Sök i Ratio Lex

Angående medgivande att med Danmark träffa överenskommelse beträffande isbrytningen i Öresund samt vissa angränsande farvatten

12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:238, Angående medgivande att med Danmark träffa överenskommelse beträffande isbrytningen i Öresund samt vissa angränsande farvatten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 238.

1

Nr 238.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående medgivande att

med Danmark träffa överenskommelse beträffande isbrytningen

i Öresund samt vissa angränsande farvatten; given

Stockholms slott den li mars 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Vilhelm Lundvik.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den li mars 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och cheferna

för försvars-, kommunikations- och finansdepartementen anför chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Lundvik:

I det uppdrag, som lämnades isbrytarsakkunniga, tillsatta jämlikt

Kungl. Maj:ts den 22 mars 1929 givna bemyndigande, ingick — vid sidan

av deras huvuduppgift, nämligen att utreda frågan om erforderlig förstärkning

av landets isbrytarmateriel — även att överväga förutsättningarna

för ett framtida ordnande av internationellt samarbete beträffande

isbrytningen i Öresund.

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. I sami. 201 haft. (Nr 238.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:Is -proposition Nr 288.

I anledning härav hemställde isbrytarsakkunniga i en den 20 septem

ber 1929 till chefen tor handelsdepartementet avlåten skrivelse om upptagande

av förhandlingar i angivet syfte mellan Sverige och Danmark.

I framställningen anförde de sakkunniga bland annat följande:

Såvitt de sakkunniga för det dåvarande kunde överblicka frågan, borde

densamma naturligast så ordnas, att verksamhetens praktiska bedrivan

de skedde genom Sveriges och Danmarks gemensamma försorg med den

materiel av olika slag, som stöde till dessa länders förfogande, vare sig

den av dessa stater ägdes eller av dem förhyrdes. I anslutning härtill

borde sådana förfoganden träffas, att Sverige och Danmark av andra

av verksamhetens utförande intresserade bereddes ekonomiskt bidrag till

kostnaderna, beräknat efter normer, som i särskild överenskommelse

mellan de olika staterna fastställdes.

Erfarenheterna av issvårigheternas gestaltning i de farvatten, varom

här är fråga, gåve vid handen, att man hade att räkna med att samarbete

vid isbrytarverksamheten i fall, då sådant överhuvud taget ifrågakomme,

i stor utsträckning komrne att påkalla gemensam ledning för verksamheten.

Organisationen av denna gemensamma ledning liksom frågan

örn ledningens förläggning måste vid de åsyftade förhandlingarna

bliva föremål för noggranna överväganden. Beträffande en dylik gemensam

rednings förläggning kunde flera orter ifrågakomma, exempelvis

Köpenhamn, Malmö, eventuellt Halmstad. De sakkunniga hade funnit,

att då de faktiska förhållandena påkallade samarbete av den intima

art, att en gemensam central ledning vore ändamålsenlig eller nödvän

dig, många skäl talade för att denna förlädes till Köpenhamn. Med nödvändigheten

eller lämpligheten av en sådan anordning borde man sålunda

från svensk sida räkna.

Sedan därefter beslut fattats örn upptagande av förhandlingar mellan

svenska och danska regeringarna för åvägabringande av samarbete beträffande

isbrytningen i Öresund och angränsande farvatten i Östersjön

och Kattegatt samt Kungl. Majit genom beslut den 16 november 1929

utsett ovannämnda isbrytarsakkunniga att vara Sveriges ombud, hava

under sistlidne november månad i Stockholm förhandlingar förts mellan

de svenska och danska regeringarnas utsedda delegerade.

Som resultat av förhandlingarna hava de svenska ombuden med skrivelse

den 25 november 1929 överlämnat det vid förhandlingarna förda

protokollet, innefattande förslag till överenskommelse mellan Sverige

och Danmark i det föreliggande ämnet. Tillika hava överlämnats vid förhandlingarna

utarbetade förslag till igenkänningstecken för isbrytare,

signaltabell för isbrytningsverksamheten samt vissa anvisningar för upprätthållande

av förbindelserna mellan fartyg och flygplan vid isflygspaningarna.

