

chefen för handelsdepartementet sig icke hava något att erinra

mot vad generaldirektören Södermark föreslagit. Någon ändring i lotsstyrelsen

stat för budgetåret 1923/1924 föranleddes emellertid icke av

vad sålunda ifrågasatts.

Lotsstyrelsen

•leii 23 januari

1925.

De av generaldirektören Södermark väckta frågorna upptogos sedermera

till behandling av lotsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den 23

januari 1925. Härvid uttalade styrelsen, som förmodade, att Södermark

med sitt nyssberörda yttrande örn indragning av en befattning i lönegraden

B 13 åsyftat befattningen såsom kassör och bokhållare, att det

syntes styrelsen, att de göromål, som vore anförtrodda åt kassören och

bokhållaren, icke kunde i sin helhet överflyttas på andra befattningshavare

inom styrelsen. Styrelsen vore emellertid av den uppfattningen,

att nämnda göromål lämpligen kunde utföras av en befattningshavare i

lönegi aden C 5 enligt da gällande löneplan (nu lönegraden B 11). I fråga

örn registratorsbefattningen vore lotsstyrelsen ense med generaldirektören

Södermark örn att de registratorn åliggande göromålen kunde vid

uppkommande ledighet å registratorsbefattningen överflyttas å en kvinnlig

befattningshavare. Denna befattningshavare hade lotsstyrelsen tänkt

sig böra erhålla samma löneställning, som angivits för kassören.

I samma skrivelse gjorde lotsstyrelsen vidare framställning örn inrättande

av en ny tjänst a lotsbyrån. Till en början erinrade styrelsen örn

att styrelsen redan i skrivelse den 29 augusti 1922 angående anslag till

lots- och fyrväsendet för budgetåret 1923/1924 framhållit önskvärdheten

av inrättandet av en sådan tjänst, samt anförde vidare, att behovet av

förstå! kning av lotsbyråns arbetskrafter under de senaste åren befunnits

allt mer trängande. De ordinarie arbetsuppgifterna å byrån hade i av
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majlis proposition Nr 233.

sevärd grad ökat i omfattning, särskilt i följd av det nya avlöningssystemet,

så att lotsbyråchefens arbetsbörda blivit alltför betungande, oaktat

han, i den mån sådant kunnat beredas, erhållit ökat biträde av icke-ordinarie

befattningshavare. Då styrelsen vidare funne det synnerligen angeläget,

att det vid sidan av lotsbyråchefen och särskilt under ledighet

för denne funnes en ordinarie tjänsteman, väl insatt i de å byrån förekommande

ärendena, hade styrelsen tänkt sig en lösning av denna för

lotsbyrån viktiga fråga i samband med nyssberörda organisatoriska

förändringar inom styrelsen. Den nya befattningen hade lotsstyrelsen

visserligen tidigare tänkt sig böra utgöras av en sekreterarbefattning,

men styrelsen hade dåmera av angivna skäl funnit sig allenast böra ifrågasätta,

att den nya befattningen tills vidare, intill dess närmare erfarenhet

vunnits, skulle utgöras av en notariebefattning i lönegraden B 13 enligt

då gällande löneplan (nu B 21).

Över denna framställning avgavs den 13 juni 1925 utlåtande av 1923

års besparingskommitté (den s. k. statens besparingskommitté). Kommittén

anförde härvid, att kommittén, i anslutning till vad generaldirektören

Södermark yttrat, ansåge, att kassörs- och bokhållartjänsten borde

indragas men kamrerartjänsten bibehållas. Kamreraren syntes dock böra

till sitt biträde erhålla en befattningshavare, vilken med hänsyn till göromålens

beskaffenhet icke syntes böra placeras i högre tjänsteställning

än såsom kanslibiträde (C 3, numera B 7). Kommittén anslöt sig jämväl

till förslaget, att registratorstjänsten skulle förändras till en befattning

i lönegraden C 5 (B 11). De ifrågavarande förändringarna skulle lättast

genomföras, — anförde kommittén vidare — örn någon av revisorerna

kunde befordras till kamrerare och kassören eller registratorn överflyttas

till revisor. Den av sistnämnda befattningshavare, som icke överflyttades,

borde överföras på övergångsstat och de nya befattningarna

uppföras i staten. Därest dessa anordningar på grund av personliga förhållanden

icke lämpligen kunde vidtagas, syntes kamrerarbefattningen

eller eventuellt en i succession ledig revisorsbefattning böra tills vidare

hållas vakant. Det av styrelsen framställda förslaget örn inrättande av

en ny notarietjänst på lotsbyrån kunde kommittén icke tillstyrka. Beträffande

det av styrelsen till stöd därför åberopade skälet, att chefen

för lotsbyrån betungades av avlöningsärenden, erinrade kommittén, att

enligt arbetsordningen uträkningen av avlöningarna verkställdes av den

ena revisorn samt att frågor örn uppflyttning i åldersklass behandlades

på kanslibyrån. De återstående avlöningsärendena syntes ej vara av beskaffenhet

att motivera personalökning på lotsbyrån.

De ifrågavarande organisationsspörsmålen upptogos ånyo av lotsstyrelsen

i skrivelse den 29 augusti 1925. Vad särskilt angår frågan örn inrättande

av en ny tjänst å lotsbyrån lämnade styrelsen härvid en utförlig

redogörelse för arbetsuppgifterna å byrån samt framhöll, att frågan

1923 års

besparingskommitté.

Lotsstyrelsen

den 29

augusti 1925.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

om inrättande av en notarietjänst å byrån enligt styrelsens mening icke

längre kunde ställas på framtiden. Lotsstyrelsen, som städse iakttagit

den största sparsamhet i fråga örn personalen och vårs ordinarie personal

under krisåren och allt fortfarande bibehållits vid oförändrad numerär,

vad styrelsens lots- och kanslibyräer beträffade, funne sig sålunda

av det oavvisliga behovet nödsakad att hos Kungl. Majit göra framställning

örn inrättande från och med den 1 juli 1926 av en notarietjänst å

lotsbyrån. Vid bifall härtill hade lotsstyrelsen tänkt sig å den nya tjänsten

överflytta den nuvarande registratorn, vars befattning, omändrad

till en kansliskrivarbefattning i lönegraden B 11, då skulle i vanlig ordning

besättas.

1926 års stats- Sistnämnda framställning anmäldes för Kungl. Maj :t i samband med

Terktt7°- statsverkspropositionen till 1926 års riksdag. Härvid anförde föredragande

departementschefen, att han ej vore beredd att framlägga förslag

örn uppförande i staten av en notarietjänst å lotsbyrån samt örn registratorstjänstens

utbytande mot en kansliskrivarbefattning. I likhet med

dem, som uttalat sig i frågan, vore visserligen även departementschefen

av den uppfattningen, att registratorsgöromålen hos styrelsen kunde skötas

av en befattningshavare i sistnämnda lönegrad, och departementschefen

skulle obetingat förorda en sådan förändring av tjänsten, därest

registratorsbefattningen vore eller inom den närmaste framtiden kunde

förväntas bliva ledig. Departementschefen vore vidare väl medveten örn

det krävande arbete, som åvilade byråchefen på lotsbyrån. För lotsstyrelsen

hemställan örn inrättande av en notarietjänst å berörda byrå syntes

därför trots besparingskommitténs avstyrkande vissa skäl tala. Vid

de olika utredningar i besparingssyfte, som verkställts rörande lotsstyrelsen,

hade emellertid förslag örn minskning av personalen hos styrelsen

samt örn förändring av även andra befattningar därstädes än registratorstjänsten

framkommit. Slutlig ståndpunkt till huru härvid borde

förfaras syntes departementschefen för det dåvarande icke lämpligen

kunna tagas och syntes icke heller påkallat, då någon omedelbar besparing

av en reform i antydd riktning under rådande personalförhållanden

icke syntes kunna åstadkommas. Att under sådana omständigheter

föregripa en eventuellt mera omfattande förändring av tjänsterna hos

styrelsen genom vidtagande av åtgärder, som skulle medföra en ökning

av personalen med en befattningshavare i lönegraden B 11, kunde departementschefen

därför icke tillstyrka. I

Lotsstyrelsen

den 30

augusti 1929.

I skrivelse den 30 augusti 1929 har lotsstyrelsen slutligen framställt

förslag angående ökning av den tekniska personalen i styrelsen. I sådant

hänseende har styrelsen hemställt örn anvisande av medel för anställande

å extra stat av en fyringenjör i lönegraden B 26, en byråingenjör

i lönegraden B 24 och en verkmästare i lönegraden B 21.

Till stöd härför anför styrelsen följande:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

»Jämlikt den för styrelsen gällande instruktion åligger styrelsen

bland annat att vaka över att lotsverket tillhörande inrättningar och an- 30 augusti

stalter av alla slag behörigen vidmakthållas. Dessa inrättningar och an- 192g.

stalter äro av skiftande natur men kunna sammanföras till i huvudsak

tre grupper, nämligen byggnader, apparater och maskinerier samt flytande

materiel. Bland byggnaderna märkas: fyrbyggnader, mistsignalhus,

bostads- och ekonomihus för lots- och fyrplatser, byggnader för varv

och gasstation, hamnar och bryggor; bland apparaterna och maskinerierna:

fyrapparater, mistsignalapparater, motorer, äng- och elektriska maskinerier

samt livräddningsapparater; och bland den flytande materielen:

tjänstefartyg, fyrskepp, motorbåtar, lys- och ljudbojar.

Vad särskilt angår apparaterna och maskinerierna är att taga i betraktande

den fortgående utvecklingen på detta område i syfte att förbättra

säkerhetsanordningarna för sjöfarten, varigenom dessa apparater

och maskinerier kommit att kräva allt större matt av tillsyn och omvårdnad.

De apparater och maskinerier, vilka äro hänförliga till en del

av de här ovan uppräknade grupperna, hava under årens lopp även ökat

i antal, vilket åskådliggöres genom följande sammanställning:

Fyrar

Mistsignal- stationer å

fyrar

Fyrskepp 1

Lysbojar och

ljudbojar

1900.........................................

285

35

19

24

därav 3 i resen-

1914 ...............................

45

22

79

därav 4 i resen-

1929 .........................................

461

47

25

103

därav 5 i reserv

Den ordinarie tekniska personal, som styrelsen nu har till sitt förfogande

för vården av berörda inrättningar och anstalter ävensom för

verkställandet av nybyggnader och för biträde vid nyanskaffningar, utgöres

av, förutom ö verf yringenjören, som är chef för fyr ingenjör kontoret

och tillika ledamot av lotsstyrelsen, två fyr ingenjörer, två verkmästare

och en materialförvaltare, vilken sistnämnde dels handhar vården

av lotsverkets huvudförråd, dels leder arbetet vid lotsverkets varv och

reparationsverkstad vid Rosenvik å Kungl. Djurgården. De båda fyringenjörerna

och verkmästarna handhava skötseln av byggnads- och maskinarbetena

ute i distrikten och hava arbetet sinsemellan uppdelat på

så sätt, att en fyringenjör med hjälp av en verkmästare med maskinutbildning

svarar för maskinanläggningarna och apparatutrustningen och

en fyringenjör jämte den andre verkmästaren, som är utbildad i byggnadsfacket,

svarar för lotsverkets byggnader. Till den sistnämnde ingenjörens

arbetsområde hör sålunda utredningar rörande byggande å land

och i vatten och övervakande av utförandet av byggnadsarbetena ute i distrikten.

Honom åligger dessutom redigeringen av fyrlistan, en publikation

på över 500 sidor med en myckenhet tabelltryck, vilken utkommer

vartannat år. De år fyrlistan icke utkommer i sin helhet utgives ett

supplement, även detta av ansenlig omfattning. Enbart arbetet med fyrlistan,

då detsamma vartannat år återkommer, tager en tid av cirka två

månader i anspråk.

1 Samtliga fyrskepp äro även mistsignalstationer.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

Den förstnämnde ingenjören har på sin lott arbeten rörande bland annat

fyrapparater, mistmaskinerier och radioanläggningar och bär dessutom

sig anförtrodd den synnerligen arbetskrävande tillsynen å den flytande

materielen. Såsom av ovanstående uppgifter framgår, har antalet

av såväl fyr apparater och mistmaskinerier som fyrskepp samt lysbojar

och ljudbojar ökat högst avsevärt under de senaste 30 åren. Hedan

härigenom har arbetsbördan för denne ingenjör ökats betydligt, men vad

som i än större grad bidragit häitill är den förändrade karaktären av

ifrågavarande inrättningar och anstalter. Medan sålunda för 15 å 20 år

sedan mistsignalapparaterna till icke ringa del utgjordes av mistlurar,

som drevos med handkraft, simier för ånga, kanoner och klockor, hava

under nämnda år, jämte det att apparaterna ändrats, icke mindre än omkring

20 nya större motormaskinerier för drivandet av apparaterna anskaffats

för mistsignalstationerna i land. På fyrskeppen hava motsvarande

ändringar och anskaffningar skett. Antalet av under berörda tid

nytillkomna större mistmaskinerier utgör på fyrskepp 13. Intill år 1911

hade utgivits omkring 430,000 kronor för anskaffning och ändringsarbeten

å mistapparater och maskinerier å landfyrar, och år 1928 hade summan

stigit till 775,000 kronor, däri icke äro inräknade kostnaderna för

reparationer. För tillsynen av arbeten ute i distrikten nödgas den fyringenjör,

som har byggnaderna på sin lott, att årligen tillbringa största

delen av tiden april—oktober på resor, varför endast omkring tre och en

halv månader av året av vederbörande kunna — under förutsättning att

semester skall få åtnjutas — ägnas åt arbetet på tjänsterummet. Den

andre ingenjören använder i genomsnitt cirka 140 dagar örn året till resor,

men hans resor falla icke inom en viss period utan fördela sig någorlunda

jämnt på årets alla månader. Dessa resor äro icke sällan mycket

kortvariga och taga stundom endast ett par dagar i anspråk. Härigenom

blir emellertid arbetstiden synnerligen splittrad. I allmänhet kan icke

sammanhängande tid av mera avsevärd längd påräknas för arbetet å tjänsterummet.

Oftast stå därför erdast några få dagar i följd till förfogande

för detta arbete. Därvid upptages tiden till största delen med

handläggning av löpande ärenden.

Då fyringenjörerna sålunda nödgas tillbringa en så avsevärd tid på

resor, kan endast föga tid användas för det egentliga byråarbetet, som

emellertid utgör en mycket viktig del av ingenjörernas verksamhet, Dit

hör sålunda uppgörandet av förslag till reparation, komplettering och

nyanskaffning av materiel, vilka arbeten kräva vidlyftiga såväl konstruktions-

och ritningsarbeten som beräkningar, yttranden i anledning

av förslag till säkerhetsanstalter, vilka inkomma från myndigheter, korporationer

och enskilda och vilka mången gång jämväl fordra omfattande

utredningsarbete, införande i olika liggare av erforderliga uppgifter,

en vidlyftig medelsredovisning etc. Särskilt menligt torde det få anses,

att så föga tid kan anslås till det viktiga och ansvarsfulla arbetet med

uppgörande av förslag till reparations- och underhållsarbeten å materielen.

På grund av den knappa tillgången på kompetent personal måste

det understundom inträffa, att styrelsen icke är i tillfälle att med sådan

säkerhet styrelsen anser önskvärd kunna bedöma riktigheten av gjorda

beräkningar och dylikt.

De svårigheter, lotsstyrelsen pa grund av otillräcklig teknisk personal

under senare tid haft att kämpa med, hava med åren blivit allt större

och måste alltjämt ökas på grund av den hastiga utvecklingen inom fyrteknikens

område. Från sjöfartens sida resas ständigt nya anspråk på

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

13

ökat antal säkerhetsanstalter oell på förbättring av redan befintliga.

Lotsstyrelsen Ilar i den mån det varit möjligt sekt att tillmötesgå dessa

i allmänhet väl berättigade önskemål, men då åtskilliga av beronia arbeten

fordra specialstudier och ett omfattande utredningsarbete, martill

styrelsens fyringenjörer sakna tid, hava icke sällan viktiga uppgifter

fått anstå och i och för sig behövliga arbeten måst eftersättas.

