Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder för beredande av nya lokaler för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning m. m

1930-03-14 · 37 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:244, Angående åtgärder för beredande av nya lokaler för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ti proposition Nr 244.

1

Nr 244.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder för beredande

av nya lokaler för naturhistoriska riksmuseets

etnografiska avdelning m. m.; given Stockholms slott den

14 mars 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majrts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Cl. Lindskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Eegenten i statsrådet å Stockholms

slott den 14 mars 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson, Dahl.

Efter gemensam beredning med statsråden och cheferna för försvars- och

kommunikationsdepartementen anför härefter departementschefen, statsrådet

Lindskog:

Vid anmälan den 3 januari 1930 av anslagsbehoven under riksstatens

för budgetåret 1930/1931 åttonde huvudtitel hemställde jag under punkt 38,

att Kungl. Majit måtto föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition angående

beredande av lokalutrymmen för naturhistoriska riksmuseets etnografiska

avdelning, för ändamålet för nämnda budgetår beräkna ett extra

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 207 haft. (Nr 244.) 1

Åtgärder för

beredande

av nya lokaler

för naturhistoriska

riksmuseets

etnografiska

avdelning

in. m.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

reservationsanslag av 100,000 kronor. Denna min hemställan blev av Kungl.

Maj:t bifallen.

Jag anhåller nu att få återkomma till detta ärende.

Riksmuseets etnografiska avdelnings byggnadsfråga bar varit aktuell under

en lång följd av år. Jag anhåller att i detta hänseende få hänvisa till den

utredning härom, som finnes återgiven å sid. 358 ff. i det betänkande och

förslag angående ordnandet av statens byggnadsverksamhet inom Stockholm,

som den 18 mars 1925 avgivits av de s. k. statens byggnadssakkunniga

(statens offentliga utredningar 1925:15). I huvudsaklig anslutning till denna

utredning ävensom till i övrigt tillgängliga handlingar torde jag få erinra

örn följande.

Etnografiska museet, såsom institutionen vanligen benämnes, har gamla

anor, i det att museets äldsta föremål troligen hemförts från den svenska

kolonien Nya Sverige i Delaware. Under 1700-talet riktades de sålunda

tillkomna samlingarna genom betydande förvärv från olika världsdelar. Här

må endast erinras om de värdefulla etnografica, som skänktes av Linnés

lärjunge, Anders Sparrman, vilken såsom James Cooks skeppsläkare deltog

i Cooks andra resa i Söderhavet. Framhållas bör även det tillskott till föremålsbeståudet,

som guvernementssekreteraren på den svenska besittningen

St. Barthelemy, Samuel Fahlberg, överlämnade från Sydamerika och Västindien.

Under 1800- och framför allt 1900-talet har tillväxten skett mera

planmässigt, främst genom forskningsresor, företagna av svenska vetenskapsmän.

Härvid märkas särskilt de samlingar, som hemfördes av E. A. Nordenskiöld,

Hjalmar Stolpe, Carl Browallius, C. V. Hartman, Erland Nordenskiöld

och Eric von Rosen m. 11. Museets samlingar torde till såväl omfattning

som kvalitet få anses vara fullt jämförliga med våra övriga större museer.

I slutet på 1870-talet erhöll museet sina nuvarande lokaler å tomterna

nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet södra med adress Vallingatan 1 i huvudstaden.

Åt museet har därjämte provisoriskt upplåtits en svit av rum i

kvarteret Grönlandet norra, vilka utrymmen emellertid beräknats efter någon

tid bliva behövliga för tandläkarinstitutet. Vidare har genom Kungl. Marits

beslut den 23 april 1926 en mindre del av samlingarna inrymts i vissa

lokaler i den statsverket tillhöriga fastigheten nr 10 vid Västra Trädgårdsgatan

i Stockholm. Slutligen äro — förutom vissa i Göteborgs museum

deponerade samlingar — ett stort antal föremål förvarade på mineralogiska

avdelningens vind vid Frescati, i kronprinsens f. d. stall och i Observatorielunden.

I den ursprungliga byggnadsplanen för naturhistoriska riksmuseets

byggnadskomplex vid Frescati ingick även en byggnad för dess etnografiska

avdelning. Den skulle bilda den arkitektoniskt nödvändiga pendanten till

den flygel, i vilken inrymmas mineralogiska avdelningen, geologiska museet

och Sveriges geologiska undersökning. Denna flygel kom emellertid aldrig

till utförande, emedan den dåvarande intendenten för den etnografiska avdelningen

motsatte sig förläggning av museet till en så avlägsen plats.

Sedan vetenskapsakademien i skrivelse den 18 april 1903 uttalat, att hon

ansåge den föreslagna platsen vid Frescati synnerligen lämplig för den etnografiska

avdelningen av riksmuseum eller för ett självständigt etnografiskt

museum, hade emellertid dåvarande föreståndaren för samlingarna, vilken

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

i likhet med sin företrädare önskade en mindre avlägsen plats för museet,

låtit verkställa undersökning om förläggande av en museibyggnad på den

s. k. Rosendalsplatån å södra Djurgården. Vidare hade från intresserade

museimän framlagts förslag till en provisorisk byggnad för sagda avdelning

i närheten av historiska museet. Intetdera av dessa förslag föranledde någon

åtgärd. I skrivelse den 26 maj 1920 anhöll vetenskapsakademien om uppdrag

för byggnadsstyrelsen att snarast möjligt utreda frågan om en nybyggnad

för avdelningen såväl med avseende å byggnadsplats som med avseende

å byggnadens storlek och beskaffenhet. Sedan byggnadsstyrelsen den 21

juni 1920 anbefallts avgiva utlåtande i anledning av akademiens berörda

framställning, undersökte byggnadsstyrelsen till en början möjligheten att

förlägga en nybyggnad för etnografiska museet å Rosendalsom rådet. Riksmarskalksämbetet

förklarade sig emellertid under inga förhållanden kunna

tillstyrka upplåtelse av området i fråga för detta ändamål, varför byggnadsstyrelsen

ansåg denna fråga böra förfalla. I stället uppdrog byggnadsstyrelsen

åt arkitekten A. Anderberg att uppgöra program för förläggning av

en museibyggnad till riksmuseets tomtområde å norra Djurgården. Med

skrivelse den 27 april 1922 överlämnade byggnadsstyrelsen utredningen i

ämnet till Kungl. Majit, varefter Kungl. Majit genom beslut den 15 december

1922 ställde erforderliga medel till förfogande för gäldande av de av

utredningsarbetet föranledda kostnaderna.

Vid vetenskapsakademiens sammanträde den 12 september 1928 erhöllo

arkitekten A. Anderberg och intendenten G. Lindblom akademiens medgivande

att undersöka möjligheterna för en förläggning av etnografiska avdelningens

nybyggnad till Ladugårdsgärde vid eller i närheten av Valhallavägen.

Med anledning härav undersöktes dels en tomt vid Valhallavägen

mitt emot Patentverket, dels en tomt å Ladugårdsgärde utanför Rataplan,

dels parken omedelbart sydost örn Göta livgardes kasern, belägen intill

Strandvägen och mitt emot Nobelparken, dels ock tomten i fonden av Karlaplan,

omfattande kvarteren Fältöversten och Fältväbeln.

I sitt den 22 oktober 1928 dagtecknade yttrande satte Anderberg och

Lindblom ur såväl ekonomisk som museal synpunkt parken vid gardeskasernen

främst. Den hade ett monumentalt läge samt vore så stor, att den

medgåve såväl museets utvidgning för framtiden som ett bibehållande av

en avsevärd del av trädbeståndet. Den fyllde vidare det krav på förläggandet

av etnografiska avdelningens nybyggnad, som upprepade gånger framförts

av den kulturhistoriska forskningens samt undervisningens och folkbildningens

målsmän, nämligen att museet borde förläggas centralt samt i

anslutning till eller åtminstone i närheten av övriga stora kulturhistoriska

museer. Gardesparken motsvarade med sin idealiska närhet till nordiska

museet och det föreslagna historiska museet samt till allmänhetens stora

stråkvägar fullt ut dessa önskemål.

I skrivelse den 14 november 1928 hemställde härefter vctenskapsakade
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj\ts proposition Nr 244.

mien, att ovanberörda parkområde måtte få reserveras för en blivande etnografisk

museibyggnad.

I ett vid vetenskapsakademiens ifrågavarande skrivelse fogat särskilt yttrande

anförde akademiens sekreterare, professor H. G. Söderbaum — under

uttalande att han till fullo instämde i ovanberörda förslag — bland annat:

Han ansåge, att beslutet i ämnet rätteligen bort åtföljas av en hänvisning till

akademiens vid upprepade tillfällen uttalade mening, att, därest en blivande

byggnad för den etnografiska avdelningens samlingar skulle förläggas till annan

plats än riksmuseets övriga avdelningar, vården om och inseendet över bemälda

etnografiska samlingar lämpligen borde skiljas från akademiens förvaltning.

Upphävde man nämligen för all framtid det lokala samband, som mera

av historiska än sakliga grunder existerat mellan riksmuseets etnografiska

och naturhistoriska samlingar och som fått sitt uttryck däri, att erforderligt

tomtutrymme för en etnografisk museibyggnad reserverats och fortfarande

funnes reserverat inom riksmuseets område vid Frescati, syntes därmed det

sista skälet bortfalla, som kunde tala mot etnografiska avdelningens anslutning

även i administrativt hänseende till huvudstadens övriga stora kulturhistoriska

museer.

Över vetenskapsakademiens ifrågavarande framställning har djurgårdskommissionen

den 25 februari 1930 avgivit utlåtande. Härtill anhåller jag

emellertid att få återkomma i det följande.

I skrivelse den 27 september 1928 gjorde byggnadsstyrelsen gällande, att

förhyrningen för statsverkets räkning av lokaler inom den s. k. auditoriebyggnaden

i Stockholm borde upphöra med hyrestidens utgång den 1 april

1932, vid vilken tidpunkt alltså andra lokaler borde finnas tillgängliga för

mottagande av de i auditorium förlagda institutionerna. Denna lokalfråga

borde enligt byggnadsstyrelsens förmenande lösas genom utnyttjande av kronans

tomter nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet södra, därvid de nuvarande

byggnaderna borde ersättas med en ny ämbetsbyggnad. Förutsättning för

realiserandet av detta byggnadsföretag vore emellertid, att andra lokaler

kunde beredas de av etnografiska avdelningens samlingar, som funnes förvarade

i de å sagda tomter uppförda byggnaderna. En möjlig och lämplig

utväg till lösandet av etnografiska museets lokalfråga vore att för museet

anordnades lokaler inom positionsartilleriregementets förra kasernetablissement

i de delar därav, som icke berördes av statens historiska museums

ifrågasatta förläggning till etablissementet. ftyggnadsstyreisen hade därvid

tänkt sig, att den ena stallflygeln skulle rymma etnografiska museets samlingar,

vilka här skulle kunna magasineras, under det att museet kunde beredas

tjänstelokaler i kasernens översta våning. Byggnadsstyrelsen hemställde

därför om anvisande av medel ej blott till ritningar till den ifrågasatta

ämbetsverksbyggnaden utan även för verkställande av utredning rörande

beredande av lokaler för etnografiska museets samlingar. Sedan 1929

års riksdag anvisat ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor för utförande

av de föreslagna utredningarna, ställde Kungl. Majit genom beslut den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244. 5

3 maj 1929 anslaget till byggnadsstyrelsens förfogande för därmed avsett

ändamål.

Med skrivelse den 27 november 1929 har nu byggnadsstyrelsen framlagt

resultatet av sin utredning rörande beredande av nya lokaler för etnografiska

museet. Denna utredning är av i huvudsak följande lydelse:

Då byggnadsstyrelsen nu till åtlydnad av Kungl. Maj:ts uppdrag igångsatt

utredningen rörande etnografiska museets lokaler har föreståndaren för

etnografiska avdelningen, professorn G. Lindblom hos styrelsen framhållit,

att det av styrelsen framförda förslaget, att samlingarna skulle förläggas till

artillerikasernens ena stallflygel, vore, även betraktat såsom ett provisorium,

ur museal synpunkt förkastligt, i det att, även örn man efter vidtagande av

förbättrade brandskyddsanordningar inom stallbyggnaden, kunde tillgodose

ett erforderligt skydd mot brand fara, lokalernas belysningsförhållanden dock

vore så undermåliga, att samlingarna icke skulle kunna hållas tillgängliga

för allmänheten. Visserligen skulle inom stallbyggnaden kunna beredas

större, till en och samma plats samlade lokaler, vilket ju alltid innebure

en fördel, i stället för de nu på flera håll splittrade lokalerna, men på

grund av de dåliga belysningsmöjligheterna vore de erbjudna utrymmena

så mycket sämre än de lokaler samlingarna för närvarande vore inrymda i,

att förslaget måste anses såsom en väsentlig försämring av museets lokalförhållanden,

varför avdelningsföreståndaren funne sig nödsakad att på det

bestämdaste motsätta sig detsamma. Professorn Lindblom har jämväl framhållit,

att förslaget till följd av de nödvändiga brandskyddsåtgärderna Lomme

att kräva betydande kostnader, och att det vore ändamålsenligare, att dessa

kostnader nedlades på ett byggnadsobjekt, som ur museets synpunkt vöre

bättre ägnat att motsvara dettas krav. Professorn Lindblom trodde sig

också inom förutvarande livregementets dragoners kasernområde å norra

Djurgården kunna föreslå en byggnad, som hade vida större förutsättningar

än stallbyggnaderna inom artillerikasernen att efter vidtagande av vissa

ändringsarbeten kunna erbjuda goda utställningsmöjligheter för de etnografiska

samlingarna.

Slutligen har avdelningsföreståndaren förklarat sig helst hava önskat ett

läge något närmare staden, men då en dylik lösning för närvarande måste

anses utsiktslös, har föreståndaren, då statens historiska museum elter 1929

års riksdags beslut komme att förläggas till artillerikasernen, och med hänsyn

till närheten till nordiska museet och Skansens samlingar, förklarat sig

beredd att även som permanent förläggning förorda dragonkasernen.

Byggnadsstyrelsen har grundligt undersökt det av avdelningsföreståndaren

sålunda framlagda förslaget till lokalfrågans lösning, och kan styrelsen därvid

i allt väsentligt instämma i de synpunkter professorn Lindblom anfört.

Det förslag byggnadsstyrelsen i skrivelsen den 27 september 1928 antytt, avsåg

en provisorisk magasinering av samlingarna och måste betraktas endast såsom

en nödfallsutväg i avsaknad av annat förslag. Den nu fullbordade utredningen

giver också vid banden, att en förläggning till dragonkasernen

måste tillerkännas avgörande företräde framför den tidigare tänkta anordningen.

I sitt förslag till användning av de ledigblivna kasernerna har den s. k.

kasernkommittén föreslagit, att dragonkasernens område jämte därå belägna

byggnader skulle genom vederbörande förvaltningsmyndigheters försorg tills

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. llaj:ts proposition Nr 244.

vidare upplåtas med nyttjanderätt i den mån så kunde befinnas lämpligt.