För egen del hava de svenska ombuden bland annat anfört

följande.

Den i förslaget åsyftade gemensamma isbrytningstjänsten förutsättes

skola träda i verksamhet först då isförhållandena nått en sådan svårighetsgrad,

att ett ändamålsenligt bedrivande av isbrytningsverksamheten

i de farvatten, varom här är fråga, påkallar ett samarbete med Danmark.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.

Förslaget örn att förlägga elea gemensamma ledningen till Köpen

hamn, ehuru även andra orter kunde ifrågakomma, grundar sig i huvud

sak på följande skäl. Köpenhamn har sålunda ansetts sitta inne med de

största resurserna i tekniskt avseende m. m. Givetvis skulle exempelvis

i Malmö beträffande lokaler, telegraf oell telefon m. m. kunna åstadkommas

viss motsvarighet till vad som i sådant avseende redan finnes eller

avses skola komma till stånd i Köpenhamn. Detta skulle emellertid

uppenbarligen föranleda särskilda kostnader, som i frågans läge icke

kunnat undgå att helt drabba Sverige. En förläggning till annan ort i

närheten av verksamhetsfältet än Köpenhamn skulle vidare medföra förflyttning

av båda representationerna i den gemensamma ledningen, un

der det att ledningens förläggning i Köpenhamn besparar åtminstone

den ena representationen dylik förflyttning. Det är givetvis också till

stor fördel för verksamhetens praktiska bedrivande, att åtminstone den

ena parten står i möjligast obehindrad kontakt med sin regering, dä

detta kan ske utan någon nämnvärd försämring av den andra partens

möjligheter i detta hänseende, vartill kommer, att därigenom undgås att

bryta åtskilliga redan befintliga eller eljest tillämpade praktiska organisationsdetaljer

av värde för de båda parterna. Slutligen är det av

naturliga skäl även av stor betydelse för ledningen att hava samma förläggningsort

som åtminstone en av de flygbaser, vilka avses skola anordnas.

Som framgår av den föreslagna överenskommelsen avses att med det

tilltänkta samarbetet med Danmark i fråga örn isbrytning i första hand

tillgodose svenska och danska intressen i trafiken i nu ifrågavarande

farvatten. Självfallet har den i förekommande fall åvägabragta isbrytuingsverksamlieten

i nämnda farvatten stor betydelse även för andra

länder och deras fartyg. Frågan örn det lämpligaste sättet att erhålla

dessa länders medverkan i den ena eller den andra formen vid verksamhetens

bedrivande har varit föremål för förberedande överläggningar

mellan den svenska och den danska delegationen, men har frågans vidare

dryftande ansetts höra få hero på närmare överväganden inom de respektive

delegationerna.

Till följd av remiss har kommerskollegium den 30 november 1929 avgivit

utlåtande i ämnet, varvid kollegium tillstyrkt, att erforderliga åtgärder

vidtoges för att en överenskommelse på grundval av förslaget snarast

möjligt måtte komma till stånd.

Infordrade utlåtanden hava ytterligare i ärendet avgivits av marinförvaltningen,

flygstyrelsen, chefen för sjöförsvarets kommandoexpedition,

telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, generaltullstyrelsen, statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt, lotsstyrelsen och isbrytarnämnden. Ifrågavarande

myndigheter hava endast i vissa enstaka hänseenden haft

några erinringar att framställa mot förslaget.

T anledning av den i förslagets art. III, andra stycket, intagna bestämmelsen

örn att under den gemensamma ishrytarledningen skola på lämpligt

sätt inordnas organ som erfordras för upprätthållande av en effektiv

isunderrättelsetjänst har telegrafstyrelsen erinrat örn den medverkan som

rundradiostationerna i Göteborg och Malmö under isperioden 1929 lämnade

vid utsändningen av isuppgifter. Styrelsen vore ej villig avhända

sig bestämmanderätten över radiostationerna, vilka alla hade sina ordi
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.

narie funktioner att fylla, men vore naturligtvis villig efter hänvändelse

från isbrytarledningen i vidsträcktaste mån tillmötesgå dess krav. Den i

art. VIII, mom. 4, omförmälda företrädesrätten vid befordran av telegram

förutsatte överenskommelse enligt art. XIII mellan isbrytarledningen

samt de svenska oell danska telegrafstyrelserna rörande den form, varunder

sådan företrädesrätt kunde anordnas.

