Sök i Ratio Lex

Angående vissa åtgärder för mejerihanteringens och smörexportens befrämjande

1930-03-21 · 84 sidor, varav 80 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 80 av 84 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:266, Angående vissa åtgärder för mejerihanteringens och smörexportens befrämjande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 26G.

1

Nr 266.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder

för mejerihanteringens och smörexportens befrämjande;

given Stockholms slott den 21 mars 1930.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

Bihang till riksdagens protokoll 1930

1 sami

2S9 haft. (AV SCO.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 21 mars 1930.

N ärvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, Vult von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Johansson, anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet:

Med anledning av inom riksdagens andra kammare väckta motioner (nr 384

och 387) anhöll riksdagen i skrivelse den 8 juni 1928 (nr 375), att Kungl.

Maj :t matte lata verkställa utredning rörande jordbrukets ekonomiska läge samt

angående de åtgärder, som kunna och böra vidtagas i syfte att höja jordbrukets

ekonomiska bärkraft därhän, att förutsättningar skapas för att jordbrukets

arbetare må komma i åtnjutande av bättre levnadsvillkor. Vidare anhöll riksdagen

i anledning av inom båda kamrarna väckta motioner (I: 119 och 177 samt

II: 202) i skrivelse den 9 maj 1928 (nr 9 A) om utredning rörande de åtgärder,

som kunna vara erforderliga för avhjälpande av de i vissa avseenden otillfredsställande

förhållanden, som för närvarande råda i fråga örn smörexporten, samt,

i den mån så kunde finnas erforderligt, örn framläggande för riksdagen av de

förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

På grund av riksdagens ifrågavarande skrivelser bemyndigade Kungl. Majit

den 18 juli 1928 chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla högst sju utledningsmän

att, under beaktande av vad riksdagen anfört och vissa av departementschefen

angivna närmare riktlinjer, verkställa utredning rörande jordbrukets

ekonomiska läge samt angående de åtgärder, som må kunna vidtagas i

syfte att höja jordbrukets ekonomiska bärkraft till förbättrande av deras ställning,

som hava sin utkomst av jordbruksarbete. I enlighet med nämnda bemyndigande

tillkallades den 20 december 1928 såsom utredningsmän ledamoten

av riksdagens andra kammare lantbrukaren D. H. Pettersson, Bjälbo, tillika ordförande,

ledamoten av statens egnahemsstyrelse lantbrukaren ’ K. Adler, Nykvarn,

direktören i skånska lantmännens centralförening m. b. p. a. godsägaren

C. F. Beckman, Brattagård, Vollsjö, ledamoten av riksdagens andra kammare

friherre S. H. F. Lilliecreutz, Jönköping, ledamoten av riksdagens första

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:/..s proposition nr Jad. o

kammare godsägaren B. H. von Stockenström, Ånhammar, Danker, samt ledamoten

av riksdagens andra kammare hemmansägaren G. Strindlund, Skedom,

Sollefteå. Sedan Beckman på därom gjord framställning entledigats från uppdraget,

tillkallades den 31 maj 1929 såsom ytterligare utredningsmän ledamoten

av riksdagens andra kammare lantbrukaren A. A. Pehrsson, Bramstorp,

Södra Åby, samt lantbruksakademiens sekreterare professor Th. V. E. Björkman.

Utredningsmännen hava antagit benämningen jordbruksutredningen.

Beträffande sättet för utredningsarbetets bedrivande framhöll föredragande

departementschefen vid frågans behandling i statsrådet, att det med hänsyn

till ämnets omfattning och den tid, undersökningen i sin helhet kunde komma

att taga, syntes lämpligt, att, därest inom viss del av ämnet särskilt förslag

tidigare befunnes böra upprättas, detta förslag borde framläggas för sig till

möjliggörande av snara åtgärders vidtagande. I enlighet med anförda direktiv

har jordbruksutredningen den 6 februari 1930 avgivit betänkande och förslag

angående vissa åtgärder för mejerihanteringens och smörexportens befrämjande

(Statens offentliga utredningar 1930:4). För betänkandets innehåll blir jag

i tillfälle att senare något närmare redogöra i samband med de olika förslag,

som på grundval av betänkandet komma att framläggas.

Över jordbruksutredningens förslag hava infordrade utlåtanden avgivits av

lantbruksstyrelsen efter hörande av svenska smörprovningarnas styrelse och

hushållningssällskapens förvaltningsutskott, kommerskollegium efter hörande

av vissa handelskamrar, statskontoret, järnvägsstyrelsen, byggnadsstyrelsen^

fullmäktige i riksgäldskontoret, centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, ingenjörsvetenskapsakademien,

Sveriges allmänna lantbrukssällskap, Sveriges allmänna exportförening,

Sveriges redareförening, Sveriges smörexportfirmors förening, sydsvenska

smörexportföreningen, skånska smörexportföreningen, mjölkcentralen, lantmännens

mjölkförsäljningsförening u. p. a., svenska mjölkintressenters upplysningsförening,

svenska mejerikonsulentföreningen, allmänna svenska mejeristföreningen,

hamndirektionerna i Malmö och Hälsingborg, Halmstads hamnstyrelse

och Göteborgs hamnstyrelse.