Utom den sålunda berörda ökningen uti byråarbetet, som i torni av

ökat utredningsarbete rörande förbättring och modernisering av redan

befintlig materiel automatiskt inträder med den raska utvecklingen pa

det tekniska området, har denna utveckling skapat helt nya arbetsområden,

såsom exempelvis ortsbestämning medelst, radio. _

Det livliga internationella tankeutbyte på skilda områden, som ar en

för de senaste åren karakteristisk företeelse, har även för styrelsen medfört

ökat arbete, i det att styrelsen allt emellanåt får fran myndigheter

i olika länder mottaga förfrågningar- i skilda ämnen inom fyrvasendet,

för vilkas besvarande icke sällan fordras vidlyftiga och tidsödande ut
Den

sålunda alltjämt växande omfattningen av byråarbetet har ökat

överfyringenjörens och fyringenjörernas arbetsbörda till den grad, att

den hotar bliva dem övermäktig. Därest icke viktiga och för sjöfartens

säkerhet nödvändiga arbeten skola eftersättas, synes det oundgängligen

nödigt, att styrelsens tekniska personal utökas. För det krävande byraarbetet

finner lotsstyrelsen ytterligare en fyringenjör behöva anställas.

På honom skulle överflyttas vissa uppgifter, som nu åvila de båda fyringenjörerna.

Åt honom skulle vidare anförtros utrednings- och konstruktionsarbete

rörande förbättring och modernisering av maskinella anordningar,

särskilt handläggning av radioärenden, undersökningar rörande

fyrapparater och ljuskällor, redigeringen av fyrlistan. Ytterligare skulle

han biträda överfyringenjören med sådana uppgifter, som falla inom det

internationella samarbetet. Då denne ingenjör skulle lia sin verksamhet

förlagd huvudsakligen inom styrelsen och hans tid endast, i obetydlig

grad skulle komma att upptagas av resor, torde han lämpligen vid behov

kunna anlitas såsom vikarie för överfyringenjören. Under nuvarande

förhållanden, då fyringenjörernas egen arbetsbörda endast sällan

medgiver vikariat å överfyringenjörens befattning, saknar överfyringenjören

tillfälle att i den utsträckning, som vore önskligt, genom resor personligen

tillse anstalterna i distrikten eller där pågående arbeten. Att

överfyringenjören, vilkens tid är så gott som uteslutande upptagen av

arbetet på ämbetsrummet, på grund av bristande tid endast sällar, kan

förskaffa sig en på egen iakttagelse grundad kännedom örn förhållandena

på ena eller andra platsen, varigenom möjligheten att själv framkomma

med uppslag till förbättring av säkerhetsanstalterna begränsas

högst betydligt, innebär även en mycket allvarlig olägenhet, som det är

av vikt att avhjälpa.

Det byråarbete, som med nu föreslagen anordning skulle komma att

åvila de två andra fyringenjörerna, bleve, för den ene vården av fartygs-

och båtmaterielen, lys- och ljudbojarna, mistsignalapparaterna, såväl

i land som å fyrskeppen, och för den andre byggnadsarbeten, såväl å

land som i vatten, av vilka särskilt de sistnämnda fordra omsorgsfulla

och vidlyftiga utredningar.

För att i någon mån avhjälpa de mest trängande behoven har styrelsen

sett sig nödsakad att anlita främmande arbetshjälp i viss utsträckning.

Då vården örn lotsverkets dyrbara och talrika fartyg och båtar

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.13.

löpt elen största risken att eftersättas, Ilar det varit naturligt, att i första

hand den ingenjör, sorn har denna materiel sig anförtrodd, vid oundgängligt

behov erhöll erforderlig hjälp. För uppgörandet av sådana ritningar

och konstruktioner samt för utförande av sådana utredningar

ävensom för verkställandet av sådana besiktningar av apparater, som

icke under några förhållanden kunnat medhinnas av de ordinarie arbetskrafterna,

har styrelsen under en följd av år — sedan 1921 — formellt

såsom tillfällig hjälp men i realiteten såsom konstant sådan nödgats anförtro

vissa uppdrag åt en skeppsbyggeritekniskt utbildad, från Tekniska

högskolan utgången ingenjör; och har ersättning till honom utgått från

de olika anslag å omkostnadsstaten eller från anslaget till säkerhetsanstalter

för sjöfarten, som i varje särskilt fall närmast kommit ifråga.

Behovet av denna arbetshjälp har såsom ovan anförts visat sig vara av

stadigvarande natur och kommer icke att försvinna, även örn den tekniska

personalen utökas med den r>van ifrågasatta ingenjören. Syftet

med nämnda anordning är nämligen — på sätt framgår av vad styrelsen

ovan anfört — att bereda de nuvarande ingenjörerna möjlighet att

envar inom sitt område ägna sig huvudsakligen åt viktigare uppgifter,

vilka nu på grund av bristande tid i betänklig mån måste eftersättas.

Den nu ifrågavarande ingenjören skulle emellertid — i likhet med vad

hittills varit fallet — biträda fartygsingenjören med utarbetande av förslag

till nödiga arbeten, med besiktningar etc. Då behovet av denna arbetskraft

alltså synes bliva för framtiden bestående, förmenar styrelsen,

att en särskild befattning i stället bör inrättas. Beträffande avlöningsförmånerna

till den nye befattningshavaren får lotsstyrelsen till en början

erinra, att byråingenjör vid kommunikationsverken är placerad i

26:e lönegraden enligt det för dessa verk gällande avlöningsreglemente,

vilken lönegrad motsvarar B 26 i avlöningsreglementet för statsdepartementen

m. fl. verk, medan byråingenjör i dessa senare verk är placerad

i lönegrad B 21, till vilken jämväl lotsstyrelsen verkmästare blivit hänförda.

Då emellertid självständigt arbete av ansvarsfull natur i icke

obetydlig utsträckning kommer att åvila den nye befattningshavaren,

måste placering i lönegrad B 21 anses för låg.

Då å andra sidan styrelsens fyringenjörer hänföras till lönegraden B

26 och den nye befattningshavaren med hänsyn till arten av arbetet icke

synes böra jämställas med dessa, torde icke heller denna lönegrad böra

ifrågakomma. Styrelsen har därför stannat vid att föreslå placering av

(leii nye befattningshavaren i lönegrad B 24, vilken placering synes lotsstyrelsen

väl avvägd med hänsyn till den kompetens och det arbete, som

kommer att fordras av Inrättningens innehavare.

I detta sammanhang får styrelsen till behandling upptaga ännu en

fråga av stor vikt och betydelse. Lotsverkets dyrbara maskiner och apparater

fordra noggrann och påpasslig tillsyn och vård av personalen

på de olika platserna. Den snabba utvecklingen på det tekniska området,

vilken medfört ständiga förbättringar uti den maskinella utrustningen,

kräver en icke ringa teknisk kunskap hos den, som har att sköta densamma.

Då personalen å de olika, vitt spridda och oftast avlägset belägna

platserna i allmänhet icke kan vara speciellt inaskinutbildad, besitter

densamma icke alltid ingående kunskap rörande konstruktioner av

och verkningssättet hos de invecklade maskinerierna. Styrelsen har vid

åtskilliga tillfällen kunnat iakttaga, att såväl en alltför hastig förslitning

som inträffade maskinhaverier varit möjliga att undvika, därest personalen

i tid erhållit en mera ingående instruktion rörande maskinerierna,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233. 15

än vad som kunnat ske. Med den stora arbetsbörda, som nu åvilar styrelsens

tekniska tjänstemän, sakna dessa tid att regelbundet inspektera

platserna och instruera personalen i skötseln av maskinerierna. I allmänhet

får vederbörande tjänsteman begagna tillfället, då inträffade skador

göra lians närvaro på en plats nödvändig eller då han eljest för övervakande

av vissa bestämda arbeten besöker platsen, att, i den mån tiden

medgiver, meddela råd och anvisningar rörande vården av maskinmaterielen.

Under nu rådande förhållanden måste emellertid sådan undervisning

bliva både knapphändig och sporadisk. Det har därför länge

hos styrelsen varit ett starkt önskemål att kunna åstadkomma en kontinuerlig

övervakning av den maskinella materielen och en ständigt återkommande

teknisk inspektion. Genom en sådan anordning skulle helt

visst, på sätt styrelsen ovan anfört, mycken onödig förslitning av och

åtskilliga skador å maskinmaterielen undvikas, varigenom en icke ringa

besparing för statsverket skulle vinnas. Då emellertid, som ovan nämnts,

en dylik övervakande verksamhet icke låter sig genomföra med styrelsens

nu tillgängliga tekniska personal, erfordras för omförmälda verksamhet

en särskild tjänsteman hos styrelsen. Denne bör lämpligen äga

fullständig verkmästarutbildning inom såväl det mekaniska som skeppsbyggerifacket.

Honom skulle nämligen åligga dels att enligt en på förhand

uppgjord plan företaga resor till samtliga fyrplatser och fyrskepp,

varigenom en regelbundet återkommande inspektion av maskiner och apparater

kunde vinnas och möjlighet beredas att oftare än vad nu kan

ske instruera personalen i skötseln av desamma, något som särskilt vore

av betydelse, då ombyte av personal ägt rum och den nye befattningshavaren

blivit hänvisad att sköta maskinerier av för honom ny konstruktion,

dels att biträda fartygsingenjören med tillsyn å fartyg och motorkuttrar

samt med mindre maktpåliggande arbeten, såsom besiktningar

av enklare reparations- och byggnadsarbeten, införande i liggare av erforderliga

uppgifter samt handhavande av ritningar m. m.

Lotsstyrelsen har med hänsyn till pågående utredning av personalbehovet

vid statens verk och inrättningar ansett sig hittills vara förhindrad

göra framställning örn ökande av styrelsens tekniska, på ordinarie

stat uppförda personal. De allvarliga olägenheter i skilda hänseenden,

som de nuvarande förhållandena — enligt vad lotsstyrelsen här ovan

närmare utvecklat — innebära för styrelsen i utövningen av dess ämbetsbefattning,

torde emellertid icke kunna avlägsnas utan en ökning av

antalet tekniska befattningshavare hos styrelsen. Styrelsen anser sig

visserligen i avvaktan på företagandet av nyssberörda utredning icke

heller nu böra föreslå uppförande å ordinarie stat av nya befattningar

hos styrelsen. Men då behovet av utökning av den tekniska personalen

är så trängande, att styrelsen anser sig icke kunna till den ovissa tidpunkt,

då nämnda utredning kan för styrelsens vidkommande vara slutförd,

undanskjuta reglering av frågan örn erforderlig teknisk personal

hos styrelsen, utan tvärtom förmenar, att det för ett behörigt fullgörande

av styrelsens ämbetsutövning, i vad densamma beröres av nämnda

fråga, är oundgängligen nödvändigt, att frågan i avvaktan på en kommande

slutlig lösning redan nu åtminstone provisoriskt regleras, får lotsstyrelsen

under åberopande av vad styrelsen sålunda anfört föreslå, att

tillsvidare må å extra stat uppföras:

en fyringenjörsbefattning i lönegraden I? ‘26 (25 löneklassen)

en byråingenjörsbefattning » » B 24 (23 » ) samt

en verkmästarbefattning » » B 21 (20 » ).

s. 16 Kontrollera mot PDF

Den ekonomisakkunniges

betänkande

den

27 januari

1930.

Lotsstyrelsen

ämbetsbefatt
ning.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

För detta ändamål skulle erfordras ett anslag å (8,124 -f- 7,212 + 6,048)

21,384 kronor, vilket anslag, med hänsyn därtill att blivande innehavare

av befattningarna i fråga kunna befinnas berättigade till uppflyttning

i högre löneklass, bör givas förslagsanslags natur, varjämte anslaget synes

böra avrundas till jämnt hundratal kronor eller till 21,400 kronor.»

Jag övergår nu att behandla det föreliggande omorganisationsförslaget.

Efter att hava lämnat den ovan av mig återgivna redogörelsen rörande

lotsstyrelsen ämbetsbefattning och nuvarande organisation m. m. ingår

den sakkunnige i sitt ovannämnda betänkande till en början på frågan

om lotsstyrelsens framtida ämbetsbefattning.

I avseende härå anför den sakkunnige följande:

»På sätt framgår av de ovan återgivna stadgandena i instruktionen

för lotsverket angående lotsstyrelsens förhållande till sjökarteverket, erbjuda

dessa båda myndigheters verksamhetsområden många beröringspunkter.

Tidskriften ''Underrättelser för sjöfarande’ redigerades och utgavs

tidigare av lotsstyrelsen, men bestyret härmed överflyttades genom

beslut vid 1920 års riksdag till sjökarteverket. I detta sammanhang må

ock erinras, att departementalkommitterade på sin tid föreslogo, att sjökarteverket

skulle inordnas under handelsdepartementet och därvid direkt

anknytas till lotsstyrelsen.

Frågan örn sjökarteverkets ställning inom statsförvaltningen har även

under den senaste tiden varit föremål för övervägande. Enligt Kungl.

Maj :ts den 13 januari 1928 givna bemyndigande tillkallades av dåvarande

chefen för försvarsdepartementet särskilda utredningsmän för att

biträda med utredning rörande planläggningen av sjökarteverkets framtida

arbete ävensom i fråga örn verkets organisation och ställning till

statsförvaltningen i övrigt. Dessa utredningsmän avgåvo den 21 juni

1928 betänkande och föreslogo därvid, jämte vissa förändringar i fråga

om sjökarteverkets arbetsuppgifter, att verket skulle ställas under ledning

av en särskild styrelse. I vissa av de yttranden, som i anledning av

remisser avgåvos över förslaget, framkommo emellertid yrkanden, att

sjökarteverket skulle inordnas i lotsstyrelsen såsom en avdelning av denna.

Vid anmälan av frågan örn anslag till sjökarteverket i statsverkspropositionen

till 1929 års riksdag omnämnde chefen för försvarsdepartementet

utredningsmännens förslag och anförde därvid, bland annat, att

det syntes honom vara lämpligt och ändamålsenligt, att den sedan flera

år på. dagordningen stående frågan örn sjökarteverkets verksamhet och

organisation, innan den företoges till slutlig prövning, gjordes till föremål

för utredning av en för verket särskilt tillsatt styrelse med i huvudsak

de åligganden, som utredningsmännen föreslagit. Genom en dylik

anordning syntes de bästa förutsättningar skapas för att man beträffande^

detta spörsmål skulle nå fram till ett resultat, varigenom samtliga

av frågans avgörande berörda parters intressen bleve i vederbörlig grad

tillgodosedda. Departementschefen funne sig därför böra förorda tillsätta

det tills vidare av en särskild styrelse för sjökarteverket. En dylik

styrelse har ock sedermera blivit tillsatt och har trätt i verksamhet från

och med den 1 juli 1929. I styrelsen ingår även en representant för lotsverket.

Om salunda frågan örn lotsstyrelsens förhållande till sjökarteverket

icke ännu kan anses slutligt avgjord, föreligger jämväl i ett annat av
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Martts proposition Nr 233.

seende för närvarande ovisshet angående lotsstyrelsens framtida arbetsuppgifter.

Enligt Kungl. Maurts bemyndigande den 2 mars 1928 tillkallade

dåvarande chefen för handelsdepartementet särskilda sakkunniga

för överarbetning i såväl sakligt som formellt hänseende av gällande förordning

angående lotsverket och därmed sammanhängande författningar

och föreskrifter. Ifrågavarande sakkunniga hava ännu icke avgivit betänkande

i ämnet, och det har följaktligen icke varit möjligt att nu avgöra,

i vilken mån de sakkunnigas förslag kan komma att påverka lotsstyrelsens

ämbetsbefattning. Även i nu berörda hänseende har det alltså

varit nödvändigt att vid den nu verkställda granskningen av lotsstyrelsens

organisation utgå från styrelsens nuvarande arbetsuppgifter.

Genom lotsverkets försorg har den s. k. issignaltjänsten hittills handhafts.

Från och med den 1 juli 1929 har emellertid detta bestyr, såvitt

angår kusten vid Östersjön och Bottniska viken, överflyttats till meteorologisk-hydrografiska

anstalten, varvid dock förutsatts, att lots- och fyrstatens

personal skall alltjämt liksom hittills tagas i anspråk för den

rapportföring, varpå issignaltjänsten grundar sig. I ett den 14 januari

1930 avgivet utlåtande hava de båda ämbetsverken föreslagit, att issignaltjänsten

för kusten i dess helhet måtte överflyttas till meteorologiskhydrografiska

anstalten från och med den 1 juli 1930. För lotsstyrelsens

del torde emellertid en dylik åtgärd icke i nämnvärd grad påverka arbetsmängden.

