Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

1930-03-14 · 128 sidor, varav 126 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 126 av 128 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:251, Angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

1

Nr 251.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana

egendomar; given Stockholms slott den 14 mars 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt under punkterna l:o—34:o.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 14 mars 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Johansson, anhåller att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar

och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, vilka

ärenden synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför

härom, så vitt angår det under punkt 3:o upptagna ärendet, efter gemensam

beredning med chefen för justitiedepartementet, följande:

Bihang till riksdagens protokoll 19,10. 1 sami. 2U haft. (Nr 251.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Nyvarp nr 1

i Stockholms

län.

l:o.

Förra landsfiskalsbostället 1h mantal Nyvarp nr 1 i Värmdö socken av

Stockholms län, vilket boställe från och med den 14 mars 1925 varit indraget

till statsverket, har för domänfondens räkning varit utarrenderat

mot en årlig avgäld för åren 1925—1929 av 1,550 kronor och för åren

1929—1931 av 1,400 kronor. Egendomens arrendator har emellertid på

grund av vanhävd blivit uppsagd till avflyttning den 14 mars 1930, och

domänstyrelsen har därefter gått i författning örn egendomens skötsel till

den 14 mars 1931.

Av instrument över en i juni 1925 påbörjad och i december 1929 avslutad

uppskattningsförrättning å egendomen jämte tillhörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätaren C. A. Virde år 1924 upprättad

karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är förlagd i ett skifte och är belägen i norra delen av

Värmdön med omkring 2 kilometer strand vid Saxarfjärden och med direkt

landsvägsförbindelse till Stockholm, dit avståndet är omkring fem

mil, omfattar en areal av 156.455 hektar, därav 36.568 hektar åker, tomt och

trädgård, 3.705 hektar äng, 114.308 hektar avrösningsjord och 1.874 hektar

impediment.

Under år 1929 blevo egendomens stall och ladugård genom eldsvåda helt

förstörda. Någon nybyggnad i den nedbrunna byggnadens ställe har ej

uppförts. Brandstodsersättningen, 12,000 kronor, har inlevererats till domänfonden.

Å egendomen finnas 4 lägenheter, benämnda Bagarstugan, Nynässtugan,

Lövdalsstugan och Kristiansborg. De äro bebyggda med sommarvillor,

tillhöriga, de å Bagarstugan och Nynässtugan arrendatorn av hemmanet,

de å Lövdalsstugan Carl Gustaf Fogelberg och de å Kristiansborg Olga

Ellioth. Den sistnämnda bär hos domänstyrelsen anhållit att få inköpa

den tomt av omkring 200 kvadratmeter, varå hennes byggnad är belägen.

Kronojordstyckningssakkunniga hava efter besök på platsen förklarat

sig icke kunna tillråda egendomens uppstyckning i mindre jordbrukslägenheter,

detta med hänsyn till den rikliga och goda åbyggnaden, åkerjordens

splittrade belägenhet, avrösningsjordens stora areal och möjligheten

för spekulation i villatomter.

Under år 1929 verkställd uppskattning av egendomens skog och skogsmark

har givit vid handen, att värdet därav kan beräknas till 36,599

kronor.

Uppskattningsmännen hava därefter beräknat saluvärdet å egendomen i

dess helhet till 66.000 kronor och arrendevärdet till 1,300 kronor.

I avgivet yttrande har länsstyrelsen tillstyrkt försäljning av egendomen

ostyckad utan förbehåll örn rätt för lägenhetsinnebavarna att hava sina å

lägenheterna befintliga hus kvarstående därstädes, enär ett sådant förbehåll

bomme att inverka på saluvärdet och något egnahemsintresse ej syntes

vara förbundet med lägenheternas bibehållande.

Vederbörande Överjägmästare har jämväl uttalat sig för egendomens

försäljning i en lott, därvid han emellertid, med hänsyn särskilt till att de
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

lar av egendomen antagligen bleve begärliga för anläggning av villatomter,

ansett, att egendomen i dess helhet borde kunna åsättas ett saluvärde

av 80,000 kronor.

Domänstyrelsen, som nied skrivelse den 15 februari 1930 underställt ärendet

Kungl. Maj :ts prövning, biträder förslaget örn egendomens försäljning

i en lott. Nyvarps ägor vore mycket splittrade med skogbevuxna höjder

och odlad jord mellan höjderna. Varken ur jordbruks- eller skogsbrukssynpunkt

vore egendomen av större värde, men dess vackra läge och natur

inbjöde till anläggning av sommarbostäder. Någon anledning att bibehålla

gården i kronans ägo syntes styrelsen ej förefinnas, i synnerhet som behovet

av nybyggnad å gården vore trängande och det torde fordras år av

arbete för att få egendomens jordbruk i gott stånd. Enligt styrelsens förmenande

torde egendomen böra, i likhet med vad överjägmästaren föreslagit,

åsättas ett saluvärde av 80,000 kronor, och syntes något förbehåll örn

återköpsrätt icke böra ifrågakomma

Mot föreliggande försäljningsförslag har jag intet att erinra, liksom ej

heller mot det av domänstyrelsen föreslagna saluvärdet, 80,000 kronor, och

får jag fördenskull hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att kronoegendomen V2 mantal Nyvarp nr 1 i Värmdö

socken av Stockholms län må försäljas i enlighet med

stadgandet i 15 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr

176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m.

2:o.

I proposition (nr 210, punkt 1) till 1928 års riksdag framlade Kungl.

Majit förslag till försäljning av kronoegendomen 1U mantal Skogsbo nr 1

i Tierps socken av Uppsala län. Av det vid propositionen fogade utdraget

av statsrådsprotokollet för den 16 mars 1928 framgår bland annat

följande.

Av instrument över en år 1925 å egendomen hållen arrendeuppskattningsförrättning

med tillhörande handlingar, däribland en av förste lantmätaren

F. W. Mossberg genom Fr. Enhörning år 1897 över egendomens

inägor upprättad karta jämte en år 1917 av distriktslantmätaren H. J.

Schönberg upprättad beskrivning, hade inhämtats bland annat, att egendomen,

fördelad i två varandra angränsande skiften, hemskiftet och

skogsskiftet, vore belägen 6 kilometer från Tierps järnvägsstation och

köping samt innehölle en areal av I68.029G hektar, därav 50.827 hektar åker

och tomt, 2.939 hektar ängs- och odlingsmark, 113.019 hektar avrösningsjord,

omfattande 64.02 hektar produktiv skogsmark, samt 1.24411 hektar impediment.

Torp eller lägenheter funnes icke å egendomen. Denna vore

Departements
chefen.

Skogsbo nr 1

i Uppsala län.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

taxerad för 34,900 kronor, därav 25,900 kronor för jordbruket och 9,000

kronor för skogen.

Vid saluvärdering under år 1927 hade uppskattningsmännen åsatt

egendomen ett saluvärde av i runt tal 79,000 kronor, därav 32,436 kronor

20 öre för inägorna, 500 kronor för kapitaliserad utdelning från häradsallmänning

och 46,053 kronor 25 öre för skog och skogsmark.

Domänstyrelsen, som åsatt egendomens skog ett saluvärde av 38,353 kronor

25 öre, hade föreslagit egendomens saluvärde till 71,290 kronor.

Sedan riksdagen i skrivelse den 29 maj 1928 (nr 265) meddelat sitt godkännande

av omförmälda försäljningsförslag, förordnade Kungl. Maj:t i

enlighet därmed genom brev den 29 juni 1928, att kronoegendomen skulle

antingen för en köpeskilling av 71,290 kronor och på villkor i övrigt, som

angivits i ovanberörda statsrådsprotokoll, försäljas till egendomens arrendator

P. J. Melin eller, därest denne icke begagnade sig av erbjudandet att

förvärva egendomen, utbjudas å offentlig auktion till den högstbjudande

under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor; och skulle egendomen i

såväl det ena som andra fallet av köparen tillträdas den 14 mars 1929.

Sedan i enlighet härmed egendomen hembjudits Melin men denne förklarat

sig icke vilja begagna den honom medgivna förköpsrätten, hölls

den 5 december 1928 inför länsstyrelsen auktion å egendomen, därvid enda

anbudet, lydande å 45,000 kronor, avgavs av Melin.

Vid auktionshandlingarnas överlämnande hemställde länsstyrelsen,

som avstyrkte antagande av sagda anbud, under åberopande av ett från

domänintendenten infordrat yttrande, att egendomen, innan den ånyo

utbjödes till försäljning, måtte undergå ny saluvärdering.

Domänintendenten hade avstyrkt anbudets antagande samt såsom skäl

för ny saluvärdering anfört, att enligt uppgift av Melin betydande skogsavverkning

å egendomen bedrivits för kronans räkning efter saluvärderingen.

Jämväl överjägmästaren avstyrkte anbudets antagande samt anförde i

övrigt i huvudsak följande.

Å egendomen hade, enligt vad vederbörande jägmästare meddelat, efter

egendomens saluvärdering icke skett annan avverkning, bortsett från

husbehovsavverkning åt arrendatorn, än av 1927 års ordinarie auktionspost,

vilken värderats till 1,827 kronor och vartill vid uppskattningsförrättningen

tagits hänsyn. I likhet med jägmästaren kunde därför överjägmästaren

icke finna anledning föreligga till ny värdering av skogen.

Möjligen skulle dock det skogen åsätta värdet kunna minskas med

6.000 kronor till 40,000 kronor.

Då emellertid något godtagbart anbud vid egendomens försäljning

odelad knappast torde kunna erhållas, föreslog överjägmästaren, att av

egendomen endast hemskiftet, som omfattade hela den odlade arealen,

skulle försäljas, under det att skogsskiftet skulle bibehållas i kronans

ägo och avsättas till kronopark.

Å hemskiftet funnes enligt en av jägmästaren verkställd utredning,

förutom den odlade jorden, 36.55 hektar skogsmark, vilken under förutsättning

av någorlunda god skogsvård med hänsyn till markens i all
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

mänhet mycket goda beskaffenhet kunde avkasta omkring 100 kubikmeter

örn året. Skogsmarksarealen syntes därför fullt tillräcklig för att

fylla gårdens behov av husbeliovsvirke.

Saluvärdet å försäljningslotten föreslog överjägmästaren till 56,936

kronor, därav 32,436 kronor för inägorna, 500 kronor för kapitaliserad

utdelning från häradsallmänning oell 24,000 kronor för skogen.

Med skrivelse den 15 augusti 1929 har domänstyrelsen, som föranstaltat

örn egendomens utarrendering till den 14 mars 1931, underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning, och därvid anfört följande.

Det av överjägmästaren framlagda förslaget, enligt vilket försäljningslotten

skulle omfatta en areal av 95.6096 hektar, utgörande 50.8270 hektar

åker, O.uso hektar äng, 40.5990 hektar avrösningsjord, därav 34.55 hektar

produktiv skogsmark, och 1.2446 hektar impediment, funne styrelsen under

förhandenvarande omständigheter mest lämpligt. I fråga örn saluvärdet

å försäljningslotten, vilken borde utbjudas å auktion till den högstbjudande,

hade styrelsen ej annan erinran mot överjägmästarens förslag, än

att värdet borde avrundas till 56,950 kronor.

Vidare har domänstyrelsen med skrivelse den 30 november 1929 överlämnat,

jämte yttranden av vederbörande skogsstatstjänstemän, en av

Melin gjord framställning, att i ärendet måtte införskaffas yttrande av

vederbörande hushållningssällskaps egnahemsnämnd.

Då det av Melin avgivna köpeanbudet å egendomen i dess helhet torde

väsentligt understiga egendomens värde, synes detsamma icke böra av

Kungl. Majit antagas.

Mot det nu framlagda förslaget till egendomens disposition och det

försäljningslotten åsätta saluvärdet finner jag intet att erinra. Då försäljningslottens

arrendevärde, vilket vid arrendevärderingen år 1925, inberäknat

en årlig utsyning av 65 kubikfamnar virke, uppskattats till

1,210 kronor, för närvarande icke torde understiga 1,000 kronor, synes

förslaget, vilket utarbetats före ikraftträdandet av nu gällande grunder

för försäljning av kronoegendomar, böra underställas riksdagens prövning.

Till frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1931 av det skogsskifte,

som skulle kvarbliva i kronans ägo, torde jag få återkomma, sedan riksdagens

beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, att

med ändring av sitt i skrivelse den 29 maj 1928 (nr 265) meddelade beslut

medgiva,

att, sedan kronoegendomen */« mantal Skogsbo nr 1

i Tierps socken av Uppsala län blivit uppdelad i två

lotter, hemskiftet med en areal av 95.6096 hektar och

skogsskiftet, hemskiftet må försäljas samt att försäljningen

må ske å offentlig auktion till den högstbjudande

under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade

villkor med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1931.

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

3:o.

nrLiTsödner- Jämlikt brev den 27 ma3 1919 beslöt Kungl. Majit med riksdagen,

manlands län från kronoegendomen */* mantal Långviken nr 1 i Östra Vingåkers

socken av Södermanlands län lägenheten Högnäs, omfattande det å en av

förste lantmätaren Axel W. Lodén år 1897 över egendomen upprättad

karta med ägofigurerna nr 192—203 betecknade område med en areal av

1.623 hektar, skulle försäljas enligt då gällande grunder för upplåtande av

egnaliemslägenheter från kronoegendomar.

Genom köpekontrakt den 18 juni 1920 försåldes av länsstyrelsen lägenheten

till skomakaren Aug. Eriksson mot en köpeskilling av 750 kronor.

I skrivelse den 1 juni 1926 till domänstyrelsen har länsstyrelsen — i anledning

av hemställan av Eriksson örn utbekommande av köpebrev å

lägenheten Högnäs och sedan det befunnits, att större delen av lägenheten

vore belägen på Oppunda häradsallmänning och att lägenheten icke

redovisades i jordeboken — för vinnande av uppgörelse med Eriksson gjort

framställning örn visst ägoutbyte mellan kronoegendomen Långviken och

Oppunda häradsallmänning, i samband varmed uppkommit fråga dels örn

överlåtelse å allmänningen av lägenheten Strångängshage nr 1 av krono

natur men under disposition av innehavaren av Claestorps fideikommiss,

dels ock örn överlåtelse å fideikommissets innehavare av vissa ägoribbor

från allmänningen.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Oppunda häradsallmänning är belägen inom Östra Vingåkers och

Stora Malms socknar samt redovisas i jordeboken för respektive socknar

bland kronoegendomar under allmän disposition såsom Oppunda häradsallmänning

nr 1. Jordeboken för östra Vingåkers socken upptager

bland kronoegendomar under enskild disposition, jordlägenheter, Strångängshage

nr 1, en hage. Sistnämnda lägenhet har genom länsstyrelsens

utslag den 31 oktober 1855 förklarats fortfarande böra emot särskild

ränta bibehållas under det fideikommisset tillhöriga frälsehemmanet 1/s

mantal Spångäng nr 1 i Östra Vingåkers socken, till vilket hemman lägenheten,

som är upptagen å häradsallmänningen, av ålder hört. Därefter

har lägenheten den 2 oktober 1858 undergått skattläggning. Lägenheten

har icke varit föremål för skatteköp. Skatteköpeskillingen för densamma

har fastställts till 3 kronor 5 öre.

Ägarna av allmänningen och innehavaren av fideikommisset ingingo

år 1921 förening örn ägoutbyte sålunda, att en äng till det under fideikommisset

lydande hemmanet V* mantal Strångäng nr 1, kallat Strångvik,

vilken äng vore belägen inom allmänningens rågångar, skulle tillfalla

allmänningen mot vederlag för fideikommisset av viss mark av

allmänningen, belägen mellan ägorna till Strångäng nr 1 och en till

Strångsjö järnvägsstation ledande allmän bygdeväg. Sedan befunnits,

att omförmälda äng i själva verket vore en självständig fastighet, lägenheten

Strångängshage nr 1, av krononatur under fideikommissets

disposition, kunde det avtalade ägoutbytet ej fullföljas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Efter det köparen av lägenheten Högnäs år 1926 hos länsstyrelsen

gjort sin förenämnda framställning om utbekommande av köpebrev

å lägenheten samt, för möjliggörande härav, fråga uppstått

örn ägoutbyte mellan allmänningen och kronoegendomen 1jt mantal Långviken

nr 1, varigenom den del av lägenheten Högnäs, som läge å allmänningen,

skulle komma att tillfalla hemmanet Långviken, uppställde allmänningsstyrelsen

såsom villkor för biträdande av dylikt ägoutbyte, att

allmänningen erhölle dispositionsrätten till lägenheten Strångängshage

nr 1.

I skrivelse den 16 april 1926 har överlantmätaren Gustaf Indebetou

framställt förslag till slutligt ordnande av dessa frågor och därvid överlämnat

yttranden av domänintendenten i länet, allmänningsstyrelsen och

innehavaren av Claestorps fideikommiss, greve Claes Lewenhaupt.

Indebetou har i sitt förslag anfört följande. För häradsallmänningen

vore det av vikt att förvärva dispositionsrätten till lägenheten Strångängshage

nr 1. Fideikommissinnehavaren hade en gång för sin del förklarat

sig avstå från dispositionsrätten till Strångängshage mot vederlag

av de ägoribhor, som vore belägna mellan hemmanet 1/s mantal Spångäng

nr 1 och bygdevägen till Strångsjö järnvägsstation och vilka å en

av distriktslantmätare Alf Hedman år 1921 upprättad karta över ägoutbyte

mellan ägor, tillhörande häradsallmänningen å ena samt hemmanet

Spångäng nr 1 å andra sidan, betecknats med figurerna 15—21

samt omfattade en areal av tillhopa 0.463 hektar tomt och hackar av stenig

natur.

Lägenheten Strångängshage nr 1 innehölle i åker O.774 hektar samt 1

tomt, backar och renar O.473 hektar eller tillhopa en areal av I.247 hektar.

Då det syntes vara av betydelse för kronan att förvärva all mark till

Högnäs för att kunna fullfölja den avslutade försäljningen av samma

lägenhet till Eriksson i enlighet med köpekontraktet, föresloges följande

uppgörelse:

1) Kungl. Majit medgiver, att lägenheten Strångängshage nr 1 må

överlåtas till allmänningen, att av dess intressenter innehavas och brukas

såsom örn allmänningens övriga mark är stadgat;

2) Kungl. Majit medgiver, att av allmänningens nuvarande område

inom Stora Malms socken, i jordeboken betecknad såsom Oppunda häradsallmänning

nr 1, må till Claestorps fideikommiss såsom ersättning

för avståendet av besittningsrätten till lägenheten Strångängshage nr 1

överlåtas med full äganderätt de förut omnämnda ägoribborna intill

hemmanet Spångäng nr 1, vilka å nämnda karta äro utmärkta med figurerna

nr 15—21, oell att samma ägofigurer må genom avsöndring frånskiljas

allmänningen;

3) Oppunda härads allmänningsstyrelse förhinder sig att ingå på sådant

ägoutbyte mellan allmänningen och kronohemmanet A mantal

Långviken nr 1, att hela det ägoområde, som genom köpekontraktet den

18 juni 1920 försålts till Eriksson, tillfaller samma kronohemman.

Härefter kunde hela området vid lägenheten Högnäs avsöndras från

1 /2 mantal Långviken nr 1 och köpet med Eriksson slutgiltigt fullföljas.

Det sålunda framställda förslaget syntes Indebetou komma att för statsverket

medföra minsta möjliga kostnad.

För erhållande av säker uppfattning örn de värden, som skulle gå i

byte på siitt förslaget åsyftade, ansåge Indebetou uppskattning och vär
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

döring böra föregå ej mindre beträffande värdet av nyttjanderätten till

Strångängshage nr 1 än även av de ägoribbor, som skulle överlåtas till

fideikommisset samt å möjligen befintlig ståndskog, som komme att utbytas

eller överlåtas.

Domänintendenten i länet, styrelsen för nämnda allmänning och greve

Löwenhaupt hava förklarat sig biträda Indebetous förslag.

Länsstyrelsen Ilar i utlåtande den 1 juni 1926 funnit samma förslag

välbetänkt samt hemställt om vidtagande av åtgärder för ordnande av

försäljningsfrågan på föreslaget sätt.

Kammarkollegium, som avgivit utlåtande i ärendet den 19 januari

1927, har anfört bland annat följande.

För sin medverkan till undanröjande av det hinder, som befunnits föreligga

för fullföljande av försäljningsavtalet ifråga örn lägenheten Högnäs,

hade allmänningsstyrelsen uppställt såsom villkor, att allmänningens

delägare finge tillfälle att med innehavaren av fideikommisset ordna

en, för övrigt sakfrågan i förevarande ärende i och för sig ovidkommande

angelägenhet, nämligen ett byte av viss mark från allmänningen

mot lägenheten Strångängshage nr 1. Med hänsyn till det intresse, kronan

obestridligen ägde av att få frågan örn försäljningen av lägenheten

Högnäs med minsta möjliga kostnad reglerad, ville det synas, som örn

Indebetous uppgörelseförslag vore från kronans sida godtagbart. Det

kunde för övrigt sägas, att den uppoffring, kronan iklädde sig genom

ett eventuellt medgivande, att lägenheten Srångängshage finge läggas

till allmänningen och sammanföras under gemensam hushållning med

denna, vore särdeles obetydlig. Den perpetuella besittningsrätt till lägenheten,

som vore av kronan upplåten till enskild, torde nämligen praktiskt

sett motsvara lägenhetens hela värde. Från skatteköpeskillingen

kunde ju helt bortses.

Kollegium ansåge sig följaktligen kunna tillstyrka en uppgörelse enligt

de huvudsakliga grunder Indebetou föreslagit.

I fråga örn detta förslag föranlätes kollegium allenast erinra, att den

däri innefattade uppgörelsen torde förutsätta riksdagens medgivande,

såvitt den avsåge dels lägenheten Strångängshages införlivande med allmänningen

dels den tilltänkta överlåtelsen till fideikommisset av viss till

allmänningen hörande mark örn 0.463 hektar. Av såväl Indebetou som

domänintendenten hade anmärkts, att en uppskattning och värdering

syntes böra föregå ej mindre beträffande värdet av besittningsrätten till

Strångängshage än även av de sistberörda markområdena. De uppgifter,

handlingarna i ärendet innehölle rörande arealen och beskaffenheten

i övrigt av de ifrågavarande bytesobjekten, torde emellertid utan vidare

giva vid handen, att den berörda besittningsrättens värde i allt fall

icke understege värdet å de nämnda, allmänningen tillhörande markområdena.

Förmodligen komme tvärtom fideikommissinnehavaren att vid

bytet betinga sig någon kontant mellanavgift. En värdering av bytesobjekten

torde sålunda visserligen bliva erforderlig för ett slutligt bestämmande

av villkoren i uppgörelsen mellan fideikommisset och allmänningen,

men kollegium ifrågasatte, huruvida det kunde vara nödigt

att hava denna värdering tillgänglig redan för den prövning, som nu

i första hand skulle ankomma å riksdagen.

Sedermera har domänstyrelsen låtit vederbörande arrendeuppskattningsmän

värdera nyttjanderätten till Strångängshage nr 1 samt de om
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

råden, som avsetts att överlåtas till Claestorps fideikommiss, ävensom

den del av lägenheten Högnäs, som befunnits ligga å allmänningen. Enligt

instrument över den i anledning härav den 19 juli 1927 hållna förrättningen

har värdet av nyttjanderätten till Strångängshage, med en

areal av I.2470 hektar, uppskattats till 394 kronor 10 öre, därav 20 kronor

för växande skog, de områden, innehållande 0.4G30 hektar, som allmänningen

skulle avstå till fideikommisset, till 390 kronor 40 öre, därav 20

kronor för växande skog, samt den del av lägenheten Högnäs, som ligger

på allmänningen, till 400 kronor.

I skrivelse den 9 september 1927 underställde domänstyrelsen ärendet

Kungl. Marits prövning och anförde därvid följande.

Felaktigheten beträffande ägorna till lägenheten Högnäs hade enligt

vad överlantmätaren i handlingarna framhållit kunnat undvikas, därest

— såsom föreskreves i reglementariska bestämmelserna för förvaltningen

av kronans jordbruksdomäner den 16 december 1892 med ändring den

25 september 1896 — kartan över egendomen Långviken blivit före uppskattningsförrättningen

behörigen undersökt, vilket emellertid ej kommit

att ske. Såsom frågan läge, finge styrelsen biträda förslaget till

dennas ordnande. I första hand borde utverkas riksdagens medverkan

till införlivande med allmänningen av lägenheten Strångängshage och

till överlåtelse till fideikommisset av därtill ifrågasatta områden av allmänningen.

Därefter torde den slutliga uppgörelsen mellan fideikommisset

och allmänningen komma att ordnas, varjämte domänstyrelsen

hade att gå i författning örn uppgörande av förslag till det av Indebetou

ifrågasatta ägoutbytet mellan allmänningen och kronoegendomen Långviken.

Styrelsen hemställde därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

lämna sådant medgivande, som av kammarkollegium i ärendet föreslagits.

Härefter infordrades utlåtanden i ärendet från domhavanden i Oppunda

och Villåttinge härads domsaga, justitiekanslersämbetet ävensom

domänstyrelsen, vilken därvid anbefalldes att dels vidtaga åtgärder för

upprättande, efter förhandling med allmänningsstyrelsen, av förslag till

avtal mellan kronan och allmänningen rörande överlåtande till kronan

av den allmänningen tillhörande delen av lägenheten Högnäs, dels bereda

vederbörande väghållningsdistrikt tillfälle att avgiva yttrande i ärendet,

såvitt detsamma anginge ifrågasatt ägoutbyte mellan allmänningen

och Claestorps fideikommiss, dels ock, vidkommande lägenheten Strångängshage

nr 1, vilken syntes hava blivit värderad endast med hänsyn

till den fideikommisset tillhörande ständiga besittningsrätten till densamma,

låta verkställa ny värdering, omfattande såväl nämnda besittningsrätt

som kronans äganderätt till lägenheten.

Domhavanden tillstyrkte i utlåtande den 28 mars 1928 bifall till det

av domänstyrelsen framlagda förslaget.

Justitiekanslersämbetet fann enligt utlåtande den 6 juli 1928 intet att

erinra mot det föreslagna bytet, varigenom innehavaren av Claestorps

fideikommiss skulle avstå besittningsrätten till lägenheten Strångiings
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

hage nr 1 och i dess ställe med fideikommisset skulle införlivas i ärendet

omförmälda områden, nu tillhörande allmänningen.

Domänstyrelsen överlämnade med utlåtande den 3 maj 1929 anbefalld

utredning. Av denna inhämtas följande.

Oppunda härads vägstyrelse har i skrivelse den 18 oktober 1928 meddelat,

att från vägdistriktets sida intet funnes att erinra mot ifrågasatt

ägouthyte mellan allmänningen och fideikommisset.

Vederbörande uppskattning smän, som verkställt ny förrättning den 31

oktober 1928, hava uttalat: Ansåges nu markläget och beskaffenheten i

fråga örn lägenheterna Högnäs och Strångängshage nr 1 likvärdiga,

skulle — därest genomsnittsvärdet för marken vid Högnäs, på sätt tidigare

skett, sattes till omkring 4.6 öre per kvadratmeter eller för hela lägenheten,

16,230 kvadratmeter, till 750 kronor, varav å allmänningsmarken

belöpte 400 kronor — marken till lägenheten Strångängshage nr 1

örn 1.2470 hektar efter samma pris vara värd 573 kronor 62 öre eller, med

tillägg av 20 kronor för växande skog, 593 kronor 62 öre. Uppskattningsmännen

föreslogo, att delägarna i allmänningen skulle till kronan betala

den sålunda uppskattade skillnaden i värde mellan Strångängshage nr 1

och delen av Högnäs, 193 kronor 62 öre, såsom ersättning för överlåtelse

av den förra lägenheten med full äganderätt i stället för besittningsrätt.

Det vore emellertid svårt att i penningar angiva skillnaden i. värde mellan

mark, försåld med äganderätt, och mark, upplåten med besittningsrätt.

Sedan överlantmätaren Ernst Petrelius den 13 december 1928 upprättat

karta med beskrivning över lägenheten Högnäs — upptagande två alternativ,

1) enligt karta över en år 1924 laga kraftvunnen rågångsförrättning

å 1jn mantal Långviken nr 1 samt i avseende å gränserna för lägenheten

mot allmänningen jämkad för bekvämare avhägnad, angivande

lägenhetens areal till I.9100 hektar, därav I.S600 hektar inom allmänningen,

samt 2) enligt omförmälda, av Lodén år 1897 upprättade karta med gräns

mellan Långviken och allmänningen insatt efter 1924 års rågångskarta,

angivande lägenhetens areal till 1.6230 hektar, därav I.0600 hektar inom allmänningen

— upprättades förslag till bytesavtal. Enligt förslaget skulle

allmänningens intressenter överlåta till kronan 1.3600 hektar av lägenheten

Högnäs i enlighet med nyssnämnda alternativ 1) och till innehavaren

av fideikommisset omförmälda ägoribbor örn tillhopa 0.4630 hektar

mot det att allmänningen å sin sida erhölle å sig överlåtna från fideikommisset

dispositionsrätten över och från kronan äganderätten till lägenheten

Strångängshage nr 1.

Allmänning sstyrelsen förklarade sig icke kunna godtaga detta förslag,

vilket vore för allmänningen mindre fördelaktigt än tidigare framställt

förslag.

Domänstyrelsen framhöll, att lägenheten Högnäs till Eriksson försålts

med en areal av 1.6230 hektar eller sålunda enligt förenämnda alternativ 2),

varför detta borde följas. Då såväl innehavaren av fideikommisset som allmänningsstyrelsen

tidigare förklarat sig kunna godkänna det av Indebetou

upprättade förslaget till de föreliggande frågornas ordnande samt

det för kronan vore av största intresse att förnöja köparen av lägenheten

Högnäs, torde kronan böra såsom en lämplig förlikning antaga

sistnämnda förslag. Den enda ändring, som domänintendenten tillrådde,

vore, att man för tids vinnande godkände den värdering av mark, som

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

skett, varvid kronan faktiskt skulle bekomma för äganderättens till

Strångängshage nr 1 mervärde 200 kronor men betala allmänningsstyrelsen

200 kronor för den till Högnäs disponerade marken från allmänningen.

Sådan betalning i penningar syntes för alla parter vara att föredraga

framför ett ytterligare formligt ägoutbyte.

I skrivelse den 18 april 1929 meddelade slutligen allmänningsstyrelsen,

att styrelsen för att få ett slut på denna fråga beslutat godkänna ett av

domänstyrelsen i skrivelse den 28 februari 1929 framlagt förslag till uppgörelse,

enligt vilket allmänningen skulle med full äganderätt till kronan

avstå sina delar i lägenheten Högnäs eller I.0600 hektar och till

Claestorps fideikommiss ägoribborna med figurnummer 15—21, örn 0.4630

hektar, samt med full äganderätt erhålla av fideikommisset och kronan

gemensamt lägenheten Strångängshage nr 1 örn I.2470 hektar samt dessutom

av kronan en mellanavgift av 200 kronor.

Länsstyrelsen har, sedan allmänningsstyrelsen godkänt förslaget till

uppgörelse, förklarat sig intet hava att erinra i ärendet.

Domänstyrelsen har i utlåtandet den 3 maj 1929 för sin del förordat godkännande

av detta förslag, enligt vilket kronan tillgodoräknats 200 kronor

för den till sagda belopp uppskattade kronans äganderätt till lägenheten

Strångängshage nr 1 samt förordat, att nämnda mellanavgift bestredes

av de till inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark

avsedda medel.

Genom godtagande av det sålunda slutligen framlagda förslaget skulle Departementskronan

bliva i tillfälle att, utan avstående av ytterligare mark, fullgöra ehefe”- sina åtaganden gent emot köparen av lägenheten Högnäs, Aug. Eriksson.

På grund härav och då förslagets genomförande jämväl i övrigt

synes lämpligt och ägnat att tillfredsställa alla parter, får jag hemställa,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ett avtal må genomföras enligt följande grunder:

Intressenterna i Oppunda häradsallmänning avstå

med full äganderätt dels till kronan de till allmänningen

hörande delar av lägenheten Högnäs,

vilka enligt en av förste lantmätaren A. W. Lodén

år 1897 upprättad karta innehålla l.oeoo hektar, och

dels till innehavaren av Claestorps fideikommiss vissa

till allmänningen hörande ägoribbor intill hemmanet

1/a mantal Strångäng nr 1, å en av distriktslantmätaren

A. Hedman år 1921 upprättad karta utmärkta

med ägofigurerna nr 15—21 och innehållande tillhopa

0.4630 hektar. Allmänningen erhåller av kronan och

nämnda fideikommiss gemensamt med full äganderätt

kronolägenheten Strångängshage nr 1 örn I.2470 hektar

samt av kronan ett belopp av 200 kronor. De med

fången förenade lagfartskostnaderna skola bestridas

av kronan:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition Nr 251.

Rävsnäs

kungsgård nr

1 med underlydande

i

Södermanlands

län.

samt att nyssnämnda belopp 200 kronor må bestridas

av de till inköp av skogbärande eller till skogsbol

tjänlig mark avsedda medel.

4:o.

Kronoegendomen 5x/2 mantal Rävsnäs kungsgård nr 1 jämte Rävsnäs nr 2,

en kvarn, i Toresunds socken av Södermanlands län är utarrenderad till

den 14 mars 1931 mot ett årligt arrende av 2,890 kronor.

Egendomen har under år 1927 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga

samt år 1928 varit föremål för uppskattningsförrättning. Av de sakkunnigas

utlåtande, instrument över uppskattningsförrättningen ävensom

övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en från den av förste

lantmätaren Herb.Rob. Linder år 1906 kompletterade kartan av distriktslantmätaren

Oscar Ernfeldt år 1927 kopierad och kompletterad karta över

egendomens inägor, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen vid Mälaren 0.8 mil från Mariefred och 0.8

mil från Stallarholmens brygga och lastageplats med 3 timmars ångbåtsfärd

från sistnämnda brygga och Mariefred till Stockholm, har en areal av 344.3 3 i

hektar, varav 2.885 hektar tomter, 82.i o i hektar åker, 9.043 hektar äng,

245.9 9 5 hektar hag- och skogsmark samt 4.3 0 8 hektar impediment.

Åkerjorden utgöres mestadels av lerjord samt närmare sjön Mälaren av

lermylla av god beskaffenhet. Ägorna ligga spridda, en del på långt håll

från huvudgården och från varandra.

Husen vid huvudgården befinna sig i synnerligen gott stånd.

Å egendomen finnes en lägenhet, benämnd Bodal, bebyggd med enskild

person, Gustaf Herman Carlsson, tillhörig åbyggnad.

Kronojordstyckningssakkunniga hava framhållit, att ett för sig liggande

utskifte örn cirka 12.5 hektar åker, motsvarande å kartan ägofigurerna

103—124, skulle på grund av sin belägenhet kunna frånskiljas. Utskiftet

bestode emellertid av synnerligen styv lerjord. Då emellertid byggnaderna

vid huvudgården vore goda och fullt tillräckliga för hela arealen, hade någon

styckning ansetts icke böra ifrågakomma, utan förordades, att hela egendomen

upplätes på nytt arrende.

Uppskattningsmännen hava meddelat, att ägaren till åbyggnaden vid lägenheten

Bodal anmält, att han önskade förvärva lämpligt jordområde till densamma,

och hava uppskattningsmännen föreslagit, att ett område örn 4.4 5 4

hektar, varav 3.007 hektar tomt och åker, O.22 hektar äng, I.222 hektar

avrösningsjord och O.005 hektar impediment och vilket område å kartan

utmärkts med streckad linje och litt. B, måtte hembjudas förutnämnde Carlsson.

Lägenheten Bodal hade åsatts ett saluvärde av 3,000 kronor, varav

1,291 kronor för växande skog, samt ett arrendevärde av 80 kronor. Väg

borde förbehållas kronan för transport av skogsprodukter från ägofiguren

nr 239. Vidare hava uppskattningsmännen föreslagit, att den å egendomen

befintliga kvarnen med område, kallad Mjölnartorpet, måtte försäljas, då

mäldlaget nu till följd av förefintligheten av elektrisk kvarn vid Stallarholmen

samt allt liera gröpkvarnar å egendomarna betydligt minskats. Tillsynen

å kvarnmaskineriet krävde en man, som hade eget intresse att bevaka

och ägde teknisk insikt och praktik. Kvarnen borde försäljas med lämpligt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

område, å kartan betecknat med litt. A. Området, som innehölle en areal

av 5.9 9 8 hektar, varav 4.2 0 6 hektar tomt och åker, 0.8 7 hektar äng, 0.81

hektar avrösningsjord och O.112 hektar impediment och å kartan utmärkts

med streckad linje, borde hembjudas nuvarande arrendatorn av kvarnen,

Carl Frölund, som sedan år 1920 arrenderat densamma. Mjölnartorpet hade

åsatts ett saluvärde av 15,300 kronor, varav kvarnens industrivärde 10,000

kronor och för växande skog 2,144 kronor, samt ett arrendevärde av 750

kronor.

Egendomen i övrigt borde enligt uppskattningsmännen bibehållas i kronans

ägo och ånyo utarrenderas.

Vederbörande distriktslantmätare har förklarat, att ur jorddelningslagens

synpunkt hinder icke torde möta för avskiljande av ifrågavarande områden.

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra mot uppskattningsmännens

förslag liksom ej heller överjägmästaren, vilken dock framhållit, att blivande

köpare av området till Bodal borde åläggas att omedelbart efter tillträdet

uppsätta fredande stängsel i rågången mot skogen.

Med utlåtande den 11 januari 1929 har domänstyrelsen underställt detta

ärende Kungl. Maj:ts prövning. Jämväl styrelsen förordade försäljning av de

båda lägenheterna Bodal och Mjölnartorpet med därtill föreslagna områden,

dock under villkor att köpare av någondera lägenheten skulle åläggas att

för sitt område uppsätta hägnad i rågången mot den i kronans ägo kvarvarande

skogsmarken. Mot uppskattningsmännens förslag i övrigt hade

styrelsen intet att erinra.

Till följd av särskilda remisser hava därefter utlåtanden avgivits den 27

april 1929 av vattenfallsstyrelsen, såvitt anginge förslaget örn försäljning

av Mjölnartorpet, samt den 24 januari 1930 av domänstyrelsen ånyo, därvid

domänstyrelsen jämväl överlämnat ett av uppskattningsmännen den 12

november 1929 verkställt tillägg till 1928 års uppskattningsinstrument ävensom

yttrande av vederbörande överlantmätare.

Vattenfallsstyrelsen har för sin del intet haft att erinra mot försäljningen

av det till lägenheten Mjölnartorpet hörande vattenfallet och har uppskattat

värdet av vattenkraften till omkring 1,000 kronor.

Uppskattningsmännen hava framhållit, att det framlagda försäljningsförslaget

helt vore dikterat av önskan att förenkla kronoegendomens skötsel

och göra arrendet av densamma mindre beroende av risker, som medföljde

ett arrende, däri industri inginge. Särskilda villkor örn användningen av

saluområdena eller förbehåll örn återköpsrätt borde icke föreskrivas, så mycket

mindre som dylikt villkor eller förbehåll måste befaras borttaga den sporre

till förkovran, som just skulle ligga i det egna hemmet. Skulle emellertid

förbehåll göras, borde saluvärdet å lägenheten Bodal nedsättas till 2,500

kronor och å lägenheten Mjölnartorpet till 12,500 kronor.

Överlantmätaren har ansett lämpligast, att de båda fastigheterna 51/2

mantal Rävsnäs nr 1 och Eävsnäs nr 2, en kvarn, mellan vilka några gränser

icke kunnat å tillgängliga kartor utrönas, före avstyckningen sammanlades

enligt lagen om sammanläggning av fastigheter å landet. I annat fall

komme kronan att även efter avstyckningen stå såsom ägare av Rävsnäs

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Departements

chefen.

nr 2, en kvarn, ehuru denna komme att i sin helhet eller till största delen

ingå i de till försäljning ifrågasatta områdena, vilket syntes oegentligt.

Något laga hinder för avstyckning av lägenheten Bodal såsom bostadslägenhet

torde icke föreligga. Lägenheten Mjölnartorpet innehölle förutom tomter

och skogsmark, 3.548 hektar åker och 0.87 hektar äng. Enär å denna areal

med ganska stor säkerhet kunde födas tre kor, måste lägenheten enligt överlantmätarens

uppfattning betraktas såsom jordbrukslägenhet, och borde därför,

på grund av stadgandena i 19 kap. 3 § tredje och fjärde styckena av

jorddelningslagen, skogsmark tilldelas lägenheten. Sedan domänintendenten

i skrivelse till överlantmätaren upplyst, att skogen intill lägenheten huvudsakligen

utgjordes av unga ekar med mera, vilka icke borde tilläggas en dylik

lägenhet, funne överlantmätaren berättigad anledning föreligga till antagande,

att tillgång till för jordbruksändamål erforderlig skog, som lämpligen

kunde tilläggas lägenheten, saknades. I betraktande härav och av omständigheterna

i övrigt ansåge överlantmätaren laga hinder ur jorddelningslagens

synpunkt för avstyckning av lägenheten Mjölnartorpet icke föreligga.

Domänstyrelsen, som upplyst att styrelsen gått i författning örn den av

överläntmätarén förordade sammanläggningen, har likaledes förklarat sig

anse, att lägenheten Mjölnartorpet borde betraktas såsom jordbrukslägenhet,

samt föreslagit, att lägenheten Bodal såsom bostadslägenhet måtte jämlikt

10 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa

fall av kronoegendom m. m. med hemhudsrätt erbjudas Gustaf Herman

Carlsson samt lägenheten Mjölnartorpet jämlikt 9 § andra stycket i förordningen

med hemhudsrätt erbjudas Carl Frölund. I likhet med uppskattningsmännen

har styrelsen ansett anledning icke föreligga att föreskriva

särskilda villkor angående lägenheternas användning eller örn återköpsrätt.

Med särskilda skrivelser har därefter domänstyrelsen överlämnat skrifter

i ärendet från Carlsson och Frölund. Vad angår Frölund har han förklarat

sig villig att inköpa lägenheten Mjölnartorpet, men har han ansett, att köpeskillingen

borde bestämmas till 15,000 kronor.

Med hänsyn till den i ärendet förehragta utredningen anser jag mig böra

tillstyrka försäljning av lägenheten Mjölnartorpet, och synes därvid återköpsrätt

icke böra föreskrivas. Då emellertid lägenheten icke endast lärer

vara att betrakta såsom jordbrukslägenhet utan därjämte, med hänsyn till

det höga industrivärdet av kvarnen, synes hava karaktär av industrilägenhet,

samt vid sådant förhållande försäljning med hemhudsrätt icke torde

kunna äga rum utan riksdagens medverkan, lärer ärendet i denna del böra

underställas riksdagens prövning.

I fråga örn den till försäljning jämväl ifrågasatta lägenheten Bodal, synes

densamma vara av beskaffenhet att kunna disponeras av Kungl. Majit. Till

ärendet i denna del torde jag därför framdeles få återkomma, då riksdagens

beslut beträffande lägenheten Mjölnartorpet föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

att, sedan kronoegendomen 51/2 mantal Rävsnäs kungsgård

nr 1 jämte Rävsnäs nr 2, en kvarn, blivit jämlikt

lagen örn sammanläggning av fastigheter å landet sammanlagda

till en fastighet, lägenheten Mjölnartorpet må

med ovan angivna areal av 5.9 9 8 hektar och ett saluvärde

av 15,300 kronor försäljas, därvid de i förenämnda

förordning den 6 juni 1929 (nr 176) intagna bestämmelserna

rörande försäljning av jordbrukslägenhet skola

tillämpas, med rätt för Carl Frölund till hembud å

lägenheten samt under villkor i övrigt, att lägenheten

må tillträdas den 14 mars 1931 och att köpare skall

vara skyldig att uppsätta hägnad i rågången mot den i

kronans ägo kvarvarande skogsmarken till hemmanet.

5:o.

Kronoegendomen 1 mantal Stora Ljuna nr 1 Mellangården i Högstads

socken av Östergötlands län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot

ett årligt arrende av 885 kronor.

Egendomen har under år 1927 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga

samt under 1928 varit föremål för uppskattningsförrättning. Av

de sakkunnigas utlåtande, instrument över uppskattningsförrättningen

ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av förste

lantmätaren Joli. Er. Linder år 1907 över egendomen upprättad karta

med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 10 kilometer från närmaste stad, Mjölby,

och 4 kilometer från närmaste järnvägsstation, Hogstad, har en areal

av 67.967 hektar, varav 26.592 hektar tomt, åker och dylikt, lusi hektar äng

och odlingsmark, 38.898 hektar avrösningsjord och 1.296 hektar impediment.

I denna areal ingår ett vid ett den 2 oktober 1917 fastställt laga skifte

å Gettorp eller Hogstadsmarken utbrutet område örn 3.778 hektar avrösningsjord,

Gettorp l3.

Egendomens åkerjord består av ler- och sandmylla samt klapperstensjord

på ler-, grus- och dybotten. Den är mycket bemängd med jordsten.

Åbyggnaderna äro i mycket gott stånd.

Egendomen har andel i häradsallmänning, och värderas utdelningen

därifrån till 50 kronor örn året.

Taxeringsvärdet å egendomen har upptagits till 33,900 kronor, varav

4,600 kronor skogsvärde.

Kronojordstyckningssakkunniga hava meddelat, att vid besiktningstillfället

innehavaren av en egendomen tidigare frånsåld lägenhet örn

0.255 hektar anhållit att få av egendomens åkerjord förvärva ytterligare

omkring 1 hektar. Då hinder häremot icke syntes föreligga, hava de

sakkunniga förordat en upplåtelse av området för ändamålet i fråga. Beträffande

egendomen i övrigt hade denna tillräckliga och goda hus och

borde därför bibehållas och ånyo utarrenderas.

Uppskattning smunnen hava — i anslutning till de sakkunnigas förslag

Stora Ljuna

nr 1 Mellangården

i

Östergötlands

län.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 251.

och efter det Teodor Johanson såsom innehavare av berörda lägenhet,

benämnd Hjort eller Annelund, skriftligen hos domänintendenten anhållit

att få förvärva ett område örn cirka 1 hektar åker och 1 hektar hagmark,

som gränsade intill nyssnämnda lägenhet — värderat ett med litt. A

å ovannämnda karta betecknat område, omfattande ägofigurerna 1, av 2,

av 3, av 4, av 5, 9 och av 60 med en areal av I.354 hektar, varav O.922

hektar tomt och åker, O.os hektar äng, O.34 hektar skogsmark och O.002 hektar

impediment. I denna areal ingår icke ett inom området beläget grustag.

Saluvärdet för området har uppskattats till 580 kronor och arrendevärdet

till 30 kronor. Lägenheten borde hembjudas Johanson, som vore

arbetsam, nykter och skötsam. Kronoegendomen borde förbehållas fri

väg till berörda grustag.

Egendomen i övrigt har arrendevärderats till 1,365 kronor.

Länsstyrelsen har förklarat sig ej hava något att i ärendet erinra.

T. f. revirförvaltaren har framhållit, att det ur skoglig förvaltningssynpunkt

vore önskligt, att gården på grund av utmarkens obetydliga

areal försåldes. Med anledning härav har över jägmästaren förklarat, att såväl

han som ordinarie revirförvaltaren vore av motsatt åsikt. Vid egendomen

funnes mycken skog, som ur skogvårdssynpunkt ovillkorligen borde

uttagas före en eventuell försäljning. I särskild skrivelse till domänstyrelsen

hade överjägmästaren hemställt örn ett uttag redan år 1929 av 500

kubikmeter, och på denna genomhuggning borde efter några år följa

ytterligare en genomhuggning. Beträffande den till försäljning föreslagna

lotten litt. A har överjägmästaren ej ansett sig höra avstyrka

denna försäljning men framhållit, att betesmarken, del av ägofigur 60,

som röjts och gödslats av huvudgårdens arrendator, vore väl behövlig

för huvudgården samt att åkrarna, ägofigurerna 2 och 5, ävenledes hade

kunnat anslås till betesproduktion, därest, såsom överjägmästaren ifrågasatt,

det egentliga skogshetet komme att avlysas.

Med skrivelse den 17 maj 1929 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen förordade områdets försäljning till

Johanson och hade intet att erinra mot saluvärdet, vilket uppskattats

med beräkning, att med området ej skulle följa rätt till delaktighet i

häradsallmänningen. Lägenheten Hjort eller Annelund vore, även efter

den ifrågasatta utökningen, att betrakta såsom bostadslägenhet.

Därefter har domänstyrelsen, till följd av remiss den 6 december 1929

avgivit förnyat utlåtande i ärendet samt därvid tillika överlämnat yttrande

av uppskattningsmännen.

Uppskattning smännen, som inhämtat yttrande av överlantmätaren i

länet, enligt vilket hinder för avstyckning av ifrågavarande område icke

mötte ur jorddelningslagens synpunkt, hava meddelat, att de icke kunde

förorda, att försäljningen av området förbundes med villkor örn sättet

för områdets användning eller örn rätt för kronan till återköp samt att,

därest dylikt förbehåll örn återköp ändock komme att göras, saluvärdet

borde sänkas till 520 kronor.

I det förnyade utlåtandet föreslår domänstyrelsen, som intet haft att

erinra i anledning av uppskattningsmännens yttrande, att Kungl. Maj:t

måtte, med stöd av den befogenhet, som Kungl. Maj:t i 11 § av förord
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

17

ningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. tillagts beträffande bostadslägenhet i annat avseende,

medgiva försäljning av ifrågavarande med litt. A betecknade område

med hembudsrätt enligt sagda paragraf för Johanson.