Ridare hava framställningar med avseende på jordbruksutredningens förslag

ingivits av länsstyrelsen i Hallands län, Sveriges ostengrossistförening, Halmstads

handelsförening, mejeriernas centralförening m. fl., Halmstad, och vissa

mejeriföretag i norra Halland.

Jordbruksutredningens förslag hava i huvudsakliga delar tillstyrkts eller

lämnats utan erinran i samtliga infordrade utlåtanden. Ändringsförslag och

erinringar i enskilda punkter hava dock från skilda håll framförts, vilka skola

närmare beröras i det följande vid de särskilda förslagens behandling.

Jordbruksutredningens förslag hava sedermera varit föremål för överarbetning

inom jordbruksdepartementet.

Da jag nu för Kungl. Maj:t framlägger detta ärende, torde först en kort översikt,

huvudsakligen grundad på jordbruksutredningens undersökning, till vilken

här hänvisas, böra lämnas över den svenska mejerihanteringens oell smörexportens

senaste utveckling.

Översikt av

mejerihanteringen

och

i smörexporten.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 200.

Sedan flera årtionden tillbaka utgör mjölken det svenska jordbrukets ojämförligt

viktigaste avsaluprodukt. Enligt senaste statistik, avseende år 1927,

kan landets årsproduktion av mjölk anslås till 4.1 milj. ton med ett värde av

c:a 500 milj. kr. Den saluförda mjölken uppskattas till 3/5 av totalproduktionen

oell skulle alltså representera ett värde av omkring 300 milj. kr. årligen,

varvid även bör märkas, att en ej oväsentlig ökning av mjölkproduktionen torde

inträtt efter år 1927.

Den producerade mjölken användes antingen för direkt konsumtion eller för

framställning av olika livsmedel, såsom i synnerhet smör och ost. Sistberörda

framställning sker dels hos lantmännen själva, dels vid talrika för ändamålet

inrättade mejerier. På grund av smör- och osttillverkningens berörda splittring

saknas möjlighet att erhålla säkrare uppgifter rörande dess storlek. Beträffande

smöret, vilket här i främsta rummet intresserar, anger en uppskattning

totalproduktionen år 1928 till 63,000 ton, varav ungefär två tredjedelar

skulle ha framställts vid mejerierna och återstoden utgöras av s. k. lantsmör.

För år 1929 uppskattas totala smörproduktionen till c:a 70,000 ton. Osttillverkningen

uppgick år 1927 vid mejerierna till 23,203 ton.

Landets mjölkproduktion är av den betydenhet, att densamma ej blott fyller

den inhemska konsumtionens behov utan därjämte lämnar ett ansenligt överskott

för export. Ifrågavarande överskott utföres praktiskt taget i sin helhet

i form av smör, som framställts vid mejerier (mejerismör). Kvantiteten och

värdet av mejeriernas totala smörproduktion och det exporterade smöret framgå

för år 1913 och efterkrigsåren av följande siffror.

1913 1920 1921 1922 1923 1924 '' 1925 [ 1926 ''1927 1928 1929

Mejeriernas smörproduktion:]

Ton ... . 31,906 19,465 24,751 27,680 28,997 30,601 31,998 38,485 42,040 41,289

1,000 kr. . . 67,896 110,123 103,852 89,871 91,059 99,072 106,536 112,190 122,885 126,650

Smörexporten :

loa ... . 19,654 24 154 1,380 2,459 5,365 9,223 15,129 18,465 17,545 24,943

1,000 kr. . . 41,746 138 567 4,445 7,716 17,379 30,960 43,914 54,350 54,027 74’991

Import av smör förekommer ieke i nämnvärd omfattning.

Sveriges mejerihantering, vars utveckling till stor industri kan anses ha

tagit sin början redan pa 1860-talet och som under årtiondena närmast före

kriget intog en stark ställning ej minst med avseende på smörexporten, led av

kända orsaker svårt avbräck genom världskriget. Smörproduktionen låg, såsom

ovan meddelade siffror utvisa, ännu under arén närmast efter kriget avsevärt

under förkrigsnivån, vilken åter uppnåddes först med år 1925. Härefter

haT emellertid en kraftig uppgång förmärkts, vilket icke minst gäller år 1929,

varunder mejeriernas smörproduktion torde rört sig omkring 50,000 ton, d. v. s.

c:a 55 % mera än under år 1913. Mejerihanteringen är, vad smörproduktionen

beträffar, i huvudsak förlagd till slättbygderna i landets södra och mellersta

delar. Enligt 1927 års mejeristatistik kom sålunda Malmöhus län i avgjort

främsta rummet med 24.5 % av produktionen, närmast följt av Kristianstads,

Hallands och Kalmar län. Tillsammans representerade dessa 4 län ej mindre än

61.1 % av totalproduktionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 200.