»

Vad härefter angår lotsstyrelsens organisation har den sakkunnige uttalat

sig på följande sätt:

»Av de förut lämnade, efter arbetsordningen återgivna uppgifterna

angående fördelningen av ärendena mellan styrelsens olika avdelningar

framgår, att kanslibyråns arbetsuppgifter till mycket väsentlig del äro

av kameral natur. Administrativa frågor handläggas till betydande antal

även å de övriga avdelningarna av styrelsen. Särskilt att märka är,

att personalärenden beträffande den styrelsen underlydande lots- och

fyrstaten i huvudsak hava hänförts till lotsbyrån, som härigenom i ej

ringa mån fått karaktären av en personalbyrå. Vid sidan av dessa mera

administrativa göromål har lotsbyrån att svara för en mängd viktiga

tekniska angelägenheter. Till lotsbyråns handläggning höra nämligen

tekniska (och nautiska) ärenden rörande den flytande materielen, såsom

angående fyrskepp och andra fartyg eller båtar, med undantag dock av

frågor rörande anordningar för fyrbelysning och mistsignalering, ävensom

ärenden angående hojar och prickar med förankringsmateriel. Övriga

tekniska ärenden, i huvudsak berörande byggnader och fast materiel

(frånsett fasta prickar) ävensom apparater och maskiner för fyrbelysning

och mistsignalering, tillhöra fyringenjörkontoret. På överfyringenjörens

föredragning ankomma emellertid dessutom vissa över

vägande administrativa frågor, såsom ärenden rörande klassificering av

fyrar (för löneregleringsändamål) samt angående lotsverkets bostäder;

till fyringenjörkontoret hör även lotsstyrelsens blankettförråd.

Ben sålunda tillämpade ärendesfördelningen synes kunna lämna rum

för vissa anmärkningar. Indelningen medför bland annat, att viss teknisk

personal, ehuru lydande under en avdelning, dock till väsentlig del

har sin tjänstgöring förlagd till en annan avdelning. Det förefaller, som

örn en mera rationell ordning skulle kunna ernås, örn administrativa göromål

och tekniska frågor i större utsträckning skildes åt. Vid den ut
11

i hany till riksdagens protokoll WHO. 1 saini. 196 höft. (Nr 239.) 2

Lotsstyrelsen*

organisation.

Byrå-indel
ningen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

Lotsverkets

byggnadsarbeten

m. m.

Diarieföringen

m. m.

redning, som nu ägt rum, har det emellertid förefallit lämpligast, att

den bestående byråindelningen lämnades i huvudsak orubbad. Innan

frågan örn sjökarteverkets inordnande i lotsstyrelsen vunnit en slutgiltig

lödning i ena eller andra riktningen, synes det knappast böra ifrågakomma

att vidtaga några mera genomgripande förändringar i den hävdvunna

uppdelningen av arbetet mellan de olika avdelningarna i lotsstyrelsen.

Detta utesluter dock icke, att smärre jämkningar kunna befinnas önskvärda

och redan nu böra genomföras. Särskilt synes det kunna ifrågasättas

att överflytta vissa administrativa frågor från fyringenjörkontoret

till kanslibyrån, varigenom någon lättnad i arbetsmängden å förstnämnda

avdelning skulle kunna vinnas. Detta synes så mycket mera

angeläget, som lotsstyrelsen nu begärt en avsevärd utvidgning av personalen

å sagda avdelning. I anslutning till vad sålunda anförts föreslås

därför, att adminstrativa ärenden rörande tjänstebostäder för personalen

vid lots- och fyrstaten samt frågor rörande blankettförrådet överflyttas

från fyringenjörkontoret till kanslibyrån.

För lots- och fyrväsendets behov verkställes varje år ett betydande

antal byggnads- och reparationsarbeten. En mycket väsentlig del av

dessa utföres under ledning av styrelsens egen tekniska personal — fyr

ingenjörer eller verkmästare — med anlitande av för ändamålet anställda

arbetare. 1 vissa fall uppdrages åt vederbörande lotskapten att vidtaga

anstalter för arbetets utförande. Entreprenad torde förekomma i

relativt obetydlig utsträckning.

Säkerligen måste man alltid räkna med att det skall vara erforderligt

att i stor omfattning utföra byggnads- och reparationsarbeten under verkets

egen ledning, då åtskilliga företag av denna natur kräva speciell

sakkunskap och då vidare ej så sällan arbetena äro förlagda till avlägsna

och svårtillgängliga trakter. Men å andra sidan synes det böra framhållas,

att arbetena torde böra upplåtas på entreprenad i alla sådana

fall, då ett dylikt förfarande lämnar ett ur teknisk synpunkt tillfredsställande

resultat och ställer sig ekonomiskt fördelaktigare. Det torde

även kunna ifrågasättas, huruvida icke uppdrag åt lotskaptenerna att

draga försorg örn en del mindre arbeten skulle kunna lämnas i något ökad

omfattning.

Vad diarieför ingen i lotsstyrelsen angår, är denna sammanförd till

registratorskontoret. Registratorn för, gemensamt för hela verket, ett

diarium över inkommande ärenden och en förteckning över utgående

expeditioner, bådadera försedda med register. På de särskilda avdelningarna

i styrelsen föras däremot icke några diarier. Dubbelföring förekommer

följaktligen icke. Emellertid synes det kunna ifrågasättas att

uppdela diarieföringen, så att ett särskilt diarium föres för varje avdelning.

Det förefaller, som örn detta borde vara till fördel för arbetet, då

härigenom möjlighet vunnes för de olika avdelningarnas personal att

utan omgång erhålla överblick över de till varje avdelning hörande ärendenas

handläggning. En anordning av antydd innebörd utesluter helt

naturligt icke, att de skilda diarierna gemensamt för hela verket föras

på registratorskontoret. Det torde vidare kunna sättas i fråga, huruvida

de utgående expeditionerna behöva registreras, eller i varje fall, örn

detta behöver ske så utförligt oell fullständigt som nu.

På olika avdelningar i styrelsen och särskilt å lotsbyrån föras åtskilliga

liggare och matriklar. Hittills hava dessa som regel förts i fasta

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

böcker, men på senaste tiden har man börjat övergå till kortsystem.

Denna utveckling torde böra i möjligaste mån fullföljas.

Beträffande härefter personalbehovet och organisationen å styrelsens

olika avdelningar må anföras följande.

Vad till en början angår sekreter artjönsten, åligger det enligt instruktionen

sekreteraren, vilken tillika är lotsstyrelsens ombudsman, huvudsakligen
att

ansvara ej mindre för uppsättandet av alla av styrelsen beslutade

utlåtanden, cirkulär och andra expeditioner, till vilka koncept icke avlämnas

av ledamot eller kamreraren, än även för att utgående expeditioner

varda behörigen avsända eller till vederbörande utlämnade;

att föra protokoll, när sådant i styrelsen förekommer;

att bevaka lotsverkets rätt och föra dess talan i alla mål, som till hans

åtgärd av styrelsen överlämnas;

att å säkert ställe förvara de åtkomst- och övriga handlingar, på vilka

lotsverkets ägande- eller dispositionsrätt till jordtomter och lägenheter

m. m. grundar sig;

att hålla ordentliga förteckningar över äganderätts- och säkerhetshandlingar

ävensom kontrakt samt tillse, att förnyelse av sådana handlingar

sker inom laga tid;

att i lots jorde boken anteckna skeende förändringar;

att avgiva yttranden i de rättsfrågor, som av styrelsen hänskjutas till

hans utlåtande; samt

att föra matrikeln över styrelsens ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare.

Såsom härav framgår, har sekreteraren, ehuru tillhörande kanslibyrån,

skyldighet att biträda med uppsättningsgöromål för samtliga byråer

samt att ansvara för expeditionen av utgående skrivelser för hela

styrelsen. Vad uppsättningsarbetet beträffar, torde emellertid detta under

nuvarande förhållanden till övervägande del vara begränsat till

ärenden å kanslibyrån.

En omläggning synes böra ske med avseende å sekreterarens arbetsuppgifter.

De expeditionsgöromål, som nu åvila sekreteraren, synas

lämpligen kunna utföras av registratorn med hjälp av kanslibiträdet

eller annan befattningshavare i biträdesgrad. Härigenom bör sekreteraren

bliva i tillfälle att i större utsträckning ägna sig åt mera kvalificerat

uppsättningsarbete. För dylikt arbete synes han böra tagas i

anspråk ej endast å kanslibyrån utan även, i mån av behov, å övriga

avdelningar. Han bör dessutom kunna lämna kanslibyråchefen biträde

vid utredningen av mera omfattande ärenden.

Ehuru någon föredragningsskyldighet icke förekommer för sekreteraren,

lärer tjänstens placering i 26:e lönegraden vara motiverad särskilt

med hänsyn till de ombudsmannagöromål, som äro förenade med

densamma och för vilka tidigare särskilt arvode utgått.

Kamreraren har enligt instruktionen till huvudsakligt åliggande

att svara för att inkomster och utgifter uppdebiteras eller anordnas å

vederbörliga titlar samt att bibok till lotsstyrelsens huvudbok med noggrannhet

föres i enlighet med fastställt formulär;

att föra räkning med Sveriges riksbank;

att vaka över föreskrivna innehållningar av pensions- och gratialavgifter

samt över upprättande av erforderliga uppgifter för pensioneringen;
-

Personalorganisationen

å

de särskilda

avdelningarna.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

att uppgöra den för statsrevisionen avsedda årliga berättelsen nied

tillhörande sammandrag;

att kontrollera alla uppgifter angående de till statsverket inflytande

lotspenningarna;

att granska förskottsrekvisitioner av medel samt göra framställningar

örn anordnande av förskott oell sådana ersättningar, som skola på

vissa tider utan föregående rekvisition utbetalas;

att upprätta föredragningslista över mål rörande utbetalning av

penningar;

att annotera de kvittenser å influtna medel, som av kassören utfärdas;

att uppsätta styrelsens resolutioner i anmärkningsmål;

att i enlighet med fastställt formulär upprätta styrelsens huvudbok

och ingiva densamma till styrelsen inom tid, som är eller varder bestämd;

samt

att för styrelsens årliga ämbetsberättelse upprätta tabeller rörande

styrelsens medelsförvaltning.

De löpande göromål, som sålunda ålagts kamreraren, synas icke vara

av den omfattning, att de kunna helt utfylla dennes arbetstid. Enligt

inhämtad upplysning pågår emellertid inom lotsstyrelsen utredning angående

vissa omläggningar av kassarörelsen och bokföringen, vilka

skulle medföra utökning av arbetsuppgifterna för kamreraren. Sålunda

lärer avsikten vara att låta genom styrelsens kassa verkställa de utbetalningar,

som för närvarande ombesörjas av materialförvaltaren.

Jämväl den kassarörelse, som handhaves av fyringenjörerna och verkmästarna

för arbeten, stående under deras ledning, torde åtminstone i

viss omfattning kunna övertagas av huvudkassan. Å lotsbyrån och fyringenjörkontoret

föras för närvarande vissa översikter rörande kostnaderna

för verkställda arbeten och dylikt. Inom styrelsen har övervägts

frågan, huruvida icke förandet av dessa översikter borde uppdragas åt

kamreraren och i sammanhang därmed en mera genomförd och fullständig

statistisk bokföring åvägabringas.

Därest i enlighet med vad i det föregående blivit föreslaget frågor angående

tjänstebostäder åt personalen vid lots- och fyrstaten överflyttas

till kanslibyrån, torde handläggningen och föredragningen av dylika

ärenden kunna övertagas av kamreraren.

Härutöver synes kamreraren lämpligen kunna tagas i anspråk för revisionsarbete.

Åt kamreraren torde sålunda böra uppdragas att verkställa

revision beträffande någon del av lokalförvaltningarnas räkenskaper.

Genomföras nu berörda omläggningar, torde en så avsevärd utvidgning

av kamrerarens arbetsuppgifter bliva följden, att det synes väl försvarat

att bibehålla den ifrågavarande befattningen med oförändrad löneställning.

Kassören och bokhållarens åligganden äro i arbetsordningen bestämda

sålunda:

att mottaga och på statsverkets giroräkning i riksbanken för lotsstyrelsens

räkning insätta de medel, som till styrelsen inflyta;

att varje söckendag till statskontoret insända specifik uppgift å alla

under nästföregående söckendag av riksbankens huvudkontor anmälda,

för lotsstyrelsen räkning verkställda insättningar å statsverkets giro

räkning;

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

att verkställa utbetalningar i enlighet med gällande föreskrifter angående

lotsstyrelsen kassarörelse;

att hos styrelsen anmäla, örn kvitto å avsända penningar eller underrättelse

örn penningbrevs ankomst icke i behörig tid ingått;

att föra inkomsthok och utgiftsbok för lotsstyrelsens kassa;

att snarast möjligt för varje månad upprätta och senast den 12 i

påföljande månad till styrelsen ingiva kassarapport;

att ansvara för verifikationsliandlingarnas behöriga förvarande ävensom

ombesörja, att riksbankens attester om verkställda utbetalningar

samt postverkets inlämningsbevis rörande rekommenderade brev och

postanvisningar biläggas anordningshandlingarna;

att å söckendagen näst efter den, då check å statsverkets giroräkning

utfärdats, till statskontoret och till riksbankens huvudkontor insända

uppgift örn checkens nummer och belopp;

att med utgiftsjournalen jämföra de från statskontoret ankomna uppgifterna

örn inlösta checker och tillse, vilka checker utelöpa, samt att,

då anledning därtill förefinnes, giva vederbörande anmaning att förete

checken till inlösen;

att föra liggare över influtna lotspenningar;

att föra liggare över tjänstinnehavares vid lotsstyrelsen samt vid

lots- och fyrstaten pensionsunderlag och därå belöpande årsavgifter;

att meddela föreskrivna uppgifter till upplysning och ledning vid taxeringar;

samt

att biträda vid övriga förekommande kamerala göromål i den mån

sådant, utan eftersättande av ovan angivna skyldigheter, kan äga rum.

På sätt den förut lämnade redogörelsen utvisar har förslag tidigare

framkommit om indragning av kassörstjänsten. Detta förslag synes höra

genomföras. De arbetsuppgifter, som äro förenade med sagda tjänst,

torde kunna under kamrerarens ledning utföras av en befattningshavare

i betydligt lägre tjänsteställning. Visserligen uppnår innehavaren

av kassörstjänsten icke pensionsåldern förrän år 1950, men denna

omständighet synes ej höra utgöra hinder för att låta den föreslagna

förändringen redan nu komma till uttryck i staten för lotsstyrelsen.

Kassörsbefattningen torde därför böra överföras å övergångsstat. Erforderligt

biträde torde böra beredas kamreraren genom att i stället en

kanslibiträdesbefattning, i anslutning till vad 1923 års besparingskommitté

föreslagit, uppföres å den ordinarie staten.

Vad registratorstjänsten beträffar har, i anslutning till hemställan

av generaldirektören Södermark, 1923 års besparingskommitté föreslagit,

att denna tjänst måtte sänkas till kansliskrivargraden. Jämväl lotsstyrelsen

har i sin förut omnämnda skrivelse den 29 augusti 1925 anslutit

sig till den uppfattningen, att registratorsgöromålen i styrelsen

lämpligen kunde handhavas av en kansliskrivare. Emellertid torde böra

erinras, att under senare år registratorstjänsterna i vissa centrala ämbetsverk,

exempelvis statskontoret, generaltullstyrelsen och kommerskollegium,

placerats i 14:e lönegraden. Då även i lotsstyrelsen registratorn

synes böra erhålla denna löneställning, föreslås, att registratorsbefattningen

sänkes från lönegraden 15 21 till lönegraden 15 14. Härvid förutsättes

emellertid, att registrator!!, i enlighet med vad ovan föreslagits,

övertager den befattning med expeditionen av utgående skrivelser, som

hittills ålegat sekreteraren. Därjämte torde registrator!! böra omhänder
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Majlis proposition Nr 233.

hava blankettförrådet, som enligt vad i det föregående förordats skulle

överflyttas från fyringenjörkontoret till kanslibyrån.