Då det ifrågasatta verksamhetsområdet för isbrytartjänsten sträckte

sig utöver såväl den marinen tillhöriga kustradiostationen i Karlskrona

som ock Köpenhamns och Göteborgs kustradiostationers trafikområden,

torde det, anför telegrafstyrelsen vidare, vara nödvändigt att, före iscensättandet

av den nya radiostationens i Köpenhamn verksamhet, ett samråd

i enlighet med art. XIII komme till stånd mellan ledningen för isbrytartjänsten

samt de svenska och danska telegrafstyrelserna och svenska

marinförvaltningen för att undvika det kaos, som annars kunde komma

att förorsakas i den kommersiella radiotrafiken, om på sätt i art.

X stadgas, en särskild telegrafstation och radiotelefonstation upprättades

vid isbrytavledningens lokaler i Köpenhamn.

Järnvägsstyrelsen har erinrat örn önskvärdheten av att hänsyn toges

till ångfärjornas å linjerna Malmö—Köpenhamn och Hälsingborg—Hälsingör

behov av isbrytarhjälp. Vidare syntes önskvärt, att i art. VIII,

mom 3, intoges bestämmelse om, att avtal örn möjligt träffades med

svenska och danska bärgningsbolag, vilka måste anses hava intresse av

den gemensamma isbrytningsverksamhetens upprätthållande, att vid assistans

åt isbrytarna eventuell bärgarlön finge beräknas efter skäliga

lägre normer än för bärgning av annat fartyg.

Lotsstyrelsen har av organisatoriska skäl ansett det mindre lämpligt,

åtminstone för Sveriges vidkommande, att i överenskommelsen intoges

bestämmelse örn, att de organ, som erfordrades för uppehållande av en

effektiv isunderrättelsetjänst, inordnades under isbrytningsledningen.

Denna torde i allt fall kunna erhålla för sin verksamhet behövliga isunderrättelser,

därest i förekommande fall issignaltjänsten utvidgades i erforderlig

utsträckning och dessutom israpporter, vilka antingen icke alls

eller ock för sent skulle komma ledningen till handa genom de allmänna

isunderrättelserna per radio, skyndsamt befordrades till densamma.

Isbrytarnämnden framhåller angelägenheten av att, sedan förevarande

avtal kommit till stånd, förhandlingar snarast möjligt upptagas örn medverkan

från de övriga intresserade Östersjöstaternas sida vid upprätthållandet

av sjöfarten på de naturliga sjövägarna till och från Östersjön vid

inträdande issvårigheter.

I övrigt har i de avgivna utlåtandena erinrats örn behovet av vissa

tillämpningsföreskrifter m. m. i fråga om lättnader med avseende å tullformaliteter

och sjöfartsavgifter, gemensamma igenkänningstecken å isbrytare

m. m.

Erinras må till sist, hurusom isbrytarsakkunniga i sitt den 5 februari

1930 avgivna betänkande med förslag örn åtgärder till förstärkning av

landets isbrytarberedskap även berört frågan om behövligheten av ett internationellt

samarbete, varvid de sakkunniga anfört bland annat

följande:

Det vid den senaste isspärren etablerade samarbetet från svensk sida

med Danmark har med avseende å bekämpandet av issvårigheterna visat

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. MajUa proposition Nr 238.

sig medföra sä avsevärda fördelar icke blott direkt för vart och ett av

ifrågavarande båda länder utan även för den genomgående internationella

trafiken i dess helhet, att de sakkunniga för sin del funnit sig böra

icke blott förorda planerande av motsvarande samarbete för framtida

likartade tillfällen utan även föreslå åtgärder för att lägga detta samarbete

på en bredare basis, omfattande samtliga de länder vid Östersjön,

som äro intresserade av den möjligast obehindrade fortgången under

alla förhållanden av sjöfarten inom det område, som närmast ägnar sig

för ett sålunda iscensatt gemensamt arbete för issvårigheternas övervin

nande. Detta samarbete bör ej endast avse det direkta bekämpandet av

issvårigheterna utan jämväl reglering av det ekonomiska underlaget för

verksamheten härför.

