Sök i Ratio Lex

Angående anordnande vid Offers gård i Västernorrlands län av en fast försöksgård för jordbruket

1930-03-19 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:250, Angående anordnande vid Offers gård i Västernorrlands län av en fast försöksgård för jordbruket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

1

Nr 250.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anordnande vid

Offers gård i Västernorrlands län av en fast försöksgård för

jordbruket; given Stockholms slott den 19 mars 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 19 mars 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Johansson anför:

I nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition, punkt 10, har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet som

kunde varda riksdagen förelagd, för upprättande vid Offers gård i Boteå

socken av Västernorrlands län av en fast försöksgård för jordbruket beräkna

för budgetåret 1930/1931 ett belopp av 85,000 kronor.

Sedan utredningen i ärendet numera blivit slutförd, får jag ånyo anmäla

detsamma till behandling.

Bihang till riksdagens protokoll 19.10. 1 sami. 213 hafi• (Nr 250.)

L

s. 2 Kontrollera mot PDF

Förberedande

utredning.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

Med anledning av väckt motion (II: 290/1920) anhöll riksdagen i skrivelse

den 15 juni 1920 (nr 364), att Kungl. Majit måtte föranstalta örn en

allsidig utredning dels rörande utvidgning av den försöksverksamhet på

jordbruksområdet, vilken redan då bedrevs vid de fasta försöksstationerna,

dels ock rörande anordnande av fasta försöksgårdar för jordbruket samt

därefter för riksdagen framlägga förslag i frågan.

Sedan Kungl. Majit härefter infordrat utlåtande av lantbruksstyrelsen

samt av styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

anbefallde Kungl. Majit den 26 november 1920 styrelsen för centralanstalten

att verkställa den av riksdagen begärda undersökningen,

därvid styrelsen jämväl skulle hava att taga under övervägande en av

Västerbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott gjord framställning

örn statsbidrag till anordnande av ett fast demonstrations- och

försöksfält å myr jord vid Åsträsk i Västerbottens län.

För verkställande av det sålunda givna uppdraget tillsattes av styrelsen

för centralanstalten den 21 januari 1921 en kommitté, vilken den 20 juni

1925 avgav betänkande med utredningar och förslag (statens offentliga

utredningar 1925: 32). Kommitténs förslag utmynnade i en hemställan,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, att fasta försöksgårdar måtte

upprättas inom landet enligt en av kommittén framlagd plan. Försöksgårdarnas

antal skulle till att börja med begränsas till fem, därav fyra för

jordbruksförsök och en för husdjursförsök. Av dessa skulle en förläggas

till Skaraborgs län för försök å den styva leran, en till sandjordsområdet

i Kristianstads län, en till mellersta Norrlands fastmarksområde i Västernorrlands

län och en till örebro län för lättlerområdena inom Mälar- och

Hjälmarbygden. Försöksgården för husdjursförsök borde förläggas så

nära den centrala försöksledningen i Stockholm som möjligt. Två av jordbruksförsöksgårdarna

borde omedelbart inrättas, nämligen en för lerjordsområdet

i Skaraborgs län och en för mellersta Norrlands fastmarksjordar

i Västernorrlands län. För ändamålet borde av riksdagen begäras

dels ett engångsanslag å 100,000 kronor för de båda försöksgårdarnas iordningställande

och dels ett årsanslag av 50,000 kronor för deras drift.

Beträffande de s. k. fasta försöksstationerna ifrågasatte kommitterade,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att höja det ordinarie anslaget

till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor

från 8,000 kronor till 13,000 kronor för inrättande av fasta försöksstationer

vid ytterligare tio skolor.

Slutligen föreslog kommittén vidkommande den av Västerbottens läns

hushållningssällskaps förvaltningsutskott gjorda framställningen örn ett

fast försöksfält vid Åsträsk, att densamma ej måtte föranleda någon

Kungl. Majits vidare åtgärd.

Ur kommitténs betänkande må här i korthet anföras följande:

Efter att hava närmare redogjort för utvecklingen av försöksväsendet

på jordbruksområdet i vårt land har kommittén framhållit, att vid den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition Nr 250. 3

år 1905 tillkomna centralanstalten för berörda försöksväsende särskilt

dess avdelningar för jordbruksförsök samt för husdjursskötsel och mejerihantering

stått i nära kontakt med det praktiska jordbruket. Sålunda

förfogade jordbruksavdelningen över femton med statsbidrag underhållna

s. k. fasta försöksstationer, anordnade vid lantbruks- och lantmannaskolor.

Genom samarbete med den av hushållningssällskapen anordnade lokala

försöksverksamheten anlades och kontrollerades årligen ett betydligt antal

gödslings-, bearbetnings-, växtodlings- och ogräslörsök. Centralanstaltens

husdjursavdelning hade sina praktiska utfodringsförsök förlagda

till i olika delar av landet belägna privata iörsöksgårdar, och mejeriiörsöken

hade, utom i ett i Stockholm beläget centralmejeri, också utförts

vid mejerier i landsorten. Bade jordbruks- och husdjursavdelningarna hade

emellertid saknat egna fasta försöksgårdar. Särskilt för jordbruksavdelningen

hade denna brist varit synnerligen kännbar. Med dylika försöksgårdar

avsåges sådana gårdar, där försök kunde fullföljas under en längre

följd av år samt övervakas av fast, särskilt för ändamålet utbildad och

anställd samt å gården stationerad personal, som kunde in i alla detaljer

övervaka försöken. Gårdens drift skulle även helt vara inriktad på att,

under iakttagande av största möjliga hushållning, skapa bästa förutsättningar

för fullföljande av försöksplanerna. Den fasta försöksverksamhet,

som utiördes vid försöksstationerna å lantbruks- och lantmannaskolor,

ersatte icke dylika fasta försöksgårdar, enär man endast vid fasta försöksgårdar

kunde få erforderliga garantier för, att försöksplanen bleve

riktigt uppfattad, att försöken finge nödvändig tillsyn samt att försöksresultaten

erhölle önskvärd skärpa och tillförlitlighet. Saknaden av fasta

försöksgårdar hade därför medfört, att många för jordbruksnäringen mycket

viktiga förhållanden ännu icke kunnat upptagas till experimentell behandling

i vårt land. Helt naturligt kunde man genom att nedbringa

fordringarna pa precision och genom att på den enskilda försöksvärden

i största möjliga utsträckning överföra de med försöken förenade kostnaderna

pressa ned försökens utgiftsstat långt under kostnaderna för en försöksgårds

drift och underhåll. Frånsett frågan örn försöksresultatens

tillförlitlighet syntes detta förfaringssätt knappast staten fullt värdigt.

För upprättande av fasta försöksgårdar hade styrelsen för centralanstalten

redan år 1912 avgivit förslag till Kungl. Majit, varjämte olika

jordbrukssammanslutningar och korporationer av jordbrukstjänstemän

uttalat sig för inrättande i vårt land, liksom fallet vore i våra grannländer

och de större kulturländerna, av dylika försöksgårdar.