I likhet med myndigheterna anser jag ifrågavarande med litt. A betecknade

område böra med äganderätt överlåtas å Johanson till pris motsvarande

dess uppskattade saluvärde. Något förhållande av beskaffenhet

att böra föranleda till uppställande vid överlåtelsen av villkor örn

återköpsrätt för kronan synes ej föreligga.

Då Johanssons lägenhet även efter en utökning med området i fråga

fortfarande lärer vara att anse såsom bostadslägenhet samt vid sådant förhållande,

med hänsyn till lydelsen av 11 § i förordningen den 6 juni 1929

(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m., hembud

i förevarande fall icke synes kunna äga rum, torde ärendet böra underställas

riksdagens prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande område, å ovan omförmälda karta

betecknat med litt. A och omfattande en areal av I.354

hektar, må från kronoegendomen 1 mantal Stora Ljuna

nr 1 Mellangården i Högstads socken av Östergötlands

län försäljas till Teodor Johanson mot en köpeskilling

av 580 kronor och med tillträdesdag den 14

mars 1931,

under villkor att förbehåll göres örn rätt för kronoegendomen

i övrigt till väg över området till ett inom

dess gränser beläget grustag,

samt med bestämmelse, att i övrigt skola rörande

försäljningen i tillämpliga delar lända till efterrättelse

föreskrifterna i 21—32 §§ i förenämnda förordning

samt 21—26 §§ i kungörelsen den 6 juni 1929 (nr 179)

med tillämpningsföreskrifter till samma förordning.

6:0.

Kronoegendomen V* mantal östra Höreda nr 4 Kronogård i Lekeryds

socken av Jönköpings län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot årligt

arrende av 1,100 kronor.

Under år 1927 har egendomen besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga

ävensom varit föremål för uppskattningsförättning. Av de sakkunnigas

utlåtande, instrument över uppskattningsförrättningen ävensom

övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av förste lantBihang

till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 21å käft. (Nr 251)

Departements
chefen.

Östra Höreda

nr 4 Kronogård

i Jönköpings

län.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

mätaren Yng-ve Ostwald år 1907 över inägorna samt yttergränserna omkring

utmarken till egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas

bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 8 kilometer från Forserums järnvägsstation,

innehåller 18.81 hektar tomt och åker, 3.454 hektar äng, 87.569 hektar avrösningsjord

och O.905 hektar impediment. I denna areal är icke inräknad

den egendomen frånsålda lägenheten Lenslund örn O.497 hektar.

Boninghuset är dåligt och behöver snart nybyggas. Övriga hus äro tillräckliga

för behovet men knappt medelgoda.

Åkerjorden är förlagd i två på något över 1 kilometer från varandra belägna

skiften, hemskiftet och utskiftet. Jorden i hemskiftet utgöres till

största delen av fastmarksåker, varav omkring 6.5 hektar sand- och grusjord.

Utskiftet består nästan uteslutande av mossjord. Härutöver hör till

egendomen ett tredje skifte, som innehåller enbart skogsmark.

Jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 13 oktober 1922 har StenkvillKlinte

kraftaktiebolag medgivits rätt att hava elektriska ledningar framdragna

över egendomen.

Kronojordstyckningssakkunniga hava med hänsyn till byggnadernas

sämre beskaffenhet föreslagit försäljning av egendomens jordbruk jämte

lämplig areal skogsmark. Egendomen syntes de sakkunniga inbjuda till

styckning i två jordbrukslotter, hemskiftet örn cirka 11 hektar åker med

befintliga byggnader och utskiftet örn cirka 7 hektar åker, bebyggt med

en lada. Lotterna borde tilldelas någon skogsmark.

På grund av boningshusets bristfällighet och då någon värdeökning ej

vore att påräkna, hava jämväl uppskattningsmännen förordat försäljning

av egendomens inägor med lämplig tilldelning av skogs- och betesmark.

Då skörderesultatet å mossjord, varav utskiftet huvudsakligen bestode,

vore i mycket högre grad beroende av lämplig väderlek under växttiden

än å fastmarks jord, samt plantering av höstsäd och potatis vore synnerligen

vansklig å dylik jord, vore utskiftet enligt uppskattningsmännens

mening ej lämpligt att ensamt bilda en brukningsdel. Däremot vore det

en betydlig fördel att till grusjord även hörde en del mossjord. Örn därför

mossodlingen legat närmare intill hemskiftet, borde en uppdelning i

två lotter med fördel kunnat ske. Då så ej vore förhållandet, förordade

uppskattningsmännen, att egendomens inägor jämte vissa områden skogsoch

betesmark måtte upplåtas som en lott.

Skogsmarken vore visserligen ej av större omfattning men bestode av

god mark i gynnsamt läge. Skogen i hemskiftet utgjordes till största delen

av vacker mogen tall. Enligt uppgift av jägmästaren hade rotvärdet

vid utstämpling uppgått till omkring 12 kronor per kubikmeter, men vid

försäljning av beställningsvirke till 22 kronor per kubikmeter. Skogen

å den del av utskiftet, som enligt i det följande framställt förslag icke

ifrågasatts till försäljning, bestode till största delen av vacker medelålders

gran i jämnt bestånd.

Värdering har verkställts av egendomens jordbruk i två lotter i huvudsaklig

anslutning till kronojordstyckningssakkunnigas förslag, ävensom

i en lott. Lotterna äro beskrivna i en av extra lantmätaren Oskar Arvidsson

den 25 februari 1928 lämnad arealuppgift. Värderingen har följande

utseende, varvid iakttagits en av överjägmästaren föreslagen reducering

av barrskogens värden, vid lotten litt. A med 350 kronor och vid lotten

litt. B med 212 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

litt. A, huvudgården; ägofigurer å kartan 1—36, 41—70, av 71, 72—75,

av 76, av 77, 78—103, av 104, av 105, av 106, av 114; areal 31.942 hektar, därav

0.263 hektar tomt, 9.953 hektar åker, 3.124 hektar äng, 18.183 hektar betesoch

skogsmark samt 0.419 hektar impediment; saluvärde 17,775 kronor, därav

6,110 kronor för växande skog; arrendevärde 470 kronor; åborättsavgäld 9

hektoliter råg och 50 kilogram smör samt köpeskilling för kronans åbyggnad

6,500 kronor;

litt B; ägofigurer 115—158, av 114; areal 17.527 hektar, därav 8.413 hektar

åker, 0.871 hektar äng, 7.758 hektar betes- och skogsmark samt 0.485 hektar

impediment; saluvärde 8,595 kronor, därav 3,678 kronor för växande skog;

arrendevärde 220 kronor; åborättsavgäld 7 hektoliter råg och 30 kilogram

smör samt köpeskilling för en lada 100 kronor;

litt. A + B; areal 49.469 hektar, därav 0.263 hektar tomt, 18.366 hektar

åker, 3.995 hektar äng, 25.941 hektar betes- och skogsmark samt O.904 hektar

impediment; saluvärde 26,000 kronor, därav 9,788 kronor för växande skog;

arrende värde 690 kronor; åborättsavgäld 16 hektoliter råg och 80 kilogram

smör samt köpeskilling för kronans åbyggnad 6,500 kronor.

Åborättsavgälderna hade beräknats för en första avgäldstid örn 20 år,

att utgå efter senast bestämda medelmarkegångspris. Åbo borde äga rätt

till husbehovsvirke med årligen 15 kubikmeter vid lotten litt. A, 10 kubikmeter

vid lotten litt. B och 25 kubikmeter vid lotterna A och B som en fastighet,

allt fast mått, samt dessutom virke till nybyggnader i mån av tillgång.

Lotterna borde enligt uppskattningsmännes mening upplåtas med äganderätt.

Det å kartan med ägofiguren nr 81 utmärkta, inom lotten litt. A belägna

området utgöres av en hög rullstensrygg, beväxt med små tallar och enbuskar.

Inom området är beläget ett för skifteslaget samfällt grustag. På

backens krön finnes en grupp forngravar. Vid blivande skiftesförrättning

borde åtgärder vidtagas för gravarnas fredande och bevarande. Skulle

det anses lämpligt att området bibehölles i kronans ägo, borde lottens saluvärde

minskas med 150 kronor.

Nuvarande arrendatorn Knut Lago har erhållit brukningsrätten till

egendomen å sig upplåten den 23 mars 1923. Då arrendatorn brutit mycket

sten och brukat jorden väl, hava uppskattningsmännen förordat hembudsrätt

för honom vid en eventuell förnyad utarrendering. Sedan arrendatorn

erhållit kännedom örn de lotterna åsätta saluvärden — före den vidtagna

reduceringen av barrskogens värden — har han förklarat sig icke

önska förvärva någon del av egendomen. Däremot torde hail enligt uppskattningsmännens

mening önska fortfarande arrendera egendomen, örn

arrendet bestämdes i enlighet med uppskattningsmännens iörslag. Uppskattningsmännen

förordade, att lotterna för försäljning utbjödes å offentlig

auktion.

Länsstyrelsen har yttrat, att då lotten litt. B saknade byggnader, syntes

förslaget rörande försäljning av båda lotterna gemensamt vara att föredraga.

Uppskattningsmännens förslag örn undantagande från försäljningen

av det område, som å kartan betecknats med ägofiguren nr 81, på

grund av där befintliga fornminnen funno länsstyrelsen värt beaktande.

I övrigt hade länsstyrelsen icke något att i ärendet erinra.

I likhet med uppskattningsmännen har överjägmästaren ansett egendo
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

mens inägor böra upplåtas i en lott. Ägofiguren nr 81 borde av anförda

skäl undantagas från försäljningen. I övrigt föranledde förslaget icke

någon erinran från överjägmästarens sida.

Överlantmätaren har anfört: Enligt uppskattningsmännens mening

vore lotten litt. B icke lämplig att ensam bilda en brukningsdel, då denna

med hänsyn till jordens sammansättning icke kunde ändamålsenligt användas

som särskild jordbruksfastighet. Med hänsyn till bestämmelsen i

19 kapitlet 3 § första stycket jorddelningslagen mötte därför hinder för

avstyckning av denna lott. Ur de synpunkter, som jorddelningslagen föreskreve

som villkor för att avstyckning finge ske, torde ej vara något att

erinra mot avstyckning av lotterna litt. A och B som en fastighet, vilken

vid avstyckningen borde utgöra stamfastighet.

Vetenskapsakademien har med anledning av förekomsten av fornminnen

vid egendomen såsom eget utlåtande överlämnat ett yttrande av sin naturskyddskommitté,

som anfört, att området i fråga till följd av sin litenhet

ej vore av nämnvärd betydelse såsom naturminnesmärke i egentlig

mening, men att det på grund av förekomsten av forngravar val torde

böra fridlysas enligt fornminneslagen.

Riksantikvarien har framhållit, att alla fasta fornlämningar, således

även ett forntida gravfält av nu ifrågavarande art, vore fridlysta redan

genom förordningen den 29 november 1867 rörande forntida minnesmärkens

fredande och bevarande, varför i vanliga fall icke erfordrades någon

särskild fridlysningsresolution. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

kunde dock hos vederbörande länsstyrelse anhålla örn sådan särskild

fridlysning, örn behovet påkallade dylik extra säkerhetsåtgärd. Riksantikvarien

erfore emellertid med tillfredsställelse styrelsens avsikt att

undantaga ifrågavarande fornlämningsområde från avstyckning, enär

sådan åtgärd mer än andra bidroge till detsammas bevarande. Riksantikvarien

tillstyrkte därför, att området i fråga vid avstyckningen undantoges

såsom impediment och å kartan utmärktes som fornlämningsområde

och såsom sådant tydligt angåves å till respektive kartor hörande beskrivningar

samt i köpekontrakten.

Med utlåtande den 3 maj 1929 har domänstyrelsen underställt detta ärende

Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen förordade försäljning av lotterna

litt. A och B som en fastighet med ett saluvärde av 26,000 kronor, och borde

den sålunda till upplåtelse ifrågasatta lotten utbjudas å offentlig auktion

till den högstbjudande. Vid det förhållande att, såsom riksantikvarien

framhållit, det forntida gravfältet inom det å kartan med ägofiguren nr 81

utmärkta området vore fridlyst jämlikt förordningen den 29 november

1867, syntes några ytterligare åtgärder för områdets fredande icke vara

påkallade.

Till följd av remiss har domänstyrelsen inkommit med förnyat utlåtande

den 13 december 1929 samt därvid tillika överlämnat yttrande av veder
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

börande uppskattningsmän ävensom skrivelse från riksantikvarien med

därvid fogade tre kopior av fornminneskartor.

Uppskattningsmännen hava i sitt yttrande föreslagit att, därest köpeskillingen

för lotten A + B, vilken tidigare beräknats skola erläggas under

loppet av sex år med räntefrihet under nämnda tid, i stället skulle

erläggas på sätt i 21 § och 22 § B) i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)

angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. stadgades, köpeskillingen

borde nedsättas till i runt tal 23,100 kronor. Skulle antagligt

anbud icke kunna erhållas vid utbud av lotterna gemensamt, borde

försök göres att enligt 11 § i nämnda förordning försälja lotten litt. B till

närboende och lotten litt. A särskilt. Då egendomen vore avlägset belägen

från samhälle och tomtspekulation därför icke kunde tänkas ifrågakomma

samt då fastigheten torde komma att försäljas å offentlig auktion,

syntes särskilda villkor örn användningen samt återköpsrätt för kronan

icke böra förbehållas. Skulle likväl dylikt förbehåll göras, horde saluvärdet

minskas med 15 procent.

I sitt förnyade utlåtande föreslår domänstyrelsen, att lotten litt. A + B,

som vore väl stor för att kunna upplåtas såsom egnahemslägenhet, borde

utbjudas till salu under hand mot en köpeskilling, som skäligen borde

upptagas till 24,000 kronor. Den av uppskattningsmännen föreslagna

sänkningen av saluvärdet borde nämligen ej avse skogsvärdet, enär detta

beräknats med vissa angivna å-pris, och vid dessas bestämmande betalningssättet

icke kunde antagas hava inverkat. Mot uppskattningsmännens

yttrande i övrigt hade styrelsen intet att erinra.

Jag ansluter mig till domänstyrelsens nu framlagda förslag örn försäljning

av lotterna litt. A och B gemensamt och utan förbehåll örn återköpsrätt.

Saluvärdet torde böra bestämmas till 24,000 kronor. För ärendets

avgörande synes riksdagens medverkan vara erforderlig.

Till frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1931 av den i kronans

ägo kvarvarande delen av egendomen torde jag framdeles få återkomma,

då riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lotterna litt. A och B av kronoegendomen 3/« mantal

östra Höreda nr 4 Kronogård i Lekeryds socken av

Jönköpings län må såsom en fastighet försäljas enligt

ovannämnda förordning den 6 juni 1929 (nr 176)

och därvid jämlikt 15 § i förordningen utbjudas till

salu under hand mot en köpeskilling, som ej må understiga

24,000 kronor, med tillträdesrätt för köpare

den 14 mars 1931 samt med iakttagande, att fastigheten

överlåtes i det skick, vari den på grund av bestämmelserna

i nu örn egendomen gällande arrende
-

Oepartements
chefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Lundås nr 1

i Jönköpings

län.

kontrakt skall av arrendatorn avlämnas, och med

skyldighet för köparen att respektera den StenkvillKlinte

kraftaktieholag meddelade rätt att hava elektriska

ledningar framdragna över egendomen.

7:o.

Kronoegendomen 1U mantal Lundås nr 1 i Stenberga socken av Jönköpings

län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot en årlig avgäld av

475 kronor.

Under år 1927 har egendomen besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga,

och har egendomen under år 1928 varit föremål för arrende-och saluvärdering.

Av de sakkunnigas utlåtande, värderingsinstrumentet ävensom

övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av extra lantmätaren

Oskar Arvidsson år 1928 upprättad karta över egendomen med

beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 8 kilometer från Virserums järnvägsstation,

har en areal av 123.436 hektar, därav 12.287 hektar tomt och åker, 9.858 hektar

äng och IOI.291 hektar avrösningsjord.

Byggnaderna äro tillräckliga och nybyggnad erfordras ej under den

närmaste tiden.

Kronojordstyckningssakkunniga hava framhållit, att egendomen hade en

stor skogsmarksareal och vore försedd med tillräckliga hus samt att de

sakkunniga därför icke ansett sig böra ifrågasätta försäljning av egendomen

eller någon del därav utan föresloge, att egendomen måtte bibehållas

och ånyo utarrenderas. I särskilt yttrande har en av de sakkunniga, Elof B.

Andersson, ansett, att det lilla, ganska obetydliga jordbruket borde försäljas

med hembudsrätt för arrendatorn, C. A. Carlsson, som önskade förvärva

gården, att i köpet borde såvitt möjligt ingå all till egendomen hörande

åker och äng samt 15 å 20 hektar skogsmark samt att den övriga skogsmarken

borde av kronan behållas.

Hos uppskattningsmännen hade arrendatorn Carlsson gjort framställning

att få med äganderätt förvärva egendomens inägor med lämpligt område

skogs- och betesmark. Dessutom hade ägaren till den från egendomen förut

avsöndrade lägenheten Blejden, K. J. A. Holmgren, hemställt att få av

egendomen förvärva en beteshage, som vore belägen norr örn allmänna

vägen intill hans lägenhet.

Då inägorna vore så belägna, att desamma jämte lämpligt område skogsoch

betesmark utan större olägenhet kunde frånskiljas egendomen, hava

uppskattningsmännen tillstyrkt arrendatorns framställning. Till upplåtelse

hava sålunda förordats dels de områden, som vore belägna söder och öster

örn den genom ägorna löpande allmänna vägen, med undantag av den

mark, som vore belägen väster örn en å kartan streckad röd linje, dels ock

de inägoområden med någon skogsmark, som vore belägna i mitten av ägoskiftet

och å kartan vore skilda från ägorna i övrigt medelst streckad röd

linje. Då arrendatorn brukat egendomen under 42 år och hade vuxna barn,

som önskade övertaga jordbruket efter honom, borde hembudsrätt vid försäljningen

tillerkännas arrendatorn.

Uppskattningsmännen hava icke ansett lämpligt frånskilja den med

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

lägenhetsägaren Holmgrens ansökning avsedda beteshagen, vilken å kartan

utgjordes av ägoiiguren nr 146 och delar av ägoiigurerna nr 147 och

148, då skogsmarksområdet härigenom bomme att uppstyckas i två delar.

Lägenheten Blejden hade emellertid behov av förstärkning av sin skogsmarksareal,

och förordade uppskattningsmännen därför upplåtelse till

Holmgren av det område, som vore beläget söder örn allmänna vägen och

å kartan i öster begränsades av en streckad röd linje. Holmgren holde

vid försäljningen erhålla hembudsrätt till området.

Innehavare av huvudgården och av ägolotten Pinnarp l3 borde tillförsäkras

rätt att fritt använda utfartsvägen över egendomens mark till

allmänna vägen.

Ifrågavarande två områden hava saluvärderats sålunda:

1) huvudgården

ägofigurer å kartan 1—95, av 96, av 98, av 99, 100 145, av 146, av^ 147,

av 148 och av 149; areal 48.29 hektar, därav 11.885 hektar tomt och åker,

8.672 hektar iing och 27.733 hektar avrösningsjord; saluvärde 29,300 kronor,

därav 17,060 kronor för växande skog; arrendevärde 500 kronor;

2) område, föreslaget att försäljas till IC. J. A. Holmgren,

ägofigur å kartan av 96; areal 1.635 hektar skogsmark; saluvärde 800 kronor,

därav 555 kronor för växande skog.

För upplåtelse av huvudgårdslotten såsom åbolägenhet med rätt för åbon

att vid första avgäldstidens slut inlösa lotten hava uppskattningsmännen

föreslagit en avgäldstid av 20 år och en avgäld av 10 hektoliter råg och 40

kilogram smör, och har åbon ansetts höra tillförsäkras rätt till liusbehovsvirke

av 20 kubikmeter fast mått till reparationer, vedbrand, stängsel och

slöjd samt dessutom virke till nybyggnader i mån av tillgång. Köpeskillingen

för å lotten befintliga kronan tillhöriga byggnader har beräknats

till 6,000 kronor. Vid upplåtelse av lotten såsom åbolägenhet utan rätt

för åbon att inlösa lotten har årliga avgälden föreslagits att utgå efter enahanda

grunder, som ovan angivits, och värdet å byggnaderna uppskattats

till 4,800 kronor. Därest egendomen skulle upplåtas under åborätt till annan

än den nuvarande arrendatorn, borde förbehåll göras därom att arrendatorn

tillhöriga byggnader ej inginge i försäljningen.

Sedan egendomens arrendator ävensom Holmgren erhållit kännedom

örn förestående värdering, hava de var för sig uttalat önskan att få. förvärva

områdena med äganderätt enligt värderingen i fråga samt att likviden

måtte få uppdelas på sex år utan skyldighet till räntegottgörelse. Till

vad sålunda hemställts hava uppskattningsmännen. förordat bifall.

Egendomens utmark i övrigt, vilken gränsade till kronoegendomen Bo

och vore bevuxen med värdefull skog, hava uppskattningsmännen ansett

böra bibehållas i kronans ägo.

Länsstyrelsen och överjägmästaren hava icke haft något att erinra i anledning

av föreliggande förslag, överjägmästaren har ansett, att den till

bibehållande avsedda skogsmarken borde förvaltas såsom kronopark.

överlantmätaren har uttalat, att under förutsättning att nödig väg mellan

do till försäljning föreslagna skiftena vid avstyckningen undantoges

till gemensamt behov för avstyckade ägolotten och stamhemmanet, hinder

för avstyckning ej torde förefinnas. Det syntes överlantmätaren emellertid

lämpligare, att icke huvudgården utan den skogsmark, kronan skulle

behålla, avstyckades; hemmanets andel i samfälligheter, i detta fall endast

s. 24 Kontrollera mot PDF

Dcpartements
eheftn.

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

fiske i gölar, skulle då kvarstå till stamhemmanet. — Den till ägaren av

lägenheten Lundås l4 förbehållna skogsmarken örn 1.635 hektar borde avstyckas

i och för sammanläggning.

Med utlåtande den 21 augusti 1929 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning under biträdande av förslaget angående egendomens

disposition.

På given anledning har därefter domänstyrelsen föranstaltat örn förslagets

omarbetande i anslutning till de år 1929 stadgade grunder angående

försäljning av kronoegendom samt med förnyat utlåtande den 27 december

1929 överlämnat i samband därmed införskaffad utredning. Av

handlingarna inhämtas följande.

Domänintendenten har — med hänsyn till den ränteförlust, som skulle

drabba köpare genom köpeskillingens erläggande, jämlikt 22 § B) i förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m., medelst årliga avbetalningar under högst tio år med ränta

å oguldet belopp efter 5 procent örn året, i stället för, såsom förut föreslagits,

genom inbetalning under sex år utan räntegottgörelse — föreslagit

nedsättning av köpeskillingarna för huvudgårdslotten till 25,640 kronor

och för skogsmarkslotten till 700 kronor. Vidare har domänintendenten,

liksom även uppskattningsmännen, ansett att särskilda villkor örn lotternas

användning och örn återköpsrätt för kronan ej borde förbehållas. Huvudgården

hade nämligen innehafts av den blivande köparen i fyrtiotvå

år och denne hade vuxna harn, som önskade övertaga gården efter honom.

Egendomen vore dessutom belägen långt från tättbebyggda orter. Skogsmarksområdet

vore ej avsett att bebyggas och komme säkerligen icke att

bliva utsatt för tomtspekulation. Därest likväl förbehåll rörande områdenas

användning och återköpsrätt stadgades, föresloges att saluvärdet

minskades med 15 procent.

Sedan domänstyrelsen för sin del beräknat saluvärdena för lotterna till

26,025 kronor för huvudgården och 710 kronor för skogsmarksområdet, hava

Carlsson och Holmgren förklarat sig godkänna dessa värden och de senast

föreslagna betalningsvillkoren.

Rörande den Holmgren redan nu tillhöriga lägenheten, Lundås l4, har

domänstyrelsen upplyst, att lägenheten innehåller en areal av endast 1.488

hektar. Domänintendenten har framhållit, att då lägenheten även efter

en utökning med ifrågavarande skogsmarksområde icke kunde föda mer

än en ko och möjligen ett ungdjur, densamma fortfarande borde betraktas

såsom bostadslägenhet.

För egen del har domänstyrelsen i sitt förnyade utlåtande hemställt örn

förordnande, att ovannämnda två lotter, huvudgården och skogsmarksområdet,

skulle försäljas, den förra med hembudsrätt enligt 9 § 1 stycket i

förenämnda förordning den 6 juni 1929 för Carlsson och skogsmarkslotten

med hembudsrätt enligt 11 § i förordningen för Holmgren.

Jag biträder förslaget örn försäljning av kronoegendomens huvudgård

med en areal av 48.29 hektar med hembudsrätt för Carlsson samt om över
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

låtelse med äganderätt av skogsmarksområdet, med areal av 1.635 hektar,

till Holmgren, därvid köpeskillingen för sistberörda område torde böra bestämmas

till det av domänstyrelsen uppskattade saluvärdet. Egendomens

delning synes, på sätt överlantmätaren funnit, böra ske på det sätt,

att den för kronan återstående skogsmarken ävensom skogsmarksområdet

örn 1.635 hektar avstyckas från egendomen i övrigt. Förbehåll örn återköpsrätt

för kronan synes icke böra göras.

Då upplyst är, att Holmgrens lägenhet även efter en utökning med området

örn 1.635 hektar är att anse såsom bostadslägenhet, samt vid sådant

förhållande, med hänsyn till lydelsen av 11 § i förenämnda förordning,

hembud av området till Holmgren icke torde kunna ske, torde ärendet

böra underställas riksdagens prövning.

Till frågan örn dispositionen av den efter försäljningen i kronans hand

kvarvarande delen av egendomen torde jag framdeles få återkomma, då

riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1/s mantal Lundås nr 1 i Stenberga

socken av Jönköpings län må, med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1931,

dels jämlikt bestämmelserna i ovanberörda förordning

försäljas egendomens huvudgård med areal av

48.29 hektar och ett saluvärde av 26,025 kronor, att

erläggas enligt 21 § och 22 § B) i förordningen, med

hembudsrätt enligt 9 § första stycket för nuvarande

arrendatorn C. A. Carlsson, varvid förbehåll skall göras

därom, att nödig väg mellan de till huvudgården hörande

skiftena över den hos kronan kvarblivande marken

undantages såsom samfälld på sätt överlantmätaren

ifrågasatt samt att ägaren av ägolotten Pinnarp l3 bibehålies

vid den rätt han för närvarande må äga att

fritt använda utfartsväg över egendomen Lundås nr 1

till allmänna vägen,

dels ock till K. J. A. Holmgren försäljas, i och för

sammanläggning med hans lägenhet Lundås l4, förberörda

område örn 1.635 hektar skogsmark för ett pris av

710 kronor, å vilken försäljning bestämmelserna i

21—32 §§ i förenämnda förordning och 21—26 §§ i kungörelsen

den 6 juni 1929 med tillämpningsföreskrifter

till samma förordning skola i tillämpliga delar äga

giltighet;

skolande delningen av egendomen ske på det sätt,

att den efter försäljningarna hos kronan kvarblivande

delen av egendom ävensom skogsmarksområdet om

1.635 hektar avstyckas från egendomen i övrigt.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Kronoparken

Björkön i

Kronobergs

län.

Departements
chefen.

8:o.

Jämlikt brev den 9 juni 1922 och beslut den 23 mars 1923 förordnade

Kungl. Majit, att det kronoegendomarna indragna piparebostället ’/4 mantal

Björkön nr 1 och indragna trumslagarebostället 1/i mantal Björkön nr 1

i Odensjö socken av Kronobergs län gemensamt tillhörande så kallade kvarnfallet

jämte kvarn samt den förra egendomen tillhörande andel i det så kallade

sågfallet jämte å samma egendom uppmätt utmålsområde örn 0.643o hektar

ävensom till båda förenämnda vattenfall hörande vattenrätt i Yasjöbäcken

eller Björköån skulle för en köpeskilling av 2,500 kronor från kronoparken

Björkön försäljas till N. E. Carlsson, Yås, A. Swenson, Berg, Albin Svensson,

Saxnäs, och J. A. Johansson, Bököna, att tillträdas vid köpets avslutande.

Sedermera har aktiebolaget Yafors vattenverk förvärvat ifrågavarande vattenfall

och utmålsområde.

I en till domänstyrelsen den 14 december 1929 inkommen, sedermera

kompletterad ansökning har nu bolaget anhållit att få inköpa ett område

örn 0.4130 hektar, beläget intill ovannämda utmålsområde.

I skrivelse den 4 mars 1930 har domänstyrelsen, med överlämnande av

ärendet tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Nils

Olsson år 1924 upprättad och år 1926 kompletterad karta över visst område

av kronoparken Björkön, ävensom av vederbörande jägmästare och Överjägmästare

avgivna yttranden, underställt ärendet Kungl. Majits prövning

och därvid för egen del meddelat följande.

Bolaget önskade förvärva de å omförmälda karta med a, b och c betecknade

områdena, utgörande tillsammans 0.4130 hektar. Områdena a och c

vore bevuxna med 40-årig skog och området b utgjordes av kal betesmark.

Områdena a och b tillhörde inägoområdet till förra trumslagarebostället

Björkön, för vilket arrendetiden utginge den 14 mars 1932. Vederbörande

arrendatorer hade emellertid förklarat sig ej hava något att erinra mot områdenas

försäljning till bolaget. Området c tillhörde förra piparebostället

Björkön.

Saluvärdet hade av domänstyrelsen uppskattats till 450 kronor, vilket

pris bolaget förklarat sig villigt betala.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare hade tillstyrkt försäljningen.

Jämväl styrelsen förordade försäljningen, enär ett avhändande av området

till ifrågavarande pris icke skulle medföra någon olägenhet för kronan.

I anslutning till förslaget hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att ifrågavarande å distriktslantmätaren Nils Olssons år

1924 upprättade och år 1926 kompletterade karta med

a, b och c betecknade områden örn 0.4130 hektar av

kronoegendomarna indragna piparebostället 1/4 mantal

Björkön nr 1 (1 '') och indragna trumslagarebostället 1/i

mantal Björkön nr 1 (12) i Odensjö socken av Krono
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

bergs län må mot en köpeskilling av 450 kronor försäljas

till aktiebolaget Yafors vattenverk att tillträdas

vid köpets avslutande, då köpeskillingen erlägges, samt

under villkor i övrigt, att köparen bekostar avstyckning

och de med lagfart å fånget förenade utgifterna, att

köparen i gränsen mellan områdena, å ena, och kronans

angränsande mark, å andra sidan, uppsätter och för

framtiden underhåller lämpligt stängsel, samt att den

genom områdena gående vägen skall vara för allmänt

begagnande upplåten; åliggande det domänstyrelsen att

med bolaget upprätta avtal örn försäljningen.

9:o.

Den i Ålems socken av Kalmar län belägna kronoegendomen 3/» man- yttemåla, nr i

tal Vitemåla nr 1 är för statsverkets räkning utarrenderad för tiden från 1 Kalmar landen

14 mars 1927 till den 14 mars 1937 mot en årlig avgift av 1,250 kronor.

I arrendet ingår ej den å en över egendomen upprättad, av distriktslantmätarén

O. E. Johansson år 1923 kompletterad karta med. ägofigurerna

nr 104, 105 och 106, a, b, betecknade lägenhet örn 0.28 hektar, vilken lägenhet

försålts jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 23 mars 1906.

Egendomens nuvarande arrendator Emil Karlsson har innehaft arrenderätten

till egendomen sedan år 1914.

Med skrivelse den 6 november 1928 överlämnade länsstyrelsen i länet

till domänstyrelsen en ansökning av Karlsson, däri denne anhöll att få

vid egendomen uppföra nytt svinhus enligt ansökningen bilagda byggnadshandlingar

mot ersättning av 1,634 kronor 72 öre och mot erhållande

av utsyning å egendomens skog av erforderlig mängd rotstående skog för

745 kubikfot sågat virke. Alternativt förklarade sig Karlsson, därest

hans berörda ansökning icke skulle bifallas, villig att till skäligt pris inköpa

egendomen.

Av den utav länsstyrelsen med nämnda skrivelse överlämnade utredningen

framgick följande.

Domänintendenten framhöll, att samtliga byggnader å egendomen, utom

stallbyggnaden, vore gamla och mindre tidsenliga och att utmarksarealen

icke vore större än som kunde anses skäligt för en egendom, som den

ifrågavarande, vadan det möjligen ur ekonomisk synpunkt och lämplighetssynpunkt

kunde tänkas vara för kronan förmånligast att försälja

egendomen hellre än att bygga.

Länsstyrelsen förklarade sig intet hava att erinra mot vad domänintendenten

anfört.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka på begäran av domänintendenten

besiktigat egendomen under år 1928, uttalade, att på grund av särskilt

ladugårdens oell logens mindre tillfredsställande beskaffenhet samt

ifrågasatt nybyggnad av svinhus och behövlig nybyggnad av stathus

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

egendomen knappast torde med ekonomisk fördel för framtiden kunna

bibehållas såsom arrendeföremål i kronans hand. Härtill komme, att ett

åkerskifte örn nära 7 hektar skulle kunna försäljas för sig med behövligt

tillägg av betes- och skogsmark. På grund härav och då arrendatorn vid

besiktningstillfället förklarat sig önska inköpa egendomen redan under

nu löpande arrendeperiod, med avstående av nyssberörda utskifte, tillstyrkte

de sakkunniga försäljning av egendomen i två lotter, möjligen

endast i en lott.

Överjämästaren framhöll, att skogmarken till egendomen enligt

skogshushållningsplanen uppginge till endast 29.40 hektar, att emellertid

ståndskogen vore medelålders och i bästa växtkraft och synnerligen

vacker samt kunde med kraftigare avverkningar än nu gällande plan föreskreve

bliva utmärkt, ävensom att i närheten av Vitemåla kronodomän

läge skogarna till kronoegendomarna Nävra örn cirka 81 hektar och Lätttorp

örn cirka 37 hektar, varför skötseln av skogen till Vitemåla ej behövde

medföra särskilda svårigheter eller kostnader. Med hänsyn härtill

vore det enligt överjägmästarens mening önskvärt, att denna skog

bibehölles i kronans ägo. Därest emellertid inägorna till kronoegendomen

borde försäljas, följde därav med nödvändighet, att även skogen

skulle säljas, enär den skogsmark, som skulle återstå till kronopark, sedan

försäljningslotten fått nödig utmark, bleve för obetydlig.

Med avseende å vad i ärendet förekommit föranstaltade domänstyrelsen

örn förrättning för upprättande av förslag till egendomens försäljning

dels i två lotter och dels i en lott. Av instrument över denna förrättning,

vilken ägt rum under år 1929 i närvaro av arrendatorn Karlsson

och ombud för Ålems kommun, samt av de till förrättningen hörande

handlingar, däribland ovanberörda karta med beskrivningar, inhämtas

bland annat följande.

_ Egendomen, som är belägen 4 kilometer från Haraldsmåla järnvägsstation

och 15 kilometer från Mönsterås köping, innehåller en areal av 71.77

hektar, varav 36.985 hektar tomt och åker, 2.22 hektar äng, 31.182 hektar avrösningsjord

och 1.383 hektar impediment.

Trädgården är tillräcklig för gårdens behov; åkerjorden, som består

dels av lerblandad sandmylla, dels av ren sandjord och mossartad kärrjord,

är av medelgod beskaffenhet; betesmarken i skogen lämnar bete endast

för ungefär halva djurbesättningen; skogen består av barrskog och

lövskog.

Egendomen har del i ett med angränsande egendomar gemensamt företag

för upprensning av en kanal, och har odlingslån erhållits för Tätning

och fördjupning av en annan kanal.

Egendomens byggnader äro med undantag av stallbyggnaden och gödselhuset

samt vedboden mycket gamla och otidsenliga men dock ej sämre

än att de kunna användas en tid framåt utan nybyggnad, i synnerhet örn

arealen genom avstyckning minskas.

Egendomen är elektrifierad för lyse och kraft.

Taxeringsvärdet är 40,800 kronor, därav 7,500 kronor för skogen.

Uppskattningsnämnden har ansett att, såsom de sakkunniga framhållit,

egendomen lämpade sig för uppstyckning i två salulotter, den ena omfattande

en fullbyggd huvudgård, belägen väster örn de å kartan uppdragna

linjerna A—B—C—D, och den andra obebyggd, belägen öster om

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

sagda linjer, detta dock under förutsättning att den sistnämnda lotten kunde

finna köpare på villkor att inom viss tid hava uppfört erforderliga byggnader

å lotten. Denna lott bleve emellertid med byggnadsskyldigheten

ganska dyr och skulle utan sådan skyldighet kunna betinga ett betydligt

högre pris, exempelvis genom försäljning till granne.

Vad buvudlotten beträffar har uppskattningsnämnden ansett ingen anledning

föreligga att göra förbehåll angående dess användning eller om

återköpsrätt för kronan. I fråga örn den obebyggda lotten däremot har

förordats det förbehåll, att densamma skall användas såsom ett särskilt

jordbruk med återköpsrätt för kronan. För den händelse det visade sig,

att köpare till denna lott icke anmälde sig, har densamma ansetts böra

försäljas tillsammans med huvudgården.

Enligt uppskattningsnämndens förslag omfattar

den obebyggda lotten den del av egendomen, som å kartan är begränsad

av linjerna A—B—C—D—E—F—G—H—A och består av ägofigurerna nr

av 88, 92—103, 108—110, lil b och 133—146 med areal av 18.503 hektar, därav

6.502 hektar åker, 0.265 hektar äng samt 11.636 hektar skogsmark och annan

avrösningsjord, med ett saluvärde av 7,885 kronor, varav 4,296 kronor för

växande skog, och ett arrendevärde av 265 kronor. Särskilt har anmärkts,

att i denna lott icke inginge ägofiguren 107, del av byväg.

Huvudlotten omfattade egendomen i övrigt, med undantag av den förut

försålda lägenheten, med en areal av 30.383 hektar tomt och åker, 1.955

hektar äng och 19.546 hektar avrösningsjord; saluvärde 33,550 kronor, varav

4,355 kronor 50 öre för växande skog; arrendevärde 995 kronor.

För försäljning av egendomen i en lott har beräknats ett saluvärde av

42,400 kronor, därav 8,651 kronor 50 öre för växande skog.

Under antagande av förbehåll örn fastighetens användning samt om

återköpsrätt har saluvärdet av nämnden ansetts böra minskas med 20 procent.

Med hänsyn till den stora nybyggnadsskyldighet, som vidlådde köpet

av den obebyggda lotten, hava för upplåtelse av densamma under åborätt

föreslagits följande villkor, nämligen en avgäldstid av 20 år, en årlig avgäld

av 240 kronor, motsvarande 13 hektoliter råg, 2 kilogram smör och

1 kilogram fläsk, samt rätt för åbon att erhålla erforderligt virke till nybyggnad

samt årlig utsyning av 6 kubikmeter hägnadsvirke och, sedan

boningshus blivit uppfört, av 4 kubikmeter till vedbrand ävensom rätt

att vid avgäldstidens slut inlösa lägenheten.

Sådana större grundförbättrings- och nybyggnadsarbeten, som kunde

föranleda särskilda avdrag å saluvärdena, hade enligt nämnden icke kunnat

påvisas.

Arrendatorn har ansetts på grund av det förtjänstfulla sätt, varpå han

under sin arrendetid hävdat egendomen, böra vid försäljning av huvudgården,

eventuellt hela egendomen, erhålla hembud å densamma till det

åsätta saluvärdet under äganderätt.

Underrättad örn detta förslag har arrendatorn Karlsson meddelat, att

han ansåge sig kunna inköpa huvudgården eller, örn så ifrågakomme,

egendomen i dess helhet.

överlantmätaren i länet har förklarat, att såvitt kunde bedömas av

handlingarna i ärendet hinder för egendomens styckning enligt det löreliggande

förslaget icke torde föreligga, ehuruväl omfånget av den till vardera

lotten föreslagna skogsmarken syntes vara i knappaste laget.

Överjägmästaren har funnit att, därest egendomen skulle styckas och

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Departements
chefen.

försäljas, intet syntes var att erinra mot vare sig skiftesläggningen eller

angivna värden, samt uttalat, att med hänsyn till det relativt stora värdet

av skog å den obebyggda lotten denna torde bliva begärlig och att

nödigt bygnadsvirke kunde erhållas å skogen, varför lotten färdigbyggd

borde bliva relativt billig.

Med utlåtande den 24 januari 1930 har domänstyrelsen underställt detta

ärende Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört följande.

Med avseende å befintliga byggnadsförhållanden vid ifrågavarande

egendom ansåge jämväl styrelsen det vara mest fördelaktigt för kronan

att nu, då tillfälle därtill erhjöde sig, avyttra egendomen, örn möjligt i de

två härför föreslagna lotterna, huvudgården och en obebyggd del, den senare

såsom jordbruksegnahemslägenhet med förbehåll örn viss användning

och återköpsrätt samt med ett saluvärde av 6,310 kronor. Med hänsyn

till uttalat tvivel därom, att den sistnämnda lotten skulle till avsett pris

kunna vinna köpare, syntes denna lott böra utbjudas först och således i

avvaktan på resultatet härav med hembud av huvudgården till arrendatorn

böra anstå. Därest ej upplåtelse av den obebyggda lotten komme till

stånd, borde egendomen såsom en lott hemb judas arrendatorn.

Av skäl som i ärendet anförts anser även jag lämpligast, att egendomen

försäljes, och har jag intet att erinra mot uppskattningsnämndens av domänstyrelsen

förordade förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 3U mantal Vitemåla nr 1 i Ålems

socken av Kalmar län må, sedan egendomens nuvarande

arrendator Emil Karlsson avgivit skriftlig, av vittnen

styrkt förklaring, att han är villig att, mot hembudsrätt

på sätt nedan sägs, avstå arrenderätten till

egendomen från den 14 mars 1931, försäljas jämlikt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m.

antingen i förutberörda två lotter var för sig, den

obebyggda lotten med en areal av 18.503 hektar och

ett saluvärde av 6,310 kronor enligt 13 § i förordningen

med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1931 och under

förbehåll örn skyldighet för köparen att använda

lotten såsom självständigt jordbruk och örn rätt för

kronan att under en tid av tio år från tillträdet köpa

lotten åter enligt lagen örn återköpsrätt till fast egendom,

samt, sedan försäljning skett av nämnda lott,

egendomen i övrigt eller huvudgården med ett saluvärde

av 33,550 kronor, enligt 21 § och 22 § B) i förordningen,

med hembudsrätt enligt 9 § första stycket

för ovannämnde Karlsson och med tillträdesrätt

för köpare å dag, som Kungl. Majit bestämmer,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

eller ock, därest försäljning av den obebyggda lotten

enligt förberörda beslut ej kommer till stånd, såsom

en lott med ett saluvärde av 42,400 kronor jämlikt

21 § oell 22 § B) i samma förordning samt med hembudsrätt

och tillträdesrätt på sätt örn huvudgården

sagts;

skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas, att

lotterna överlåtas i det skick de på grund av bestämmelserna

i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt

skola av arrendatorn avlämnas samt att Finsjö kraftaktiebolag

bibehålies vid bolaget jämlikt Kungl.

Maj:ts resolution den 7 oktober 1921 medgiven rätt att

hava kraftledningar framdragna över egendomen.

10:o.

Kronoegendomen 3/» mantal Glabo nr 1 med Lilla Saltvik nr 3 och 5 örn

tillhopa V» mantal i Döderhults socken av Kalmar län har utarrenderats

till den 14 mars 1930 mot en årlig avgäld av 2,370 kronor.

Under åren 1926 och 1927 hava uppskattningsförrättningar hållits å

egendomen, och hava kronojordstyckningssakkunniga under år 1926 besiktigat

densamma. Av handlingarna i ärendet, därbland två av distriktslantmätaren

Erik Hähnel år 1926 upprättade kartor med beskrivningar,

den ena kartan över hemmanet Glabo och den andra över Lilla

Saltvik, inhämtas bland annat följande:

Egendomen är belägen vid Kalmarsund, 8 km. från Oskarshamn, och

innehåller enligt Hähnels beskrivningar den 16 oktober 1926, med undantag

för vissa vägområden, Glabo 59.018 hektar tomt och åker, 9.oi hektar

äng och odlingsmark, 422.392 hektar avrösningsjord och 55.193 hektar impediment

samt Saltvik 20.184 hektar tomt och åker, 3.135 hektar äng och

odlingsmark, 183.797 hektar avrösningsjord och I.323 hektar impediment. I

denna areal äro icke inräknade tidigare från egendomen försålda lägenheter.

Jorden har en mycket spridd belägenhet.

Byggnaderna vid Glabo huvudgård äro goda och fullt tillräckliga. Av

husen vid utgården Lilla Saltvik är ladugården i gott skick; eljest äro

byggnaderna här äldre men ännu användbara; svinhuset är dock dåligt.

Vid en eventuell ny utarrendering av egendomen har föreslagits påläggning

av tegeltak å ladugård, stall och loge, magasin och svinhus vid

Glabo huvudgård och å ladugården vid Lilla Saltvik, för vilka arbeten

kostnaden beräknats till sammanlagt 4,333 kronor.

Vid uppskattningsförrättningen 1926 hava uppskattning smännen föreslagit

försäljning från egendomen av förutom åtskilliga bostadstomter

de i egendomens utkanter belägna torpen Sandmon, Nederåsa, Nymålen

och Skrabbhorvan. För Nymålen föreslogs därvid en areal av 3.igs hektar

åker, 0.884 hektar äng och 21.595 hektar avrösningsjord. Torpen Ånkefällan,

Lohorva och Odlingsmossen ansågos erforderliga för skogsstatens

behöv. Med hänsyn till närbelägenheten till Oskarshamn, goda bygg
-

Glabo nr 1

med Lilla

Saltvik nr 3

och 5 i Kalmar

län.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

nåder och vackert läge funno uppskattningsmännen icke anledning föreslå

försäljning av Glabo huvudgård.

Kronojordstyckningssakkunniga hava förordat berörda försäljningsförslag

med den jämkning att torpet Nymålen utökades med 2 hektar åker

och 1 hektar avrösningsjord. De sakkunniga föreslogo därjämte att, då

arrendatorn av Glabo huvudgård önskade förvärva denna och särskild

anledning att bibehålla huvudgården i statens ägo ej syntes föreligga,

huvudgården måtte försäljas med omkring 25 hektar åker och 50 hektar

avrösningsjord. Huvudgården till Lilla Saltvik, varav i en nära framtid

ytterligare mark torde komma att bliva erforderlig för bostadstomter,

borde ånyo utarrenderas.

I avgivna yttranden hava vederbörande skogsstatstjänstemän, för att

i möjligaste mån underlätta de ifrågasatta försäljningarna, föreslagit

viss begränsning av den torpen tilldelade avrösningsjorden samt å kartan

åskådliggjort det i förhållande till de sakkunnigas förslag något snävare

område, som enligt skogsstatstjänstemännens mening lämpligen borde

tillhöra huvudgården Glabo.

I anslutning till skogsstatstjänstemännens synpunkter har på domänstyrelsens

föranstaltande uppgjorts nytt förslag till försäljning av områden

från egendomen, varvid jämväl på grund av inkomna ansökningar

och förhållandena i övrigt nya områden saluvärderats och jämkningar

vidtagits i uppskattningsmännens ursprungliga förslag. Skogsvärdena

hava upptagits med en av överjägmästaren i förhållande till vissa av

jägmästaren verkställda beräkningar föreslagen reducering. Jordbrukslotterna

äro å kartorna utmärkta med gröna gränslinjer, och är beskrivningen

av ägofigurerna uppgjord efter distriktslantmätaren Hähnels beskrivningar

den 28 december 1927. Tomtområdena äro å kartan angivna

med röda gränslinjer. Då de av lantmätaren för bostadstomterna använda

beteckningarna delvis äro lika för skilda områden, hava tomterna

upptagits i ordningsföljd från öster till väster, varvid tomterna å kartan

erhållit särskild nummerbeteckning i rött. Till försäljning förordas

sålunda:

1) Glabo huvudgård,

ägofigurer nr 7—20, av 21, 22—26, av 27, av 28, 29, av 31, 32—73, av 74, 135

—156, av 157, 158—163, av 164, av 165, 190—199, av 200, av 201; areal 22.08

hektar tomt och åker, 3.is hektar äng och odlingsmark, 46.616 hektar avrösningsjord

och O.218 hektar impediment; saluvärde 57,200 kronor, därav

30,118 kronor för växande skog; arrendevärde 1,150 kronor.

Den 27 juli 1928 har Kungl. Majit medgivit, att den mark av egendomen,

som erfordrades för omläggning och förbättring av den s. k. Strandavägen

mellan Oskarshamns stadsgräns och Misterhults sockengräns,

i huvudsaklig överensstämmelse med vad angivits med heldragen röd

linje å en i ärendet företedd kartskiss, finge under vissa angivna villkor

tillsvidare och så länge marken användes för sagda ändamål utan''

ersättning till kronan upplåtas till vägstyrelsen i Stranda härads väghållningsdistrikt.

Såväl jägmästaren som domänintendenten hava ansett,

att ifrågavarande nya väg borde utgöra Glabo huvudgårds gräns i

väster. Härigenom skulle den ovan för försäljningslotten angivna arealen

något ändras och kunde jämkningen icke exakt angivas, förr än den

nya vägen definitivt utlagts. Förändringen hade emellertid icke ansetts

kunna inverka på det föreslagna saluvärdet.