Av de båda revisorerna bar den ene att verkställa dels förhandsgranskning

av alla inkommande räkningar elier motsvarande handlingar,

vilka kunna föranleda anordningar från lotsstyrelsen, dels revision

beträffande lotskaptenernas, befälhavarens å lotsverkets fartyg

Vega. fyringenjörernas, verkmästarnas och materialförvaltarens redogörelser.

proviantredogörelser från fyrskeppen, vederbörande uppbördsmäns

redogörelser för fartygs- och maskinuppbörderna å lotsverkets

ångfartyg, materialredogörelserna för samtliga fyrar och fyrskepp ävensom

de årligen inkommande uppgifterna å under året kasserade och nytillkomma

inventariepersedlar.

JDen andre revisorn har till huvudsakligt åliggande att handlägga avlöningsärenden.

Han har sålunda att verkställa uträkning av avlöningarna

ej blott till den i styrelsen anställda personalen utan även till

de ordinarie och extra ordinarie tjänstemännen vid lots- och fyrstaten.

Detta arbete bär nämligen centraliserats till lotsstyrelsen. Även utbetalningen

av avlöningarna sker centralt från styrelsen med anlitande av

postgiro. Till extra befattningshavare vid lots- och fyrstaten utbetalas

avlöningarna genom vederbörande lotskapten eller, såvitt angår personal,

anställd å fartyget Vega, av befälhavaren å detta fartyg: utbetalningarna

eftergranskas av revisorn för avlöningsärenden.

Beträffande de båda revisorstjänsterna ifrågasättes icke nu någon förändring.

Den med revisionsarbete sysselsatte revisorn biträdes av den förut

omförmälda, i 6:e lönegraden placerade extra ordinarie tjänstemannen.

Härjämte finnes å kanslibyrån anställd en extra ordinarie tjänsteman

med avlöning enligt 4:e lönegraden (kontorsbiträde), vilken utför skrivgöromål

för hela styrelsens räkning. Från lotsstyrelsen sida bar i

samband med den nu företagna granskningen av personalbehovet under

hand framförts önskemålet, att ordinarie anställning måtte beredas dessa

båda befattningshavare, vilka under en ganska lång följd av år varit

anställda i styrelsen. Mot en dylik anordning synes i oell för sig icke

vara något att erinra, då, såvitt nu kan bedömas, ett stadigvarande behov

av ifrågavarande arbetskrafter torde föreligga och å styrelsens stat

för närvarande icke finnas uppförda mera än två ordinarie biträdesbefattningar

(ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde). Emellertid bar

Kungl. Maj:t den 8 februari 1929, på framställning av 1926 års besparingssakkunniga,

anbefallt 1928 års lönekommitté att taga under övervägande

frågan örn biträdesbefattningarnas inom statsförvaltningen

uppdelning å olika lönegrader och placering å löneskalan. Innan resultatet

av denna utredning föreligger, torde det i allmänhet icke böra ifrågakomma

att inrätta nya ordinarie biträdesbefattningar. Med hänsyn

härtill synes det icke lämpligt att för närvarande tillmötesgå berörda

från lotsstyrelsen sida framförda önskemål.

Vad personalen ä lotsbyrån beträffar har, såsom av den förut lämnade

redogörelsen framgår, vid flera tillfällen av lotsstyrelsen framhållits

angelägenheten av att en ny tjänst måtte inrättas för att bereda

lotsbyråchefen biträde särskilt med uppsättningsarbete. I de ovannämnda

skrivelserna den 28 januari och den 29 augusti 1925 har styrel
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233. 23

sen för sådant ändamål hemställt örn uppförande å styrelsens stat av en

notarietjänst.

Den undersökning, som nu företagits, har synts giva, vid handen, att

behov föreligger av en befattningshavare med tjänstgöring uteslutande å

lotsbyrån. Detta behov har emellertid för närvarande blivit tillgodosett,

i det att från och med den 1 november 1929 en andre amanuens

med heltidstjänstgöring placerats å byrån. Ehuru onekligen vissa skäl

tala för att en ordinarie notariebefattning inrättas för lotsbyråns räkning,

vill det förefalla, som örn man åtminstone tillsvidare skulle kunna

inskränka sig till att, i anslutning till den redan genomförda anordningen,

å byrån anställa en extra ordinarie tjänsteman, vilken har hela

sin tjänstgöring förlagd till byrån.

Vad angår den ifrågavarande extra ordinarie tjänstemannens löneställning,

torde anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. böra beräknas så, att lotsstyrelsen har medel till förfogande

att, örn så anses påkallat, bereda befattningshavaren ifråga

ställning såsom förste amanuens.

Beträffande härefter den till fyringenjörkontoret hörande personalen

åligger det enligt instruktionen fyringenjör huvudsakligen

att i överensstämmelse med överfyringenjörens föreskrifter uppgöra

ritningar och förslag till byggnads- och reparationsarbeten samt maskinella

anordningar;

att såsom arbetschef leda de byggnads-, reparations- och övriga arbeten,

till vilkas utförande han blivit utsedd, och redovisa de medel, vilka

blivit honom för ändamålet anförtrodda;

att vid fyr, som av honom blivit nybyggd, upprätta inventarieförteckning

och överlämna fyren med inventarier till uppbördsmannen;

att verkställa förberedande granskning såväl av redogörelsen för lotsverkets

materialförråd till vinnande av upplysning, örn och i vad man

detsamma erfordrar komplettering, som ock av materialredogörelser för

fyiar och fyrskepp i avseende å hushållningen och formen för uppställningen;

„ . . , , ,

att med den fördelning, som emellan fyrmgenjorerna kan varda bestämd,

i behörigt skick hålla liggare och ritningar över ej mindre alla

lotsverket tillhörande maskinella anordningar med undantag av driftmaskineri

i fartyg och båtar än även lotsverkets byggnader och fasta

sjömärken med undantag av fasta prickar;

att, då fyringenjör beordrats till tjänstgöring i landsorten och vederbörande

lotsbefäl påkallar hans biträde för befintliga säker hetsanstalters

vidmakthållande, lämna sådant biträde under eget ansvar med avseende

å arbetets utförande, så vida icke hinder för utförandet av redan

utav lotsstyrelsen erhållna uppdrag därigenom uppstår; samt

att vid besök å lots- eller fyrplats eller livräddningsstation, tillhörande

lotsverket, göra sig noga underrättad örn apparaternas, maskinernas,

byggnadernas, därvarande materialförråds och lotsverket tillhöriga båtars

beskaffenhet och vård samt för sådant ändamål taga kännedom örn

de anmärkningar, som finnas införda i den på platsen befintliga journal;

låta besörja avhjälpande av smärre bristfälligheter ävensom andra

sådana, vilka icke utan våda kunna uppskjutas, men örn övriga bristfälligheter

göra anmälan till överfyringenjören; före avresan göra anteckningar

i journalen örn verkställda arbeten och lämnade föreskrifter

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

m. m.; samt efter fullgjort uppdrag avgiva rapport därom till överfyringenjören.

Mellan de båda fyringenjörerna är arbetet uppdelat så, att den ene

fyringenjören, vilken avlagt examen i skeppsbyggeri, har att biträda

chefen för lotsbyrån i ärenden rörande fartyg och båtar och i sådant avseende

huvudsakligen har: att avgiva utlåtanden i de frågor, som till

honom remitteras; att upprätta och avgiva infordrade kostnadsförslag

och ritningar dels till nya fartyg och båtar för lotsverket, dels ock till

reparationsarbeten å befintliga lotsverkets fartyg och båtar jämte därtill

hörande maskiner m. m. för fartygens framdrivande samt att ansvara

för kostnadsförslagens och ritningarnas riktighet; att inhämta

kännedom rörande lotsverkets fartygsmateriel; att till chefen för lotsbyrån

inlämna beskrivningar och uppgifter angående ny sådan materiel;

ävensom att förvara till liggare över lotsverkets fartyg och båtar hörande

ritningar. Vidare har samma fyringenjör bland annat till åliggande

att med uppmärksamhet följa, huru de mekaniska anläggningarna vid

fyr- och mistsignalstationerna arbeta, samt att till överfyringenjören anmäla,

så snart han finner inspektioner, reparationer eller förändringar

vid dessa anläggningar erforderliga, att granska fyrplatsers och gasstationers

motorbåtsjournaler samt till överfyringenjören skriftligen in

komma med av granskningen föranledda anmärkningar och att i förekommande

fall instruera vederbörande personal i apparaternas och maskineriernas

skötsel och vård.

Enligt vad under utredningen uppgivits beräknas denna fyringenjör

ägna i genomsnitt ungefär 60 å 70 procent av sin arbetstid åt lotsbyrån.

Den andre fyringenjören handhar lotsverkets byggnader samt har dessutom

på grund av stadgande i arbetsordningen att ombesörja redigering

av lista över svenska fyrar.

Av de båda verkmästarna har den ene, vilken avlagt övermaskinistexamen,

sina arbetsuppgifter förlagda till den förstnämnde fyringenjörens

verksamhetsområde; den andre verkmästaren åter, vilken är utbildad

i byggnadsfacket, utför arbetsuppgifter, hörande till den senare

fyringenjörens verksamhetsområde.

Såväl fyringenjörerna som verkmästarna företaga i ganska stor utsträckning

tjänsteresor. Enligt uppgift i lotsstyrelsens skrivelse den 30

augusti 1929 tillbringar den med den flytande materielen m. m. sysselsatte

fyringenjören i genomsnitt cirka 140 dagar örn året på resor och

den andre fyringenjören ej mindre än inemot 7 månader örn året.

Vid sidan av fyringenjörerna och verkmästarna har styrelsen sedan en

längre följd av år anlitat biträde av en ingenjör med skeppsbyggeriteknisk

utbildning, vilken tagits i anspråk för uppgörande av ritningar och

konstruktioner, verkställande av utredningar samt utförande av besiktningar

å apparater. Kostnaderna för denne befattningshavares anställande

hava bestritts från olika arbetsanslag å omkostnadsstaten eller

från anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten; ersättningen har under

den senaste tiden varit bestämd till samma belopp som avlöning till

ordinarie tjänsteman i 23 :e löneklassen. Enligt uppgift har den extra ingenjören

i genomsnitt till ungefär fyra femtedelar av sin arbetstid biträtt

å lotsbyrån och i övrigt å fyringenjörkontoret.

På sätt ovan angivits, har lotsstyrelsen nu hemställt om anvisande

av medel å extra stat för anställande av en fyringenjör i lönegraden

B 26, en byråingenjör i lönegraden B 24 och en verkmästare i löne
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

25

graden B 21. Ilen extra fyringenjören skulle anställas huvudsakligen för

byråarbete. På honom skulle överflyttas vissa uppgifter, som nu åvila

de båda fyringenjörerna. Åt honom skulle vidare anförtros utredningsoch

konstruktionsarbete rörande förbättring och modernisering av maskinella

anordningar, särskilt handläggning av radioärenden, undersökningar

rörande fyrapparater och ljuskällor samt redigeringen av fyrlistan.

Han skulle vidare biträda överfyringenjören med sådana uppgifter,

som avse det internationella samarbetet på fyrväsendets område,

ävensom vid behov kunna anlitas såsom vikarie för överfyringenjören.

Den extra byråingenjören är avsedd att ersätta den nyssnämnda från

arbetsanslagen avlönade extra ingenjören. Liksom hittills denne skulle

byråingenjören få till uppgift att biträda den fyringenjör, som handhar

frågor rörande den flytande materielen, med utarbetande av förslag till

nödiga arbeten, med besiktningar o. dyl.

Vad den ifrågasatta extra verkmästar befattningen angår, bar förslaget

örn denna befattnings inrättande föranletts av en önskan från lotsstyrelsen

sida att kunna åstadkomma en kontinuerlig övervakning av

den maskinella materielen och en ständigt återkommande teknisk inspektion.

Den nya verkmästaren skulle liava till uppgift dels att enligt

på förband uppgjord plan företaga resor till samtliga fyrplatser och fyrskepp,

varigenom en regelbundet återkommande inspektion av maskiner

och apparater kunde vinnas och möjlighet beredas att oftare än vad nu

kan ske instruera personalen i skötseln av desamma, dels att biträda den

med fartygsmaterielen sysselsatte fyringenjören med tillsyn å fartyg

och motorkuttrar samt med mindre maktpåliggande arbeten, såsom besiktningar

av enklare reparations- och byggnadsarbeten, införande i liggare

av erforderliga uppgifter samt handhavande av ritningar, m. m.

Det av lotsstyrelsen sålunda framförda förslaget innebär en ganska

betydande utvidgning av den tekniska personalen. Två av de föreslagna

befattningarna sakna helt motsvarighet i den nuvarande organisationen;

den tredje avser att bereda anställning å extra stat åt en befattningshavare,

som hittills anlitats under formen av tillfälliga uppdrag, låt vara

att dessa fortgått i en följd och att anställningen därför i realiteten baft

mera stadigvarande karaktär. De för närvarande å fyringenjörkontoret

tjänstgörande fem teknikerna (två fyringenjörer, två verkmästare och en

extra ingenjör) skulle vid bifall till förslaget utökas till sju: tre fyringenjörer,

en byråingenjör och tre verkmästare. Den snabba utvecklingen

på fyrväsendets område har otvivelaktigt medfört ett ökat behov

av tekniskt utbildade arbetskrafter inom lotsstyrelsen, men det synes

dock knappast tillrådligt att nu med en gång så avsevärt utöka personalen.

Vad som för närvarande i första hand synes böra ifrågakomma torde

vara att bereda den sedan flera år tillbaka i styrelsen tjänstgörande,

från arbetsanslagen avlönade ingenjören en fastare anställningsform.

Lotsstyrelsen bar härvidlag med hänsyn till att verkets organisation

icke varit föremål för granskning i besparingssyfte avstått från att föreslå

uppförande å ordinarie stat av en befattning för ändamålet. Då emellertid

ett stadigvarande behov av denna befattningshavare även för

framtiden synes föreligga, torde betänkligheter icke böra miila mot att

nu för ändamålet uppföra en ordinarie tjänst å lotsstyrelsens stat.

Mot den ifrågasatta löneställningen — 24:e lönegraden — synes icke något

vara att erinra. 1 anslutning härtill föreslås följaktligen, att å

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

lot.sstyrelsens stat uppföres en ordinarie befattning såsom byråingenjör i

lönegraden B 24.

Av de båda övriga föreslagna tjänsterna synes verkmästarbefattningen

böra äga företräde framför fyringenjörstjäusten. Genom anställande

av en verkmästare synes en ej obetydlig lättnad i arbetet kunna beredas

särskilt den med den flytande materielen sysselsatta fyringenjören, vilken

därigenom bör bliva i tillfälle att i ökad iitsträckning ägna sig åt

byråarbete. I det föregående har föreslagits överflyttning av vissa ärenden

av rent administrativ natur från fyringenjörkontoret till kanslifcyrån.

Även i övrigt synes man böra sträva efter att i möjligaste mån

befria den tekniska personalen från befattning med arbetsuppgifter med

övervägande administrativ karaktär. En viss minskning i fyringenjörernas

och verkmästarnas arbetsbörda lärer oek kunna vinnas genom att,

i anslutning till vad ovan framhållits, i något större utsträckning anlita

entrepreuadsystem eller överlämna utförandet av mindre omfattande arbeten

åt vederbörande lotskapten.

Med hänsyn till nu berörda omständigheter synes man kunna för

närvarande inskränka sig till att anvisa medel till anställande av en

verkmästare. Denne synes böra erhålla ställning såsom extra ordinarie

tjänsteman.

De ordinarie verkmästarna åtnjuta för närvarande avlöning efter 21 :a

lönegraden, och lotsstyrelsen har föreslagit den nya befattningens placering

i samma lönegrad. Det vill förefalla, som örn denna löneställning

vore väl hög. Någon högre teknisk utbildning kräves icke för ifrågavarande

tjänster. I detta sammanhang må framhållas, att underingenjörerna

vid statens järnvägar, vilka med hänsyn till de för befattningarna

gällande kompetensfordringarna synas kunna jämställas med verkmästartjänsterna,

ej äro placerade i högre lönegrad än den 20:e. Denna lönegrad

synes innebära en skälig lönegradsplacering även för verkmästarna.

På grund härav föreslås, dels att den nyanställde verkmästaren erhåller

avlöning efter 20:e lönegraden för extra ordinarie tjänstemän, dels

att de ordinarie verkmästarbefattningarna vid inträffande ledighet sänkas

till lönegraden B 20.