I häröver den 19 januari 1928 avgivet utlåtande har byggnadsstyrelsen förklarat

sig icke hava något att erinra häremot. Styrelsen vore sålunda av

den bestämda uppfattningen, att ingen som helst permanent markupplåtelse

på de ännu icke stadsplanelagda delarna av norra Djurgården borde äga

ruin, förrän stadsplan utarbetats och fastställts, men hyste däremot inga

betänkligheter mot provisoriska upplåtelser av mark med därå befintliga

kronan tillhöriga byggnader, och erinrade styrelsen, att styrelsen i skrivelse

den 29 september 1927 under vissa villkor tillstyrkt upplåtelse åt det tilltänkta

tekniskt-industriella museet för förvarandet av museets samlingar tillsvidare

av viss del av dragonkasernens område. Den sålunda ifrågasatta

upplåtelsen har dock ännu icke kommit till stånd. Däremot hava vissa

delar av kasernområdet ställts till 23:e allmänna svenska lantbruksmötets

disposition intill den 31 juli 1930 samt därefter till trädgårdsutställningens

disposition intill den 15 oktober 1930, varjämte vissa andra partier, vilka

dock ej beröra det nu för etnografiska museet ifrågasatta området, upplåtits

till 1930 års konstindustriutställning till den 31 mars 1931.

Vid förfrågan under hand hos trädgårdsutställningens bestyrelse har nu

meddelats, att en av de till utställningen upplåtna kasernerna icke skulle

behöva tagas i bruk för utställningen. De etnografiska samlingarna skulle

sålunda kunna redan under augusti 1930 överflyttas till denna kasernbyggnad

och där tillsvidare magasineras. De nuvarande lokalerna i kvarteret

Grönlandet södra skulle alltså kunna frigöras i god tid före rivningsarbetets

början senast under oktober 1930.

Då emellertid enligt vad byggnadsstyrelsen inhämtat dragonkasernens

byggnader, som stå under arméförvaltningens vård, avsåges att efter dessa

upplåtelser åter tagas i bruk såsom förrådslokaler för östra arméfördelningen,

varvid en del av de förråd, som nu äro placerade inom positionsartilleriregementets

lokaler, skulle komma att överflyttas till dragonkasernen, har

det med hänsyn till förslaget att förlägga etnografiska museet till dragonkasernen

synts byggnadsstyrelsen lämpligare, örn östra arméfördelningen

kunde bibehålla förråden i artillerikasernens stallbyggnader. Något hinder

att disponera dessa stallbyggnader för sistnämnda ändamål intill dess erforderliga

förrådslokaler kunnat uppföras inom Stockholms garnisons blivande

förläggningsområden å Järvafältet synes icke föreligga.

Emellertid disponerar östra arméfördelningen jämväl vissa utom respektive

regementens kasernområden belägna förrådsbyggnader å Ladugårdsgärdet.

Skulle den mark, å vilken dessa bjrggnader äro uppförda, behöva tagas i

anspråk för den förestående exploateringen av Ladugårdsgärdet, innan ännu

motsvarande förrådsutrymmen kunnat anordnas å Järvafältet, skulle det bliva

nödvändigt att under mellantiden taga dragonkasernen i anspråk för förvaring

av de militära förråden. Enligt byggnadsstyrelsens uppfattning synes

emellertid den genom styrelsens försorg under utarbetande varande stadsplanen

för Ladugårdsgärdeområdet icke lägga hinder i vägen för exploateringens

bedrivande på sådant sätt, att de nu befintliga militära förrådsbyggnaderna

skulle behöva rivas redan vid exploateringens början, utan torde

god tid kunna beräknas att för dessa förrådsbyggnader uppföra erforderliga

ersättningsbyggnader.

Under förutsättning att östra arméfördelningen sålunda fortfarande, intill

dess frågan om anskaffande av nya förrådslokaler för fördelningen blivit

definitivt löst, skulle kunna disponera över ovannämnda, av fördelningen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

tor närvarande innehavda förrådslokaler inom förutvarande positionsartilleriregementets

kasernområde samt å Ladugårdsgärdet, har vid förfrågan hos

arméförvaltningens fortifikationsdepartement under hand meddelats, att hinder

ej synes möta, att livregementets dragoners kasernetablissement toges

i anspråk för icke militärt ändamål.

I styrelsens ovanberörda utlåtande den 19 januari 1928 har styrelsen visserligen,

såsom ovan nämnts, för sin del motsatt sig permanenta markupplåtelser

inom de ännu icke stadsplanelagda delarna av norra Djurgården,

men har styrelsen förklarat sig icke hysa betänkligheter mot provisoriska

upplåtelser av mark med därå befintliga byggnader. Det område, varom

nu är fråga, dragonkasernområdet, kan emellertid, såsom framgår av en

skrivelsen bilagd situationsplan, lämpligen uppdelas i tre delar, nämligen

den västra delen, omfattande tre stallbyggnader, exercis- och ridhus samt

ett fordonsförråd, förlagda omkring en rymlig gårdsplan, det mellersta området,

upptagande tre kasernbyggnader med sjukhusbyggnad, sjukstall samt

köks- och matsalsbyggnad, samt det östra området med kanslibyggnad, vilket

område nyttjats såsom övningsplats. Till kasernområdet hör vidare ett

område utmed Djurgårdsbrunnsviken och Djurgårdsbrunnskanalen. Vart

och ett av de tre förstnämnda områdena är ägnat att bilda ett fullständigt

bvggnadskomplex för skilda ändamål. Det västra har tidigare avsetts för

ett tekniskt industriellt museum, och det östra, som erbjuder goda byggnadsplatser,

skulle väl ägna sig till uppförande av olika slag av institutionsbyggnader,

anslutande sig till den nuvarande kanslibyggnaden. Det mellersta

området vill nu byggnadsstyrelsen föreslå till upplåtelse för det etnografiska

museet, under det att området närmast vattnet bör reserveras såsom

park.

Det för museet sålunda föreslagna området skulle, på sätt gränserna angivits

å situationsplanen, komma att omfatta 21,000 kvadratmeter och lämna

utrymme för museets behov för överskådlig framtid.

Ehuru byggnadsstyrelsen måste vidhålla sin principiella ståndpunkt, att

permanent markupplåtelse icke bör äga rum, innan stadsplan fastställts över

ifrågavarande del av norra Djurgården, anser sig styrelsen dock kunna tillstyrka

den ifrågasatta markupplåtelsen för etnografiska museet, även om

denna måste anses hava permanent karaktär. Styrelsen kan nämligen icke

undgå att taga hänsyn till att de å området befintliga byggnaderna på detta

sätt finna en lämplig användning, varjämte utan tvivel en blivande stadsplan

torde kunna utan svårighet anslutas till dessa byggnader. Områdets

gränser böra givetvis i stadsplanen slutligen fixeras.

De å området befintliga byggnaderna äro i stort sett i gott skick, med

undantag dock för kasernbyggnaden III, vars grund är bristfällig och måste

förstärkas. Byggnaderna äro uppförda av tegel och putsade, utom matsalsbyggnaden,

som är av trä och måste betraktas såsom eldfarlig och därför

hör rivas, jämte en del mindre trähus, såsom vedbodar m. m. Bjälklagen

äro i allmänhet av trä med brandbotten å vinden. Köksbyggnaden har

betongvalv. Uppvärmningen i samtliga byggnader sker nu med kaminer

och kakelugnar.

Såsom framgår av en av7 föreståndaren för etnografiska avdelningen uppgjord

förteckning disponerar avdelningen för närvarande 1,719 kvadratmeters

utrymme och en vaktmästarbostad i huset Vallingatan nr 1, 580

kvadratmeter i huset Vallingatan 2 samt 230 kvadratmeter och en vaktmästarbostad

i kronans egendom Västra Trädgårdsgatan nr 10, eller för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

utom de båda vaktmästarbostäderna, tillhopa 2,529 kvadratmeter, därav 509

kvadratmeter nyttjas såsom utställningslokaler, 305 kvadratmeter som arbetslokaler

och 1,715 kvadratmeter som magasinsutrymmen. Härutöver äro

vissa magasinslådor samt skrymmande föremål förvarade på vinden i det

s. k. kronprinsens stall, på naturhistoriska riksmuseets (mineralogiska avdelningen)

vind och i Observatorielunden härstädes, varjämte vissa föremål

äro utställda i Göteborgs museum, upptagande omkring 150 kvadratmeters

golvyta.

I särskild förteckning har föreståndaren uppgivit det omedelbara behovet

av lokalutrymme till sammanlagt 6,675 kvadratmeter förutom två vaktmästarbostäder

och bostad för eldare, vartill skulle erfordras 400 kvadratmeter

för doktor Sven Hedins under 1930 väntade samlingar. Härjämte

skulle för framtiden erfordras ytterligare 4,500 kvadratmeter.

För disponerandet av de befintliga byggnaderna för etnografiska museets

behov har byggnadsstyrelsen låtit i samråd med museets föreståndare uppgöra

ett förslag, åskådliggjort å utlåtandet bilagda åtta ritningsblad.

Förslaget innebär i huvudsak följande.

Med hänsyn till det stora behovet av magasinslokaler, skulle en av kasernerna,

nr III å situationsplanen, användas uteslutande för detta ändamål.

Denna byggnad skulle endast förses med värmeledning men i övrigt kunna

användas i befintligt skick. De båda övriga kasernerna skulle iordningställas

för de museisamlingar, som böra göras tillgängliga för allmänheten.

Byggnaderna låta sig väl apteras för detta ändamål. De omkring 6 meter

breda och 10 meter djupa logementen komma att bilda goda utställningsrum.

De nuvarande fönstren utökas genom bottagande av befintliga murpelare

och insättande av ett enda fönsterparti, varigenom god belysning av

salarna erhålles. De gamla dörrarna intill korridorerna igensättas och mellan

logementen upptagas genomgångar intill fönsterväggen. Iven korridorerna

utgöra goda utställningsgallerier. I övrigt ordnas i vardera kasernen i samband

med den nuvarande entrén en mindre vestibul med kapprum och toaletter

samt ett avskilt rum för vaktpersonal. Nya golv måste inläggas och

lokalerna ommålas, varjämte värmeledning införes. ATndarna böra begagnas

såsom magasin, varför taken böra värmeisoleras. Det förutvarande

sjukhuset inredes med arbetsrum och förses med värmeledning. Det utanför

områdets föreslagna gränser belägna sjukstallet förses med en större ingång

och avses att användas till förvaring av skrymmande föremål, såsom

båtar m. m. Den gamla köksbyggnaden, som är av sten, anordnas såsom

värmecentral, vilken tilltages så, att den blir tillräcklig även vid en framtida

utvidgning av museilokalerna. I denna byggnad finnes en bostad örn

två rum och kök, som skulle användas för maskinist. Två bostadslägenheter

i den kasernbyggnad, vilken avses till magasin, bibehållas för museets

två vaktmästare.

Enligt detta förslag skulle etnografiska museet komma att disponera 2,600

kvadratmeter utställningslokaler, 2,025 kvadratmeter magasinslokaler och

27o kvadratmeter arbetslokaler, eller sammanlagt 4,900 kvadratmeter förutom

erforderliga bostadslägenheter.

Kostnaderna för genomförandet av detta förslag hava av styrelsen beräknats

komma att uppgå till 480,000 kronor enligt följande fördelning:

Ändringsarbeten m. m. i kasernerna I och II........kronor 325,000: —

Ändringsarbeten i kasernen III................. » 25,000:

Värmecentral................................ » 50,000: •

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

Ändringsarbeten m. m. i sjukhusbyggnaden

D:o i sjukstallet......

Oförutsedda utgifter, arvoden m. m......

...... kronor

26,000: —

2>

2,000: —

»

52,000: —

Summa kronor

480,000: —

Till dessa kostnader komma emellertid 15,000 kronor för samlingarnas

flyttning samt kostnader för montrer och andra uppställningsanordningar

inom de nya lokalerna, av professorn Lindblom beräknade till 146,000 kronor.

Genom utförandet av de nu avsedda ändrings- och inredningsarbetena

skulle museet, såsom ovan visats, till en början komma att disponera sammanlagt

4,900 kvadratmeter, vilket innebär en icke oväsentlig ökning av

det nuvarande lokalinnehavet. Museets föreståndare har emellertid, såsom

styrelsen här ovan meddelat, angivit det omedelbara lokalbehovet till sammanlagt

7,075 kvadratmeter, förutom erforderliga bostäder, varefter framdeles

skulle ytterligare erfordras 4,200 kvadratmeter. För tillgodoseendet

härav har byggnadsstyrelsen tänkt sig två utbyggnadsstadier, närmare angivna

å situationsplanen.

Det nästa eller andra utbyggnadsstadiet skulle sålunda avse uppförandet

av förbindelselängor, A, mellan kasernen I och de båda övriga kasernerna,

så att dessa tre kaserner komma att bilda en sammanhängande byggnad.

Härtill kommer ombyggnad av den nu till magasinsändamål avsedda kasernen

III till utställningslokaler, uppförande av en ny magasinsbyggnad,

B, påbyggnad av kasernen I med en våning, anordnande därstädes av en

ny trappa m. m., samt vidtagande av vissa ändringsarbeten i kasernen II.

Efter utförandet av andra utbyggnadsstadiet skulle följande utrymmen

finnas disponibla:

Utställningslokaler:

Kasernerna I, II och III.

Nybyggnad A ........

Magasinslokaler:

Magasinsbyggnad B . . . .

Nybyggnad A ........

Kasernerna II och III . .

3.800 kvadratmeter

1,000

4.800 kvadratmeter

700 kvadratmeter

600

1,100

2,300 kvadratmeter

Tjänstelokaler............................... 215

eller tillhopa 7,375 kvadratmeter jämte bostäder.

Kostnaderna för genomförandet av den andra utbyggnaden skulle kunna

beräknas sålunda:

Nybyggnad A ................

Ombyggnad av kasern III.......

Magasinsbyggnad B............

Påbyggnad av kasern I .........

Oförutsedda utgifter, arvoden m. m

kronor 440,000: —

» 175,000: —

» 100,000: —

» 90,000: —

* 85.000: —

Summa kronor 890,000: —

I det tredje utbyggnadsstadiet skulle uppföras de å situationsplanen med

C och D betecknade tillbyggnaderna. Efter denna sista utbyggnad, som kan

beräknas betinga en kostnad av 800,000 kronor, skulle etnografiska museet

disponera utrymmen av sammanlagt omkring 10,000 kvadratmeter.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 24å.

Såsom byggnadsstyrelsen ovan angivit belöpa sig kostnaderna för det

första iordningställandet av de ifrågakomna, nu befintliga byggnaderna inom

dragonkasernens område för etnografiska museet till 480,000 kronor, oell

kommer härtill ett belopp av 15,000 kronor för samlingarnas ditflyttning.

I nämnda summa 480,000 kronor är emellertid, såsom ovan jämväl framhållits,

icke inräknade utgifter för samlingarnas uppställning, vilka museets

föreståndare beräknat till 146,000 kronor. Denna senare kostnad har styrelsen

emellertid icke varit i tillfälle att närmare pröva.