Tidigare har Kungl. Majit den 15 maj 1925 medgivit, att den mark,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

33

sorn för omläggning av den s. k. Skallerbron jämte tillfartsvägar på

gränsen mellan Oskarshamns stads område och Stranda härads väghållningsdistrikt

erfordrades av egendomen, finge tillsvidare och så länge

marken användes för ändamålet utan ersättning och under vissa angivna

villkor upplåtas till sagda härads vägstyrelse.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1923 har vederbörande arrendator,

Elov Karlsson, medgivits söka och vinna delaktighet i odlingslån

för utförande av ett egendomen berörande dikningsföretag med skyldig

het för honom att gälda såväl de under återstående arrendetid å egendomen

belöpande annuiteterna å lånet som ock vid arrendetidens slut

då ännu ogulden andel av samma lån. Vidare har arrendatorn enligt

beslut av Kungl. Majit den 31 december 1924 medgivits söka och vinna

delaktighet i odlingslån för utförande av ett egendomen berörande vattenavledningsföretag

med skyldighet för arrendatorn att gälda de under

återstående arrendetiden å egendomen belöpande annuiteterna å lånet.

Hos domänstyrelsen har Karlsson anhållit, att vid försäljning av huvudgården

erhålla företräde att inköpa densamma. Uppskattningsmännen

hava förordat, att Karlsson, vilken sedan år 1921 icke blott hävdat

och brukat egendomen väl utan även med egna uppoffringar verkställt

förbättringar å byggnader och ådragit sig utgifter för egendomens torr

läggning, måtte medgivas hembudsrätt vid huvudgårdens försäljning.

Blivande köpare borde åläggas svara för de å egendomen efter tillträdesdagen

belöpande annuiteter å odlingslån för det egendomen berörande

vattena vledningsföretaget.

2) torpet Sandmon (del av Glabo),

ägofigurer nr 313—332, av 333, 334—335, av 336, 337, av 338,339—346, av 347.

349—387 och av 631; areal 4.023 hektar tomt oell åker, 0.265 hektar äng och

odlingsmark, 17.9 hektar avrösningsjord och (koos hektar impediment; saluvärde

10,500 kronor, därav 6,902 kronor för växande skog; arrendevärde

170 kronor.

Torpet har föreslagits till hembud åt innehavaren Oskar Nord, vilken

övertagit torpet efter sin fader och själv innehaft detsamma i 38 år.

3) torpet Nederåsa (del av Glabo),

ägofigurer nr av 200, av 201, 202—208, 211—248, av 249, 250—261, av 262.

av 263, 264—274 och av 631; areal 6.018 hektar tomt och åker, l.ooi hektar

ling och odlingsmark, 13.389 hektar avrösningsjord och O.202 hektar impediment;

saluvärde 9,900 kronor, därav 4,606 kronor för växande skog; arrendevärde

285 kronor.

Torpet Ilar föreslagits till hembud åt Karl Oskar Karlsson, som innehaft

detsamma sedan 1910.

Den 6 maj 1910 bär domänstyrelsen bifallit en av Samuel Aug. Svensson

å Skrikebo byamäns vägnar gjord ansökning om tillstånd att över

egendomen få framdraga ny utfartsväg för Skrikebo by. Denna utfartsväg

genomlöper försäljningslotten Nederåsa.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 februari 1927 har medgivits, att den

mark av omkring 600 kvadratmeter, som för omläggning av den från

Baggetorps kvarn till Skrikebo—Glaboåsa ledande enskilda vägen vid

dess förening med allmänna landsvägen å den s. k. Glaboåsen erfordrades

av egendomen, finge tillsvidare och så länge marken användes för ända

målet upplåtas till P. A. Pettersson, Döderhult, m. fl. mot en ersättning

av 30 kronor till domänfonden och vissa villkor i övrigt.

De i Kungl. Majits förut berörda beslut den 15 maj 1925 och elen 27

juli 1928 omförmälda vägarna berörde även torpet Nederåsa.

liihang lill riksdagens protokoll 19110. I sand. 91 ''1 Imf!. (Nr 191.) .''!

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Med anledning av ansökning av Stranda härads vägstyrelse om kostnadsfri

grustäkt vid egendomen har domänintendenten i avgivet yttrande

föreslagit, att vid försäljningen av torpet Nederåsa grushämtningsrätten

å ett å en av distriktslantmätaren Hähnel år 1927 upprättad karta

närmare utmärkt område örn O.202 hektar, vilket å kartan över Glabo betecknats

med grön streckning, borde undantagas och förbehållas vägstyrelsen.

Rätten till grustäkt borde enligt domänintendentens förmenande

lösas till skäligt pris, minst 200 kronor. Efter det gruset bortförts, borde

marken tillfalla torpet. Såsom villkor borde vidare föreskrivas, att grustagets

gränser inhägnades av vägstyrelsen, att grushämtningen företoges

med ordning, så att botten av grustaget efter avslutad hämtning hölles

jämn och att skada icke på något sätt tillfogades torpet. Het torpet

åsätta saluvärdet, 9,900 kronor, vore uppskattat nied hänsyn till att sadant

förbehåll angående grustäkten gjordes, varvid nedsättningen i saluvärdet

härför beräknats med 100 kronor. — Innehavaren av torpet hade

som ytterligare villkor för grusupplåtelsen föreslagit åläggande för vägstyrelsen

att deltaga i underhållet av utfartsvägen förbi och från grustaget

till Strandavägen. I fråga örn värdet å grustaget har överjägmästaren

ansett sig ej kunna mera noggrant uppskatta detsamma förrän efter

uppmätning av kubikinnehållet, men enligt det minne överjägmästaren

hade av grustagets mäktighet ansåge överjägmästaren, att värdet säkerligen

vore minst 500 kronor och att det ej torde vara osannolikt att värdet

närmade sig 1,000 kronor.

I en till domänstyrelsen ingiven ansökning hava vidare Emanuel

Svensson m. fl. åboar i Skrikebo och Stensjö framhållit, att deras utfartsväg

till sockenkyrkan och närmaste stad, Oskarshamn, vore förlagd över

ägorna till kronoegendomen samt hemställt, att ett grustag å torpet Nederåsa,

som av vederbörande jägmästare uppgivits motsvara det å 1907

års skogsindelningskarta med avd. IV: 27 utmärkta området, måtte å

dem överlåtas med nyttjanderätt eller ock att ett nytt grustag för underhåll

av utfartsvägen i fråga måtte till dem upplåtas. Jägmästaren

har upplyst, att omförmälda utfartsväg, den s. k. Skrikebovägen, genom

löpte inägorna till torpen Sandmon och Nederåsa samt slutade i allmänna

vägen vid avd. IV: 30 å skogsindelningskartan, vilken avdelning också

vore ett grustag, beläget å Nederåsa. Enligt jägmästarens förmenande

borde kronan tillförsäkras nyttjanderätt till grustaget å avd. IV: 30, då

intet grus eljest kunde erhållas å egendomen för grusning av skogsvägarna.

Inom försäljningslotten skulle ju också till vederbörande vägstyrelse

upplåtas förut berörda grustag örn O.202 hektar. Då vägen ej vore

av allmän betydelse samt sökandena ej haft nyttjanderätt till grustaget,

avd. IV: 27, och då upplåtelsen skulle innebära ett avsevärt intrång på

äganderätten, vilket lottens innehavare bestämt motsatt sig, har jägmästaren

avstyrkt ansökningen. I denna hemställan hava överjägmästaren

och domänintendenten instämt. Domänintendenten har i samband där

med med anledning av begäran från spekulanten å Glabo huvudgård,

till vilken fastighet komme att höra en icke obetydlig sträcka vägunderhåll,

föreslagit såsom önskvärt och lämpligt, att förbehåll om grustäkt

a avd. IV: 30 även måtte göras till förmån för Glabo huvudgård.

Vid upplåtelsen borde vidare förbehåll göras om rätt för Karl Emil

Svensson att under sin livstid avgiftsfritt disponera å försäljningslotten

befintliga, av honom nu innehavda stuga och uthus jämte tomten däromkring.

4) torpet Nymålen (del av Glabo och Lilla Saltvik),

ägofigurer: av Glabo nr av 157, a\ 166, 167—176, av 177, 178, av 179, 180—

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

35

189, av Lilia Saltvik nr 166, av 167, av 182, 253—306, av 307, 308—313, av

314 och av 323; areal 5.155 hektar tomt oell åker, 0.884 hektar äng och odlingsmark,

18.326 hektar avrösningsjord och O.oos hektar impediment; saluvärde

11,500 kronor, därav 6,568 kronor för växande skog; arrendevärde

275 kronor.

Torpet Ilar föreslagits till hembud åt Erik Karlsson, som innehaft detsamma

»eilan 1926.

5) torpet Skrabbhorvan (del av Lilla Saltvik),

ägofigurer nr av 182, av 183, 184, av 185, 18(7—192, av 193, 194—252, av

314, 315—317 och av 323; areal 4.74 hektar tomt och åker, O.tra hektar äng

och odlingsmark, 19.037 hektar avrösningsjord och O.015 hektar impediment;

saluvärde 12,400 kronor, därav 7,826 kronor för växande skog; arrendevärde

220 kronor.

Torpet har föreslagits till hembud åt Karl Albin Nilsson, som innehaft

detsamma i 10 år.

6) lägenheten Fallebo kvarn (del av Glabo, å kartan benämnd Glabo

kvarn),

ägofigurer nr av 74, 75—76; areal O.iss hektar tomt och åker samt O.052

hektar avrösningsjord; saluvärde 190 kronor och arrendevärde 15 kronor.

Lägenheten har föreslagits till hembud åt Per August Nilsson, som

äger å lägenheten uppförd stuga med uthus.

7) en skolhusplan,

å en av t. f. distriktslantmätare!! Olof Dahm år 1927 upprättad specialkarta

utmärkt med röd kantfärg och belägen på ägofigur nr 116 å kartan

över Saltvik; areal 0.4434 hektar; saluvärde 1,775 kronor och arrendevärde

50 kronor.

Området har föreslagits till hembud åt Döderhults församling. Församlingens

skolråd hade anhållit, att området ifråga måtte av församlingen

få disponeras med nyttjanderätt, så länge området användes till

skolplan. Såsom villkor för en dylik upplåtelse har domänintendenten föreslagit

skyldighet för församlingen att på egen bekostnad uppföra stängsel

omkring området. Jägmästaren, med vilken Överjägmästare!! instämt,

har förklarat, att han för sin del icke hade något att erinra mot

en upplåtelse av området med nyttjanderätt under minst 20 år och mot

en årlig avgäld av högst 50 kronor. Området vore icke behövligt för

upplagsplats, örn den vid uppskattningsförrättningen till försäljning

ifrågasatta tomten nr XVII k bibehölles i kronans ägo.

För upplåtelse av torpen såsom åbolägenheter med rätt för åbon att vid

första avgäldstidens slut lösa området har föreslagits en avgäldstid av

20 år med en avgäld av: för Sandmon 2 hektoliter råg, 2 kilogram smör

och 1 kilogram fläsk, för Nederåsa 4 hektoliter råg, 1 kilogram smör och

4 kilogram fläsk, för Nymålen 2 hektoliter råg, 3 kilogram smör och 1 kilogram

fläsk samt för Skrabbhorvan 4 hektoliter råg och 3 kilogram smör.

Köpeskillingen för befintliga, kronan tillhöriga byggnader har beräknats

lill respektive 3,480 kronor, 4,200 kronor, 4,200 kronor och 3,900 kronor.

Abon å ett vart av torpen borde tillika äga rätt till utsyning av virke å

området till stängsel och vedbrand av 5 kubikmeter.

Lägenheten Fallebo kvarn borde tillförsäkras utfartväg över skogsmarken

till Glabo och försäljningslotten Glabo huvudgård fram till Saltviksvägen

och allmänna landsvägen. Samma utfartsväg över Glabo huvudgård

borde vidare förbehållas kronan för virkestransporter, varjämte kronan

borde tillförsäkras nyttjanderätt till hela Saltviksvägen ävensom nu

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

å torpen befintliga utfartsvägar. Torpet Nymålen borde tillförsäkras utfartsväg

över Glabo huvudgård fram till Saltviksvägen och allmänna

landsvägen.

8) följande tomtområden (del av Lilla Saltvik)

Av domänsty- relsen åsatt

beteckning å

kartan (röda

siffror)

Av lantmä- taren åsatt

beteckning

å kartan

Areal i

hektar

Uppgifter

angående

byggnader

Salu-

värde

kronor

Arrende-

värde

kronor

Innehavare

!

1

XIX b

0.304

Obebyggd

1,216

35

_

2

XIX a

0.22

»

880

30

—

3

XXII

0.85

>

2,275

60

—

4

XXIII

0.27

»

2,025

55

5

XXIV

0.803

2,272

60

6

XXV 1

0.26

»

1,950

55

7

XXVI

0.83

»

1,650

48

—

8

XXVII

0.178

»

865

26

—

9

XXIX

0.17

>

1,190

36

—

10

XXX

0.207

1,449

40

—

11

XXXI

0.212

»

1,590

45

—

12

XXXII

0.222

1,110

30

—

13

XXXIII

0.25

»

1,500

43

—

14

XVIII a

0.522

»

2,610

75

—

15

XVIII

0.16

Bebyggd

750

25

Axel Johansson

16

XVII m

0.23

Obebyggd

1,150

35

—

17

XVII f \

XVII g /

0.068

136

10

—

18

XVII i

0.184

»

920

40

—

19

XVII a

0.635

Bebyggd

3,175

100

Direktören G. Skeppstedt,!

Saltviks slip

20

XVII h

0.15

Obebyggd

750

35

1

21

XX

0.185

Bebyggd

1,110

35

E. Johansson

22

XXI

0.165

990

30

P. J. Pettersson

23

XXI a

0.076

456

20

Saltviks Kööp. Handels- förening

24

XXI b ’

0.112

675

25

Saltviks missionsförening

25

XVII 1 1 2 3

0.1607

Obebyggd

965

30

Karl Andersson

26

XVII e

0.114

»

456

30

27

XVII d

0.117

»

410

25

—

28

XVII c

0.146

Bebyggd

438

25

Direktören G. Skeppstedt,

Saltviks slip

29

XVII b

0.2 04

»

204

15

D.o

1 I tomtens areal ingår icke den utanför tomten belägna, genom en vik från tomten

skilda berghällen, vilken ansetts böra bibehållas i kronans ägo.

2 Jämte den utmed tomtens nordöstra gräns å kartan utmärkta vägen örn 4 meters bredd

av den icke med nr betecknade tomt, som icke ansetts lämplig att upplåta till bostadstomt

och avsetts att för vägändamål bibehållas i kronans ägo.

* Jämte en remsa om 5 meters bredd vid tomtens västra gräns av tomten XVII k, som

i övrigt avsetts att bibehållas i kronans ägo.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Innehavarna av de bebyggda bostadstomterna ägde husen å dessa och

borde tillerkännas hembudsrätt vid försäljningen. Förenämnde Karl Andersson

har arrenderat tomten XVII 1 (25) sedan år 1925 och redan utfört en

del arbeten för tomtens bebyggande och planering. Andersson borde därför

medgivas hembud till tomten i fråga med därtill förordat tillägg, övriga

tomter borde försäljas å offentlig auktion eller under hand genom

jägmästarens försorg. Rätten till jakt och fiske å tomterna borde undantagas

vid försäljningen och förbehållas skogsstaten. De utmed Kalmar

sund belägna tomterna nr 3—15 (de röda siffrorna) borde tillförsäkras fri

mark till en 4 meter bred väg utmed tomternas norra gräns.

Ursprungligen har även ifrågasatts försäljning av tomten nr XIX å

kartan. Då emellertid å tomten finnes en god brunn, som är erforderlig

för de tidigare avsöndrade lägenheterna nr I och II i Kvarnviken och

eventuellt torde komma att bliva erforderlig för andra tomter, som ifrågasatts

till upplåtelse, har föreslagits, att tomten måtte bibehållas i kronans

ägo tillsvidare, varvid jägmästaren borde bliva i tillfälle ombesörja

tomtens utarrendering på ändamålsenligaste sätt.

Tomten XXVIII vore nödig till båtplan och sjögata, och erfordrades

området n och ägofiguren nr 71 till upplagsplats för virke. Dessa områden

ävensom tomten XVII borde bibehållas i statens ägo.

Vad som härefter återstode av egendomen Glabo med Lilla Saltvik

borde avsättas till kronopark, benämnd Glabo.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra i ärendet.

Med utlåtande den 21 december 1928 har domänstyrelsen underställt

detta ärende Kungl. Maj:ts prövning. För egen del anförde därvid sty

reisen.

Styrelsen förordade förslaget till egendomens disposition. Vad den av

Stranda härads vägstyrelse gjorda framställningen anginge, syntes rätten

att utnyttja det å området om O.202 hektar av torpet Nederåsa befintliga

grustaget i samband med frånstyckningen av torpet böra försäljas

till vägstyrelsen mot den ersättning till domänfonden, som domänstyrelsen

efter närmare utredning angående grustäktens värde komme att fastställa.

Området i fråga syntes av lantmätarens ägobeskrivning att döma

icke vara inräknat i arealen för torpet. I likhet med ortsmyndigheterna

och på av dem anförda skäl avstyrkte styrelsen rätt till grustäkt å Nederåsa

för åboarna i Skrikebo och Stensjö. Styrelsen funne vidare med

hänsyn till den föreliggande knappheten å grus i trakten anledning icke

föreligga att såsom domänintendenten ifrågasatt förbehålla köparen av

Glabo huvudgård rätt att jämte kronan utnyttja det å egendomskartan

med ägofigurerna nr 209 och 210 utmärkta grustaget (i huvudsak motsvarande

ovan berörda avd. IV: 30 å skogsindelningskartan). Någon nedsättning

i saluvärdet för torpet Nederåsa med anledning av förbehållet

för kronan örn grustäkt å angivna område syntes icke erforderlig.

Beträffande den till upplåtelse ifrågasatta skolplanen syntes det styrelsen

lämpligast och mest praktiskt för framtiden att i samband med

övriga försäljningar planen nu av Döderhults församling förvärvades

med äganderätt.

Vad de för torpen beräknade åborättsavgälderna anginge syntes dessa

.styrelsen vara väl lågt upptagna. Då emellertid förslaget ginge ut på

försäljning av torpen, vilket styrelsen även förordade, hade styrelsen icke

funnit anledning återremittera ärendet för komplettering härutinnan. En

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

ligt styrelsens mening hade .jordbr viks lotterna erhållit för deras nyttjande

såsom jordbruk fullt erforderlig skog. Vid den avstyekmngsförrättning,

som krim me att hållas å egendomen lör skiljande av de olika lotterna från

varandra, torde komma att tillses, att lotterna tillförsäkrades erforderliga

vägar på sätt uppskattningsmännen föreslagit.

Vid försäljningen av de utmed Kalmarsund belägna, till upplåtelse ifrågasatta

tomterna, borde rätten till fiske undantagas, och borde rätten i

vattenområde icke medfölja i annan mån än den 1 kap. 3 § vattenlagen

tillerkände strandfastighet.

Innehavarna av torpen, lägenheten Fallebo kvarn och de med boningshus

försedda hostadstomterna syntes äga rätt till hembud vid försäljningarna.

Sådan rätt borde även medgivas Karl Andersson till tomten XVII 1 med

förordat tillägg.

Ä de obebyggda hostadstomterna bade, enligt vad styrelsen erfarit, redan

åtskilliga spekulanter anmält sig, därav fyra fiskare, en fabrikör,

en verkmästare, en ingenjör och en läkare. Till köpare av egnahemslägenhet

kunde emellertid enligt då gällande grunder som regel endast antagas

mindre bemedlad eller obemedlad person, men funnes möjlighet att

efter misslyckade utbud försälja tomter å offentlig auktion, varvid anbud

av annan än mindre bemedlad eller obemedlad antagits. Förslag härutin

iian måste dock först ånyo underställas Kungl. Majit» prövning. För att i

största möjliga mån förenkla försäljningsfrågans handläggning ville styrelsen

föreslå, att, därest utbud av tomterna i vanlig ordning ej skulle

medföra antagliga anbud för alla eller några av dem, länsstyrelsen bemyndigades

utbjuda tomterna utan fordran å den i egnabemskungörelsen

föreskrivna kvalifikationen för köpare att vara mindre bemedlad eller

obemedlad.

På grund av förhållandena hade lotten XVII f + g erhållit en mindre

lämplig utformning å marken mellan andra lotter. Länsstyrelsen borde

därför bemyndigas att, om så skulle visa sig bliva mera ändamålsenligt,

medgiva försäljning av mera än en lott till samma person.

I detta sammanhang ville styrelsen erinra, att överlantmätaren baft åtskilliga

anmärkningar att framställa mot de uppgjorda kartorna. På

grund härav bade det synts överlantmätaren erforderligt att kartor och

beskrivningar återställdes till distriktslantmätare!! Hähnel med föreläggande

för honom att inom viss tid åter inkomma med handlingarna i kompletterat

skick, och borde kompletteringen även innefatta upprättande av

areallängd. Emellertid gällde anmärkningarna huvudsakligen bostadstomterna,

och bade försäljningsförslaget inom domänstyrelsen omgjorts efter

de av överlantmätaren lämnade arealuppgifterna. För vinnande av tid

och efter samråd med överlantmätaren hade styrelsen ansett sig böra över

lämna ärendet i befintligt skick.

Enligt Kungl. Maj:ts särskilda resolutioner bade rätt att hava elektriska

ledningar framdragna över egendomen medgivits den 10 september

1920 Finsjö kraftaktiebolag oell den 23 maj 1924 Oskarshamns stad.

Med avstyrkande utlåtande den 26 juli 1929 har därefter domänstyrelsen

underställt Kungl. Maj:ts prövning en av änkefru Ida Julie Lindström i

Havslätt, Oskarshamn, gjord framställning, att för sig tillerkänd förmånsrätt

för inköp av torpet Nymålen, därvid tillika överlämnats yttranden över

framställningen av vederbörande domänintendent, kronoarrendator, lands
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

fiskal och länsstyrelse, ävensom ytterligare en av sökanden till länsstyrelsen

ingiven skrift.

Till följd av remiss Ilar slutligen domänstyrelsen inkommit med förnyat

utlåtande i ärendet angående dispositionen av ifrågavarande kronoegendom

av den 24 januari 1930 samt därvid jämväl överlämnat yttranden av

vederbörande uppskattningsmän, sedermera under hand kompletterat,

ävensom av vederbörande domänintendent och överlantmätare.

Uppskattningsmännen anse anledning ej föreligga att göra förbehåll örn

användning av eller örn återköpsrätt till annan lott än torpet Nederåsa,

vilket enligt uppskattningsmännens förmenande borde kunna av kronan

återköpas inom tio år, enär praktiskt taget all torpet tillhörig mark å

grusåsen på håda sidor om den ä kartan med ägofiguren nr 637 betecknade

vägen inneliölle grus av ej obetydlig mäktighet. Förbehållet borde

härvid, liksom därest det i annat fall föreskreves, medföra sänkning av

åsatt saluvärde med 20 procent. Vidare tillstyrka uppskattningsmännen

på det livligaste, att hembudsrätt måtte utverkas för innehavarna av Glabo

huvudgård och torpet Nymålen, vilka författningsenligt icke ägde rätt

därtill. Värderingarna hade gjorts under förutsättning att lotterna skulle

tillträdas i befintligt skick eller, därest försäljning skulle ske till annan

än nuvarande innehavaren, efter laga syn.

Överlantmätaren har meddelat, att enligt hans förmenande hinder ur

jorddelningslagens synpunkt icke förelåge för avstyckning i enlighet

med föreliggande förslag.

Domänstyrelsen, som ombesörjt egendomens skötsel och vård under ett

ar från den 14 mars 1930, har för egen del anfört bland annat.

Då vid en granskning av förslaget framginge, att en del frågor icke vore

av beskaffenhet att kunna ensamt av Kungl. Maj:t avgöras, borde av

praktiska skäl försäljningsförslaget i sin helhet underställas riksdagens

prövning. I samband härmed borde, även om i en del fall bestämmelserna

i 1929 års upplåtelsegrunder icke gåve stöd för en sådan anordning, hembudsrätt

utverkas för samtliga de personer, åt vilka dylik rätt förordats

vid uppskattningstillfället å egendomen oell vilka därvid helt säkert bibringats

den uppfattningen, att de ägt sådan rätt.

I sitt tidigare utlåtande hade styrelsen föreslagit, att vid försäljningen

av lotten Nederåsa förbehåll borde göras örn rätt för kronan att ensam

utnyttja det A kartan över Glabo med ägofigurerna nr 209 och 210 utmärkta

grustaget och örn rätt för vägstyrelsen i Stranda härads väg

hållningsdistrikt att ensam utnyttja det å en av distriktslantmätaren Erik

Hähnel år 1927 upprättad karta utmärkta och å kartan över Glabo med grön

streckning betecknade grustaget örn O.202 hektar mot den ersättning till domänfonden,

som domänstyrelsen efter närmare utredning angående grus

tagets mäktighet kunde komma att fastställa, samt under vissa villkor i

övrigt. Det av uppskattningsnärunden nu gjorda förslaget, att kronan

borde förbehållas rätt att köpa lotten åter, kunde .styrelsen icke biträda.

På grund av den föreliggande knappheten å grus i orten syntes det vara

lämpligare att vid försäljningen kronans rätt till grustäkt vid lägenheten

utsträcktes atl omfatta ytterligare områden. Styrelsen borde därför be

s. 40 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

40 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

redas tillfälle att undersöka, i vilken mån rätten till grustäkt vid lotten

borde utsträckas ävensom att i anslutning därtill jämka saluvärdet för

lotten.

Anledning att vid någon av de övriga lotterna föreskriva särskilda villkor

angående lottens användning eller återköpsrätt syntes styrelsen icke

föreligga.

För undvikande av tveksamhet vid blivande avstyckningsförrättning

borde bland försäljningsvillkoren upptagas, att icke någon av lotterna

skulle komma i åtnjutande av den vattenrätt, som hörde till egendomen.

Detta överensstämde, enligt vad domänintendenten under hand upplyst,

med uppskattningsmännens avsikt.

Jag ansluter mig till förslaget örn egendomens disposition, på sätt detsamma

av domänstyrelsen förordats. Innan försäljningarna verkställas,

torde avstyckningsförrättning för salulotternas avskiljande i vederbörlig

ordning hållas, och bör därvid tillses, att respektive lotter tillförsäkras

nödiga utfartsvägar i huvudsaklig överensstämmelse med domänstyrelsens

förslag. Till frågan örn dispositionen av den i kronans hand

kvarvarande delen av egendomen torde jag framdeles få återkomma, då

riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att av kronoegendomen 3/i mantal Glabo nr 1 med

Lilla Saltvik nr 3 och 5 örn tillhopa V* mantal i Döderhults

socken av Kalmar län må, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad domänstyrelsen förordat,

försäljas

dels Glabo huvudgård, med gräns i väster utmed den

s. k. Strandavägen i dess sträckning jämlikt Kungl.

Maj:ts beslut den 27 juli 1928 och med undantag av

avsöndrade lägenheten Stenhagen nr 1, enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. med ett saluvärde

av 57,200 kronor och med hembudsrätt enligt 9 § första

stycket i förordningen för Elov Karlsson samt under

villkor i övrigt, att köparen skall svara för de å

egendomen å tiden efter tillträdesdagen belöpande

annuiteter å det egendomen för vattenavledningsföretag

åvilande odlingslånet ävensom för andra å samma

tid belöpande onera och utskylder samt att köparen

skall respektera den jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den

15 maj 1925 och den 27 juli 1928 vägstyrelsen i Stranda

härads väghållningsdistrikt medgivna rätt till mark

för väg,

dels torpen Sandmon, Nymålen och Skrabbhorvan

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

41

med åsätta saluvärden ävensom torpet Neder åsa —

det sistnämnda med tillägg av det å den av distriktslantmätaren

Hähnel år 1927 över Glabo upprättade

kartan med grön streckning betecknade området örn

O.202 hektar — var för sig med hembudsrätt för nuvarande

innehavare, därvid i tillämpliga delar skola

iakttagas de i förenämnda förordning den 6 juni

1929 (nr 176) meddelade bestämmelserna i fråga

örn försäljning av jordbrukslägenhet för egnahemsändamål

samt beträffande torpet Nederåsa

skall göras följande förbehåll, nämligen a) örn

skyldighet för köpare att respektera den jämlikt

domänstyrelsens beslut den 6 maj 1910 och Kungl.

Maj:ts beslut den 15 maj 1925, den 18 februari 1927

och den 27 juli 1928 Skrikebo byamän, P. A. Pettersson

i Döderhult med flera och vägstyrelsen i Stranda

härads väghållningsdistrikt medgivna rätt till mark

för väg, b) örn rätt för Karl Emil Svensson att under

sin livstid avgiftsfritt disponera åt torpet befintliga,

av honom nu innehavda stuga och uthus jämte tomten

däromkring, c) örn rätt för vägstyrelsen i Stranda

härads väghållningsdistrikt att ensam utnyttja ovannämnda

område örn O.202 hektar såsom grustag mot den

ersättning till domänfonden, som domänstyrelsen efter

närmare utredning angående grustagets mäktigbet kan

komma att fastställa, samt under de villkor i övrigt

med avseende å hägnad, ordning vid grustäktens

utövande och vägunderhåll, som domänstyrelsen

finner erforderligt föreskriva, ävensom d)

örn rätt för kronan till grustäkt vid torpet i den utsträckning,

som domänstyrelsen efter närmare undersökning

kan komma att bestämma; åliggande det domänstyrelsen

att med hänsyn till det i särskilda hänseenden

föranledda intrång å torpet Nederåsas område

slutligen bestämma torpets saluvärde;

dels skolhusplanen örn O.44.14 hektar till Döderhults

församling mot en köpeskilling av 1,775 kronor, tomterna

XVII a (19), XVII c (28) och XVII b (29) till

direktören G. Skeppstedt mot en köpeskilling av tillhopa

3,817 kronor, tomten XXI a (23) till Saltviks

kooperativa handelsförening mot en köpeskilling av

456 kronor samt tomten XXI b (24) jämte den utmed

tomtens nordöstra gräns å kartan utmärkta vägen om

4 meters bredd till Saltviks missionsförening mot en

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 251.

köpeskilling av 675 kronor oell under villkor i övrigt

beträffande envar av dessa lotter, att köpeskillingen

erlägges kontant vid tillträdet till länsstyrelsen i länet,

som har att å lotten utfärda köpebrev, att köparen

ensam vidkännes alla med lagfart å fånget och

övriga med köpet förenade kostnader samt att köpare,

örn så från kronans sida påfordras, på egen bekostnad

uppför och underhåller stängsel omkring lotten;

dels lägenheten Fallebo kvarn ävensom tomterna

XVIII (15), XX (21) och XXI (22) jämlikt ovanberörda

förordning den 6 juni 1929 (nr 176) med åsätta saluvärden

och med hembudsrätt enligt 10 § i förordningen

för vederbörande innehavare, därvid bör för

behållas rätt för tomten XVIII (15) att jämte vissa

nedan angivna tomter anordna en 4 meter bred väg

utmed tomternas norra gräns;

dels tomten XVII 1 (25) jämte en remsa örn 5 meters

bredd utmed lägenhetens västra gräns, med åsatt

saluvärde och med hemhudsrätt för Karl Andersson,

varvid i tillämpliga delar skola tillämpas de i nämnda

förordning meddelade bestämmelser i fråga om försäljning

av bostadslägenhet;

dels ock tomterna XIX b (1), XIX a (2), XXII (3).

XXIII (4), XXIV (5), XXV (6), däri ej ingår den

utanför tomten belägna berghällen, XXVI (7), XXVII

(8), XXIX (9), XXX (10), XXXI (11), XXXII (12),

XXXIII (13), XVIII a (14), XVII m (16), XVII f+g

(17), XVII i (18), XVII h (20), XVII e (26) och XVII d

(27) såsom bostadslägenheter enligt 13 § i nämnda förordning

eller, där försäljning enligt i sagda paragraf

angivna bestämmelser ej komme till stånd, enligt

15 § med skyldighet för innehavare av tomten

XXVI (7) att upplåta mark för väg till den utanför

tomten XXV belägna berghällen samt med rätt för

tomterna XXII—XXVII (3-8), XXIX—XXXIII (9—

13) och XVIII a (14) att anordna en 4 meter bred väg

utmed tomternas norra gräns;

skolande vid samtliga försäljningar gälla, att lotterna

må tillträdas den 14 mars 1931, att kronoegendomen

tillhörande vattenområde ej ingår i försäljningen

av lotterna, att lotterna överlåtas i det skick, vari de

på grund av bestämmelserna i nu örn egendomen gällande

arrendekontrakt skola av arrendatorn avlämnas,

samt att Finsjö kraftaktiebolag och Oskarshamns stad

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

43

bibehållas vid den jämlikt Kungl Maj:ts resolutioner

den 10 september 1920 och den 23 maj 1924 medgivna

rätt att hava elektriska ledningar framdragna över

lotterna.

lito.

Jämlikt Kungl. Majlis bemyndigande i brev den 19 juni oell den 23 november

1917 har till aktiebolaget Ängelholms nya brunns- och badanstalt

genom kontrakt den 11 januari 1918, vilket med domänstyrelsens medgivande

den 7 augusti 1919 överlåtits å aktiebolaget Ängelholms havsbad,

av kronoparken Ängelholm för en tid av 50 år, räknat från den 14 mars

1918, upplåtits nyttjanderätt till ett område av omkring 84.20 hektar. I

kontraktet stadgas bland annat, att bolaget för nyttjanderätten till området

skall erlägga en årlig avgäld av 250 kronor (punkten 5), att ett visst,

av domänstyrelsen till läge och storlek godkänt område å stranden skall

upplåtas åt allmänheten till avgiftsfria bad (punkten 6), att bolaget äger

utan särskild avgäld disponera mark inom området till uppförande av

badhus, hotell och nödiga uthus ävensom till anläggande av parker och

erforderliga vägar (punkten 7), att i övrigt bolaget må mot årlig avgäld,

vilken ej må understiga 2 1/2 öre per kvadratmeter och varav 40 procent

skall tillfalla kronan och återstoden bolaget, inom området upplåta villatomter

med tomträtt för en tid, ej överstigande bolagets egen arrendetid

(punkten 7), samt att, därest vid arrendetidens slut avtal örn nytt

arrende ej kan träffas, det skall åligga kronan att inlösa å med tomträtt

upplåtna tomter uppförda byggnader och stängsel efter värdering av

skiljemän, utsedda på sätt stadgas i 2 kap. 8 § i lagen den 14 juni 1907

örn nyttjanderätt till fast egendom (punkten 12).

I skrivelse den 22 september 1928 har aktiebolaget Ängelholms havsbad

hos Kungl. Majit anhållit, att bolaget måtte erhålla upplåtelse under

tomträtt av följande tomter, som bolaget i överensstämmelse med punkten

7 av ovannämnda kontrakt disponerade för badhus, hotell och nödiga

uthus, nämligen tomt nr 1 i kvarteret Strandpaviljongen, tomt nr 5

i kvarteret Hagelkvist, tomt nr 7 i kvarteret Berlin, tomterna nr 3 och 4

i kvarteret Sjögren, tomt nr 1 kvarteret Havsbadsrestauranten samt

tomt nr 1 i kvarteret Havsbadshotellet. Såsom skäl för framställningen

har bolaget anfört, att bolaget icke kunde erhålla för nybyggnader samt

för driften i övrigt erforderliga medel, med mindre bolaget kunde anskaffa

säkerhet genom inteckningar i de byggnader, bolaget uppfört

eller ämnade uppföra.

Till följd av remiss har domänstyrelsen, efter vederbörandes hörande,

avgivit utlåtande i ärendet den 14 oktober 1929 samt därvid överlämnat

till ärendet hörande handlingar, däribland en karta med rubrik »Förslag

till revidering av fastställd stadsplan för del av Ängelholms kronopark

Kronoparken

Ängelholm i

Kristianstads

län.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

benämnd Ängelholms havsbad i samråd med arkitekten F. Gripe, Stockholm,

upprättat år 1925 av Edvin Almér, stadsingenjör». Äv dessa handlingar

inhämtas följande.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare avstyrkte i avgivna yttranden

i ärendet bifall till framställningen under framhållande av den

risk för kronan, som med hänsyn till bestämmelsen i punkten 12 i arrendekontraktet

skulle vara förenad med upplåtelse under tomträtt. Då bolaget

å ifrågavarande tomter redan uppfört byggnader för en kostnad,

enligt bolagets uppgift, av 65,000 kronor samt hade för avsikt att ytterligare

uppföra en större restaurang samt hotell, vilka, såsom bolaget

påpekat, komme att kosta betydande summor, helt visst över 200,000 kronor,

ansåg jägmästaren med säkerhet kunna antagas, att vid arrendetidens

slut å tomterna i fråga skulle finnas hus till minst 300,000 kronors

värde.

Domänstyrelsen anmodade därefter överjägmästaren att från bolaget

infordra meddelande, huruvida bolaget önskade med äganderätt förvärva

tomterna, samt meddelade därvid, att styrelsen i så fall torde söka föranstalta

örn medgivande för bolaget att med äganderätt förvärva tomterna

till pris, som med hänsyn till föreliggande förhållanden kunde

befinnas skäliga.

Med anledning härav överlämnade överjägmästaren med yttrande den

12 mars 1929 till domänstyrelsen ett vid sammanträde den 26 februari

1929 med bolagets styrelse fört protokoll med tilläggsskrivelse den 7 mars

1929, varav framgick, att bolaget, som helst önskade, att tomterna finge

till bolaget upplåtas under tomträtt, likväl icke vore ovilligt att, örn sådan

upplåtelse icke kunde medgivas, inköpa tomterna. Därest sådant

inköp komme till stånd, borde emellertid enligt bolagets förmenande den

årliga avgälden av 250 kronor enligt punkten 5 i arrendekontraktet icke

vidare utgå.

Sedan domänstyrelsen i skrivelse till överjägmästaren den 6 april 1929

förklarat sig villig att hos Kungl. Majit tillstyrka försäljning till bolaget

av ifrågavarande tomter till ett pris av 50 öre per kvadratmeter, har

bolagets styrelse i skrivelse den 5 juli 1929 meddelat, att bolaget vid ordinarie

bolagsstämma förklarat sig önska med äganderätt förvärva tomterna

till nämnda pris.

För egen del har domänstyrelsen i sitt utlåtande i ärendet anfört följande.

Vid bifall till bolagets framställning örn upplåtelse under tomträtt av

ifrågavarande tomter skulle kronan, på samma sätt som för övriga, under

tomträtt upplåtna tomter inom arrendeområdet är i punkten 12 i arrendekontraktet

föreskrivet, därest vid arrendetidens slut avtal örn nytt

arrende ej skulle träffas, bliva skyldig inlösa de å tomterna uppförda,

bolaget tillhöriga hotell- och restaurangbyggnaderna, vilkas värde torde

kunna komma att uppgå till betydande belopp. Styrelsen ansåge sig på

grund härav böra avstyrka bolagets ansökning örn upplåtelse under tomträtt

av tomterna.

Med hänsyn till den användning ifrågavarande område av kronoparken

fått, ansåg styrelsen hinder ur skoglig synpunkt icke böra möta för

försäljning av samma tomter till bolaget. Därvid syntes priset böra bestämmas

med beaktande av den omständigheten, att tomterna redan dis
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

ponerades av bolaget för tiden till den 14 mars 1968 oell icke kunde väntas

bliva av kronan för annat ändamål nyttiggjorda. Styrelsen funne sig

böra tillstyrka försäljning av tomterna efter ett pris av 50 öre per kvad

ratmeter. Den för området i dess helhet utgående årliga arrendeavgälden

av 250 kronor, som enligt av bolaget vid sammanträdet den 26 februari

1929 framställt yrkande icke vidare skulle utgå, hade bolaget i skrivelse

den 30 september 1929 förklarat sig villigt att erlägga, även sedan ifrågavarande

tomter försålts till bolaget.

Stadsplan för förevarande till bolaget upplåtna område hade Kungl.

Majit fastställt jämlikt brev till länsstyrelsen i Kristianstads län den

9 maj 1919. Sedermera hade, jämlikt brev till samma länsstyrelse den

19 mars 1926, fastställts ett av stadsingeniören E. Almér år 1925 upp

rättat förslag, enligt ovan omförmälda stadsplanekarta, till ändring av

ovannämnda stadsplan. Detta förslag omfattade samtliga för bebyggelse

avsedda kvarter.

Kungl. Majit hade vidare jämlikt brev till länsstyrelsen medgivit, att

Kungl. Majit underställda förslag till indelning i tomter av sagda kvarter

finge av länsstyrelsen fastställas, nämligen för kvarter XXIII den

14 september 1922, för kvarter XXIV den 20 april 1928 och för kvarter

XXV den 12 september 1921.

Av de till försäljning åt bolaget nu ifrågasatta tomterna vore fyra belägna

i kvarter, som sålunda indelats i tomter, nämligen:

tomterna 3 och 4 i kvarteret XXIII,

tomt 7 i kvarteret XXIV och

tomt 5 i kvarteret XXV. I

Enligt av stadsingeniören i Ängelholm förrättade tomtmätningar innehölle

de till försäljning ifrågasatta tomterna följande arealer, nämligen:

tomt

1 i

kvarteret

Strandpaviljongen...................

........ 3,461.i

kvadratmeter

»

5 »

»

Hagelkvist ...............................

1,565

»

»

7 »

»

Berlin .......................................

......... 1,539.5

»

»

3 »

»

Sjögren ...................................

......... 2,485

»

4 »

»

» ..................................

......... 1,617

»

»

1 »

»

Havsbadsrestauranten ...........

......... 8,292

2>

1 »

»

Havsbadshotellet ...................

......... 6,351

»

Summa 25,310.6 kvadratmeter

I detta sammanhang vill jag anmäla, att bolaget i skrivelse den 10 ok

tober 1928 hos Kungl. Majit hemställt örn bemyndigande för domänstyrelsen

att på vissa villkor sluta kontrakt med bolaget, för badortens utvidgning,

örn upplåtelse på arrende under femtio år av ytterligare örn

rådén av kronoparken med en sammanlagd areal av omkring 295 hektar.

Till följd av remiss har domänstyrelsen, efter vederbörandes hörande,

avgivit utlåtande i detta ärende den 14 oktober 1929 och därvid överläm

nät till ärendet hörande handlingar, däribland tre kartor. Härav in

hämtas följande.

Sedan vederbörande jägmästare och Överjägmästare i avgivna ytt

randen framställt invändningar mot omfattningen av och villkoren för

upplåtelsen samt bolaget i skrivelse den 7 januari 1929 gjort vissa mo

s. 46 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

46 Kungl. Martts proposition Nr 251.

difikationer i de i ansökningen uttalade önskemålen, hölls den 26 februari

1929 sammanträde mellan över jägmästaren och bolagets styrelse i närvaro

jämväl av jägmästaren.

Vid detta sammanträde förklarade sig bolagets styrelse beredd att godkänna

arrendeavtal, avseende två å en vid sammanträdet upprättad karta

närmare angivna områden med en sammanlagd areal av omkring 130

hektar och upptagande, i tillämpliga delar, samma villkor, som enligt

kontraktet den 11 januari 1918 gällde för den tidigare upplåtelsen, dock

med i huvudsak de ändringar, att den kronan tillkommande andelen i

tomtavgälder bestämdes till 30 procent och att minimiavgälden för tomtupplåtelser

skulle utgöra 4 öre per kvadratmeter.

Upplåtelse på dessa grunder har tillstyrkts av magistraten i staden

Ängelholm och av länsstyrelsen.

I sitt utlåtande har domänstyrelsen framhållit, att den av bolaget anordnade

badorten syntes vara stadd i utveckling. Av de för bebyggande

utlagda 229 tomterna å det till bolaget förut upplåtna området hade 212

stycken redan upplåtits med tomträtt. Av de övriga tomterna torde ett

flertal icke lämpa sig för bebyggande. Utvidgning av badorten genom

tomtupplåtelser torde icke kunna ske utan att ytterligare mark av kronoparken

upplätes för ändamålet. Då en ytterligare markupplåtelse till

bolaget på föreslagna villkor, så vitt av badortens hittillsvarande utveckling

kunde bedömas, syntes komma att lämna kronan större inkomst än

vid markens användning för skogsproduktion samt vägande skäl mot

upplåtelsen ur rent skoglig synpunkt icke syntes föreligga, tillstyrkte

styrelsen upplåtelsen i enlighet med förslagskontrakt, av styrelsen upprättat

i anslutning till de av bolaget godtagna grunderna.

Mot förslaget örn överlåtelse till bolaget av förut omförmälda sju tomter

har jag intet att erinra. Den föreslagna köpeskillingen av 50 öre per

kvadratmeter synes jämväl med hänsyn till förliandenvarande förhållanden

skälig.

Vad angår frågan örn upplåtelse på arrende av ytterligare mark av

kronoparken, torde jag få återkomma till densamma, sedan riksdagens

beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att de områden av kronoparken Ängelholm i Kristianstads

län, som utgöras av de å omförmälda, år

1925 upprättade stadsplanekarta med grön bottenfärg

betecknade tomterna nr 1 i kvarteret Strandpaviljongen,

nr 5 i kvarteret Hagelkvist, nr 7 i kvarteret

Berlin, nr 3 och 4 i kvarteret Sjögren, nr 1 i kvarteret

Havsbadsrestauranten samt nr 1 i kvarteret

Havsbadshotellet med en beräknad areal av tillsammans

25,310.6 kvadratmeter, må försäljas till aktiebo

laget Ängelholms havsbad mot en köpeskilling av 50

öre för kvadratmeter att tillgodoföras statens domäners

fond och under villkor i övrigt,

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

att köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen i länet,

som har att, så snart köpeskillingen erlagts, å områdena

utfärda köpebrev,

att områdena av köparen tillträdas vid köpeskillingens

erläggande, samt

att köparen ensam vidkännes kostnaden för avstyckning

och lagfart samt andra med köpet förenade utgifter.

12:o.

Kronoegendomen Vs mantal Gladsax nr 21 i Gladsax socken av Kristianstads

län har genom domänstyrelsens kontrakt den 25 juni 1909 upplåtits

på arrende till den 14 mars 1930 mot en årlig avgäld av 845 kronor.

Egendomen besiktigades under år 1927 av kronojordstyckningssakkunniga,

och hölls under år 1928 arrendeuppskattning å egendomen. Av de sakkunnigas

utlåtande samt det över uppskattningsförrättningen uppgjorda

instrument med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren

Fredrik Ljungberg år 1927 upprättad karta över egendomen med tillhörande

beskrivning, inhämtas följande.

Egendomen är belägen 0.4 mil från Simrishamns stad och 0.2 mil från

Järrestads järnvägsstation.

Egendomen är utlagd i tre skiften, hemskiftet, torvmosseskiftet och

skogsskiftet samt innehåller en sammanlagd areal av 58.907 hektar, därav

22.168 hektar tomt och åker, 36.214 hektar odlingsmark samt 0.525 hektar

impediment.

Hemskiftet består av 21.652 hektar tomt och åker samt O.421 hektar impediment.

Torvmosseskiftet innehåller endast 0.87 hektar mossjord. Egendomens

övriga ägor, som äro belägna å skogsskiftet, ingå ej i arrendet.

Åkerjorden är av god beskaffenhet och består av dels lerblandad mylla

på lerbotten, dels sandmylla på sandblandad alv och dels klapperstensmylla,

där urberget närmar sig brukningsdjupet.

Å egendomen finnes en lägenhet, omfattande å kartan ägofiguren nr 10.

Lägenheten innehaves av Elis Andersson, som förklarat att, därest så befunnes

lämpligt, han önskade friköpa lägenheten i fråga.

Egendomens byggnader äro av medelgod beskaffenhet.

De sakkunniga hava såsom sin åsikt uttalat, att anledning icke förelåge

att i mindre lotter uppdela denna tillräckligt bebyggda egendom.

Uppskattningsmännen hava ansett, att den av Elis Andersson innehavda

lägenheten ej borde försäljas på grund av dess läge i omedelbar närhet av

egendomens åbyggnader. Däremot har föreslagits, att lägenheten borde,

alltjämt innehavd med nyttjanderätt, på visst sätt utökas.

Vidare hava uppskattningsmännen ansett, att en av kvarnägaren Nils

Håkansson brukad utfartsväg över egendomen, omfattande ägofiguren

nr 27, borde försäljas till denne. Håkansson har vid uppskattningstillfället

anhållit örn tillstånd att friköpa vägen i fråga.

Likaledes borde enligt uppskattningsmännens åsikt ett mindre, obebyggt

åkerområdo å hemskiftet, avskilt från egendomen i övrigt genom

Gladsax nr

21 i Kristianstads

län.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Departements
chefen.

en från Vemmerlöv kommande väg och å kartan omfattande ägofigur nr

26, försäljas såsom bostadsegnahemslägenhet.

I övrigt borde egendomen enligt uppskattningsmännens åsikt bibehållas

ostyckad i kronans ägo och ånyo utarrenderas.

De till försäljning föreslagna områdena hava med nedanstående arealer

åsatts följande arrende- och saluvärden.

..

Agofig. å kartan

Areal i

hektar

Arrendevärde i

kronor

Salnyärde i

kronor

nr 27 ........................

0.0 lo \

32

l

20

j » 26 ........................