Vad angår befattningen såsom materialförvaltare, synes jämväl denna

vara anmärkningsvärt högt placerad i lönehänseende. Till jämförelse kan

erinras, att materialförvaltarbefattningarna vid post- och telegrafverken

tillhöra 15 :e lönegraden. Material förvaltaren i lotsstyrelsen handhar

emellertid, utom lotsverkets förråd, den närmaste ledningen av arbetet

vid lotsverkets varv å Rosenvik, vilket synes motivera en något högre

löneställning för befattningen än för en ren materialförvaltartjänst. Då i

regel enahanda utbildning torde krävas för ifrågavarande tjänst som för

verkmästarbefattningarna, torde även materialförvaltaren böra hänföras

lili lönegraden B 20.

Vad fyringenjörerna beträffar, åtnjöto dessa före 1921 års lönereglering

för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk avlöning

efter dåvarande andra normalgraden. Vid 1921 års lönereglering placerades

de i lönegraden B 15 (nu B 24) men uppflyttades genom beslut

vid 1925 års riksdag till lönegraden B 26. Då från vederbörande

tjänstinnehavares sida under hand framförts önskemål örn tjänsternas

placering i högre lönegrad (B 28), må här framhållas, att den nuvarande

löneställningen synes vara väl avvägd i förhållande till de arbetsuppgifter,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

som äro förenade med befattningarna, och att någon uppfattning i

lönegrad av desamma följaktligen icke torde vara påkallad.

I fråga örn vaktpersonalen synes anledning icke föreligga att föreslå

någon förändring.»

Den sakkunniges betänkande, i vad angår den ordinarie personalen

bos lotsstyrelsen, innefattar alltså följande förslag:

en ny ordinarie befattning såsom byråingenjör i lönegrad B 24 skulle

uppföras å staten;

befattningen såsom kassör och bokhållare i lönegraden B 21 skulle indragas,

varemot å staten skulle uppföras en kanslibiträdesbefattning i

lönegraden B 7;

befattningen såsom materialförvaltare samt Amrkmästarbefattningarna

skulle sänkas från lönegraden B 21 till lönegraden B 20; och

registratorsbefattningen skulle nedflyttas från lönegraden B 21 till lönegraden

B 14.

Genomförandet av berörda förslag skulle enligt den sakkunniges mening

tillgå på följande sätt.

Kassörstjänsten borde tills vidare uppföras å övergångsstat. Så

länge den nuvarande innehavaren av berörda befattning kvarstode å

tjänsten, borde en kanslibiträdesbefattning hållas obesatt. I övrigt syntes

vid staten böra fogas anmärkningar av innehåll att befattningarna

såsom materialförvaltare, verkmästare och registrator vid inträffande

ledighet skulle sänkas i lönegrad, på sätt i sådant avseende angivits.

Sammanfattning

av den

sakkunniges

förslag beträffande

den

ordinarie

personalen.

Vad härefter angår beräkningen av anslaget till lotsstyrelsen har den Amiagsberäksakkunnige

anfört följande:

»Anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde i anslutning

härtill böra för nästkommande budgetår beräknas till 155,568 kronor eller

i avrundat belopp 155,600 kronor.

Till avlöning vid den å övergångsstat uppförda tjänsten lärer böra

beräknas ett belopp av i runt tal 7,200 kronor.

I enlighet med det förfarande, som under senare år tillämpats vid fastställande

av nya avlöningsstater för statsdepartementen och vissa centrala

ämbetsverk, torde det särskilda anslaget till vikariatsersättningar

— för innevarande budgetår 6,000 kronor — böra bortfalla.

Samtliga vikariatskostnader för uppehållande av ordinarie tjänster

skola i sådant fall jämlikt kungörelsen den 18 juni 1926 (nr 269) bestridas

från anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän..

I lotsstyrelsens stat finnes vidare uppfört ett anslag till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m., för närvarande bestämt till

26.000 kronor. Vad detta anslag angår torde få erinras, att efter förslagtill

1926 års riksdag (jfr 1926 års statsverksproposition, »För flera huvudtitlar

gemensamma frågor», sid. 18 och följande och riksdagens skrivelse

nr 245 år 1926, sid. 11) beträffande de olika departementens anslagsposter

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare från och med

budgetåret 1926/1927 vidtagits den förändringen, att dessa anslag, som

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

tidigare varit begränsade, erhållit förslagsanslags natur. Anslagen hava

härvid specificerats på tre skilda poster, av vilka två poster, som icke

få överskridas, avsetts, den ena för grundavlöningar till extra ordinarie

tjänstemän och den andra för extra befattningshavare, tillfällig personal,

renskrivning, övertidsersättning m. m., medan från den tredje posten,

som beräknats förslagsvis, skall utgå vad som erfordras till beredande av

avlöningsförhöjningar åt extra ordinarie tjänstemän ävensom enligt gällande

författningar uppkommande kostnader för läkarvård jämte läkemedel

och dylikt samt begravningshjälp till sådan personal. En liknande

omläggning har sedermera genomförts beträffande åtskilliga centrala

ämbetsverk. Jämväl i fråga örn det för lotsstyrelsen anvisade anslaget

för ifrågavarande ändamål lärer en dylik uppställning böra

tillämpas.

I enlighet härmed torde förevarande anslag böra beräknas sålunda:

Avlönings-

avlöning

förhöjnin-

gar

kronor

kronor

Extra ordinarie tjänstemän:

Kanslibyrån: 1 förste amanuens (17:e lönegraden)............

4,350

246

1 andre amanuens (15:e lönegraden)............

3,888

216

1 e. o. tjänsteman ( 6:e lönegraden)............

2,364

156

1 e. o. kontorsbiträde (4:e lönegraden)........

2,052

156

Lotsbyrån: 1 förste amanuens (17:e lönegraden)...........

4,350

246

Fyringenjörkontoret: 1 verkmästare (20:e lönegraden) ....

5,304

372

1 andre amanuens (15:e lönegraden)

3,888

216

Vaktpersonal: 1 expeditionsvakt (5:e lönegraden) ............

2,208

156

Summa kronor

28,404

1,764

Extra befattningshavare m. m.:

Lotsbyrån: 1 extra befattningshavare....................................

2,400

Fyringen jörkontoret: 1 ritare ................................................

3,900

Tillfällig personal, sakkunniga, renskrivning, övertidsersättning

m. m. .......................................................................................

1,200

Summa kronor

7,500.

T enlighet med denna beräkning skulle följaktligen anslaget till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m. böra upptagas med

(28,404 + 1,764 + 7,500 —) 37,668 eller i avrundat belopp 37,700 kronor.

Av detta anslag skulle följande belopp få av lotsstyrelsen användas:

till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst kronor 28,404

till extra befattningshavare, sakkunniga, tillfällig personal,

renskrivning, övertidsersättning m. m., högst ...... » 7.500

varutöver från anslaget skulle utgå vad som erfordras till beredande

av avlöningsförhöjningar åt extra ordinarie tjänstemän ävensom enligt

gällande författningar uppkommande kostnader för läkarvård jämte

läkemedel o. dyl. samt begravningshjälp till sådan personal. Inom det

för grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän avsedda beloppet

skulle det givetvis ankomma på lotsstyrelsen att bestämma såväl antalet

extra ordinarie tjänstemän som lönegradsplaceringen för dessa. Därest

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Majlis proposition Nr 233.

så befinnes lämpligt, bör hinder ej heller möta att i stället för extra ordinarie

tjänstemän även från denna post avlöna extra befattningshavare.

Den ordinarie avlöningsslaten för lotsstyrelsen torde i anslutning till

ovanstående anslagsberäkningar böra erhålla följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag---- kronor 155,600

Avlöningar till icke ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ......................................... » 37,700

Summa kronor 193,300.

Härutöver erfordras, såsom förut nämnts, en särskild övergångsstat å

7,200 kronor.

Slutsumman av dessa båda stater uppgår till 200,500 kronor. I förhållande

till lotsstyrelsens nu gällande stat, vilken slutar på 186,400

kronor, representerar detta belopp en ökning av 14,100 kronor, ökningen

är emellertid till stor del allenast skenbar. Att märka är nämligen, att

i den nya avlöningsstaten ingår avlöning till den föreslagna byråingenjören

med 8,580 kronor. Den förut omnämnde från olika arbetsanslag

avlönade ingenjören — vilken enligt förslaget skall ersättas med byråingenjören

— uppbär för närvarande arvode med sammanlagt 7,212 kronor

per år (utom dyrtidstillägg). Genom inrättande av byråingcnjörsbefattningen

bör därför en motsvarande besparing uppstå i omkostnadsstaten.

Kostnadsökningen för byråingenjörstjänstens inrättande bör följaktligen

i själva verket beräknas till endast 1,368 kronor.

En jämförelse mellan kostnaderna för den nuvarande och den föreslagna

organisationen, sedan densamma fullt genomförts, giver följande

resultat:

Kostnadsminskning:

Utbyte av kassörstjänsten (B 21) mot en kanslibiträdestjänst

(B 7) .................................................... kronor 4,068

Nedflyttning i lönegrad av materialförvaltarbefattningen

och 2 verkmästarbefattningar från 21 :a till 20 :e lönegraden » 1,188

Nedflyttning av registrator jönsten från 21 :a till 14 :e lönegraden

.................................................. » 2,616

Summa minskning kronor 7,872

Kostnadsökning:

Inrättande av en byråingenjörsbefattning ................. kronor 1,368

Inrättande av en befattning såsom e. o. verkmästare...... » 5,676

Summa ökning kronor 7,044.

Oaktat enligt det nu framlagda förslaget den tekniska personalen i

styrelsen utökas, företer alltså den föreslagna organisationen, fullt genomförd,

på sätt av denna beräkning framgår, en viss, örn ock obetydlig

kostnadsminskning.»

Såsom redan nämnts hava lotsstyrelsen och allmänna civilförvaltningens

lönenämnd avgivit infordrade utlåtanden över den sakkunniges

betänkande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Lotsstyrelsen

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

Lotsstyrelsen har för sin del anfört följande:

»I likhet med den ekonomisakkunnige får lotsstyrelsen förorda, att styrelsens

nuvarande arbetsuppgifter läggas till grund vid bestämmandet av

frågorna örn styrelsens organisation; och har styrelsen för avsikt att i

möjligaste mån vidtaga av den ekonomisakkunnige föreslagna ändringar

såväl beträffande ärendesfördelningen mellan styrelsens avdelningar som

i fråga örn de arbetsuppgifter, vilka böra åvila de skilda befattningshavarna

bos styrelsen. Lotsstyrelsen får härvid meddela, att styrelsen redan

från ingången av år 1930 överflyttat de administrativa ärendena rörande

tjänstebostäder för personalen vid lots- och fyrstaten från fyringenjörkontoret

till kanslibyrån.

Den ekonomisakkunniges förslag angående befattningshavarnas på

kanslibyrån arbetsuppgifter och befattningarnas placering i lönegrad föranleder

icke annan erinran från styrelsens sida än att det bade synts styrelsen

högeligen önskvärt, därest de två, nu i respektive 6:e och 4:e lönegraden

placerade, extra ordinarie tjänstemännen (båda kvinnliga) hade

kunnat beredas ordinarie anställning redan från och med budgetåret

1930/1931. Styrelsen har emellertid för avsikt att så snart omständigheterna

det medgiva inkomma med förslag i sådant hänseende.

I fråga örn personalen på lotsbyrån har lotsstyrelsen tidigare såsom ock

av den ekonomisakkunnige erinrats — i underdåniga skrivelser den 19

augusti 1922 samt den 23 januari och den 29 augusti 1925 — framhållit

behovet av en ordinarie tjänsteman å denna byrå och därvid hänvisat till

bland annat den uppkomna ökningen uti personalärendena rörande lotsoch

fyrstaten. Till lindrande av byråchefens arbetsbörda hade lotsstyrelsen

därvid tänkt sig, att på byrån skulle anställas en ordinarie tjänsteman

med administrativ utbildning. Uti de två sistnämnda av ovanberörda

skrivelser föreslog styrelsen sålunda inrättande av en notarietjänst i

21: a lönegraden å lotsbyrån. Den ekonomisakkunnige har vitsordat behovet

av en befattningshavare med tjänstgöring helt på lotsbyrån och har

vidare funnit, dels att lotsbyrån ’i ej ringa mån fått karaktären av en

personalbyrå’, dels ock att ''onekligen vissa skäl tala för att en ordinarie

notariebefattning inrättas för lotsbyråns räkning’. Med stöd av vad som

under utredningsarbetet förekommit uttalar den ekonomisakkunnige, att

det vill ''förefalla som örn man åtminstone tills vidare skulle kunna inskränka

sig till att, i anslutning till den redan genomförda anordningen,

å byrån anställa en extra ordinarie tjänsteman, vilken har hela sin

tjänstgöring förlagd till byrån’. Då lotsstyrelsen nu icke vidhåller sitt

tidigare förslag i detta ämne, önskar styrelsen emellertid framhålla, att

styrelsen tänker sig den föreslagna anordningen allenast som ett försök

och ämnar, därest förhållandena framdeles anses böra föranleda inrättande

av en ordinarie administrativ befattning å lotsbyrån, därom framkomma

med förslag.

Vad den ekonomisakkunnige anfört rörande personalbehovet å fyringenjörkontoret

och befattningarnas placering i lönegrad synes lotsstyrelsen

icke böra föranleda styrelsen att åtminstone tills vidare vidhålla sitt

förslag örn inrättandet av en ny fyringenjörstjänst, huru önskvärt det än

vore, att en sådan tjänst inrättades redan med ingången av nästa budgetår.

Genom överflyttning till kanslibyrån av vissa ärenden av rent

administrativ eller kameral natur — rörande bostäder, blankettförråd och

vissa redovisningsärenden — beredes såväl överfyringenjöran som de öv
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

31

riga tjänstemännen a kontoret tillfälle att mera odelat ägna sig åt tekniska

arbetsuppgifter. En viss, mindre lättnad i fyringenjörkontorets arbetsbörda

kommer onekligen även att vinnas därigenom, att amanuensen

på kontoret, vilken befrias från befattningen med bland annat blankettförrådet

och kyresärendena, kan anlitas såsom biträde vid den medelsredovisning,

som -— ehuru i framtiden mera inskränkt till sin omfattning

än för närvarande — dock fortfarande måste åvila redogörare å fyringenjörkontoret.

Då det alldeles oundgängliga behovet av teknisk personal

sålunda torde åtminstone tills vidare la anses tillgodosett genom de

av den ekonomisakkunnige föreslagna anordningarna, anser lotsstyrelsen

sig kunna biträda den ekonomisakkunniges förslag.

I fråga örn den av den ekonomisakkunnige föreslagna tjänstelorteckningen

är det allenast i ett avseende, lotsstyrelsen finner sig böra göra

framställning örn ändring. Nämnda förteckning upptager, bland andra,

två verkmästarebefattningar. Av vad som i den ekonomisakkunniges yttrande

anförts framgår, att innehavarna av dessa befattningar hava sina

arbetsuppgifter förlagda den ene till liandhavande av lotsverkets byggnader

och den andre till montering och vård av fyrapparater och andra maskinerier.

Sedan länge har inom lotsstyrelsen — huvudsakligen av praktiska

skäl — önskan förefunnits att kunna särskilja de båda verkmästarna

genom någon ändring i titulaturen, och då onekligen verkmästaretiteln

anknyter till det maskintekniska området men byggmästaretiteln

mera tydligt angiver området för den först nämnda verkmästarens arbetsuppgifter,

får styrelsen föreslå, att denne måtte erhålla benämningen

byggmästare.

Vad därefter angår beräkningen av anslaget till avlöningar till icke

ordinarie befattningshavare m. m. får styrelsen meddela — något som icke

framhållits för den ekonomisakkunnige under utredningsarbetet — att den

å fyringenjörkontoret anställde ritaren varit i lotsstyrelsens tjänst i det

närmaste femton år, varför det synes styrelsen önskligt, örn honom nu

kunde få beredas extra ordinarie anställning. Då ritarna vid trafikverken

äro placerade i femtonde lönegraden, synes det styrelsen som örn nu

ifrågavarande ritare borde lämpligen placeras i åtminstone fjortonde lönegraden

och för honom beräknas en grundavlöning av 3,672 kronor samt

avlöningsförhöjning med 216 kronor eller med tillhopa 3,888 kronor. Därest

Eders Kungl. Majit bifaller detta förslag, skulle anslagsbehovet för extra

befattningshavare m. m. komma att minskas med 3,900 kronor från 7,500

till 3,600 kronor, varjämte det synes styrelsen, som örn det av den ekonomisakkunnige

beräknade anslaget till avlöningar till icke ordinarie befattningshavare

m. m. icke av nämnda anledning skulle behöva upptagas

med ändrat belopp.