De försöksuppgifter, som vid de fasta försöksgårdarna komme att bliva

föremål för prövning, bleve till följd av vårt lands stora utsträckning

m. lii. ganska varierande. I första hand borde undersökas åtgärder för

torrläggningens rätta utförande, bevattningens förutsättningar och ekonomiska

genomförbarhet, jordförbättrings- och gödslingsfrågor, jordens

riktiga bearbetning under trädesåret samt vid höst- och vårbruket, användning

av mekanisk kraft och dragare, undersökning av arbetseffekten

m. m. Ävenledes borde upptagas frågorna om lämpliga växtföljder, kontrollodling

av nyare kulturväxter och varieteter, olika bärgningsmetoder,

bästa sättet för åkerjordens läggande i vall samt för flerårig gräsodling,

ogräsens bekämpande m. m. Till en början borde ett mindre omfattande

arbetsprogram utarbetas, vilket i män av tid och arbetskrafter kunde utvidgas.

Men icke allenast centralanstaltens jordbruks- och husdjursavdelningar

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

skulle liava gagn av de fasta försöksgårdarna. Även för de övriga grenarna

av jordbruksforskning, som vid statens centrala jordbruksförsöksanstalt

vore representerade, såsom den botaniska, entomologiska och även

i någon mån den bakteriologiska och den lantbrukskemiska, komme de blivande

fasta försöksgårdarna att fylla ett sedan länge känt behov, då därigenom

tillfälle bereddes för dessa avdelningar att på olika platser i landet

hava mark tillgänglig för försöks- och undersökningsändamål för de

speciella uppgifter, som de hade sig förelagda, utan att därför behöva anlita

privata jordägare, något som särskilt när det gällde långvariga och

mer arbetskrävande försök vore av stort värde.

Arealen för en försöksgård finge ej vara för snävt tilltagen. För en

sådan gärd av normal storlek erfordrades en areal av minst 50 hektar till

försök användbar odlad och oodlad jord, därvid det vore av vikt att marken

vore likartad samt så litet kuperad som möjligt. Försöksgårdarna

borde förläggas i närheten av större kommunikationsleder samt hava tillräckligt

stora utrymmen inomhus, så att skörden av de olika försöksrutorna

kunde på fullt betryggande sätt förvaras, varjämte ladugård och

stall borde, såvitt möjligt, vara modernt inredda. Redskap och maskiner

borde vara av bästa slag. I övrigt vore det önskvärt, att försöksgårdarna

kunde tjäna som mönstergårdar. Vid varje försöksgård borde finnas en

föreståndare, som hade den direkta ledningen av gärdens drift ävensom

uppgjorde efter överledningens vid centralanstalten direktiv, förslag och

detaljerade planer till de försök, som borde anställas vid gården, samt till

sage, att försöken bleve riktigt utförda och de erhållna resultaten bearbetade.

Föreståndaren borde alltefter försöksgårdens storlek och försökens

omfattning hava erforderligt antal assistenter. Lämpligt vore även,

att elever kunde antagas vid försöksgårdarna.

För att nedbringa kostnaderna för försöksgårdarnas anläggning och

drift hade kommittén utgått från, att man i första hand borde söka därtill

erhålla någon av statens domäner. Därest detta icke vore möjligt,

hade kommittén tänkt sig även den utvägen, att staten skulle genom byte

med kronoegendom söka överkomma i enskild ägo befintligt passande jordområde

eller gård.

Kommittén har vidare lämnat en översikt över Sveriges viktigaste jordbruksområden

och de olika områdenas viktigaste jordbruksproblem, därvid

kommittén till bedömande upptagit frågan vilka av landets jordbruksbygder,

som borde representeras genom försöksstationer och där försöksgårdar

borde upprättas. Kommittén tillrådde, att organisationen med

fasta försöksgårdar endast successivt utbyggdes med utgångspunkt från

ett visst, högst begränsat antal dylika gårdar. Det vore av stor vikt, att

försöksgårdarna komme att representera landets viktigaste jordmånstyper

i karakteristisk utbildning och att de förlädes till ifrågavarande jord

månstyps mest representativa utbredningsområden. För att erhålla landets

viktigaste jordmåns- och klimattyper representerade har kommittén

uppgjort förslag på 14 jordbruksområden, vilka i första hand borde representeras,

en var genom sin försöksgård. Ekonomiska och försökstekniska

skäl ansåges emellertid medföra, att icke ens detta förslag kunde

bliva realiserat under de närmaste åren. Kommittén hade därför tänkt

sig, att anslag tillsvidare skulle begäras endast för fyra gårdar för jordbruksförsök.

Skulle medel icke kunna beviljas för alla fyra gårdarna

på en gång, borde början göras med den för den styva leran och den för

mellersta Norrland avsedda gården i nu nämnd ordning. Såsom försöks
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition Nr 250.

gård för den styva leran ansåge kommittén, att bland de föreslagna gårdarna

bäst lämpade sig Lanna Borregården på Vara-slätten, och såsom

försöksgård för mellersta Norrland ville kommitttén förorda den Björkå

aktiebolag tillhöriga Offers gård i Ångermanland, vilken sistnämnda gård

enligt kommitténs förmenande borde av staten på betryggande villkor arrenderas

av bolaget.

Kommitterade hava tillika upprättat en normalplan med kostnadsförslag

för en fast försöksgård. Kostnaderna hava beräknats till för lösa

inventarier 15,300 kronor, för levande inventarier 14,200 kronor, för anläggningar

å en förut bebyggd gård, inbegripet tillbyggnader och reparationer,

25,000 kronor samt för årlig driftkostnad 34,700 kronor, varifrån avginge

beräknad inkomst 14,000 kronor.

Den rent administrativa och tekniska ledningen för dessa gårdar skulle

tilldelas styrelsen för centralanstalten. Under styrelsen borde försöksgårdarna

närmast handhavas av föreståndaren för den avdelning vid anstalten,

som hade sig anförtrodd de direkta jordbruksförsöken. Föreståndarna

för försöksgårdarna skulle intaga samma ställning som laboratorerna

vid centralanstalten. Därjämte borde, för uppehållande av kontakten

med det praktiska jordbruket, årligen vid de olika försöksgårdarna

anordnas för allmänheten avsedda möten, till vilka borde inbjudas för

försöksverksamheten intresserade organisationer och personer inom det

område, försöksgården vore avsedd att representera. Efter de för allmänheten

avsedda föredragen och demonstrationerna borde dessa jordbruksrepresentanter

sättas i tillfälle att tillsammans med försöksledningen diskutera

försöksplanen och framlägga sina speciella önskemål.

Ett samarbete borde även ordnas mellan statens olika försöksgårdar och

andra statsinstitutioner såsom Sveriges geologiska undersökning, statens

meteorologisk-hydrografiska anstalt och statens redskapsprovningsanstalter.

Dessutom borde för vissa försök samarbete äga rum med övriga

försöksinstitutioner i landet såsom Sveriges utsädesförening, svenska mosskulturföreningen,

svenska betes- och vallföreningen samt för norrländska

växtodlingsfrågor med kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå.

Såsom förut omförmälts hava kommitterade härutöver tänkt sig upprättad

en försöksgård för husdjursförsök, förlagd på ej för långt avstånd

från Stockholm.