0.2 58 f

520

Mot ifrågavarande försäljningsförslag har varken länsstyrelsen eller

överjägmästaren baft något att erinra.

Med skrivelse den 22 november 1929 bar domänstyrelsen underställt detta

ärende Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen, som föranstaltat örn egendomens

skötsel och vård till den 14 mars 1931, biträder för sin del förslaget

att försälja ovan angivna områden till beräknade saluvärden.

Beträffande den av Nils Håkansson brukade utfartsvägen, ägofiguren

nr 27, anser styrelsen några särskilda föreskrifter vid områdets försäljning

icke vara behövliga, liksom icke heller något villkor örn återköpsrätt

från kronans sida påkallat. Däremot anser styrelsen —• i överensstämmelse

med en av domänintendenten uttalad mening — att det till

försäljning föreslagna åkerområdet, ägofiguren nr 26, bör försäljas med

förbehåll örn rätt för kronan att under en tid av högst tio år från tillträdet

köpa området åter enligt lagen örn återköpsrätt till fast egendom.

Det vid uppskattningstillfället området åsätta saluvärdet borde emellertid,

i händelse av försäljning under sådant förbehåll, bibehållas oförändrat.

Jag biträder det av domänstyrelsen sålunda framlagda förslaget och

hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

ej mindre att det å ovannämnda karta med ägofigur

nr 27 betecknade vägområdet må försäljas till

kvarnägaren Nils Håkansson för en köpeskilling av

32 kronor under villkor, att området får tillträdas den

14 mars 1931 i det skick det då befinnes, varvid köparen

inträder i de rättigheter och skyldigheter,

Kungl. Majit och kronan ägt till den arrendator eller

brukare, som vid samma tid avträder egendomen, att

köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet till

länsstyrelsen i länet, som å området utfärdar köpe

brev, att köparen skall svara för de området författ
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

ningsenligt efter tillträdet åliggande utskylder, samt

att köparen ensam skall vidkännas lagfarts- och. andra

med köpet förenade utgifter,

än även att det å kartan med ägofiguren nr 26 betecknade

området med angivet saluvärde må jämlikt

stadgandena i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)

angående försäljning i vissa falla av kronoegendom

m. m. såsom egnahemslägenhet för bostadsändamål

försäljas med förbehåll örn rätt för kronan att, därest

köpare icke inom den i 26 § i förordningen stadgade tid

vederbörligen bebyggt området, under en tid av tio

år från tillträdet köpa området åter enligt lagen örn

återköpsrätt till fast egendom.

13:o.

Kronoegendomen 5/s mantal Borrstorp nr 1 i Hjärnarps socken av Kristianstads

län är genom domänstyrelsens kontrakt den 7 maj 1909 utarrenderad

från den 14 mars 1910 till den 14 mars 1930 mot en årlig avgäld av

2,250 kronor.

Under år 1927 har hållits uppskattningsförrättning å egendomen, därvid

fråga väckts örn försäljning av två mindre områden från densamma.

Med skrivelse den 15 november 1929 har domänstyrelsen underställt

detta ärende Kungl. Maj:ts prövning samt därvid överlämnat ärendet tillhörande

handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Gösta Warkander

år 1927 kopierad och kompletterad karta över egendomen med tillhörande

beskrivningar. Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 1 mil från Ängelholms stad och 0.8 mil från

Fröslövs järnvägsstation, innehåller en areal av 58.48 hektar, därav 54.698

hektar tomt och åker, 1.364 hektar ängs- och odlingsmark samt 2.418 hektar

impediment.

Egendomen ligger i ett sammanhängande skifte och är bebyggd med

medelgoda hus.

Åkerjorden består av dels mull- och lerjord på lerbotten, dels ock något

sand- och grusblandad mylla på grusblandad lerbotten.

Torp eller lägenheter finnas ej vid egendomen. En mindre jordremsa,

belägen mellan den egendomen genomflytande bäcken och egendomens

södra rågång, brukas av två vid nämnda rågång boende lägenhetsinnehavare,

Joel Karlsson och Arvid Svensson. Å området finnes endast ett

mindre uthus samt en trädgårdsanläggning.

Kronojordstyökning ssakkunnig a, vilka under år 1927 besiktigat egendomen,

hava, med hänsyn till ägornas samlade läge och goda arrondering,

icke ansett lämpligt att uppdela egendomen i mindre jordbruk utan föreslagit

egendomens bibehållande i kronans ägo och fortsatta utarrendering.

Uppskattning smännen, som förklarat sig dela de sakkunnigas åsikt angående

egendomens disposition, hava dock föreslagit, att den av Joel

Borrstorp nr

1 i Kristianstads

län.

Bihang lill riksdagens protokoll 19.10. 1 sami. 214 haft. (Nr 251.)

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

50 Kungl. Martts proposition Nr 251.

Karlsson och Arvid Svensson brukade jordremsan måtte, uppdelad i två

lotter, försäljas till nämnda personer utan byggnadsskyldighet.

Såväl Karlsson som Svensson hava förklarat sig önska friköpa respektive

områden.

Områdena hava med nedanstående arealer åsatts följande saluvärden.

Litt. å

kartan

Ägofig. å kartan

Köpare

Areal i

hektar

Saluvärde i

kronor

Aa

av 47, av 48

Arvid Svensson ........................

0.082

65

Ab

av 47, av 48

Joel Karlsson ...........................

0.062

130

Mot ifrågavarande försäljningsförslag har länsstyrelsen förklarat sig

icke hava något att erinra.

Domänstyrelsen, som föranstaltat örn egendomens skötsel och vård till

den 14 mars 1931, biträder för sin del förslaget örn lotternas försäljning med

ovan angivna områden och till beräknade saluvärden. Styrelsen anser

särskilda föreskrifter örn lotternas användning vid deras försäljning icke

vara behövliga, liksom icke heller något villkor örn återköpsrätt från

kronans sida påkallat.

Även jag biträder uppskattningsmännens av domänstyrelsen förordade

förslag och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att ovanberörda lotterna litt. Aa och Ab må var för

sig från kronoegendomen 5/a mantal Borrstorp nr 1 i

Stjärnarps socken av Kristianstads län försäljas till

respektive Arvid Svensson och Joel Karlsson för en

köpeskilling av för lotten litt. Aa 65 kronor och för

lotten litt. Ab 130 kronor under villkor, att gälla för

vardera lotten, att området får tillträdas den 14

mars 1931 i det skick det då befinnes, varvid köparen

inträder i de rättigheter och skyldigheter, Kungl. Majit

och kronan ägt till den arrendator eller brukare, som

vid samma tid avträder egendomen, att köpeskillingen

erlägges kontant till länsstyrelsen i länet vid tillträdet,

att köparen skall svara för de området författningsenligt

efter tillträdet åliggande utskylder, att

rätt till vatten och grund i den egendomen genomflytande

bäcken undantages från köpet, samt att köparen

ensam skall vidkännas lagfartskostnad och andra med

köpet förenade utgifter.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

14:o.

51

I skrivelser den 18 december 1928 och den 5 januari 1929 har Höganäs

—Billesholms aktiebolag hemställt, att Kungl. Majit måtte framlägga

förslag för riksdagen örn medgivande till försäljning till bolaget av

samtliga utav bolaget jämlikt gällande gruvförfattningar till och med

år 1928 inlösta och alltjämt disponerade områden, tillhörande kronoegendomen

5 V» mantal Billesholms gård nr 1 i Södra Vrams socken av Malmöhus

län, ävensom vissa av bolaget arrenderade områden av samma

egendom.

Bolaget har i förberörda skrivelser anfört, bland annat, följande.

På grund av de marklösenförrättningar, som ägt rum beträffande

ifrågavarande områden i och för gruvdriften vid de s. k. Billesholmsverken,

hade två gruvbolag, vilkas rättigheter sedermera förvärvats av Höganäs—Billesholms

aktiebolag, visserligen för jorden erlagt löseskilling

med fulla värdet, men på grund av bestämmelserna i gruvförfattningarna

hade därvid icke förvärvats äganderätt utan endast dispositionsrätt med

risk att, därest gruvanläggningarna blevo sönade eller gruvrättigheterna

annorledes förverkades, marken skulle hemfalla till kronan utan ersättning.

De på angivet sätt lösta områdena hade under årens lopp blivit i stor

utsträckning bebyggda dels med bostäder åt gruvarbetare och dels med

hus, som uppförts av andra personer, sedan dessa från bolaget förvärvat

nyttjanderätt till vissa tomter. Inom bolagets gruvsamhällen i Bjuv

och Billesholm hade under senaste tiden en mängd personer jämlikt bestämmelserna

i den s. k. ensittarlagen förvärvat äganderätt till tomtområden,

vilka vore belägna å bolaget tillhörig mark och upplåtna med

nyttjanderätt för bostadsändamål. Då emellertid nämnda lag icke ägde

tillämpning beträffande mark, som tillhörde kronan, måste man för att

tillfredsställa nyttjanderättshavarnas socialt och ekonomiskt sunda och

uppmuntransvärda strävan att med äganderätt förvärva den grund, varå

deras byggnader vore uppförda, söka gå en annan väg, och ansåge bolaget,

att frågan härom bäst kunde lösas efter följande linjer.

Bolaget skulle med full äganderätt från kronan förvärva samtliga i

enlighet med gruvförfattningarna lösta markområden inom ifrågavarande

kronoegendom. Omedelbart därefter skulle bolaget, likaledes med

full äganderätt, till ägarna av ifrågavarande husbyggnader föryttra de av

dem med nyttjanderätt innehavda tomterna med iakttagande därav, att

två skoltomter bortskänktes till Södra Vrams församling utan vederlag

samt att övriga innehavare av husbyggnader löste sina tomter efter bolagets

självkostnadspris. Det vore bolagets plan att stycka den återstående

delen av markområdet, i den mån densamma icke behövdes för vägar och

dylikt, i tomter för egna hem och att i samband därmed sälja bolaget

tillhöriga, nu å området befintliga byggnader, därvid bolaget fortfarande

skulle sälja tomterna efter självkostnadspris. Bolaget hade nämligen icke

för avsikt att söka göra någon vinst på denna transaktion, örn den läte sig

genomföras, men å andra sidan ville bolaget icke göra någon förlust vid sina

försök att förhjälpa nyttjanderättshavarna till förvärv med full äganderätt

till tomterna. Bolagets syfte vore, att genom möjliggörande av den trygga

form för jordförvärv, som äganderätten innebure, rädda eller åtminstone

trygga det bostadskapital, som av andra och jämväl av bolaget nedlagts

Billesholms

gård nr 1 i

Malmöhus

län.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. May.ts proposition Nr 251.

på ifrågavarande områden. Från såväl nationalekonomisk sorn privatekonomisk

synpunkt torde detta syfte vara värt beaktande oell stöd från statsmakternas

sida.

Då de gruvbolag, som löst ifrågavarande jord, betalat densamma elter

dess fulla värde, ansåge bolaget det vara skäligt, att bolaget berättigades

att få jorden på sig överlåten med full äganderätt antingen mot allenast

de redan erlagda lösesummorna eller också, vad möjligen de centralt belägna

områdena beträffade, mot erläggande av endast ett mindre belopp

utöver vad som redan betalats därför. Det framhölles, att så länge

bolagets gruvdrift upprätthölles på vederbörligt sätt, kronan vore betagen

all dispositionsrätt till jorden. Praktiskt sett kunde därför bolagets

dispositionsrätt sägas vara av ständig karaktär och nära släkt med en

fullständig äganderätt.

Förutom de av bolagets företrädare lösta områdena av kronoegendomen

disponerade bolaget även ett därstädes på grund av bergmästareförrättning

den 3 mars 1928 av bolaget inlöst område ävensom, såsom

nämnts, vissa arrenderade områden.

Med anledning av dessa ansökningar har domänstyrelsen efter remisser

inkommit till Kungl. Majit med utlåtande den 8 mars 1929 och därvid

överlämnat samtliga till ärendet hörande handlingar, däribland fem kartor,

upprättade, en år 1912 av distriktslantmätaren Axel Nilsson, en ar

1923 av distriktslantmätaren Ludvig Engzell samt tre av extra lantmätaren

N. Svantesson, varav två tomtindelningskartor. Sedermera bär till

Kungl. Majit inkommit en inom domänstyrelsen upprättad promemoria

angående en Bjuvs sockens markelag tillkommande betesmark inom ifrågavarande

kronoegendom.

Av dessa handlingar inhämtas, bland annat, följande.

Ifrågavarande egendom, som är belägen på 22 kilometers avstånd fran

Hälsingborg och omedelbart intill Billesholms gruvas station, består dels

av ett hemskifte, mycket avdelat genom expropriering av mark till statens

järnvägar, till Hälsingborgs—Hässleholms järnvägsaktiebolag och

till Höganäs—Billesholms aktiebolag samt genom den sistnämnda bolagtillhöriga

egendomen Skeneholm, dels ock av utskiftena Bökeberg och

Assartorp, det förra på 3 kilometers avstånd öster örn gården samt Assartorp

på 4 kilometers avstånd väster örn densamma.

Egendomen är, i den mån den ej är för gruvdrift eller eljest annorlunda

disponerad, intill den 14 mars 1932 utarrenderad till Nils Olssons, stärbhus

och förvaltas av ene delägaren i stärbhuset Olof Olsson. Årliga arrendeavgiften

utgjorde intill den 14 mars 1930 7,000 kronor.

Å hemskiftet äro egendomens byggnader belägna. Dessutom finnas å

egendomen åtskilliga torp och lägenheter, bebyggda med antingen kronan

eller innehavaren tillhöriga hus.

Inom ägoområdet synes finnas en Bjuvs markelag tillhörig allmänning,

liggande inom det s. k. Sonadam och innehållande 21 tunnland 4 3/io

kappland samt omfattande mark till torpen Eneryd och Pickahus ävensom

en ägoremsa öster därom och intill Sonadams gamla västra ägogräns.

Enligt en av Luggude härads synerätt den 11 september 1833 fastställd

överenskommelse skulle emellertid innehavaren av Billesholms gård äga

att efterbehag begagna denna jord mot viss årlig avgäld till markelaget.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Vid en år 1913 verkställd arrendeuppskattningsförrättning föreslogo

uppskattning smännen till försäljning vissa obebyggda områden, uppdelade

i tomter, samt en del av förenämnda torp och lägenheter och vissa andra

områden till anmälda köpare. Huvudgården ansågs böra fortfarande utarrenderas.

Enligt en vid kronojordstyckningssakkunnigas besiktning av egendomen

år 1926 gjord beräkning utgör egendomens areal 391.7442 hektar, därav

239.8288 hektar tomt och åker, 117,579 hektar ängs- och skogsmark samt

34.3364 hektar impediment. Av tomt och åker belöper på hemskiftet 191.1398

hektar, på skiftet Bökeberg 44.693 hektar och på skiftet Assartorp 3.996

hektar; allt dock arealer, som ej äro att betrakta såsom exakta.

Kronostyckningssakkunniga hava i avgivet utlåtande föreslagit, att

skiftena Bökeberg och Assartorp skulle försäljas, därvid tre bebyggda

jordbrukslägenheter å förstnämnda skifte borde upplåtas till självständiga

brukningsenheter med lämplig fördelning av jorden till de olika

lotterna samt, i den mån tillgänglig jord funnes disponibel, innehavarna

av de angränsande lägenheterna beredas tillfälle erhålla önskvärd utvidgning

av sina områden. Skogsmarken å skiftet borde fördelas å jordbrukslotterna.

De mindre lägenhetsområdena kunde upplåtas särskilt.

Beträffande Assartorpsskiftet borde detsamma upplåtas som en lott. Vad

slutligen anginge hemskiftet funnes å detta åtskilliga bebyggda tomtlägenheter,

och förelåge ytterligare behov av tomtmark vid egendomen.

Med anledning därav borde de bebyggda lägenheterna och den mark, som

under närmaste tiden kunde vara erforderlig till tomter, frånskiljas hemskiftet.

Några ytterligare upplåtelser från hemskiftet hade de sakkunniga,

särskilt med hänsyn till att åbyggnaden vid huvudgården efter

frånskiljandet av angivna områden vore tillräcklig för behovet, icke ansett

sig för det dåvarande böra ifrågasätta. De sakkunniga föresloge

slutligen, att den till tomter ej erforderliga delen av hemskiftet skulle

ånyo utarrenderas.

Sedan till domänstyrelen den 18 januari 1929 remitterats en av Södra

Vrams kommun till Kungl. Maj:t ställd ansökning örn framläggande av

förslag till riksdagen rörande styckning i lämpliga egnahemslotter av

ifrågavarande kronoegendom, vilken, med undantag av de områden, Höganäs-Billesholms

aktiebolag önskat förvärva, kommunen vore villig inköpa,

har domänintendenten på uppdrag av domänstyrelsen den 12 februari

1929 underhandlat med bolaget och kommunen i anledning av deras

framställningar.

Vid en i december 1928 påbörjad, sedermera fortsatt förrättning för

arrende- och saluvärdering av egendomen hava uppskattning smännen efter

förenämnda underhandlingar ansett frågan örn försäljning av egendomen

i dess helhet hava förfallit och såsom mest brådskande till prövning

upptagit frågan örn bolagets förvärv med äganderätt av de inlösta

eller arrenderade områden, som närmast ansågos kunna ifrågakomma till

industritomter och för egnahemsändamål.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

I anslutning till en av distrikts!antmätaren Ludvig Engzell den 20 februari

1929 upprättad karta jämte arealbeskrivning hava uppskattningsmännen

föreslagit, att bolaget finge förvärva äganderätten till följande

enligt gruvförfattningarna lösta områden:

Områdenas beteckning

å kartan

litt.

Areal i hektar

enligt beskriv- ningen

Vid »expropria- tionen» bestämd

och utgiven

ersättning,

kronor

Nu uppskattat

saluvärde, under

förutsättning att

marken finge

fritt disponeras

Föreslagna

lösenbelopp vid

bolagets förvärv

med full

äganderätt

XA

Östra delen...............

3.0000

2,400

00

12,000

3,200

Västra » ...............

o.l 700

4,136

uo

10,340

2,068

XDi

Sydöstra delen .......

3.9700

2,382

00

3,970

794

Nordvästra delen ......

3.7480

6,864

91

XD2 ...........................

0.1680

96

00

1,580

742

XD3 ...........................

0.5150

417

25

5,150

2,367

XD4 ...........................

1.1230

682

41

5,615

3,870

XBt .....................

2.4010

4,347

19

XB2 ...........................

2.0640

1,665

00

8,605

2,151

xc..............................

1.8466

1,911

57

XJl ...........................

2.78421

XJ2, del av--.*..............

O.iooo >

14,026

45

XJ3 ...........................

0.2 9 “ oj

XKi ...........................

2.2 739

15,841

77

xo .........................

0.9446

2,361

25

Sammanlagda arealen utgör 30.3802 hektar och det nu föreslagna lösenbeloppet,

15,192 kronor.

Områdena borde överlåtas med tillträdesrätt den 14 mars 1930, då samtidigt

lösenbeloppet borde kontant erläggas.

Uppskattningsmännen hava anmärkt, att en mindre del av området

litt. XA exproprierats till järnvägsområde, att beträffande vissa områden

nuvarande saluvärde icke överstege den lösen, som vid marklösen utgivits,

varför ytterligare ersättning icke ansåges skälig, att vid överlåtelse

av äganderätten till det med litt. XB i betecknade området kronoegendomen

fortfarande borde förbehållas rätt att begagna vägen söderifrån

över järnvägsspåret längs östra sidan av järnvägslinjen till åkern

norrut, samt att det för områdena litt. XJi, del av XJa och litt. XJa utgivna

ersättningsbeloppet 14,026 kronor 45 öre jämväl avsåge återstående

0.4667 hektar av litt. XJ.

Vidare hava uppskattningsmännen föreslagit, att till bolaget på ovannämnda

villkor försåldes två av detsamma arrenderade, med litt. a och b

å Engzells nyssberörda karta betecknade områden örn tillhopa 1.4780 hektar

mot en köpeskilling av 1,478 kronor.

I samband med ovannämnda förslag hava uppskattningsmännen anfört

bland annat följande.

Den svåraste saken vore att finna lämpliga grunder för äganderättsförvärvets

värde beträffande den mark, som bolaget erhållit såsom utmål

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

för gruvdriften. Uppskattningsmännen hade taxerat saluvärdet för varje

område för sig, sådant detta skulle vara, ifall marken nu kunde fritt försäljas,

och därifrån avdragit den vid bergmästareförrättningar eller annorlunda

fastställda ersättningen, varefter det på sådant vis uppkomna

nettovärdet modifierats med 50—67 procent med hänsyn till den dispositionsrätt,

som bolaget hade till marken på obestämd framtid. Modifikationen

hade ansetts kunna utsträckas ytterligare ett steg i ett fall, nämligen

beträffande halva arealen av litt. XB 2, där ingen lösen trots uppskattningsvärdet

ifrågasattes och detta på den grund, att marken nyttjades

av församlingen, som därstädes ägde skolhusbyggnader, vadan det

således vore ett samhällets gemensamma intresse, som därigenom blivit

av bolaget tillgodosett.

Begränsningen av bolagets äganderättsförvärv i fråga örn de smala

remsorna av litt. XJ och XIv, som utlagts för transportspår mellan kolschakten

och järnvägsstationen, hade skett på yrkande av kronans ombud,

emedan förvärvet av äganderätt härtill skulle för all framtid bliva

hinderligt för omgivande marks brukning och exploatering. Därför avgåvo

också bolagets representanter försäkran därom, att ifrågavarande

strimmor skulle samtidigt med kolbrytningens nedläggande, som förutsåges

inträffa efter ett fåtal år, komma att återställas till jordägaren i

i enlighet med gruvstadgan.

Att nu överlåta den formella äganderätten till marken hade uppskattningsmännen

ansett kunna påskynda uppkomsten av ny industri samt

gynna egnahemsbildningen, detta senare närmast genom bolagets föresats

att i sin ordning låta enskilda husägare på bolagets mark förvärva

sina innehavande tomtområden till bolagets självkostnadspriser. Dessutom

torde kunna sägas, att kronan såsom innehavare av Billesholms

gård hade ett med samhället gemensamt intresse härutinnan, att samhället

i stället för den starkt hotade tillbakagången finge tillfälle till ytterligare

utvecklingsmöjligheter.

En anmärkning kunde möjligen göras mot det fullständiga överlåtandet

av marken till bolaget, nämligen att denna försäljning i viss mån

kunde föregripa den planmässiga samhällsbildningen, som tidigare förberetts.

Uppskattningsmännen ville emellertid framhålla, att den frigörelse

av bebyggda lägenheter, som i första rummet skulle åstadkommas,

skedde utmed breda och välbelägna vägar, vilka efter allt att döma

skulle komma att bestå. De tomtupplåtelser för ny bebyggelse, som kunde

komma att ske i de södra delarna å litt. XD, finge en naturlig anknytning

till de välordnade delarna av samhället, som uppstått å bolagets

egendom Skeneholm. Slutligen måste det bestämt sägas ifrån, att den

uppgjorda, i och för sig förträffliga stadsplanen icke alls vore tjänlig för

tillämpning under överskådlig tid. Då tankarna på en mera tekniskt

planmässig upplåtelse av byggnadstomter uppstodo för mer än 10 år sedan,

förväntades samhällets fortsatta utvexling ske i raskt tempo. Nu

befunne sig detsamma i stagnation för att icke säga tillbakagång, vilken

icke torde kunna förhindras annat än genom nya industriella anläggningar

av en eller annan art. Skulle under fortsatt förrättning å egendomen

komma att föreslås ytterligare försäljningar från densamma, torde

dessa kunna ske efter betydligt enklare plan, utan att därför ändamålsenligheten

på något vis äventyrades.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

I skrivelse till domänintendenten har bolaget godkänt uppskattningsmännens

förslag och i sammanhang därmed förklarat sig avstå från anspråk

på att förvärva äganderätten till övriga å ifrågavarande kronoegendom

belägna områden, vilka med stöd av gruvförfattningarna blivit

av bolaget eller dess företrädare inlösta.

Vederbörande distriktslantmätare har ansett hinder icke föreligga mot

avstyckning av de för överlåtelse till bolaget ifrågasatta områdena.

Länsstyrelsen, som ansett lämpligast, att bolaget och Södra Vrams kommun

övertoge bela egendomen till ett för kronan antagbart pris, bar

med avseende å uppskattningsmännens förslag anmärkt, att detsamma

icke anslöte sig till uppgjort förslag till stadsplan å egendomen. Emellertid

hyste länsstyrelsen den uppfattningen, att realiserandet av nämnda

plan icke borde ske. Billesholms samhälle befunne sig för närvarande

i stillastående för att icke säga tillbakagång, och någon nämnvärd

byggnadsverksamhet torde icke vara att förvänta. Den enda betydande

industri, som funnes å platsen, vore kolbrytning, och enligt vad som försports

skulle densamma snart komma att nedläggas. Därest inga nya

industrier uppstode, syntes Billesholms samhälle komma att starkt gå

tillbaka. Länsstyrelsen ansåge emellertid, att tillbakagång möjligen

kunde undvikas genom försäljning av omförmälda områden till bolaget,

som torde hava för avsikt att starta någon ny industri å de inköpta områdena.

Emot det av uppskattningsmännen använda beräkningssättet för

köpeskillingens bestämmande bade länsstyrelsen intet att erinra.

I likhet med länsstyrelsen har domänstyrelsen i sitt utlåtande den 8

mars 1929 förklarat sig icke hava något att erinra mot upplåtelse till

bolaget under äganderätt av de områden, som därtill förordats. Mot beräkningen

av köpeskillingarna, som föreslagits att av bolaget erläggas

för vissa av områdena, hade styrelsen ej heller något att invända samt

tillstyrkte, att övriga ifrågakomna områden, som nu varit föremål för

värdering, finge, på sätt bolaget förutsatt, till detsamma upplåtas under

äganderätt utan erläggande av tilläggslikvid utöver de belopp, som för

dem erlagts i lösen enligt gruvförfattning. Styrelsen förutsatte, att

bolaget vidhölle sin utfästelse att låta innehavare av husbyggnader å de

förvärvade områdena få, när dessa av bolaget såldes, lösa dem efter bolagets

självkostnadspris.

Domänstyrelsen bar vidare meddelat att, sedan frågan örn dispositionen

av egendomens övriga delar blivit i vederbörlig ordning behandlad,

med beaktande därvid av vad Södra Vrams kommun i sin ovanberörda

ansökning ifrågasatt, styrelsen kcmme att besvara remissen å sagda ansökning

ävensom två äldre remisser, en av den 6 oktober 1922 på kommunalfullmäktiges

i Södra Vrams socken framställning örn tillstånd att

förvärva mark av egendomen för uppförande av egna hem vid stationssamhället

och den andra av den 9 mars 1926 angående lantbrukaren

Joban G. östrings ansökning örn köp av en del av egendomens utmark.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts vi''oposition Nr 251.

Sedermera har på given anledning domänintendenten rörande de bebyggda,

till enskilda eller menigheter upplåtna lägenheter, som äro belägna

å den för gruvdrift inlösta marken av kronoegendomen, förebragt

utredning, innefattande tillika vissa saluvärden, till vilka bolagets

försäljningar av lägenheterna till nuvarande tomtinnehavare högst borde

få ske. Utredningen innefattas i en den 22 februari 1930 dagtecknad promemoria

och upptages i följande uppställning:

Nr å

karta

Belägenhet

enl. littera

å karta

Innehavare

Areal

kvm.

A-pris

pr

kvm.

Köpe-

skilling

1

XD4

Billesholms Lutherska missionsförening......

905

80

724

00

2

»

F. barnmorskan Ingrid Persson ...............

920

—

80

736

00

3

»

Cykelreparatören Nils Olsson ..................

920

—

70

644

00

4

»

Arb. Gustav Bergvall .............................

980

—

7 0

H8B

00

5

»

» Gustav Lindskog.........................

1,169

—

70

818

30

6

»

» Olof Jeppssons änka ........................

1,295

—

70

906

50

7

»

Handl. J. Snälls stärbhus ........................

148

—

80

118

40

8

»

Slaktarmäst. Emil Nilsson........................

1,999

—

80

1,599

20

9

»

Snickareförman Alfr. Ahlström..................

1,022

—

80

817

60

10

XB2

Åkare Joh:s Persson ..............................

1,016

—

80

812

80

11

XD2

Skräddare Jöns Trollberg ........................

576

1

2 0

691

20

12

XD3

Fröken Lovisa Nilsson ...........................

942

1

20

1,130

40

13

XJ»

Billesholms Goodtemplares byggnadsförening

1,800

—

70

1,260

00

14

XA

Banvakt Olof Lind .................................

2,080

—

70

15

XDl

Rudolf Lundvalls stärbhus ....................

1,250

—

60

750

00

16

»

Arb. Oskar Albin Skoog..........................

1,610

—

50

805

00

17

»

Arvid och Frida Persson (Courther) .........

1,500

—

50

750

00

18

Olivia Sjödahl och Martin Karlsson .........

1,311

—

50

655

50

1 Anm. 1. Olof Linds lägenhet är delvis belägen å den bolaget tillhöriga fastigheten Skeneholm,

varför priset allenast kan fixeras per kvadratmeter.

Anm. 2. Skoltomten å det med X B t betecknade området anses böra avstås till församlingen

för ett pris ej överstigande 40 öre per kvadratmeter.

På given anledning har bolaget från de personer, som med nyttjanderätt

innehava de med bolagets ansökningar avsedda arrenderade områdena

litt. a och b och med vilka personer bolaget avtalat rörande områdenas

arrenderande, ingivit förklaringar, utvisande att nämnda personer

icke hava något att erinra mot bolagets nu ifrågasatta förvärv.

Efter det inom jordbruksdepartementet förberedande åtgärder vidta

gits för upprättande av ett förslag till preliminärt avtal örn försäljning av

ifrågavarande områden av kronoegendomen Billesholm, har i anslutning

därtill domänintendenten avgivit ett uttalande av den 6 mars 1930, däri

anföres följande.

Den i slutet av år 1928 och början av år 1929 av uppskattningsmännen

verkställda saluvärderingen hade frampressats under mycket stor brådska

i avsikt att förbereda proposition till 1929 års riksdag. Emellertid

blev därav ingenting. Det hade däremot blivit tillfälle att närmare skärskåda

ett par viktiga med den ifrågasatta försäljningen sammanhängande

omständigheter. Sålunda hade visat sig, att bolagets möjligheter att

för någon längre tid upprätthålla gruvdriften på platsen vore vida mind
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

re än uppskattningsnämnden år 1929 antagit, varför marken tidigare

skulle komma att återfalla till kronan utan vederlag. Dessutom hade

frågan kommit i delvis annat läge genom en senare presterad utredning

angående Bjuvs markelags rättigheter inom kronoegendomens rågångar.

Nu vore också ifrågasatt avlösen från kronans sida av dessa rättigheter

för att erhålla fullt fri dispositionsrätt över egendomen i dess helhet.

En blivande utlösen av Bjuvs markelags rättigheter måste beröra hela

kronoegendomen, således även den för gruvdriften disponerade marken,

därest icke annorlunda överenskommes. Örn bolaget vid eventuellt markförvärv

skulle befrias för sina områden från alla skyldigheter härutinnan,

måste alltså dels detta uttryckligen sägas ifrån och dels köpeskillingen

anpassas efter denna befrielse.

Nu hade bolaget visat sig vara synnerligen angeläget örn att omedelbart

förvärva äganderätten till ifrågavarande områden för att utnyttjas

dels till ifrågasatt ny industri och dels till egnahemsbildning. Såsom

frågan nu förelåge, kunde med goda skäl ifrågasättas högre värden än

uppskattningsnämnden år 1929 föreslagit.

Äganderätten till de områden, som bolaget innehade för gruvdrift, ansåges

nu höra lösas med hela skillnaden mellan tidigare erlagd ersättning

och det uppskattade saluvärdet eller i avrundad summa 36,000 kronor.

De arrenderade områdena a och b ansåges böra försäljas till bolaget

för en till 2,000 kronor förhöjd köpeskilling. Därutöver ansåges

bolaget höra utgiva ytterligare 7,000 kronor för att befrias från alla skyldigheter

vid en blivande utlösen av den rätt, som Bjuvs markelag gjorde

gällande. Köpeskillingen för bolagets hela ifrågasatta markförvärv bleve

härigenom 45,000 kronor.

Skulle slutligen ifrågasättas vissa förpliktelser för bolaget vid ytterligare

försäljning av mark för egnahemsändamål å de av kronan försålda

områdena att hålla skälig köpeskilling, syntes den regeln kunna tillämpas,

att priset finge utgöra det för varje försäljning uppskattade, av

länsstyrelsen i Malmöhus län godkända saluvärdet med avdrag av 35

procent.

Inom jordbruksdepartementet har därefter upprättats ett så lydande

Förslag till preliminärt avtal om försäljning av vissa områden av Billesholms

kungsgård.

1.

Höganäs—Billesholms aktiebolag förklarar sig villigt att av kronan för

en köpeskilling av 45,000 kronor inköpa de områden, som å en av distriktslantmätaren

Ludvig Engzell år 1929 upprättad karta betecknats med litt.

XA, XDi, XD2, XDa, XDi, XBi, XB;, XC, XJi, XJ2, XJ3, XKt och XO;

dock med undantag av en mindre del av området XA, vilken exproprierats

till järnvägsområde.

Vidare är bolaget villigt att av kronan mot en köpesumma av 1,478

kronor inköpa två å samma karta med litt. a och b betecknade områden

örn tillhopa 1.4780 hektar.

Vid överlåtelsen av området litt. XBi äger kronan förbehålla sig rätt

att begagna vägen söderifrån över järnvägsspåret längs östra sidan av

järnvägslinjen till åkern norrut.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251. 59

Samtliga områden försäljas av kronan med den rätt kronan därtill

lagligen äger.

2.

De försålda områdena tillträdas den 1 maj 1930, då köpeskillingarna

erläggas till länsstyrelsen i Malmöhus län, som å områdena utfärdar köpebrev.

Bolaget vidkännes ensamt kostnaderna för de inköpta områdenas avskiljande

och för lagfart å fånget ävensom övriga med överlåtelsen förenade

utgifter.

3.

Bolaget utfäster sig att till innehavarna av de tomter utav ifrågavarande

områden, som för närvarande äro av bolaget upplåtna med nyttjanderätt,

utan dröjsmål försälja samma tomter, efter de jämkningar, som

må erfordras för vinnande av överensstämmelse med föreliggande förslag

till stadsplan, till pris, ej överstigande de belopp, som framgå av

följande uppställning:---

(Uppställningen, vilken överensstämmer med den i domänintendentens

promemoria av den 22 februari 1930 upptagna, har bär uteslutits.)

4.

Till säkerhet för sitt åtagande enligt mom. 3 nedsätter bolaget hos länsstyrelsen

värdepapper, som av länsstyrelsen godkännas, till ett värde av

5,000 kronor.

5.

Vad angår de delar av de nu inköpta områdena, som icke avses under

mom. 3 här ovan, förpliktar sig bolaget att, i den mån nämnda delar av

bolaget anses icke bliva erforderliga för industri, som av bolaget eller

något dess dotterbolag bedrives, eller eljest för bolagets eller dess dotterbolags

behov och ej heller till vägar, öppna platser och dylikt, utan avses

att av bolaget försäljas, låta stycka delarna till tomter för egna hem

samt avyttra dessa tomter till pris, utgörande deras uppskattade, av länsstyrelsen

i Malmöhus län godkända saluvärde med avdrag av 35 procent.

Länsstyrelsen skall äga medgiva bolaget de jämkningar i bolagets förpliktelser

jämlikt detta moment, som må finnas skäliga.

6.

Bolaget skall i förhållande till kronan vara fri från skyldighet att utgiva

ifrågakommande ersättning för Bjuvs sockens markelag tillkommande

betesrätt å området Snärjet under Billesholm eller för annan

markelaget eller socknen tillkommande rätt, som må förefinnas med avseende

å de under Billesholm brukade ägor, i den mån sådan ersättning

kan belöpa å de av bolaget förvärvade områdena. Därest bolaget skulle

nödgas utgiva dylik ersättning till markelaget eller socknen, skall förty

kronan gottgöra bolaget vad sålunda utgivits.

Med avseende å beräkningen av det i detta avtalsförslag, mom. 1, upptagna

köpeskillingsbeloppet 45,000 kronor torde följande få nämnas. Av

de utav bolaget och dess företrädare för markområdena erlagda lösenbeloppen

liava en del erlagts under 1870-, 1880- och 1890-talen, medan andra

belopp, utgörande mer än hälften, erlagts så sent som efter år 1900. Bil
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

lighetsskäl syntes tala för att bolaget under sådana förhållanden finge

räkna sig till godo en del av hela den erlagda lösensumman för områdena,

exempelvis 50 procent därav. Avdrages från hela det uppskattade saluvärdet

för områdena, 92,603 kronor 14 öre, ett belopp motsvarande hälften av

lösensumman, 57,121 kronor 80 öre, eller 28,560 kronor 90 öre, återstår

64,042 kronor 24 öre. Då vidare bolaget så länge gruvdriften pågår, oell

således under en till sin längd oviss framtid, disponerar områdena i frå

ga, torde vid ett förvärv av områdena med äganderätt vid nuvarande tidpunkt

ett skäligt avdrag för dispositionsrättens värde böra äga rum.

Bestämmes detta avdrag till 30 procent av beloppet 64,042 kronor 24 öre,

återstår av sistnämnda belopp en rest av 44,829 kronor 68 öre, vilket tal har

avrundats till 45,000 kronor. Vad angår mom. 6 i avtalsförslaget torde, enligt

vad under hand blivit upplyst, den ersättning, som i ifrågavarande tomssen

den kan tänkas bliva Bjuvs sockens mariedag eller socknen tillerkänd, icke

komma att uppgå till mera avsevärt belopp. På grund härav och då de

områden, bolaget önskat förvärva, till sin areal utgöra allenast en mindre

del av kronoegendomen Billesholm, har i avtalsförslaget — jämväl avpraktiska

skäl — bolaget befriats från deltagande i den ekonomiska uppgörelsen

mellan kronan och markelaget eller socknen.

Sedan genom remiss den 8 mars 1930 domänstyrelsen anmodats att avgiva

yttrande över omförmälda avtalsförslag och den i samband därmed

åvägabragta utredningen, har domänstyrelsen i utlåtande den 11 i samma

månad anfört följande:

Då styrelsen avgav sitt förra yttrande och tillstyrkte då föreliggande,

av bolaget godtagna förslag till köpeskilling för de för gruvbrytning

upplåtna och arrenderade områdena, utgick styrelsen därifrån att, därest

förslaget antoges, kronan skulle tillföras medel, som den i motsatt fall,

vid det förhållande latt, såsom då framhölls, bolaget eljes komme att så

förfara att det ej behövde riskera dispositionsrätten till områdena, skulle

gå förlustig eller åtminstone för en oviss tid framåt ej åtkomma.

Av den förnyade utredningen i ärendet syntes emellertid framgå, att

möjligheterna att uppehålla gruvbrytningen vore mindre än förut antogs.

Detta torde innebära, att inom kort de för densamma avsedda områdena

komme att hemfalla till kronan utan ersättning. Därefter stöde

de till fri disposition, och vid försäljning torde priset därå bestämmas

efter allmänna marknadsvärdet. En sådan utveckling skulle kunna avvaktas.

Men nu hade enligt handlingarna bolaget visat sig så angeläget

att omedelbart förvärva äganderätten till ifrågavarande områden

för att utnyttjas dels till ifrågasatt ny industri och dels till egnahemsbildning,

att frågans lösning ej borde undanskjutas. Frågan torde stå

endast örn storleken av den köpeskilling, som bolaget för områdena

borde utgiva, örn vid dess bestämmande hänsyn borde tagas till förut erlagd

lösen eller örn allenast det nu gällande allmänna marknadsvärdet

borde vara avgörande. Det första alternativet hade följts enligt det förut

uppgjorda förslaget och även vid den förnyade utredningen. För egen

del anslöte sig styrelsen fortfarande härtill, med avseende därå att den

till bolaget upplåtna dispositionsrätten innebure ett avträdande av marken

eventuellt för all framtid, och holle före att uppskattningsvärdet.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Martts proposition Nr 251.

minskat med 35 procent därav, som finge anses motsvara dispositionsrättens

nuvärde, eller i jämnat tal 60,400 kronor, borde såsom ärendet numera

läge kunna utgöra skälig köpeskilling för gruvområdena. Härtill komme

för de med litt. a och b betecknade områdena 1,478 kronor.

I fråga örn bestämmelserna i övrigt i förslaget till preliminärt avtal

hade styrelsen ej annat att erinra än att höjning av det i punkt 4 upptagna

värdebeloppet syntes kunna ifrågasättas och att med avseende å

det outredda skick, vari i punkt 6 berörda frågor örn avlöning av vissa

Bjuvs markelags eller sockens rättigheter befunne sig, bolaget borde tillförbindas

att till hälften deltaga, intill dess avlösning skedde, i den årliga

avgäld, som utginge i vederlag för viss sådan rätt, och därefter i

den ersättning, som kronan för egendomen kunde få utgiva för sagda

rättigheter.

Därjämte syntes förbehåll böra göras, att bolaget ej ägde att för område,

som bolaget inköpt men eventuellt måste avstå till markelaget,

fordra högre ersättning än motsvarande medelpriset per kvadratmeter

för de nu försålda områdena.

Jag biträder förslaget att till bolaget överlåta de områden av krono- Departementsegendomen

Billesholm, som finnas upptagna i mom. 1 av det inom de- chefen.

partementet upprättade avtalsförslaget. Vad angår köpeskillingen för

områdena har densamma av domänstyrelsen senast föreslagits till 60,400

kronor för de tidigare jämlikt gruvförfattningarna lösta områdena samt

1,478 kronor för områdena litt. a och b eller tillhopa 61,878 kronor. Detta

belopp, vilket överstiger det i det preliminära avtalsförslaget angivna

och av bolaget under hand godtagits, synes böra godkännas. Beträffande

den föreslagna reduceringen av köpeskillingen i förhållande till uppskattningsvärdet

må i övrigt framhållas — förutom den omständigheten att bolaget

tidigare till staten erlagt ersättning för ifrågavarande områden, allenast

med ett mindre undantag, efter deras fulla värde samt att bolaget

redan har nyttjanderätt till områdena med nämnda undantag så länge

gruvdrift uppehälles — att det synes betydelsefullt att förutsättning skapas

för uppkomsten i orten av en ny industri i stället för den nu bedrivna

gruvrörelsen, vilken i en ej avlägsen framtid torde komma att nedläggas.

Såsom tillträdesdag torde böra bestämmas den 1 juli 1930. I anledning

av domänstyrelsens erinran lärer beloppet av de värdepapper, som jämlikt

mom. 4 i avtalsförslaget skulle av bolaget nedsättas hos länsstyrelsen,

böra höjas till 15,000 kronor. Därest försäljning av tomt enligt

mom. 3 till följd av tomtinnehavarens förhållande icke kommer till stånd,

bör detta ej utgöra hinder för återlämnande till bolaget av säkerhet, som

jämlikt mom. 4 blivit ställd.

Med avseende å bestämmelserna i mom. 5 i avtalsförslaget synes, för vinnande

av något större handlingsfrihet för bolaget, efter orden »till tomter

för egna hem» böra tilläggas orden: »eller eljest för ändamål, ägnat att

befrämja samhällets utveckling». Vidare må framhållas, att dessa bestämmelser

visserligen icke kunna förväntas skola få någon egentlig ju
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Stora Harn

mar nr 14 i

Malmöhus

län.

ridisk betydelse men att de icke desto mindre, i betraktande av det förtroende,

som bör tillkomma bolaget, torde kunna påräknas bliva uppfyllda.

Att, på sätt domänstyrelsen föreslagit, förplikta bolaget att med kronan

dela lika de belopp, som kronan såsom markägare må hava att utgiva till

Bjuvs sockens markelag eller till socknen såsom ersättning för vissa rättigheter

till mark inom Billesholm, synes knappast påkallat, så mycket

mindre som det belopp, varom kan bliva fråga, torde vara obetydligt i

förhållande till förevarande ekononiiska uppgörelse i övrigt. Däremot

lärer i anledning av domänstyrelsens erinran en bestämmelse

böra införas i mom. 6 av innehåll, att därest bolaget framdeles skulle nödgas

till markelaget eller socknen avstå någon del av de områden, som

bolaget nu av kronan skulle inköpa, bolaget icke skall vara berättigat

att av kronan uppbära högre ersättning för samma områdesdel, än som

å delen efter arealen belöper av hela den för samtliga områden erlagda

köpeskillingen, 61,878 kronor.

Bolaget har godkänt det upprättade avtalsförslaget med nu förordade

jämkningar och tillägg.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Höganäs—Billesholms aktiebolag må med äganderätt

förvärva av kronoegendomen Billesholms gård

nr 1 örn 5 Vs mantal i Södra Vrams socken av Malmöhus

län de femton områden med en areal av sammanlagt

31.8582 hektar, som upptagits under mom. 1 i

förenämnda avtalsförslag och med där nämnda littera

upptagits å distriktslantmätaren Ludvig Engzell

den 20 februari 1929 upprättade karta, mot en

köpeskilling av 61,878 kronor och under de villkor i

övrigt, som angivits i samma avtalsförslag med de

jämkningar och tillägg, jag nyss förordat.

15:o.

I en till domänstyrelsen ställd, av länsstyrelsen i Malmöhus län med

skrivelse den 6 december 1928 överlämnad ansökning har grosshandlaren

Jean B. Nessim i Malmö anhållit örn tillstånd att inköpa strandmarksskiftet

till kronoegendomen V» mantal Stora Hammar nr 14 i Stora Hammars

socken av nämnda län.

På föranstaltande av länsstyrelsen har på Nessims bekostnad under år

1928 saluvärdering ägt rum av ifrågavarande skifte. Av instrumentet

häröver ävensom övriga till ärendet hörande handlingar, däribland ett

av överlantmätaren E. K. Långström år 1927 verkställt utdrag av en av

distriktslantmätaren S. J. Johanson år 1919 upprättad karta över Stora

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Hammars allmänning ävensom en av Johanson år 1912 upprättad karta

över Stora Hammar nr 14 med beskrivningar, inhämtas bland annat

följande.

Egendomens huvudgård är till den 14 mars 1935 utarrenderad mot ett

årligt arrende av 2,600 kronor. I arrendet inbegripas icke de till egendomen

hörande bägge ljungskiftena, vilka skiften i enlighet med bestämmelser

i Kungl. Maj :ts brev den 6 juni 1924 (proposition nr 35, punkt 2) och

den 27 juni 1927 (proposition nr 215, punkt 15) numera äro försålda. Det

s. k. västra ljungskiftet har i sin helhet inköpts av förenämnde Nessim,

vilken medgivits hembudsrätt till ett område därav örn 1.919 hektar och

å offentlig auktion inropat återstående två områden av skiftet örn 2.385

hektar och 0.5G5 hektar. Köpeskillingarna för sagda områden utgöra

respektive 3,200 kronor, 4,700 kronor och 825 kronor, under det att områdenas

saluvärden beräknats till 3,200 kronor, 700 kronor och 300 kronor.

I sin förevarande ansökning har Nessim anfört. Att han år 1925 ansett

sig böra med äganderätt förvärva västra ljungskiftet, hade sin grund

däri, att han strax dessförinnan blivit ägare till en därå belägen större

villabyggnad med ett taxeringsvärde av 12,000 kronor. För att ej hava

denna byggnad med sitt stora värde liggande på ofri grund, nödgades

han inköpa skiftet och fick därvid enligt eget förmenande betala ett fullt

tillräckligt pris för jorden. Vid inköpet hade han emellertid varit av

den uppfattningen, att orsaken till att kronan ej kunde sälja hela området

ända ut till Kämpingebuktens strand vore, att strandmarksområdet,

vilket sedan urminnes tid legat oskiftat, ännu ej varit skiftat, men att i

allt fall, örn skiftesförrättning komme till stånd, hans område skulle erhålla

sin del i skiftet. Sedermera hade emellertid strandmarken blivit

delad och skiftesförrättningen fastställd. Därvid hade kronoegendomen

fått sig tilldelad hela strandmarkslotten, vilken sträckte sig från gränsen

av Nessims ägoområde ned till sjökanten. Någon del i strandskiftet torde

ej tillkomma den av honom inköpta delen av hemmanet. Hans område

saknade således, sedan skiftet kommit till stånd, rätt till utfart till stranden

och badställe där. För att komma dit måste han alltså bliva beroende

av enskild överenskommelse med egendomens arrendator. Att hans område

och villabyggnad därmed fallit avsevärt i värde torde vara uppenbart, då

ändamålet med sommarvistelsen på platsen just vore baden i Kämpingebukten.

Han anhölle därför att få förvärva skiftet och hemställde tillika,

att, då han vid förvärvet av västra ljungskiftet varit i den tro, att detta

skifte skulle vid en eventuell uppdelning av allmänningen erhålla sin andel

däri, strandskiftet måtte såvitt möjligt upplåtas till honom efter värdering

utan föregående auktion. Jorden vore i och för sig fullständigt

värdelös och hade endast värde till följd av sin belägenhet.

Uppskattning smännen hava efter ett pris av 40 öre per kvadratmeter

saluvärderat strandskiftet, som innehölle en areal av 9,004.g kvadratmeter,

till 3,600 kronor. Skiftet vore beläget på södra sidan av Skanör-Falsterbonäset

och nådde med 30 meters bredd ut till Östersjön, medan gränsen i

norr löpte utmed en väg, utlagd för gemensamt behov. Strax norr örn denna

väg och i huvudsak mitt för strandskiftet tåge det s. k. västra ljungskiftet.