Isbrytarsakkunniga hava redan enligt deni lämnade uppdrag verkställt

undersökningar beträffande förutsättningarna för ordnande för framtiden

av nu antytt internationellt samarbete, och har nyligen

_ _ — lämnats redogörelse för resultatet av dessa undersökningar.

De sakkuniga hava anledning antaga, att ett fortgående

på den inslagna vägen och ett fullföljande av undersökningarna enligt

riktlinjer, som hittills vunna resultat direkt utvisa, skola leda till vinnande

av det syfte, som med det internationella samarbetet avses, nämligen

å ena sidan största möjliga effektivitet av det flera staters intressen

berörande isbrytningsarbetet och å andra sidan en rättvis fördelning

å dessa intressen av de med ifrågavarande arbete förbundna kostnaderna.

Med hänsyn till omfattningen av de isbrytarresurser, som enligt vad

erfarenheten givit vid handen äro erforderliga för vinnande av verkligt

effektiva resultat vid assisteringsarbetet under sådana issvårigheter i här

ifrågavarande farvatten, som det internationella samarbetet skulle avse,

hava isbrytarsakkunniga funnit det blivande slutresultatet av fortsatta

undersökningar rörande åvägabringande av dylikt samarbete på möjligast

bred basis icke kunna inverka på frågan örn förstärkningen av den

till svenska statens förfogande stående isbrytarmaterielen.

Föreliggande förslag till överenskommelse örn isbrytningen i Öresund

jämte vissa angränsande farvatten, vilket förslag torde få såsom bilaga A

fogas vid dagens protokoll, har närmast tillkommit med hänsyn

till erfarenheterna från vintern 1929, som med all skärpa gåvo vid

handen vikten av att en tillfredsställande isbrytarberedskap finnes därstädes

för tryggandet ej endast av trafiken på därvarande hamnar utan

än mera och främst av den genomgående sjötrafiken på Östersjön. Det

må i detta avseende nu endast erinras, hurusom isspärren vid infartslederna

till Östersjön var av sådan styrka att Östersjöhamnarna hotades

av total avspärrning; trots insättning av förstärkta isbrytarkrafter kunde

fartygen endast med de största svårigheter bryta sig igenom de sammanpackade

isarna. Redan då inleddes ett provisoriskt samarbete mellan

Sverige och Danmark med en gemensam isbrytarledning i Köpenhamn,

vilket samarbete visade sig vara mycket gagneligt. Härvid ådagalades

dock också behövligheten av mera allmängiltiga och fasta normer för

verksamheten, allt i syfte att åstadkomma en planmässig användning av

DepartementVichelm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi Kungl. Maj:Is proposition Nr 238.

tillgänglig isbrytarmateriel och en lämplig gemensam organisation för

issignal- och övrigt linder rättelse väsen m. m.

Förslaget har vid förhandlingar i Stockholm gemensamt utarbetats av

svenska och danska delegerade, i vilket avseende isbrytarsakkunniga varit

utsedda som svenska ombud; detsamma har tillstyrkts till godkännande

av kommerskollegium, isbrytarnämnden m. fl. myndigheter. Förslaget

är byggt på principen att vid isbrytningstjänstens utförande svenska oell

danska intressen skola tillgodoses i såvitt möjligt lika mån. Skyldigheten

att tillhandahålla erforderlig materiel har likaledes bestämts med utgångspunkt

från jämställdhet med vissa regler om ersättningsskyldighet

i fall av avvikelser härifrån.

Den gemensamma isbrytningstjänsten förutsättes, såsom delegerade

framhållit, träda i verksamhet först då sådant påkallas med hänsyn till

isarnas svårighetsgrad.

Det lärer från svensk sida böra hälsas med tillfredsställelse örn ett avtal

av ifrågavarande slag mellan Sverige och Danmark kan träffas. De

båda ländernas belägenhet på var sin sida örn Öresund utgör ett särskilt

starkt motiv för en dylik överenskommelses slutande just dem emellan.