Under förutsättning att Kungl. Maj:t och riksdagen skulle godkänna det

nu framlagda förslaget att förlägga det etnografiska museet till dragonkasernen

å norra Djurgården, skulle de härför erforderliga kostnaderna, avseende

de befintliga byggnadernas iordningställande, kunna fördelas på två år, och

skulle därvid för det första budgetåret erfordras förslagsvis 300,000 kronor,

däri inberäknad kostnaden för samlingarnas flyttning.

Slutligen anser sig byggnadsstyrelsen böra nämna, att efter en flyttning

av samlingarna skulle de utrymmen, som för närvarande för dessa disponeras

i huset Vallégatan 2 i kvarteret Grönlandet norra, lämpligen övertagas

av tandläkarinstitutet, för vilket lokalerna ursprungligen avsetts och som är

i behov av ökat utrymme för sin verksamhet. Beträffande de lokaler, som

museet för närvarande disponerar i huset Västra Trädgårdsgatan 10, är styrelsen

icke beredd att föreslå hur dessa skola användas efter museets avflyttning,

men vill styrelsen erinra, att enligt underhandlingarna mellan

kronans fastighetskommission och Stockholms stad avses, att en del av

byggnaden skulle komma att rivas för Hamngatans breddning. Med hänsyn

härtill skulle de av museet lämnade lokalerna med fördel användas

såsom ersättning för övriga lokalinnehavares därvid uppkommande förlust

av utrymme.

Vid byggnadsstyrelsens skrivelse finnas fogade däri omförmälda situationsplan

och ritningar.

Byggnadsstyrelsen slutar med att hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

1930 års riksdag att dels medgiva, att erforderligt område med tillhörande

byggnader inom förutvarande livregementets dragoners kasernetablissement

å norra Djurgården måtte upplåtas åt etnografiska avdelningen,

dels ock, vid bifall härtill, för påbörjande av iordningställandet av lokaler

för avdelningen enligt i huvudsak det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget

samt förflyttning till de nya lokalerna av avdelningens samlingar

m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000

kronor.

På grund av remiss har arméförvaltningens fortifikationsdepartement, efter

hörande av chefen för östra arméfördelningen, den 28 december 1929 avgivit

utlåtande över det av byggnadsstyrelsen avgivna förslaget. Av arméfördelning

schefens skrivelse framgår, att ett avstående från förutvarande livregementets

dragoners etablissement under förhanden varande omständigheter

enligt arméfördelningschefens uppfattning icke vore möjligt. Skulle

de inom förutvarande positionsartilleriregementet och Fredrikshovsområdet

nu disponerade utrymmena kunna komma att stå till arméfördelningens

förfogande intill dess att motsvarande lokaler å Järvafältet uppförts, så att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts proposition Nr 244.

dessa förråd kunde direkt flyttas dit, ansåge emellertid arméfördolningschefen

möjlighet finnas för att arméfördelningen kunde avstå så stor del av

etablissementet i fråga, som i byggnadsstyrelsens förslag avsetts för det blivande

etnografiska museet.

A rm (’för vältning en s fortifikationsdepartement har meddelat, att departementet

icke hade något att erinra mot upplåtande till etnografiska avdelningen av

det av byggnadsstyrelsen föreslagna området med tillhörande byggnader

under förutsättning, att de av lantförsvaret nu disponerade utrymmena inom

förutvarande positionsartilleriregementet och Fredrikshov fortfarande finge

stå till lantförsvarets förfogande, intill dess att lokaler av motsvarande storlek,

på sätt arméfördelningschefen anfört, blivit uppförda å Järvafältet.

Genom remiss den 9 januari 1930 anbefalldes härefter byggnadsstyrelsen

att till Kungl. Majit inkomma med utredning och förslag till sådana anordningar,

som kunde befinnas påkallade för att, intill dess frågan om ett

definitivt ordnande av etnografiska museets lokalförhållanden kunde upptagas

till närmare prövning, provisoriskt tillgodose lokalbehoven för detta

museum.

Till efterkommande härav har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 23 januari

1930 anfört huvudsakligen följande:

De enda statsverkets fastigheter, i vilka för närvarande finnas tillgängliga

utrymmen av den omfattning, varom här är fråga, äro de båda kasernetablissementen,

artillerikasernen vid Storgatan och dragonkasernen på norra

Djurgården. Tidigare har byggnadsstyrelsen tänkt sig, såsom anförts i styrelsens

skrivelser den 27 september "1928 och den 27 november 1929, att

etnografiska museets samlingar skulle kunna magasineras i en av artillerikasernens

stallflyglar, under det att tjänstelokaler skulle beredas i kasernens

översta våning i utrymmen, som i planen för historiska museets förläggning

till kasernen angivits såsom reservlokaler. Ett realiserande av denna tanke

skulle emellertid medföra betydande kostnader, då stallbyggnaderna i sitt

nuvarande skick sakna varje möjlighet till uppvärmning och ur brandsäkerhetssynpunkt

äro särdeles otillfredsställande med den myckna träinrednmgen

och sina med papp täckta trä tak samt med läget invid en bostadsgata. De

härav betingade kostnaderna för ändringsarbeten m. m. hava av byggnadsstyrelsen

beräknats till omkring 300,000 kronor. En närmare utredning

härom har dock icke av styrelsen företagits, då museiföreståndaren så bestämt

framhållit, att förslaget vore, även betraktat som ett provisorium, ur

museets synpunkt förkastligt.

De lokaler, som stå till buds i dragonkasernen, äro så till vida lämpligare

för museets behov, att byggnaderna hava ett fritt läge utan brandfarligt

grannskap, varjämte vindsbjälklagen äro försedda med brandbottnar och

taken täckta nied plåt. Kaminer och kakelugnar böra emellertid ersättas

med mera riskfri uppvärmningsanordning.

Med hänsyn till det nu anförda kan byggnadsstyrelsen även för en provisorisk

förläggning av etnografiska museet icke föreslå annan lösning än

användning av lämpliga utrymmen inom dragonkasernen.

Då det nu alltså gäller en provisorisk förläggning av museet, har styrel
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Kr 244.

sen beklagligtvis måst bortse från möjlighet till utställning av museets samlingar

i viss utsträckning för allmänheten och forskare. Om detta önskemål

skulle tillgodoses, måste nämligen så betydande omändringsarbeten vidtagas

i de upplåtna lokalerna, att de icke kunna tänkas komma i fråga, med

mindre upplåtelsen avser ett permanent bruk. De här nedan föreslagna

anordningarna avse sålunda endast en magasinering av samlingarna och

beredande av arbetsrum för tjänstemännen.

_ För detta ändamål skulle sålunda en av kasernerna förses med värmeledning

och däri magasineras den del av samlingarna, som är i oundgängligt

behov av uppvärmda förvaringsrum, under det att en annan kasern skulle

användas för sådana samlingsföremål, som icke äro i behov därav. Sjukhuset,

med undantag av vinden, skulle iordningställas till tjänstelokaler och

förses med värmeledning, varjämte köksbyggnaden skulle ombyggas till

värmecentral; dock skulle den i det tidigare förslaget planerade värmecentralen

förses med en endast för den provisoriska förläggningen erforderlig

pannanläggning, varjämte den nuvarande skorstenen, som vid den större

utbyggnaden av värmeanläggningen måste rivas och ersättas med en högre

och kraftigare dimensionerad skorsten, för närvarande skulle kunna användas.

Härjämte skulle sjukstallet upplåtas för skrymmande föremål, vilka

på grund av de trånga ingångarna icke kunna införas i kasernbyggnaderna.

I det tidigare, mera omfattande förslaget har byggnadsstyrelsen tänkt sig,

att den å till förslaget hörande situationsplan med III betecknade kasernen

skulle användas för magasinering. Vid en provisorisk lösning av lokalfrågan

synes däremot lämpligare, att kasernen I användes såsom det uppvärmda

magasinet, då värmeanläggningen ställer sig billigare i denna byggnad

på grund av dennas närmare läge i förhållande till värmecentralen.

Vilken av de båda övriga kasernerna, som dessutom bör tagas i anspråk

för provisoriet, torde vara likgiltigt ur museets synpunkt, och bör denna

fråga så vitt möjligt bedömas med hänsyn till den blivande användningen

av etablissementets övriga byggnader.

Enligt detta förslag till provisorisk förläggning skulle etnografiska museet

komma att disponera 1,200 kvadratmeter uppvärmda och 2,000 kvadratmeter

icke uppvärmda förvaringslokaler samt 235 kvadratmeter tjänstelokaler,

eller, förutom tre bostadslägenheter för vaktmästare, tillhopa omkring 3,500

kvadratmeter lokaler. Detta innebär, i jämförelse med museets nuvarande

lokaler, någon minskning i utrymme beträffande de uppvärmda lokalerna

och tjänstelokalerna men däremot en ökning av de icke uppvärmda förvaringslokalerna

med omkring 1,250 kvadratmeter. Skulle det visa sig nödvändigt

för museet att disponera större uppvärmda förrådslokaler, finnes

möjlighet att tillsvidare fortfarande begagna de nu använda lokalerna

i Västra Trädgårdsgatan 10 om 230 kvadratmeter. Till ytterligare eventuellt

erforderlig utökning av lokalerna i dragonkasernen skulle lämpligen

vinden i den värmda kasernen kunna inredas, där 400 kvadratmeter kunna

utvinnas.

De för det nu framlagda förslaget till anordnande av provisoriska lokaler

för museet i dragonkasernen erforderliga ändringsarbeten m. m. hava enligt

inom byggnadsstyrelsen uppgjorda kostnadsförslag beräknats betinga en

sammanlagd kostnad av 85,000 kronor, vartill komma kostnaderna för samlingarnas

flyttning, enligt tidigare beräkning uppgående till 15,000 kronor,

eller sammanlagt 100,000 kronor. En eventuellt behövlig inredning av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244. 13

vinden i den uppvärmda kasernen skulle öka kostnaderna med 15,000

kronor.

I det sålunda uppgjorda förslaget har byggnadsstyrelsen bortsett från varje

möjlighet till utställning av museets samlingar, även i den ringa utsträckning,

vari de för närvarande hållas tillgängliga för allmänheten och forskare.

De föreslagna anordningarna avse sålunda endast magasinering av samlingarna

och beredande av arbetsrum för museets tjänstemän. Ett tillgodoseende

av önskemålet av utställning i ungefär samma omfattning som för

närvarande skulle betinga iordningställande av bottenvåningen i kasernen I

i enlighet med byggnadsstyrelsens tidigare förslag, varjämte till ersättning

för den härigenom minskade tillgången till uppvärmda förvaringsutryminen

jämväl vinden i samma kasern bör kunna uppvärmas. På detta sätt skulle

vinnas omkring 500 kvadratmeter golvyta för utställning av samlingarna,

och skulle förslaget givetvis i detta avseende innebära en förbättring av de

nuvarande lokalförhållandena.

Dylika ytterligare anordningar för ernående av möjlighet till utställning

skulle emellertid medföra en ökning av kostnaderna med omkring 100,000

kronor, d. v. s. dessa skulle ungefär fördubblas.

Såväl med hänsyn härtill som i betraktande av de i ifrågavarande byggnad

ingripande åtgärder, som anordnande jämväl av utställningslokaler

skulle medföra, synes det byggnadsstyrelsen, att dessa åtgärder näppeligen

böra komma till utförande med mindre avsikten är att bereda etnografiska

museet en permanent förläggning till dragonkasernen.

Vid skrivelsen finnes fogat däri omförmälda kostnadsförslag, så lydande:

Kostnadsberäkning till anordnande av provisoriska lokaler för etnografiska

museet inom livregementets dragonkasern å norra Djurgården.

Kasern 1.

Införandet av provisorisk värmeledning.....kronor 20,000: —

Komplettering av elektriska belysningsledningar » 5,000: —

Värmecentral.

Värmeanläggning med ledningar till kasern I » 12,000: —

Byggnadsarbeten...... » 3,000: —

Kulvert (passerbar) till kasern I.......... » 12,000: —

Sjukhuset.

Värmeledning....................... » 8,000: —

Elektriska belysningsledningar............ » 2,000: —

Byggnadsarbeten...................... » 10,000: —

25,000: —

27,000: —

20,000: —

Sjukstallet.

Mindre ändringsarbeten............................. 2,000: —

Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter............... 11,000: —

Flyttningskostnader................................ 15.000:

Kronor 100,000:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

För omboning av vindsvåningen i kasern I

jämte införande av provisoriska ledningar för

värme och elektriskt ljus tillkommer ett

belopp av.........................kronor 15,000: —

För inredning och restaurering av kasernens

bottenvåning enligt huvudförslaget tillkommer

ett belopp av................... » 85,000: — 100,000: —

Summa kronor 200,000: —

Anmodad avgiva utlåtande i ärendet har vetenskapsakademien härefter

dels inhämtat yttrande i ämnet från föreståndaren för etnografiska avdelningen,

professorn G. Lindblom, dels ock den 12 februari 1930 för egen del

utlåtit sig.

Föreståndaren har andragit:

Inledningsvis må här erinras örn att byggnadsstyrelsen ännu ej avgivit

yttrande över den till densamma i slutet av år 1928 från ecklesiastikdepartementet

remitterade skrivelsen till Kungl. Maj:t, i vilken vetenskapsakademien

hemställde, att parkområdet vid göta livgardes kasern, intill

Strandvägen och mitt emot Nobelparken, måtte reserveras för en blivande

nybyggnad för riksmuseets etnografiska avdelning. I sin skrivelse av den

29 november 1929, vilken även innehåller en kort historik över etnografiska

avdelningens byggnads fråga, nämner byggnadsstyrelsen intet örn denna hemställan.

En förläggning till parken vid göta livgarde skulle, liksom det gamla förslaget

om förläggning till Frescati, medföra en nybyggnad för etnografiska

avdelningen, helt konstruerad för sitt ändamål. Den av byggnadsstyrelsen i

ovan nämnda skrivelse föreslagna förläggningen till livregementets dragoners

f. d. kaserner är en kompromiss och en halvmesyr, såtillvida som de gamla

kasernbyggnaderna, örn ock i förbättrad form, skola bibehållas och sedan med

dem som basis ett successivt tillbyggande sker. Det oaktat kan jag för min

del under nuvarande förhållanden ej annat än gilla detta byggnadsstyrelsens

förslag, enär det enligt min mening innebär en ur museal synpunkt

acceptabel och för statsverket ekonomiskt fördelaktig lösning av etnografiska

avdelningens mångåriga lokalfråga. Även örn man här skulle tvingas

börja med ett provisorium, innebär detta den stora fördelen att det kan

ingå som del av en blivande permanent anläggning. Jag ber därför att i

väsentliga punkter få tillstyrka detta förslag, även örn jag anser mig böra

yrka på några ändringar och tillägg. Till dessa anhåller jag att få återkomma

nedan.

Se vi då först på läget. Ett gammalt önskemål, som upprepade gånger

framförts av den kulturhistoriska forskningens målsmän ävensom från undervisnings-

och folkbildningshåll, är ju att etnografiska avdelningen bör förläggas

centralt samt i anslutning till eller åtminstone i närheten av övriga

stora kulturhistoriska museer. Såsom tidigare framhållits, skulle avdelningens

förläggande till parken vid göta livgarde åstadkommit en såväl för

den jämförande forskningen som för den bildningssökande allmänheten synnerligen

väl avvägd museal triangel med Djurgårdsbron som medelpunkt.