Marken å strandskiftet bestode helt av sand, glest bevuxen med gräs

och ljung. Å norra delen hade genom självsådd under senare åren uppstått

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. May.ts proposition Nr 251.

någon spridd tall- och björkvegetation, ännu i buskstadiet och utan

nämnvärd betydelse. Marken såsom sådan vore givetvis litet värd men

finge sitt förnämsta värde därav, att den gränsade till en ypperlig och

sommartid mycket besökt badstrand.

Vad anginge frågan örn lämpligheten att försälja skiftet hava uppskattningsmännen

anfört, att hemskiftet läge omkring 5 kilometer från strandskiftet

och ej vore betjänt av strandskiftets bibehållande samt att en utarrendering

till badgäster visserligen kunde tänkas men näppeligen skulle

bereda en mot köpeskillingen svarande inkomst.

Beträffande sökandens anhållan örn hembudsrätt vid strandskiftets försäljning

kunde skäl anföras både mot och för en sådan anordning. Det

vore möjligt, att det läge åtskilligt i vad sökanden framhållit, att han

vid inköp av västra ljungskiftet trott sig vara berättigad till del i hemmanets

strandskifte. Någon verklig rätt hade han emellertid icke haft.

Emellertid funne uppskattningsmännen den omständigheten, att sökanden

till ett jämförelsevis högt pris förvärvat västra ljungskiftet, att han dittills

använt strandskiftets badstrand och där hade sin badhytt placerad

samt att hans av kronan förvärvade fastighet skulle avsevärt minska i

värde, därest strandskiftet komme att förvärvas av annan person, tala för

medgivande av hembudsrätt åt sökanden till föreslaget pris. Örn priset

kunde också sägas, att detta så nära som möjligt överensstämde med pris,

som i orten betalats för likvärdig mark. Hembudsrätt för sökanden tillstyrktes

alltså.

I ett till länsstyrelsen avgivet yttrande har Nessim sedermera förklarat

sig villig att för angivna pris, 3,600 kronor, inköpa strandskiftet i fråga,

därest detta upplätes till honom utan auktion; dock hemställde han, att

likviden, i likhet med vad vid dylika försäljningar skedde, måtte få erläggas

under loppet av vissa år.

Länsstyrelsen har tillstyrkt, att strandskiftet måtte till uppskattat pris

liembjudas åt Nessim. Arrendatorn av Stora Hammar nr 14 torde med

den lydelse, arrendekontraktet erhållit, enligt länsstyrelsens mening icke

hava någon rätt till strandskiftet, då detsamma snarast måste anses

hava samma karaktär som de försålda ljungskiftena.

I ett på given anledning från egendomens arrendator infordrat yttrande

har denne som sin mening framhållit, att strandskiftet inginge i hans

arrende.

Med utlåtande den 26 januari 1929 har domänstyrelsen underställt detta

ärende Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Av innehållet i arrendekontraktet örn kronoegendomen syntes framgå,

att strandskiftet inginge i arrendet av huvudgården. Emellertid borde

hinder icke föreligga att försälja skiftet med tillträdesrätt den 14 mars

1935 eller den tidigare dag, varom överenskommelse kunde träffas med

innehavaren av arrenderätten till egendomen. Köpeskillingen, mot vilkens

beräkning styrelsen icke funnit anledning till erinran, syntes i likhet

med vad som skett vid försäljningarna av ljungskiftena, när hembudsrätt

medgivits, böra erläggas kontant vid tillträdet.

Sedermera har domänstyrelsen, till följd av remiss, inkommit med förnyat

utlåtande av den 29 november 1929 samt därvid tillika överlämnat

yttranden av uppskattningsmännen och av överlantmätaren i länet, vilka

yttranden icke givit styrelsen anledning till erinran.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251. 65

Uppskattning smännen hava för sin del förordat försäljning av skiftet

utan förbehåll om rätt för kronan till återköp, enär eljest säkerligen

ingen försäljning skulle komma till stånd. Förbehåll örn återköpsrätt borde

emellertid medföra en nedsättning av saluvärdet till 1,800 kronor. Skiftets

arrendevärde kunde uppskattas till 125 kronor.

överlantmätaren har meddelat, att ur lantmäteriteknisk synpunkt intet

syntes vara att erinra mot försäljningsförslaget.

Domänstyrelsens förslag rörande försäljning av ifrågavarande strandskifte

synes mig böra godkännas. Någon anledning att vid försäljningen

förbehålla kronan återköpsrätt synes icke föreligga.

Då hembudsrätt icke lärer kunna tillerkännas Nessim, torde försäljningsförslaget

böra underställas riksdagens prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att förut berörda, till kronoegendomen 1j« mantal

Stora Hammar nr 14 i Stora Hammars socken av

Malmöhus län hörande strandskifte örn 9,004.6 kvadratmeter

må till grosshandlaren Jean B. Nessim försäljas

mot en köpeskilling av 3,600 kronor samt under

villkor i övrigt, att skiftet må tillträdas den 14 mars

1935 eller den tidigare dag, varom överenskommelse

kan träffas med innehavaren av arrenderätten till

egendomen, att köpeskillingen vid tillträdet erlägges

kontant till länsstyrelsen, som därefter har att å skiftet

utfärda köpehrev, samt att köparen ensam vidkännes

all kostnad för områdets avskiljande och lagfart

å fånget samt andra med köpet förenade utgifter.

16:o.

Kronoegendomen 3/« mantal Västra Värlinge nr 14 i Bodarps socken av

Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot en årlig avgäld

av 1,515 kronor.

Under år 1927 har egendomen besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga,

oell har under år 1928 uppskattningsförrättning i vederbörlig

ordning hållits. Av de sakkunnigas utlåtande, instrument över uppskattningsförrättningen

ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland

en av distriktslantmätaren R. Malmberg år 1927 kompletterad

karta över egendomen och en av densamme år 1928 upprättad karta över

förslag till avstyckning från egendomen med beskrivningar, inhämtas bland

annat följande.

Egendomen, som är belägen 9 kilometer från staden Trälleberg, 4 kilo

meter från Håslövs järnvägsstation och 3 kilometer från Skegrie järn
Bihang

lill riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 214 hafi. (Nr 251.) 5

Departements
chefen.

Västra Värlinge

nr 14

i Malmöhus

län.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Majlis proposition Nr 251.

vägsstation, innehåller 23.92 hektar, därav 23.333 hektar tomt, åker och dylikt,

0.07 hektar äng och 0.517 hektar impediment.

Byggnaderna äro mycket goda och fullt tillräckliga.

Kronojor dstyckning ssakkunniga hava uttalat, att ett mindre område torde

kunna avsättas till tomtmark och att på grund av den goda åbyggnaden

och den samlade ägofiguren i övrigt någon styckning icke borde ifrågakomma.

De sakkunniga hava förordat förnyad utarrendering av egendomen.

Till uppskattning smännen hava inkommit ansökningar från innehavarna

av två egendomen angränsande lägenheter, nämligen smedsmästaren

Olof Ekstrand och vagnmakaren Änders Persson, vilka anhållit att få

inköpa något mindre område för utökning av sina bostads- och hantverkslägenheter.

Den av Ekstrand gjorda ansökningen har tillstyrkts,

enär Ekstrands intill egendomens norra rågång belägna, från hemmanet

Västra Värlinge nr 13 avsöndrade lägenhet, å vilken smidesverksamhet

bedreves, allenast omfattade 123 kvadratmeter. Däremot har Perssons

lägenhet, gatehuset nr 15, ansetts tillräckligt stor för den av honom bedrivna

verksamheten, varjämte ett frånskiljande av mark från kronoegendomen

för utvidgning av Perssons väl avgränsade fastighet skulle

förorsaka kronoegendomen visst intrång. Perssons ansökning har därför

avstyrkts. Någon ytterligare avstyckning för åstadkommande av byggnadstomter

hade för närvarande icke synts erforderlig för byns byggnadsverksamhet.

Det till upplåtelse till Ekstrand tillstyrkta området, som utgöres av

åker, har å avstyckningskartan utmärkts med litt. a och röd gränsfärg

samt innehåller enligt anteckning å kartan 825 kvadratmeter. Saluvärdet

har uppskattats till 825 kronor, vilket belopp Ekstrand godtagit.

Arrendevärdet har beräknats till 20 kronor.

Enligt vederbörande lantmätare vore erforderligt att vid styckningen,

till förmån för det avstyckade området å kronoegendomen, lägga det servitut,

att området tillerkändes rätt att begagna samfällda vägen väster

därom samt eventuellt vägen söder därom.

Arrendevärdet för kronoegendomen i övrigt har beräknats till 2,375

kronor.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra i anledning av föreliggande

förslag.

Med utlåtande den 28 februari 1929 har domänstyrelsen underställt

detta ärende Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen biträdde förslaget men

erinrade, att aktiebolaget Vällingeortens elektricitetsverk genom Kungl.

Maj:ts resolution den 19 juni 1919 medgivits rätt att hava elektriska ledningar

framdragna över egendomen. Då styckningslotten litt. a syntes beröras

av ledningarna, borde vid försäljningen göras förbehåll örn rätt

för bolaget att hava ledningarna kvarstående.

Till följd av remiss har därefter domänstyrelsen inkommit med förnyat

utlåtande i ärendet av den 29 november 1929 samt därvid tillika överlämnat

yttrande av uppskattningsmännen.

Vppskattning smännen hava på anförda skäl ansett olämpligt att för
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

binda ifrågavarande försäljning med förbehåll om rätt för kronan till

återköp ävensom uttalat att, därest försäljningen ändock skulle ske med

sådant förbehåll, saluvärdet borde nedsättas med 25 procent.

Nämnda yttrande har icke givit domänstyrelsen anledning till erinran.

I likhet med myndigheterna anser jag, att ifrågavarande med litt. a Departementsbetecknade

område bör med äganderätt överlåtas å Ekstrand till pris chefen.

motsvarande uppskattade saluvärdet. Anledning att vid överlåtelsen förbehålla

kronan återköpsrätt lärer icke föreligga.

Då Ekstrands lägenhet även efter en utökning med området litt. a

otvivelaktigt fortfarande är att anse såsom bostads- eller hantverkslägenhet,

samt vid sådant förhållande, med hänsyn till lydelsen av 11 § i förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av

kronoegendom m. m., hembud av området till Ekstrand icke torde kunna

ske, torde ärendet böra underställas riksdagens prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 5/s mantal Västra Värlinge

nr 14 i Bodarps socken av Malmöhus län må till

smedsmästaren Olof Ekstrand försäljas omförmälda

område litt. a örn 825 kvadratmeter mot en köpeskilling

av 825 kronor att vid tillträdet den 14 mars 1931

kontant erläggas till länsstyrelsen, som utfärdar köpebrev

å området, därvid såsom villkor för försäljningen

skall gälla, att området litt. a. försäljas i det

skick det vid tillträdet befinnes; att området tillförsäkras

rätt att begagna samfällda vägen väster örn

detsamma och, örn länsstyrelsen så finner nödvändigt,

vägen söder därom; att ägaren av området är pliktig

tåla den aktiebolaget Vällingeortens elektricitetsverk

medgivna rätten att hava elektriska ledningar

framdragna över egendomen; att köparen skall svara

för de å området å tiden efter tillträdesdagen belöpande

onera och utskylder; samt att köparen ensam

vidkännes kostnad för lagfart och avstyckning samt

övriga med köpet förenade utgifter.

17 :o.

Kronoegendomen 5/8 mantal Stora Mölleberga nr 1 i Mölleberga socken stora Mölle.

av Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1937 mot ett från den beroa nr 1 »''

14 mars 1926 till 3,125 kronor förhöjt årligt arrende. Malmöhus

Med utlåtande den 3 december 1928 har domänstyrelsen underställt

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Kungl. Martts proposition Nr 251.

Kungl. Maurts prövning en av Malmö mejeriaktiebolag gjord, av länsstyrelsen

i nämnda län med skrivelse den 5 september 1928 jämte yttrande

av arrendatorn av kronoegendomen till domänstyrelsen överlämnad

ansökning örn tillstånd att förvärva visst område av egendomen.

Av handlingarna i ärendet, däribland en av extra lantmätaren Ival

Erson Erichs år 1920 upprättad karta över egendomen ävensom ett av

överlantmätaren E. K. Långström år 1928 verkställt utdrag av samma

karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen är belägen 18 kilometer från städerna Malmö och Lund,

4 kilometer från Djurslövs järnvägsstation och 5 kilometer tran otätlönstorps

järnvägsstation samt har en areal av 37.043 hektar, därav o \.m

hektar tomt, åker och trädgård, 4.M3 hektar äng och 0.461 hektar impedi
Enligt

det örn egendomen gällande, av domänstyrelsen den 13 januari

1922 utfärdade arrendekontraktet ägde arrendatorerna av kronoegendomarna

Stora Mölleberga nr 2, Stora Mölleberga nr 4, Stora Molleberga

nr 5 och 8 samt Stora Mölleberga nr 10 och 12 tillsvidare att, tillsammans

med arrendatorn av nu ifrågavarande kronoegendom, för idkande av

mejerirörelse disponera ett område a densamma av 31.1j ai.

Sedan omiörmälda bolag i en till domänstyrelsen överlämnad ansökning,

med förmälan att bolaget av Mölleberga mejeri såsom ägare till byggnaderna

å förenämnda område köpt byggnader och inventarier, anhållit att

få övertaga nyttjanderätten till if låga varande mejeritomt från och med

den 1 september 1927 mot ett årligt arrende till arrendatorn av Stora

Mölleberga nr 1 av 200 kronor, anhöll domänstyrelsen i skrivelse till läns

styrelsen den 21 oktober 1927, att länsstyrelsen ville låta uppsäga dea

åt nämnda arrendatorer tillförsäkrade nyttjanderätt till området örn

31.15 ar; och medgav domänstyrelsen för sin del, att nyttjanderätten till

området finge av bolaget övertagas för tiden till den 14 mars 1937, da

egendomen Stora Mölleberga nr 1 bleve arrendeledig, lindel villkor al.

av den av berörda egendoms arrendator betingade årliga avgälden ett

belopp av åttio kronor för år tillgodofördes kronan. I

I ansökningen i förevarande ärende har bolaget anhållit att för att vid

behov kunna belåna fastigheten lå friköpa ifrågavarande tomt, vilken å

ovanberörda kartutdrag vore utmärkt med ägofiguren nr 47 och enligt beskrivningen

därtill innehölle 38.6 ar.

I anledning av ansökningen har den 10 augusti 1928 hållits saluvärdering

å området, vilken bekostats av bolaget. Enligt instrument

över denna förrättning har vid 1928 års fastighetstaxering marken

till lägenheten åsatts ett taxeringsvärde av 1,200 kronor, och hava

därå uppförda byggnader åsatts ett värde av 30,000 kronor. Uppskattning

smännen hava beräknat lägenhetens värde till 3,860 kronor samt

föreslagit tiden för tillträdet till arrendeperiodens utgång eller ock tidigare,

i fall uppgörelse med stamfastighetens arrendator dessförinnan

träffades.

Egendomens arrendator har meddelat, att han icke kunde tillstyrka

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Majlis proposition Nr 251.

ansökningen, förrän han finge elen ersättning, vartill han ansåge sig berättigad

för de återstående åren av arrendetiden.

Länsstyrelsen har tillstyrkt områdets försäljning och har ej haft något

att erinra mot det området åsätta saluvärdet.

Sedermera har bolaget skriftligen förklarat sig villigt inköpa området

för saluvärdet 3,860 kronor.

Jämväl domänstyrelsen har tillstyrkt försäljningen.

Till följd av remiss har därefter domänstyrelsen avgivit förnyat utlåtande

i ärendet den 29 november 1929 samt därvid tillika överlämnat

yttrande av domänintendenten i länet jämte den ene av vederbörande

uppskattningsmän.

Sistnämnda uppskattningsmän hava för sin del förordat försäljning

utan förbehåll örn rätt för kronan till återköp, enär för bolaget endast

fullständig äganderätt till marken syntes vara av verkligt värde.

Detta yttrande har icke givit domänstyrelsen anledning till erinran.

Även jag tillstyrker försäljning av ifrågavarande område till bolaget, Departementsoch

torde, i enlighet med vad i ärendet föreslagits, försäljningen höra ske

utan förbehåll örn återköpsrätt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande område örn 38.i; ar må från kronoegendomen

5/s mantal Stora Mölleberga nr 1 i Mölleberga

socken av Malmöhus län försäljas till Malmö

mejeriaktiebolag mot en köpeskilling av 3,860 kronor

samt under villkor i övrigt, att området säljes i det

skick, det vid tillträdet befinnes, att köpeskillingen erlägges

kontant vid tillträdet till länsstyrelsen, som

har att å området utfärda köpebrev, att området får

med äganderätt tillträdas den 14 mars 1937 eller dess

förinnan å tid, varom köparen kan träffa avtal med

vederbörande arrendator, att, därest sådant avtal träffas,

köparen därom omedelbart underrättar länsstyrelsen,

samt att köparen skall svara för de å området för

tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder

ävensom ensam vidkännas alla med områdets avskiljande,

lagfart å fånget och eljest med köpet förenade

utgifter.

18:o.

Kronoegendoinen 90juso mantal Bjuv nr 3 i Bjuvs socken av Malmöhus Bjuv nr 3 »

län är utarrenderad för tiden till den 14 mars 1931 mot ett årligt arrende Ma}^hus

av 2,350 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Egendomen Ilar under år 1927 besiktigats av krono jordstyckningssakkunniga

oell under år 1928 varit föremål för uppskattningsförrättning.

Av de sakkunnigas utlåtande, instrument över uppskattningsförrättningen

och övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren

Ludvig Engzell år 1927 över egendomen upprättad karta

med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 2 mil från Hälsingborg och 2 kilometer

från Bjuvs järnvägsstation, har en areal av 45.9g hektar, därav 45.729 hektar

tomt och åker samt 0.2,n hektar impediment.

Åkern består i allt väsentligt av styv och tungbrukad lerjord på rå

leralv. Endast på ett pär mindre områden finnas grusblandade jordarter.

Skog finnes icke.

Egendomen, som är mycket gott och fullt tillräckligt bebyggd, är utarrenderad

till Bjuvs kommun och användes av denna till försörjnings

hem.

Kronojordstyckningssakkunniga hava föreslagit, att egendomen måtte

ostyckad bibehållas och ånyo utarrenderas.

Uppskattning smännen hava framhållit, att Bjuvs kommuns representant

vid uppskattningsförrättningen förklarat, att kommunen hade under

beredning frågan örn det framtida ordnandet örn vård och försörjning

av behövande inom socknen, men att kommunen under alla förhål

landen önskade tillsvidare arrendera egendomen. För den händelse kommunen

senare skulle vilja anmäla sig som köpare av egendomen, hade

ombudet anhållit, att uppskattningsmännen redan vid förrättningen

måtte vid sidan örn arrendeuppskattningen jämväl saluvärdera egendomen.

Gruvarbetaren Anders Persson, vilken ägde och bebodde en mindre bostadslägenhet

vid egendomens sydvästra gräns, hade vid förrättningen

anhållit att få från egendomen inköpa ett område örn 600 kvadratmeter,

å kartan betecknat med ägofiguren nr 2. Då området utan olägenhet

kunde frånskiljas egendomen och utgjorde en välbehövlig utökning av

sökandens lägenhet, förordade uppskattningsmännen denna ansökning.

Sistnämnda område har av uppskattningsmännen saluvärderats till 180

kronor och arrendevärderats till 8 kronor. Saluvärdet för egendomen i

övrigt har beräknats till 78,030 kronor.

Köpeskillingen för området örn 600 kvadratmeter borde enligt uppskattningsmännen

erläggas kontant vid tillträdet, med skyldighet för

köparen att gälda avstycknings- och lagfartskostnaderna. Egendomen i

övrigt borde antingen försäljas till Bjuvs kommun för 78,030 kronor att

gäldas vid tillträdet, örn kommunen efter berett tillfälle ingåve ansökning

därom, eller också ånyo utarrenderas under minst 10 år.

På given anledning har sedermera Persson förklarat sig villig erlägga

180 kronor för området örn 600 kvadratmeter; och har kommunen anhållit

få arrendera egendomen under 10 år.

Länsstyrelsen har tillstyrkt förslaget örn försäljning till Persson av

området örn 600 kvadratmeter och om utarrendering till kommunen av

egendomen i övrigt.

Med skrivelse den 21 augusti 1929 har domänstyrelsen underställt detta

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

ärende Kungl. Maj:ts prövning, därvid styrelsen biträtt det uppgjorda

förslaget om försäljning.

Sedermera har domänstyrelsen, till följd av remiss, i ärendet avgivit

förnyat utlåtande den 29 november 1929 samt därvid tillika överlämnat

yttrande av domänintendenten i länet jämte den ene av vederbörande uppskattningsmän.

I berörda yttrande har, enär ifrågavarande område vore avsett att förenas

med Perssons intilliggande hehyggda lägenhet, föreslagits försäljning

av området utan förbehåll örn rätt för kronan till återköp. Skulle

ändock återköpsrätt förbehållas, borde saluvärdet sänkas till 150 kronor.

Detta yttrande har icke givit domänstyrelsen anledning till erinran.

Efter vad som under hand meddelats mig innehåller den lägenhet Persson

för närvarande äger en areal av 1,000 å 1,200 kvadratmeter.

I likhet med myndigheterna anser jag, att ifrågavarande område örn Departements600

kvadratmeter bör med äganderätt överlåtas å Persson till pris mot- chefen.

svarande uppskattade saluvärdet. Anledning att vid överlåtelsen förbehålla

kronan återköpsrätt lärer icke föreligga.

Då Perssons lägenhet även efter en utökning med området i fråga

otvivelaktigt fortfarande är att anse såsom bostadslägenhet samt vid

sådant förhållande, med hänsyn till lydelsen av 11 § i förordningen den

6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m., hembud av området till Persson icke torde kunna ske, torde ärendet

böra underställas riksdagens prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva.

att av kronoegendomen “0/ibo mantal Bjuv nr 3 i

Bjuvs socken av Malmöhus län må till omförmälde

Anders Persson försäljas berörda område örn 600 kvadratmeter

mot en köpeskilling av 180 kronor att vid tillträdet

den 14 mars 1931 kontant erläggas till länsstyrelsen,

som utfärdar köpebref7 å området, med skyldighet

för Persson att ensam vidkännas kostnad för lagfart

och avstyckning samt övriga med köpet förenade

utgifter.

19:o.

Utmarks- eller västra skiftet av kronoegendomen 1 mantal Ösarp nr 3 i Osarp nr 3 t

Laholms socken av Hallands län är utarrenderat under en tid av tio år från Hlands län.

den 14 mars 1930 mot ett årligt arrende av 1,200 kronor till arrendatorn

Oscar Jönsson, som före nämnda tidpunkt arrenderat skiftet mot en årlig

arrendeavgift av 860 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Hos Kungl. Majit har Oscar Jönsson i skrivelse den 25 november 1929

anhållit att få inköpa det av honom arrenderade utmarksskiftet eller,

därest detta yrkande ej kunde bifallas, att kronan måtte inlösa de ä skiftet

befintliga, honom tillhöriga byggnaderna samt å skiftet uppföra en

större logbyggnad och ett svinhus.

Över ansökningen har domänstyrelsen avgivit infordrat utlåtande den

14 februari 1930 och därvid överlämnat samtliga till ärendet hörande

handlingar, däribland en av förste lantmätaren C. O. Fröman år 1907

upprättad karta över alla ägorna till egendomen.

Av dessa handlingar inhämtas bland annat följande.

Utmarksskiftet är beläget 5 kilometer från Laholms stad samt 2 kilometer

från inägo- eller östra skiftet av samma egendom. I söder gränsar

utmarksskiftet till Lagaån.

Skiftet innehåller en areal av 48.n« hektar, därav 47.442 hektar tomt och

åker, 0.62 hektar äng samt O.054 hektar impediment.

Åkerjorden är av ganska svag beskaffenhet och består av sandmylla

av växlande djup, delvis ytterst grund, på sand- eller så kallad örbotten.

Samtliga å skiftet varande hus, vilka befinna sig i medelgott skick,

tillhöra arrendatorn Jönsson.

Denne har innehaft arrenderätten till skiftet sedan år 1921 och hans

fader före honom sedan år 1893. Mot skiftets hävd har icke varit något

att erinra.

Enligt Kungl. Maj:ts resolution den 4 mars 1921 har Södra Hallands

kraftförening erhållit tillstånd att framdraga elektriska kraftledningar

över kronoegendomen.

Vid uppskattningsförrättning, som hölls å kronoegendomen under år 1928,

åsattes skiftet av uppskattning smännen ett saluvärde av 32,000 kronor.

Länsstyrelsen ansåg detta saluvärde väl lågt och föreslog d etsa mm as

bestämmande till 33,600 kronor.

Arrendatorn Jönsson har förklarat sig villig inköpa utmarksskiftet

mot det av länsstyrelsen åsätta saluvärdet, 33,600 kronor, att betalas enligt

bestämmelserna i 21 § av förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med 1/10 av köpeskillingen

vid köpekontraktets utgivande och återstoden vid tillträdet.

Såväl uppskattningsmännen som länsstyrelsen hava i därefter avgivna

yttranden tillstyrkt skiftets försäljning till arrendatorn Jönsson

mot 33,600 kronor. Uppskattningsmännen hava icke ansett några särskilda

villkor angående egendomens användning böra ifrågakomma.

Från lantmäteriteknisk synpunkt föreligger enligt överlantmätarens

utlåtande i ärendet icke något hinder för utmarksskiftets avstyckning

från egendomen i övrigt.

I sitt förenämnda utlåtande har domänstyrelsen tillstyrkt försäljning

av utmarksskiftet till Jönsson. Några särskilda föreskrifter örn skiftets

användning syntes styrelsen icke vara behövliga, liksom icke heller något

villkor örn återköpsrätt från kronans sida torde vara påkallat.

Domänstyrelsen har erinrat, att genom Kungl. Maj:ts dom den 30 maj

1927 vattenfallsstyrelsen berättigats att invid Laholms stad för reglerandet

av Lagaåns vattenflöden utföra dammanläggningar samt att vat
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

tenfallsstyrelsen tillika genom nämnda dom ålagts inlösa vissa i Lagaån

befintliga laxfisken, däribland ett Ösarps by om 3 mantal tillhörigt laxfiske,

i vilket kronan såsom ägare till kronoegendomen Ösarp nr 3 hade

del. Den å kronoegendomen Ösarp nr 3 belöpande andel i ovannämnda

lösenbelopp hade av vattenfallsstyrelsen erlagts, på grund varav rätten

till laxfiske i Lagaån skulle undantagas vid försäljning av utmarksskiftet.

Även jag tillstyrker förslaget örn försäljning av utmarksskiftet till

Jönsson, och får jag sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att utmarks- eller västra skiftet av kronoegendomen

1 mantal Ösarp nr 3 i Laholms socken av Hallands

län må försäljas till dess nuvarande arrendator Oscar

Jönsson enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)

angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. mot en köpeskilling av 33,600 kronor att erläggas

jämlikt 21 § i sagda förordning och med tillträde

å dag, som av länsstyrelsen bestämmes, samt under

villkor i övrigt, att ali rätt till laxfiske i Lagaån undantages

vid försäljningen, att skiftet får tillträdas i

det skick det vid tillträdesdagen befinnes samt att

köparen skall respektera den Södra Hallands kraftförening

medgivna rätt att hava elektriska kraftledningar

framdragna över skiftet.

20:o.

Genom beslut den 21 maj 1874 medgav Kungl. Majit, efter riksdagens

hörande, att från f. d. kvartermästarbostället vid Älvsborgs regemente

::/s mantal Germundared nr 1 i Toarps socken av Älvsborgs län finge till

plats för en folkskola med planteringsland avsöndras ett område örn 5

tunnland eller 28 kavdratrev, under villkor att den avsöndrade lägenheten

bleve på Toarps församlings bekostnad avfattad å karta samt, därest

sådant av vederbörande påyrkades, försedd med lämpligt stängsel, och

att till boställets innehavare erlades en årlig avgäld i penningar, som

skulle av länsstyrelsen bestämmas. Avgälden har sedermera av länsstyrelsen

genom utslag den 12 december 1876 fastställts till 1 krona 22

öre. Ifrågavarande område motsvaras av ett område om 2.4882 hektar, som

utmärkts å en av distriktslantmätaren Gunnar Öhrström år 1924 uppgjord

karta, utdragen från en av Ivar E. Thomander år 1913 över kronoegendomen

Germundared upprättad karta. Ä området, som i jordregistret införts

under beteckning Germundared V, har Toarps församling den 8 december

1916 erhållit lagfart.

Departements
chefer/.

Germundared

nr 1 i Älvsbor

ffS län.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Majus proposition Nr 251.

1 en till Kungl. Maj:! ställd, av vederbörande folkskoleinspektör med

yttrande den 23 mars 1925 till länsstyrelsen överlämnad skrift hava Elis

Aronsson och Herman Jansson på uppdrag av Toarps församlings kyrkostämma

anhållit dels örn förklaring, huruvida ifrågavarande område

finge av församlingen försäljas och köpeskillingen användas till bidrag

vid inköp av annan skoltomt, dels ock, för den händelse hinder mötte för

dylik försäljning, att församlingen måtte få inköpa området. Därvid har

församlingen anfört i huvudsak följande.

Då de skollokaler, som funnes å tomtplatsen uppförda, numera vore

otillräckliga för skoldistriktets behov, stöde församlingen inför nödvändigheten

att antingen verkställa tillbyggnad av den gamla lokalen eller

företaga nybyggnad, i båda fallen med betydande kostnad. Den nuvarande

skolbyggnaden vore belägen i en utkant av distriktet, en uppenbar

olägenhet, som i händelse av nybyggnad borde avhjälpas. Sedan

numera kyrka blivit uppförd i omedelbar närhet av Målsryds järnvägsstation,

vilken vore belägen i centrum av skoldistriktet och den tätast

bebyggda delen av detta, hade allmänt uttalats den önskan, att skollokalen

måtte i sin helhet där förläggas. Ett för ändamålet lämpligt tomtområde

därstädes stöde också till församlingens förfogande. Vid nu angivna

förhållanden kunde det icke vara lämpligt att genom en dyrbar

tillbyggnad av den befintliga skollokalen för lång tid framåt binda sig

vid den nuvarande platsen. Församlingen hade emellertid icke råd att

å annan plats uppföra nybyggnad, med mindre den finge till annat ändamål

disponera de nuvarande skolhusbyggnaderna jämte tillhörande

markområde. Att till annan plats flytta och genom tillbyggnad utöka

de nuvarande byggnaderna bleve alltför dyrt, och de nuvarande värdena

komme att spolieras, utan att egentliga ändamålet därmed vunnes.

Av den omständigheten, att området, som till huvudsaklig del utgjordes

av sank och oländig sämre skogsmark, vore belägen vid en utkant av

kronohemmanet och genom landsvägen mellan Svenljunga och Borås

helt avskild från hemmanet, ävensom att för cirka tio år sedan hemmanets

övriga vid samma sida örn landsvägen belägna mark försålts, syntes

med skäl kunna dragas den slutsatsen, att Kungl. Majit icke borde vara

obenägen att avyttra jämväl denna mark.

Den 1 april 1925 överlämnade länsstyrelsen ärendet till domänstyrelsen,

som infordrade yttranden från vederbörande skogsstatstjänstemän.

Jägmästaren anförde i huvudsak följande. Det ifrågavarande tomtområdet

vore beläget icke fullt en kilometer söder örn Målsryds samhälle

och järnvägsstation samt öster örn och omedelbart invid den från Borås

till Svenljunga ledande allmänna vägen, på vars vänstra sida krono

parken Germundared i övrigt vore belägen, så att nämnda väg utgjorde

kronoparkens östra gräns, örn skolhustomten icke medräknades.

Av områdets areal, som uppginge till 2.4682 hektar, hade jägmästaren vid

besiktning å stället funnit omkring 0.33 hektar utgöras av tomt och åker.

1.42 hektar av skogbeväxt betesmark, O.22 hektar av mad, som fordom

varit odlad, och återstoden 0.4982 hektar av högmosse. Vad beträffade

tomt och åker syntes värdet å denna mark näppeligen böra sättas högre

än betesmarken, enär det ju icke vore kronan utan den eventuelle köparen,

som försatt området i högre kultur. Örn således samma värde borde

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 251.

75

åsättas båda nämnda ägoslag, uppstode frågan, huruvida området skulle

betraktas såsom vanlig skogsmark med gott läge och av god bonitet, i

vilket fall värdet föresloges till 200 kronor per hektar, eller örn ägan

skulle betraktas såsom ren tomtmark, i vilket fall området konime att

representera ett vida högre värde. Enligt vad jägmästaren nämligen vid

besök på stället erfarit, reflekterade kommunen på att till skolhustomt

inköpa ett helt nära järnvägsstationen beläget område till ett pris av

1 krona 25 öre per kvadratmeter eller ej mindre an 12,500 kronor per

hektar. För den händelse detta pris skulle anses såsom normerande, borde

väl den kronan tillhöriga skolhustomten näppeligen hava ett lägre

värde än 5,000 kronor per hektar, och torde under dylik förutsättning

ett värde av 4,000 kronor per hektar väl få anses lågt beräknat. Under

antagande av detta värde komme tomt, åker och betesmark, tillsammans

1.75 hektar, att betinga ett försäljningsvärde av 7,000 kronor. Om den

odlingsbara maden åsattes ett värde av 50 kronor per hektar och mossen

icke åsattes något värde, erhölles ett sammanlagt markvärde av 7,110

kronor. Å området hade uppräknats skog till ett sammanlagt värde av

632 kronor, varför värdet av mark och skog uppginge till 7,742 kronor.

Överjägmästaren förklarade sig intet hava att erinra mot den av jägmästaren

gjorda värderingen.

I skrivelse den 9 juli 1925 har domänstyrelsen överlämnat ärendet

till Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del meddelat följande.

Jämlikt brev den 3 september 1915 hade av ifrågavarande kronoegendom

försålts visst område samt egendomen i övrigt från den 14 mars

1917 avsatts till kronopark. Denna omfattade enligt fastställd skogshushållningsplan

en areal av 199.48 hektar, varav 145.59 hektar produktiv

skogsmark, 30.59 hektar impediment samt 23.30 hektar inägomark.

Från skoglig synpunkt funnes intet att erinra mot att ifrågavarande

område mot skälig ersättning överlämnades till församlingen. Ersättningen

borde bestämmas med hänsyn till att området innehades med

nyttjanderätt för all framtid och med ledning av de utav vederbörande

jägmästare lämnade uppgifter örn i orten gällande priser å mark och

skog.

Till följd av remiss har kammarkollegium, efter dess advokatfiskal*

ämbetes hörande, avgivit utlåtande i ärendet den 17 februari 1927.

Advokatfiskalsämbetet, som ansåg tvivel icke finnas örn att med upplåtelsen

den 21 maj 1874 av ifrågavarande område avsetts ej äganderätt

utan nyttjanderätt för ett bestämt ändamål, tillstyrkte på anförda skäl

överlåtelse av området för en till 5,000 kronor nedsatt köpeskilling.

Kammarkollegium hemställde för sin del, att enär området i fråga syntes

fortfarande vara kronan tillhörigt, ärendet måtte överlämnas till domänstyrelsen

för anställande av talan örn upphävande av den för församlingen

meddelade lagfarten å området och med uppdrag tillika för

styrelsen att, sedan lagfartsfrågan blivit slutligen löst, till Kungl. Maj:t

inkomma med anmälan därom, på det att Kungl. Majit måtte komma i

tillfälle att, allt efter omständigheterna, meddela vad som ytterligare

kunde vara att i ärendet iakttaga.

Från detta kollegii beslut var t. f. kammarrådet Skoglund skiljaktig

och uttalade, på anförda skäl, bland annat, att åtgärd för lagfartens hä

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts prmnosition Nr 251.

valide icke borde vidtagas, förr än församlingens nu förevarande ansökning

om inköp av området blivit i vederbörlig ordning prövad.

Slutligen har domänstyrelsen inkommit med infordrat förnyat utlåtande

av den 11 april 1929 och därvid överlämnat yttranden av vederbörande

skogsstatstjänstemän och kyrkostämma ävensom protokoll över

en av vederbörande domänuppskattningsmän den 25 maj 1928 hållen saluvärdering

å området. Av dessa handlingar inhämtas följande.

Sedan församlingen å kyrkostämma den 28 oktober 1927 i enlighet med

hemställan av skolrådet beslutat inköpa ifrågavarande område för ett

pris av 50 kronor, tillstyrkte skogsstatstjänstemännen antagande av

detta anbud under framhållande av att det visserligen vore uppenbart,

att området hade ett vida högre värde i annan persons hand, men att det

icke gärna kunde begäras högre köpeskilling av församlingen, som ägde

rätt att för all framtid disponera området till skolhustomt mot den fastställda

årliga avgälden av 1 krona 22 öre.

Uppskattning smännen framhöllo, att området vid tiden för upplåtelsen

torde hava varit avsides beläget och bestått av delvis sur skogsmark.

Under de senaste 15—20 åren hade en stor omvälvning beträffande ortens

bebyggelse ägt rum, i det att flera fabriker uppstått i närheten av järnvägsstationen

och tomtområden bildats på båda sidor örn den allmänna

landsväg, som löpte utmed västra gränsen av ägoområdet. Detta läge

dock i gränsen av tomtområdet, oeh bebyggelsen syntes ej vilja utveckla

sig i denna riktning. Vid en år 1914 verkställd uppskattningsförrättning

å kronoegendomen hade tillämpats följande priser: för åker 200—400 kronor,

för äng 100 kronor samt för skogs- och betesmark 30—100 kronor, allt

per hektar. Då alla jordvärden sedan den tiden avsevärt ökats, syntes

angivna värden ej alls kunna användas. Dessutom kunde man ej bortse

från att vissa delar av området nu, genom de senare årens utveckling,

vore tomtjord, även örn priset per ytenhet måste sättas lågt. Vidare vore

att märka, att skoltomten framskapats genom församlingens försorg och

på dess bekostnad. Saluvärdet borde därför ligga mellan nuvärdet och

värdet vid tiden för upplåtelsen och bestämdes sålunda:

0.33 hektar tomt och åker å kr. 1,000

1.42 » skogs- och betesmark å kr. 200

0.2 2 » mad å kr. 100

0.49 82 » mosse å kr. 20

Växande skog enligt jägmästarens värdering

kr. 330: —

.............. » 284: —

.............. » 22: -

.............. » 9: 9 6

kr. 645: 9 6.

.............. » 632: -

Summa kr. 1,277: 9 6.

eller avjämnat till 1,300 kronor.

Med anledning av framställning från domänstyrelsen beslöt härefter

församlingen för sin del å kyrkostämma den 9 mars 1929 att inköpa området

för ett pris av 2,000 kronor.

Domänstyrelsen, som anslutit sig till den inom kammarkollegium yppade

särskilda meningen i fråga örn ärendets behandling, har tillstyrkt

försäljning av området för det sålunda erbjudna priset av 2,000 kronor,

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Av den lämnade utredningen torde framgå, att starka skäl tala för Departementsbifall

till församlingens ansökning örn tillstånd att med äganderätt för- Zeferi.

värva ifrågavarande område. Vid sådant förhållande och då, i händelse

av bifall till framställningen, anledning till anställande av talan mot

församlingen örn undanröjande av den meddelade lagfarten bortfaller

samt det föreslagna priset, 2,000 kronor, synes skäligt, får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen Germundared nr 1 i Toarps

socken av Älvsborgs län må till Toarps församling

försäljas förut omförmälda område, innehållande en

areal av 2.4682 hektar mot en köpeskilling av 2,000 kronor,

att vid tillträdet kontant erläggas till länsstyrelsen

i Älvsborgs län, som utfärdar köpebrev å området;

med skyldighet för församlingen att ensam vidkännas

kostnad för lagfart och avstyckning samt

övriga med köpet förenade utgifter.

21:o.

Kronoegendomen 1 mantal Stillestorp nr 1 i Stora Lundby socken av stillestorp nr

Älvsborgs län är genom domänstyrelsens kontrakt den Bl mars 1923 ut- 1 * Alvsborgs

arrenderad från den 14 i samma månad till den 14 mars 1930 mot en

årlig avgäld av 1,450 kronor.

Under år 1927 hava kronojordstyckningssakkunniga besiktigat egendomen,

och har under samma år å egendomen hållits uppskattningsförrättning.

Av de sakkunnigas utlåtande, instrument över uppskattnings

förrättningen ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland

en över egendomen år 1900 av vice komrnissionslantmätaren Alfred

Häggner upprättad, år 1928 av distriktslantmätaren Rolf Holmgren kom

pletterad karta, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, belägen 3 kilometer från Stenkullens järnvägsstation vid

västra stambanan och 4 kilometer från Gråbo station å Göteborgs—Västergötlands

järnväg, är förlagd i sex skiften, hemskiftet, det vid Stora

Lövsjön, 10 kilometer från huvudgården belägna utskiftet samt fyra små

torvmosseskiften.

Egendomen innehåller en areal av 195.8»io hektar, därav 23.8910 hektar

åker, 9.9920 hektar äng, 161.2sr>o hektar moss- och avrösningsjord samt 0.632H

hektar impediment.

Åkern, helt och hållet belägen inom hemskiftet, utgöres dels av ett

samlat område vid detta skiftes södra del, dels ock av två norr om nämn

da inägoinnehav belägna och därifrån genom hagmark skilda områden,

förut brukade som särskilda torp men numera huvudgården tillagda.

Ängsmarken är obetydlig och består huvudsakligen av branta backsläntor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Den vida övervägande delen av hemskiftet liksom ock utskiftet utgöres

av skogsmark.

Uppskattning smännen hade förordat, att egendomen skulle försäljas

med undantag av det vid Stora Lövsjön belägna utskiftet, som borde

bibehållas i kronans ägo.

Egendomen skulle därvid uppdelas i fem lotter, dels förenämnda utskifte,

dels huvudgården jämte egendomens torvmosseskiften, dels ock

tre lägenheter, därav två avsedda till jordbruk, den västra och den östra

lägenheten, samt ett mindre område, omfattande ett å hemskiftet beläget

stenbrott. Huvudgården skulle försäljas å auktion samt jordbrukslägenheterna,

av vilka endast den östra vore i någon mån bebyggd — med

ett mindre ekonomihus — såsom egnahem. Lägenheten Stenbrottet borde

mot en kontant köpeskilling av 2,000 kronor försäljas till Vättle härads

vägstyrelse, som nyttjat lägenheten för stentäkt och förklarat sig önska

förvärva densamma.

Uppskattningsmännen, vilka verkställt beräkning av den avgäld, som

borde utgå i händelse av jordbrukslägenheternas upplåtande under åborätt,

hade avstyrkt dylik upplåtelse.

De sakkunniga hade likaledes förordat försäljning av egendomens inägojord,

dock efter uppdelning allenast i två lotter, till vilka skulle läggas

erforderlig skogsmark.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 24 augusti 1929 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört.

Det av uppskattningsmännen framlagda dispositionsförslaget ansåg

styrelsen sig icke kunna i allo biträda. Ifråga örn försäljning av inägoområdena,

uppdelade i tre lotter, förelåg visserligen från styrelsens sida

ingen erinran, men fann styrelsen däremot uppskattningsmännens förslag

till disposition av egendomens skog och skogsmark mindre tillfredsställande.

Styrelsen fann särskilt anmärkningsvärt, att så betydande

skogsmarksareal ingick i den huvudgården omfattande försäljningslotten.

Lotten hade nämligen bland annat tilldelats ett i hemskiftets nordvästra

del beläget större skogsmarksområde, och då ifrågavarande område

icke allenast med avseende å storlek utan även ifråga örn produktiv

skogsmarksareal överträffade egendomens vid Stora Lövsjön belägna utskifta,

vilket av uppskattningsmännen föreslagits att bibehållas i statsverkets

ägo, ansåg styrelsen det ur ekonomisk synpunkt vara fördelak

Egare, örn skogsmarksområdet icke försåldes.

Däremot kunde enligt styrelsens mening utskiftet utan olägenhet avyttras,

därvid detta lämpligen borde uppdelas å samtliga de tre jordbrukslotterna.

Ett dylikt förslag, som styrelsen för sin del ansåg sig kunna godkänna,

förelåg för övrigt upprättat av vederbörande jägmästare. Gränserna för

de av jägmästaren föreslagna skogslotterna å utskiftet hade av honom

angivits å kartan.

Sedan det genom införskaffat yttrande från överlantmätaren i länet

utrönts, att hinder för avstyckning av försäljningslotterna med nu nämnd

skogsmarkstilldelning icke förelåg ur jorddelningslagens synpunkt, hade

domänstyrelsen genom vederbörande skogsstatstjänstemän införskaffat

uppgift örn arealerna å de föreslagna utskifteslotterna ävensom ifråga

örn dem låtit verkställa värdering av växande skog.

Egendomen skulle sålunda komma att uppstyckas i fem. å kartan med

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251. 79

litt. A—E betecknade lotter, av vilka lotterna A, B, C och E voro avsedda

att försäljas.

Försäljningslotternas arealer och beräknade saluvärden framginge av

nedanstående tabell.

Areal i

1 e k

tar

Saluvärde kronor

Marlin och litt.

åker

äng

mosse

Avrös-

nings-

jord

Cirka

Impe-

diment

Summa

Cirka

Total-

belopp

Därav

för skog

och skogs- mark

A.

Huvudgården ..................

16.54

8.351

2.404

28.8 6

8.80

65.015

35,400

12,170

B.

Västra lägenheten ............

3.449

1.428

—

14.81

11.66

31.347

9,050

7,300

C.

Östra » ............

3.902

0.214

—

18.12

7.91

80.14 6

8,875

6,450

E.

Stenbrottet .....................

—

—

—

1.57

—

1.57

2,000

350

För egen del ansa ge domänstyrelsen, att lotterna, mot vilkas saluvärden

styrelsen icke hade något att erinra, borde enligt styrelsens åsikt upplåtas

med full äganderätt. Huvudgården borde därvid mot angivet saluvärde

hembjudas egendomens nuvarande arrendator, avlidne Alfred Helgessons

bodelägare, å vilka efter Helgessons död arrendet överlåtits från den 10

november 1922. Helgesson, vilken såsom arrendator efterträtt sin fader,

hade från den 18 januari 1907 innehaft egendomen å arrende, vadan dödsboet,

då detsamma, enligt vad som framginge av uppskattningsinstrumentet,

väl hävdat egendomen, vore berättigat till friköp. Västra och

östra lägenheterna borde mot köpeskillingar, icke understigande respektive

saluvärden, försäljas såsom egnahemslägenheter och utbjudas under

hand. Lägenheten Stenbrottet borde mot erbjuden köpeskilling av 2,000

kronor att erläggas till länsstyrelsen i länet upplåtas till Vättle härads

vägstyrelse. Samtliga lotter borde försäljas med tillträdesrätt den 14

mars 1931, till vilken tidpunkt styrelsen föranstaltat örn egendomens skötsel

och vård.

Vid försäljningarna borde emellertid iakttagas, att köpare av lotten

litt. C förbehölles rätt att taga väg över lotten litt. E samt att köpare

av huvudgården tillerkändes rätt att bibehålla och för underhåll äga

tillträde till en för egendomens räkning anlagd vattencistern med ledningar,

eventuellt berörande, förutom huvudgården, lotten litt. E. Förbehåll

borde jämväl göras för innehavare av elektriska högspänningsledningar

att hava dessa kvarstående å egendomen.

På given anledning har därefter domänstyrelsen med skrivelse den 15

november 1929 överlämnat från domäninténdenten i länet infordrat yttrande.

Domänintendenten ansåg, att ehuru förbehåll örn rätt för kronan att

återköpa de båda egnahemslägenheterna vore onödigt och skadligt, dylikt

förbehåll likväl borde göras, enär lägenheterna vore obebyggda. Vid

försäljning med återköpsrätt borde jordvärdet å lägenheterna sänkas

med 15 procent.

Domänstyrelsen fann särskilt villkor örn egnahemslägenheternas användning

eller förbehåll örn återköpsrätt icke påkallade. Några vägande

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Departements
chefen.

skäl kade härutinnan ej förebragts av domänintendenten. I likhet med

denne ansåg emellertid styrelsen, att vid försäljning av huvudgården och

lotten litt. B kronan horde förbehållas rätt till väg över dessa lotter

ävensom att liknande förbehåll horde göras till förmån för köpare av

lotterna litt. B och C vid huvudgårdens försäljning.

Domänstyrelsens nu framlagda förslag till egendomens disposition synes

mig böra godkännas. Några särskilda villkor örn de håda egnahemslotternas

användning eller förbehåll örn återköpsrätt torde, såsom domänstyrelsen

framhållit, icke vara erforderliga. Till frågan örn dispositionen

av det i kronans ägo kvarvarande, i hemskiftets nordvästra del

belägna skogsmarksområdet, å kartan betecknat med litt. D, torde jag få

återkomma, sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Stillestorp nr 1

i Stora Lundby socken av Älvsborgs län uppdelats i

fem å den i ärendet företedda kartan med litt. A—E

betecknade lotter, av dessa lotter må till åsätta saluvärden

och med tillträdesrätt för respektive köpare

den 14 mars 1931 försäljas

dels litt. A eller huvudgården till nuvarande arrendatorn

av kronoegendomen, förutnämnde Alfred

Helgesson^ dödsbo, jämlikt stadgandena i 9 § 1 stycket

i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. och med

förbehåll för kronan ävensom köpare av lotterna litt. B

och C örn rätt att taga väg över lotten litt. A,

dels litt. B eller västra lägenheten och litt. C eller

östra lägenheten till egnahem jämlikt stadgandena i

13 § i nyssnämnda förordning och med förbehåll, i

fråga örn lotten litt. B, örn rätt för kronan att taga

väg över lotten, samt

dels lägenheten Stenbrottet till Vättle härads

vägstyrelse mot en kontant köpeskilling av 2,000 kronor

att erläggas till länsstyrelsen i länet och under

villkor i övrigt, att köparen vidkännes alla med

områdets avskiljande och lagfart å fånget förenade

kostnader, att rätt medgives för köpare av lotten litt.