0

Smörexporten, vilken från början av 1890-talet till världskrigets utbrott rört

sig kring 20,000 ton årligen, kom med kriget att helt upphöra samt återvann,

såsom ovan visats, först år 1922 mera nämnvärd betydenhet. Härefter har

exporten år för år kraftigt utvecklats, bortsett från en mindre nedgång år 1928,

och år 1929 uppnådde densamma sitt hittillsvarande maximum med omkring

25,000 ton till ett värde av 75 milj. kr. Smöret är härmed åter att betrakta

såsom en av landets viktigaste exportartiklar.

Ovan anförda siffror visa alltså, att de senaste åren medfört en ur kvantitativ

synpunkt tillfredsställande utveckling. Intrycket blir emellertid i väsentlig

grad ett annat, om man betraktar det svenska smörets prisläge. Det befinnes

sålunda härvid, att medan svenskt smör före kriget betalades med i det närmaste

samma pris som det å världsmarknaden högst noterade smöret, d. v. s. det danska,

har detsamma efter kriget legat avsevärt under danskt smör i pris. Till

belysning av berörda förhållande må först följande uppgifter anföras ur den

svenska och danska smörprisstatistiken.

Öre per kg i svensk valuta

V* 1909- »>/s 1910

>/4 1910- 3I/s 1911

>A 1911- 31/s 1912

V 4 1912- 3,/3 1913

''U 1913- 3I/s 1914

1924

1925

1926

1927

1928

1929

Svenskt smör

202.3

195.9

217.2

214.3

210.3

320.3

335.7

287.2

291.0

304.6

291.6

Danskt smör

205.0

198.2

220.3

217.0

212.1

333.7

357.2

306.8

305.9

319.1

307.3

Danskt högre

2.7

2.3

3.1

2.7

1.8

13.4

21.5

19.6

14.9

14.5

15.7

Ovanstående uppgifter avse de till mejerierna betalade nettopriserna, vilka

givetvis i någon mån påverkas till det danska smörets förmån av Danmarks

bättre läge i förhållande till exportmarknaden. Uppgifterna utvisa en betydande

prissänkning efter kriget för det svenska smöret i förhållande till det danska.

Ifrågavarande förskjutning framträder med ungefär samma styrka i nedan

anförda smörnoteringar från England (Manchester).

Öre per*kg i svensk valuta

1909 T 1910 f 1911 - 1912 1913 1924 1925 1926 f 1927 1928 1929 i

Svenskt smör . . . 208.6 210.8" 221.0 229.9 223.5 372.3 361.0 309.0''315.1 329.4”313.8

Danskt smör .... 210.7 213.4 223.4 230.7 224.1 383.3 376.8 328.0 328.7 ; 341.8 328.1

Danskt högre . . . 2.1 2.6 2.4 0.8 & 0.6 11.0 _ 15.8 ^19.0 13.6 . 12.4 14.3

Belägg för det svenska smörets lägre prissättning i jämförelse med danskt

smör kan även erhållas ur den engelska och tyska importstatistiken, vilken för

de senaste åren utvisar följande prisdifferenser.

Engelskt importpris Tyskt importpris

Öre per kg i svensk valuta

l 1926 1927 1928 1929 1926 1927 1928

Svenskt smör......807.8 304.4 315.7 303.9 302.0 299.9 314.5

Danskt smör...... 321.7 315.9 330.0 319.0 316.2 311.0 318.3

Danskt högre...... 13.9 11.5 14.3 15.7 14.2 11.7 3.8

Med avseende på ovan anförda prisuppgifter har lantbruksstyrelsen framhållit,

att desamma vid prislägets bedömande böra begagnas med försiktighet.

Åtskilliga osäkerhetsmoment föreligga sålunda, sammanhängande framför allt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

med smörprisstatistikens alltför ringa omfattning i Danmark oell särskilt Sverige.

Beträffande manchesternoteringen å svenskt smör anföres, att densamma

åtminstone tidvis i alltför hög grad grundar sig på vid konsignationsförsäljning

uppnådda priser samt att förfrågningar under liand hos svenska smörexportörer

tydligt givit vid handen, att svenskt smör i stor utsträckning betalas

avsevärt bättre i England, än vad ifrågavarande notering utvisar. Såsom

synnerligen beaktansvärt framhålles av lantbruksstyrelsen, att enligt den tyska

importprisstatistiken svenskt smör skulle hava ett relativt ganska gott läge på

den tyska marknaden. Oaktat statistikens relativa osäkerhet finner styrelsen

emellertid uppenbart, att prisskillnaden mellan svenskt och danskt smör är avgjort

mycket större efter än före kriget ävensom att berörda prisskillnad, som

före kriget rörde sig omkring 2 ä 3 öre per kg, under de senaste tre åren hållit

sig åtminstone omkring 10 öre efter att under de närmast föregående åren hava

varit ännu större.