Dragonkasernerna ligga längre bort, 20 minuters gångväg från Djurgårdsbron,

men, ser man på framtiden, kan detta ej verka avskräckande. Redan

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. May.ts proposition Nr 244.

nu taga, särskilt om söndagarna, massor av promenerande vägen förbi kasernområdet

och denna tillströmning kommer utan tvivel att ökas, när,

såsom planerat är, den vackra nu vid diplomatstaden slutande strandpromenaden

längs Djurgårdsbrunnsviken förlänges förbi dragonkasernen. Stockholmsutställningen

kommer troligen också att bidraga till att locka besökande

till detta område även efter utställningens slut. Vidare tillkommer

det faktum, att åtminstone en del av Ladugårdsgärde snart kommer att

upplåtas till bebyggelse, att staden alltså skjutes närmare kasernområdet.

Samtidigt måste också spårvägen dragas närmare denna, bussförbindelse

med staden finnes redan. Ett vägande skäl utgör slutligen även den vackra

naturliga miljön, i vilken friluftsutställning med fördel kan göras. Jag tänker

här på i museets ägo redan befintligt material men även på kommande

förvärv och då särskilt på det buddistisk-lamaistiska tempel, som doktor

Sven Hedin eventuellt kommer att hemföra från Mongoliet. Vad de naturliga

förutsättningarna beträffa, torde ingen tvekan råda, örn att man icke

här kan skapa ett ovanligt vackert inramat museum, ett av de vackrast

belägna etnografiska museerna i Europa.

Givetvis är det emellertid ej enbart det vackra läget och de goda utsikterna

till att detta i en ej avlägsen framtid blir centralt som gör, att jag

för min del känner mig tilltalad av detta förslag. Härtill bidraga andra

faktorer. Som etnografiska avdelningens läge nu ter sig, är det mycket bekymmersamt.

Bortsett från att en del av samlingarna, som bekant, måste

förvaras på andra håll, äro lokalerna i Vallingatan 1 och 2 nu praktiskt

taget fyllda. Å andra sidan måste museet absolut fortsätta att komplettera

samlingarna innan detta är för sent, vilket på många håll ute bland de

s. k. primitiva folken och även bland högre stående på grund av den moderna

europeiska och amerikanska industrialismens snabba frammarsch när

som helst han bli fallet. Och för större nyförvärv finnes nu intet utrymme

i magasinen. Enda utvägen är i så fall att stänga några rum av visningslokalerna

i Vallingatan 1 och magasinera i dem, en utväg, som icke är tilltalande.

Visserligen äro dessa lokaler dåliga, mörka och trånga, men det

oaktat locka de, fastän de endast äro öppna två dagar i veckan, relativt

många besökande och särskilt äro skolorna glada över att ha tillträde till

dem i samband med geografi- och teckningsundervisningen. Härtill kommer

att avdelningens afrikanska utställning i Västra Trädgårdsgatan 10 i

samband med Hamngatans breddning örn ett eller ett par år måste inpackas

och numera finns ej plats för dessa samlingar vid Vallingatan. Såväl

för dem som för mera betydande nyförvärv — och sådana måste göras •—

är det alltså nödvändigt, att nya lokaler anskaffas genom statsverkets försorg.

Slutligen kommer tandläkarinstitutet säkerligen mycket snart att behöva

de av avdelningen disponerade magasinslokalerna i Vallingatan 2.

Allt tyder alltså på att avdelningens redan nu beklagliga splittring, med

samlingar på olika ställen, inom kort ytterligare kommer att ökas, att läget

alltså förvärras. Och, enligt de sakkunnigas betänkande angående statens

byggnadsverksamhet i Stockholm, skulle uppförandet av en nybyggnad för

riksmuseets etnografiska avdelning först ske under perioden 1937/1946.

Det var på grund av dragonkasernernas förmånliga läge samt med anledning

av den nu i korthet framställda bekymmersamma situationen för

etnografiska avdelningen, som jag ansåg förslaget örn en förläggning till

nämnda kaserner mycket förmånlig för avdelningen. Jag ansåg att här

fanus en utväg att utan betungande utgifter för statverket mycket snart

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

åstadkomma både utställningslokaler och magasin för samlingarna. Därför

förklarade jag för byggnadsrådet Bergsten efter av honom gjord förfrågan,

att jag för min del, under förutsättning att vetenskapsakademien därtill

gåve sitt samtycke samt att akademien i god tid informerades om byggnadsstyrelsens

planer, skulle acceptera en sådan lösning av lokalfrågan. De

tre kasernerna och sjukhuset kunna iordningställas för en jämförelsevis

ringa kostnad — jämför härmed värdet av den av avdelningen disponerade

delen av kvarteret Grönlandet södra, vilken 1923 taxeringsvärderades till

430,000 kronor och väl nu bör vara värd åtminstone 500,000 kronor. Enbart

genom denna tomts försäljning skulle alltså statsverket kunna erhålla

medel till att för etnografiska avdelningen iordningställa de tre kasernerna

och sjukhuset (enligt byggnadsstyrelsens beräkning erfordras 480,000 kronor

för iordningställande av sjukhuset för expeditionslokaler, två kaserner för

utställningsändamål samt den tredje som magasin). Kasernerna skulle vardera

ge utrymme åt en nöjaktig utställning av material från en världsdel

(Amerika, Afrika, Australien med Söderhavet eller en del av Asien) och på

deras vindar skulle, sedan dessa blivit isolerade, de icke utställda samlingarna

från dessa tre världsdelar kunna magasineras. I kasern III kunde

bland annat det icke utställda asiatiska materialet magasineras. Att kasernerna

sakna källarvåning samt att bjälklagen äro av trä, är visserligen en

nackdel men ej något absolut hinder. Tyvärr visade det sig vid närmare

undersökning, att grunden till kasern III befinner sig i så dåligt skick, att

denna kasern ej utan vidare kan iordningställas för utställningsändamål.

Men även denna försämrade situation omöjliggör icke ett accepterande av

förslaget om förläggning till dragonkasernen, ifall denna kasern enligt byggnadsstyrelsens

förslag senare ombygges.

Jag övergår nu till att något mera i detalj granska byggnadsstyrelsens

förslag av den 27 november 1929, angående vilket jag, söm ovan nämnts,

i väsentliga punkter ej har något att erinra. En del ändringar och tillägg

äro dock nödvändiga.

Markupplåtelsen bör redan från början göras permanent, så att ej den

risken föreligger, att denna förläggning blir ett nytt provisorium och att

museet längre fram i tiden åter måste flytta. För att ett nytt provisorium

skall vara ekonomiskt försvarligt, bör det utgöra del av en blivande permanens.

Förläggningsfrågan måste alltså ha lösts, innan flyttningen verkställes.

I sin skrivelse anser sig byggnadsstyrelsen »kunna tillstyrka den

nu ifrågasatta markupplåtelsen för etnografiska museet, även om denna

måste anses hava permanent karaktär. Styrelsen kan nämligen icke undgå

att taga hänsyn till att de å området befintliga byggnaderna på detta sätt

finna en lämplig användning, varjämte utan tvivel en blivande stadsplan

torde kunna utan svårighet anslutas till dessa bj^ggnader.» Slutligen hemställer

byggnadsstyrelsen, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå 1930 års riksdag

att medgiva »att erforderligt område med tillhörande byggnader inom förutvarande

livregementets dragoners kasernetablissement å norra Djurgården

må upplåtas åt naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning.»

Beträffande det föreslagna områdets storlek är det kanske ännu för tidigt

att definitivt fixera densamma. Jag måste emellertid fästa uppmärksamheten

vid att, såsom byggnadsstyrelsen nu förslagsvis dragit gränsen för

området, utrymmet ej räcker till för utställning i det fria av mera skrymmande

föremål, som i framtiden kunna förvärvas. Jag tänker härvid särskilt

på att ett tempel från Mongoliet— enär doktor Hedin av just ingångna

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj;ts proposition Nr 244.

underrättelser att döma, med stor sannolikhet kommer att hemföra ett dylikt

— bör ligga fritt och ej trångt enrot de redan befintliga eller senare

tillkommande museibyggnaderna. På situationsplanen ser det föreslagna

området ut att erbjuda utrymme för en friluftsuppställning i områdets

sydöstra hörn, men terrängförhållandena äro här sådana, att det skulle vara

skada att våldföra sig på naturen. Vidare bör den nuvarande inkörsvägen

till kasernområdet, som går alldeles intill kasernen, flyttas några meter åt

väster och dragas vid sidan av allén. Detta bör utan svårighet och utan

nämnvärd extra kostnad kunna ske i samband med anläggandet av den

planerade gatan ned till Djurgårdsbrunnsviken. En sådan flyttning av vägen

från kasern väggarna är högeligen önskvärd icke blott av estetiska skäl utan

även därför att passerande lastbilar och andra fordon sätta de direkt på

marken vilande byggnaderna och därmed även de utställda föremålen i

skakning.

Elektriskt ljus måste installeras, ej blott i sjukhuset utan även i utställningsrum

och magasin. I anslutning härtill beder jag få nämna, att sekreteraren

i allmänna svenska trädgårdsutställningen, direktören Gustaf Lind

meddelat mig, att denna utställning från transformatorstationen på industriutställningen,

dit stadens kablar gå, kommer att draga kabel till kasernerna

samt i två av dessa (II och III) leda in elektriskt ljus i bägge våningarna.

Ifall elektrisk belysning även kommer att anordnas i den tredje kasernen,

är ännu ovisst, och saken kan avgöras först, när anmälningarna om deltagande

i denna utställning inkommit och man alltså kan överblicka utrymmesbehovet.

Dessa elektriska ledningar, för vilka statsanslag beviljats,

kunna, säger direktör Lind, till förmånligt pris överlämnas till etnografiska

avdelningen. Jag har med detta velat fästa uppmärksamheten vid att här

synes föreligga en möjlighet att för etnografiska avdelningens räkning installera

elektrisk belysning i kasernerna för billigt pris.

Beträffande etablissementets uppvärmning vore det kanske värt att undersöka,

huruvida det icke, såväl museitekniskt som ekonomiskt, skulle ställa

sig förmånligt att införa elektrisk sådan, ifall ström kunde erhållas till förmånligt

pris genom vattenfallsstyrelsen.

Vad byggnadsstyrelsens förslag till kasernernas iordningställande i övrigt

beträffar, beder jag att få tillägga några önskemål. Önskligt är sålunda

att de smala vestibulerna göras rymligare (genom tillägg av antingen »vaktrummet»

eller »disponibelt utrymme»). Den monotona verkan av raden av

lika stora utställningsrum (logementen) borde åtminstone på några ställen

brytas, helst därigenom att väggen mellan två rum borttages eller, om detta

icke låter sig göra, att den endast kvarstår i form av en eller två pelare.

I förbigående må här inskjutas, att logementen icke äro så stora, som byggnadsstyrelsen

uppger i sin skrivelse: omkring (i meter breda oell 10 meter

djupa. Golvarean uppgår i själva verket icke till 50 kvadratmeter. Tvättrummen

ha en sådan form, 3,8 X 9,6 meter att det är oerhört svårt att använda

dem för utställningsändamål, allra helst som deras belysning är ytterst

ogynnsam. Däremot vore det synnerligen lämpligt att sammanslå ett tvättrum

med det bredvidliggande hörnrummet (lektions- och dagrum). På så

vis skulle en såväl till storlek och proportioner som med avseende på belysning

alldeles förträfflig utställningssal erhållas.

Golven måste beläggas med korkmattor.

De utslitna stentrapporna mäste ersättas med nya.

De i de blivande vaktmästarebostäderna (underofficersbostäder) befintliga

Bihang till riksdagens protokoll Iddo. 1 sami. 207 haft. (Nr 244.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

torrklosetterna böra, enär ventilationsanordningarna av kasernunderofficeren

fanjunkare Aström uppges vara mycket dåliga, utbytas mot vattenklosetter.

Nödigt brandskydd måste anordnas.

Med hänsyn till att området, särskilt efter mörkrets inbrott, ännu ligger

ganska ödsligt, är det önskvärt att detsamma inhägnas, på billigt men ändå

effektivt sätt.

Sjukhuset är väl lämpat för inhysande av tjänsterum, bibliotek, arkiv

av olika slag (kataloger över samlingarna, bildarkiv inklusive fotografisk

negativsamling, fonogram arkiv, klichésamling m. m.), fotografiskt laboratorium,

studierum för forskare m. m. Det har emellertid den olägenheten,

att allt utrymme redan från början tages i anspråk. Jag hade tänkt mig’

att denna byggnad skulle reserveras för de stora samlingar, deras katalogisering

och bearbetande, vilka doktor Sven Hedin, tack vare herr V. Bendix’

donation av 1/i million kronor, snart kommer att tillföra museet. Därför

hade jag hoppats, att tjänsterummen och det övriga, som nu av byggnadsstyrelsen

föreslås förlagt till sjukhuset, tillsvidare skulle inrymmas i kanslihuset.

Det skulle även medföra den fördelen, att de stora rummen i dennas

bottenvåning kunde användas för tillfälliga utställningar av nyförvärv nu

närmast för att ge allmänheten tillfälle att få se de samlingar, som doktor

Hedin kommer att hemföra från Mongoliet. Kostnaderna för kanslihusets

iordningställande, införande av värmeledning och elektrisk belysning samt

smärre reparationer, belöpa sig enligt byggnadsstyrelsens beräkning till 29,000

kronor.

Enligt byggnadsstyrelsens förslag i ovan nämnda skrivelse skulle etnografiska

avdelningen för 480,000 kronor förutom expeditionslokaler etc.

kunna erhålla omkring 2,600 kvadratmeter utställningslokaler i kasernerna

I och II samt tillräckliga magasinslokaler i kasernen III jämte å de båda

andra kasernernas vindar, och hemställde styrelsen, att Kungl. Maj:t täcktes

föreslå 1930 års riksdag att för flyttning av avdelningen till de nya lokalerna

anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor. Ifall detta anslag

beviljas samt, om nästa års riksdag beviljat resten av kostnaden för

kasernernas iordningställande jämte anslag till nya montrer och skåp för

två kaserner, hade etnografiska avdelningen för en förhållandevis ringa kostnad

inom några år kunnat fungera som ett museum.

I 1930 års statsverksproposition har emellertid statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

högst väsentligt nedskurit byggnadsstyrelsens anslagsförslag,

i det statsrådet hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, »i avbidan på proposition angående beredande av lokalutrymmen för

naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning, för ändamålet för budgetåret

1930/1931 beräkna ett extra reservationsanslag av kronor 100,000».

Med anledning av remiss i ärendet till byggnadsstyrelsen har denna i

skrivelse av den 23 januari 1930 avgivit yttrande örn användande av detta

anslag till att provisoriskt tillgodose etnografiska avdelningens lokalbehov.

Enligt detta styrelsens förslag förses en kasern med värmeledning (dock ej

vinden) och användes som magasin, en annan kasern användes till magasinering

av samlingar, som icke behöva förvaras i uppvärmda lokaler, och

sjukhuset (med undantag av vinden) iordningställes till tjänstelokaler.