C att taga väg över lotten och att rätt likaledes tillerkännes

köpare av huvudgården att, i den mån en

för egendomens räkning anlagd vattencistern med

tillhörande ledning kommer att ligga inom lotten litt.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

81

E, hava ifrågavarande anläggningar kvar ävensom

äga tillträde till desamma för underhåll och reparation;
börande

dessutom vid försäljning av samtliga

lotter å egendomen, över vilka högspänningsledningar

med styrelsens medgivande framförts av Ödslanda

kvarn och kraftstation, innehavaren av nämnda ledningar

förbehållas rätt att under koncessionstiden

hava ledningarna å lotterna kvarstående.

22:o.

Det från och med den 14 mars 1923 till statsverket indragna landsfiskalsbostället

s/i mantal krono Baltack nr 10 Backgården i Baltacks socken av

Skaraborgs län har i avvaktan på förslag till egendomens framtida disposition

och utredning rörande egendomens ägovälde utarrenderats från nämnda

dag under ett till två år i sänder till den 14 mars 1930, därvid betingats

ett årligt arrende av 950 kronor för de tre första åren och 1,000 kronor för

de övriga åren.

Ender åren 1924 och 1925 hava å egendomen hållits uppskattningsförrättningar,

varjämte egendomen år 1926 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga.

Av instrument över uppskattningsförrättningarna, de sakkunnigas

utlåtande ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av

distriktslantmätaren Seth Lindström år 1923 upprättad karta över egendomen

med beskrivning, handlingar rörande verkställd laga delning åren 1926—

1927 av ägolotten nr 8 till 1 mantal Baltack Backgården jämte karta samt

en karta över rågångarna kring vissa områden av egendomen, upprättad av

Lindström år 1927, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från staden Tidaholm, har enligt

beskrivningen en areal, oberäknat vägar, av 68.6»2 hektar, därav 31.146

hektar tomt, åker och dylikt, 6.18 2 hektar äng, 31.15 8 hektar avrösningsjord

och 0.20 6 hektar impediment.

Egendomen har ägorna fördelad i 6 skiften, nämligen hemskiftet, det

omkring 1.5 kilometer från byggnaderna därå belägna mosskiftet, Backeboskiftet

på ett avstånd från huvudgården av 3.3 kilometer, Ekmanslyckan

på ett avstånd från huvudgården av 1.2 kilometer, skiftet å Baltacks hed

på ett avstånd från huvudgården av l.i kilometer samt skogsskiftet å Baltacksmon,

varmed mosskiftet är sammanhängande. Ekmanslyckan består av

två genom landsvägen Baltack-Köttorp skilda delar, den norra och den södra.

Av skiftena äro det sistnämnda samt mosskiftet, Backeboskiftet och skogsskiftet

obebyggda. Å skiftet på Baltacks hed linnas arbetaren R. Klang

tillhöriga byggnader. Backeboskiftet, Ekmanslyckan, skiftet å Baltacks hed

och skogsskiftet utgöra den ägolott nr 8, vars delning ovan oinförmälts

och som å kartan därtill betecknats med litt. Ea.

Upp skattning smännen hava föreslagit, att följande delar av egendomen

måtte försäljas.

Bihang lill riksdagens protokoll 19H0. 1 saini. Ulff hafi. (Nr 2~>t.) (i

Baltack nr 10

Backgården i

Skaraborg s

län.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

1. Backeboskiftet, motsvarande å 1927 års karta ägofigurerna nr 1—30,

med en areal enligt ägobeskrivningen av år 1923 av 3.3 4 2 hektar åker och

0.4U hektar äng samt enligt delningsbeskrivningen år 1927 2.615 hektar

åker, 1.138 hektar äng och O.017 hektar impediment; saluvärde 1,500 kronor.

Ägaren av 1/i mantal Baltack Bergagården 57, Axel Karlson, vilken sedan

några år arrenderat skiftet, som ligger i närheten av nämnda gård, har

anmält sig såsom köpare av skiftet såsom för gården lämplig betesmark.

Uppskattningsmännen hava förordat skiftets försäljning till Karlson, då

hans eget jordbruk ej vore så stort och skiftet ej lämpade sig till bildande

av eget hem.

2. Ekmanslyckan, vartill väg genom särskild förrättning utlagts:

a) området norr om landsvägen, motsvarande å 1927 års karta ägofigurerna

nr 78—96, med en areal av 1.792 hektar åker, O.131 hektar äng, 2.959

hektar avrösningsjord och O.oi hektar impediment; saluvärde 3,750 kronor,

därav 1,845 kronor för växande skog.

Såsom köpare härtill har anmält sig soldaten Aug. Möller, vilken är

ägare till en öster örn skiftesdelen belägen lägenhet, förra soldatbostället till

1 mantal Baltack nr 5 Bergagården och 1/2 mantal Baltack nr 6 Hagården,

vilken lägenhet uppgives omfatta 2.5—3 hektar (5—6 tunnland) åker och

1 hektar (2 tunnland) skogsmark. Uppskattningsmännen hava tillstyrkt

skiftets försäljning till Möller, vars lägenhet vore på tre sidor omsluten av

skiftesdelen, som därför synnerligen väl passade att förenas med lägenheten.

b) området söder örn landsvägen, motsvarande å 1927 års karta ägofigurerna

nr 97—106, med en areal av 1.6 97 hektar åker, Lois hektar avrösningsjord

och O.005 hektar impediment; saluvärde 1,425 kronor, därav 130

kronor för växande skog.

Skräddaren Frans Johansson har anmälts sig såsom köpare av skiftesdelen,

som är belägen emellan hans fastighet Baltack Lillegård 35, omfattande

omkring 10 tunnland åker och 10 tunnland skog, och landsvägen samt därför

lämpade sig att med nämnda fastighet förenas. Jämväl denna försäljning

har tillstyrkts av uppskattningsmännen.

3. Skiftet å Baltacks hed, motsvarande å sagda karta ägofigurerna nr

107 samt 109—128 med en areal av 0.908 hektar åker, 1.8 51 hektar skogsmark

och O.009 hektar impediment; saluvärde 1,000 kronor, därav 180

kronor för växande skog.

Som förenämnde Klang å skiftet odlat omkring 1 hektar åker och uppfört

goda byggnader hava uppskattningsmännen tillstyrkt av Klang framställd

begäran att lägenheten måtte hembjudas honom till inlösen.

Egendomen i övrigt, omfattande hemskiftet, mosskiftet och skogsskiftet,

har av uppskattningsmännen ansetts böra ånyo utarrenderas.

Länsstyrelsen och överjägmästaren ävensom kronojordstyckningssakkunniga

hava icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens förslag.

Överlantmätaren i länet har anfört följande: Då Backeboskiftet vore avsett

att förenas med V, mantal Baltack Bergagården 5vore ur jorddelningssynpunkt

intet att erinra mot avstyckning av skiftet för sammanläggning

med sagda fastighet. Beträffande norra området av Ekmanslyckan förelåge

hinder ur berörda synpunkt för dess sammanläggning med det Möller tillhöriga

soldatbostället, enär detta ej blivit i behörig ordning avsöndrat och

följaktligen icke upptagits i jordregistret, varemot sådant hinder icke mötte

att avstycka området för sammanläggning med de Möller jämväl tillhöriga

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

83

fastigheterna Baltack Storegården 45 och Baltack Bergagården 52r’—52S, liksom

hinder ej heller förelåge mot avstyckning av södra området av Ekmanslyckan

för sammanläggning med Baltack Lillegården 3f>. Skiftet å Baltacks

hed innehölle visserligen icke ägoslag av den omfattning, att den blivande

fastigheten kunde sägas bliva tjänlig till jordbruk, men då den komme att

vara en efter förhållandena inom länet tjänlig egnahemslägenhet, torde några

hinder ur jorddelningssynpunkt icke förefmnas för dess avskiljande till

särskild fastighet.

Med utlåtande den 22 februari 1929 har domänstyrelsen underställt detta

ärende Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen hade för sin del ej annat att erinra

mot förslaget än att saluvärdet för Backeboskiftet borde bestämmas

till 1,500 kronor, utan hänsyn till att åkerjorden å skiftet enligt 1927 års

beskrivning utgjorde allenast 2.615 hektar.

Sedermera har domänstyrelsen överlämnat av vederbörande domänintendent

i skrivelse den 2 november 1929 sammanfattat förslag till villkor för

upplåtelse av ifrågavarande skiften under åborätt.

Till följd av remiss har därefter domänstyrelsen inkommit med förnyat

utlåtande i ärendet av den 30 november 1929 samt därvid tillika överlämnat

yttrande av domänintendenten jämte den ene av vederbörande uppskattningsmän.

I sistnämnda yttrande har meddelats, att uppskattningsmännens tidigare

framlagda förslag vidhölles, allenast med den jämkningen, att saluvärdena

borde, därest köpeskillingarna skulle erläggas enligt 22 § B) i förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m., sänkas för Backeboskiftet till 1,320 kronor, för norra delen av

Ekmanslyckan till 3,300 kronor och för södra delen av Ekmanslyckan till

1,254 kronor. Förbehåll örn återköpsrätt ansåges ej böra göras i fråga örn

någon av de till försäljning ifrågasatta lotterna, men borde, därest dylikt

förbehåll ändock gjordes, respektive saluvärden sänkas med 20 procent.

Därjämte har meddelats, att Axel Karlson tillhöriga] fastigheten Baltack

Bergagården 57 omfattade 12.335 hektar åker och 6.81 hektar annan mark.

Domänstyrelsen har i likhet med uppskattningsmännen ansett anledning

icke föreligga att föreskriva förbehåll örn återköpsrätt. Skiftet å Baltacks

hed borde såsom bostadslägenhet hembjudas Klang, under det att övriga tre

områden borde, på sätt överlantmätaren angivit, efter avstyckning sammanläggas

med vissa angränsande fastigheter. Liksom uppskattningsmännen

ansåge styrelsen, att de jordbrukslägenheter, som komme att bildas genom

denna sammanläggning, ej bleve större än att de kunde brukas utan nämnvärt

anlitande av lejd arbetskraft. Styrelsen förordade därför, att nu ifrågavarande

tre områden liembjödes: Backeboskiftet till Axel Karlson, Ekmanslyckan,

norra lotten, till August Möller samt Ekmanslyckan, södra lotten,

till Frans Johansson, allt enligt 11 § i förenämnda förordning den 6 juni

1929 (nr 176).

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Departements
chefen.

Den av uppskattningsmännen föreslagna nedsättningen av saluvärdena

för Backeboskiftet och de två lotterna av Ekmanslyckan ansåge styrelsen

däremot icke böra ifrågakomma. Styrelsen hade nämligen beräknat de åsätta

saluvärdena under förutsättning att köpeskillingarna skulle erläggas med

en sjättedel vid tillträdet och en sjättedel under vart och ett av nästföljande

fem år med ränta efter 5 procent örn året å oguldet belopp tills full betalning

skedde.

I skrivelse den 7 februari 1930 har slutligen domänstyrelsen anmält, att

styrelsen föranstaltat örn egendomens skötsel och vård till den 14 mars 1931.

Under hand har inhämtats, att de av Aug. Möller för närvarande ägda

fastigheterna omfatta tillhopa 3 hektar åker och 1 hektar annan mark.

Mot försäljning från egendomen av ifrågavarande fyra lotter har jag

intet att erinra, liksom ej heller mot de av domänstyrelsen beräknade saluvärdena,

och torde försäljningarna böra ske utan förbehåll örn återköpsrätt.

Den Axel Karlson tillhöriga fastigheten 1/i mantal Baltack Bergagården

57 synes vara av sådan storlek, att hembudsrätt icke kan utan riksdagens

medverkan tillerkännas honom till Backeboskiftet. Ärendet torde därför i

sin helhet böra underställas riksdagens prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen 3/4 mantal Baltack nr 10

Backgården i Baltacks socken av Skaraborgs län må

med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1931 försäljas

dels Backeboskiftet, med en areal enligt 1927 års delningsbeskrivning

av tillhopa 3.7 7 0 hektar och med ett

saluvärde av 1,500 kronor, till Axel Karlson för sammanläggning

med honom tillhöriga l/i mantal Baltack

Bergagården 5‘, varvid i tillämpliga delar skola iakttagas

de i ovannämnda förordning den 6 juni 1929 (nr

176) meddelade bestämmelser för försäljning jämlikt dess

11 §,

dels, jämlikt samma förordning, skiftet å Baltacks

hed såsom bostadslägenhet med en areal av 2.7 6 8 hektar

och ett saluvärde av 1,000 kronor, norra lotten av Ekmanslyckan

med en areal av 4.8 9 2 hehtar och ett saluvärde

av 3,750 kronor samt södra delen av Ekmanslyckan

med en areal av 2.720 hektar och ett saluvärde

av 1,425 kronor, med hembudsrätt enligt 10 § i förordningen

för R. Klang till skiftet å Baltacks hed samt enligt

11 § för Aug. Möller till norra lotten av Ekmanslyckan

för sammanläggning med honom tillhöriga fastigheterna

Baltack Storegården 45 och Baltack Bergagår
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr Säl.

85

elen 526— 528 och för Frans Johansson till södra lotten av

Ekmanslyckan för sammanläggning med honom tillhöriga

fastigheten Baltack Lillegården 35.

23:o.

Kronoegendom©!! 1 mantal Orrevalla nr 1 i Lavads socken av Skaraborgs

län är utarrenderad till den 14 mars 1930 mot en årlig avgäld av

2,300 kronor.

linder år 1927 har egendomen besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga,

och har densamma under år 1928 varit föremål för uppskattningsförrättning.

Med utlåtande den 11 mars 1929 har domänstyrelsen underställt Kungl.

Marits prövning frågan örn dispositionen av egendomen.

Av handlingarna i ärendet, däribland en av distriktslantmätaren O. Söderpalm

år 1927 upprättad karta över egendomen, inhämtas bland annat

följande.

Egendomen, som är belägen 22 kilometer från Lidköpings stad och 3

kilometer från Tådene järnvägsstation, har en areal av 231.555 hektar, varav

133,474 hektar tomt och åker, 8.053 hektar äng, 84.535 hektar avrösningsjord

och 5.493 hektar impediment.

Åkerjorden består till huvuddelen av lera och lermylla å lerbotten och

till en del av sandmylla på grusbotten, allt i behov av avdikning och av

medelgod beskaffenhet. Den genom egendomen gående ån är i behov av

reglering, då den vid starkare nederbörd översvämmar och skadar åkerjorden.

Egendomen har ej andel i samfällighet.

Jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 7 oktober 1921 har vattenfallsstyrelsen

berättigats att hava elektriska ledningar framdragna över egendomen

under 40 år.

Ä egendomen finnas torpen Myggebo, Rödjorna och Slätten, bebyggda

med i huvudsak kronans hus, samt lägenheten Kvarnbotten, bebyggd med

hus, tillhöriga huvudgårdens arrendator, S. M. Nilssons stärbhusdeliigare.

linder år 1927 hava innehavarna av berörda torp och lägenhet anhållit

att få förvärva sina innehav, varvid A. N. Magnusson, som för närvarande

brukar torpet Rödjorna och lägenheten Kvarnbotten, anmält sig

som spekulant å båda lägenheterna. Vidare har M. L. Magnusson, byggnadssnickare

och son till förenämnde Magnusson, anhållit att få köpa

torpet Rödjorna.

Kronojordstyckningssakkunniga hava i anledning av de inkomna ansökningarna

och då behov av nybyggnad i en nära framtid skulle uppkomma,

föreslagit, att egendomen måtte uppdelas för försäljning i följande

lotter, nämligen huvudgården om cirka 75 hektar åker, torpet Slätten

örn cirka 12.5 hektar åker, torpet Myggebo örn cirka 15 hektar åker, torpet

Kvarnbotten om cirka 10 hektar åker, torpet Rödjorna örn cirka 1 hektar

åker, ett obebyggt jordbruk om cirka 15 hektar åker (i egendomens

norra del) samt ett obebyggt jordbruk om cirka 1 hektar åker, att upplåtas

till förstärkning av en intilliggande bebyggd mindre lägenhet.

Orrevalla nr 1

i Skaraborgs

län.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ls proposition Nr 251.

Lämpliga områden husbehovsskog borde tilldelas de självständiga brukningslotterna,

ock kunde eventuellt återstående delar av skogsmarken

lämpligen sammanläggas med angränsande kronoskog.

Uppskattningsmännen hava anfört följande. Då ovan berörda fyra bebyggda

torplägenheter lämpade sig att frånskiljas egendomen och hade

äldre hus, som till största delen behövde ombyggas, förordades deras försäljning.

Huvudgården hade äldre och hårt slitna hus, varav loge, lador

och källare omedelbart behövde ombyggas; örn torpen försåldes, erfordrades

vidare uppförande av bostäder för två gifta arbetare. Kostnaderna

för dessa nybyggnader beräknades till cirka 15,000 kronor, om virke

härtill erhölles å rot från egendomens skog. Av övriga hus vore ladugården

svag och komma att inom 20 år tarva ombyggnad. På grund härav

ansåge uppskattningsmännen lämpligast att jämväl huvudgården försåldes.

Då arealen vöre i största laget, borde en obebyggd lott utläggas,

till vilken köpare ansåges kunna erhållas.

Då huvudgårdens arrendator ägde en del lius å de till försäljning föreslagna

lotterna, hava uppskattningsmännen ansett, att dessa hus borde

av kronan före lotternas försäljning inlösas. Uppskattningsmännen hava

värderat samtliga dessa hus — med undantag av vissa å förra torpet Holmen,

figurnummer å kartan 62 och 64, belägna, vilka hus såsom odugliga

borde av arrendator bortföras —- nämligen å torpet Rödjorna vedbod

och hemlighus, å torplägenheten Kvarnbotten manhus, ladugård, vedbod

och hemlighus, å torpet Myggebo ved- och vagnbod samt å torpet Slätten

ved- och vagnbod samt tillbygge till ladugård till sammanlagt 1,030 kronor.

Arrendatorn har erbjudit sig att till kronan överlämna byggnaderna

i befintligt skick för nämnda belopp med skyldighet tillika att bortföra

husen å förra torpet Holmen.

De till försäljning föreslagna områdena hava å kartan betecknats med

litt. A—F. Uppskattningsmännen hava åsatt områdena, vilka beskrivits

i vissa av extra lantmätaren Lars Kökeritz i augusti 1928 uppgjorda arealuppgifter

till styckningsförslaget i fråga, följande värden, varvid de årliga

åborättsavgälderna beräknats i smör och spannmål, 1U råg och

korn.

Litt. A. Huvudgården. Ägofigurer nr 18—29, 83 a—94, av 95 a, 95 b—

103, av 104, 109 b—189, av 256. av 257, 258—277, av 278, av 368, 369, av

370, 371—375, av 376, av 377, 378—436, av 442, 443—454, 458-478, av 500,

501—526, 531 och 533. Areal 117.336 hektar, varav 84.84 hektar tomt och åker.

5.757 hektar äng, 25.962 hektar avrösningsjord och O.777 hektar impediment.

Saluvärde 76,750 kronor, varav för avrösningsjord med växande skog

16,250 kronor. Arrendevärde 2,500 konor.

Litt. B. Rödjorna. Ägofigurer nr av 334, 335, av 336, 337—352, och av

377. Areal 4.145 hektar, varav 2.395 hektar tomt och åker, O.oos hektar äng,

1.667 hektar avrösningsjord och O.075 hektar impediment. Saluvärdet 4,725

kronor, varav för avrösningsjord med växande skog 1,000 kronor och för

huvudgårdens arrendator tillhöriga byggnader 50 kronor. Arrendevärde

225 kronor. Åborättsavgäld 36 kilogram smör och 9 hektoliter spannmål.

Samtliga byggnaders värde 1,850 kronor. Hembudsrätt har tillstyrkts för

M. L. Magnusson.

Litt. C. Kvarnbotten. Ägofigurer nr av 278, 279—333, av 334, av 336,

353—367, av 368, av 370, av 376 och av 377. Areal 17.048 hektar, varav ll.oii

hektar tomt och åker, O.117 hektar äng, 5.705 hektar avrösningsjord och O.215

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 251.

87

liektar impediment. Saluvärde 14,835 kronor, varav 3,800 kronor för avrösningsjord

med växande skog och 800 kronor för huvudgårdens arrendator

tillhöriga byggnader. Arrendevärde 525 kronor. Åborättsavgäld 83

kilogram smör och 21 hektoliter spannmål. Innehavare A. N. Magnusson,

som jämte sin fader brukat lägenheten i 17 år.

Litt. D. Myggebo. Ägofigurer nr 190—255, av 256, av 257 oell av 278.

Areal 22.727 hektar, varav 15.106 hektar tomt och åker, 0.128 hektar äng,

7.075 hektar avrösningsjord och 0.418 hektar impediment. Saluvärde 16,925

kronor, varav 2,600 kronor för avrösningsjord med växande skog och 30

kronor för huvudgårdens arrendator tillhöriga byggnader. Arrendevärde

660 kronor. Åborättsavgäld 106 kilogram smör och 26 hektoliter spannmål.

Samtliga byggnaders värde 1,530 kronor. Innehavare A. V. Andersson,

som brukat torpet i 11 år.

Litt. E. Slätten. Ägofigurer nr 58—64, av 65, 70—82, av 95 a, 437—441,

av 442,479—499 och av 500. Areal 15.623 hektar, varav 7.888 hektar tomt och

åker, I.744 hektar äng, 5.493 hektar avrösningsjord och 0.498 hektar impediment.

Saluvärde 11,230 kronor, varav 2,200 kronor för avrösningsjord med

växande skog och 150 kronor för huvudgårdens arrendator tillhöriga

byggnader med undantag av husen vid f. d. torpet Holmen. Arrendevärde

450 kronor. Åborättsavgäld 72 kilogram smör och 18 hektoliter

spannmål. Samtliga byggnaders värde 2,000 kronor. Innehavare Gustaf

Andersson, som brukat torpet i 14 år.

Litt F. Obebyggd. Ägofigurer nr 1—17, 30—56, av 65, 66—69, av 104,

105—109 a och av 377. Areal 18.965 hektar, varav 12.234 hektar tomt och

åker, O.299 hektar äng, 6.263 hektar avrösningsjord och 0.169 hektar impediment.

Saluvärde 17,975 kronor, varav för avrösningsjord med växande

skog 9,200 kronor. Arrendevärde 400 kronor. Åborättsavgäld 64 kilogram

smör och 16 hektoliter spannmål.

Återstående delen av egendomen, å kartan utmärkt med litt. G och

innehållande 32.37 hektar, borde bibehållas i kronans ägo och förvaltas

tillsammans med skogen till närliggande kronoegendomen Gillstad nr 4

Borregården.

Egendomen i dess helhet har arrendevärderats till 4,400 kronor.

Vid uppskattningstillfället har Sven Nilsson, som nu för ovannämnda

stärbliusdelägares räkning handhade egendomens skötsel, anmält sig som

spekulant å huvudgården. Då Nilssons fader, som övertagit arrendet av

egendomen år 1864, och efter honom hans stärbhusdelägare väl och pietetsfullt

vårdat egendomen till hus och jord, hava uppskattningsmännen

förordat hembudsrätt för Nilsson vid huvudgårdens försäljning.

För upplåtelse av lotterna litt. B—F såsom åbolägenheter med rätt för

åbon att vid första avgäldstidens slut lösa området hava uppskattningsmännen

föreslagit en avgäldstid av 20 år. Åbon å en var lott borde tilllika

äga rätt till utsyning av virke å området till reparationer, vedbrand

och stängsel, vid torpet Rödjorna 5 kubikmeter och vid övriga lägenheter 6

kubikmeter, allt fast mått.

Överlantmätaren i länet har meddelat, att ur de synpunkter, som jorddelningslagen

föreskreve såsom villkor för att avstyckning må ske, intet

syntes vara att erinra mot det uppgjorda styckningsförslaget. Avstyckningen

borde liimpligast genomföras sålunda, att lotterna litt. B—G avstyckades,

varefter lotten litt. A koinme att utgöra stamfastigheten.

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra mot den verkställda värderingen

och uppskattningsmännens förslag.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Över jägmäst aren Ilar uttalat, att mot uppskattningsmännens hemställan

örn försäljning av styckningslotterna litt. A—F ej funnes något att erinra

från skogsväsendets synpunkt. Vad åter anginge förslaget att i

kronans ägo bibehålla oell som kronopark förvalta två skogslotter, litt. G

å kartan, ansåge över jägmästaren det kunna ifrågasättas, örn det ej vore

för kronan fördelaktigast att försälja även dessa lotter, då de vore av allt

för ringa ytvidd - respektive 24.37 hektar och 8 hektar — för att med

fördel kunna förvaltas såsom kronopark. Skötseln och bevakningen av

dylika mindre skogar medförde för domänverket besvär och kostnader i

en grad, som icke stöde i rimligt förhållande till den avkastning, som de

lämnade. Överjägmästaren holle sålunda före, att även nämnda skogslotter

borde försäljas, därest antagligt anbud kunde erhållas.

Beträffande saluvärdena å försäljningslotterna har över jägmästaren

framhållit, att de vid värderingen använda å-priserna för flera v i ekessortiment

vore för låga, i anledning varav han låtit verkställa ny värdering

av skogen. Överjägmästaren har hemställt, att följande värden å

skogsmark med skog å de olika lotterna måtte läggas till grund för saluvärderingen,

nämligen för litt. A 18,400 kronor, litt. B 1,100 kronor, litt.

C 4,175 kronor, litt. D 2,900 kronor, litt. E 2,500 kronor och litt. F 9.650

kronor.

Domänstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens förslag till egendo

mens disposition och sålunda förordat, att skogsskiftena litt. G bibehölles

i kronans ägo såsom kronopark. Mot överjägmästarens förslag till värden

å avrösningsjord och skog hade styrelsen icke något att erinra, och

borde lotternas saluvärden upptagas till de högre belopp, som föranleddes

av denna höjning, eller för litt, A till 78,900 kronor, litt. B 4,825 kronor,

litt. C 15,210 kronor, litt. Il 17,225 kronor, litt. E 11,530 kronor och litt. F

18,425 kronor. Vad anginge de huvudgårdens arrendator tillhöriga husen

å torplägenheterna ansåge styrelsen, att dessa borde av kronan inlösas

endast under förutsättning att försäljning av lotterna komme till stånd.

Då emellertid husen överlämnades i befintligt skick, borde bland försäljningsvillkoren

stadgas, att lotternas köpare icke ägde rätt till ersättning

efter syn för de eventuella brister, som kunde finnas å husen.

Sedermera har domänstyrelsen, till följd av remiss, inkommit med förnyat

utlåtande i ärendet av den 6 december 1929 samt därvid tillika överlämnat

yttrande av vederbörande uppskattningsmän.

I l>erörda yttrande hava uppskattningsmännen. föreslagit, att den av

dem beräknade köpeskillingen för lotten litt. A, 76,750 kronor, måtte med

hänsyn därtill, att den horde erläggas jämlikt stadgandena i 21 § och

22 § B) i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa

fall av kronoegendom m. m. sänkas med 12 procent till 67,540 kronor. Förbehåll

örn återköpsrätt borde icke ifrågakomma beträffande lotterna litt.

A-—''1E, och avstyrktes av uppskattningsmännen även i fråga örn lotten

litt. F, där förbehåll dock kunde ifrågasättas. Uppskattningsmännen ansåge,

att sistnämnda lott icke skulle kunna försäljas med dylikt förbehåll.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj.ts proposition Nr 251.

Skulle förbehåll örn återköpsrätt i något fall tillämpas, borde saluvärdet

sänkas med 20 procent.

Domänstyrelsen, som ombesörjt egendomens skötsel och vård till den 14

mars 1931, anför i sitt förnyade utlåtande bland annat.

Då styrelsen ansett saluvärdet ä lotten litt. A vid köpeskillingens erläggande

genom avbetalningar under sex år utan räntegottgörelse utgöra

78,900 kronor, samt anledning i detta sammanhang icke förelåge, att

sänka saluvärdet i vad avsåge skogsmarken med därå växande skog och

att i fråga örn lotten i övrigt gå under det belopp, som med hänsyn till det

tidigare föreslagna sättet för köpeskillingens erläggande motsvarade

köpeskillingens nuvärde, ansåge styrelsen saluvärdet för lotten skäligen

böra upptagas till 72,200 kronor. Lotten borde enligt 9 § första stycket

i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) hembjudas Sven Nilsson.

I fråga örn lotten litt. B syntes hembudsrätt för M. L. Magnusson böra

utverkas hos riksdagen.

Innehavarna av de bebyggda lotterna litt. C—E syntes vara berättigade

till hembud jämlikt 9 § andra stycket i ovannämnda förordning.

I likhet med uppskattningsmännen ansåge styrelsen förbehåll av åter

köpsrätt icke böra föreskrivas i fråga om någon av de till upplåtelse

förordade lotterna.

För egen del finner jag ej. anledning'' till erinran mot domänstyrelsens nu

framlagda förslag. Med hänsyn till upplysta förhållanden synes hem

budsrätt till inköp av huvudgården böra medgivas Sven Nilsson.

Till frågan om dispositionen av den i kronans hand kvarvarande delen

av kronoegendomen eller lotten litt. G torde jag framdeles få återkomma,

då riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Orrevalla nr 1 i

Lavads socken av Skaraborgs län blivit i huvudsaklig

överensstämmelse med vad ovan angivits genom aA^- styckning uppdelad i lotterna litt. A—G,

dels lotten litt. A, huvudgården, må med ett salu\Tärde

av 72,200 kronor försäljas jämlikt 15 § samt

21 § och 22 § B) i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)

angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. och därvid enligt 9 § första stycket i förordningen

hembjudas Sven Nilsson till inköp.

dels, sedan huvudgårdens arrendator, S. M. Nilssons

stårbhusdelägare, medelst skriftlig handling förbundit

sig att, i den mån försäljning av lotterna litt. B, C, D

och E kommer till stånd, till kronan såsom dess egendom

överlämna stärbhusdelägarna tillhöriga hus vid

lotterna mot ett ersättningsbelopp av tillhopa 1,030

kronor, lotten litt. B med därå befintliga byggnader

må med ett saluvärde av 4,825 kronor såsom egnahems
-

Departement

chefen.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Katrineberg

nr 3 med

Kräftängarna

nr 4 i Skaraborgs

län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

lägenhet försäljas enligt sagda förordning och hembjudas

M. L. Magnusson till inköp samt lotterna litt.

C—E med därå befintliga byggnader — dock med undantag

av ovan omförmälda hus å ägofigurerna nr 62

och 64 å kartan vid lotten litt. E — må var för sig med

åsätta saluvärden, respektive 15,210 kronor, 17,225 kronor

och 11,530 kronor, såsom egnahemslägenheter försäljas

enligt nyssberörda förordning med hembudsrätt

jämlikt 9 § andra stycket i förordningen för A. N.

Magnusson till lotten litt. C, för A. V. Andersson till

lotten litt. D och för Gustaf Andersson till lotten litt. E,

dels och lotten litt. F må med åsatt saluvärde av

18,425 kronor försäljas enligt förut berörda förordning

och såsom jordbrukslägenhet utbjudas till salu enligt

13 § i förordningen;

med iakttagande, att lotterna må av köpare tillträdas

den 14 mars 1931 och att lotterna överlåtas i det

skick, vari de på grund av bestämmelserna i det vid

tillträdet utlöpande arrendekontraktet örn egendomen

skola av arrendatorn avlämnas, dock utan rätt för köpare

av någon av lotterna litt. B, C, D och E till ersättning

för de eventuella brister, som kunna finnas å

de till inlösen från huvudgårdens arrendator avsedda

husen å lotten;

skolande tillika envar köpare respektera den vattenfallsstyrelsen

medgivna rätt att hava elektriska ledningar

framdragna över egendomen.

24:o.

Kronoegendomen 2 mantal Katrineberg eller Brotorp nr 1 och 2 jämte

Kräftängarna nr 4 och Bambotorp nr 3, en tomt, i Låstads socken av Skaraborgs

län har utarrenderats till den 14 mars 1930 mot årligt arrende av

5,000 kronor.

År 1927 har egendomen besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga,

och har år 1928 uppskattningsförrättning å egendomen hållits i vederbörlig

ordning. Av de sakkunnigas utlåtande, instrument över uppskattningsförrättningen

ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland

en av distriktslantmätaren A. F. Lindeman år 1927 upprättad karta med

beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 22 kilometer från Mariestad och 13 kilometer

från Värings och Jula järnvägsstationer, består av fyra skiften: huvud

gårdskomplexet med en mindre areal skogsmark, skiftet Kräftängarna nr

4, även benämnt Åsbotorp, invid Eks sockens gräns samt två skogsskiften

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

k Klyftamon, belägna över 1 mil från liuvudgårdskoinplexet. Av skogsskiftena

är det s. k. Västra Klyftamoskiftet beläget invid kronoparken

Östra Kinneskogen. Enligt förberörda ägobeskrivning har egendomen en

areal av 408.95 hektar, därav 333.638 hektar tomt och åker, 15.43? hektar äng,

6.088 hektar betesmark, 46.944 hektar skogsmark och 6.843 hektar impediment.

Åkerjorden består av mager, styv och svårbrukad lera å lerbotten, av

sämre beskaffenhet, och till en mindre del av madjord å lerbotten, av god

beskaffenhet. Jorden under huvudgården och Åsbotorp lider i hög grad

av ofta återkommande översvämningar från Kräftån med bikanaler och

är svår att utdika. Vid fastighetstaxeringen år 1927 beräknades, att 101

hektar av åkern ej såsom sådan kunde brukas utan blott delvis utnyttjas

som betesmark. De ofta återkommande och långvariga översvämningarna

hava lett till en allmän försumpning å delar av egendomen, där till och

med den svaga gräsvegetationen börjat efterträdas av vattenväxter. Sedan

eirka 15 år tillbaka har utredning pågått örn reglering av Tidan och Kräftån

med biflöden, varigenom egendomen skulle kunna torrläggas. Laga

syneförrättning härom är nu avslutad och visar följande resultat av den

ifrågasatta torrläggningen:

för Katrineberg för Åsbotorp

blivande värde ............

nuvarande värde ........

förbättring ....................

deltagningskostnad........

deltagningsskyldighet

kronor 110,070

» 54,300

» 55,770

» 51,748

procent 7.8 40 6

44,882: —

22,800: 50

22,081: 50

20,566: —

3.1161

Inför Västerbygdens vattendomstol pågår för närvarande rättegång örn

det föreslagna företagets eventuella skada å nedanför liggande vattenverk,

och det kan för närvarande ej utredas, huruvida företaget till följd av

denna rättgång och dess följder kan komma till utförande.

Den till torpen hörande jorden ligger i egendomens utkanter och är relativt

oberörd av vattenskada.

Byggnaderna vid huvudgården äro till större delen äldre, illa uppförda

och delvis under en lång följd av år på ett mindre lämpligt sätt underhållna.

Ladugården och bärgningshusen äro särskilt svaga och tarva snar

ombyggnad, och stallet, som är uppfört under arrendeperioden, är olämp

ligt för sitt ändamål genom konstruktion och storlek samt därtill vilande

på svag grund.

Utskiftet Åsbotorp är obebyggt.

Till egendomen höra åtskilliga torp, vilkas byggnader delvis äro i dåligt

skick.

Egendomen bär andel i Östra Stöpens häradsallmäning med en genomsnittlig

årlig utdelning av 40 kronor.

På grund av jordens och byggnadernas mindre goda tillstånd hava

uppskattning smännen föreslagit försäljning av egendomen med undantag

av förberörda Västra Klyftamoskiftet, vilket borde behållas och förvaltas

tillsammans med kronoparken östra Kinneskogen. Beträffande den till

försäljning avsedda delen har i samråd med vederbörande distriktslantmätare

och skogsstatstjänstemän uppgjorts förslag till styckning i nära

överensstämmelse med ett av kronojordstyckningssakkunniga framlagt

förslag. Enligt uppskattningsmännens plan skola av egendomen försäljas

följande lotter, nämligen huvudgården med östra Klyftamoskiftet, utskiftet

Åsbotorp samt elva mindro jordbrukslägenheter och två bostadslägen-''

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

heter. Då skogstillgången å egendomen vore otillräcklig, hade nödigskogsmark

ej kunnat tilläggas de olika jordbruksfastigheterna, utan hade

tillgängliga ängs- och skogsområden fördelats mellan lotterna så, att största

möjlighet till tilldelning'' av skogsmark skett på samma gång som lämpliga

gränser mellan lotterna vunnits. Att mellan lotterna fördela Västra

Klyftamoskiftet har ej ansetts lämpligt, då de föreslagna småbruken ej

linnde tänkas hava någon väsentlig nytta av ett cirka 11 kilometer från

hemskiftet illa beläget mindre skogsområde.

I juni 1929 hölls å egendomen av- och tillträdessyn mellan arrendatorn

S. M. Dne-Bojes konkursbo, avträdare, och ene löftesmannen för DueBojes

arrende, godsägaren Walter Fornander i Moholm, vilken jämlikt

domänstyrelsens resolution den 24 maj 1929 fått arrenderätten till egendomen

å sig överlåten, tillträdare, varvid egendomens byggnader och anläggningar

påsynades åtskilliga brister. Sålunda föreskrevos reparationer

å ladugårdsbyggnaden för ett belopp av 7,628 kronor, av vilket bristbelopp

enligt uppgift av vid synen närvarande kronoombudet 5,458 kronor belöpa

å fähuset och 2,170 kronor å logen. Vidare påsynades Alissa tidigare

såsom oreparerbara ansedda torphus följande husrötebelopp, nämligen

Ö. Ödegärdet

boningshus

................................. kronor

250

ladugård ..............................

................................. »

350

Bäcken

boningshus .........................

................................. »

400

ladugård .............................

................................. »

350

Stenåker

boningshus ..........................

................................. »

400

kronor

1,750.

Synemännen föreskrevo reparationer

vore synnerligen otidsenliga, sålunda:

i följande torpbyggnader,

vilka

Långenstorp

ladugård ..............................

................................ kronor

125

svinhus .................................

................................. »

25

Beten

ladugård ..............................

................................. »

125

svinhus..................................

................................. »

25

Sunnerkullen

boningshus ..........................

................................. »

300

ladugård ..............................

................................. »

250

Perstorp

boningshus ..........................

................................. »

275

Stenåker

ladugård ..............................

................................. »

300

eller tillhopa kronor

1,425.

För bristande dikning m. m. pådömdes slutligen ett belopp aA" 1,875 kronor.

Då det vore synnerligen olämpligt att å förberörda för framtiden för

egendomen otjänliga fähus och torphus nedlägga så betydande reparationskostnader

som de Aud synen ådömda, enär husen inom den allra närmaste

framtiden måste nygöras och då bristerna i dikningen vore orsakade aAr

de s\Tårartade vatt e n a A’ 1 erin i n gs förhållan d e n a, har domänstyrelsen för att

göra huvudgården, som måste anses så gott som osäljbar, lättare att sälja

eller eventuellt ånyo utarrendera, den 15 augusti 1929 på ansökan medgivit,

att Fornander må vid egendomen dels omändra nuvarande stallet till ladugård,

dels ock nybygga stall intill ladorna i enlighet med aA^ styrelsen

lämnade bestämmelser; och har styrelsen förordnat att, därest ifrågavarande

arbeten, Anika skulle vara fullbordade inom den 1 februari 1930,

bleve vid besiktning av domänintendenten å kronans vägnar avrsynade och

godkända, Fornander, som Aud sitt aArträde aA^ egendomen den 14 mars 1930

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

linde att avlämna egendomen i fullgott skick, skulle dels befrias från fullgörande

av följande vid synen egendomen påsynade brister, nämligen

reparation av fähuset vid huvudgården .................................... kronor 5,458

» » förberörda till avsyning föreslagna torphus vid

Ö. Ödegärdet, Bäcken och Stenåker ............... » 1,750

» » förberörda äldre ej reparerbara torphus vid

Långenstorp, Beten, Sunnerkullen, Perstorp

och Stenåker ........................................................ » 1,425

iståndsättning av bristande dikning ........................................... » 1,875

inre reparationer i stallbyggnaden................................................ » 250

Summa kronor 10,758,

dels äga nedriva och utan ersättning till kronan bortföra förberörda till

avhysning ifrågasatta torphus vid Ö. Ödegärdet, Bäcken och Stenåker, av

domänintendenten tidigare värderade till 215 kronor, dels ock äga att genom

eftergift å arrendeavgiften bekomma ett belopp av 1,000 kronor.

Enligt medgivande av domänstyrelsen den 25 oktober 1929 har numera

jämlikt avtal med S. M. Due-Bojes konkursbo och egendomens nuvarande

arrendator, Fornander, konkursboet mot en ersättning av 1,500 kronor till

kronan såsom dess egendom överlämnat konkursboet tillhöriga, vid huvudgården

befintliga vedbod och hönshus ävensom till en elektrisk anläggning

hörande fast förlagda ledningar och anslutningskontakter, sedan

vissa brister avhjälpts samt Fornander åtagit sig brandförsäkring

och underhåll av sagda hus och anläggning i därefter befintligt skick.

Sedermera har upplysts, att Fornander begagnat sig av styrelsens med

givande den 15 augusti 1929 och redan till huvudsaklig del uppfört den

nya stallbyggnaden; och har domänintendenten ifrågasatt, att då efter det

saluvärderingen under år 1928 ägt rum viss skog utstämplats å en del lotter,

saluvärdena för dessa lotter måtte minskas enligt ett av jägmästarenuppgjort

förslag, att de av uppskattningsmännen beräknade saluvärdena

för huvudgårdslotten och lotten Åsbotorp måtte minskas med 12 procent,

örn köpeskillingen skulle komma att erläggas enligt 22 § B) i förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m„ att saluvärdena för lotterna litt. C, K och X måtte minskas

för litt. C med 135 kronor på grund av att husen å Östra Ödegärdet komme

att borttagas, för litt. K med 65 kronor med hänsyn till att husen å Bäcken

komme att borttagas och för litt. N med 15 kronor på grund av att

boningshuset å Stenåker komme att borttagas, samt att saluvärdet för

huvudgårdslotten måtte ökas med 1,500 kronor för till lotten numera inlösta

hus och elektrisk anläggning. I övrigt har framhållits, att anledning

ej förekomme att förorda återköpsrätt vid försäljningarna, att, örn

sådant förbehåll likväl ansåges böra göras, de föreslagna köpeskillingarna

borde minskas med 20 procent, att i de fall, vederbörande spekulanter ej

innehaft sina lägenheter i 10 år, skäl dock ansåges föreligga för medgivande

av hembudsrätt för dem vid försäljningarna, samt att försäljningsförslaget,

utöver vad nu angivits, icke behövde vidare jämkas för

att kunna anslutas till bestämmelserna i ovannämnda förordning.

I det av uppskattningsmännen förordade försäljningsförslaget hava saluvärdena

upptagits med de av domänintendenten ifrågasatta jämkningarna,

dock att den föreslagna nedsättningen med 12 procent av saluvärdena

för huvudgårdslotten och lotten Åsbotorp icke iakttagits; vidare har, då

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

enligt vad överlantmätaren i ärendet framhållit lotten litt. B icke komme

att tilldelas någon andel i häradsallmänningen, det av uppskattningsmännen

upptagna värdet härför ej medräknats i lottens saluvärde, varjämte

på grund härav och i anslutning till ett av överlantmätaren uppgjort

något ändrat förslag till uppdelning å övriga jordbrukslotter av

allmänningsandelen vissa jämkningar i övrigt i saluvärdena vidtagits.

Lotterna äro å kartan skilda från varandra medelst röda linjer och beskrivna

i ett av förenämnde Lindeman den 27 november 1928 upprättal

förslag till avstyckningar från egendomen. Försäljningsförslaget är av

följande innehåll.

Litt. A, huvudgården jämte Östra Klyftamoskiftet.

Areal 179.713 hektar, därav 160.954 hektar tomt och åker, 2.797 hektar ängsoch

odlingsmark samt 15.962 hektar avrösningsjord; saluvärde 103,000 kronor,

därav 18,750 kronor för avrösningsjord med växande skog och 360 kronor

för andel i häradsallmänning; arrendevärde 2,150 kronor.

Ä lotten har köpeanbud inkommit från egendomens arrendator vid uppskattningstillfället

S. M. Due-Boje, vilken brukat egendomen sedan år 1923

och därvid sökt hålla åkerjorden i god kultur men genom så gott som årligen

återkommande svåra översvämningar misslyckats härutinnan och

under arrendetiden därigenom åsamkats en förlust på cirka 100,000 kronor.

Hans strävan har, enligt vad uppskattningsmännen uttalat, gått

ut på att söka rätta till jordbruket, varför byggnadsunderhållet, som var

mycket försummat vid hans övertagande av arrendet, eftersatts, särskilt

sedan han å egendomen genom 1923 och 1924 års översvämningar förlorat

så gott som hela sin förmögenhet. Då detta anbud författningsenligt icke

kunde tillstyrkas, borde lotten utbjudas å offentlig auktion.

Litt. B, Kräftängarna nr 4 eller Åsbotorp (obebyggd).

Areal 66.47 hektar, därav 52.3S9 hektar tomt och åker, 4.351 hektar ängsoch

odlingsmark samt 9.73 hektar avrösningsjord; saluvärde 17,725 kronor,

därav 2,100 kronor för avrösningsjord med växande skog; arrendevärde 800

kronor.

Å denna lott hava anbud inkommit dels från förenämnde Due-Boje

och dels från Algoth Adamson, vilken brukat skiftet sedan år 1920 och

äger egendomen Boterstena, enligt tillgängliga uppgifter innehållande

cirka 110 hektar vattensjuk åker. Tillsammans med sistnämnda egendom

har lotten litt. B brukats under omkring 30 år. Uppskattningsmännen

hava tillstyrkt det senare anbudet.

Litt. C, torpet Borrås med Östra Ödegärdet.

Areal 21.926 hektar, därav 19.917 hektar tomt oell åker, 0.48 hektar ängsoch

odlingsmark samt I.529 hektar avrösningsjord; saluvärde 19,690 kronor,

därav 1,975 kronor för avrösningsjord med växande skog och 64 kronor

för andel i häradsallmänning; arrendevärde 900 kronor.

Karl Svensson, vilken för närvarande åtnjöte fattigunderstöd och snart

torde komma att intagas å åldersdomshem, borde förbehållas rätt att under

sin livstid hava honom tillhöriga bodbyggnad och skjul kvarstående vid

östra Ödegärdet mot en årlig avgäld av 2 kronor.

Anbud å denna lott har inkommit från Amandus Persson, vilken väl brukat

torpet sedan år 1915. Anbudet har av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Litt. D, torpet Ödegärdet.

Areal 17.864 hektar, därav 13.7 hektar tomt och åker, 0.961 hektar ängsoch

odlingsmark samt 3.203 hektar avrösningsjord; saluvärde 17,965 kro
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 251.

95

lior, därav 3,600 kronor för avrösningsjord med växande skog och 56 kronor

för andel i häradsallmänning; arrendevärde 820 kronor.

Anbud å denna lott Ilar inkommit från Oskar Persson, vilken väl brukat

lotten sedan år 1925 och äger en bodbyggnad därå. Anbudet har av

uppskattningsmännen tillstyrkts.

Litt. E, torpet Lunkenstorp.

Areal 14.785 hektar, därav II.127 hektar tomt och åker, 0.684 hektar ängsoch

odlingsmark samt 2.974 hektar avrösningsjord; saluvärde 14,935 kronor,

därav 1,950 kronor för avrösningsjord med växande skog samt 56

kronor för andel i häradsallmänning; arrendevärde 680 kronor.

Anbud å denna lott har inkommit från Johan G. Andersson, vilken väl

brukat lotten sedan år 1912. Anbudet har av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Litt. F, Långenstorp.

Areal 11.42 hektar, därav 8.492 hektar tomt och åker, 1.428 hektar ängsoch

odlingsmark samt 1.5 hektar avrösningsjord; saluvärde 10,040 kronor,

därav 1,875 kronor för avrösningsjord med växande skog och 40 kronor

för andel i häradsallmänning; arrendevärde 450 kronor.

Anbud å denna lott har inkommit från Gustav Pettersson, vilken väl

brukat lotten sedan år 1926 samt äger bod och källare därå. Anbudet har

av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Förbehåll borde göras örn rätt för August Pettersson och hans hustru

att under deras livstid hava ett Pettersson tillhörigt boningshus kvarstående

å lotten mot en årlig ersättning av 5 kronor. Boningshuset avsåges

att efter August Petterssons död begagnas till salulotten, och önskade

August Pettersson, vilken vore fader till Gustav Pettersson, ej inköpa tomten,

vilken läge mitt uppe i lottens tomtplats.

Litt. G, torpet Beten (Kärret).