Efter anskaffning av ännu en svensk statsisbrytare skulle Sverige stå än

bättre rustat att då situationen så krävde fullgöra sin anpart i isbrytningsarbetet.

Från dansk sida har man redan gått i författning örn byg

gande av ett nytt statligt isbrytarfartyg, betydligt kraftigare än de båda

isbrytare, danska staten hittills förfogat över.

Ifrågavarande överenskommelse torde böra betraktas som ett första stegtill

ett internationellt samarbete för tryggandet av vintersjöfartens behöriga

upprätthållande i Sundet och angränsande farvatten, ett samarbete,

vars fullföljande och utvidgande framstår som desto mera önskvärt

med hänsyn till därvarande stora genomgångstrafik på ett flertal

staters Östersjöhamnar; i första hand föres tanken härvid till Finland,

som redan i föregående års iskampanj vid Sundet lämnade en värdefull

hjälp genom insättning av en av sina kraftigaste och modernaste isbrytare.

I detta avseende lärer man emellertid hava att avvakta vidare undersökningar

örn möjligheterna till organiserande av ett dylikt utsträckt

internationellt samarbete.

För egen del anser jag förslaget vara för Sveriges del i stort sett godtagbart.

Med hänsyn till de ekonomiska förpliktelser i fråga om tillhandahållande

av viss materiel m. m. överenskommelsen innebär, torde

frågan böra underställas riksdagen.'' I den mån kostnader, som icke kunna

täckas av det på riksstaten upptagna anslaget till statsisbrytarens drift

och underhåll, må uppkomma såsom en följd av förevarande överenskommelse

— något som ju helt blir beroende av väderleksförhållandena

— lär för dessas täckande få tills vidare anlitas samma utväg som under

1929 års iskampanj.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 238. 7

I de avgivna yttrandena liava påyrkats några smärre tillägg till eller

ändringar i den föreslagna överenskommelsen. Sålunda har järnvägsstyrelsen

framhållit -— förutom önskvärdheten av visst hänsynstagande till ångfärjetrafiken

över Öresund — även lämpligheten av ett tillägg till art.

VIII rörande utverkande av medgivande hos bärgningsbolagen av reduktion

i eventuellt uppkommande anspråk på bärgarlön vid assistans åt isbrytare.

Telegrafstyrelsen och lotsstyrelsen hava vidare ifrågasatt en annan

formulering av bestämmelsen i art. lil rörande ömsesidig skyldighet

för regeringarna att »inordna under isbrytningsledningen organ, som erfordras

för upprätthållande av en effektiv isunderrättelsetjänst». De

mindre jämkningar i överenskommelsen, vartill de sålunda gjorda erinringarna

kunna giva anledning, torde böra bliva föremål för fortsatta

rådplägningar mellan vederbörande svenska och danska myndigheter.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att med Danmark må slutas

överenskommelse örn samarbete beträffande isbrytning i Öresund samt

vissa angränsande farvatten i huvudsaklig överensstämmelse med det

förslag, som innefattas i förenämnda vid dagens protokoll fogade bilaga.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

O. von Unge.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition Nr 238.

Bilaga A.

Protokoll vid förhandlingar mellan ombud för kungl, svenska regeringen

och ombud för kungl, danska regeringen för åvägabringande av

samarbete mellan Sverige och Danmark beträffande isbrytning i Öresund

samt vissa angränsande farvatten.

Stockholm i november 1929.