Tyvärr blir det föreslagna magasinsutrymmet alldeles otillräckligt. Den

del av samlingarna, som icke behöver förvaras i uppvärmda lokaler —- alltså

föremål, som tåla växlingar i temperatur och luftens fuktighet — är nämligen

relativt liten. Hit höra egentligen endast föremål av sten, gipsavgjut
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

ningar samt i nödfall en del större, grova träsaker. Keramiken kan icke

komma i fråga, därför att de flesta hit hörande föremål äro lagade och

skulle falla sönder i en ouppvärmd och därigenom fuktig lokal. Skåp och

montrer åter kunna i nödfall förvaras i den icke uppvärmda kasernen. De

flesta skulle emellertid där stå outnyttjade. I stället bör magasinering i

uppvärmd lokal, så långt möjligt är, ske i skåp. Under förutsättning att

värmeledning indrages i kasern I (ej å vinden) kan i denna för magasinering

(och lådorna beräknas då stå i flera lager på varandra) icke utnyttjas

större utrymme än:

Logementen...............

Korridorerna..............

Tvättrummen..............

Dagrummen...............

Vapenofficers- och korpralsrum.

Bostadsrum i vindsvåningen . . .

12x36,5

kvm.

438

kvm.

2X50

»

100

»

2X17

34

2X34

»

68

>

17 + 34

»

51

»

25

»

Summa 716 kvm.

I varje våning måste dessutom finnas ett rum eller eventuellt utrymme

i korridoren med bord etc. för samlingarnas konservering, vilket ytterligare

decimerar utrymmet.

Etnografiska avdelningen förfogar nu över 580 kvadratmeter uppvärmda

magasinslokaler i Vallingatan 2, cirka 325 kvadratmeter i f. d. Valmuseet

(tack vare lokalens höjd har här delvis dubbel magasinering kunnat anordnas)

samt 103 kvadratmeter i Vallingatan 1, södra gaveln. Summa 1,000

kvadratmeter. I denna totalsumma ingå visserligen även gångarna i magasinen,

men på grund av rummens beskaffenhet taga dessa ganska litet utrymme

i anspråk. Valmuseets stora golvyta kan utnyttjas i alldeles särskilt

hög grad, enär fönstren sitta så högt, att man här praktiskt taget kan

tala om takbelysning. Allt här inrymt material måste förvaras i uppvärmda

lokaler. Härtill kommer vidare utställningslokalerna i bottenvåningen, 279

kvadratmeter, en area som vid magasinering föga skulle kunna reduceras,

enär föremålen äro så tätt anbringade och skåpen placerade så nära varandra,

att det hela redan i sitt nuvarande tillstånd är mera magasin än utställning.

Ytterligare är att märka att i källare och å vindar i Vallingatan 1

måste av brist på utrymme även material förvaras, vilket i längden kan

taga skada därav, och bör vid en förflyttning till andra magasinslokaler

den uppvärmda delen av dessa tilltagas så rymlig, att även detta material

kan ingå i dem. Vad slutligen beträffar samlingarna vid Trädgårdsgatan,

bortser jag här helt från desamma, vill endast än en gång erinra om att

lokal måste beredas även för dem örn ett eller annat år.

Ovanstående korta utredning torde visa omöjligheten av att magasinera

samlingarna i endast en uppvärmd kasern. För större nyförvärv, såsom

t. ex. doktor Hedins samlingar för 250,000 kronor, finnes dessutom i så fall

intet uppvärmt utrymme.

Sjukhuset är mycket användbart för expeditionslokaler etc. Såsom ovan

påpekats, skulle emellertid, även om ett rum på vinden inrättades, dess utrymme

redan från början bli utnyttjat. De nuvarande arbetslokalerna i

Vallingatan 1 uppgå nämligen till 305 kvadratmeter och sjukhuset med tillbyggnad

på vinden endast till 275 kvadratmeter. I sin skrivelse av den 23

januari 1930 har emellertid byggnadsstyrelsen på grund av reservationsanslagets

knapphet ej medtagit iordningställande av vindsrummet, varigenom

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kunell. Maj:ts proposition Nr 244.

utrymmet ytterligare minskas, ned till 235 kvadratmeter eller 70 kvadratmeter

mindre än motsvarande utrymme i Vallingatan 1.

Kommer detta förslag att för en kostnad av 100,000 kronor tillgodose

etnografiska avdelningens provisoriska lokalbehov till utförande, blir institutionens

läge i alla avseenden mycket sämre än det nuvarande:

I nuvarande lokaler kunna, trots alla deras brister, en del av samlingarna

utställas.. I kasernen blir ingen som helst möjlighet till utställning.

Magasineringsförhållandena äro nu dåliga, därför att hela det magasinerade

materialet ej får rum i de i och för sig rätt goda magasinen i Vallingatan,

utan måste en del samlingar förvaras på annat håll. Trots detta äro

dock magasineringsförhållandena nu betydligt bättre än de bli efter förflyttningen.

Forskare och studerande kunna nu få taga del av även det magasinerade

materialet, i det att delar av detsamma på anhållan packas upp och

bredes ut, för att sedan åter nedpackas. I kasern I blir materialet genom

uppstapling av lådor i flera varv på och innanför varandra otillgängligt för

forskare och studerande. Bland mycket annat skulle härigenom ett på initiativ

av högskolans rektor och professor Ahlmann planerat samarbete med

Stockholms högskola omöjliggöras. Ty lika litet som föreläsningar i fysik

och kemi för att ge rätt utbyte kunna hållas utan experiment, lika litet

kunna kurser i allmän etnografi anordnas utan tillgång till åskådningsmaterial.

På samma sätt kunna, genom att samlingarna göras otillgängliga,

institutionens båda egna tjänstemän ej fullfölja planerade vetenskapliga arbeten.

Det bästa sättet att upprätthålla och befästa museets anseende inför

systerinstitutioner och vetenskapsmän i utlandet omöjliggöres härmed. Både

i. Europa och Amerika vet man, att avdelningen äger ytterst värdefulla samlingar,

i många fall bland det bästa i sitt slag, som finnes i världen.

De magasinerade samlingarna bli även på det viset oåtkomliga för avdelningens

egen personal, att de icke nöjaktigt kunna vårdas och behandlas

mot mal, trämask, rost etc., med ett ord oersättliga föremål skulle löpa den

allra största risk att fördärvas. Jag anser det under sådana förhållanden

vara min oeftergivliga plikt att vördsamt men bestämt betona, att jag ej

kan fylla mitt åliggande att ansvara för de dyrbara samlingarnas vård. Det

är min fasta övertygelse, att varje museiman skulle anse det oförenligt med

vad plikt och samvete bjuder att våga taga ett sådant ansvar.

En annan följd av magasineringen blir säkerligen den, att intresset för

samlingarna och deras ökande kommer att lida därav. Avdelningens lilla

årsanslag1) tillåter ingen nämnvärd ökning av samlingarna genom inköp,

utan är institutionen i denna punkt så gott som uteslutande hänvisad till

frivilliga gåvor. Och man kan ej förundra sig över att givarna tröttna,

när de aldrig få se sina gåvor utställda utan veta, att dessa endast skola

begravas i lärår. Största delen av museets samlingar äro gåvor, som utan

kostnad tillförts svenska staten. Ovan har i korthet framhållits vikten av

att arbetet med samlingarnas komplettering, på grund av de infödda kulturernas

snabba försvinnande, ej avstannar utan snarare bedrives med ökad

intensitet.

Utsikterna kunna alltså med fog betecknas såsom skrämmande: Ett mu
)

Ordinarie anslag 9,100 kronor + extra anslag 5,000 kronor, summa 14,100 kronor.

För detta bestrides (jag bortser här från lokalerna i Vallingatan 2 och Västra Trädgårdsgatan

10, för vilka de sista åren beviljats ett extra anslag av 3,810 kronor) ej blott alla

löpande omkostnader — värme, lyse, städning och rengörning, vakt vid visning i Vallingatan

1, förbrukningsmaterial, böcker, fotografering, frakter m. m. — utan avlönas därmed

även en vaktmästare.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

selim utan utställningslokal, endast ett magasin och detta av den beskaffenhet,

att det magasinerade materialet ej är tillgängligt och dessutom löper

fara att fördärvas.

Man borde betrakta det som en självklar förutsättning att, ifall avdelningen

utan egen begäran skall flyttas till andra lokaler, dessa ej endast

bli likvärdiga med utan avsevärt bättre än de gamla. Endast under sådan

förutsättning kan en flyttning anses motiverad. Genom varje onödig förflyttning

skadas mera ömtåliga samlingar (t. ex. de spröda, delvis hoplimmade

alstren av östasiatisk konst och konsthantverk, träsniderier m. m.).

I institutionens alla arbeten medför en flyttning av sådana dimensioner som

denna ett avbrott under mycket lång tid, ett avbrott, som personalen med

glädje underkastat sig, örn det varit ett steg framåt och icke tillbaka. Som

det nu ter sig, torde ingen förundra sig över att jag och mina medhjälpare

måste känna olust inför uppgiften. Såvitt jag förstår torde här fullgoda

skäl förelegat för ett gillande av byggnadsstyrelsens första förslag örn beviljandet

av 300,000 kronor för budgetåret 1930/1931. Det torde med anledning

härav kunna anses vara beklagligt, att tillfälle ej beretts vetenskapsakademien

att tidigare yttra sig i frågan.

Såsom läget nu ter sig, måste det ovillkorligen synas förmånligare för

avdelningen att vara kvar vid Vallingatan ännu något år eller rentav där

avvakta tiden för en nybyggnad. Jag dristar mig även förmoda, att riksförsäkringsanstaltens

nybyggnad skulle kunna anstå tillsvidare, enär dess lokaler

torde vara tillräckliga, även örn de ej äro förstklassiga. Det torde givas

många statens verk, som måste arbeta under sämre förhållanden. Enligt

byggnadsstyrelsens beräkning skulle hyreskostnaden för riksförsäkringsanstalten

genom nybyggnadens uppförande minskas med 3,700 kronor örn

året. Denna vinst blir alltså mindre än räntan på de 100,000 kronor, som

föreslås för etnografiska avdelningens magasinering i dragonkasernen. Skillnaden

torde måhända bli ännu större, enär ju kostnader för nybyggnad i

verkligheten ej sällan bli större än vad beräkningarna ge vid handen, trots

marginal för oförutsedda utgifter.

I skrivelsen av den 23 januari 1930 bifogar byggnadsstyrelsen ett alternativ

att iordningställa bottenvåningen i kasern I till utställningslokal. Som

ersättning för det härigenom förlorade magasinsutrymmet skulle vinden i

samma kasern ombonas. I och för sig vore det ju en fördel för avdelningen

att erhålla en omkring 500 kvadratmeter stor utställningslokal men å

andra sidan kan ej det material, som skulle magasineras i bottenvåningen,

rymmas å vinden, även om man naturligtvis frånräknar den del, som

ställes ut. Vidare behövdes i så fall även nya skåp och montrer. För övrigt

anser byggnadsstyrelsen, att denna åtgärd, som enligt styrelsens beräkning

skulle kosta ytterligare 100,000 kronor, »näppeligen bör komma till

utförande med mindre avsikten är att bereda etnografiska museet en permanent

förläggning till dragonkasernen». Till detta beder jag vördsamt få

tillägga, att enligt mitt förmenande förutsättningen för hela planen på förläggning

till nämnda kasern är att förläggningen göres permanent.

Örn anslaget av 100,000 kronor icke kan väsentligt höjas, och etnografiska

avdelningen sålunda skulle tvingas att flytta till dragonkasernen, vågar

jag, för att om möjligt söka rädda situationen, vördsamt framlägga följande

förslag, grundat på byggnadsstyrelsens beräkningar i skrivelsen av den 27

november 1929. Förutsättningen för detsamma är, dels att tomten permanent

tilldelas museet, dels att utrymmandet icke blott av Västra Trädgårdsgatan

10 utan även av Vallingatan 2 tillsvidare får anstå:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition Nr 244.

Anslag av riksdagen för

Budgetåret 1930/1931.

Kasern I magasin, sjukhuset, sjukstallet.............. 100,000 kronor

Budgetåret 1931/1932.

Ändringsarbeten m. m. i kasern II.................. 162,500 »

Ändringsarbeten i kasern III...................... 25,000 »

Utbyggande av värmecentralen..................... 23,000 >

Summa 210,500 kronor

Budgetåret 1932/1933.

Ändringsarbeten m. m. i kasern I.................. 162,500 kronor

(materialet överflyttas under tiden till kasern lil)

Skåp och montrer etc. till kasern II................. 75,000 »

Summa 237,500 kronor

Budgetåret 1933/1934.

Byggande av magasin............................ 100,000 kronor

Skåp till kasern 1............................... 75,000 »

Summa 175,000 kronor

Budgetåret 1934/1935.

Ombyggnad av kasern III........................ 175,000 kronor

Skåp och montrer etc. till kasern III................ 75,000 »

Summa 250,000 kronor

Härtill komma oförutsedda utgifter m. m. cirka........ 77,000 kronor

Summa summarum 1,050,000 kronor

fördelade på fem år eller per år 210,000 kronor. Enligt denna beräkning

skulle Vallingatan 2 och Västra Trädgårdsgatan 10 kunna utrymmas först

under tredje året. Fördelaktigt vore därför, örn de sålunda föreslagna anslagen

för de båda första åren kunde höjas, bland annat även för beredande

av lokaler för doktor Hedins nyförvärv.

Riksmuseets etnografiska avdelnings lokalbekymmer samt dess samlingars

stora betydelse icke blott för vetenskap, konst och konsthantverk utan även

för skolundervisningen och folkbildning i allmänhet har så ofta framhållits,

att det torde vara onödigt att här åter närmare dryfta den saken.

Det öde, som beredes den etnografiska avdelningens samlingar, berör i hög

grad ej blott de institutioner, vilkas vetenskapliga och folkupplysande verksamhet

tillhör samma forskningsområde som den etnografiska avdelningen,

utan tillika även skolundervisningen och folkbildningen i allmänhet och

därmed hela folket.

Vid föreståndarens skrivelse finnas fogade däri omförmälda bilagor, beträffande

vilka torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Vetenskapsakademien anför:

Vetenskapsakademien har ej kunnat undgå att med djup betänksamhet

taga del av de åtgärder, vilka från byggnadsstyrelsens sida planeras med

hänsyn till riksmuseets etnografiska avdelning, och akademien har under

full anslutning till föreståndarens för nämnda museiavdelning skrivelse an
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

sett sig böra genom ett eget uttalande ytterligare belysa och stödja de av

honom framförda önskemålen.

De tidigare av akademien behandlade alternativen för ordnande av ett

permanent hem åt den etnografiska avdelningen, nämligen först Frescatiförslaget

och senare förslaget att förlägga museet till ett parkområde i närheten

av Djurgårdsbron, avsågo båda en i alla avseenden tillfredsställande,

genom en nybyggnad vunnen lösning av avdelningens lokalbehov.

Den lösning, som nu av nämnda myndighet föreslås, är ej framsprungen

i första hand ur en strävan att tillgodose museiavdelningens intresse, utan

det gäller närmast att ordna någorlunda drägliga lokaler för en institution,

soia numera står i vägen för andra statsinstitutioners byggnads- eller utvidgningsplaner.