Att det svenska smöret sålunda efter kriget undergått en avsevärd deklassering

i prishänseende jämfört med danskt smör, är en ekonomisk fråga av stor

räckvidd för den svenska mjölkproduktionen och mejerihanteringen. För det

första må härvid framhållas, att ifrågavarande relativa prisfall medfört en

minskning av vårt lands inkomst av smörexporten, vilken minskning för år 1929

kan uppskattas till omkring 3 milj. kr. Den från mjölkproducenternas synpunkt

allvarligaste ekonomiska konsekvensen ligger emellertid på ett annat område,

nämligen i det förhållandet, att exportsmörets pris utgör normen för smörets

prissättning även inom landet. Då smörpriset på grund av smörproduktionens

dominerande ställning inom mejerihanteringen naturligen utövar ett bestämmande

inflytande på priset å den vid smörets framställning använda råvaran,

d. v. s. mjölken, blir alltså jämväl mjölkpriset indirekt beroende av smörets

exportpris. Till belysning av berörda förhållande må som exempel anföras, att

enligt mejeristatistiken föll det av mejerierna i Malmöhus län uppnådda smörpriset

i genomsnitt från 338 öre per kg år 1925 till 297 öre år 1926 och 295 öre

år 1927, d. v. s. med 12.1 % från 1925 till 1926 och med 12.7 % 1925—1927.

Samtidigt sjönk det av mejerierna i hela landet betalade medelpriset för mjölk

med resp. 11 och 13 %, alltså i ungefär samma grad som smörpriset i landets

främsta exportområde.

Smörprisets normerande inflytande på mjölkpriserna i landet innebär, att redan

en ganska måttlig ändring av det förra medför stora ekonomiska verkningar

för jordbruket, betraktat såsom helhet. För klargörande av sakens betydelse

må följande beräkning anföras. Enligt förut meddelad uppskattning utgjorde

värdet av den år 1927 saluförda mjölken omkring 300 milj. kr. Örn

härifrån dragés värdet av skummjölk, som återköpts eller behållits av jordbrukarna,

uppgående till c:a 20 milj. kr., återstå 280 milj. kr., vilket belopp

representerar jordbrukets penninginkomst av den sålda mjölken. På grund av

smör- och mjölkprisernas nyssberörda samband skulle alltså varje procents

ökning eller minskning av exportsmörets pris betyda en ökning, resp. minskning

av jordbrukets inkomst med 2.8 milj. kr. för år räknat. Då medelpriset å

exportsmör ifrågavarande ar var 295 öre per kg och en procent härav utgör 3

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SGO.

7

öre, innebär ovanstående, att varje ändring i smörpriset med 1 öre skulle medföra

en motsvarande ändring i jordbrukets inkomst av försåld mjölk med inemot

1 milj. kr. årligen. Tilläggas kan dessutom, att försäljningspriset å mjölk i

normala fall givetvis bör återverka på prisbildningen för den produktion, som

inom lanthushållningen sker delvis med användning av mjölk, t. ex. kalv- och

svinuppfödning.

Då det gäller att söka klargöra orsakerna till det ogynnsamma prisläget för

svenskt smör i utlandet efter kriget, synes ett flertal omständigheter böra tagas

i betraktande, sammanhängande med inträdda förändringar dels å den internationella

smörmarknaden, dels i den svenska smörexportens speciella förutsättningar.

I förstberörda hänseende må sålunda först påvisas, att smörtillförseln till

den europeiska marknaden efter kriget undergått en betydande ökning. Ifrågavarande

ökning härleder sig i främsta rummet från Nya Zeeland, Australien

och Argentina. Såsom exempel på nämnda länders starkt ökade smörexport

må anföras, att Englands smörimport i medeltal för åren 1909—1913 utgjorde

från Nya Zeeland 15,400, från Australien 31,500 och från Argentina 3,000 ton

samt i medeltal för åren 1924—1928 resp. 60,700, 39,900 och 23,600 ton, d. v. s.

sammanlagt en stegring från 49,900 till 124,200 ton. För de europeiska exportländernas

vidkommande gäller, att Danmark, det ledande exportlandet för smör,

ökat sin nettoexport från 85,900 ton i medeltal för åren 1909—1913 till 147,000

ton år 1928, Holland från 31,800 till 44,600 ton och Finland från 10,900 till

13,400 ton. Kyssland, de baltiska länderna och Polen uppvisa år 1928 tillsammans

en smörexport av ungefär samma storlek som före kriget, men en betydelsefull

förändring har bl. a. såtillvida inträtt, att de nybildade staterna samtidigt

med en ökning av smörproduktionen vidtagit omfattande organisatoriska

åtgärder för en effektivare konkurrens å den utländska marknaden, vilket särskilt

är förhållandet med Estland och Lettland. En liknande utveckling kan

påvisas även för Finlands vidkommande. Berörda länders alltmera målmedvetna

uppträdande å exportmarknaden har också burit frukt i stadigt stigande

avsättning till jämförelsevis gynnsamma priser.