Kungl, svenska regeringen och kungl, danska regeringen:

hava i insikt om, att Sverige och Danmark redan på grund av sitt geografiska

läge naturligen bliva hänvisade till att i förening taga ledningen

av uppgiften att vid issvårigheter av betydelse för infartsvägarna till Östersjön

med till buds stående medel sörja för upprätthållande av sjöfarten

i Öresund samt vissa angränsande farvatten, beslutat upptaga förhandlingar

för att söka närmare reglera ett samarbete i detta syfte, och

hava för detta ändamål till sina ombud utsett:

Kungl, svenska regeringen:

vice häradshövdingen E. E. Wehtje, kommerserådet C. E. Landberg, direktören

J. W. R. Lilliestråle, sjökaptenen O. A. Nordborg, direktören O.

E. Nylander och kommendören N. E. F. Selander;

Kungl, danska regeringen:

chefen för Sjöfartskontoret i Ministeriet för Sjöfart og Fiskeri, kontorschefen

Emil Krogh, navigationsdirektören, kommendören V. Lorck.

och förste fartygsinspektören vid Statens Skibstilsyn, befälhavaren å

Stats-Isbrytaren »Isbjörn», kaptenen F. Grue;

vilka ombud efter förhandlingar den 20—25 november 1929 beslutat

förelägga sina respektive regeringar följande förslag till överenskommelse.

Art. I.

Med beaktande av de intressen, som för Sverige otfh Danmark sammanhänga

med att sjöfarten även vintertid på bästa möjliga sätt upprättliålles

på infartsvägarna till Östersjön, förklara den svenska och den danska

regeringen sin avsikt vara att vid inträdande issvårigheter gemensamt

upprätta isbrytningstjänst på de naturliga sjövägarna till och från

Östersjön samt i vissa angränsande farvatten.

Det geografiska området för denna isbrytningstjänst skall i allmänhet

anses begränsat i norr av den linje, där issvårigheter i Kattegatt eller Skagerack

i förekommande fall begynna, och i Östersjön av longitud Ost 16°.

Områdets södra gräns i Östersjön bestämmes genom det avtal, som må

komma att träffas mellan de nämnda regeringarna och det Tyska rikets

regering.

Det förutsättes, att området för isbrytningstjänsten skall kunna för

visst fall utvidgas antingen genom särskild överenskommelse mellan den

svenska och den danska regeringen eller på det sätt som, då föreliggande

omständigheter därtill föranleda, bestämmes genom beslut av den gemensamma

svensk-danska isbrytningsledningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.

9

Art. II.

Isbrytningstjänstens uppgift skall vara att bispringa, oavsett nationa

liteten, fartyg, vars last enligt skeppshandlingarna helt eller i någon

mera betydande omfattning är destinerad till eller hämtats från svensk

eller dansk hamn, och i övrigt fartyg av svensk eller dansk nationalitet.

Barlastat fartyg på ingående till eller kommande från svensk eller dansk

hamn kan, oavsett nationaliteten, påräkna bistånd av isbrytningstjänsten,

såvitt isförhållandena medgiva.

Fartyg, destinerat till svensk eller dansk hamn eller på utgående frän

sådan hamn, förutsättes hilva hjälpt fram till eller ut från hamnen ge

nom medverkan av till buds stående kommunal eller enskild isbrytare.

Den ovan angivna uppgiften för isbrytningstjänsten skall i varje fall

anses omfatta vad humanitära elle]'' liknande hänsyn kunna påkalla.

Det förutsättes, att vid isbrytningstjänstens utförande svenska och

danska intressen tillgodoses i såvitt möjligt lika mån.

Isbrytningstjänstens uppgift kan utsträckas till bispringande av även

annat fartyg än här förut nämnts under dess genomsegling av det i Art.

I nämnda området på sådana villkor, som av de båda regeringarna må

komma att fastställas, eventuellt efter förhandling med regeringen i land.

som kan hava intresse av att fartyget erhåller bistånd.

Art. lil.

Vid fullföljandet av de i Art. II berörda uppgifterna skall isbryt

ningsledningen anvisa till buds stående isbrytarmateriel dess verksam

hetsfält och i den utsträckning, vartill omständigheterna vid varje särskilt

tillfälle föranleda, bereda fartygstrafiken den bästa möjliga vägledning

för navigeringen genom det i Art. I angivna området, ävensom

i samband härmed underrätta fartygen, när isförhållandena antaga

sådan karaktär, att fartyg, som äro mindre väl utrustade för fart i svårare

is, redan i den allmänna trafikens intresse skola kvarstanna i hamn

eller på annan skyddad plats.