Det nu på remiss till akademien sända förslaget är sålunda,

såsom avdelningsföreståndaren i sin skrivelse yttrar, en långt ifrån mönstergill

anordning, och det gäller för akademien att tillse, det icke denna lösning

kommer att understiga de minimifordringar, som omsorgen örn museets

ömtåliga och på samma gång ytterst värdefulla samlingar kräver.

Ett första oundgängligt villkor för att akademien skall kunna biträda det

framställda förslaget är, att överflyttningen till dragonkasernområdet göres,

ej provisoriskt, utan i alla hänseenden permanent. Den etnografiska avdelningen

har alltsedan sin tillkomst levat under ett provisorium, vilket blivit

alltmer olidligt i den mån som dyrbara samlingar hopats utan att lokalerna

på ett motsvarande sätt ökats.

Varje flyttning av ett så bräckligt och för fukt och temperaturväxlingar

känsligt material som det etnografiska är förbunden med betydande risker,

och dessa stegras utöver det med hänsyn till samlingarnas säkerhet tillåtliga,

i den händelse att överflyttningen sker till provisoriskt inrättade lokaler och

med en omflyttning hotande i en nära framtid. Ett provisorium under så

ytterligt trångbodda och obekväma lokalförhållanden, som de nu ifrågasätta,

skulle dessutom för en följd av år alldeles lamslå det vetenskapliga forskningsarbetet

vid museiavdelniugen. I betraktande av dessa omständigheter

känner akademien det vara sin plikt att tillfullo understödja avdelningsföreståndarens

krav på att den lösning av etnografiska avdelningens lokalfråga,

som nu förestår, måste bliva av permanent art.

Vad beträffar de föreslagna byggnaderna på dragonkasernområdet håller

akademien det visserligen för möjligt att desamma, örn än tillkomna i helt.

annat syfte, dock genom omsorgsfulla inrednings- och, till vissa delar, ombyggnadsarbeten,

skola kunna göras någorlunda användbara för etnografiska

avdelningen. Avdelningens inspektörer, som tagit byggnaderna i skärskådande,

ha dock ej utan betänksamhet observerat, att samtliga byggnader

stå fotade på mycket låg grund, varför synnerlig omsorg måste nedläggas

på ventilations- och uppvärmningsanordningar.

Den ombyggnadsplan, sträckande sig över en period av fem år, vilken

avdelningsföreståndaren i sin skrivelse framlagt, synes akademien under

föreliggande förhållanden vara den bästa möjliga, k ör att inredningsarbetets

utsträckande över denna långa tidrymd ej skall äventyra det ömtåliga samlingsbeståndet,

anser akademien det vara av yttersta vikt, att de nuvarande

museilokalerna utrymmas endast i den mån som installationer inom dragonkasernområdet

möjliggöra en överflyttning. Akademien finner det salunda

vara oundgängligt, att endast lokalerna Vallingatan 1 utrymmas detta ai

samt att de två övriga lokalerna, Vallingatan 2 samt Västra l rädgårdsgatau

10, utrymmas först då fullt tillfredsställande permanenta lokaler inom dra
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

gonkasernområdet blivit iordningställda att emottaga de ifrågavarande samlingarna.

Härefter bär djurgårdskommissionen den 25 februari 1930 avgivit utlåtande

i ärendet och därvid anfört:

Frågan om beredande av lokaler för museet ifråga inom förutvarande

livregementets dragoners kasernetablissement sammanhänger med beredandet

av utrymme även för andra museer ävensom för vissa armén tillhörande

fönåd m. m. Härav följer, att dessa institutioners lokalfrågor måste ses i

ett sammanhang och fördelning av tillgängliga byggnader ske på sådant

sätt, att dels nödigt utrymme kan beredas samtliga institutioner till ett

första ordnande av deras mobilier dels möjlighet till en fortsatt utveckling

berndes eventuellt genom nybyggnader. Innan emellertid djurgårdskommissionen

framlägger ett förslag härutinnan baserat på nu tillgängliga lokaler

mom f. d. kasernetablissementet, tillåter sig kommissionen förutskicka, att

det synes vara det enda riktiga och lämpliga, att de markområden, som

tillhört etabhssementet ifråga, underställas den myndighets förvaltning, vilken

kommer att handhava exploateringen av Ladugårdsgärde och eventuellt

andra delar av norra Djurgården. Det måste betraktas såsom en viktig angelägenhet,

att de områden, som icke erfordras för de militära övningarna,

hilva, intill dess de skola exploateras, i möjligaste mån så utnyttjade, att

staten kan komma i åtnjutande av bästa möjliga avkastning av desamma.

Med utgångspunkt från att djurgårdskommissionen fortfarande har omhand

försäljning. av tomter å norra Djurgården, synes det lämpligt att f. d.

kasernetablissementets område underställes djurgårdskommissionens förvaltning,

helst som kommissionen å ena sidan är med hänsyn till sin övriga

markförvaltning rustad att ombesörja med markförvaltningen förenade uppgift61

såsom renhållning, vägunderhåll m. m., å andra sidan är inriktad på

affärsverksamheten, varuti ingår även uthyrning och utarrendering på längre

eller kortare tid av områden, som avses att framdeles exploateras. I sammanhang

med den överflyttning av förvaltningen av de områden, som nu

närmast skola exploateras jämlikt överenskommelse mellan Stockholms stad

och staten år 1928, torde alltså även dragonetablissementets område ställas

under djurgårdskommissionen. I likhet med vad som skett exempelvis med

vissa byggnader å Fredrikshov ävensom i fråga om skogsinstitutets gamla

byggnader i Nobelparken kan sedermera djurgårdskommissionen upplåta de

tor kommissionen icke behövliga byggnaderna till andra myndigheter och

institutioner. Detta system bör med fördel kunna användas beträffande f. d.

dragonetablissementet och får kommissionen beträffande dispositionen av

de olika byggnaderna föreslå följande, vilket med hänsyn till framkomna

önskemål från olika myndigheter synes kommissionen vara en under för

handen varande förhållanden tillfredsställande lösning, som därtill har den

fördelen, att den kan successivt genomföras, i den mån som vissa institutioner

erfordra ökat utrymme och andra institutioner minskat sådant. Med

hänsyn till de krav på utrymme, som nu föreligga dels från militärt håll

dels från etnografiska museet och slutligen från tekniska museet får kommissionen

framställa följande förslag:

Till byggnadsstyrelsens förfogande ställas:

a) att med vissa ändringar och tillbyggnader — disponeras av etnohuseh

a mUSee^'' kasern nr 1, kasern nr 3, matinrättningen samt sjuk
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244. 25

b) att disponeras av tekniska museet: norra stallet, östra stallet, exercishuset

och ridhuset.

Övriga byggnader böra stå direkt under djurgårdskommissionens förvaltning,

varvid kommissionen har för avsikt att för interimistisk förvaring av

vissa arméns förråd m. m. ställa till de militära myndigheternas förfogande

kasern nr 2, södra stallet och sjukstallet, vilka tre byggnader tillsammans

representera så stort utrymme, som enligt chefens för östra arméfördelningen

skrivelse den 21 december 1929 erfordras för vissa militära ändamål. För

egen del önskar djurgårdskommissionen att disponera den s. k. mässbyggnaden,

kanslibyggnaden m. fl. mindre byggnader för att i sammanhang

med uthyrning av själva strandområdet utmed Djurgårdsbrunnsviken användas

såsom klubblokaler m. m. Sedan de för militärt ändamål enligt

ovanstående förslag utnyttjade byggnaderna genom nybyggnader å Järvafältet

evakuerats, vilket icke torde komma att dröja mer än cirka 3 år,

kan kasern nr 2 överlämnas till byggnadsstyrelsen för disposition av etnografiska

museet ävensom södra stallet likaledes överlämnas till byggnadsstyrelsen

för disposition av tekniska museet.

I samband härmed tillåter sig djurgårdskommissionen meddela, att kommissionen

för närvarande ligger i underhandlingar angående uthyrande av

ett område väster om det här förut omnämnda ridhuset för uppförande av

ett kombinerat marin- och sjöfartsmuseum, en institution, vars uppgift intimt

sammanhänger med tekniska museets verksamhetsområde liksom ju tekniska

museet och etnografiska museet hava många beröringspunkter. Vidare har

djurgårdskommissionen upptagit underhandlingar med ett konsortium beträffande

uppförande å lämplig plats inom nuvarande området för 1930 års

konstindustriutställning av en hästsportsbyggnad. Örn alltså vid Djurgårdsbrunnsvikens

norra strand ordnas motorbåtshamn och klubblokaler för motorbåtssporten,

torde härstädes kunna åstadkommas ett sportcentrum, som under

vissa tider av året delvis torde kunna tjäna andra ändamål såsom till kortvariga

specialutställningar, sångarfester m. m. I händelse underhandlingar

beträffande dessa uthyrningar leda till något resultat, komma ärendena att

underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Med stöd av vad sålunda anförts får djurgårdskommissionen hemställa,

att Kungl. Majit täcktes vidtaga åtgärder för att förutvarande livregementets

dragoners kasernetablissement ställes under förvaltning av djurgårdskommissionen,

som redan sedan 20 år tillbaka har under sin förvaltning

de områden, som ligga mellan kasernområdet och stadens stadsplanelagda

område (Diplomatstaden), ävensom uppdraga åt djurgårdskommissionen

att till byggnadsstyrelsen överlämna dels för disposition av etnografiska

museet kasernerna nr 1 och 3, sjukhuset och matinrättningen, dels för

disposition av tekniska museet norra och östra stallarna samt exercis- och

ridhusen,

samt slutligen att Kungl. Majit täcktes anbefalla vederbörande militära

myndigheter att förflytta till kasern nr 2, södra stalie! samt sjukstallet de

arméns förråd, som behöva förflyttas ifrån förbjuda lokaler i Stockholm

ävensom från Fredrikshov för möjliggörandet av försäljning av de å sistnämnda

plats belägna ännu icke försålda tomter, örn vilka riksdagen enligt

dess revisorers anmälan hos Kungl. Majit gjort framställning örn skyndsamma

anstalter för deras försäljning.

I detta sammanhang får djurgårdskommissionen anmäla, att kommissionen

inom närmaste tiden har för avsikt att till Kungl. Majit inkomma med

opaginerad Kontrollera mot PDF

2(3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

förslag att dc enligt stadsplanen kvarvarande byggnaderna å Fredrikshov

lämpligen användas för livrustkammaren och till expeditionslokaler för

djurgårdskommissionen.

Djurgårdskommissionen får samtidigt med avgivandet av ovanstående utlåtande

överlämna på remiss den 24 november 1928 till kommissionen översända

framställningen från etnografiska museets styrelse, med hemställan,

att ifrågavarande ansökan icke må föranleda någon Kungl. Marits åtgärd,

då ju denna framställning innebär ett lösande av museets lokalfråga, som

å ena sidan är ur stadsplanesynpunkt olämpligt och å andra sidan icke

längre är aktuellt, då ju nu föreliggande planer på lösandet av museets

lokalfråga äro helt andra än de, som i denna äldre ansökan förekomma.

I fråga örn djurgårdskommissionens förvaltning av kasernområdet och

apväpdning av vissa å detta område befintliga byggnader har kommissionen

rådgjort med byggnadsrådet Bergsten.

I skrivelse den 27 februari 1930 bar vidare byggnadsstyrelsen meddelat,

att styrelsen, som varit i tillfälle taga del av djurgårdskommissionens skrivelse

av den 25 februari 1930 angående lokaler för etnografiska museet, icke

hade något att erinra mot vad i skrivelsen anförts rörande upplåtelse av

mark för museet.

Slutligen har riksmarskalksämbetet, efter hörande av intendenten för

Djurgården, den 5 mars 1930 avgivit utlåtande i ärendet.

Intendenten för Djurgården har därvid anfört:

Av i remissen ingående yttranden från de militära myndigheterna framgår

att dessa under vissa förutsättningar icke hava något att erinra mot

upplåtande av ifrågasatt område med tillhörande byggnader. Under sådana

förhållanden möter från djurgårdsförvaltningens sida icke något hinder för

ifrågasatt upplåtelse.

Då emellertid genom särskilda brev den 9 september 1927 och den 12

oktober 1928 förutvarande livregementets dragoners kasernetablissement

med tillhörande markområden med de militära myndigheternas medgivande

och under vissa av riksmarskalksämbetet och djurgårdsförvaltningen angivna

förutsättningar upplåtits för disposition av 23:dje allmänna svenska lantbruksmötet,

trädgårdsutställningen och konstindustriutställningen, torde en

överflyttning av de etnografiska samlingarna kunna ske tidigast efter Stockholmsutställningens

1930 avslutande.

I uti ärendet avgivet utlåtande av den 25 februari 1930 hemställer djurgårdskommissionen

bland annat, att förutvarande livregementets dragoners kasernetablissement

skall ställas under förvaltning av djurgårdskommissionen.

Kommissionen har förut uti skrivelse den 15 oktober 1928 gjort samma

framställning och, sedan jag till riksmarskalksämbetet häröver avgivit infordrat

yttrande av den 21 november 1928, har riksmarskalksämbetet i utlåtande

den 30 november 1928 avstyrkt bifall till kommissionens framställning.

Efter avstyrkande utlåtanden av övriga hörda myndigheter och sedan

djurgårdskommissionen i skrivelse den 8 januari 1929 återkallat den gjorda

framställningen, har Kungl. Majit uppdragit åt fortifikationsdepartementet

att i samråd med chefen för östra arméfördelningen och djurgårdskommissionen

verkställa utredning i fråga örn för nämnda arméfördelning erforderliga

förrådsutrymmen ävensom i samband därmed undersöka möjligheterna

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

för de till Stockholms garnison hörande truppers utflyttning till Järvafältet

samt att till Kungl. Majit inkomma med det förslag, vartill berörda utredning

och undersökning kunna föranleda.

Då emellertid något förslag härutinnan mig veterlig! icke föreligger, och

arméförvaltningens fortifikationsdepartement fortfarande torde behöva disponera

kasernetablissementets markområden, vilka av riksmarskalksämbetet

jämlikt kontrakt upplåtits till fortifikationsdepartementet mot årlig avgift till

djurgårdskassan, och då området icke är avsett att under avsevärd tid

framåt intagas i stadsplan och sålunda icke hör till de områden av norra

Djurgården, med vilka eventuellt djurgårdskommissionen kan komma att

få taga befattning, kan jag icke finna, att någon förändring inträtt, som

skulle motivera att ifrågavarande markområde ställes under djurgårdskommissionens

förvaltning och kan sålunda icke tillstyrka bifall till kommissionens

framställning härutinnan. _ _.

Då fråga uppstår örn å området befintliga byggnaders överlämnande fran

arméförvaltningens fortifikationsdepartement och förvaltningen av byggnaderna

kan komma att uppdragas åt annan myndighet, böra eventuella förändringar

å befintliga byggnader eller fråga om nybyggnader underställas

riksmarskalksämbetets och djurgårdsförvaltningens prövning, särskilt med

hänsyn till detta så framträdande djurgårdsområde, endast av ett smalt sund

av Djurgårdsbrunnsviken skilt från södra Djurgårdens natursköna parkområde.