Med skrivelse den 30 november 1925 överlämnade styrelsen för centralanstalten

till Kungl. Majit kommitténs betänkande. Styrelsen omförmälde

därvid till en början ärendets dittillsvarande handläggning samt kommitténs

förslag om upprättande av fyra försöksgårdar för jordbruksförsök. I det

följande påpekade styrelsen, bland annat, hurusom kostnaderna för de föreslagna

gårdarnas aptering till försöksgårdar icke ens tillnärmelsevis kunnat

beräknas, då kommittén saknat befogenhet att träda i preliminära underhandlingar

rörande övertagande av arrenden oell dylikt samt medel ej heller

stått till förfogande för anskaffande av ritningar och kostnadsförslag beträffande

nödiga byggnader m. m. Styrelsen framhöll såsom önskvärt, att

en fortsättning av undersökningarna bleve verkställd i ovan antydda hänseende,

samt anförde vidare:

De fortsatta undersökningarna skulle hava som mål upprättande av

detaljerade kostnadsförslag för övertagande, utbyggande och drift av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Marits proposition Nr 250.

var och en av de till försöksgårdar ifrågasatta gårdarna, och skulle därför,

förutom beräkningar rörande kostnaderna för inventarier och drift,

uppgöras såväl vederbörliga byggnadsritningar med tillhörande kostnadskalkyler

som överslag beträffande kostnaderna för övertagande av respektive

gårdar genom köp eller arrende samt beträffande avträdessummor

och dylikt. I detta sistnämnda hänseende torde styrelsen böra bemyndigas

att, där så erfordrades eller kunde anses lämpligt, ingå preliminära,

för Kungl. Majit och kronan givetvis ej bindande avtal.

Genom en utredning i huvudsak i enlighet med ovan angivna riktlinjer

kleve i främsta rummet vunnet, att för de anslagsbeviljande myndigheterna

kunde framläggas såväl med hänsyn till kostnaderna som i övrigt

preciserade förslag till försöksgårdar. Härigenom erhölles i sin tur den

fördelen, att den nya organisationen, därest densamma bleve av statsmakterna

beslutad, snabbt kunde träda i funktion.

Med anledning av vad styrelsen för centralanstalten sålunda anfört fann

Kungl. Majit den 25 juni 1926 gott uppdraga åt styrelsen att, till fullföljande

av det styrelsen i förevarande avseende förut lämnade uppdraget,

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i styrelsens

nyssberörda framställning, verkställa utredning och avgiva förslag

rörande upprättande av högst fyra jordbruksgårdar samt att för ändamålet

anlita sakkunniga personer.

Sedan Kungl. Majit därefter för att tagas i övervägande vid fullgörandet

av ifrågavarande uppdrag åt styrelsen överlämnat en av Kronobergs

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott den 28 november 1925 gjord

framställning, att en av de försöksgårdar, som i första hand kunde komma

att inrättas, måtte förläggas till en för urbergsmoränen å sydsvenska

höglandet typisk plats inom Kronobergs län, avgav styrelsen för centralanstalten

i skrivelse den 29 november 1926 den genom Kungl. Majits beslut

den 25 juni 1926 äskade utredningen. Styrelsen meddelade däri, att

utredningen verkställts av en av styrelsen utsedd kommitté, bestående

av lantbrukaren David Pettersson i Bjälbo samt professorerna H. Juhlin-Dannfelt

och Nils Hansson.

Styrelsen hemställde i anledning av utredningen, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att bevilja för upprättande av en försöksgård å

kronoegendomen Lanna nr 10 Borragård i Saleby socken av Skaraborgs

län till engångskostnader 153,500 kronor och till årlig driftkostnad 26,000

kronor ävensom för upprättande av en försöksgård å Offers gård i Boteå

socken av Västernorrlands län, tillhörig Björkå aktiebolag, därest gården

skulle av staten övertagas på arrende, till engångskostnader 56,900 kronor

och till årlig driftkostnad 24,050 kronor eller, därest gården skulle av

staten förvärvas med äganderätt, till engångskostnader 137,500 kronor och

till årlig driftkostnad 20,250 kronor.

Inledningsvis anförde styrelsen bland annat följande:

De nya kommitterade hade vid sitt utredningsarbete icke funnit skäl

att med anledning av framställningen från Kronobergs läns hushållnings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 250.

7

sällskap frångå det i föregående utredning framställda förslaget i avseende

på de områden, inom vilka försöksgårdar i första rummet borde

ifrågakomma, och bade sålunda icke företagit någon undersökning rörande

till försöksgård lämplig egendom inom Kronobergs län eller övriga

delar av det sydsvenska höglandet. Likaså hade de kommitterade ej funnit

skäl att med anledning av en till dem riktad framställning från Kalmar

läns södra hushållningssällskap örn upprättande av en försöksgård

eller filial till sådan inom sällskapets område föreslå någon ändring i den

förut uppgjorda planen för försöksgårdars successiva anordnande.

Av förekommen anledning hade kommitterade ej heller ansett sig kunna

föreslå omedelbart inrättande av försöksgårdar inom sandjordsområdet i

Kristianstads län och lättler områ det i Mälare—Hjälmare-dalen.

Kommitterade hade därför inskränkt sig till att uppgöra förslag angående

blott de två försöksgårdar, vilka i den tidigare utredningen föreslagits

att omedelbart inrättas, nämligen i Skaraborgs och i Västernorrlands

län, båda avsedda huvudsakligen för jordbruksförsök men, liksom i den

förberedande utredningen förutsatts, icke för mera omfattande försök på

husdjursskötselns område, vartill större kreatursbesättningar erfordrades.

Sedan styrelsen därefter redogjort för de undersökningar och kostnadsberäkningar,

vilka resulterat i styrelsens förslag örn upprättande av en fast

försöksgård å Lanna nr 10 Borregård, anförde styrelsen beträffande upprättande

av en försöksgård å Offers gård följande:

Kommitterade hade besiktigat den i den förberedande utredningen till

fast försöksgård för mellersta Norrland föreslagna Offers gård och med

huvuddelägaren och disponenten för Björkå aktiebolag kaptenen H. Hedberg

träffat preliminär uppgörelse örn gårdens upplåtelse.

Offers gård i Boteå socken av Västernorrlands län läge nordost örn Ångermanälven,

omkring 4 kilometer från Undroms ångbåtsbrygga, 1.5 kilometer

från Lökoms station å Sollefteå—Härnösands järnväg och 31 kilometer från

Sollefteå. Den hade på grund av den föregående utredningen angivits såsom

den av alla föreslagna gårdar lämpligaste till fast försöksgård i mellersta

Norrland. Vid besök på stället hade kommitterade också funnit de

fördelaktiga omdömena till fullo bekräftade.

Egendomen omfattade 55 hektar inägor, brukade till gården och liggande

väl fördelade kring denna, samt vid sidan örn inägorna ursprungligen 10

torp, varav dock 2 nedlagda och igenlagda till betesmark. De återstående

torpen vore arbetarlägenheter med tillsammans blott 7.5 hektar öppen jord.