Bland de smörimporterande europeiska länderna intog England före kriget

den avgjort dominerande platsen. Mera avsevärd import uppvisade i övrigt

endast Tyskland. Efter kriget har den tyska smörimporten visat betydande

stegring, varför Tyskland numera jämte England intager en mycket framskjuten

plats som smörimportland. Nettoimporten av smör utgjorde år 1928 till

England 302,000 och till Tyskland 126,000 ton mot respektive 206,000 och

50,000 ton i medeltal för åren 1909—-1913. ökningen jämfört med tiden före

kriget är alltså i båda fallen mycket betydande, ehuru dock relativt sett vida

större för Tyskland. Utom nämnda två länder importerar numera endast

Schweiz smör i mera nämnvärda kvantiteter.

Den ökade tillförseln å Europas smörmarknad efter kriget har naturligen

medfört skärpt konkurrens för det svenska smöret, vilken utövat en pristryckande

verkan samt även haft till följd, att den svenska exporten delvis måst

söka sig till nya avsättningsområden. I sistberörda avseende må anföras, att

före kriget omkring 95 % av Sveriges smörexport kan beräknas ha gått till

Den utländska

smörmarknadens

utveckling
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

England. Av nämnda lands totala import kom vid denna tid ungefär 75 % från

europeiska länder samt återstoden huvudsakligen från Australien och Nya

Zeeland (22 %). Efter kriget har en stark förskjutning i berörda relation ägt

ram till förmån för den transoceana importen. Av 1928 års engelska smörimport

härflöt sålunda blott c:a 55 % från europeiska länder, varemot Nya Zeelands

och Australiens andel stigit till 38 % samt dessutom en avsevärd import

tillkommit från Argentina. Samtidigt sjönk Sveriges anpart från 8.1 % i genomsnitt

för åren 1909-—1913 till 3.2 % av totalimporten. Ifrågavarande förskjutning

torde till viss grad förklaras av den engelska handelspolitikens strävan

att gynna imperiets produkter samt har tekniskt befrämjats genom nutidens

snabbare och förbättrade transportförbindelser i förening med rationellare

kylningsanordningar.

Det europeiska smörets relativa tillbakaträngande å den engelska marknaden

bär motvägts av ökad avsättning i andra länder, synnerligast Tyskland. De

ökade avsättningsmöjligheterna i nämnda land lia kommit icke minst det svenska

smöret till godo, i det under de senaste åren 40 ä 45 % av Sveriges totala smörexport

tillflutit den tyska marknaden, samtidigt som Englands andel nedgått

till c:a 50 %.

Det svenska exportsmörets jämförelsevis svaga prisläge efter kriget synes

emellertid icke böra betraktas uteslutande såsom en följd av rådande konkurrensförhållanden

utan torde, såsom ovan redan antytts, till viss grad förklaras

av inträdda förändringar i den svenska exportens speciella förutsättningar. För

belysning av berörda förändringar erfordras en återblick på den svenska smörexportens

och smörproduktionens förhållanden under kriget och den första efterkrigstiden.

Beträffande berörda förhållanden har lantbruksstyrelsen lämnat en

översikt, ur vilken följande må återges.

Den svenska smörexporten var före kriget så gott som helt och hållet inriktad

på England. I och med krigsutbrottet och den därav stegrade efterfrågan

från tysk sida ändrades förhållandena. Redan år 1914 började smörexporten

till Tyskland visa tendens till stegring, och år 1915 torde vartdera av de båda

länderna lia upptagit ungefär hälften av det svenska exportsmöret. År 1916

torde huvudparten av det svenska smöret hava tillförts den tyska marknaden,

och den kvantitet svenskt smör, som direkt tillfördes den engelska marknaden,

var detta år minimal. Därefter upphörde den svenska smörexporten till England

fullständigt, till dess att år 1921 trevande försök gjordes att ånyo dit införa

svenskt smör. Den plats, som Sverige tidigare tillkämpat sig å den engelska

marknaden, hade emellertid nu intagits av andra länder. Det gällde då för

Sverige att efter en mångårig bortovaro från nämnda marknad ånyo söka där

inarbeta svensk vara. Att detta skulle visa sig vara förenat med svårigheter,

hade man alla skäl att vänta, Till en början torde också ett psykologiskt moment

hava bidragit att för Sverige försvåra återvinnandet av marknaden. Engelska

köpmän visade, förklarligt nog, efter kriget mindre förståelse för återknytande

av handelsförbindelserna med ett land, som begagnat sig av det utav

kriget skapade gynnsammare läget för avsättning av smör på annan marknad.

Undan för undan har emellertid det svenska smöret åter inarbetats på

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

den engelska marknaden. Den absolula obenägenheten att köpa svenskt smör

torde icke längre bålla i sig. Att däremot undantränga dem, som intagit Sveriges

förra plats på manchestermarknaden, har tydligen visat sig vara svårare.

Det svenska smöret har i mycket stor utsträckning måst söka sig till andra

engelska marknader. Under sådana förhallanden har det givetvis varit svart

för svenskt smör att uppnå samma prisläge som Danmark, som oavbrutet upprätthållit

sin smörexport på England.