Beträffande en blivande arrendeavgift till djurgårdskassan torde denna,

som för närvarande utgår med årligen rf 00 kronor, böra bestämmas med

hänsyn till kommande disposition av byggnaderna.

För egen del har riksmarskalksämbetet anfört bland annat följande:

Förutvarande livregementets dragoners kasernetablissements markområden

äro av riksmarskalksämbetet jämlikt kontrakt upplåtna till arméförvaltningens

fortifikationsdepartement mot en årlig avgäld av 700 kronor till djurgårdskassan.

, . ___

Genom särskilda brev den 9 september 1927 och den 12 oktober 1928

har förutvarande livregementets dragoners kasernetablissement med tillhörande

markområden med de militära myndigheternas medgivande och under

vissa av riksmarskalksämbetet och djurgårdsförvaltningen angivna förutsättningar

upplåtits för omedelbar disposition av bestyrelserna för 23:dje

allmänna svenska lantbruksmötet samt för konstindustriutställningen i Stockholm

1930, vilken dispositionsrätt för förstnämnda bestyrelse gäller för tiden

till och med den 31 juli 1930 och för den sistnämnda bestyrelsen för tiden

till och med den 31 mars 1931.

Därest Kungl. Majit emellertid skulle finna gott besluta, att provisoriska

lokaler för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning må, i enlighet

med de i förevarande ärende framlagda förslag, anordnas inom förutvarande

livregementets dragoners kasernetablissement, möter från riksmarskalksämbetets

och djurgårdsförvaltningens sida icke hinder däremot, under förutsättning

dock dels av medgivande därtill av de militära myndigheter, vilka

på arrende innehava markområdena i fråga, och dels att kasernetablissementet

icke må tagas i anspråk för det etnografiska museet, förrän den Stockholmsutställningen

medgivna dispositionsrätt till berörda byggnader och områden

upphört.

Då riksmarskalksämbetet emellertid utgår från, att de för förutvarande

livregementets dragoners kasernetablissement upplåtna markområden a norra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

Djurgården alltfort böra vara ställda under riksmarska)ksätnbetets förvaltning,

tillåter sig riksmarskalksämbetet framhålla vikten därav, att vid en

eventuellt medgiven förändrad disposition av kasernetablissementet och dess

områden såsom villkor fästes, dels att djurgårdskassan skall såsom hittills

komma i åtnjutande av årlig avgäld för områdena, vilken avgäld, såsom

ovan nämnts, för närvarande utgår med 700 kronor för år räknat, men som

framdeles torde böra bestämmas med hänsyn till framtida disposition av

Åbyggnaderna, dels att eventuella förändringar av befintliga byggnader eller

frågor örn nybyggnader böra, som hittills, i förekommande fall underställas

nksmarskalksämbetets och djurgårdsförvaltningens prövning och godkännande.

Riksmarskalksämbetet tillåter sig slutligen hänvisa till en skrivelsen bifogad

avskrift av ämbetets, av djurgårdsintendenten i ärendet åberopade,

den 30 november 1928 på grund av remiss till försvarsdepartementet avgivna

utlåtande rörande disposition av, bland annat, här ovan omförmälda

områden av norra Djurgården.

men t arfi ef en . SPörsmålet om förbättring av våra centralmuseers lokalförhållanden, så

'' vitt dessa museer lyda under ecklesiastikdepartementet, hör till de mest

trängande av de större nybyggnadsfrågor, som för närvarande ligga under

departementets prövning. Örn jag frånser nordiska museets byggnad, vilken

uppfördes förmedelst lotterimedel, har någon ny humanistisk museibysgflsh

i Stockholm icke kommit till stånd sedan 1864, då nationalmuseibyggnaden

blev färdig, dit sedermera statens konstsamlingar och historiska

museet inflyttades. Utvecklingen på den humanistiska forskningens områden

— enkannerligen de forskningsgebit, där materialet utgöres av olika kulturområden

belysande föremål av inhemskt eller utländskt ursprung från äldre

och senare tider har under de senare decennierna gått framåt med stormsteg,

och en naturlig följd härav har också blivit, att krav sedan länge förelegat

om beredande av såväl ändamålsenliga utrymmen för vården av dessa

föremål som tjänliga lokaler för den vetenskapliga utforskningen av desamma.

Härtill kommer vidare en synpunkt, som i viss mån var främmande för

en äldre tids betraktelsesätt. Av de moderna museerna kräver man nämligen

numera, att de skola vara ej endast vetenskapliga forskningsinstitut

utan tillika folkliga bildningsanstalter med uppgift att för så många som

möjligt tillgängliggöra det värdefulla åskådningsmaterial, varöver det allmänna

härutinnan förfogar. De krav, som med hänsyn till nu angivna

omständigheter framställts, hava under senare år kommit att åsidosättas till

förmån för andra mera nödvändiga statliga byggnadsföretag. Följden härav

har nu också blivit, att frågorna om anskaffande av erforderliga lokalutrymmen

för våra centrala museala institutioner nu framkomma nästan samtidigt

med anspråk på ett snart förverkligande.

Givet är emellertid, att de statsfinansielia förhållandena icke medgiva ett

omedelbart och samtidigt realiserande av dessa lokalbehov, utan man torde

vara nödsakad att söka efter hand lösa de olika institutionernas byggnads
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Majlis proposition Nr 244.

frågor. Det har härvid gällt i första rummet att söka bestämma den ordningsföljd,

i vilken de olika behoven böra tillgodoses och i anslutning härtill

de olika byggnadsföretagen böra utföras. För statens historiska museums

vidkommande har staten redan skridit till åtgärder, som avse ett undanröjande

av de lokalsvårigheter, varmed detta museum länge haft att dragas,

i det 1929 års riksdag beslöt reservera viss del av förutvarande positionsartilleriregementets

område jämte därå befintliga byggnader för historiska

museet ävensom att för utlysande av arkitekttävlan om erforderliga ritningar

till sådana ändrings- och nybyggnadsarbeten, som betingades av en förflyttning

av museet till ifrågavarande område, anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor. Sådan pristävlan pågår

för närvarande, och det är att hoppas, att sedan resultatet av densamma

föreligger, förslag må kunna utan dröjsmål föreläggas riksdagen örn anvisande

av det för nybyggnaden erforderliga första anslaget. Detta byggnadsföretag

beräknas komma att kräva en byggnadstid av tre ä fyra år. I

omedelbar anslutning härtill torde åtgärder böra vidtagas för ett utnyttjande

för nationalmusei räkning av de av historiska museet dittills disponerade

utrymmena i nationalmuseibyggnaden. Sistnämnda museum har sedan länge

baft att kämpa med stora svårigheter att bereda utrymmen för sina ständigt

växande samlingar, på samma gång det torde vara ofrånkomligt att bereda

tjänstemännen vid nationalmuseet mera ändamålsenliga och tjänliga arbetsoch

administrationslokaler. Denna omdaning av sistnämnda museibyggnad

blir givetvis både vansklig att genomföra och förenad med betydande kostnader,

alldenstund all erfarenhet visat, hurusom det städse varit förenat med

praktiska svårigheter och stora utgifter att vidtaga mera genomgripande

rubbningar i gamla byggnader i synnerhet av den solida beskaffenhet som

nationalmuseibyggnaden.

Härefter har den frågan uppställt sig, i vilken ordning återstående under

ecklesiastikdepartementet lydande centralmuseer skola få sina lokalbehov

slutgiltigt tillgodosedda. De museer, örn vilka härvid närmast är tal, äro

livrustkammaren och etnografiska museet. Jag vill emellertid erinra, att

vid den tidpunkt, då man räknat med att sistnämnda frågor bliva aktuella,

ett annat byggnadsbehov kommer att framträda för en annan under

departementet lydande institution av betydande omfattning, nämligen riksarkivet.

Redan i skrivelse till Kungl. Majit den 14 juli 1928 bar riksarkivet

framhållit, hurusom en nyreglering av riksarkivets lokalförhållanden i

deras helhet är oundgängligen påkallad, och genom beslut den 22 november

1929 har Kungl. Majit anbefallt byggnadsstyrelsen att i samråd med riksarkivet

verkställa utredning och inkomma med förslag till slutligt ordnande

av riksarkivets lokalförhållanden.

Jag har velat lämna nu angivna korta översikt för att påvisa, dels hurusom

man under den närmaste tiden torde hava att emotse rätt betydande

byggnad sanslag för museala och andra institutioner i Stockholm, dels ock

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

den ordning, i vilken man hittills tänkt sig ett genomförande av de olika

byggnadskraven.

Emellertid har nu etnografiska museets byggnadsfråga aktualiserats tidigare

än man förut räknat med, och detta har sin orsak i den föreslagna

förläggningen av riksförsäkringsanetalten till kvarteret Grönlandet södra,

där den byggnad är belägen, i vilken huvudmassan av etnografiska museets

samlingar nu är förvarad. För att ny byggnad för riksförsäkringsanstalten skall

hinna bliva färdig till avsedd tid den 1 april 1932, måste de å platsen nu

befintliga byggnaderna vara nedrivna senast den 1 oktober 1930. Med anledning

härav har jag baft att överväga, huruvida man skulle med avvikelse från den

ovan angivna planen för ordningen mellan de museala nybyggnaderna i

huvudstaden redan nu gå in för en definitiv nybyggnad för etnografiska

museet eller om museets lokalförhållanden skulle kunna provisoriskt tillgodoses,

till dess historiska museets och nationalmuseets byggnadsfrågor blivit

slutgiltigt ordnade. Det förra skulle, såsom jag nyss nämnde, innebära ett

frångående av tidigare uppgjord plan och måhända bidraga till ett eftersättande

eller ett undanskjutande av historiska museets byggnadsfråga, vilken

enligt min mening i allt fall ter sig såsom den mest angelägna av våra

museala byggnadsfrågor för närvarande. Men ej heller det senare alternativet,

att under en längre väntetid endast provisoriskt ordna etnografiska

museets lokalfråga, därvid en ej ringa del av samlingarna skulle komma

att magasineras, finner jag tilltalande. Det gäller, som bekant, samlingar

av stort vetenskapligt och materiellt värde, och ett längre provisorium

jämte en eventuell längre magasinering av dessa samlingar kan tvivelsutan

vara ägnat att menligt inverka på föremålens beskaffenhet och vård.

Jag har därför ansett, att den för etnografiska museet lyckligaste lösningen

för närvarande vore att åt museet förvärva ett område, där museet

kan beräknas komma att få kvarstanna, och att genom begränsade, successivt

anvisade anslagsmedel till erforderliga byggnadsarbeten småningom

bereda åt museet de såväl utställnings- som magasinslokaler, av vilka museet

kan vara i behov. Den successiva utvecklingen skulle härigenom taga en

längre tid än om en nybyggnad omedelbart skulle uppföras, men det har

synts mig angeläget att ej genom ett forcerat museibyggande och därmed

följande belastning å åttonde huvudtiteln äventyra den snara lösningen av

historiska museets byggnadsfråga.

Såsom av den av mig i det föregående lämnade redogörelsen närmare

framgår hava under senare år åtskilliga förslag varit uppe beträffande den

lämpligaste platsen för ett blivande etnografiskt museum, nämligen dels i

samband med naturhistoriska riksmuseets övriga avdelningar vid Frescati —

varest för övrigt fortfarande ett område finnes reserverat för den etnografiska

avdelningen — dels den s. k. Rosendalsplatån å södra Djurgården, dels

vissa delar av f. d. positionsartilleriregementets kasernområde, dels delar av

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

f. d. livregementets dragoners kasernområde, dels en tomt vid Valhallavägen

mitt emot patentverket, dels en tomt å Ladugårdsgärde mitt emot Rataplan,

dels parken omedelbart sydost örn göta livgardes kasern, belägen intill Strandvägen

och mitt emot Nobelparken, dels ocfc tomten i fonden av Rataplan,

omfattande kvarteren Fältöversten och Fältväbeln.

Efter övervägande av de skäl, som kunna anföras för och emot de sålunda

framkomna förslagen och med hänsyn jämväl till å ena sidan den

tvångssituation, som uppstått för etnografiska avdelningen på grund av förslaget

örn ett nytt ämbetsverkshus i kvarteret Grönlandet södra, och å andra

sidan de av mig nyss uttalade synpunkterna på den lämpligaste förläggningen

av museet, finner jag mig böra uttala min anslutning till förslaget, att

etnografiska museet förläggas till f. d. livregementets dragoners kasernområde.

Jag anhåller då att till en början få lämna en sammanfattande översikt

av de förslag beträffande detta område, som framkommit under ärendets

handläggning.

I sitt förslag till användning av de genom 1925 års härordningsbeslut

ledigblivna kasernerna har den s. k. kasernkommittén föreslagit, att dragonkasernens

område jämte därå befintliga byggnader skulle genom vederbörande

förvaltningsmyndigheters försorg tills vidare upplåtas genom nyttjanderätt

i den mån så kunde befinnas lämpligt.

I häröver avgivet, den 19 januari 1928 dagtecknat utlåtande förklarade

byggnadsstyrelsen sig icke hava något att erinra häremot. Styrelsen vore

sålunda av den bestämda uppfattningen, att ingen som helst permanent

markupplåtelse på de ännu icke stadsplanelagda delarna av Djurgården

borde äga rum, förrän stadsplan utarbetats och fastställts, men hyste däremot

inga betänkligheter mot provisoriska upplåtelser av mark med därå

befintliga, kronan tillhöriga byggnader.

Sedermera har byggnadsstyrelsen i sitt utlåtande den 27 november 1929

framhållit, att livregementets dragoners kasernområde lämpligen kunde uppdelas

i tre delar, nämligen den västra delen, omfattande tre stallbyggnader,

exercis- och ridhus samt ett fordon sförråd, förlagda kring en rymlig gårdsplan,

det mellersta området, upptagande tre kasernbyggnader med sjukhusbyggnad,

sjukstall samt köks- och matsalsbyggnad, samt det östra området

med kanslibyggnad, varjämte till kasernområdet vidare hörde ett område

utmed Djurgårdsbrunnsviken och Djurgårdsbrunnskanalen. Vart och ett av

de tre förstnämnda områdena vore ägnat att bilda ett fullständigt byggnadskomplex

för skilda ändamål. Det västra hade tidigare avsetts för ett tekniskt-industriellt

museum, och det östra, som erbjöde goda byggnadsplatser,

skulle väl ägna sig till uppförande av olika slag av institutionsbyggnader,

anslutande sig till den nuvarande kanslibyggnaden. Det mellersta området,

omfattande omkring 21,000 kvadratmeter, föresloges nu av byggnadsstyrelsen

till upplåtelse för det etnografiska museet, under det att området närmast

vattnet föresloges skola reserveras såsom park. Byggnadsstyrelsen har vi
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

dare framhållit, att styrelsen — under vidhållande av sin principiella ståndpunkt,

att permanent markupplåtelse icke borde äga rum, innan stadsplan

fastställts över ifrågavarande del av norra Djurgården — dock ansett sig

kunna tillstyrka den ifrågasatta markupplåtelsen, även örn denna måste

anses hava permanent karaktär. Styrelsen anför härom, att styrelsen icke

kunde undgå att taga hänsyn till att de å området befintliga byggnaderna

på detta sätt funne en lämplig användning, varjämte utan tvivel en blivande

stadsplan torde kunna utan svårighet anslutas till dessa byggnader.