De vore upplåtna åt arbetare vid gården, utan kontrakt, mot en årlig avgäld

av sammanlagt 360 kronor. Inägojordens taxeringsvärde vore 63,200

kronor.

Till gården hörde en till 5,000 kronor taxerad, mindre kvarn med tillhörande

bostads- och ekonomibyggnader samt en mindre jordlägenhet, upplåten

åt mjölnaren mot en arrendesumma av 400 kronor och skyldighet att

utan avgift mala för gården, men rätt till fri elektrisk kraft.

Vid gården funnes en lanthushållsskola och en ladugårdsskötarskola, vilka

ägaren önskade bibehålla, även om egendomen skulle upplåtas till försöksgård.

Gården vore försedd med elektrisk installation för belysning i alla byggnader

och för kraft för maskiner och hiss i logbyggnaden.

Åkerjorden utgjordes, enligt tillkallade jordsakkunnigas utlåtande, av den

i länet och en stor del av det övriga Norrland viktigaste åkerjordarten, en

Detaljutredning

särskilt

såvitt rör

Offers gård.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

mer eller mindre lerartad mjäla, och läge till större delen i svag lutning

åt söder och sydost. Den hade genom sin lutning en jämförelsevis god torrläggning

och vore delvis täckdikad. Örn någon ytterligare täckdikning kunde

vara behövlig, torde framtida erfarenhet få avgöra. Jorden syntes vara

fruktbar och i god hävd, vilket ock bestyrktes av vid besiktningen å fälten

stående grödor och av uppgifter, som lämnats örn 1924 års skörd, vilken ansåges

hava motsvarat medelgod äring.

Vid huvudgården funnes följande byggnader:

2 skolbyggnader, vilka för närvarande vore och även vid en ifrågakommande

upplåtelse till försöksgård skulle förbliva upplåtna till de ovan

nämnda skolorna.

Bostadsbyggnad för rättaren örn 5 rum och kök.

Två bostadsbyggnader om 2 rum och kök för arbetare.

Stallbyggnad av gråsten med skulle av bräder på storvirke, sammanbyggd

med sädeslada och logbyggnad av bräder på stolpvirke, hela komplexet

täckt med spån. Ladugård och stallrum vore höga, med foderbord,

krubbor, golv och rännor av cement, och lämnade rymlig plats för den nuvarande

kreatursuppsättningen: 40 vuxna nötkreatur och 25 ungdjur (dels av

rödbrokig svensk ras, dels av fjällras) samt 10 hästar.

Sädeslada och loge vore försedda med elektrisk kraftledning och hiss.

Gödselstad vid stallbyggnadens södra långsida vore icke i tillfredsställande

skick.

Magasin tillräckligt för gårdens nuvarande behov funnes.

Utöver de byggnader, som ägaren vore villig att låta den ifrågasatta försöksgården

förfoga över, behövdes dels bostadsbyggnad för föreståndaren,

med kontor och rum åt ogift assistent — tills sådan byggnad skaffats kunde

fullt tillfredsställande bostadslägenhet för föreståndaren få hyras i ett nyuppfört

trähus i en närliggande gård — dels ock försöksloge.

Styrelsen övergår därefter till en redogörelse för innehållet i ett av kapten

Hedberg för Björkå aktiebolag godkänt förslag till kontrakt örn upplåtelse

av Offers gård på arrende till centralanstalten för användning som försöksgård

ävensom för en av kommitterade med utgång från detta förslag verkställd

kostnadsberäkning, enligt vilken statens engångkostnader skulle uppgå

till 56,900 kronor samt de årliga driftkostnaderna, i den mån de icke täcktes

av inkomsterna, till 24,050 kronor.

Styrelsen anför vidare.

Sedan kommitterade avslutat utredningen rörande arrende av Offers gård

i och för upprättandet därstädes av en försöksgård, hade bolaget erbjudit

att, för underlättande av förverkligande av ägarnas önskan att få gården

till centralpunkt för jordbruksförsöksverksamheten i länet, med full äganderätt

överlämna sagda gårds inägojord utan skog, med villkor att staten till

pris, som av en värderingsnämnd fastställdes, dock högst 100,000 kronor,

inlöste gårdens samtliga levande och döda inventarier samt byggnader med

undantag av de två för skolorna använda husen, vilka jämte omgivande

tomt och trädgård skulle förbliva bolagets egendom.

Godtoges detta erbjudande, skulle engångskostnaden för försöksgårdens

upprättande kunna beräknas till 137,500 kronor och driftkostnaderna i vad

de överstege inkomsterna till 20,250 kronor.

Den erbjudna överlåtelsen av äganderätten till inägojorden av Offers gård

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

syntes såväl i ekonomiskt hänseende som genom den större trygghet och

handlingsfrihet i avseende på försöksgårdens skötsel, som därmed skulle

följa, erbjuda så avsevärda fördelar, att styrelsen ansåge sig böra förorda

detta senare förslag.

I avseende på försöksgårdarnas administration syntes det på i den förberedande

utredningen anförda skäl, att denna borde tillkomma centralanstaltens

styrelse, på vilken det därefter ankomme att ordna verksamheten

på lämpligaste sätt. Givetvis borde därvid åt föreståndaren för jordbruksavdelningen

anförtros att hava den närmaste ledningen av denna verksamhet.

Tillika syntes vara lämpligt, att tillfälle bereddes representanter för

hushållningssällskapen eller andra för jordbruket i de orter, där försöksgårdarna

voro belägna, intresserade personer, att deltaga i uppgörandet av

plan för följande års försöksverksamhet. Likaså syntes, såsom oek i den

förberedande utredningen uttalats, samarbete böra sökas mellan försöksgårdarnas

ooh andra jordbruksforskningsanstalters verksamhet.

Från styrelsens beslut rörande upprättande av fasta försöksgårdar var

ledamoten av styrelsen lantbrukaren O. Nilsson i Tånga skiljaktig samt

gjorde för sin del följande uttalande:

För närvarande borde endast två fasta försöksgårdar komma till stånd,

men, då denna begränsning i antalet av statsfinansiella skäl torde vara ofrånkomlig,

vore det av lika stor vikt att även kostnaderna för deras iordningställande

hölles inom rimliga gränser. Mot valet av Lanna Borregård i

Skaraborgs län som plats för försöksgård torde från försökssynpunkt intet

vara att erinra. Kostnaderna för egendomens iordningställande syntes emellertid

bliva så avsevärda, att egendomen borde lämnas ur räkningen. Lämpligare

torde då vara att aptera för ändamålet en större kronoegendom och

eventuellt frånskilja överflödiga arealer. Vore en dylik egendom väl bebyggd,

kunde nybyggnadskostnaderna väsentligen nedbringas och måhända

helt undvikas.

Mot Offers gård i Västernorrlands län vore icke heller något att erinra

från försökssynpunkt men kunde han icke vara med örn, att en statens försöksgård

förlädes till en arrenderad egendom.