Till ovanstående kommer den ojämna tillförseln av svenskt smör till den engelska

marknaden, som föranletts dels därav, att Sverige med sin relativt mindre

smörexport måste hava ett förhållandevis mer växlande exportöverskott än ett

land, som i likhet med Danmark och antagligen jämväl Finland exporterar betydligt

större del av sm smörtillverkning, dels ock därav att smörexporten under

senare åren fördelats mellan Tyskland och England. Sedan Tysklands ekonomi

efter år 1924 alltmer stabiliserats, har Tyskland uppträtt såsom stor köpare

av smör. Av naturliga skäl bär den svenska smörexporten använt sig a\

den härigenom öppnade utvägen för avsättning av det alltjämt växande smöröverskottet.

Till skada för den svenska handeln har emellertid fördelningen

av det svenska smöret till de båda ifrågavarande marknaderna av allt att döma

stundom icke skett fullt rationellt, ett förhållande som förklaras därav, att den

svenska smörexporten handhafts av ett flertal intill sista tiden utan vaije organiserat

samarbete arbetande exportörer. Det synes ligga i sakens natur, att en

smörexport av så ojämn natur, som här tydligen är fallet, mäste räkna med

svårigheter att ernå ett fullt tillfredsställande pris annat än för den del därav,

vars avsättning fast upprätthålles. Underhandsuppgifter till lantbruksstyrelsen

tala också för riktigheten av den uppfattningen, att svenskt smör, oavsett

kvaliteten, å den engelska marknaden uppnått växlande pris och att för det

smör, som i bestämd mängd regelbundet vecka efter vecka utförts, prisskillnaden

i förhållande till danskt smör icke varit så betydande, som av de allmänna

prisuppgifterna synes framgå.

En jämförelse med den danska smörmarknadens utveckling under ifrågavarande

tidsskede giver starkt belägg för den meningen, att man pa detta område

har att söka en stor del av orsakerna till att prisläget för svenskt smör i England

är sämre än för danskt. Den danska smörexporten kunde under kriget,

med undantag för åren 1918 och 1919, upprätthallas i tämligen obeskuren omfattning.

Danmark, sorn visserligen i likhet med Sverige i viss män utnyttjade

den under denna tid gynnsamma tyska marknaden, tillsåg emellertid, att avsättningen

till England alltjämt upprätthölls i sådan omfattning, att de gamla

affärsförbindelserna i detta land icke åsidosattes.

När det danska exportöverskottet efter kriget undan för undan ökades, utnyttjade

danskarna, i syfte att förhindra en alltför stor smörexport till England.

skickligt de år 1924 öppnade möjligheterna att avsätta smör a den tyska

marknaden. Av lantbruksstyrelsen gjorda undersökningar synas också visa.

att den danska exportens ledning på ett försiktigt sätt månatligen fördelar

smöret mellan de båda marknaderna, framför allt i syfte att undvika rubbningar

i tillförseln till den synnerligen känsliga engelska marknaden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Lantbruksstyrelsen anser ovan relaterade kommersiella omständigheter av

allt att döma så betydelsefulla, att det med fog torde kunna ifrågasättas, huruvida

det svenska smöret, även örn det i kvalitativt avseende varit fullt likställt

med eller till och med överlägset det danska, kunnat uppnå ett mera avsevärt

bättre relativt prisläge, än som skett.

Förhållandena under den långa period, då den svenska smörexporten låg nere.

inverkade, enligt vad lantbruksstyrelsen framhåller, ofördelaktigt jämväl på

smörtillverkningen och därmed också på smörkvaliteten. Den smörbrist, som

under denna tid rådde jämväl inom landet, medförde, att kraven på smörets

kvalitet sänktes. Även dåligt smör kunde avsättas till förmånliga priser, och

intresset för att tillverka gott smör slappades betänkligt. Detta fick bland annat

sitt uttryck i en avsevärt minskad anslutning till svenska smörprovningarna,

som så gott som helt och hållet förlorade sitt forna grepp över smörtillverkningen.

Före kriget hade vattenhalten i svenskt smör stabiliserats, så att endast ytterst

sällan högre vattenhalt än 16 procent förekom. All undervisning inom

mejerifacket på denna punkt gick ut på att söka hindra för hög vattenhalt. Förhållandena

härutinnan ändrades emellertid snabbt i och med det att fordringarna

på ett gott smör icke längre upprätthöllos. Genom ökad vattenhalt kunde

givetvis smörutbytet i motsvarande grad höjas, en omständighet som alltmera

utnyttjades av mejerierna. Under denna tid utarbetades verkliga och framgångsrika

metoder för tillverkning av smör med hög vattenhalt. De undersökningar,

som genom lantbruksstyrelsens försorg under efterkrigstiden kommit

till stånd, visade, att en vattenhalt av över 20 procent rätt ofta förekom i salubjudet

smör, och fall konstaterades, där vattenhalten uppgick ända till c:a

30 procent.