Areal 17.437 hektar, därav 13.218 hektar tomt och åker, 2.166 hektar ängsoch

odlingsmark samt 2.053 hektar avrösningsjord; saluvärde 12,550 kronor,

därav 1,950 kronor för avrösningsjord med växande skog och 48 kronor

för andel i häradsallmänning; arrendevärde 565 kronor.

Å denna lott har anbud inkommit från Hjalmar Johansson, vilken väl

brukat lotten sedan år 1917. Anbudet har av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Litt. H, torpet Sunnerkullen.

Areal 13.807 hektar, därav 11.584 hektar tomt och åker, O.212 hektar ängsoch

odlingsmark samt 2.on hektar avrösningsjord; saluvärde 10,760 kro-,

nor, därav 2,000 kronor för avrösningsjord med växande skog och 40 kronor

för andel i häradsallmänning; arrendevärde 495 kronor.

Å denna lott bär anbud inkommit från Karl Johansson, vilken väl

brukat lotten sedan år 1925 samt äger två bodbyggnader, svinhus, lada

och källare vid densamma. Anbudet har av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Litt. 1. torpet Skogen.

Areal 14.267 hektar, därav 10.638 hektar tomt och åker, I.519 hektar ängsoch

odlingsmark samt 2.n hektar avrösningsjord; saluvärde 9,480 kronor,

därav 1,400 kronor för avrösningsjord med växande skog och 32 kronor

för andel i häradsallmänning; arrendevärde 430 kronor.

Å denna lott har anbud inkommit från Karl Andersson, vilken väl

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

brukat lotten sedan år 1925 samt äger boningshus, magasin, brygghus, bod

och källare å densamma. Anbudet har av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Litt. K, torpet Perstorp.

Areal 14.247 hektar, därav Kloos hektar tomt och åker, 1.802 hektar ängsoch

odlingsmark samt 2.44 hektar avrösningsjord; saluvärde 12,260 kronor,

därav 1,850 kronor för avrösningsjord med växande skog och 48 kronor

för andel i häradsallmänning; arrendevärde 560 kronor.

Förbehåll borde göras örn rätt för Maria Pettersson att under sin livstid

hava ett henne tillhörigt boningshus där kvarstående mot en årlig av

gäld av 3 kronor. På grund av husets dåliga beskaffenhet och sin höga

ålder önskade Maria Pettersson ej inlösa tomten.

Å denna lott har anbud inkommit från Josef Johansson, vilken väl brukat

lotten sedan år 1925 och äger en mindre byggnad vid denna. Anbudet

har av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Litt. L, obebyggd.

Areal 12.479 hektar, därav 9.739 hektar tomt och åker, O.302 hektar ängsoch

odlingsmark samt 2.438 hektar avrösningsjord; saluvärde 8,680 kronor,

därav 2,600 kronor för avrösningsjord med växande skog och 24 kronor för

andel i häradsallmänning; arrendevärde 390 kronor.

Litt. M, torpet Stenåker.

Areal II.997 hektar, därav 7.788 hektar tomt och åker samt 4.211 hektar ängsoch

odlingsmark; saluvärde 7,860 kronor, därav 600 kronor för växande

skog och 24 kronor för andel i häradsallmänning; arrendevärde 350 kronor.

Å denna lott har anbud inkommit från Hjalmar Låstberg, vilken väl

brukat lotten sedan år 1921. Anbudet har av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Vidare har Oscar Ekstedt anhållit att få förvärva den inom lottens

område belägna ägofiguren nr 612 för att som betesmark tilläggas

hans intilliggande jordbruk örn cirka 22 hektar. Då området i fråga lämpligen

borde tillhöra lotten litt. M, har ansökningen icke föranlett någon

uppskattningsmännens åtgärd.

Litt N, en jordbrukslägenhet.

Areal 4.612 hektar, därav 3.882 hektar tomt och åker, O.15 hektar ängsoch

odlingsmark samt 0.58 hektar avrösningsjord; saluvärde 3,185 kronor,

därav 525 kronor för avrösningsjord med växande skog och 8 kronor för

andel i häradsallmänning.

Å denna lott äger Emil Johansson boningshus och nyuppförd ladugård,

och har Johansson anhållit att få inköpa ett mindre jordområde omkring

husen för att kunna bilda sig ett eget hem. Jorden till lotten har Johansson

aldrig brukat. Då Johansson vore mindre bemedlad och ägde förutsättning

för drivande av jordbruk och då örn honom lämnats goda vitsord,

hava uppskattningsmännen tillstyrkt Johanssons ansökning. Vidare har

Vilhelm Johansson anhållit att få köpa någon jord från egendomen för en

önskvärd utvidgning av hans intilliggande jordbruk örn cirka 11 hektar

åker. Då denna jord huvudsakligen inginge i lotten litt. N och företräde

borde lämnas Emil Johansson, som ägde boningshus och ladugård vid lotten,

har Vilhelm Johanssons ansökning icke föranlett någon åtgärd från

uppskattningsmännens sida.

Litt. O, en bostadslägenhet.

Areal 0.525 hektar, därav O.075 hektar tomt och åker samt O.45 hektar ängs
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

och odlingsmark; saluvärde 315 kronor, därav 165 kronor för växande skog-;

arrendevärde 18 kronor.

A denna lott har anbud inkommit från Johannes Johansson, vilken sedan

år 1912 äger boningshus med uthus å lotten. Anbudet har av uppskattningsmännen

tillstyrkts.

Litt. P, en bostadslägenhet.

Areal 0.144 hektar, därav O.132 hektar tomt och åker samt O.012 hektar ängs■oeh

odlingsmark; saluvärde 110 kronor; arrendevärde 6 kronor.

Å denna lott bär anbud inkommit från Lars Johan Andersson, som är

född å gården och äger boningshus, vedbod, uthus och källare å lotten. Anbudet

har av uppskattningsmännen tillstyrkts.

Vid samtliga försäljningar borde köpare åläggas att till så stor del, som

faller å respektive lott, ansvara för kostnaderna för Tidans och Kräftåns

med bikanalers reglering ävensom förbehåll göras därom att endast kronoegendomen

tillhöriga byggnader ingå i köpen.

Vidare har uppgjorts förslag till upplåtelse under åborätt av jordbrukslotterna

med undantag av de stora lotterna litt. A och B. Samtliga spekulanter

hava uttalat önskan att få förvärva lotterna med äganderätt och

hava uppskattningsmännen tillstyrkt denna upplåtelseform.

Överlantmätaren har anfört bland annat. Lotten litt. B vore identisk med

förberörda jordebokslägenheten Kräftängarna nr 4, två ängar. Då jordebokslägenheten

saknade mantal, hade den icke någon andel i häradsallmänningen

Östra Stöpen. Ägofördelningen mellan de olika styckningslotterna

hade icke givit anledning till anmärkning, varför hinder för lotternas

frånskiljande genom avstyckning icke syntes möta ur de synpunkter,

som i jorddelningslagen uppställdes som villkor för att avstyckning

linge ske.

Länsstyrelsen och över jägmästaren hava i sak icke haft något att erinra

mot värderingen och uppskattningsmännens förslag.

Sedan på hemställan av domänstyrelsen ägodelningsdomaren i Vadsbo

härads domsaga genom beslut den 20 juli 1929 förordnat, att hemmanen

Brotorp eller Katrineberg nr 1 och 2, vartdera örn 1 mantal, skulle sammanläggas

till en fastighet, har kammarkollegium den 4 september 1929

förordnat, att den nybildade fastigheten skulle benämnas Katrineberg nr 3.

På därom gjord anhållan har kammarkollegium vidare den 21 september

1929 förordnat, att kronojordlägenheten Rambotorp nr 3, en tomt, skulle

■såsom obefintlig ur jordeboken uteslutas.

Med utlåtande den 27 december 1929 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen tillstyrkte föreliggande förslag till egendomens disposition

och hade ej något att erinra mot saluvärdena, sådana de här ovan upptagits.

Lotterna litt. A och B borde utbjudas till salu under hand enligt

15 § i 1929 års upplåtelsegrunder. Lotterna litt. O och P borde upplåtas

såsom bostadslägenheter, därvid nuvarande innehavarna ägde hembudsrätt

enligt 10 § i förordningen, övriga lotter borde upplåtas såsom jordbrukslägenheter.

Av innehavarna av sistnämnda lägenheter funnes en del, som

Bihang lill riksdagens protokoll 19H0. 1 sami. 21b hafi. (Nr 251.)

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

98 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

■den 14 mars 1931, intill vilken dag styrelsen ombesörjt egendomens utarrendering,

icke brukat lägenheterna under 10 år. Då samtliga ägde hus

å lotterna, ville styrelsen för sin del förorda hembudsrätt åt alla. I fråga örn

lotten litt. N hade spekulanten därå aldrig hrukat jorden till lotten. Då

han ägde hus, tillräckliga för hela lottens areal, föreslog styrelsen, att

honom måtte medgivas hembudsrätt till lotten.

På grund av de föreliggande förhållandena ansåge styrelsen lämpligt,

att lotterna försåldes i det skick, de vid tillträdet befunne sig. Då lotterna

saluvärderats utan hänsyn till de förbättringar, som kunde uppkomma

genom en eventuell reglering av Tidan och Kräftån med bikanaler, borde

bland försäljningsvillkoren upptagas skyldighet för köparna att ansvara

för de på respektive lott belöpande kostnader för företaget i fråga.

Tillstånd att hava elektriska ledningar framdragna över egendomen

hade av Kungl. Maj:t medgivits dels den 21 december 1917 åt Sten Kindström

och L. D. Larsson, vilken rätt sedermera övertagits av kraftaktiebolaget

Nykvarn—Tidan, dels den 31 januari 1919 åt detta bolag och dels den

7 oktober 1921 åt vattenfallsstyrelsen.

Även jag biträder försäljningsförslaget, sådant detsamma blivit av domänstyrelsen

förordat.

Till frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1931 av den i kronans hand

kvarvarande delen av egendomen torde jag framdeles få återkomma, då

riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 2 mantal Katrineberg nr 3

jämte Kräftängarna nr 4 i Låstads socken av Skaraborgs

län må försäljas enligt förordningen den 6 juni

1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m.

lotterna litt. A och B, vilka skola var för sig utbjuda»

till siiri enligt 15 § i förordningen,

lotten litt. L såsom jordbrukslägenhet, vilken skall

utbjudas till salu enligt 13 § i förordningen,

lotterna litt. C, D, E, F, G, H, I, K, M och N var för sig

såsom jordbrukslägenheter med hembudsrätt för Amandus

Persson till lotten litt. C, för Oskar Persson till

lotten litt. D, för Johan G. Andersson till lotten litt. E,

för Gustav Pettersson till lotten litt. F, för Hjalmar

Johansson till lotten litt. G, för Karl Johansson till

lotten litt. H, för Karl Andersson till lotten litt. I, för

Josef Johansson till lotten litt. K, för Hjalmar Låstberg

till lotten litt. M och för Emil Johansson till lotten

litt. N samt

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

lotterna litt. O och P var för sig såsom bostadslägenheter

med hemhudsrätt för Johannes Johansson till lotten

litt. O och för Lars Johan Andersson till lotten litt.

P;

med iakttagande i övrigt, att endast kronoegendomen

tillhöriga, å fastigheterna befintliga hus och anläggningar

ingå i försäljningen av fastigheterna, att särskilt

för sig till reparationsarbete vid egendomen utstämplad

skog ej ingår i försäljningen av fastigheterna,

att fastigheterna överlåtas i det skick, vari de vid tillträdet

befinna sig, dock att med lotterna litt. C, K och N

icke följa ovanherörda till nedtagning medgivna hus,

nämligen vid lotten litt. C boningshus och ladugård

vid Östra Ödegärdet, vid lotten litt. K boningshus och

ladugård vid Bäcken samt vid lotten litt. N boningshus

vid Stenåker, att Karl Svensson äger rätt att under

sin livstid hava honom tillhöriga bodbyggnad och

skjul kvarstående vid Östra Ödegärdet å lotten litt. C

mot en årlig avgäld till lottens innehavare av 2 kronor,

att August Pettersson och hans hustru äga rätt att

under deras livstid hava ett Pettersson tillhörigt boningshus

kvarstående å lotten litt. F mot en årlig avgäld

till lottens innehavare av 5 kronor samt att Maria

Pettersson äger rätt att under sin livstid hava ett henne

tillhörigt boningshus kvarstående å lotten litt. K mot

en årlig avgäld till lottens innehavare av 3 kronor;

åliggande det i övrigt köparna att ansvara för de på

respektive lott belöpande kostnader för Tidans och

Kräftåns med bikanalers reglering samt att respektera

den innehavare av elektriska ledningar medgivna

rätt att hava dylika ledningar framdragna över fastigheterna.

25:o.

Kronoegendomen 1 mantal Stora Årsås nr 1 i Segerstads socken av stora Årsås

Värmlands län har för domänfondens räkning varit utarrenderad till den nr 1 * Värmls

mars 1929 mot en årlig avgäld av 2,010 kronor. För ordnandet av egendomens

framtida disposition har domänstyrelsen föranstaltat om skötsel

och vård av egendomen under ytterligare två år eller till den 14 mars 1931.

Uppskattningsförrättning å egendomen har hållits under år 1926. Av

uppskattningsinstrumcntet med därtill fogade handlingar, däribland en

över egendomen av distriktslantmätaren E. Högdahl år 1918 upprättad

karta, inhämtas bland annat.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Kungl. Majda proposition Nr 251.

Egendomen, förlagd i ett skifte, är belägen 6 kilometer från Vålberga

och 10 kilometer från Edsvalla stationer å Göteborg—Bergslagernas järnväg

samt 22 kilometer från Karlstad.

Egendomen omfattar 205.563 hektar, varav 90.152 hektar åker, 3.899 hektar

äng, 109.246 hektar avrösningsjord och 2.266 hektar impediment.

Åkern består av torr och hård lerjord. Ängen utgöres av stenbundna

backar. Å kartan såsom åker angivna ägofigurerna nr 130—138 äro liksom

skogsmarken ställda under skogsstatens vård och förvaltning. Skogsmarken

är betydlig och belägen runt omkring inägojorden.

Å egendomen finnes en lägenhet, Götviken, belägen på skogsmarken

och av skogsstaten upplåten under arrende till en del åt huvudgårdens

arrendator, Gustaf Johansson, och till en del åt Otto Kvist.

Huvudgårdens byggnader äro gamla och otidsenliga, delvis i gott

skick men för egendomens behov knappast tillräckliga.

Byggnaderna å lägenheten tillhöra Kvist.

Nors och Segerstads elektriska andelsförening har jämlikt Kungl.

Maj:ts resolution den 27 januari 1922 medgivits rätt att över egendomen

hava framdragna elektriska högspänningsledningar.

I anslutning till det utlåtande, som avgivits av kronojordstyckninyssakkunniga

hava upp skattning smännen förordat egendomens uppdelning

oell försäljning i fem lotter. Enligt uppdelningsförslaget, varöver beskrivning

år 1927 avfattats av distriktslantmätaren Högdahl, skulle lotterna,

vilka jämväl angivits å kartan, utgöras av huvudgården, tre obebyggda

jordbrukslägenheter samt lägenheten Götviken.

Domänstyrelsen har vid granskning av detta dispositionsförslag funnit

det huvudgården eller ägolotten I tilldelade området onödigt stort. Enligt

styrelsens åsikt kunde nämligen detta område begränsas till det i beskrivningen

över delningsförslaget ägolotten tilldelade första skiftet, omfattande

58.215 hektar åker, 2.161 hektar äng, 42.140 hektar skogsmark och 0.802

hektar impediment. Det huvudgården jämväl tilldelade andra skiftet, bestående

av huvudsakligen skogsmark, borde enligt styrelsens förmenande

lämpligen bibehållas i kronans ägo. Styrelsen ansåge därför, att egendomen

borde uppdelas i sex lotter, nämligen ovan omförmälta skogslott,

huvudgården med ovan angiven begränsning samt de av uppskattningsmännen

föreslagna fyra mindre lotterna.

Överlantmätaren har i avgivet yttrande förklarat, att nr jorddelningslagens

synpunkt hinder icke förelåge för egendomens uppdelning på ovan

angivet sätt, men har han i fråga örn den till försäljning avsedda lotten V

eller lägenheten Götviken förordat den förändringen, att lägenhetens

gräns i väster skulle dragas på sätt å kartan med blyerts av honom angivits.

Lägenhetens ägoinnehav skulle därigenom på bekostnad av lotten

IV utökas med O.210 hektar skogsmark.

Med iakttagande av berörda, av överlantmätaren föreslagna jämkning

skulle egendomen komma att uppstyckas i följande sex lotter med arealer

och saluvärden, som nedan angivas.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition Nr 251.

101

Lott

Are

al h e

t t a r

Saluvärde kronor

åker

äng

skogs-

mark

impedi-

ment

summa

summa

därav för

skog

A. Att försäljas.

I, huvudgården ............

58.215

2.161

42.140

0.802

103.818

57,800

20,130

II, obebyggd ..................

10.373

0.0 2 5

9.140

0.030

19.568

6,400

2,800

III, » ..................

11.310

0.160

10.480

0.024

21.974

7,300

3,300

IV, » ..................

9.150

1.178

12.040

0.080

22.398

7,225

4,140

V, Götviken ..................

0.7 54

0.375

2.130

—

3.259

1,125

610

B. Att

bibehållas i kronans ägo.

VI, ägoligurerna av 157, av

158, av 184 och 185......

0.350

33.316

—

33.0 6 6

Härtill kommer ytterligare 1.380 hektar impediment, bestående av vägar,

vilka böra fördelas å de lotter, inom vilkas områden vägarna, äro belägna.

Någon erinran mot detta dispositionsförslag Ilar icke framställts från

vederbörande skogsstatstjänstemäns sida.

Beträffande ingen av förs ä l,j n i n gs 1 o t ter na hava uppskattning smännen

ansett sig böra förorda upplåtelse under åborätt. De hava, därest dock sådan

upplåtelse ansåges erforderlig, på sätt i uppskattningsinstrumentet

närmare angivits, verkställt beräkning av erforderliga avgälder.

Domänintendenten bär i avgivet yttrande uttalat den mening, att särskilda

villkor i fråga örn försäljningslotternas användning icke vore

behövliga, liksom icke heller någon återköpsrätt av lotterna vore från

kronans sida påkallad. I händelse sådan rätt ansåges böra vid försäljning

ifrågakomma, har domänintendenten förordat en nedsättning i

åsätta saluvärden med 15 procent.

Kronoegendomens arrendator, Gustaf Johansson, vilken sedan år 1907

innehaft egendomen, bar i skrivelse till domänintendenten meddelat, att

han icke önskade hembud å huvudgården till det åsätta priset.

Brukaren av lotten V eller lägenheten Götviken, Otto Kvist, har däremot

gjort framställning örn att lägenheten måtte hembjudas honom.

Med utlåtande den 17 januari 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning. Då Johansson icke önskade hembud å huvudgården

har styrelsen föreslagit, att lotten måtte försäljas å offentlig

auktion till den högstbjudande. I fråga örn Kvist, som visserligen icke

innehaft lägenheten Götviken längre än från år 1924, funné styrelsen, vid

det förhållande att han vid tidpunkten för arrendeuppskattningen enligt

då gällande författning måste anses, såsom innehavare av egna hus å

lägenheten, till denna hava ägt hembudsrätt, att lägenheten nu borde till

angivet saluvärde hembjudas honom. Ägolotterna II, III och IV borde försäljas

under hand till egna hem. I likhet med uppskatta ingsmännen an
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

såge styrelsen, att ingen av de till försäljning’ avsedda lägenheterna borde

upplåtas under åborätt, liksom icke heller några villkor örn återköpsrätt

vid lotternas försäljning'' borde stadgas.

Departements- Domänstyrelsens sålunda framlagda förslag till egendomens disposition

chefen. jjnner jag mjg kunna biträda.

Frågan örn disposition efter den 14 mars 1931 av den i kronans ägo

kvarvarande delen av kronoegendomen torde framdeles, då riksdagens beslut

i försäljningsfrågan föreligger, få underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Stora Årsås

nr 1 i Segerstads socken av Värmlands län blivit på

ovan omförmält sätt uppdelad i sex lotter, huvudgården

må jämlikt stadgandet i 15 § av förordningen den

6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall

av kronoegendom m. m. utbjudas å offentlig auktion

och de fyra med II—V betecknade lotterna jämlikt

13 § i förordningen upplåtas till egna hem, lotten V

eller lägenheten Götviken med hembudsrätt för Kvist,

med skyldighet för köpare av de till försäljning avsedda

lotterna att, i den mån förvärvad lott beröres av

Nors och Segerstads elektriska andelsförenings ovan

omförmälta elektriska högspänningsledningar, respektera

den föreningen medgivna rätten att hava ledningar

framdragna över lotten; börande vid försäljning

av ägolotterna köpare av envar lott ävensom kronan

förbehållas rätt till gemensamt bruk av den med

ägofigur nr 170 å kartan betecknade vägen, varjämte

kronan för lotten VI samt köpare av lotten V böra förbehållas

rätt till väg, den förra över lotterna III och

IV och den senare över lotterna II, III och IV.

26:o.

Solberga gård Jämlikt Kungl. Maj :ts brev den 11 april 1924 har för kronans räkning

» re ro an. ;nköpts vissa fastigheter, bland andra avsöndrade lägenheten Solberga

gård l1 i Nysunds socken av Örebro län. De sålunda inköpta fastigheterna

hava förvaltats under benämning kronoparken Villingsberg.

Sedan fråga uppstått örn försäljning av ifrågavarande lägenhet, har

på domänstyrelsens föranstaltande domänintendenten i länet med biträde

av uppskattningsmän samt vederbörande jägmästare och distriktslantmätare

år 1926 upprättat förslag till försäljning med saluvärdering av de

områden, som borde försäljas. Sedermera hava uppskattningsmännen

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

kompletterat förslaget, så att detsamma ansluter sig till bestämmelserna

i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall

av kronoegendom m. m. samt i samband därmed föreslagit viss nedsättning

i förut angivna saluvärden, varjämte domänintendenten på framställning

av domänstyrelsen meddelat uppgift å beräknade arrendevärden.

Detta ärende har domänstyrelsen med utlåtande den 4 februari 1930 underställt

Kungl. Maj:ts prövning, och har styrelsen därvid överlämnat

ärendet tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Carl

Berner år 1925 upprättad karta och av distriktslantmätaren Athos Eckerbom

samma år uppgjord beskrivning med förslag till avstyckning. Av

handlingarna inhämtas bland annat:

Egendomen är belägen omkring 2.5 kilometer sydost örn Degerfors station.

Saluområdet angränsar i norr enskilda tillhöriga fastigheter och

i väster järnvägen mellan Svartå och Degerfors stationer samt genomskäres

av landsvägen Degerfors—elsboda.

Åkerjorden, som är förlagd i ett sammanhängande skifte, utgöres av

övervägande blandad lerjord, mullfattig och kärv, något sandjord

samt en obetydlig areal svartmylla. Lerjorden är i allmänhet av

hård och tämligen ofruktbar beskaffenhet samt huvudsakligen dränerad

med öppna diken. Jorden är kalkfattig och för närvarande tämligen ut

armad på grund av det ringa kreatursantal, som hålles vid egendomen.

Betesmarken består av tidvis översvämmad mark samt lämnar nödtorvtigt

bete för gårdens djur under kortare tid av försommaren. Egendomen

saknar torp och är i sin helhet under eget bruk. Brukningskostnaderna

äro på grund av läget tämligen höga. Avsättning för mjölk och

mejeriprodukter finnes i Degerfors samhälle.

Skogsmarken är av medelgod beskaffenhet.

Åkerjorden jämte till gården hörande betesmark är för tiden den 14 mars

1925—den 14 mars 1930 utarrenderad till Hugo Andersson mot en årlig avgift

av 1,310 kronor.

Området har, enligt det föreliggande delningsförslaget, uppdelats i b

lotter, varav två större jordbrukslotter (A och B), två småbrukslotter

(C och D) samt två tomtområden (E och F), vilka senare föreslagits att

tillsvidare bibehållas i kronans ägo. Lotten A utgör områdets södra del

och lotten B dettas norra del. Lotterna C och D äro belägna i områdets

mitt, respektive öster och väster örn landsvägen mot Degerfors, samt lotterna

E och F i områdets nordvästra hörn.

Arealen omfattar i hektar:

Lott

Åker

Äng och jBetesmark

odlingsmark;

Avrösnings-

jord

Impediment

Summa 1

!

14.0 7 7

4.014

5.839

21.868

0.309

45.10 7

33.506

3.125

_

30.830

0.684

67.495

2.105

0.090

__

0.9 50

—

3.206

2.404

0.030

_

1.820

0.029

3.848

__

—

3.210

—

3.210

j y ..

_

—

—

11.060

—

11.050

Summa

52.212

7.2 51)

5.889

68.2 2 8

0.872

133.9 10

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Dessutom finues inom området O.71 hektar gemensamma vägar.

Virkesförrådet å lotterna A, B, C och D har uppskattats till inalles 4,797

kubikmeter, huvudsakligen tall och gran, varav å lotten A 1,670 kubikmeter,

lotten B 2,949 kubikmeter, lotten C 79 kubikmeter och lotten D 99

kubikmeter.

Å egendomen finnas följande kronan tillhöriga byggnader, nämligen

dels i områdets sydvästra del å lotten A, arbetarbostad, visthusbod, källare,

smedja, ladugård och stall, spannmålsmagasin, loge samt vagnslider,

dels i mitten av området å lotten B, manbyggnad, källare, visthusbod och

loge. Å lotten A äro byggnaderna tillräckliga men i allmänhet så bristfälliga,

att flera av dem måste under närmaste tiden nybyggas. Byggnaderna

å lotten B äro i stort sett i bättre skick men ej tillräckliga för sitt

ändamål. Övriga lotter äro obebyggda.

Salu- och arrendevärdena hava i kronor uppskattats till följande belopp:
-

Lott

Saluvärde

Härav skogs- värde

Arrende-

värde

A ................................

15,750

5,930

390

B .................................

28,710

10,190

710

C ................................

2,340

320

100

D ................................

2,670

390

125

Summa

49,470

16,830

1,325

Förenämnda saluvärden hava erhållits genom att — i enlighet med uppskattningsmännens

förslag — vid uppskattningsförrättningen år 1926

angivna värden minskats med 10 procent för att desamma skola ansluta sig

till i orten numera gällande priser. Därest vid försäljningen förbehåll

skall göras angående egendomens användning samt örn återköpsrätt, böra

saluvärdena minskas med ytterligare 10 procent av de nu föreslagna värdena.

Egendomens arrendator har förklarat sig önska inköpa gården endast

under förutsättning att densamma försäljes i en enda lott och att priset

ej överstiger 35,000 kronor.

Uppskattning smännen, vilka även verkställt värdering för upplåtelse

under åborätt, föreslå att lotterna A, B, C och D utbjudas till försäljning

med äganderätt och att lotterna E och F tillsvidare bibehållas i kronans

ägo för att framdeles försäljas, när efterfrågan å tomter bleve större än

nu. Förbehåll örn särskilda villkor angående egendomens användning

eller örn återköpsrätt bär ansetts icke erforderligt. Därest antagliga köpeanbud

icke erhölles å samtliga lotterna A, B, C och D, borde dessa lotter

försäljas såsom en enda jordbruksfastighet.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare ävensom länsstyrelsen

tillstyrka försäljningen under hänvisning till byggnadernas dåliga beskaffenhet

och det förhållande, att egendomen icke vore behövlig för kronoparkens

skötsel.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251. 105

Överlantmätaren i länet anser hinder icke föreligga för områdenas avstyckning.

Jämväl domänstyrelsen tillstyrker försäljningen på förut angivna skäl

och har icke något att erinra emot de lotterna åsätta försäljningsprisen och

övriga villkor för försäljningen. Då efterfrågan å jordbruksfastigheter

torde vara i orten ringa, förefinnes risk att antagliga anbud icke erhållas

å en eller flera av lotterna. Uppskattningsmännens förslag att, under förutsättning

att samtliga fyra lotter icke erhålla köpare, utbjuda desamma

såsom en enhet, anses därför av styrelsen välbetänkt. Styrelsen har vidtagit

åtgärder för utarrendering av egendomen under ytterligare ett år

eller till den 14 mars 1931.

Jag biträder domänstyrelsens förslag i detta ärende och hemställer allt- Departementsså,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att av lägenheten Solberga gård l1 i Nysunds socken

av örebro län lotterna A, B, C och D, omfattande enligt

den av distriktslantmätaren Carl Berner år 1925 upprättade

karta och av distriktslantmätaren Athos Eckerbom

samma år uppgjorda beskrivning med förslag

till avstyckning en areal av — förutom gemensamma

vägar — respektive 45.107 hektar, 67.495 hektar, 3.205 hektar

och 3.843 hektar, må var för sig utbjudas till salu,

lotten A med ett saluvärde av 15,750 kronor såsom

jordbruksegnahemslägenhet och en var av lotterna C

och D med ett saluvärde av respektive 2,340 kronor och

2,670 kronor såsom bostadsegnahemslägenhet, samtliga

dessa tre enligt 13 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr

176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m., samt lotten B med ett saluvärde av 28,710 kronor

enligt 15 § i berörda förordning, alla med tillträdesrätt

den 14 mars 1931, ävensom att, därest antagliga anbud

ej erhålles å samtliga ifrågavarande lotter, desamma

skola såsom en jordbrukslott med ett saluvärde av

49,470 kronor utbjudas till salu enligt 15 § i samma

förordning med tillträdesrätt den 14 mars 1931.

27:o.

I en den 17 september 1929 till Kungl. Majit inkommen, av yttranden insta nr 3

av örebro stads drätselkammare och direktionen för örebro stads tuber- och 4 i örekulossjukhem

åtföljd ansökning har redaktören Alb. Östling i Örebro an- bro län''

hållit att få från kronoegendomen 1 mantal Ånsta nr 3 och 4 i Ånsta socken

av Örebro län efter gängse tomtpris inköpa de odlade, Östlings ägan
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

de vil La lägenhet Skogstorp angränsande områden, som å en ansökningen

bifogad kai*tskiss angivits tillhöra å skissen upptagna tomterna

nr 16 och 17, eller, därest detta icke kunde bifallas, enbart det odlade området,

som tillhörde tomten nr 16. Såsom skäl för ansökningen har Östling

anfört, att den tomt han för närvarande ägde vore för liten att kunna

bebyggas med ett ordinärt bostadshus.

Till följd av remiss har domänstyrelsen inkommit med utlåtande i ärendet

av den 20 december 1929, och har styrelsen därvid överlämnat yttranden

av länsstyrelsen och domänintendenten i nämnda län, ävensom en av

Östling till länsstyrelsen ingiven, av yttrande utav kronoegendomens arrendator

åtföljd skrift.

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande.

Kronoegendomen 1 mantal Ånsta nr 3 och 4 är belägen omedelbart utanför

Örebro stad.

I kronans ägo kvarvarande del av nämnda hemman utgöres av, förutom

det staden angränsande hemskiftet, ett söder örn den så kallade

Vintrosavägen beläget, huvudsakligen av skogsmark bestående utskifte,

vilket med en areal av 27.04 hektar genom Kungl. Maj :ts brev den 22 april

1910 och den 2 februari 1912 är tillsvidare, och så länge det för angivet

ändamål användes, upplåtet för tuberkulossjukhus till Örebro stad och län.

Hemskiftet är genom domänstyrelsens kontrakt den 28 oktober 1927 utarrenderat

till den 14 mars 1933 mot en årlig avgäld av 3,000 kronor.

Utskiftet är undantaget från arrendet, men har arrendatorn av kronoegendomen

på gund av ovanberörda brev den 22 april 1910 rätt att utan

hinder av skiftets upplåtelse för sjukhus bruka en i skiftets nordligaste

del, invid Vintrosavägen belägen inäga örn 0.28 hektar.

Det område, som sökanden nu önskar förvärva och vilket sedermera

preciserats vara allenast ett å ovannämnda kartskiss med röda gränser

och som nr 16 a betecknat område örn 0.29 hektar, utgöres av ifrågavarande

inäga med ett mindre tillägg av mark.

Domänintendenten har upplyst, att den tomt Östling för närvarande

äger i areal utgör allenast 1,366.1 kvadratmeter.

Å tomtområdet nr 16 a har sökanden sedan ett 30-tal år haft uppförda

ekonomibyggnader för sin villalägenhet mot en årlig avgäld till arrendatorn

av 20 kronor.

Tomtområdet har av domänintendenten åsatts ett saluvärde, beräknat

efter 60 öre per kvadratmeter, eller 1,740 kronor, vilket värde Östling

godtagit.

Såväl Örebro stads drätselkammare som direktionen för Örebro stads

tuberkulossjukhem hava förklarat sig icke hava något att erinra mot upplåtelse

till sökanden av ifrågavarande område.

Länsstyrelsen har tillstyrkt bifall till sökandens framställning; och har

kronoegendomens arrendator, under förklaring att han icke heller har

något att erinra mot upplåtelsen, meddelat, att han icke med anledning av

densamma påyrkade någon nedsättning i sin arrendeavgäld.

Jämväl domänstyrelsen tillstyrker försäljningen.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

I anslutning till förslaget hemställer jag, att Kungl. Majit måtte före- Vepartementsslå

riksdagen medgiva, chefen.

att ifrågavarande område örn O.29 hektar av kronoegendomen

1 mantal Ånsta nr 3 och 4 i Ånsta socken

av örebro län må mot föreslagen köpeskilling av 1,740

kronor, att erläggas kontant vid tillträdet, försäljas till

redaktören Alh. Östling under villkor, att området

säljes i det skick, det vid tillträdet befinnes,

att köpeskillingen erlägges till länsstyrelsen i

länet, som därå utfärdar köpebrev, att området

får tillträdas den 14 mars 1933 eller dessförinnan

å tid, varom köparen kan träffa avtal med vederbörande

arrendator, att, därest sådan överenskommelse

träffas, köparen skall därom omedelbart underrätta

länsstyrelsen, samt att köparen skall svara för de å

området för tiden efter tillträdesdagen belöpande

onera och utskylder ävensom vidkännas all kostnad

för lagfart och avstyckning samt övriga med köpet

förenade utgifter.

28:o.

Enligt brev den 29 juni 1928 medgav Kungl. Majit med riksdagen att, Labbetorp^ nr

sedan kronoegendomen ''h mantal Labbetorp nr 1 i Askers socken av Öre- iän

bro län blivit uppdelad i fem uti statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

den 16 mars 1928 närmare angivna lotter, desamma fingo försäljas, en

lott, huvudgården, på föreskrivna villkor till kronoegendomens arrendator

eller, därest han icke önskade förvärva lotten, å offentlig auktion till

den högstbjudande och de övriga fyra lotterna, däribland Glashyttan,

till egnahem i enlighet med då gällande bestämmelser för dylika upplåtelser

efter hembud till respektive brukare, beträffande lotten Glashyttan

Algot Johansson.

I skrivelse den 28 februari 1930 har domänstyrelsen anmält, att av lotterna

samtliga vunnit köpare med undantag av Glashyttan, varjämte

styrelsen vidare anfört.

För sistnämnda lott, efter verkställd avstyckning från stamhemmanet

betecknad med litt. Aa och omfattande en areal av S.uso hektar, därav

4.1340 hektar åker, O.oioo hektar äng och 4.0040 hektar avrösningsjord, hade

fastställts ett saluvärde av 6,785 kronor, därav 2,222 kronor för växande

skog.

Lotten hade i enlighet med givna bestämmelser till fastställt saluvärde

hembjudits brukaren Algot Johansson.

Sedan Johansson förklarat sig icke villig att till erbjudet pris förvärva

lotten, hade denna efter förordnande av domänstyrelsen, som föranstaltat

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Departements.

chefen.

Pålsboda nr 1

och Folkasboda

nr 2 i

Örebro län.

om lottens skötsel till den 14 mars 1930, utbjudits till upplåtelse under

hand jämlikt stadgande i 7 § i förordningen den 17 december 1926 angående

grunder för upplåtelse från vissa kronoegendomar av jordbrukslägenheter

under åborätt enligt lag örn upplåtelse under åborätt av viss

jord samt av egnahemslägenheter. Trots upprepade utbud hade dock

inga spekulanter anmält sig inom den av länsstyrelsen för varje utbud

förelagda tid.

I en av domänintendenten i Örebro län till domänstyrelsen med skrivelse

den 19 februari 1930 ingiven skrift hade emellertid Johansson, som

mot en årlig avgäld av 120 kronor innehade lotten å arrende och därå

ägde byggnader, erbjudit sig att för densamma erlägga en köpeskilling av

4,100 kronor.

Domänintendenten har, under framhållande av att lotten med dess dåliga

byggnader och besvärliga brukningsförhållanden näppeligen kunde

antagas bliva föremål för vidare efterfrågan och att högre anbud än

det av Johansson avgivna icke vore att påräkna vid öppen auktion, med

vilken en del kostnader för kronan vore förenade, förordat Johanssons

anbud till antagande.

Under åberopande av vad domänintendenten anfört har jämväl domänstyrelsen

förordat antagande av anbudet, därvid Johansson borde

medgivas rätt att erlägga köpeskillingen på sätt för försäljning av egnahemslägenheter

vore stadgat.

Då, såsom i ärendet framhållits, högre anbud än det av Johansson

avgivna icke torde vara att påräkna samt lotten lämpligen icke bör

bibehållas i kronans hand, torde Johanssons anbud böra antagas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lotten litt. Aa Glashyttan örn 8.1480 hektar av

kronoegendomen 1h mantal Labbetorp nr 1 i Askers

socken av Örebro län må mot 4,100 kronor upplåtas

till Algot Johansson såsom egnahemslägenhet med

tiliträdesrätt, räknat från den 14 mars 1930, och med

rätt för denne att erlägga köpeskillingen på sätt

föreskrives i 21 § och 22 § A) i förordningen den 6

juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall

av kronoegendom m. m.

29:o.

Kronoegendomen Pålsboda nr 1 och Polkasboda nr 2 örn tillsammans 1

mantal i Sköllersta socken av Örebro län är genom kontrakt den 3 mars

1916 upplåten å arrende till den 14 mars 1936 mot en årlig avgäld av 1,200

kronor.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 251.

I en med resolution den 30 maj 1928 av länsstyrelsen till domänstyrelsen

ingiven, av yttranden av domänintendenten och vederbörande kronoarrendator

åtföljd ansökning har handlanden Axel Ericsson anhållit att

av egendomen få till byggnadstomt förvärva ett å en ansökning hilagd, av

distriktslantmätare!! Carl Rosén år 1927 upprättad karta angivet område

örn O.3000 hektar.

Området har vid en av domänstyrelsen anbefalld uppskattningsförrättning

år 1928 saluvärderats efter ett pris av 85 öre per kvadratmeter till

2,550 kronor; och hava uppskattningsmännen förordat, att området måtte

mot en kontant köpeskilling till nämnda belopp försäljas till Ericsson.

Länsstyrelsen har icke haft något att mot försäljningen erinra.

Med utlåtande den 8 februari 1929 har domänstyrelsen underställt detta

ärende Kungl. Maj:ts prövning under tillstyrkan av bifall till ansökningen.

Till följd av remiss har därefter domänstyrelsen inkommit med förnyat

utlåtande i ärendet av den 3 januari 1930 samt därvid tillika överlämnat

yttrande av domänintendenten.

Domänintendenten har för sin del ansett anledning ej föreligga till föreskrivande

av särskilda villkor rörande områdets användning eller av återköpsrätt

för kronan. Därest ändock dylik föreskrift skulle givas, borde

saluvärdet minskas med 10 procent.

Domänstyrelsen har instämt i domänintendentens uttalande.

I anslutning till det sålunda framlagda förslaget hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande å den av distriktslantmätare!!

Carl Rosén upprättade kartan med röd kantfärg utmärkta

område örn O.3000 hektar må från det i kronoegendomen

Pålsboda nr 1 och Eolkasboda nr 2 örn tillsammans

1 mantal ingående hemmanet Folkasboda nr

2 i Sköllersta socken av Örebro län avskiljas och till

handlanden Axel Ericsson försäljas mot en köpeskilling

av 2,550 kronor, under villkor att området må

tillträdas den 14 mars 1936 eller å tid dessförinnan,

som med arrendatorn kan överenskommas, att köpeskillingen

vid tillträdet erlägges kontant till länsstyrelsen,

som å området utfärdar köpebrev, att köparen

Audkännes alla med områdets avskiljande och med

lagfart å fånget förenade kostnader, samt att innehavaren

skall, då sådant från kronans sida påfordras,

uppsätta och för framtiden underhålla hägnad i

gränsen mot kronans mark.

Departements

chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Alvesta nr 2

i Västmanlands

län.

30:o.

Kronoegendomen V2 mantal Alvesta nr 2 i Hubbo socken av Västmanlands

län är utarrenderad till den 14 mars 1932 mot ett årligt arrende av

1,130 kronor.

Med anledning av den förestående arrendeledigheten hava kronojordstyckningssakkunniga

under år 1929 besiktigat egendomen, och har domänstyrelsen

från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps

egnahemsnämnd införskaffat upplysningar angående egendomens

lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt

huruvida efterfrågan å dylika lägenheter funnes i orten. Den 30 augusti

1929 har sedermera uppskattningsförrättning hållits å egendomen i vederbörlig

ordning. Av de inkomna handlingarna, däribland en av

distriktslantmätaren Ragnar Grebius år 1921 upprättad karta över egendomen

med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 10 kilometer från Västerås och 1.5 kilometer

från Tillberga järnvägsstation, bortom Hubbo kyrka från stationen

räknat, har en areal av 66.027 hektar, därav 27.457 hektar tomt och åker,

0.228 hektar äng, 38 hektar skogsmark och backar samt O.342 hektar impediment.

I denna areal äro icke inräknade dels den enligt Kungl. Maj:ts

brev den 8 juni 1923 försålda lägenhet, som å nyssnämnda karta betecknats

med ägofigurerna nr 5—16, dels ock den från egendomen för Stockholm—Västerås—Bergslagens

järnväg exproprierade marken.

Byggnaderna äro tillfredsställande underhållna. Ladugård och stall

äro medelgoda och hava ansetts kunna räcka ännu under flera år. Övriga

hus, av vilka manbyggnaden är nybyggd, äro goda. Logen är knapp och

behöver tillbyggas.

Egendomen har andel i Siende härads allmänning, men då avkomsten

därifrån fonderas, är någon utdelning ännu icke på lång tid att förvänta.

Till egendomen hör ett av allmänna landsvägen genomskuret, intill

den 14 mars 1932 till häradets väghållningsskyldiga mot viss avgäld upplåtet

grustag, som på grund av sin lättillgänglighet och materialtillgång

är värdefullt. Det omfattar å kartan ägofigurerna nr 1—3 och innehåller

i areal 0.7G hektar. Avgälden utgör ersättning för skada och intrång

av grustäkten.

Kronojor dstyckning ssakkunniga hava ansett, att egendomen, som vore

belägen alldeles intill Tillberga stationssamhälle, lämpligen borde ostyckad

bibehållas och ånyo utarrenderas. Domänintendenten och Västmanlands

läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd hava jiimväl uttalat

sig i sådan riktning; egnahemsnämnden har därvid framhållit, att efterfrågan

hos nämnden å egnahemslotter för närvarande vore liten, men

att detta delvis torde bero därpå, att tillgången å lägenheter på sista tiden

varit ringa. — I anslutning till dessa uttalanden uppdrog domänstyrelsen

åt uppskattningsnämnden att uppgöra förslag till egendomens förnyade

utarr end ering.

Uppskattningsnämnden har framhållit, att egendomen borde genom sin

fördelaktiga ekonomiska belägenhet i livlig ort och sin goda och välhävdade

åker och åbyggnad anses såsom en värdefull jordbruksfastighet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

lil

ehuruväl i minsta laget. Ansökningar om förvärv av mark för bildande av

bostads- eller mindre jordbrukslägenheter hade icke inkommit till nämndens

ordförande, och ansåges icke heller förhållandena i detta hänseende

böra föranleda några åtgärder från nämndens sida. Nämnden hade ansett

rätta tiden vara inne för försäljning av denna mindre fastighet. Visserligen

kunde det förefalla egendomligt, att kronan nu, när ny manbyggnad

för stor kostnad uppförts, avhände sig egendomen, men det borde bemärkas,

att om ock boningshuset vore nytt, vore detta icke fallet med

ladugård och stall, varför en försäljning borde ske, innan sistnämnda

byggnader hunnit bliva än mera medfarna av tiden.

Egendomens inägor borde försäljas i en lott, vilken borde omfatta egendomen

nied undantag av ägofigurerna nr 1—4, av vilka nr 1—3 utgjorde

grustaget och nr 4 skogsmark. Den till försäljning föreslagna lotten innehölle

38.727 hektar, därav 0.r>7i hektar tomt, 26.886 hektar åker, 0.228 hektar

äng, 10.7 hektar avrösningsjord och 0.342 hektar impediment. Lotten hade

saluvärderats till 36,495 kronor, därav 11,736 kronor 90 öre för avrösningsjord

med växande skog. Arrendevärdet har beräknats till 1,130 kronor.

Hembudsrätt borde medgivas Oscar Lundgren, vilken sedan midfastan

1911 brukat egendomen och städse med intresse och drift väl beflitat sig

örn dennas skötsel. Lundgren hade skriftligen förklarat sig önska förvärva

lotten till berörda värderingsbelopp. Nämnden hade icke funnit skäl

föreslå särskilda villkor angående egendomens användning eller örn återköpsrätt;

därest sådant förbehåll komme att göras, borde saluvärdet upptagas

till 31,025 kronor. Egendomens taxeringsvärde vore 31,800 kronor,

därav 9,400 kronor för skogsmarken.

Vid försäljning av lotten till annan än arrendatorn borde saluvärdet

bibehållas oförändrat, enär sådan brist i åbyggnaden, hägnaderna eller

dylikt icke förefunnes, att avseende därvid borde fästas i form av därefter

lämpat förhöjt salubelopp; arrendatorn hade i övrigt under arrendetiden

för av honom vid egendomen utförda arbeten erhållit fullt vederlag

genom arrendavdrag och av arbetet njuten båtnad.

I fråga örn dispositionen av den återstående delen av egendomen, vilken

innehåller 27.3 hektar avrösningsjord, har uppskattningsnämnden anfört,

att jägmästaren ansett hinder för dennas kvarblivande i kronans ägo icke

föreligga, enär skogar av allmän natur gränsade till egendomen och mera

anmärkningsvärt ökade förvaltningskostnader genom en sådan disposition

icke åsamkades. Fördelningen mellan lotterna av egendomens andel

i häradsallmänningen borde hänskjutas till blivande avstyckningsförrättning.

Överlantmätaren har meddelat, att enligt hans förmenande jorddelningslagens

bestämmelser icke lade hinder i vägen för fastighetens styckning

enligt ovanstående förslag.

Över jägmästaren har icke funnit något att erinra mot försäljningen av

huvudgårdslotten men har beträffande ovannämnda grustag, vilket enligt

överjägmästaren utgjordes av egendomens lott i Alvesta bys samfällda

grustag, som delats år »1887», anfört att, då det ej vore något domänverkets

intresse, att detta obetydliga markområde bibehölles i kronans

hand, det syntes överjägmästaren lämpligt att även detta område försåldes.

Med skrivelse den 18 februari 1930 har domänstyrelsen underställt ären
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

112 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

det Kungl. Maj:ts prövning. Då det på grund av vad uppskattningsnämnden

anfört i fråga om egendomens stall och ladugård måste vara för kronan

ekonomiskt fördelaktigast att försälja egendomens jordbruk nu, samt

bestämt köpeanbud å huvudgården förelåge från egendomens arrendator,

biträdde styrelsen förslaget örn huvudgårdens försäljning. Såvitt styrelsen

kände förhållandena, torde det ännu dröja avsevärt lång tid, innan

egendomen kunde påräknas att erhålla någon större värdestegring på

grund av belägenheten nära Tillberga stationssamhälle. Dettas utveckling

ginge i annan riktning, och skedde bebyggelsen enligt stadsplan, som icke

omfattade någon del av egendomen. Den till försäljning icke föreslagna

lotten — inbegripet grustaget— syntes med fördel kunna bibehållas i kronans

ägo och förvaltas enligt de för förvaltning av kronoparker gällande

grunder. Beträffande saluvärdet å den till försäljning tillstyrkta delen,

syntes detsamma böra bestämmas till det föreslagna beloppet 36,495 kronor

med tillägg av värdet av den del i egendomens allmänningsandel, som

vid blivande avstyckningsförrättning kunde komma att tilläggas försäljningslotten,

med befogenhet för styrelsen att slutligen fastställa lottens

saluvärde.

För egen del tillstyrker jag försäljning av egendomens huvudgård örn

38.727 hektar med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn. Frågan örn

dispositionen av egendomen i övrigt torde jag framdeles få anmäla till

Kungl. Maj:ts prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1h mantal Alvesta nr 2 i

Hubbo socken av Västmanlands län må enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i

vissa fall av kronoegendom m. m. försäljas egendomens

huvudgård örn 38.727 hektar mot en köpeskilling

av 36,495 kronor med tillägg av värdet av fastighetens

del i hemmanets allmänningsandel, med hembudsrätt

enligt 9 § första stycket i samma förordning för egendomens

arrendator Oscar Lundgren och med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1932 samt under villkor

i övrigt, att fastigheten överlåtes i det skick, vari den

på grund av bestämmelserna i nu örn egendomen gällande

arrendekontrakt skall av arrendatorn avlämnas;

åliggande det domänstyrelsen att, med avseende å vad

ovan anförts beträffande allmänningsandelen, efter

det avstyckning verkställts slutligen fastställa saluväxdet

för fastigheten.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

113

31:o.