Då den ekonomiska frågan måste tillmätas stor betydelse och anordningen

med fasta försöksgårdar vore oprövad i vårt land, syntes det vara av desto

större vikt att gå försiktigt tillväga och begränsa kostnaderna till det minsta

möjliga. Andra utvägar för frågans lösande än dem kommitterade föreslagit

syntes därför böra prövas. Främst syntes då böra undersökas, huruvida

icke systemet med fasta försöksgårdar skulle kunna förverkligas å lantbruksinstituten

vid Alnarp och Ultuna, där staten förfogade över såväl behövliga

jordområden som därtill hörande byggnader och inventarier. Det

torde vara uppenbart, att engångskostnaderna kunde på så sätt väsentligen

nedbringas. Det förhållandet att institutens egendomar vore större än vad

som ifrågasattes för fasta försöksgårdar borde icke utgöra hinder, tvärtom,

då därigenom utöver de försök, som skulle utföras å det egentliga försöksområdet,

sådana försök som krävde större arealer kunde förläggas till den

övriga delen av egendomen. Ävenledes torde beaktas betydelsen av en försöksgård

på en plats, där utbildningen av agronomer och konsulenter försigginge.

Att lämna landets utan gensägelse viktigaste jordbruksdistrikt utom

räkningen vid planerandet av fasta försöksgårdar finge val också anses

mindre välbetänkt.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

Beträffande möjligheten och lämpligheten av förläggande, på sätt ifrågasatts,

av försöksverksamhet av förevarande slag till lantbruksinstituten vid

Ultuna och Alnarp avgav styrelsen för centralanstalten den 15 juli 1927

infordrat utlåtande. Styrelsen överlämnade därvid tillika yttranden från

nämnda instituts styrelser samt från centralanstaltens nämnd med bifogat

särskilt yttrande av överassistenten P. Bolin. Samtliga styrelser ävensom

nämnden ställde sig avvisande mot tanken på inrättande av försöksgårdar

vid lantbruksinstituten, därvid särskilt framhölls, dels att en sådan anordning

åsidosatte institutens huvuduppgift att tjäna undervisningen vid till

dem förlagda läroanstalter, dels ock att jordmånen inom de delar av

institutsegendomarna, som utan olägenhet för undervisningsverksamheten

skulle kunna frånskiljas, vore så ojämn, att utrymme icke lämnades för så

omfattande försök, som avsetts skola utföras vid de ifrågasatta försöksgårdarna.

Överassisstenten Bolin uttalade att, därest en utvidgning av den

centraliserade försöksverksamheten krävdes, för sådant ändamål borde i

första hand utnyttjas de möjligheter, som redan funnes på lantbruksinstitutens

egendomar, och att först därefter funnes anledning realisera förslaget

örn inrättande av två nya försöksgårdar.

I proposition till 1928 års riksdag, nr 136, begärde Kungl. Majit anslag

till upprättande av en fast försöksgård vid Lanna Borragård. Sedan

jordbruksutskottet — under förmälan, bland annat, att utskottet tillmätte

avgörande betydelse åt de skäl, som anförts mot ovan omförmälda anordning

med fasta försöksgårdar å institutsegendomarna vid Ultuna och

Alnarp — tillstyrkt Kungl. Maj-.ts förslag, bifölls detsamma av riksdagen

(skr. nr 213).

Vid 1929 års riksdag hemställdes i två likalydande motioner (I: 45;

II: 93), att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn förslag

till 1930 års riksdag om inrättande i Västernorrlands län av en fast

försöksgård för jordbruket i mellersta Norrland.

Jordbruksutskottet anförde beträffande ifrågavarande motioner, att utskottet

i likhet med motionärerna ansåge vägande skäl tala för inrättande,

på sätt centralanstaltens styrelse ifrågasatt, av en försöksgård för mellersta

Norrland, en anordning som utskottet i övrigt funne vara en naturlig

konsekvens av den ställning i förevarande avseende, som riksdagen redan

intagit. Utskottet ansåge sig å andra sidan icke böra påkalla framställning

därutinnan till 1930 års riksdag men vore övertygat, att Kungl. Majit

skulle vid lämplig tidpunkt förelägga riksdagen förslag i ämnet. På grund

därav hemställde utskottet, att de väckta motionerna icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd. Utskottets hemställan godkändes av riksdagen.

Uti en till Kungl. Majit inkommen, den 14 oktober 1929 dagtecknad

skrivelse har Björkå aktiebolag, med förmälan att bolaget vore synnerligen

intresserat av att en försöksgård komme till stånd som ett led i strävandena

att höja mellersta Norrlands jordbruk, erbjudit sig att för underlättande av

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

denna plans förverkligande, under förutsättning att avstyckning av inrösningsjorden

kunde ske utan tilldelning av skogsmark, på staten med full

äganderätt överlåta all till Offers gård hörande inägojord jämte därå uppförda

byggnader med undantag likväl av viss angiven mark och vissa byggnader,

däribland den till gården hörande kvarnen samt de byggnader, som

disponerades av Offers lanthushålls- och ladugårdsskötarskola. I skrivelsen

har uttalats, att det område, som innefattades i överlåtelsen, utgjorde tillhopa

71.7 4 hektar jord, därav 47.5 0 hektar åker, 8.8 9 hektar gärdsbackar,

3.96 hektar tomt, 3.63 hektar betesmark och 7.76 hektar skogsmark. Såsom

villkor för överlåtelsen har ytterligare föreskrivits, att staten övertoge samtliga

levande och döda inventarier till värden, som bestämdes av tre värderingsman

enligt lagen örn skiljemän.

Styrelsen för centralanstalten har efter remiss i yttrande den 12 november

1929, under åberopande av sitt utlåtande den 29 november 1926, förklarat

sig livligt tillstyrka, att staten övertoge Offers gård enligt sistnämnda

erbjudande.

Sedan Kungl. Majit därefter anmodat byggnadsstyrelsen att avgiva utlåtande

rörande förläggande av en fast försöksgård till Offers gård, därvid

styrelsen hade att utgå från ett antagande från Kungl. Majlis sida av

bolagets erbjudande den 14 oktober 1929, samt att för gårdens användning

som försöksgård tarvades uppförande av i ärendet omförmälda försöksloge

ävensom de byggnadsarbeten i övrigt, som ansetts erforderliga, har byggnadsstyrelsen

i utlåtande den 5 december 1929 anfört:

Byggnadsstyrelsen, som, då i ärendet icke förelåge något besiktningsutlåtande

rörande de i överlåtelsen ingående byggnadernas tillstånd och beskaffenhet,

icke kunnat bilda sig någon uppfattning i detta hänseende, hade

i samråd med centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet

sekreterare professorn Th. Björkman beräknat, att kostnaderna för uppförande

av en ny försöksloge och en ny täckt gödselstad samt för övriga byggnadsarbeten,

vilka huvudsakligen komme att avse iordningställande av rättarbostaden

till föreståndarbostad, icke komme att överstiga 25,000 kronor.

Styrelsen hade därvid beträffande förstnämnda nybyggnad utgått från den

av styrelsen tidigare granskade kostnadsberäkningen för en byggnad av

liknande typ vid den fasta försökgården vid Lanna Borregård.