Det ligger i öppen dag, att svårigheter härigenom skulle uppstå, när smörexporten

återupptogs. Från England klagades också till en början över för

hög vattenhalt i det svenska smöret, och då i England en maximihalt av 16 procent

vatten i smör författningsenligt stadgats, blevo försäljare av svenskt smör

i flera fall åtalade för brott mot denna bestämmelse. Sedan Kungl. Maj :t emellertid

genom kungörelse den 15 december 1922 (nr 572) utfärdat förbud för export

av smör med högre vattenhalt än 16 procent och kontrollen över vattenhalten

i exportsmöret återupptagits, förbättrades förhållandena, så att de numera

torde vara ungefär likartade med dem, som rådde före kriget. Enligt vad

lantbruksstyrelsen har sig bekant, torde under de senaste två åren vid utövandet

av exportkontroll av smör knappast något fall av för hög vattenhalt hava konstaterats.

Att vid smörprovningarna, där allt runmärkt smör kontrolleras, resultatet

icke varit fullt lika gott, torde få tillskrivas det förhållandet, att något

absolut förbud mot försäljning inom landet av smör med för hög vattenhalt

icke då var rådande. Sedan Kungl. Maj :t emellertid genom kungörelse den 14

juni 1928 (nr 195), vilken den 1 januari 1929 trätt i kraft, förordnat, att vattenhalten

i smör ej finge överstiga 16 procent, torde det kunna förväntas, att

smörets vattenhalt icke längre skall komma att vålla några olägenheter.

Vid smörexportens återupptagande inskränkte sig emellertid klagomålen mot

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

11

smörets kvalitet icke endast till vattenhalten. Jämväl mot smörets konsistens,

smak och hållbarhet framställdes berättigade anmärkningar. Redan de förändringar

i tillverkningen, som föranletts av försöken att höja smörets vattenhalt,

torde i ogynnsam riktning hava påverkat kvaliteten även i övrigt. Därtill

kommer, att mejerierna under kriget alltmer allmänt övergått från tillverkning

av syrat smör till sött, en smörform som kommer eventuella fel att tydligare

framträda. Tillverkning av sött smör är emellertid mindre omständlig

och kräver knappast samma erfarenhet och noggrannhet som tillverkningen

av ett gott, den engelska marknaden passande, syrat smör. Stora svårigheter

hava också visat sig att förmå mejerier, som övergått till tillverkning av sött

smör, att återgå till den gamla tillverkningsformen. Kristidens upplösande

verkan gjorde sig så starkt gällande på smörtillverkningens område och medförde

försämrad tillverkning i sådan omfattning, att en återhämtning endast

så småningom är möjlig.

Emellertid hade, framhåller lantbruksstyrelsen slutligen, de före kriget för

exportsmörets transport vidtagna anstalterna — anstalter som utöva ett betydelsefullt

inflytande på smörets kvalitet ■—- under tiden för exportens inställande

undergått en för samma export ödesdiger desorganisation. De före kriget goda

anordningarna för exportsmörets transport å såväl järnvägs- som ångbåtslinjer

stöde numera icke längre till buds. Då därtill kom, att det på grund av förändrat

marknadsläge i England visade sig nödvändigt att åstadkomma ordnade

transportförhållanden till nya orter i landet, hade den återupptagna smörexporten

att kämpa med stora svårigheter på detta område. Klagomål från

engelskt håll över smörfel, som otvetydigt voro att tillskriva mindre lämpliga

transportförhållanden, förekommo också på sin tid ganska ofta.

Vad i det föregående meddelats rörande den svenska smörexportens och smör- Åtgärder

produktionens läge synes ge grund för den uppfattningen, att förklaringen till ^anterir^

det svenska exportsmörets stora prisunderlägsenhet efter kriget i förhållande gens och

till danskt smör i allt väsentligt får sökas på två huvudområden, nämligen dels tens^befräm,- i skilda kommersiella faktorer, såsom särskilt den ökade smörtillförseln a gande.

världsmarknaden med åtföljande skärpt konkurrens och den svenska exporthandelns

desorganisation genom kriget, dels i en av krigsförhålladena framkallad

försämring av det producerade smörets kvalitet. Av vad i det föregående

anförts rörande den ekonomiska betydelsen för landets jordbruk och mjölkhushållning

av den svenska smörexportens otillfredsställande läge torde även

ha framgått, att effektiva åtgärder för ett stärkande av det svenska smörets

konkurrenskraft å utlandsmarknaden äro starkt av behovet påkallade. Detta

gäller icke blott med hänsyn till önskvärdheten av en förmånligare prissättning

av det svenska smöret i förhållande till det å smörmarknaden ledande

märket, d. v. s. danskt smör, utan sådana åtgärder synas erforderliga för att

överhuvud stödja landets smörexport i den skärpta konkurrens, som för närvarande

kännetecknar den internationella smörmarknaden och på vars ytterligare

skärpning åtskilliga tecken synas häntyda. Ifrågavarande konkurrensförhållanden

hava även berörts i årets proposition (nr 108) angående vissa åtgärder

till det svenska jordbrukets stödjande (sid. 36 o. f.). Beaktas bör jämväl, att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 206.

smöret röner mycket kännbar konkurrens från en kraftigt stigande margarinproduktion.