Vardera av de båda regeringarna skall i anledning härav på lämpligt

sätt inordna under isbrytningsledningen organ, som erfordras för upprätthållandet

av en effektiv isunderrättelsetjänst, samt tillika ställa till

ledningens förfogande erforderliga organ för genomförandet av nödvändig

isflygspaning. Intill dess annorlunda bestämts, utföres i förekommande

fall isflygspaningen genom svensk försorg i norra Kattegatt och

Skagerack räknat från en linje Morup Tånge till Gjerrilds fyr och i Östersjön

ost örn en linje Trälleberg till Arkona fyr samt genom dansk försorg

i det mellanliggande distriktet. Då isförhållandena göra det önskvärt och

möjligt, att isflygspaningen inom det danska distriktet förstärkes, himan

från svensk sida beredd föranstalta örn att viss del av de svenska

flygförbanden förlägges till Halmstad eller annan lämplig plats inom

nämnda distrikt,

Art. IV.

Isbrytningstjänsten skall vidare föranstalta örn oundgängligen erforderlig

proviantering medelst flygplan av fartyg inom de distrikt, som

närmare bestämts i Art. lil.

milling lill riksdagens protokoll 19110. 1 sinni. 201 hafi. (Nr 233.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.

Beträffande motsvarande proviantering samt kolning och dylikt av

fartyg frän isbrytare skola de båda regeringarna eller, då omständigheterna

så påfordra, isbrytningsledningen utfärda sinsemellan överensstämmande

instruktioner, gällande de under den gemensamma isbrytningstjänsten

lydande isbrytarna.

Isbrytningsledningen skall, när anledning därtill föreligger, låta sig angeläget

vara att söka verka för tillämpning i största möjliga utsträckning

av ensartade grunder beträffande kommunala isbrytares ersättning för

lämnat bistånd åt fartyg utanför sådana isbrytares naturliga verksamhetsområde.

Art. V.

De båda regeringarna förklara sig skola för fullgörande av i Art.

II—IV berörda uppgifter eftersträva att vid varje tidpunkt ställa till

förfogande för isbrytningstjänsten erforderlig isbrytar- och flygmateriel

m- m., och bör detta ske i någorlunda lika omfattning och på sådant sätt,

att ekonomisk uppgörelse mellan regeringarna i anledning av isbrytningstjänsten

i regel skall kunna undgås.

Vid isbrytningstjänstens upphörande skall ledningen för varje gång

undersöka, huruvida, i trots av de i första stycket angivna grunderna för

de båda ländernas deltagande i den gemensamma isbrytningstjänsten, det

må anses föreligga anledning till ekonomisk uppgörelse mellan regeringarna,

samt i sådant fall avgiva förslag till sådan uppgörelse.

Art. VI.

_ Minskad effektivitet genom haveri eller dylikt å den för isbrytningstjänsten

använda materielen skall icke föranleda någon principiell rubbning

i grunderna för det gemensamma fullföljandet av i Art. II—IV berörda

uppgifter. Detsamma gäller därest olyckshändelse eller sjukdom

drabbar i isbrytningstjänsten anställd personal.

Art. VII.

De båda regeringarna skola fastställa ensartade kännetecken för isbrytare,

ingående i den gemensamma isbrytningstjänsten, såväl som ensartade

signaler för förbindelse mellan isbrytarna och andra fartyg samt anvisningar

för upprätthållande av förbindelse mellan flygplan och fartyg.

Art. VIII.

De båda regeringarna skola i syfte att därmed främja isbrytningstjänsten,

vardera för sitt vidkommande, föranstalta örn:

1:°) att förenkla klareringsförhållandena för de under ledningen lydande

isbrytarna samt att befria isbrytarna fran allmänna hamnavgifter

och övriga sjöfartsavgifter;

2:o) att så långt möjligt underlätta för isbrytarna att erhålla nödvändiga

förråd av bunkerkol och olja, samt att, därest dylika förnödenheter

levereras från staten tillhörigt lager, förnödenheterna levereras till

självkostnadspris;

Bro) att, i händelse av haveri å isbrytarmateriel m. m., förskaffa ledningen

bästa möjliga stöd genom företrädesrätt för isbrytarna till reparation

på statliga varv eller på annat effektivt sätt;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.