Lantbruksstyrelsen har i infordrat utlåtande den 27 december 1929 angående

förläggande av en fast försöksgård till Offers gård anfört i huvudsak

följande:

Då det knappast torde ankomma på lantbruksstyrelsen att verkställa utredning

angående den ifrågasatta försöksgårdens ekonomi, ansåge sig styrelsen

i frågans nuvarande läge böra inskränka sig till att uttala att, då

enligt föregången, av sakkunniga företagen undersökning på platsen Offers

gård vore lämplig till försöksgård, det av Björkå aktiebolag den 14 oktober

1929 gjorda erbjudandet att till staten utan ersättning överlämna Offers

gård jämte — med vissa undantag — densamma tillhörande byggnader

enligt lantbruksstyrelsens förmenande syntes böra antagas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

Efter det styrelsen för centralanstalten anbefallts att verkställa den vidare

utredning, som kunde vara påkallad för närmare beräknande av de

kostnader, som för staten skulle föranledas av ett övertagande av Offers

gård för användning såsom fast försöksgård, samt att därmed ävensom med

eget förnyat utlåtande inkomma till Kungl. Maj:t, har styrelsen i yttrande

den 3 mars 1930 anfört:

Under förutsättning av att statsmakterna antoge ifrågavarande erbjudande

av Björkå aktiebolag, torde Offers gård lämpligen böra övertagas

av staten från och med den 14 mars 1931. Det vore givetvis icke möjligt

att nu mera exakt beräkna de kostnader, som skulle uppstå för statsverket

vid övertagande mer än ett år senare av inventarierna vid gården, särskilt

vid den anordning med särskilda värderingsman, som den nuvarande

ägaren av gården föreslagit. För erhållande av en preliminär uppgift

örn de sannolika kostnaderna för övertagande av ifrågavarande inventarier

hade styrelsen emellertid låtit verkställa en förberedande värdering

av dem. Värderingsinstrumentet slutade på ett belopp av 49,185 kronor.

Enligt vad styrelsen under hand inhämtat, torde dock bolaget vara villigt

överlämna de sålunda värderade inventarierna för tillsammans 45,000

kronor. Detta anbud torde böra antagas av staten. Möjligen kunde uppstående

förändringar i inventariet under tiden till den 14 mars 1931 giva

anledning till jämkning i nyssnämnda belopp.

Beträffande övriga engångskostnader, som Offers gårds iordningställande

till försöksgård torde medföra för staten, finge anföras följande.

För komplettering av inventariet, särskilt med avseende på egentliga

iorsöksinventarier, såsom försökssåmaskin, försökströskverk, säckar för

tillvaratagande av skörden på olika försöksparceller m. m., ävensom kontorsinventarier

och enklare laboratorieutrustning etc. torde behöva beräknas

ett belopp av 5,000 kronor. Av byggnader behövde uppföras en

försökslada, varjämte en tidsenlig gödselstadsanläggning torde böra komma

till utförande. Kostnaderna för sagda byggnadsarbeten hade approximativt

beräknats till 15,000 kronor. I samband med gårdens övertagande

för försöksändamål torde vidare vissa av redan befintliga byggnader böra

underkastas reparation och förbättringsåtgärder. Sålunda torde för den

nuvarande rättarbostadens apterande till föreståndarbostad böra beräknas

en kostnad av omkring 5,000 kronor, och reparationsarbeten avseende arbetarbostäder

samt loge och ladugård kunde väntas uppgå till sammanlagt

5,000 kronor. Slutligen torde — liksom på sin tid för Lanna försöksgård

— ett belopp av 2,500 kronor böra stå till förfogande för inköp av

fodermedel och utsäde under första våren.

De totala engångskostnaderna torde alltså böra beräknas på följande

sätt:

Engångskostnader för Offers försöksgård.

Lösen för levande och döda inventarier ................................... kronor 45,000

Komplettering av inventarier ............................................... » 5,000

Byggnader: försökslada och gödselstad........................................ » 15,000

reparation m. m. av äldre byggnader ................ » 10,000

Foder och utsäde första våren .................................................. » 2,500

Kronor 77,500.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

13

Med avseende på de årliga driftkostnaderna av statsmedel för Offers

försöksgård hade styrelsen i sin skrivelse den 29 november 1926 beräknat

dessa till 20,250 kronor vid det alternativet, att staten skulle övertaga gården

med äganderätt. Enligt nu föreliggande anbud örn överlämnande till

staten av Offers gård skulle den produktiva arealen bliva något mindre

än vad förut beräknats, och bärav torde föranledas någon nedsättning av

de beräknade såväl bruttoinkomsterna som bruttoutgifterna. Beträffande

behovet av driftkostnadsanslag, vilket borde beräknas såsom skillnaden

mellan bruttoutgifterna och bruttoinkomsterna av jordbruksdriften, torde

detta snarast kunna förväntas bliva något stegrat genom arealbegränsningen.

Med iakttagande av det ovan sagda och i övrigt med stöd av den erfarenhet,

som redan hunnit vinnas beträffande Lanna försöksgård, hade styrelsen

uppgjort följande beräkning av de sannolika årliga utgifterna och

driftinkomsterna vid Offers gård.

Beräkning av årliga utgifter och inkomster vid Offers försöksgård.

Utgifter.

Avlöningar:

Föreståndarens lön (löneklass B 26).....................................

... 7,380

1 assistent ................................................................................

... 4,200

1 arbetande rättare .................................................................

... 1,200

1 ladugårdsskötare .................................................................

... 1,400

1 stallkarl .................................................................................

900

Elever .........................................................................................

... 3,000

Daglönare .................................................................................

... 3,500

Mjölkning .................................................................................

... 1,680

23,260

Kraftfoder .....................................................................................

... 4,000

Utsäden .........................................................................................

500

Konstgödsel oell kalk .................................................................

... 2,500

Elektrisk kraft och lyse, ledningarnas underhåll .................

... 1,500

Bränsle, byggnadsvirke, krakstör .............................................

... 1,500

Telefonavgifter .............................................................................

250

Kontorsutensilier .........................................................................

300

Maskiner och redskap, nyanskaffning .....................................

... 1,000

Byggnaders och inventariers underhåll .................................

... 2,500

Skatter och övriga onera .........................................................

... 1,200

Diverse utgifter för lantbruket och försöksverksamheten .

... 2,500

17,750

Kronor

41,010.

Inkomster.

Uiig 9,000 kg å 15 öre .............................................................

1,350

Potatis 24,000 kg. å 8 öre.........................................................

... 1,920

Mjölk 100,000 kg. å 15 öre .....................................................

... 15,000

Slaktdjur.........................................................................................

... 1,000

19,270

Bostadshyra av föreståndaren....................................................

800

» » assistenten .......................................................

150

Kronor

20,220.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

Då utgifterna vid försöksgården enligt förestående beräkning skulle

uppgå till 41,010 kronor och inkomsterna av jordbruket till 20,220 kronor,

torde alltså driftkostnadsanslaget böra beräknas till 20,790 kronor eller

avrundat 20,800 kronor.