Då den under fyringenjörkontoret upptagne extra ordinarie verkmästaren

även skall tjänstgöra å lotsbyrån, får styrelsen föreslå, att för denna

tjänst nämnda förhållande uttryckligen angives i förteckningen å extra

ordinarie tjänster.

Lotsstyrelsen får slutligen framhålla, att ett genomförande av förslaget

kommer att föranleda ett stort antal ändringar — förutom i den för

lotsstyrelsen gällande arbetsordning, som av lotsstyrelsen fastställes — i

nådiga instruktionen för lotsverket, beträffande vilka sistnämnda ändringar

lotsstyrelsen torde i sinom tid få till Eders Kungl. Majit avgiva förslag.

Tinder åberopande av vad lotsstyrelsen sålunda anfört får styrelsen i

underdånighet hemställa, att till riksdagens prövning måtte hänskjutas

s. 32 Kontrollera mot PDF

Allmänna

civilförvaltningens

lönenämvd.

32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

den ekonomisakkunniges föreliggande förslag till organisation av lotsstyrelsen

med allenast följande ändringar, nämligen:

att i stället för i tjänsteförteckningen upptagna 2 verkmästare, lönegrad

B 21, upptagas 1 byggmästare lönegrad B 21 och 1 verkmästare lönegrad

B 21,

att Anm. 1 under tjänsteförteckningen erhåller följande lydelse: Be
fattningarna

såsom byggmästare, materialförvaltare och verkmästare

nedilyttas vid inträffande ledighet från lönegraden B 21 till lönegraden

B 2°,

att för den extra ordinarie verkmästaren angives, att han skall tillika

tjänstgöra å lotsbyrån,

att till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän må användas

högst (28,404 -j- 3,672) 32,076 kronor, samt

att till extra befattningshavare m. m. må användas högst 3,600 kronor.»

Allmänna civilförvaltningens lönenämnds utlåtande i ärendet har följande

lydelse:

»Genom remiss den 12 februari 1930 har Kungl. Maj:t anbefallt allmänna

civilförvaltningens lönenämnd att avgiva utlåtande i anledning av en

utav generaldirektören A. E. M. Ericsson i egenskap av ekonomisakkunnig

verkställd utredning med förslag angående lotsstyrelsens organisation

ävensom lotsstyrelsens över berörda utredning avgivna yttrande; och får

lönenämnden i anledning härav, med remissaktens återställande, anföra

följande.

Lönenämnden torde inledningsvis få framhålla, att det synts nämnden

kunna råda viss tvekan, huruvida den närvarande tidpunkten må vara

lämplig för ett ståndpunktstagande till frågan örn de förändringar i lotsstyrelsens

organisation, som ur förenklings- och besparingssynpunkt äro

möjliga att genomföra. Lotsstyrelsens framtida arbetsuppgifter äro, såsom

ock den sakkunnige betonat, ännu i vissa hänseenden svävande och

ovissa. Sålunda är spörsmålet örn lotsstyrelsens förhållande till sjökarteverket

ännu icke avgjort. Vidare är att nämna, att vissa utredningar

för närvarande pågå rörande, bland annat, ordnandet av förhållandet

mellan lotsinrättningen och sjöfarten. Innan dessa frågor blivit på ett

eller annat sätt slutligt lösta, lärer det icke vara möjligt att till fullo

överblicka området för ämbetsverkets fortsatta verksamhet. Därest

emellertid ställning redan nu skall tagas till den ekonomisakkunniges

föreliggande, på nuvarande förhållanden grundade förslag i fråga örn lotsstyrelsens

organisatoriska förhållanden, får lönenämnden anföra, att

nämnden vid granskning av detsamma ur de synpunkter, nämnden har

att företräda, funnit anledning till följande uttalanden och erinringar.

Vad till en början angår den hos lotsstyrelsen anställde sekreterarens

lönegradsplacering, torde lönenämnden få erinra, att nämnden tidigare

yttrat sig i denna fråga i samband med avgivande av utredning och förslag

beträffande ändrad löneställning för vissa tjänstemän inom den allmänna

civilförvaltningen, vilka tillhört den förutvarande andra normalgraden.

I sitt utlåtande i ämnet den 9 november 1923 framhöll lönenämnden

beträffande ifrågavarande sekreterare, att på denne befattningshavare

i hans dubbla egenskap av ensam sekreterare inom lotsstyrelsen

och tillika styrelsens ombudsman måste ställas betydande krav i fråga

om administrativ och juridisk erfarenhet. Nämnden ansåg sig därför

böra föreslå, att befattningen i fråga måtte hänföras till 16:e (nu 26:e)

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233. 33

lönegraden. Detta förslag upptogs i statsverkspropositionen till 1925 års

riksdag och. föranledde ej till erinran från riksdagens sida.

Enligt den för lotsstyrelsen gällande instruktionen är styrelsens sekreterare

skyldig att biträda nied uppsättningsgöromål för samtliga styrelsens

byråer saint att ansvara för expeditionen av utgående skrivelser för

hela styrelsen. Såsom den ekonomisakkunnige framhållit, torde emellertid

sekreterarens arbete, vad uppsättningsgöromålen beträffar, under nuvarande

förhållanden till övervägande del vara begränsat till ärenden å

kanslibyrån. Vid sådant förhållande kan det visserligen synas tveksamt,

huruvida sekreterarens arbete numera är av den art och omfattning, att

det motiverar hans fortsatta placering i 26:e lönegraden. Med hänsyn

emellertid därtill, att den ekonomisakkunnige föreslagit viss omläggning

med avseende å sekreterarens arbetsuppgifter i ändamål att kunna bättre

utnyttja hans arbetskraft för mera kvalificerat uppsättningsarbete å

kanslibyrån ävensom, i mån av behov, jämväl å övriga avdelningar inom

lotsstyrelsen, anser sig nämnden, med hänsyn jämväl till vad som nedan

förordas angående överflyttande av vissa åligganden på sekreteraren,

icke böra påyrka någon nedflyttning i lönegrad av befattningen i fråga.’

Kamrerart jönsten hos lotsstyrelsen är för närvarande hänförd till 24 :e

lönegraden. Den ekonomisakkunnige har vid sin utredning av arbetsförhållandena

inom lotsstyrelsen funnit, att de löpande göromål, som för närvarande

ankomma på kamreraren, icke helt utfylla dennes arbetstid.

Emellertid avses att vidtaga vissa förändringar i handhavandet av kassarorelsen

och bokföringen, vilka skulle medföra ökat arbete för kamreraren.

Genom det av den ekonomisakkunnige ifrågasatta överflyttandet på

kamreraren av skyldigheten att bereda och föredraga ärenden angående

tjänstebostäder ävensom att utföra en del revisionsgöromål skulle kamrei

övrigt få sina tjänsteåligganden utökade. Med hänsyn

‘lartl11, ].lar den ekonomisakkunnige ansett sig icke böra ifrågasätta någon

förändring i kamrerarens nuvarande löneställning.

Beträffande de föreslagna förändringarna med avseende a kamrerarens

arbetsuppgifter vill det synas nämnden vara lämpligare, att beredningen

och föredragningen av ärenden rörande tjänstebostäder överflyttas på sekreteraren

i stället för på kamreraren samt att den senare vid kassörstjanstens

indragning övertager själva kassarörelsen. Om en sådan omlaggning

av kamreraren tjänsteåligganden kommer till stånd, anser

nämnden tillräckliga skill icke förefinnas, att kamrerartjänsten bibehålies

vid det relativt hoga löneläge, densamma nu intager. Huvuddelen av det

amreraren mstruktionsenligt nu åvilande arbetet anvisar närmast en

placering av befattningen i lönegraden B 21. Enligt ett av 1929 års riksdag

fattat beslut örn indragning eller förändring av vissa tjänster hos

kommerskollegium skall den hos sistnämnda ämbetsverk befintliga kainrerarbefattningen

vid inträffande ledighet utbytas mot en befattning såsom

revisor och bokhållare med placering i nyssnämnda lönegrad Då

emellertid en något högre lönestiillning synes motiverad i fråga örn lotsstyrelsen

kamrerare, vill nämnden stanna vid att föreslå, afl denna

befattning nedflyttas till 22:a lönegraden. Vid det förhållandet, att kamrerar

befattningen hos lotsstyrelsen för närvarande är vakant, kan denna

utgärd vidtagas från ingången av nästkommande budgetår

De vid

ning bär

väganden

Hillring lill

lie centrala ämbetsverken anställda registratorernas löneställunder

de senare åren vid olika tillfällen varit föremål för över.

Lönenämnden vill erinra, att då i statsverkspropositionen till

riksdagens protokoll Mill). / sami. lini höft. (Nr 233.) -j

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

1925 års riksdag förslag framlades om ordnande av kvinnliga befattningshavares

avlönings- och pensionsförhållanden, chefen för finansdepartementet

bland annat framhöll, att vissa av de göromål, som åvilade kontorsskrivarna

(nu kansliskrivarna), såsom exempelvis kassörs- och registratorsgöromål

m. m., vilka ofta på sina håll tidigare utförts av manliga

befattningshavare i tjänsteställning motsvarande dåvarande 13:e (nu

21:a) lönegraden, motiverade ett högre löneläge än för kontorsskrivarna i

allmänhet. Detta spörsmål borde enligt departementschefens mening

bliva föremål för närmare prövning vid en av departementschefen i utsikt

ställd allmän eftersyn inom statsförvaltningen.

En sådan allmän eftersyn har hittills icke kommit till stånd. Vid några

verk, såsom generaltullstyrelsen och statskontoret, hava emellertid i samband

med genomförande av vissa besparingsåtgärder registratorsbefattningarna

hänförts till högre lönegrad än kansliskrivares, eller till 14:e

lönegraden, varvid såsom motivering för en sådan högre lönegradsplacering

anförts särskilda skäl. Sålunda framhölls i fråga örn registratorn

hos generaltullstyrelsen (prop. 1927: 70, sid. 13), att på honom ankomme att

vårda styrelsens ganska omfattande arkiv samt att svara för tillhandahållande

åt åklagare av uppgifter ur det hos styrelsen förda registret över

för smngglingsbrott dömda personer. Beträffande registratorstjänsten i

statskontoret har såsom särskilt skäl för denna befattnings hänförande

till 14 :e lönegraden framhållits den registratorn vid nyssnämnda verk

åliggande skyldigheten med avseende å kassagöromålen (1928 års statsverksproposition,

sjunde huvudtiteln, sid. 26). 114:e lönegraden har ock enligt

beslut av 1929 års riksdag placerats registratorn hos kommerskollegium

dock utan att i detta fall några särskilda skäl för den högre lönegradsplaceringen

blivit anförda.

Den sakkunnige har beträffande registratorstjänsten hos lotsstyrelsen

föreslagit, att jämväl nämnda tjänst måtte hänföras till 14 :e lönegraden.

Att märka emellertid är, att med registratorsbefattningen hos lotsstyrelsen

icke är förenat något ekonomiskt ansvar i följd av kassarörelse.

Ej heller i övrigt synas de på registratorn ankommande göromålen — däri

inbegripet jämväl det nu ifrågasatta ai‘betet med expedition av utgående

skrivelser och omhänderhavandet av blankettförrådet — kunna motivera

denna befattningshavares särskiljande i lönehänseende från de med registratorsgöromål

sysselsatta kansliskrivarna inom ett flertal övriga

verk. Lönenämnden får därför föreslå, att registratorsbefattningen hos

lotsstyrelsen vid inträffande ledighet utbytes mot en kansliskrivarbefattning

i ll:e lönegraden.

Beträffande slutligen de till fyringenjörskontoret hörande verkmästarbefattningarna,

vilka äro placerade i 21 :a lönegraden, har den sakkunnige

förordat, att dessa vid inträffande ledighet nedflyttas till 20:e lönegraden.

Lönenämnden har förehaft till omprövning, huruvida icke med hänsyn till

att någon särskild kompetens icke är föreskriven för innehav av verkmästarbefattning

hos styrelsen det kunde anses tillfyllest, att ifrågavarande

befattningar placerades i en lönegrad ännu lägre än den 20:e. Framhållas

må, att underingenjörerna vid statens järnvägar och ingenjörsassistenterna

vid telegrafverket, vilka tillhöra 20:e lönegraden, skola hava

avlagt teknisk examen åtminstone från teknisk elementarskola eller tekniskt

gymnasium. Då emellertid verkmästarna hos lotsstyrelsen i sin

tjänstutövning intaga en tämligen självständig ställning och därför icke

ringa krav måste ställas på dem i fråga örn praktisk förfarenhet och

duglighet, var och en inom sitt område, har nämnden ansett sig icke böra

göra hemställan om ändring i den sakkunniges förslag i denna del.»

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

En ledamot av nämnden, fröken B. Koersner, har beträffande vissa Reservation.

delar av nämndens förslag anfört ''avvikande mening. Hon har för sin

del, under framhållande att registratorn hade att årligen taga hand örn

8,000 å 9,000 ärenden, till vilken arbetsmängd enligt den ekonomisakkunniges

förslag skulle tillkomma bland annat ansvaret för de utgående expeditionerna,

förklarat sig förorda dennes förslag beträffande registra

torsbefattningens placering i lönegraden 14. Vidare har hon uttalat, att,

därest den sakkunniges förslag beträffande kassagöromålen i lotsstyrelsen

finge tydas så, att dessa göromål skulle i sin helhet överflyttas på

det nya kanslibiträdet, det syntes henne ansvarslöst att lägga handhavandet

av ämbetsverkets kassarörelse å en så svagt avlönad befattningshavare.

Örn däremot kassagöromålen helt överflyttades å kamreraren,

hade lion ingen erinran att göra mot den sakkunniges förslag att ett

kanslibiträde placerades å kamrerarexpeditionen.

Jag ber nu att få anmäla ett annat spörsmål, som avser viss ändring

i omkostnadsstaten för lots- och fyrinrättningen.

I gemensam skrivelse den 14 januari 1930 hava lotsstyrelsen och statens Lotsstyrelsens

meteorologisk-hydr ografiska anstalt av skäl, som närmare utvecklats i och statens

dagens protokoll över jordbruksärenden, hemställt, bland annat, att hydroqråfUka

Kungl. Majit ville föreskriva, att issignaltjönsten i dess helhet — utom till anstalts skriden

del densamma rörde underhåll av materiel vid lotsverkets issignal- Januari”^*

stationer för optisk signalering ävensom signaleringen vid dessa stationer

beträffande intagning av fyrskepp — måtte från och med den 1 juli

1930 överflyttas till meteorologisk-hydrografiska anstalten.

Vid bifall till denna ändring i issignaltjänstens organisation kunde det

i lotsverkets omkostnadsstat ingående förslagsanslaget å 13,000 kronor till

uppehållande av issignaltjänsten m. m. utgå.

Såsom av den lämnade redogörelsen beträffande förevarande organi- Departementssationsfråga

framgår hava såväl den ekonomisakkunnige som allmänna ehefen.

civilförvaltningens lönenämnd i sina betänkanden inledningsvis uttalat,

att lotsstyrelsens framtida arbetsuppgifter för närvarande syntes

dem vara i vissa hänseenden svävande och ovissa. Sålunda vore

spörsmålet örn lotsstyrelsens förhållande till sjökarteverket ännu icke avgjort,

varjämte vissa utredningar fortfarande påginge rörande förhållandet

mellan lotsverket och sjöfarten. Med hänsyn till nämnda förhållanden,

vilka ansetts nu icke kunna överblickas, har det synts särskilt

nämnden kunna råda en viss tvekan, huruvida den närvarande tidpunkten

finge anses vara lämplig för ett ståndpunktstagande till frågan om

de förändringar i lotsstyrelsens organisation, som ur förenklings- eller

besparingssynpunkt vore möjliga att genomföra.

Den fråga, som sålunda allra först torde böra upptagas till granskning,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

är den, huruvida och i vad män nyss framhållna omständigheter kunna

innebära hinder för ett ställningstagande redan nu till föreliggande omorganisationsfråga.

På sätt i ärendet omförmälts har frågan örn sjökarteverkets ställning

inom statsförvaltningen under den senaste tiden varit föremål för överväganden.

Jag vill i detta hänseende erinra örn följande.