4:o) att främja underrättelseväsendet för ledningen genom att bereda

företrädesrätt vid befordran av telegram till och från densamma;

samt

5:o) att underlätta isbrytarnas navigering och fullgörandet av ledningens

uppgifter beträffande vintertrafikens vägledning genom särskilda

åtgärder i detta syfte, häri inbegripet träffande av lämpliga anordningar

för isbrytarnas erhållande av lots.

Art. IX.

De båda regeringarna äro ense därom, att bärgarlön må kunna utkrävas

vid de tillfällen, då hjälp av isbrytare, lydande under ledningen, lämnas

ett fartyg under sådana omständigheter, att hjälpen uppenbarligen

Ilar karaktär av bärgning. I förekommande fall skall beslut härutinnan

meddelas av vederbörande regering sedan den gemensamma isbrytningsledningen

avgivit yttrande och förslag i frågan.

Bärgning må emellertid företagas med av ledningen disponerade isbrytare

allenast då förhandenvarande förhållanden praktiskt taget omöjliggöra

bärgning med annan hjälp.

Art. X.

Den gemensamma ledningen för den svensk-danska isbrytningstjänsten

har sitt säte i Köpenhamn. Den danska regeringen tillhandahåller lokaler

för densamma i anslutning till sjöfartsministeriet samt erforderlig

underordnad biträdespersonal. Envar av regeringarna insätter i ledningen

kvalificerad personal i erforderlig omfattning.

Den danska regeringen upprättar i ledningens lokaler en särskild telegrafstation

och radiotelefonstation för upprätthållande av trådlös förbin

delse med isbrytarna m. fl. och för utsändning medelst radio av anvisningar

och dylikt för fartygstrafiken.

Art. XI.

Den gemensamma ledningen för isbrytningstjänsten träder i verksamhet

på den tidpunkt, som vid uppkommande issvårigheter närmare bestämmes

genom överenskommelse direkt mellan vederbörande myndigheter

i de båda länderna.

Den gemensamma ledningen vidtager erforderliga åtgärder efter nära

inbördes samråd, dock att ledaren för vartdera landets representation

i sista hand bär ansvaret för de åtgärder, som vidtagas beträffande den

materiel, som av vederbörande regering ställts till förfogande. Det är

härvid förutsatt, att envar av regeringarna förbehåller sig att fullgöra

sådana särskilda förpliktelser och uppgifter beträffande isbrytarnas användning,

som må påvila eller komma att påvila vederbörande regering

med hänsyn till lagstiftning eller varom regeringen eljest fattar särskilt

beslut.

Art. XII.

Den gemensamma ledningen ina träda i förbindelse nied främmande

offentliga institutioner beträffande utväxling av upplysningar till främjande

av isunderrättelsetjänsten eller isbrytningstjänsten i dess helhet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.

Art. XIII.

Alla erforderliga närmare överenskommelser berörande den svenskdanska

isbrytningstjänsten träffas direkt mellan vederbörande myndigheter

i de båda länderna. Så länge den bestämmelse gäller, enligt vilken

den gemensamma ledningens säte är Köpenhamn, ombestyr det danska

Sjöfartsministeriet ledningens åtgärder av löpande karaktär, då ledningen

icke är i verksamhet, och förvarar ledningens gemensamma arkiv.

Art. XIV.

Bestämmelserna i delina överenskommelse skola icke i något avseende

inskränka på skyldigheten för svenskt eller danskt fartyg (isbrytarfartyg)

att bispringa nödställt fartyg i enlighet med härutinnan gällande lagstiftning

eller konvention, som den ena eller båda regeringarna må hava

ratificerat eller komma att ratificera. >

Art. XV.

Denna överenskommelse kan genom uoteväxling mellan de båda regeringarna

när som helst bringas att upphöra, dock att pågående isbrytningsverksamhet

och därtill hörande avvecklingsarbete icke därigenom

må avbrytas.

Utfärdat i Stockholm i två exemplar den 25 november 1929.

E. Wehtje. Emil Krogh.

C. E. Landberg. V. Lorch.

E. Selander. Fred. Grue.

300717, Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.