Chefen för östra arméfördelningen har anfört, att ett avstående från förutvarande

livregementets dragoners kasernetablissement under förhandenvarande

omständigheter icke vore möjligt. Skulle de inom förutvarande positionsartilleriregementet

och Fredrikshov nu disponerade utrymmena kunna

komma att stå till arméfördelningens förfogande intill dess att motsvarande

lokaler å Järvafältet uppförts, så att dessa förråd kunde direkt flyttas dit,

torde emellertid möjlighet finnas för att arméfördelningen kunde avstå så

stor del av etablissementet i fråga, som i byggnadsstyrelsens förslag avsetts

för det blivande etnografiska museet.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har meddelat, att departementet

icke hade något att erinra mot upplåtande av föreslaget område med

tillhörande byggnader för etnografiska avdelningen under förutsättning, att

de av lantförsvaret disponerade utrymmena inom förutvarande positionsartilleriregementet

och Fredrikshov fortfarande finge stå till lantförsvarets förfogande

intill dess att lokaler av motsvarande storlek blivit uppförda å

Järvafältet.

Det förslag till ett provisoriskt ordnande av etnografiska museets lokalfråga,

som byggnadsstyrelsen den 23 januari 1930 avgivit, avser allenast

en magasinering av samlingarna och beredande av arbetsrum för tjänstemännen.

Enligt detta förslag skulle för museet erfordras två av kasernerna,

sjukhuset, köksbyggnaden och sjukstallet, vilket alltså innebär, att en av

de i det första förslaget upptagna kasernerna icke för närvarande skulle

behövas.

Djurgårdskommissionen har framlagt ett omfattande förslag rörande den

framtida dispositionen av hela kasernområdet. Enligt detta förslag skulle

området ställas under kommissionens förvaltning. Till byggnadsstyrelsen

skulle överlämnas dels för disposition av etnografiska museet två av kasernerna,

å en till ärendet hörande karta betecknade med I och lil, sjukhuset

och köksbyggnaden-matinrättningen, dels för disposition av tekniska

museet — jag torde här få erinra, att en framställning örn ordnande av

detta museums lokalfråga för närvarande är beroende på Kungl. Maj:ts

prövning — norra och östra stallarna samt excercis- och ridhusen. En kasern,

betecknad med II, södra stallet och sjukstallet skulle användas för interimistisk

förvaring av vissa av arméns förråd.

Riksmarskalksämbetet har funnit något hinder icke föreligga mot den till
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

tänkta förläggningen av etnografiska museet under förutsättning dock dels

av medgivande därtill av de militära myndigheter, vilka på arrende innehade

markområdena i fråga, och dels att kasernetablissementet icke finge tagas i

anspråk för det etnografiska museet förrän den Stockholmsutställningen medgivna

rätten till berörda byggnader och områden upphört. Riksmarskalksämbetet

har härvid utgått från att de för förutvarande livregementets dragoners

kasernetablissement upplåtna markområden å norra Djurgården alltfort

borde vara ställda under riksmarskalksämbetets förvaltning. Riksmarskalksämbetet

har tillika framhållit vikten av att vid en eventuellt medgiven

förändrad disposition av kasernetablissementet och dess områden såsom

villkor fästes, dels att djurgårdskassan skulle såsom hittills komma i åtnjutande

av årlig avgäld, vilken avgäld för närvarande utginge med 700

kronor för år räknat, men som framdeles torde böra bestämmas med hänsyn

till framtida disposition av åbyggnaderna, dels att eventuella förändringar

av befintliga byggnader eller frågor om nybyggnader borde, som

hittills, i förekommande fall underställas riksmarskalksämbetets och djurgårdsförvaltningens

prövning och godkännande.

Såsom jag tidigare anfört, har jag ansett mig böra ansluta mig till förslaget

örn etnografiska museets förläggning till den ifrågasatta, mellersta

delen av här förevarande område. Såsom jag även tidigare framhållit,

synes den lyckligaste lösningen vara att åt museet förvärva ett område, där

museet kan beräknas komma att få kvarstanna. Med hänsyn härtill finner

jag det lämpligt att redan nu inhämta riksdagens medgivande till att erforderligt

område må reserveras för etnografiska museet. Det område, som av

byggnadsstyrelsen föreslagits skola reserveras för museet, upptager, som

nämnts, en areal av omkring 21,000 kvadratmeter. Häri ingår emellertid

ej det område, där sjukstallet är beläget. Då denna byggnad är erforderlig

för förvaring av mera skrymmande föremål och då vidare någon utvidgning

av området framhållits såsom önskvärd för att möjliggöra friluftsutställningar

m. m., anser jag mig böra förorda, att jämväl den söder örn

det av byggnadsstyrelsen föreslagna området belägna marken, där sjukstallet

är beläget, reserveras för etnografiska museet. Denna mark har en areal av

omkring 4,200 kvadratmeter, vadan hela det område, som enligt min uppfattning

bör reserveras för etnografiska museet, uppgår till i runt tal 25,200

kvadratmeter. Jag vill redan nu understryka, att detta reserverande av

marken givetvis icke får föregripa en eventuell stadsplans utläggande, utan

att då de jämkningar av området få göras, som kunna befinnas erforderliga.

Frågan om vem som skall omhänderhava förvaltningen av kasernområdet

har, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, varit föremål för olika

uppfattningar. Slutlig ställning till denna fråga torde dock ej nu kunna

tagas, utan liirer densamma böra upptagas till förnyad behandling, därest

riksdagen lämnar det av mig äskade medgivandet att reservera viss mark

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 207 käft. (Nr 244.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

för museets räkning. Jag vill emellertid redan nu såsom min uppfattning

framhålla, att i vart fall de byggnader, som må komma att upplåtas åt

etnografiska museet, lämpligen torde böra — i likhet med övriga museibyggnader

— ställas under byggnadsstyrelsens vård och inseende.

Jag torde även senare få återkomma till en närmare prövning av den av

riksmarskalksämbetet framförda frågan örn erläggandet av den avgäld å 700

kronor för hela området, som för närvarande från arméförvaltningens fortifikationsdepartement

utgår till djurgårdskassan. I den mån någon del av

nämnda avgäld finnes böra överföras från fjärde till åttonde huvudtiteln,

torde detta för budgetåret 1930/1931 kunna bestridas av tillgängliga medel.

Vad vidare angår de under ärendets handläggning framkomna eller berörda

frågorna om plats för det tekniska museet, om den framtida användningen

av Fredrikshov och örn beredande av lokaler därstädes, bland annat

för livrustkammaren, finner jag mig icke hava anledning att nu närmare

ingå härpå. Jag vill endast framhålla, att det nu av mig tillstyrkta förslaget

om etnografiska museets förläggning icke torde kunna ställa några

hinder i vägen för realiserandet av de sålunda angivna önskemålen.

Härefter vill jag så övergå till frågan örn vilka byggnader, som för närvarande

böra tagas i anspråk för etnografiska museet, och i samband härmed

vill jag jämväl till prövning upptaga de av de militära myndigheterna

framställda önskemålen.

I anslutning till de allmänna synpunkter i fråga örn de nu aktuella frågorna

om byggnadsarbeten för våra museer, som jag tidigare framlagt, finner

jag mig då böra uttala min anslutning till det av byggnadsstyrelsen

den 23 januari 1930 framlagda förslaget. Detta förslag, som ju avser endast

en provisorisk magasinering av samlingarna, kommer givetvis att under en

kortare tid medföra vissa svårigheter för museet och dess arbete, men under

förhandenvarande förhållanden torde det vara den mest ändamålsenliga lösningen

av föreliggande fråga.

Enligt detta förslag skulle en av kasernerna förses med värmeledning och

däri magasineras den del av samlingarna, som är i oundgängligt behov av

uppvärmda förvaringsrum, under det att en annan kasern skulle användas

för sådana samlingsföremål, som icke äro i behov därav. Sjukhuset, med

undantag av vinden, skulle iordningställas till tjänstelokaler och förses med

värmeledning, varjämte köksbyggnaden skulle ombyggas till värmecentral.

Härjämte skulle sjukstallet upplåtas till skrymmande föremål. Enligt djurgårdskommissionens

förslag, vartill jag i denna del ansluter mig, skulle för

närvarande för etnografiska museets räkning tagas i anspråk kasernerna I

och III. Kasernen II skulle däremot tillsvidare stå till de militära myndigheternas

förfogande. Då härtill kommer, att både stallbyggnaderna och

exercis- och ridhusen vid förutvarande livregementets dragoners kasern ävensom

stallflyglarna vid förutvarande positionsartilleriregementets kasern sanno
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

likt ännu under flera år kunna få disponeras av de militära myndigheterna,

torde, enligt vad chefen för försvarsdepartementet meddelat, de från dessa

myndigheter framställda önskemålen få anses behörigen beaktade.

Genom de sålunda föreslagna åtgärderna skulle etnografiska museet på

sin nya plats komma att disponera 1,200 kvadratmeter uppvärmda och

2,000 kvadratmeter icke uppvärmda förvaringslokaler samt 235 kvadratmeter

tjänstelokaler eller inalles omkring 3,500 kvadratmeter. För närvarande

disponerar museet inom kvarteret Grönlandet södra ett lokalutrymme av

1,719 kvadratmeter. Förbättringen är dock endast skenbar, då, såsom professor

Lindblom framhållit, endast en ringa del av samlingarna kan förvaras

i ouppvärmda lokaler. Härav följer, att man måste räkna med ett

fullföljande så snart som möjligt av ändringsarbetena i de nu närmast

ifrågakomna lokalerna. Vidare torde det bliva nödvändigt, att museet åtminstone

under budgetåret 1930/1931 får bibehålla de av detsamma nu disponerade

lokalerna i kvarteret Grönlandet norra och i fastigheten Västra

Trädgårdsgatan 10. Då emellertid dessa lokaler sannolikt inom en icke

alltför avlägsen framtid måste utrymmas — de förra för att giva plats för

en tilltänkt utvidgning av tandläkarinstitutet och de senare i samband med

den planerade breddningen av Hamngatan — ligger häri en ytterligare

anledning till att påskynda iordningställandet av kasernerna.

I detta sammanhang torde jag vidare få framhålla följande: För inneva

rande budgetår utgår till uppvärmning m. m. av vissa lokaler för etnografiska

avdelningen ett extra anslag av 3,810 kronor, av vilket belopp 1,750

kronor användas till bestridande av kostnaderna för uppvärmning, belysning

och städning m. m. av de av avdelningen disponerade lokalerna i kvarteret

Grönlandet norra och 2,060 kronor till i stort sett motsvarande ändamål för

lokalerna vid Västra Trädgårdsgatan. Under punkt 32 av 1930 års åttonde

huvudtitel anförde jag, att förut angivna summa av 1,750 kronor icke torde

bliva erforderlig för budgetåret 1930/1931 med anledning av att andra lokalutrymmen

skulle beredas för avdelningen. Jag utgick nämligen då från

att det skulle bliva möjligt att redan under år 1930 utrymma de av etnografiska

avdelningen disponerade lokalerna i kvarteret Grönlandet norra.

Då detta nu icke låter sig göra, bliva medel alltså erforderliga för uppvärmning

m. m. av dessa lokaler. Jag anser emellertid dessa kostnader under

budgetåret 1930/1931 skola kunna bestridas med till avdelningens förfogande

stående medel. Avdelningen kommer nämligen att disponera — förutom

över nyssnämnda extra anslag å 2,060 kronor — över dels ett ordinarie

expensanslag å 9,100 kronor och dels ett extra expensanslag å 5,000 kronor

eller sammanlagt 14,100 kronor. Härav bestridas alla löpande omkostnader

■— värme, belysning, städning och rengöring, vakt vid visning i fastigheten

Vallingatan 1 (d. v. s. kvarteret Grönlandet södra), förbrukningsmateriel,

böcker, fotografering, frakter m. m. — varjämte en vaktmästare avlönas

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

med medel från detta anslag. Med hänsyn till det — i och för sig beklagliga

— förhållandet, att etnografiska museets samlingar under budgetåret

1930/1931 icke kunna vara tillgängliga för allmänheten, torde så stora

besparingar kunna uppnås på avdelningens expensanslag, att jämväl ovanberörda

kostnader för lokalerna i kvarteret Grönlandet norra kunna bestridas

därmed.

Kostnaderna för de för budgetåret 1930/1931 ifrågasatta ändringsarbetena

hava av byggnadsstyrelsen beräknats till 85,000 kronor, vartill komma utgifterna

för samlingarnas flyttning, 15,000 kronor, eller tillhopa 100,000

kronor. Mot dessa beräkningar har jag intet att erinra.

Vad så slutligen beträffar tidpunkten för museets förflyttning vill jag

framhålla följande. Det är givetvis önskligt, att förflyttningen äger rum

så snart som möjligt, då den för uppförandet av det nya ämbetsverkshuset

i kvarteret Grönlandet södra beräknade tiden är ganska kort och rivningen

av de nu där belägna husen alltså bör taga sin början ju förr dess hellre.

Emellertid hava, såsom förut framhållits, vissa delar av kasernområdet ställts

till 23:e allmänna svenska lantbruksmötets disposition intill den 31 juli 1930

och därefter till trädgårdsutställningens disposition intill den 15 oktober

1930. Byggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande den 27 november 1929 upplyst,

att vid förfrågan under hand hos trädgårdsutställningens bestyrelse

meddelats, att en av de till utställningen upplåtna kasernerna icke skulle

behöva tagas i bruk för utställningen. De etnografiska samlingarna skulle

då redan under augusti 1930 överflyttas till denna kasernbyggnad och där

tillsvidare magasineras. Skulle emellertid oförutsedda hinder uppstå att på

här föreslaget sätt verkställa överflyttningen, har jag hos byggnadsstyrelsen

inhämtat, att andra möjligheter förefinnas till densammas verkställande.

Då jag sålunda sett mig nödsakad att gå in för ett ordnande av etnografiska

museets lokalförhållanden på sätt nu angivits, vill jag yttermera framhålla

önskvärdheten av att genom successivt beviljade anslag under de närmaste

åren museets byggnadsfråga må bliva löst och att sålunda de betydande

kulturintressen, varom här är fråga, bliva på ett tillfredsställande sätt tillgodosedda.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att ett å till ärendet hörande »relationsritningar

över kasernetablissement för kungl, livregementets

dragoner, situationsplan» med rött utmärkt område av i runt

tal 25,200 kvadratmeter av förutvarande livregementets dragoners

kasernområde jämte därå befintliga byggnader må

reserveras för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

dels och för iordningställande för nämnda avdelnings och

museulus räkning av vissa å berörda område befintliga byggnader

i huvudsaklig överensstämmelse med ett av byggnadsstyrelsen

i utlåtande den 23 januari 1930 framlagt förslag

ävensom för bestridande av kostnaderna för flyttning av

museets samlingar till de nya lokalerna m. m. för budgetåret

1930/1931 under åttonde huvudtiteln anvisa ett extra

reservationsanslag å...............kronor 100,000:

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Breitholtz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:261 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående åtgärder för beredande av nya lokaler för naturhistoriska riksmuseets etnografiska av s. 2 i texten