Genom beslut den 16 april 1926 uppdrog Kungl. Maj:t åt chefen för

sjökarteverket att verkställa utredning och inkomma med förslag rörande

de åtgärder, som kunde befinnas erforderliga för påskyndande av sjömätningarna

vid rikets kuster och utgivningen av sjökort i stor skala.

Med skrivelse den 4 oktober 1926 avgav chefen för sjökarteverket förslag

i berörda hänseenden. Enligt detta förslag skulle sjökarteverkets

personal och materiel i avsevärd grad utökas samt verkets behov av utvidgade

lokaler tillgodoses genom tillbyggnad av dess fastighet. Engångskostnaderna

för de föreslagna åtgärderna beräknades uppgå till

omkring 1,800,000 kronor, varjämte de årliga omkostnaderna för verket

skulle högst väsentligt ökas.

Sedan chefen för marinstaben, marinförvaltningen, kommerskollegium

och lotsstyrelsen avgivit infordrade utlåtanden över berörda förslag,

hemställde chefen för sjökarteverket med anledning av de erinringar, som

i nämnda utlåtanden framställts mot förslaget, i skrivelse den 23 augusti

1927 örn vissa jämkningar och modifikationer i detsamma.

Då frågan emellertid ansågs böra göras till föremål för ytterligare utredning,

bemyndigade Kungl. Maj:t den 13 januari 1928 chefen för försvarsdepartementet

att tillkalla högst fem utredningsmän för att inom

departementet biträda med verkställande av utredning rörande planläggning

av sjökarteverkets framtida arbete ävensom i fråga örn verkets organisation

och ställning till statsförvaltningen i övrigt.

De jämlikt nämnda bemyndigande tillkallade utredningsmännen avgåvo

den 21 juni 1928 betänkande i ämnet. I detta betänkande hade utredningsmännen

uppdragit vissa riktlinjer för sjömätningarnas bedrivande

och för sjökortsutgivningen, varigenom ett enligt deras mening

tillfredsställande resultat skulle ernås inom ungefär samma kostnadsram

som den dåvarande. Härjämte hade utredningsmännen föreslagit vissa

organisatoriska förändringar innebärande, bland annat, att, med bibehållande

i övrigt av sjökarteverket under försvarsdepartementet, jordmagnetiska

undersökningsväsendet och nautiska kontrollväsendet skulle skiljas

från sjökarteverket och överföras till statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt, eller Sveriges geologiska undersökning, respektive kommerskollegium,

samt att sjökarteverket skulle ställas under en särskild

styrelse. Denna styrelse borde bestå av, förutom verkets chef,

representanter för kommerskollegium, lotsstyrelsen och chefen för marinstaben

samt dessutom två efter förslag av vissa sjöfartskorporationer

utsedda ledamöter. Styrelsen skulle hava till åliggande,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 233.

37

bland annat, att övervaka verksamheten vid sjökarteverket samt med

uppmärksamhet aktgiva på och befordra sjömätningen och sjökortsutgivningen,

så att berörda verksamhet på lämpligt sätt anpassades efter

handelssjöfartens och marinens behov, ävensom att göra de framställningar,

som med anledning därav funnes påkallade; att till Kungl. Majit

årligen ingiva förslag till plan för sjömätningarna och sjökortsutgivningen

under följande år; att till Kungl. Majit inkomma med förslag till

anslagsäskanden för sjökarteverkets behov; att övervaka verkets ekonomi;

att uti särskild arbetsordning fastställa föreskrifter för arbetet inom

verket och för sjömätningsarbetets utförande; samt att till Kungl. Majit

årligen avgiva berättelse över verkets arbete under föregående år. Styrelsen

borde vidare hava vissa åligganden med avseende å tillsättandet

av befattningshavare vid sjökarteverket.

Över utredningsmännens betänkande avgåvos utlåtanden av chefen för

sjökarteverket, chefen för marinstaben, marinförvaltningen, kommissionen

för de allmänna kartarbetena, Sveriges geologiska undersökning, styrelsen

för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, kommerskollegium

och lotsstyrelsen. Vid kommerskollgii utlåtande voro fogade av kollegium

infordrade yttranden i ärendet från vissa sjöfartssammanslutningar.

Uti de avgivna utlåtandena hade framställts åtskilliga erinringar mot

utredningsmännens förslag.

Av innehållet i nämnda utlåtanden torde i detta sammanhang endast

det vara av intresse, som anknyter sig till det av den ekonomisakkunnige

och lönenämnden framhållna spörsmålet örn sjökarteverkets framtida

förläggning inom statsförvaltningen.

Såsom nyss omförmälts hade utredningsmännen — jämte det att de

ifrågasatte överflyttning av vissa arbetsuppgifter till statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt, eventuellt statens geologiska undersökning,

samt till kommerskollegium — uttalat sig för att sjökarteverket borde

bibehållas såsom ett självständigt ämbetsverk under försvarsdepartementet.

Såsom skäl härför hade anförts, att verkets arbetsuppgifter vore av

sådan speciell och fristående natur, att dessa lämpligen borde liksom dittills

omhänderhavas av en särskild anstalt.

Kartverkschefen, chefen för marinstaben och marinförvaltningen tillstyrkte

sjökarteverkets bibehållande såsom självständigt verk och dess

kvarblivande under försvarsdepartementet.

Lotsstyrelsen anförde endast, att vederbörande verkschefer borde vara

representerade i den ifrågasatta styrelsen för sjökarteverket.

Två ledamöter av lotsstyrelsen ansågo emellertid, att sjökarteverket

borde, sedan verket befriats från kontrollverksamheten och handhavandet

av de jordmagnetiska undersökningarna, anknytas till styrelsen såsom

en särskild byrå.

Kommerskollegium fann för sin del starka skäl tala för sjökarteverkets

förläggning såsom självständigt verk direkt under handelsdeparte
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majlis proposition Nr 233.

mentet, men kollegium ville ej motsätta sig att, örn praktiska skäl talade

för den nuvarande ordningen, verket tillsvidare kvarbleve under försvarsdepartementet.

Vid föredragning av detta ärende den 4 januari 1929 anförde chefen

för försvarsdepartementet, på sätt statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för sagda dag utvisar, att han vid granskningen av det föreliggande

utredningsmaterialet hade kommit till den uppfattningen, att förslaget

örn sjökarteverkets framtida organisation och verksamhet för det dåvarande

endast i visst avseende borde föranleda omedelbar åtgärd. Det

syntes honom nämligen lämpligt och ändamålsenligt, att förevarande

sedan flera år på dagordningen stående fråga, innan den företoges till

slutlig prövning, gjordes till föremål för utredning av en för verket särskilt

tillsatt styrelse med i huvudsak de åligganden, som utredningsmännen

föreslagit. Genom en dylik anordning syntes de bästa förutsättningar

skapas för att man beträffande detta spörsmål skulle nå fram till

ett resultat, varigenom samtliga av frågans avgörande berörda parters

intressen bleve i vederbörlig grad tillgodosedda. Departementschefen funne

sig därför böra förorda tillsättandet tills vidare av en särskild styrelse

för sjökarteverket.

En dylik styrelse har ock sedermera blivit tillsatt och har trätt i verksamhet

från och med den 1 juli 1929. I styrelsen ingår även en representant

för lotsverket.

Av mili ovan lämnade redogörelse framgår alltså, att såväl de av chefen

för försvarsdepartementet på sin tid tillkallade utredningsmännen

som samtliga de myndigheter, vilka yttrat sig i ämnet, enstämmigt tillstyrkt

sjökarteverkets bibehållande även för framtiden såsom självständigt

ämbetsverk. Endast två ledamöter av lotsstyrelsen hava reservationsvis

uttalat sig för verkets inordnande såsom en särskild byrå i lotsstyrelsen.

Med hänsyn till bland annat den samstämmighet, som sålunda

beträffande detta spörsmål kommit till uttryck från utredningsmännens

och ämbetsverkens sida, synes man våga hysa den uppfattningen att någon

ändring i fråga örn sjökarteverkets självständiga ställning inom

statsförvaltningen icke kommer att äga rum; skulle likväl i allt fall verket

bliva i enlighet med reservanternas inom lotsstyrelsen förslag inordnat

såsom en särskild byrå i lotsstyrelsen, är dock redan nu tydligt, att

en sådan åtgärd icke skulle leda till någon minskning beträffande arbetet

å lotsstyrelsen nuvarande byråer. Följaktligen torde en eventuell sammanslagning

av de båda ämbetsverken icke komma att medföra några

sådana förändringar med avseende å lotsstyrelsens ämbetsförvaltning, att

icke dess nuvarande arbetsuppgifter kunna läggas till grund vid prövningen

av styrelsens organisation.

Det har vidare anförts, att området för lotsstyrelsens fortsatta verksamhet

hade synts icke kunna till fullo överblickas, innan frågan örn ord
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. May.ts proposition Nr 233.

ilandet av förhållandet mellan lotsverket och sjöfarten, varom utredning

påginge, blivit slutligt löst.

I detta ämne torde få framhållas följande.

Den 15 mars 1928 tillkallade dåvarande chefen för handelsdepartementet,

jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 i samma månad, ledamoten

av riksdagens första kammare, nuvarande t. f. generaltulldirektören

N. K. Wohlin, tillförordnade revisionssekreteraren, assessorn i Svea

hovrätt E. G. Hörstadius, nuvarande ledamoten av riksdagens första

kammare, verkställande direktören i Sveriges redareförening O. A. Nordborg,

byråchefen i lotsstyrelsen P. A. Wirström och över lotsen vid Oxelösunds

lotsplats C. J. Ördén att såsom sakkunniga inom handelsdepartementet

biträda med verkställandet av överarbetning i såväl sakligt som

formellt hänseende av gällande förordning angående lotsverket den 15

februari 1881 samt därmed sammanhängande författningar och föreskrifter,

varvid uppdrogs åt Wohlin att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas

arbete.

Sedan Wohlin på grund av sin utnämning till statsråd och chef för

finansdepartementet erhållit begärt entledigande från nämnda uppdrag,

tillkallade jag den 12 oktober 1928 ledamoten av riksdagens första kammare,

professorn M. N. Fehr att i Wohlins ställe såsom sakkunnig biträda

vid ifrågavarande utredning samt i egenskap av ordförande leda

de sakkunnigas arbete.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1928 års lotsförfattningssakkunniga,

hava efter slutfört utredningsarbete den 31 januari 1930 avgivit

betänkande och förslag i ifrågavarande ämne.

Den principiella utgångspunkten för de sakkunnigas utredning skulle,

enligt de ursprungligen givna direktiven, vara bibehållandet i huvudsak

av lotsplikt. De sakkunniga bemyndigades emellertid sedermera att vid

fullföljandet av den dem förelagda uppgiften förutsättningslöst pröva de

utvägar, som kunde erbjuda sig för ordnandet av förhållandet mellan

lotsinrättningen och sjöfarten. Härvid åsyftades en prövning av lämpligheten

för vårt land av lotsplikt, lotsavgiftsplikt eller lotsfrihet, en prövning

som sålunda åtminstone icke direkt berörde centralmyndigheten,

lotsstyrelsen.

De sakkunnigas betänkande innefattar emellertid vissa förslag, som,

därest de genomföras, kunna påverka styrelsens arbetsuppgifter. Det

föreslås, i samband med övergång till lotsfrihet, en omläggning av lotsavgiftssystemet

sålunda, att från sjöfarten skulle uttagas dels oberoende

av utförd lotsning en allmän sjöfartsavgift till lotsinrättningen dels i

samband med utförd lotsning lotspenningar.

Den allmänna avgiften skulle komma att uttagas genom tullverkets

försorg och de nya lotspenningarna liksom nu av lotsarna, men helt tillfalla

dem. Lotsverket skulle sålunda framdeles icke hava att såsom nu

för statsverkets räkning uppbära några avgifter från sjöfarten med vissa

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

smärre undantag, som Ilar torde kunna lämnas åsido. Lotsstyrelsen

befattning med lotsavgifterna skulle sålunda upphöra, på grund varav

en viss minskning givetvis uppstår i arbetet inom styrelsen, främst för

kamreraren och kassören. Detta arbete är emellertid för närvarande

icke synnerligen omfattande. Statsverkets andel i lotspenningarna (60

procent) insättes nämligen av respektive förmän vid lotsplatsen^ månadsvis

å statsverkets giroräkning. Lotsarnas andel (40 procent) ingår

icke kontant till statsverket utan passerar riksstaten allenast genom av

styrelsen meddelade omföringsbeslut, Kontrollen å lotspenninguppbörden

åvilar i första hand lotskaptenerna. Inom styrelsen är därför arbetet

med lotspenningarna till övervägande del begränsat till att omfatta

bokföringsåtgärder. För den närmaste framtiden skulle, örn förslaget

genomföres, staten hava ett särskilt intresse av lotspenninguppbördens

storlek å de särskilda platserna, då ersättning för minskning i lotslott

skulle under vissa förhållanden utgå. Kontrollen härå skulle i huvudsak

ligga på lotskaptenerna.

Med »hemvägsersättningarnas» bortfallande uppkomma lättnader i

kontrollen av lotsavgifterna, en lättnad som emellertid kommer lotskaptenerna

tillgodo. I stället skulle lotskaptenerna få granska de reseräkningar,

som enligt särskilt resereglemente skulle av lotsarna utfärdas

för deras resor i samband med lotsning. För styrelsens vidkommande

skulle en detaljgranskning av dessa räkningar ej behöva ifrågakomma;

stickprov antagas bliva tillfyllest. Denna senare granskning skulle medföra

ett något ökat arbete för de kamerala arbetskrafterna inom styrelsen.

De sakkunnigas förslag till båtfrågans framtida ordnande skulle för

styrelsen innebära i ett avseende en lättnad i arbetet — utredningarna

rörande bidrag till båthållningen skulle bland annat bortfalla — men i

annat avseende en icke oväsentlig ökning, nämligen dels genom arbetet

med legornas bestämmande, dels genom arbetet med avseende å lånen

ur den föreslagna båtlånefonden. Ökningen skulle emellertid bliva större

än lättnaderna.

I övrigt påverkar sakkunnigförslaget ej nämnvärt styrelsens arbetsuppgifter,

örn man här får bortse från det betydande arbete, som reformens

genomförande ofrånkomligen kräver.

Anmärkas ma, att de sakkunnigas förslag i ett hänseende och på en

mycket väsentlig punkt, nämligen i fråga örn lotsavgiftssystemet, icke kan

genomföras, innan slutlig ställning tagits till de av sjöfartsavgiftssakkunniga

den 23 mars 1927 avgivna förslag, vilka beräknas kunna bliva

föremål för riksdagens prövning tidigast år 1931. Följaktligen torde en revision

av lotsförfattningarna icke utan en avsevärd tidsutdräkt kunna

genomföras.

På grund av det nu anförda synes det stå tämligen klart, att varken

en för övrigt föga sannolik -— inplacering av sjökarteverket såsom

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

41

byrå i lotsstyrelsen eller ett genomförande av lotsförfattningssakkunnigas

förslag kan medföra ändring uti lotsstyrelsens ämbetsbefattning

av så genomgripande art, att icke frågan örn lotsstyrelsens organisation

skulle kunna redan nu bedömas på grundval av styrelsens nuvarande

arbetsuppgifter. Skulle genom det sätt, på vilket förstberörda två

frågor kunna i en framtid komma att lösas, en förändring med avseende

å lotsstyrelsens ämbetsbefattning visa sig erforderlig, torde denna förändring

icke komma att innebära annat än sådana jämkningar, vilka

låta sig genomföras utan svårighet och utan större rubbning av

de bestående förhållandena. Det torde därför saknas anledning att till

en oviss framtid uppskjuta prövningen av lotsstyrelsens organisation,

något som ur flera synpunkter skulle innebära olägenheter.

Jag övergår nu till en granskning av det föreliggande omorganisationsförslaget.

På sätt av den här förut lämnade redogörelsen framgår, utmynnar

den ekonomisakkunniges betänkande i förslag, som dels, med lämnande

av den nu bestående byråindelningen orubbad, avse vissa jämkningar i

nuvarande uppdelningen av arbetet mellan fyringenjörkontoret och kanslibyrån,

dels innefatta viss utökning av styrelsens tekniska arbetskrafter,

dels ock åsyfta att nedbringa styrelsens utgifter genom indragning

av personal m. m.