Styrelsen bade tidigare i överensstämmelse med det ursprungliga förslaget

för Lanna och Offers försöksgårdar beräknat lönen för försöksgårdens

föreståndare efter placering i löneklass B 26. Emellertid finge anmärkas,

att föreståndaren vid Lanna försöksgård icke erhållit högre arvode än

som motsvarade löneklass B 24. Styrelsen hyste fortfarande den uppfattningen,

att det för försöksverksamheten vore av värde, örn försöksgårdarnas

föreståndare kunde erhålla den löneställning, som motsvarades av

löneklass B 26. Skulle emellertid i konsekvens med statsmakternas tidigare

beslut beträffande Lanna försöksgård jämväl vid Offers försöksgård

föreståndaren erhålla arvode endast motsvarande löneklass B 24, torde

ifrågavarande arvode på grund av gällande dyrortsgruppering böra utgå

med 6,528 kronor per år. Driftkostnadsanslaget torde då kunna minskas

till avrundat 20,000 kronor.

För tiden 14 mars—30 juni 1931 torde driftkostnadsanslaget böra beräknas

till 7,500 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde styrelsen, att Kungl. Majit

ville föreslå riksdagen att för upprättande av försöksgård för jordbruket

å Offers gård bevilja för budgetåret 1930/1931 till engångskostnader 77,500

kronor och till driftkostnader 7,500 kronor.

Statskontoret har rörande upprättande av en försöksgård å Offers gård i

infordrat utlåtande den 8 mars 1930 anfört:

Statskontoret hade i utlåtande den 10 januari 1928 beträffande Lanna

Borregård uttalat vissa betänkligheter mot anordnandet av försöksverksamhet

i form av lästa försöksgårdar innan en plan för, huru den

statliga och den med statsmedel understödda försöksverksamheten på

sagda område inom landet skulle ordnas, blivit utarbetad och underkastad

vederbörlig granskning. Sedan nyssberörda utlåtande avgivits, hade

emellertid Kungl. Majit och riksdagen beslutat anordnandet av en dylik

försöksgård å Lanna Borregård och för sådant ändamål anvisat erforderliga

medel. Kungl. Majit och riksdagen torde härigenom få anses

hava i princip anslutit sig till tanken på anordnandet av försöksverksamhet

av denna art. Med hänsyn härtill och då det nu föreliggande, av

Björkå aktiebolag gjorda erbjudandet syntes för statsverket ekonomiskt

fördelaktigt och någon tvekan örn Offers gårds lämplighet för det avsedda

ändamålet ej syntes råda, ansåge sig statskontoret kunna tillstyrka

antagande av bolagets nu gjorda erbjudande med därvid fästade villkor.

Den av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet gjorda

beräkningen av engångskostnaderna för den nya försöksgården hade icke

givit statskontoret anledning till erinran.

I fråga örn beräkningen av de årliga utgifterna och driftinkomsterna

finge statskontoret erinra, att föreståndaren vid Lanna försöksgård erhållit

arvode motsvarande begynnelselönen i lönegrad B 24 (d. v. s. löneklass

B 24). Någon anledning att tillerkänna föreståndaren för Offers

försöksgård högre avlöning syntes icke föreligga. Statskontoret ansåge

sig emellertid böra framhålla, att enligt tillämpade löneprinciper tjänsteman

å extra stat eller därmed jämförlig tjänsteman regelmässigt brukade

erhålla lön, som med en löneklass understege den avlöning, vilken

skulle tillkomma en ordinarie tjänsteman i motsvarande lönegrad. Även

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Martts proposition Nr 250.

om sålunda skäl talade för att icke bereda nu ifrågavarande föreståndare

högre lön än enligt löneklass B 23, ansåge sig statskontoret, då det torde

vara lämpligt att likformighet i detta hänseende rådde mellan Lanna och

Offers försöksgårdar, böra tillstyrka, att föreståndaren för sistnämnda

försöksgård erhölle avlöning motsvarande löneklass B 24. Utgifterna

skulle härigenom komma att minskas med 852 kronor.

Mot övriga av centralanstalten i ärendet föreslagna löneförmåner funnes

från statskontorets sida ej något att erinra.

Beträffande tjänstemännen torde böra föreskrivas, att i tillämpliga

delar skulle gälla, ifråga örn föreståndaren vad i avlöningsreglementet den

22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare i statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, med härtill hörande

tillämpnings- och tilläggsbestämmelser funnes stadgat beträffande befattningshavare

i lönegraden B 24, samt ifråga örn assistenten vad i kungörelsen

den 26 juni 1925 (nr 356) med avlöningsbestämmelser för ickeordinarie

befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,

tillhörande den civila statsförvaltningen, funnes uti 1 Avd. 2 kap. stadgat

beträffande extra ordinarie befattningshavare i 18:e lönegraden.

De övriga av anstalten beräknade utgifts- och inkomstbeloppen hade ej

heller givit statskontoret anledning till erinran.

Då det emellertid syntes vara av vikt, att försöksgårdens stat angåve

gårdens samtliga inkomster och utgifter, torde det vara nödvändigt att,

i likhet med vad som skett exempelvis ifråga örn frökontrollanstaltens filial

i Alnarp, i sagda stat jämväl upptaga en särskild post för dyrtidstillägg

åt föreståndaren och assistenten, för vilket ändamål torde böra

beräknas förslagsvis 1,600 kronor. Vid sådant förhållande torde det för

gårdens drift behövliga anslaget böra erhålla karaktären av förslagsanslag.

Statskontoret förutsatte härvid, att av de i staten angivna posterna

endast den för sistberörda ändamål avsedda upptoges under beteckningen

»förslagsanslag».

I händelse av bifall till de sålunda av statskontoret föreslagna förändringarna

torde det årliga driftkostnadsanslaget böra beräknas till cirka

21,600 kronor.

Mot centralanstaltens förslag att för tiden 14 mars—30 juni 1931 måtte

äskas ett anslag av 7,500 kronor till driftkostnader hade statskontoret icke

något att erinra.

Vidare har lantmäter istyr elsen, efter remiss, i utlåtande den 17 mars

1930 yttrat:

Offers by hade undergått laga skifte dels å utmarken och dels å inägorna.

Vissa laga skifteslotter hade därefter undergått sekundära delningsförrättningar.

Enligt vad förrättningshandlingarna gåve vid handen

ägdes flertalet av de sålunda lagligen utbrutna fastigheterna av

Björkå aktiebolag. Att döma av de arealuppgifter, som av bolaget lämnats

i dess skrivelse den 14 oktober 1929, torde den staten erbjudna gåvan

avse inägojorden till samtliga bolagets fastigheter i byn med undantag

för de områden därav, som uttryckligen undantagits. För avskiljandet

av det erbjudna området erfordrades alltså ett flertal avstyckningsförrättningar.

Enligt vad lantmäteristyrelsen under hand inhämtat avsåges med remissen

till styrelsen allenast, att styrelsen skulle yttra sig, huruvida avstyckning

av det erbjudna inägoområdet lagligen kunde ske utan hinder

därav, att med detsamma icke följde någon skogsmark. I detta avseende

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

holle styrelsen före, att här hor de anses föreligga ett sådant undantagsfall,

då stadgandena i 19 kap. 3 § jorddelningslagen icke borde av skiftesmyndigheterna

tolkas efter bokstaven, enär därigenom skulle motverkas

det mål, vartill bestämmelserna syftade, eller befrämjandet av jordbruksnäringen

i orten. Då anläggandet av en statens försöksgård på ifrågavarande

egendom uppenbarligen skulle bliva till stor nytta för ortens

jordbrukare och för driften av försöksgården icke torde erfordras någon

skogsmark, ansåge styrelsen kravet på tilldelning av skogsmark böra

kunna i förevarande fall eftergivas.