Av kronoegendomen 1 mantal Sol- Gällsbo nr 5 i Väster Färnebo socken

av Västmanlands län tiar viss del utarrenderats till den 14 mars 1929

mot ett årligt arrende av 850 kronor. Domänstyrelsen har ombesörjt

egendomens skötsel och vård under två år från nämnda dag, därvid betingats

samma arrendeavgäld som nyss nämnts.

Under åren 1925, 1927 och 1928 hava å egendomen hållits uppskattningsförrättningar,

och har egendomen under år 1926 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga.

Av handlingarna i ärendet, däribland en av

distriktslantmätaren Frey Torbjörnsson år 1924 för beskrivning av åker

neli äng över egendomen uppgjord karta med beskrivning, inhämtas bland

annat följande.

Egendomen, som är belägen 24 kilometer från Sala, består av två skiften,

hemskiftet och utskiftet. Hemskiftet utgöres av en avlång ägofigur,

cirka 400 meter bred och 1,400 meter lång. Enligt Kungl. Maj:ts med

riksdagens lämnade medgivande den 14 juni 1907, såvitt kronans andel

angår, har ett område örn 12.67 ar, utgörande del av vid år 1865 fastställt,

Sör Gårdsbo by övergånget laga skifte för delägarnas i skiftet gemensamma

behov undantagen malde, vari kronan för egendomen har del, försålts

till Väster Färnebo församling. Från egendomen har vidare jämlikt

Kungl. Maj:ts med riksdagen den 19 mars 1926 meddelade beslut försålts

det å utskiftet belägna torpet Hagslätten med en areal av 8.83 hektar.

Den på arrende upplåtna delen av egendomen innehåller 40.93 hektar tomt

och åker, O.457 hektar äng samt 17.281 hektar myrmark, backar m. m. Den

under skogsstatens förvaltning stående utmarken har en areal av cirka 87.5

hektar.

Boningshuset är äldre men ännu användbart. Loge och ladugård äro

dåliga men kunna ännu nyttjas någon tid. Stall, vagnslider oell spannmålsmagasin

äro i utmärkt skick.

Vid förrättningen år 1925 har föreslagits nybyggnad av svinhus och

ladugård samt ombyggnad av karaktärshuset för en sammanlagd kostnad

av 19,293 kronor förutom fritt virke från skogen. Huvudgården förordades

vid samma förrättning till förnyad utarrendering, varvid vederbörande

arrendator, C. E. Olsson, borde tillerkännas optionsrätt, dock endast

under förutsättning att han inom viss tid visade, att åbyggnaden

försatts i ett tillfredsställande skick. Arrendevärdet uppskattades till

1,220 kronor, vilket efter ingången av åttonde arrendeåret borde höjas

till 1,345 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört: För att undvika nybyggnad

borde den del av egendomen, som ej brukas av kronan, styckas. Med

hänsyn till jordens läge och beskaffenhet förordades en uppdelning i två

lotter, huvudgården ävensom en lott, vilken borde bildas av de längst

bort åt öster belägna delarna av hemskiftet, örn cirka 15 hektar åker.

Ett eller annat hus vid huvudgården kunde lämpligen flyttas till den

mindre lotten för att användas vid dess bebyggande.

En av de sakkunniga, Elof B. Andersson, ansåg, att egendomen borde

styckas i tre lotter, en huvudgård örn cirka 15 hektar åker, en lott, örnlii

hane/ till riksdagens protokoll 1930. 1 sand. 214 hafi. (Nr 251-) 8

Sör Gårdsbo

nr 5 i Väst - manlands län.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Marits proposition Nr 251.

fattande de mellersta delarna av hemsk i f tet, om eirka 13 hektar aker, och

en lott, som borde bildas av de längst bort från huvudgården belägna

delarna av skiftet, örn eirka 13 hektar åker, samt att den gamla ladugården

borde rivas och uppföras på en av de nybildade lägenheterna.

Vid förrättningarna år 1927 och 1928 har på föranledande av domänstyrelsen

värdering av egendomen verkställts i huvudsaklig anslutning till

de sakkunnigas förslag. För att icke äventyra möjligheterna för avstyckning

enlig! jorddelningslagen hava lotterna vid sistnämnda förrättning

tilldelats var sitt skogsområde å egendomens utskifte. Lotterna äro utmärkta

å kartan, huvudgård slotten med litt. Ea (del av hemskiftet) och

litt. Ea2 (del av utskiftet) och den andra lotten med litt. Eb (del av hemskiftet)

och litt. Eb2 (del av utskiftet). Försäljningsförslaget innehåller i

övrigt följande.

Litt. Ea -j- Ear (huvudgårdslotten):

Areal: 47.469 hektar, därav 27.592 hektar tomt och åker, 0.457 hektar äng

och 19.42 hektar avrösningsjord; saluvärde 22,780 kronor, därav 2,038 kronor

20 öre för avrösningsjord med därå växande skog; arrendevärde 875

kronor.

Litt. Eb + Eb2, bebyggd med en lada:

Areal: 20.179 hektar, därav 13.368 hektar åker och 6.sn hektar avrösningsjord;

saluvärde 10,495 kronor-, därav 4,324 kronor 65 öre för avrösningsjord

med därå växande skog; arrendevärde 350 kronor.

För upplåtelse av lotten litt. Eb + Eb2 såsom åbolägenhet med rätt för

åbon att vid första avgäldstidens slut lösa området har föreslagits en avgäldstid

av 20 år med en avgäld av 50 hektoliter spannmål, hälften råg

och hälften korn. Köpeskillingen för den å lotten befintliga, kronan tillhöriga

ladan har beräknats till 150 kronor. Abon borde tillika äga rätt

till utsyning av virke å lotten med 20 kubikmeter fast mått.

Vid försäljningen av lotten litt. Eb + Eb2 borde förbehåll göras örn rätt

för kronan till väg över skiftet Eb2 för transport av skogseffekter.

Lotten litt. Ea + Ea2 borde utbjudas a offentlig auktion, då ovisst vore,

huruvida icke en högre köpeskilling därigenom kunde vinnas. Skäl hade

icke ansetts föreligga till förordande av hembudsrätt för arrendatorn C.

E. Olsson vid försäljningen av huvudgårdslotten.

Uppskattningsmännen hava ansett, att med all sannolikhet den mindre

lotten, som innehölle egendomens mest opålitliga och av naturen genom

beroendet av Svartåns vatten minst gynnade åker, icke Lomme att, finna

köpare. Visserligen torde spekulanter kunna förväntas från närboende

mindre jordbrukare, som behövde utökning av sitt nuvarande innehav,

men vore det enligt uppskattningsmännens mening säkrast, att egendomen

försåldes ostyckad i nu befintligt skick. Ladugården vore enligt uppskattningsmännens

mening av så dålig beskaffenhet, att efter dess rivning

några för nybyggnadsändamål lämpliga delar annat än grunden och

takteglet icke funnes.

På given anledning har vederbörande överlantmätare uttalat, att de i

jorddelningslagen stadgade villkor för tillstånd till avstyckning torde få

anses vara upfyllda.

Länsstyrelsen, och överjägmästaren hava icke haft något att erinra mot

vad uppskattningsmännen föreslagit.

Med utlåtande den 21 december 1928 underställde domänstyrelsen åren
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

det Kungl. Majits prövning. Förslaget att försälja egendomens jordbruk

biträddes jämväl av styrelsen. Vidkommande frågan örn jordbrukets upplåtande

i en eller två lotter ville styrelsen icke motsätta sig att försök

gjordes att försälja lotten litt. Eb + Eb2 såsom egnahemslägenhet och

borde därvid, örn köpare erhölles till sagda lott, lotten litt. Ea + Ea2 upplåtas

för sig. Skulle ej anbud inkomma å lotten litt. Eb + Eb2, borde båda

lotterna upplåtas som en lott. Försäljningsåtgärder beträffande lotten litt.

Ea -f Ea2 boinie alltså ej vidtagas, förrän köpare erhållits å lotten litt.

Eb + Eb2 eller det visat sig, att denna icke lämpligen kunde försäljas

för sig. Vid blivande avstyckningsförrättning å egendomen torde komma

att tillses, att de särskilda lotterna tillförsäkrades erforderliga utfartsvägar.

Styrelsen föresloge vidare, att i kronans hand bibehållen del av

egendomen skulle ställas linder skogsstatens vård för att förvaltas såsom

kronopark.

I en till Kungl. Majit den 30 april 1929 inkommen ansökning har C. E.

Olsson, med förmälan att han innehaft arrendet av ifrågavarande kronoegendom

sedan år 1903, anhållit örn hembudsrätt vid försäljningen av huvudgårdslotten.

Domänstyrelsen, som till följd av remiss och efter inhämtande av yttranden

av vederbörande domänintendent och länsstyrelse den 17 maj 1929

avgivit utlåtande över berörda ansökning, har avstyrkt bifall till densamma.

Sedermera har domänstyrelsen, till följd av remiss, inkommit med förnyat

utlåtande den 13 december 1929 angående dispositionen av ifrågavarande

kronoegendom samt därvid tillika överlämnat yttrande av vederbörande

uppskattningsmän.

I berörda yttrande hava uppskattnmgsmännen anfört bland annat.

Med hänsyn till stadgandena i 7 och 16 §§ i förordningen den 6 juni

1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

hade ny saluvärdering av lotterna vei*kställts, därvid saluvärdena uppskattats

för lotten litt. Ea + Ea2 till 25,545 kronor, för lotten litt. Eb + Eb2

till 10,625 kronor och för båda lotterna gemensamt till 37,140 kronor.

Någon ändring av arrendebeloppen för de särskilda lotterna föresloges ej,

men hade lotterna gemensamt åsatts ett arrrendevärde av 1,220 kronor.

Åborättsavgälden för lotten litt. Eb + Eb2 ansågs nu böra utgå med 39

hektoliter spannmål. Försäljningarna borde ske jämlikt 15 § i nämnda

förordning i fråga om lotten litt. Ea + Ea2 samt lotterna gemensamt och

enligt 13 § i fråga örn lotten litt. Eb + Eb2. Villkor om lotternas användning

och örn återköpsrätt ansågos ej böra ifrågakomma, detta med

hänsyn till egendomens avlägsna belägenhet från större kommunikationsort

och därtill, att någon snabb och opåräknad värdestegring icke torde

kunna tänkas inträffa. Skulle emellertid kronan förbehållas återköpsrätt,

borde saluvärdena sänkas, för lotten litt. Ea -f- Ea2 till 21,715 kronor,

för lotten litt. Eb + Eb2 till 9,035 kronor och för lotterna gemensamt

till 31,570 kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

116 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Domänstyrelsen, som inhämtat, att anledningen till höjningen av saluvärdena

uteslutande vore stadgandet i 7 § tredje stycket av ovannämnda

förordning den 6 juni 1929, har förklarat sig intet hava att erinra mot

de av uppskattningsmännen nu föreslagna saluvärdena. I likhet med

uppskattningsmännen ansåge jämväl styrelsen anledning icke föreligga

att föreskriva förbehåll örn återköpsrätt.

Jag tillstyrker den ifrågasatta försäljningen och har intet att erinra mot

domänstyrelsens förslag att i första hand försök göres med upplåtelse i två

lotter. Den av Olsson gjorda framställningen örn hembudsrätt i fråga örn

huvudgårdslotten synes icke förtjäna avseende. Uppskattningsmännens

senaste, av domänstyrelsen utan erinran lämnade saluvärden torde böra

fastställas, och torde försäljningarna böra ske utan förbehåll örn återköpsrätt.

Frågan örn dispositionen av återstående delen av kronoegendomen

torde framdeles bliva föremål för Kungl. Majlis prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Sör Gårdsbo nr 5 i

Väster Färnebo socken av Västmanlands län må försäljas

ovan angivna till försäljning ifrågasatta områden
antingen

i två lotter, lotten litt. Eb -f- Eb2 såsom

jordbrukslägenhet för egnahemsändamål med ett saluvärde

av 10,625 kronor och med tillträdesrätt för köpare

den 14 mars 1931, jämlikt 13 § i förordningen den

6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall

av kronoegendom m. m. och med förbehåll örn rätt

för kronan såsom ägare av återstående delen av

kronoegendomens utskifte till väg över skiftet litt.

Eb2, samt, sedan antagligt köpeanbud erhållits å denna

lott, lotten litt. Ea + Ea2 jämlikt 15 § i samma förordning

å offentlig auktion med tillträdesrätt för köpare

å dag, som av Kungl. Majit bestämmes,

eller — därest försäljning av lotten litt. Eb + Eb2

såsom egnahemslägenhet ej kommer till stånd — såsom

en lott, litt. Ea + Eb + Ea2 + Eb2 med ett saluvärde

av 37,140 kronor, likaledes å offentlig auktion

jämlikt 15 § i förordningen och med tillträdesrätt för

köpare å dag, som av Kungl. Majit bestämmes, samt

med ovanberörda förbehåll om rätt till väg:

skolande köpare vara skyldiga att respektera den

Väster Färnebo elektriska distributionsförening u. p. a.

medgivna rätt att hava elektriska ledningar fram
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

dragna över egendomen, ävensom att, örn så från

kronans sida påfordras, på sätt, som vederbörande jägmästare

godkänner, uppföra hägnad i gränsen mot

den i kronans hand kvarblivande delen av kronoegendomen.

32 :o.

Kronoegendom^! lh mantal Mosta nr 2 i Simtuna socken av Västmanlands

län har utarrenderats för sju år till den 14 mars 1928 mot en årlig

avgäld av, till en början, 1,300 kronor, vilken avgäld från den 14 mars

1922 höjts till 1,310 kronor. Utmarken med torpet Skinnarbo är från

arrendet undantagen. Sedermera har domänstyrelsens ombesörjt skötsel

och vård av egendomen på ett år i sänder till den 14 mars 1931, varvid

betingats samma årliga arrende som näst därförut utgått.

Egendomen har under åren 1925 och 1927 varit föremål för uppskattningsförrättning

och under år 1926 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga.

Av instrumentet över berörda förrättningar med därtill hörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätarén Frey Torbjörnsson år 1917

frän lagaskifteskartan avkopierad och undersökt samt kompletterad karta

över egendomen med tillhörande beskrivning och ett utdrag av åren 1812

och 1813 upprättad konceptkarta över Simtuna häradsallmänning med

åtecknad beskrivning, samt yttranden av länsstyrelsen i länet och vederbörande

skogsstatstjänstemän ävensom av kronojordstyckningssakkunniga

efter besiktningen avgivet utlåtande, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som å lagaskifteskartan betecknats med litt. B, är belägen

5 kilometer från Fjärdhundra järnvägsstation å Enköping—Heby järnväg

och 22 kilometer från Enköping. Egendomen innehåller en areal, fördelad

på hemskiftet och utskiftet, av 109.894 hektar, därav 35.454 hektar

tomt, trädgård och åker, 0.775 hektar äng och 73.66.'', hektar avlösnings jord;

vartill kommer till egendomen vid ej fastställt storskifte år 1813 utlagd

lott örn I.0275 hektar av förenämnda häradsallmänning.

Åkerjorden utgöres av god lermylla och till någon del av svartmylla

samt är täckdikad.

Av egendomens byggnader är bostadshuset åldrigt och i ganska otillfredsställande

skick; ny ladugårds- och stallbyggnad erfordras, varjämte

får- och svinhuset behöver flyttas, för vilket arbete kostnaden beräknats

till 14,100 kronor under förutsättning att för arbetena nödigt virke tillsläppes

fritt från egendomens skog.

Egendomen, vars taxeringsvärde utgör 42,200 kronor, har åsatts ett arrendevärde

av 1,195 kronor.

Upp skatt ning smännen hava vid förrättningen år 1925 förordat egendomens

förnyade utarrendering. Häri hava länsstyrelsen och skogsstatstjänstemännen

instämt.

Kronojordstyckningssakkunniga hava ansett, att den på arrende upplåtna

delen av egendomen, som innehåller 27.622 hektar åker och tomt samt

Mosta nr 2

och Bärby

nr 1 i Västmanlands

län.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition Nr 251.

1.67 hektar äng och betesmark, lämpligen borde styckas för försäljning i

två delar, hemskiftet örn cirka 17 hektar åker och utskiftet örn cirka 10

hektar åker och 1 hektar betesmark.

Med anledning härav har domänstyrelsen föranstaltat örn förnyad uppskattning

å egendomen för dess försäljning i berörda två lotter och i samband

därmed örn saluvärdering av den kronoegendomen 1h mantal Bärby

nr 1 i förutnämnda socken tillhörande andelen i förutvarande Simtuna

häradsallmänning, vilken andel undantagits vid den förnyade utarrenderingen

av sagda egendom och är belägen omedelbart intill den kronoegendomen

Mosta tillhörande lotten av allmänningen.

Vid den sålunda påkallade förrättningen, vilken ägde rum under år

1927, förekom förutom annat följande.

Upp skattning smän nen förklarade, att de ej hade något att erinra mot

försäljning av kronoegendomen Mosta, enär dess avkastningsförmåga på

grund av ringa åkerinnehav icke stöde i proportion till de omkostnader,

vilka krävdes för åbyggnadernas försättande i ett mot skäliga fordringar

svarande tillstånd, men att de ingalunda kunde biträda det förslaget, att

egendomens redan nu för ett hushåll i dessa trakter blygsamma åkerinnehav

av 27.622 hektar än mera beskures genom åkerns uppdelning på de

två lotter, som ifrågasatts och beträffande vilka den mindre lottens bebyggande

vore förbundet med avsevärda kostnader.

På grund härav avstyrkte uppskattningsmännen pa det livligaste de

kronojordstyckningssakkunnigas förslag såsom innebärande icke allenast

en styckning utan fastmer en stympning av egendomen.

Därest emellertid egendomen skulle anses böra uppdelas på sätt de sakkunniga

föreslagit, hava uppskattningsmännen ansett styckningen böra

ske sålunda, att huvudlotten, med egendomens huvudsakliga åbyggnad,

komma att omfatta de å kartan med litt. Ba och Bd utmärkta skiftena

jämte den kronoegendomen V? mantal Bärby nr 1 tillhörande allmänningslotten,

med en areal av tillhopa 20.882 hektar, därav 17.562 hektar tomt

och åker, 0.4i hektar äng samt 2.91 hektar avrösningsjord, samt den andra

lotten de å kartan med litt. Bb oell Bc utmärkta skiftena jämte den kronoegendomen

v* mantal Mosta nr 2 tillhörande allmänningsdelen, med en

areal av tillhopa 14.2575 hektar, varav 10.nr, hektar åker, 1.42 hektar äng och

2.7775 hektar avrösningsjord.

Lotterna hava åsatts saluvärden av, huvudlotten 17,370 kronor, därav

5,225 kronor för åbyggnaden oell 1,491 kronor för växande skog, samt den

andra lotten 7,865 kronor, därav 650 kronor för åbyggnaden och 1,243* kronor

för växande skog.

Beträffande lotternas upplåtande under åborätt har föreslagits, att avgäldstiden

måtte bestämmas till 20 år med rätt för alio att därefter inlösa

fastigheten, att åborättsinnehavarna måtte äga rätt till husbehovsvirke

med respektive 6.4 och 7.6 kubikmeter samt att avgälderna måtte bestämmas

till respektive 58.5 och 35 hektoliter, hälften råg och hälften korn,

att lösas i penningar efter senaste medelmarkegångspris.

Härjämte hava uppskattningsmännen ansett förbehåll böra göras vid

upplåtelse av den mindre lotten örn rätt för köpare av huvudlotten att

taga väg över ägan litt. Bc för förbindelse med litt. Bd samt beträffande

upplåtelse av huvudlotten örn rätt för Simtuna elektriska distributionsförening

u. p. a. att hava den elektriska kraftledningen framdragen däröver,

, varom i Kungl. Maj:ts resolution den 7 november 1919 förmäles.

Skiftena litt. Ba, Bb, Bc och Bd jämte förberörda allmäna in gsandelär

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

hava såsom en lott saluvärderats till 25,820 kronor, varav 2,734 kronor

för växande skog. Vid upplåtelse under åborätt har sagda lott åsatts

en avgäld av 9G hektoliter, hälften råg och hälften korn, ävensom kronans

åbyggnad värderats till sammanlagd 5,875 kronor; vidare hnva 14

kubikmeter husbehovsvirke ansetts böra tillkomma lotten samt i övrigt

samma villkor föreslagits som ovan beträffande de särskilda lotterna

nämnts.

Slutligen hava uppskattningsmännen uttalat, att egendomens arrendator,

K. M. Pettersson, väl vårdat sig örn egendomen.

Vederbörande överlantmätare har, beträffande försäljning av den kronoegendomen

Bärby tillskiftade lotten i allmänningen, uttalat, att då allmänningen

vore av sockenallmännings natur, något laga binder för avstyckning

och försäljning av sagda lott ej förelåge, oaktat storskiftet ej

vore fastställt. .... .

Jägmästaren, med vilken över jägmästaren instämt, har ansett jordbruket

böra försäljas odelat tillsammans med allmänningslotterna och de

ifrågavarande skogslotterna, litt. Bc och Bd, möjligen med uteslutande

av den sistnämnda skogslotten för nedbringande av försäljningssumman.

Länsstyrelsen har intet haft att erinra i anledning av uppskattnings •

männens förslag och värdesättningar.

Sedan domänintendenten anmodats att i samråd med vederbörande uppskattningsmän,

lantmätare och jägmästare justera det uppgjorda förslaget

till försäljning av viss del av ifrågavarande egendom, så att möjligheterna

för avstyckning å egendomen jämlikt jorddelningslagen icke

äventyrades, har länsstyrelsen med skrivelse den 8 november 1928 till

domänstyrelsen överlämnat ett förslag till avstyckning å egendomen, som

uppgjorts av lantmätaren under samverkan med jägmästaren.

Detta förslag innebär avstyckning av endast en försäljningslott bestående

av lotterna litt. Ba„ Bb, Bc och Bd jämte en nyutlagd lott,

skogsområdet litt. Be örn 5.13 hektar, samt den egendomen Mosta tillhörande

allmänningslotten — med en areal av tillhopa 38.3595 hektar, varav

27.622 hektar tomt och åker, O.n hektar äng och 10.3275 hektar avrösningsjord.

Enligt lantmätarens mening skulle för denna försäljningslott

erfordras en årlig virkesmassa av cirka 25 kubikmeter fast mått

till bränsle och reparation m. m., och hade därför det nya skogsområdet

litt. Be tillagts. .....

I yttranden, som avgivits i anslutning till detta förslag, har jägmästaren

framhållit, att försäljning i en lott mäste, med hänsyn till dess för

ett självständigt jordbruk i dessa trakter mycket mattliga omfattning,

anses vara det enda riktiga.

Domänintendenten bar framhållit, att jägmästaren värderat skogen under

förutsättning att egendomen skulle försäljas i en lott samt ej i enlighet

med de kronojordstyckningsakkunnigas förslag till försäljning i

två lotter, men anhållit, att styrelsen måtte vid den av jägmästaren och

distriktslantmätaren verkställda värderingen låta bero och godkänna

det av uppskattningsmännen lämnade förelaget med gjort tillägg av sej

narn föreslagen utmark.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Med anledning härav förklarade domänstyrelsen i skrivelse till länsstyrelsen

den 14 december 1928 med avseende å vad i ärendet förekommit,

att vid det senast uppgjorda förslaget finge bero och att i samband

med försäljningen av ifrågavarande del av egendomen Mosta nr 2 försäljning

borde ske av den kronoegendomen Bärby tillhörande allmänningslotten.

Uppskattning smännen hava vid förrättning den 4 januari 1929

saluvärderat lotterna litt. Ba och Bb med ntmarksskiftena litt. Bc.

Bd och Be samt egendomen Mosta tillhörande andel i förutvarande häradsallmänningen.

Saluvärdet har uppskattats till 29,160 kronor, varav

för växande skog 5,906 kronor, samt arrendevärdet till 1,160 kronor. Den

kronoegendomen mantal Bärby nr 1 tillhörande andelen i förutvarande

häradsallmänningen har saluvärderats till 755 kronor, varav för växande

skog 719 kronor. Kronoegendomen Mosta skulle enligt uppskattningsmännens

förslag försäljas jämlikt brevet den 29 maj 1874 med liembudsrätt

för egendomens arrendator, K. M. Pettersson, vilken väl beflitat

sig örn egendomen, fullständigt täckdikat densamma under arrendeprerioden

1921—1928 samt i övrigt å egendomen nedlagt ett förtjänstfullt och

befrämjande arbete. Den till Bärby hörande allmänningsdelen skulle enligt

förslaget försäljas å auktion med gäldande av köpeskillingen vid tillträdet.

Återstående delen av kronoegendomen Mosta borde förvaltas tillsammans

med intilliggande kronoegendomen Bärby.

Länsstyrelsen har ej Imf t något att erinra mot uppskattningsmännens

sistberörda förslag.

Med utlåtande den 8 februari 1929 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Majlis prövning. För egen del biträdde styrelsen uppskattningsmännens

förslag, att av kronoegendomen Mosta nr 2 lotterna littBa,

Bb, Bc, Bd och Be samt den egendomen tillskiftade andelen i förutvarande

Simtuna häradsallmänning skulle försäljas i en lott med hembudsrätt

för egendomens nuvarande arrendator, under det att återstoden av

egendomen skulle ställas under skogsstatens vård för att förvaltas såsom

kronopark, saint att kronoegendomen Bärby nr 1 tillkommande andel i

allmänningen skulle försäljas för sig, varvid de bägge allmänningsskiftena

borde upplåtas med den rätt kronan till dem kunde äga. Mot de

gjorda värderingarna hade styrelsen intet att erinra.

Sedermera har domänstyrelsen, till följd av remiss, inkommit med förnyat

utlåtande i ärendet av den 3 januari 1930 samt därvid tillika överlämnat

instrument den 9 december 1929 över förnyad saluvärdering i

fråga örn kronoegendomen Mosta nr 2, skrivelse från arrendatorn Pettersson

samt yttrande i ärendet av vederbörande överlantmätare.

Uppskattning smännen hava förklarat sig sakna anledning frångå det

vid förrättning den 4 januari 1929 uppskattade värdet å salulotten av egendomen

Mosta nr 2 under förutsättning att lotten hembjödes Pettersson

till inköp. Skulle åter försäljning ske utan hembud, borde med hänsyn

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

till stadgandet i 16 § av förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. samt till det förfallna

skick, vari egendomens ladugård befunne sig, saluvärdet ökas med 1,400

kronor för botande av husrötebrist till 30,560 kronor. Egendomens belägenhet

ganska avsides från större kommunikationsort och egenskaper i

övrigt borde enligt uppskattningsmännens förmenande utesluta föreskrivande

av särskilda villkor om egendomens användande eller örn återköpsrätt

för kronan. Skulle dock återköpsrätt förbehållas, borde saluvärdet

nedsättas, vid försäljning med hembud till 24,790 kronor och vid försäljning

utan hembud till 25,980 kronor.

Arrendatorn Pettersson har framhållit, .att han väl önskade att kunna

köpa egendomen, där han nedlagt så mycket arbete och kapital. Han ansåge

det emellertid ej möjligt att av egendomen få sådana inkomster, .

som med det föreslagna saluvärdet skulle erfordras. Det pris, som han

med hänsyn till byggnadernas beskaffenhet ansåge sig kunna betala, utgjorde

omkring 20,000 kronor.

Överlantmätaren har meddelat, att enligt hans förmenande jorddelningslagens

bestämmelser ej hindrade bildandet av en fastighet på sätt

i ärendet numera föreslagits.

Domänstyrelsen har i sitt förnyade utlåtande, med biträdande av vad

uppskattningsmännen anfört, föreslagit, att den till försäljning ifrågasatta

lotten av kronoegendomen Mosta nr 2 måtte utbjudas till salu under

hand mot en köpeskilling, ej understigande 30,560 kronor, i enlighet med

15 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176). Därjämte har styrelsen uttalat,

att den kronoegendomen Bärby tillhörande andelen i Simtuna häradsallmänning

ej vore avsedd för något sådant ändamål, för vars tryggande

särskilda förbehåll krävdes.

I skrivelse den 14 februari 1930 har domänstyrelsen anmält, att styrelsen

föranstaltat örn utarrendering av kronoegendomen Mosta nr 2 till

den 14 mars 1931.

Mot föreliggande försäljningsförslag, sådant detsamma blivit av do- Departementsmänstyrelsen

slutligen förordat, har jag intet att erinra. K. M. Pettersson, »hefen.

vilken enligt vad jag inhämtat innehaft arrendet av kronoegendomen

Mosta nr 2 sedan den 3 april 1914, torde visserligen vara berättigad till

hembud men synes ej vilja godtaga föreslagna villkor. Förbehåll örn

återköpsrätt torde icke böra föreskrivas.

Då riksdagens medverkan synes erforderlig i fråga örn försäljningen

från kronoegendomen Mosta nr 2, torde försäljningsfrågan i sin helhet

böra underställas riksdagens prövning.

Frågan om dispositionen efter den 14 mars 1931 av återstående del av

kronoegendomen Mosta nr 2 torde framdeles bliva föremål för Kungl.

Maj:ts prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Dammen nr 1

ock Torrbo

nr 1 i Kopparbergs

län.

dels att av kronoegendomen 1h mantal Mosta nr 2

i Simtuna socken av Västmanlands län må mot

en köpeskilling, ej understigande 30,560 kronor, utbjudas

till försäljning under hand i enlighet med 15 §

av ovanberörda förordning den 6 juni 1929 (nr 176)

i en lott den del, som å förberörda år 1917 upprättade,

sedermera kompletterade karta omfattar ägolotterna

litt. Ba, Bb, Bc, Bd och Be samt egendomens

andel i förutvarande Simtuna häradsallmänning med

den rätt kronan därtill kan äga, under villkor i

övrigt, att köparen skall svara för de å egendomen

för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och

utskylder ävensom att den Simtuna elektriska distributionsförening

u. p. a. medgivna rätt att hava en

elektrisk kraftledning framdragen över egendomen

skall av köpare respekteras,

dels ock att den kronoegendomen ''A mantal Bärby

nr 1 i Simtuna socken tillskiftade andelen i förutvarande

Simtuna häradsallmänning må, likaledes enligt

15 § i nämnda förordning, med den rätt kronan

därtill kan äga försäljas å offentlig auktion till den

högstbjudande.

33:o.

Hos domänstyrelsen har aktiebolaget Zinkgruvor i Falun föreslagit utbyte

av vissa bolaget tillhöriga fastigheter i Garpenbergs socken av Kopparbergs

län mot viss del av kronoparken Garpenberg i samma socken.

Såsom skäl för framställningen har bolaget anfört följande: Bolaget vore ägare

till två skogsmarksområden, skilda från varandra genom kronoparken Garpenberg

tillhörande mark. Genom det föreslagna ägoutbytet skulle kronoparken

erhålla en mera enhetlig markfigur med avsevärt förkortad och uträtad

gränslinje samt bolaget få sina två ägofigurer sammanslagna till en

enda med likaledes uträtade och avkortade gränser, vilket skulle i hög grad

underlätta brukandet av områdena. Bytesobjekten innehölle enligt bolagets

uppskattning ungefärligen samma areal, men vore bolaget villigt att efter

värdering erlägga eventuellt erforderlig mellangift.

Sedan domänstyrelsen inhämtat yttranden i ärendet av vederbörande

skogsstatstjänstemän samt bolaget förbundit sig att betala hälften av kostnaden

för värdering av områdena, har på uppdrag av styrelsen överjägmästaren

i Stockholm-Gävle distrikt med biträde av vederbörande skogstaxator

verkställt uppskattning och värdering av bytesområdena.

Av därvid upprättat instrument samt övriga handlingar i ärendet, däribland

en av extra ordinarie jägmästaren Gerhard Pettersson över bytesområdena

år 1928 upprättad karta, inhämtas bland annat följande.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Najda proposition Nr 251.

Det område av kronoparken Garpenberg, som bolaget önskar förvärva,

utgör del av hemmanen Dammen nr 1 (l1) örn 6.9 skatteören och Torrbo

nr 1 (l1) örn 11.5 skatteören, vilka hemman icke liro genom skifte skilda

från varandra. Området är beläget mellan oell omedelbart intill bolaget

tillhöriga fastigheter.

De fastigheter, vilka bolaget erbjudit sig att lämna i utbyte, omfatta två

från varandra skilda skiften, av vilka det ena, som är triangelformigt och

angränsar kronoparken, utgöres av del av dels hemmanet Ryllshyttan nr 1

litt. A (l1) örn 25.i skatteören, dels avsöndrade lägenheten Gruvskogen nr 2

(l2), avsöndrad från lägenheten Gruvskogen nr 1, vilken i sin tur är avsöndrad

från hemmanen Dammen nr 1 och Torrbo nr 1, samt det andra,

som är ett rektangulärt område, mindre än det förutnämnda samt på två

sidor angränsande till kronoparken och på en sida till Garpenbergs kyrkoherdeboställe,

består av del av hemmansdelen Nygården litt. D., utgörande

del av hemmanet 14.4 skatteören Nygården nr 1 (l1).

Belägenheten av bytesområdena framgår närmare av handlingarna bilagda

två generalstabskartblad.

Kronans bytesområde. Detsamma omfattar en areal av omkring 28.6 2

hektar, varav 19.42 hektar produktiv skogsmark, 0.86 hektar impediment,

2.7 5 hektar åker samt 5.5 9 hektar tomt och backar.

Av skogsmarken, som utgöres av godartad morän, är omkring 70 procent

beväxt med 40—60-årig och resten med 90—120-årig blandskog av tall och

gran med ungefär lika fördelning av de båda trädslagen. Den äldre granen

är ofta rötskadad. Virkesförrådet har uppskattats till 2,141 kubikmeter

eller 110 kubikmeter per hektar produktiv skogsmark.

I området ingår dels det mot en årlig avgäld av 100 kronor för tiden

till den 14 mars 1931 utarrenderade torpet Torrbo, omfattande en areal av

10.32 hektar, varav 2.50 hektar åker, dels en mindre åkerteg, tillhörande

det för tiden till den 14 mars 1931 utarranderade torpet Dammen.

Å torpet Torrbo finnas följande kronan tillhöriga byggnader, nämligen

boningshus, ladugård med loge och bodbyggnad med vedbod. Boningshuset

är i gott skick med undantag av taket, som bör omläggas. Kronan har år

1925 inköpt detsamma av bolaget för ett pris av 4,000 kronor. Det innehåller

9 rum i två våningar och är således för stort som bostadshus åt torparen.

Uthusen äro i dåligt skick.

A området finnas därjämte sju större arbetarbostäder, vilka tillhöra bolaget.

Någon tomthyra för desamma har ej utgått.

Bolagets bytesområde. De båda skiftena omfatta tillsammans 30.4 4 hektar,

varav 26.0 6 hektar produktiv skogsmark, 4.2 4 hektar impediment och 0.14

hektar utlagd åker.

Skogsmarken utgöres av godartad morän. Ståndskogen består huvudsakligen

av 60—80-åriga biandbestånd av tall och gran med tallen som förhärskande

trädslag. Bestånden äro i allmänhet väl genomgallradc oell av

god kvalitet. Virkesförrådet omfattar 2,870 kubikmeter eller 110 kubikmeter

per hektar produktiv skogsmark.

Värdet — utan avdrag för skatter, förvaltningskostnader lii. lii., vilka

anses lika för båda bytesområdena — har av domänstyrelsen uppskattats

till för kronans bytesområde 21,000 kronor och för bolagets bytesområde

16,100 kronor. Värdet av det förra området överstiger således värdet av

det senare med 4,900 kronor, vilket belopp bolaget förklarat sig villigt betala.

Vid värderingen av kronans bytesområde har hänsyn tagits därtill,

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

att omkring'' 4 hektar liro redan nu delvis bebyggda med bolaget tillhöriga

byggnader och att bolagets huvudsakliga syfte med bytet torde vara att erhålla

ytterligare byggnadsplats.

Bolagets fastigheter besväras — förutom av penninginteckningar — av

följande inteckningar, som beviljats dels uti andel örn 2 7/ä0 skatteören av

hemmanet Nygården nr 4 litt. D örn 2.4 skatteören (av l1), med undantag

av lägenheten Nysätra örn (Lisio hektar, den 1 mars 1907, under § 15, till

säkerhet för beståndet av aktiebolaget Ryllshytte Zink och Blygruvor genom

kontrakt den 5 september 1906 med J. E. Larsson tillförsäkrad nyttjanderätt

under 50 år från den 15 september 1906 till 0.138 hektar mark för

framdragande av elektrisk kraftledning från Pors till Ryllshyttan, dels ock

uti den från lägenheten Gruvskogen nr 1 under hemmanen Dammen nr 1

och Torrbo nr 1 avsöndrade lägenheten Gruvskogen nr 2 (Gruvskogen l2)

örn 7.6 0 hektar, oberäknat därinom fallande andel av Kolningssjön örn 45

ar, Ryllshyttan nr 2 litt. B örn 8.5 skatteören (av l1), Ryllshyttan nr 3 litt.

C örn 7.4 skatteören (av l1), Ryllshyttan nr 4 litt. D örn 5.4 skatteören (av

1!) och Ryllshyttan nr 5 litt. E örn 3.8 skatteören (av l1) den 28 november

1922, under § 119, till säkerhet för ett den 7 juli 1920 upprättat kontrakt,

varigenom aktiebolaget Pyritgruvor till Kungl. Majit och kronan, såsom

ägare av Älvkarleby vattenfall och därinvid belägna fastigheter i Älvkarleby

socken, upplåtit rätt att över de intecknade fastigheterna framdraga högspänningsledning

och densamma underhålla samt den 8 juli 1926, under

§ 140, till säkerhet för ett den 8 oktober 1923 upprättat kontrakt, varigenom

aktiebolaget Zinkgruvor till Kungl. Majit och kronan, såsom ägare av Älvkarleby

vattenfall och därinvid belägna fastigheter i Älvkarleby socken,

upplåtit rätt att över de intecknade fastigheterna framdraga högspänningsledning

och densamma underhålla.

Enligt utlåtande av vederbörande överlantmätare föreligger ej hinder för

avstyckning av de fastigheter, vilka äro avsedda att ingå i bytet. Det område,

som skulle frånskiljas lägenheten Gruvskogen nr 2 (l2), borde dock avstyckas

för sammanläggning med kronan tillhöriga hemmanen Dammen nr 1

och Torrbo nr 1, från vilka hemman detsamma avsöndrats.

Sveriges geologiska undersökning, som avgivit utlåtande i ärendet, har

meddelat, att kronoparksområdet icke innehåller någon känd malmfyndighet

av sådant värde, att den kunde anses böra inverka på ett eventuellt markbyte,

men att å andra sidan möjligheten av framtida malmfynd vore större

å kronans mark än å det av bolaget till utbyte föreslagna området, varför

undersökningen ansåge tillräckligt, att staten förbehölle sig bibehållande av

jordägareandelen i den eller de fyndigheter, som framdeles eventuellt kunde

komma att där upptäckas.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare hava tillstyrkt bytet. Jägmästaren

har anfört, att han ansåge detsamma komma att för kronan medföra

vissa förmåner, bland annat genom erhållande av större areal skogsmark

och för kronoparken fördelaktigare gränser.

Med utlåtande den 14 januari 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Majits prövning. Jämväl styrelsen har ansett bytet vara för

kronan förmånligt dels på de av jägmästaren anförda skäl, dels ock med

hänsyn till storleken av den mellangift, som genom bytet skulle tillfalla

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

kronan, samt då å kronans bytesområde befintliga, kronan tillhöriga byggnader

skulle, därest desamma bibehölles i kronans ägo, förorsaka kronan

kostnader genom erforderliga reparationer. Av Sveriges geologiska undersökning

ifrågasatt förbehåll syntes styrelsen icke böra föreskrivas som villkor

för bytet, då ett sådant förbehåll icke torde kunna göras juridiskt bindande

mot framtida ägare av fastigheterna ifråga.

Under åberopande av den lämnade utredningen anser jag mig böra till- Department

o t chefen.

styrka ägoutbytet såsom för kronan förmånligt.

Den inflytande mellangiften torde böra disponeras till inköp av skogbärande

eller till skogsbörd tjänlig mark.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ett utbyte av fastigheter må äga rum mellan

aktiebolaget Zinkgruvor å ena sidan och kronan å

andra sidan sålunda, att bolaget till kronan överlåter

av fastigheterna Ryllshyttan nr 1 litt. A (l1) om 25. i

skatteören, Gruvskogen nr 2 (l2) och Nygården litt. D,

utgörande del av hemmanet 14.4 skatteören Nygården

nr 1 (l1), samtliga i Garpenbergs socken av Kopparbergs

län, två å den av extra ordinarie jägmästaren Gerhard

Pettersson år 1928 upprättade kartan angivna skiften, omfattande

en sammanlagd ytvidd av omkring 30.44 hektar,

samt att kronan till bolaget överlåter av fastigheterna

Dammen nr 1 (l1) örn 6.9 skatteören och Torrbo nr 1 (l1)

örn 11.5 skatteören i samma socken ett å berörda karta angivet

skifte, omfattande omkring 28.6 2 hektar, under villkor,

att bolaget till kronan erlägger ett kontant belopp av

4,900 kronor, att fastigheterna lämnas fria från gravationer

med undantag av här förut angivna, i bolagets

fastigheter meddelade inteckningar till säkerhet för rätt

att över de intecknade fastigheterna framdraga elektriska

kraftledningar, att kronan och bolaget intill tillträdesdagen

icke avverka skog å de fastigheter, som lämnas

i bytet, att kronan och bolaget var för sig ansvara för

alla utskylder och besvär, vilka för tiden intill tillträdesdagen

belöpa å de fastigheter, som lämnas i bytet,

att kronan och bolaget skola vara skyldiga gottgöra

varandra för vad de kontant eller in natura uppburit

eller kunna komma att uppbära beträffande i bytet lämnad

fastighet för tid efter tillträdesdagen samt vara berättigade

till motsvarande ersättning av varandra, därest

inkomst av i bytet lämnad fastighet kommer att uppbäras

av fastighetens mottagare men avser tiden före

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Avlången nr

i Kopparbergs

län.

tillträdesdagen, att bolaget ensamt vidkännes kostnaderna

för fastigheternas avskiljande från stamhemmanen

samt att kronan och bolaget var för sig bestrider kost*

naderna för lagfart å de fastigheter, som i bytet tillfalla

dem; åliggande det domänstyrelsen att med bolaget

träffa avtal örn bytet, därvid skall vid bestämmande av

tillträdesdag uppmärksammas den rätt, som jämlikt gällande

arrendeavtal rörande torpet Torrbo och förut berörda

under torpet Dammen brukade mindre område

tillkommer arrendatorerna.

34:o.

/ Genom Västerbergslags domsagas häradsrätts utslag den 27 september 1923

i mål mellan Grängesbergs gruvaktiebolag, kärande, samt Kungl. Majit och

kronan, svarande, har bolaget förklarats äga bättre rätt än kronan till det

s. k. Cucurraberget linder 1/i mantal Hans Ols i Västra Slogbergets by i

Norrbärke socken av Kopparbergs län.

Då Cucurraberget helt omslutes av kronoparken Kloten oell gränserna för

denna kronopark avsevärt försämrats genom att kronan fråndömts äganderätten

till Cucurraberget, vars västra rågång mot kronoparken utgöres av

en krokig ägogräns, har fråga uppstått örn förvärv för kronans räkning av

Cucurraberget. Denna fastighet utgöres emellertid huvudsakligen av impediment

och skogsmark av mycket dålig bonitet, varför ur denna synpunkt

ett inköp icke kunnat förordas. I syfte att nämnda rågång mellan Cucurraberget

och kronoparken måtte erhålla en bättre sträckning har ifrågasatts

en förening mellan kronan och bolaget angående rågångens sträckning.

Enligt vad vederbörande överlantmätare meddelat vore dock en sådan överenskommelse

ändamålslös, då den icke erhölle laga bindande verkan. Cucurraberget

avskiljes emellertid från andra bolaget tillhöriga, väster därom belägna

fastigheter av endast ett mindre område av kronoparken Kloten.

Därest kronan i stället avhände sig äganderätten till berörda område, vars

rågång mot bolagets ovansagda fastigheter utgöres ävenledes av en oregelbunden

gräns, skulle kronoparkens gränser komma att avsevärt förbättras.

Med anledning härav, och sedan bolaget förklarat sig reflektera å inköp

av området, har domänstyrelsen uppdragit åt vederbörande jägmästare att

verkställa värdering av detsamma.

Detta ärende har domänstyrelsen, jämte överlämnande av detsamma tillhörande

handlingar, däribland en av distriktslantmätaren G. B. Hulander

över saluområdet år 1928 upprättad karta med tillhörande beskrivning, med

utlåtande den 4 februari 1930 underställt Kungl. Majits prövning. Av handlingarna

inhämtas bland annat:

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. May.ts proposition Nr 251.

Saluområdet, benämnt Bredsjö sloge eller Långrödjningen, är beläget inom

Norrbärke socken av Kopparbergs län samt utgör del av den i kronoparken

Kloten ingående och i övrigt även i Ljusnarsbergs socken av Örebro län

belägna fastigheten 3/ie mantal Avlången nr 1 litt. Ca (12).

Arealen omfattar:

Avrösningsjorden omfattar omkring 14 hektar produktiv skogsmark av

huvudsakligen god bonitet (bon. IV) samt omkring 4 hektar dikningsbara

kärr. Av skogsmarken är en areal av 4 hektar kal (beväxt med gles björk).

Virkesförrådet utgör inalles 859 kubikmeter av gran och björk med granen

såsom förhärskande trädslag i en ålder av i regel 30—80 år.

Å området finnes ett torp, kallat Avlångsvik, bebyggt med ladugård nied

lada och loge samt två mindre lador, varav den ena är fullständigt värdelös.

Sagda torp och det sydväst därom ävenledes å kronoparken belägna torpet

Norra Avlången (Avlångstorp) äro enligt ett den 20 januari 1893 upprättat

kontrakt med tillägg av den 30 november 1897 gemensamt utarrenderade

till bolaget för en tid av 50 år, räknat från den 14 mars 1893. Årliga

arrendeavgälden utgör 250 kronor att betalas den 14 september varje år.

Arrendatorn äger rätt att tillgodogöra sig det bränsle, som kan erhållas

genom slog- och liagmarkens röjning i den utsträckning, som är förenlig

med dess bibehållande i full växtkraft, samt att erhålla dels för torpen

därutöver nödigt bränsle och gärdsel fritt från kronoparkens skogsmark

efter förutgången utsyning, dels ock å samma skogsmark avgiftsfritt bete

för de kreatur, som å torpen vinterfödas.

Av arrendeavgiften beräknas omkring 130 kronor belöpa å torpet Avlångsvik

och 120 kronor å torpet Norra Avlången.

Värdet av saluområdet uppskattas i avrundade tal till:

Markvärde

inägor ................................................................ kronor 700

skogsmark ......................................................... » 530 kronor 1,250

Skogsvärde .................................................................................... » 2,900

Byggnadsvärde ..............................................................................» 450

Bolaget har på förfrågan förklarat sig villigt inköpa området till förenämnda

pris samt på av domänstyrelsen i övrigt föreslagna villkor, avseende

att bolaget bekostar avstyckning och de med lagfart å fånget förenade

utgifter och att omförmälda kontrakt skall gälla endast torpet Norra Avlången,

för vilket torp årliga arrendeavgiften skall utgöra 120 kronor.

Överlantmätaren i Kopparbergs län anser, att hinder icke föreligger för

områdets avstyckning.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare tillstyrka försäljningen.

Jämväl domänstyrelsen tillstyrker försäljningen.

åker ...................

äng.......................

avrösningsjord..

1.171 hektar

3.500 »

18.055 »

Summa 22.7 2 6 hektar.

Summa kronor 4,600.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition Nr 251.

Departements
chefen.

På skäl, som i ärendet anförts, anser även jag att ifrågavarande område

bör försäljas på de av domänstyrelsen föreslagna villkoren.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av fastigheten 3/1(i mantal Avlången nr 1 litt. Ca

(12) ifrågavarande i Norrbärke socken av Kopparbergs

län belägna område, benämnt Bredsjö sloge eller Långrödjningen

och omfattande enligt av distriktslantmätaren

G. B. Hulander år 1928 upprättad karta med tillhörande

beskrivning en sammanlagd ytvidd av 22.7 2 6 hektar,

må mot ett pris av 4,600 kronor försäljas till Grängesbergs

gruvaktiebolag att tillträdas vid köpets avslutande,

då köpeskillingen erlägges, samt under villkor i övrigt,

att köparen bekostar avstyckning och de med lagfart å

fånget förenade utgifter, att det om utarrendering av

torpen Norra Avlången och Avlångsvik den 20 januari

1893 upprättade kontraktet med tillägg av den 30 november

1897 skall från tillträdesdagen gälla endast

torpet Norra Avlången och att i samband därmed den

i kontraktet bestämda arrendeavgiften nedsättas till 120

kronor, därvid mellanhavanden på grund av nyssnämnda

kontrakt böra regleras och nytt arrendekontrakt avseende

torpet Norra Avlången för tiden till den 14 mars

1943 upprättas; åliggande det domänstyrelsen att med

bolaget upprätta avtal örn försäljningen.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

uti de under l:o—34:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar

bifall till vad departementschefen hemställt samt

förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

300778. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:341 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendoma a1 i texten
  2. JoU 1930:79 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av vissa kronoe g endomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar jämte en i s. 1 i texten