I förstnämnda hänseende har den sakkunnige uttalat, att för åstadkommande

av en rationellare ordning och jämväl en lättnad i arbetsmängden

å fyringenjörkontoret administrativa och tekniska ärenden

borde skiljas åt i större utsträckning än vad nu vore fallet, och har han

i anslutning härtill föreslagit, att administrativa ärenden rörande tjänstebostäder

för personalen vid lots- och fyrstaten samt frågor örn blankettförrådet

skulle överflyttas från fyringenjörkontoret till kanslibyrån.

En ytterligare minskning i den tekniska personalens arbetsbörda skulle

ernås därigenom, att arbeten under vissa förutsättningar upplätes på entreprenad

samt att åt lotskaptenerna i något ökad omfattning uppdroges

att draga försorg örn mindre byggnads- och reparationsarbeten.

Mot vad av den sakkunnige sålunda i såväl ena som andra hänseendet

ifrågasatts för vinnande av lättnad i den tekniska personalens arbetsbörda

har jag icke någon erinran att göra. Ett genomförande av berörda

förslag synes mig nämligen så mycket mera angeläget, som lotsstyrelsen,

på sätt redan omnämnts, begärt en avsevärd utvidgning av personalen

å fyringenjörkontoret, en utvidgning vilken jag endast i begränsad

utsträckning ansett mig kunna tillstyrka. Till sistnämnda spörsmål

skall jag nedan återkomma.

Jag vill i detta sammanhang beträffande byråindelningen i lotsstyrelsen

erinra om att från intet håll något uttalande framkommit om in
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

skränkning av antalet byråer i styrelsen. Någon sammanslagning eller

indragning av byråer kan också med hänsyn till de de olika avdelningarna

åvilande arbetsuppgifterna icke rimligen ifrågasättas.

I anledning av lotsstyrelsens framställning örn utökning av styrelsens

tekniska personal genom anställande å extra stat av en fyringenjör i

lönegraden B 26, en byråingenjör i lönegraden B 24 och en verkmästare

i lönegraden B 21 har den sakkunnige, jämte det han förordat viss höjning

av avlöningsanslaget till icke ordinarie tjänstemän för anställande

av en extra ordinarie verkmästare, föreslagit, att en ny befattning såsom

byråingenjör i 24:de lönegraden måtte uppföras å styrelsens ordinarie

stat. Härigenom skulle beredas en fastare anställningsform åt en

sedan ett flertal år tillbaka i styrelsen tjänstgörande ingenjör. Då ett

stadigvarande behov av denne befattningshavare — vilken för närvarande

uppbär arvode med 7,212 kronor, förutom dyrtidstillägg, från olika

till styrelsens förfogande stående arbetsanslag — även för framtiden

lärer föreligga, anser jag, i likhet med den sakkunnige, några betänkligheter

icke möta mot uppförande av denna tjänst å ordinarie stat. Mot

den föreslagna tjänsteställningen, 24: de lönegraden, torde icke något vara

att erinra.

Beträffande härefter den sakkunniges förslag örn minskning av lotsstyrelsens

utgifter genom indragning av personal m. m. berör detsamma

inalles fem nu i 21:a lönegraden placerade befattningshavare. Förslaget

innebär dels indragning av kassör- och bokhållarebefattningen,

dels sänkning av befattningen såsom materialförvaltare och de två befattningarna

såsom verkmästare till 20: de lönegraden, dels ock nedflynning

av registratorsbefattningen till 14: de lönegraden. Vid indragning

av kassör- och bokhållarebefattningen bör emellertid enligt den sakkunniges

mening inrättas en ny kanslibiträdesbefattning.

I detta sammanhang må erinras örn, att den sakkunnige i anslutning

till förslaget örn överflyttning av vissa ärenden från fyringenjörkontoret

till kanslibyrån uttalat sig för att handläggningen och föredragningen

av frågor örn tjänstebostäder åt personalen vid lots- och fyrstaten

måtte övertagas av kamreraren. Då denne — utöver honom nu åvilande

arbetsuppgifter — dessutom skulle handhava kassarörelsen efter indragning

av kassör- och bokhållarebefattningen, utarbeta vissa för närvarande

å lotsbyrån och fyringenjörkontoret förda översikter rörande

kostnader för verkställda arbeten och dylikt samt i viss utsträckning

deltaga i revisionsarbetet, har det med hänsyn till den sålunda ifrågasatta

avsevärda utvidgningen av kamrerarens arbetsuppgifter synts den

sakkunnige väl befogat, att kamrerarbefattningen bibehölles i 24: de lönegraden.

Den föreslagna lönegraden eller den 14: de för registratorsbefattningen

har motiverats av de speciella arbetsuppgifter, som av den

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.-is proposition Nr 233.

sakkunnige ifrågasatts skola åvila registrator^ nämligen omhänderhavandet

av blankettförrådet och av expeditionen av utgående skrivelser.

Den sakkunniges ifrågavarande förslag till indragnings- och andra

besparingsåtgärder beträffande den ordinarie personalen har icke föranlett

några erinringar i sak från lotsstyrelsens sida. Emellertid har

styrelsen, under framhållande att den ene av verkmästarna hade sina

arbetsuppgifter förlagda till handhavandet av lotsverkets byggnader och

den andre till montering och vård av fyrapparater och andra maskiner,

ifrågasatt sådan ändring i styrelsens tjänsteförteckning att i denna upptages

en befattning såsom byggmästare och en befattning såsom verkmästare.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har på två punkter framställt

erinringar mot den sakkunniges förslag, nämligen i fråga örn lönegradsplaceringen

för kamreraren och registratorn. Nämnden har för

sin del stannat vid att förorda en placering av kamreraren i 22:a och av

registratorn i Ilie lönegraden. Såsom skäl för nedflyttningen av kamrerarbefattningen

har nämnden anfört, att, då det synts nämnden lämpligare

att åt sekreteraren uppdroges beredningen och föredragningen av

ärenden rörande tjänstebostäder, en placering i lönegraden 22 på grund

av den uppkommande minskningen i kamrerarens arbetsuppgifter borde

vara tillräcklig. I fråga örn registratorsbefattningen har nämndens majoritet

anmärkt, att med densamma icke vore förenat något ekonomiskt ansvar

i följd av kassarörelse. Ej heller i övrigt syntes de å registratorn

ankommande göromålen, däri inbegripna jämväl de ytterligare uppgifter,

som ifrågasatts skola åvila honom, kunna motivera denna befattnings

särskiljande från de med registratorsgöromål sysselsatta kansliskrivarna

inom ett flertal övriga verk.

Utav förenämnda av den ekonomisakkunnige till indragning respektive

sänkning eller nedflyttning i lönegradsavseende föreslagna tjänster

är för närvarande icke någon vakant. Någon omedelbar besparingseffekt

uppnås sålunda icke genom förverkligande av dessa förslag.

För tillvaratagande av de framtida besparingsmöjligheter, som kunna

erbjuda sig, anser jag emellertid, i likhet med den sakkunnige, lämpligt

att kassör- och bokhållarebefattningen, vars umbärlighet synes

genom den verkställda utredningen ådagalagd, redan nu uteslutes ur

styrelsens ordinarie stat och upptages å en särskild övergångsstat.

Då beredningen av ärenden angående tjänstebostäder torde bland annat

innebära en på vissa grunder fotad beräkning och uppskattning av respektive

hyresbelopp och dessa ärenden sålunda äro av ekonomisk och kameral

natur, anser jag, i likhet med den sakkunnige, beredningen och föredragningen

av samma ärenden lämpligen böra uppdragas åt kamreraren.

Med hänsyn härtill och till de olika arbetsuppgifter i övrigt, som ifrågasatts

böra anförtros åt kamreraren, tillstyrker jag, att denne befattningshavare,

som närmast under kanslibyråchefen har att vaka över de ka
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

merala göromålens utövande, bibehålies i 24 :e lönegraden. Däremot

anser jag mig icke kunna biträda den sakkunniges av lotsstyrelsen tillstyrkta

förslag beträffande löneställningen för registratorn. Lika med

lönenämnden föreslår jag således, att registratorsbefattningen vid inträffande

ledighet uthytes mot en kansliskrivarbefattning i Ilie lönegraden,

övriga av den sakkunnige framställda förslag till indragnings- och besparingsåtgärder

hava icke föranlett någon erinran från lotsstyrelsens

eller lönenämndens sida. Även jag biträder vad den sakkunnige härutinnan

föreslagit.

Mot den av styrelsen på anförda skäl ifrågasatta ändringen i styrelsens

tjänsteförteckning beträffande den ene av de båda verkmästarna har

jag icke något att erinra. T förteckningen skulle således uppföras 1 byggmästare

och 1 verkmästare.

Vad slutligen angår sekreteraretjänsten, vars bibehållande i 26:e lönegraden

av samtliga hörda myndigheter tillstyrkts, vill jag endast framhålla,

att å innehavaren av denna befattning i hans dubbla egenskap av

ensam sekreterare inom lotsstyrelsen och tillika styrelsens ombudsman

måste ställas betydande krav i fråga örn administrativ och juridisk erfarenhet.

Enligt den ekonomisakkunniges förslag skulle nu en viss omläggning

av arbetet inom lotsstyrelsen ske i avsikt att i än högre grad

än vad för närvarande är fallet på denne tjänsteman koncentrera mera

kvalificerade arbetsuppgifter, en åtgärd vilken jag för min del finner

lämplig. Jag erinrar även örn att för ombudsmannauppdraget tidigare

utgått särskild ersättning. Med hänsyn till alla dessa omständigheter

tillstyrker även jag, att den nuvarande lönegradsplaceringen för ifrågavarande

befattningshavare bibehålies.

De av den sakkunnige uppgjorda beräkningarna rörande anslaget till

avlöningar åt ordinarie tjänstemän hava icke givit mig anledning till

någon erinran.

I överensstämmelse med den sakkunniges beräkningar föreslår jag, att

anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m. för

nästkommande budgetår upptages med 37,700 kronor. Jag anser mig

därvid emellertid böra tillstyrka den av lotsstyrelsen på anförda skäl

ifrågasatta ändrade fördelningen av anslagsposten. I enlighet härmed

skulle beräknas till grundavlöningar åt extra ordinarie tjänstemän

(28,404 -f- 3,672) 32,076 kronor, till avlöningsförhöjningar (1,764 + 216)

1,980 kronor och till extra befattningshavare nr. nr. 3,600 kronor = 37,656

kronor eller, i avrundat belopp, 37,700 kronor.

Vidare torde, på sätt den sakkunnige föreslagit, i överensstämmelse

med den ändring, som företagits i departementens och vissa andra verks

stater, i staten för lotsstyrelsen vikariatsersättningsanslaget — för innevarande

budgetår 6,000 kronor — höra uteslutas.

Slutligen bör till avlöning vid den å övergångsstat uppförda kassör
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233. 45

och bokhållarebefattningen beräknas ett belopp av i runt tal 7,200

kronor.

Staten för lotsstyrelsen skulle sålunda erhålla följande utseende:

Avlöning sstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ____kronor 155,600

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ........................................ » 37,700

kronor 193,300.

Övergångsstat.

Avlöning, förslagsanslag ................................ kronor 7,200

Förslagsanslag kronor 200,500.

Vid bifall till lotsstyrelsens och statens meteorologisk-hydrografiska

anstalts i förenämnda skrivelse den 14 januari 1930 gjorda framställning

beträffande issignaltjänsten bör, såsom redan nämnts, det i omkostnadsstaten

för lots- och fyrinrättningen ingående förslagsanslaget å 13,000

kronor till uppehållande av issignaltjänsten m. m. uteslutas ur nämnda

stat, som sålunda skulle erhålla följande utseende:

Till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer

och livräddningsstationer, förslagsanslag .......... kronor 160,000

» reparation och underhåll av byggnader vid lots- och

fyrplatser samt livräddningsstationer, håkar och

andra anstalter, vilka icke här nedan särskilt upptagas,

ävensom dithörande inventariepersedlar, förslagsanslag

........................................ » 200,000

» fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och

intagning, driftkostnader ävensom dithörande inventariepersedlar,

förslagsanslag .................. » 245,000

» lotsverkets ångfartygs och tjänstefartygs underhåll

och komplettering, rustning och driftkostnader

ävensom dithörande inventariepersedlar, förslagsanslag

............................................ » 200,000

» bidrag till underhåll, komplettering och drift av

båtar vid lotsplatser .............................. » 60,000

» bojars och prickars anskaffning, underhåll, utsättning

och intagning, förslagsanslag ................ » 100,000

» skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen,

förslagsanslag .......................... » 27,500

» kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten, förslagsanslag

...................................... » 75,000

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

Till grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand,

förslagsanslag ...................................... kronor 5,000

» rese- och traktamentskostnader m. m., förslagsanslag » 60,000

» utbildande av personal för gnisttelegrafering, förslagsanslag

........................................ » 3,500

» extra utgifter, förslagsanslag ...................... » 25,000

» bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av

en fyr å Kap Spartel, förslagsanslag ............ » 2,500

» bidrag från Sverige för uppförande och underhåll

av en fyr å Kap Guardafui, förslagsanslag ........ » 560

Förslagsanslag kronor 1,164,060.

Under punkt 14 av tionde huvudtiteln av årets statsverksproposition

har Kungl. Maj:t redan föreslagit riksdagen godkänna samtliga med

undantag av staten för lotsstyrelsen i anslaget till lots- och fyrinrättningen

ingående stater, däribland även omkostnadsstaten.

Vid bifall till vad i statsverkspropositionen och denna dag föreslagits

beträffande ifrågavarande anslag till lots- och fyrinrättningen skulle de

i detsamma ingående staterna erhålla följande utseende:

Avlöningsstat för lotsstyrelsen ........................ kronor 200,500

» » lots- och fyrstaten .................. » 4,560,000

övergångs- och indragningsstat för lots- och fyrstaten » 2,900

Pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten » 384,000

Omkostnadsstat ........................................ » 1,164,060

Kronor 6,311,460.

Under åberopande av vad i olika hänseenden beträffande anslaget till

lots- och fyrinrättningen anförts ej mindre i statsverkspropositionen än

även denna dag, får jag nu hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels från och med den 1 juli 1930 bestämma antalet ordinarie befattningshavare

hos lotsstyrelsen på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 generallotsdirektör .......................... A 3

2 byråchefer .................................. B 30

1 Överfyringenjör .............................. B 30

2 fyringenjörer ................................ B 26

1 sekreterare .................................. B 26

1 byråingenjör ................................ B 24

1 kamrerare .................................... B 24

1 byggmästare ................................ B 21

1 materialförvaltare .......................... B 21

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 233.

Befattning Lönegrad

1 registrator.................................... B 21

2 revisorer och bokhållare .................... B 21

1 verkmästare .................................. B 21

1 förste expeditionsvakt ...................... B 7

2 kanslibiträde!! ................................ B 7

2 expeditionsvakter ............................ B 5

1 kontorsbiträde .............................. B 4;

Anm. 1. Befattningarna såsom byggmästare, materialförvaltare och verkmästare

nedflyttas vid inträffande ledighet från lönegraden B 21 till lönegraden B 20.

Anm. 2. Registratorstjänsten, lönegrad B 21, nedflyttas vid inträffande ledighet

till lönegraden B 11.

Anm. 3. En av kanslibiträdestjänsterna skall hållas obesatt, så länge den på

övergångsstat uppförda kassören och bokhållaren kvarstår å kassör- och bokhållaretjänsten.

dels besluta, att å övergångsstat skall från och med den 1 juli 1930

uppföras följande befattning:

Befattning Lönegrad

Kassör och bokhållare ........................ B 21;

dels från och med den 1 juli 1930 bestämma antalet ordinarie befattningshavare

vid lots- och fyrstaten i enlighet med vad därutinnan i statsverkspropositionen

under punkt 14 av tionde huvudtiteln föreslagits;

dels godkänna ej mindre ovan av mig förordade förslag till stat för

lotsstyrelsen än även de av mig i statsverkspropositionen under punkt 14

av tionde huvudtiteln förordade förslag till avlöningsstat för lots- och

fyrstaten, övergångs- och indragningsstat för lots- och fyrstaten samt

pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten, ävensom, med nu

förordade ändring däri, till omkostnadsstat, att tillämpas från och med

den 1 juli 1930;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen,

nu ...................................................... kronor 6,302,200,

med .................................................... » 9,260

till .................................................... » 6,311,460.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

i ämnet skall till riksdagen avlåtas av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

O. von Unge.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1930:156 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning dels ock i särskild proposition framlagda fö s. 2 i texten