Genom sitt bifall till Kungl. Maj:ts hemställan om upprättande vid Lanna

Borregård av en fast försöksgård för jordbruket tog 1928 års riksdag ett

avgörande steg mot förverkligande av det önskemål rörande anordnande

av särskilda fasta försöksgårdar i olika delar av landet, som redan vid

1920 års riksdag kommit till uttryck. Riksdagens beslut år 1928 står i full

överensstämmelse med det förslag, som i betänkande år 1925 avgavs av

den utav styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

tillsatta kommittén. Såsom av redogörelsen för sagda betänkande

framgår förmenade kommitterade, att den första fasta försöksgården borde

förläggas till en plats, representativ för den i riket utbrett förekommande

styva lerjorden, och föreslogo kommitterade därvid Lanna Borregård. Riksdagens

godtagande av detta förslag innebar ett avvisande av den under utredningens

gång framkomna tanken på anlitande för ifrågavarande försöksverksamhet

av någon utav de under lantbruksinstituten vid Ultuna och

Alnarp lydande egendomarna.

Kommittérade hava, såsom förtjänt att i andra hand upprättas, tänkt sig

en till mellersta Norrland förlagd försöksgård. Mot kommitterades, av i

ärendet hörda myndigheter biträdda förslag att för sådant ändamål borde

såsom särskilt lämplig användas Offers gård i Västernorrlands län, har

jag intet att erinra. Åkerjorden till Offers gård synes vara typisk icke

blott för länet utan jämväl för en stor del av det övriga Norrland. Även

med hänsyn till andra förhållanden — jag tänker därvid icke minst på

det nära grannskapet till Sveriges utsädesförenings filialstation å Holm -—

torde Offers gård vara väl ägnad som försöksgård för nu ifrågavarande

del av landet.

I propositionen till 1928 års riksdag angående Lanna Borregård uttalades

önskvärdheten av att på en gång kunnat upprättas åtminstone några försöksgårdar,

representativa för jordbruksförhållanden och jordarter inom olika

delar av landet, men framhölls, att man för det dåvarande, med hänsyn till

de med en försöksgårds upprättande och drift förbundna icke obetydliga utgifterna,

syntes få begränsa sig till anläggande av allenast en sådan gård.

Genom Björkå aktiebolags frikostiga erbjudande att utan vederlag på staten

överlåta större delen av till Offers gård hörande inägor samt flertalet av

gårdens byggnader har emellertid nu yppats en möjlighet att för rimliga

kostnader nå ett stycke ytterligare framåt på den inslagna vägen. Det synes

önskvärt, att staten begagnar det tillfälle, som sålunda står till buds, där
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

17

igenom åstadkommande att jämväl den andra av de två, såsom för jordbruket

mest betydelsefulla i första rummet föreslagna fasta försöksgårdarna

blir en verklighet. Lämplig tidpunkt för ett övertagande av Offers gård

för statsverkets räkning torde vara den 14 mars 1931.

Verksamheten vid denna andra försöksgård synes böra organiseras i likhet

med vad som skett vid Lanna Borregård. Jämväl Offers gård torde

sålunda böra stå under högsta! uppsikt av centralanstalten för jordbruksförsök,

som skall hava att fastställa försöksplanerna samt i övrigt ansvara

för arbetet på] gården. Närmaste ledningen av gården torde böra handhavas

av en föreståndare, vid vars sida skall finnas nödig personal. Liksom

vid Lanna Borregård bör givetvis även vid Offers gård samarbete äga

rum med jordbrukare och intresserade i trakten.

Kostnaderna för anläggande och drift av en försöksgård vid Offers gård

anser jag kunna i huvudsak beräknas enligt styrelsens för centralanstaltens

förslag. Engångskostnaderna torde sålunda få uppskattas till 77,500 kronor,

beräknade på det sätt, styrelsen angivit. Beträffande driftkostnaderna vill

jag erinra om att, såsom redan styrelsen framhållit, föreståndaren för försöksgården

vid Lanna Borregård erhåller arvode efter placering i löneklassen

B 24. Någon anledning torde ej finnas att placera föreståndaren för den

nu ifrågasatta försöksgården i annan löneklass. Efter gällande dyrortsgruppering

skulle föreståndarens årslön sålunda bliva 6,528 kronor. Med

hänsyn härtill och enligt styrelsens i övrigt anförda beräkningar, mot vilka

jag icke finner anledning till anmärkning, skulle de årliga utgifterna för

Offers försöksgård — frånsett dyrtidstillägg åt föreståndaren och assistenten

— belöpa sig till 40,158 kronor och de årliga inkomsterna uppgå

till 20,220 kronor.

Statskontoret har förordat, att för bestridande av ovannämnda dyrtidstillägg

åt föreståndaren och assistenten i staten för försöksgården skulle

upptagas en särskild post med förslagsanslags natur å 1,600 kronor. Denna

anordning synes lämplig. Med hänsyn därtill att verksamheten å försöksgården

skulle taga sin början först den 14 mars 1931 torde för budgetåret

1930/1931 behöva beräknas allenast en del av nämnda belopp. På sätt

ifrågasatts beträffande den nu föreslagna försöksgården, torde framdeles

jämväl dyrtidstilläggen för personal vid Lanna Borregård böra utgå från

det till försöksgårdens drift anvisade anslaget.

Med hänsyn till vad ovan anförts skulle alltså för bestridande av driftkostnaderna

vid Offers gård erfordras ett årligt anslag av (40,158—20,220 +

1,600 —) 21,538 kronor eller avrundat 21,600 kronor, vilket anslag av skäl

statskontoret framhållit torde böra erhålla karaktären av förslagsanslag.

Enär emellertid Offers gård icke skulle övertagas av staten förrän från och

med den 14 mars 1931, torde för täckande av driftkostnaderna för budgetåret

1930/1931 allenast behöva äskas ett dylikt anslag av 7,500 kronor, däri

inbegripet utgifter för dyrtidstillägg.

linning till riksdagens protokoll 19,10. 1 sami. 213 hafi. (S''r Sålt.) ''J

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 250.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1930/1931 anvisa

dels för upprättande vid Offers gård i Boteå socken av Västernorrlands

län av en fast försöksgård för jordbruket till engångskostnader ett

extra reservationsanslag av........................................................... kronor 77,500,

dels ock till driftkostnader för nämnda försöksgård ett

extra förslagsanslag av .............................................................. kronor 7,500.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:

Joh.s Thygesen.

3 01119. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:273 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande vid Offers gård i Västernorrlands län av en fast försöksgård för jordbruket a1 i texten
  2. JoU 1930:66 Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående anordnande vid Offers gård i Västernorrlands län av en fast försöksgård för jordbruket. s. 1 i texten