I sistberörda avseende må endast som exempel nämnas, att margarintillverkningen

från 1913 till 1928 stigit i Sverige från 23,500 till 50,700

ton och i Danmark från 42,300 till 76,500 ton. Åtgärder för smörexportens

stödjande torde få anses desto mera motiverade, som den kraftiga stegring av

landets mjölkproduktion och smörexport, som på senaste tiden kunnat förmärkas,

tydligen är ägnad att öka betydelsen av ett förbättrat marknadsläge.

Åtskilliga tecken tyda också, såsom nyss nämnts, på att konkurrensen å

smörmarknaden kan väntas bli ytterligare skärpt. Härvid må först hänvisas på

den depression, som under de senaste åren varit rådande i fråga örn brödsädesoch

sockerbetsodlingen och som torde kunna beräknas få till följd en successiv

allt längre gående omläggning av jordbrukets produktion på animalisk bas, då

ju prisläget för animaliska produkter hittills i stort sett varit relativt förmånligare

än för vegetabiliska. Vidare bör märkas, att Tyskland fr. o. m. innevarande

år höjt sin införseltull å smör från 27.50 till 50 RM. per 100 kg, vilket

tydligen står i samband med de senare årens starka strävanden i Tyskland

att höja landets mjölk- och smörproduktion samt naturligen är ägnat att avsevärt

belasta smörimporten från andra länder. Även Schweiz vidtog på hösten

1929 en kraftig höjning av smörtullen. Ett osäkerhetsmoment utgör järnvä!

den engelska handelspolitikens strävanden att gynna de till imperiet hörande

ländernas produktion. Här berörda förhållanden synas ägnade att göra behovet

av åtgärder för smörexportens stödjande än mera trängande.

Den ökade tillförseln å smörmarknaden efter kriget har kunnat absorberas

främst tack vare en med den allmänna levnadsstandardens höjning sammanhängande

ökning av smörkonsumtionen. Därest det allmänna ekonomiska läget

fortsätter att i stort sett förbättras, är givetvis ävenledes en fortsatt höjning

av de stora folklagrens levnadsstandard att påräkna och därmed sannolikt

även en ytterligare stegring av smörkonsumtionen. En sådan utveckling,

vilken ju ligger i en oviss framtid, kan emellertid icke anses minska behovet

av stödåtgärder för den svenska mjölkhushållningen och smörexporten, då

det vid en ökning av avsättningsmöjligheterna på världsmarknaden tydligen

är av största vikt för det svenska jordbrukets ekonomi, att ifrågavarande ökade

exportmöjligheter på ett effektivt sätt kunna tillvaratagas.

Då det alltså nu gäller att genom åtgärder från det allmännas sida bereda

mejerihanteringen och smörexporten stöd för ett stärkande av det svenska

smörets konkurrenskraft å den utländska marknaden, framställer sig frågan,

på vilka områden och med vilka medel en sådan stödjeverksamhet kan och

bör åvägabringas. Vad då först beträffar de svagheter av rent kommersiell

art, som vidlåda den svenska smörexporten, torde möjligheterna för staten att

genom direkta åtgärder åstadkomma en förbättring av läget vara jämförelsevis

begränsade. Det måste här i huvudsak ankomma på producenterna och

exportörerna att åvägabringa sådana affärsförbindelser och organisatoriska

åtgärder, att smörexporten återvinner den stadga och regelbundna anknytning

till de utländska marknaderna, varförutan ett tillfredsställande resultat givetvis

icke står att vinna. För det svenska smörets ställning och anseende

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

13

på världsmarknaden äro emellertid icke enbart de kommersiella förhållandena

avgörande, utan själva grundförutsättningen för en framgångsrik konkurrens

måste i längden uppenbarligen bliva, att det svenska smöret i fråga örn kvaliteten

bringas å nivå med det bästa utländska samt att noggrann tillsyn hålles

däröver, att endast smör av prima beskaffenhet tillföres utlandet. I båda

dessa avseenden synas åtgärder från statens sida äga viktiga uppgifter att

fylla. Dessutom bör det allmänna i avsevärd grad kunna underlätta exportörernas

arbete och bidraga till en rationell behandling av smöret vid dess

försändande till utlandet genom att befrämja tillkomsten av tidsenliga transport-

och lagringsanordningar m. m.

De statliga åtgärderna för mejerihanteringens och smörexportens befrämjande

synas alltså böra avse ett stödjande av arbetet på smörets kvalitativa

förbättring, en effektivt anordnad kontrollverksamhet beträffande exportsmöret

samt vissa anordningar för exportverksamhetens underlättande och

smörets rationella behandling i exporthamnarna. För nu anförda syften

framläggas av jordbruksutredningen förslag till åtgärder i olika avseenden.

De för smörkvalitetens höjande föreslagna åtgärderna skulle i huvudsak åsyfta

dels ett höjande av råvarans, d. v. s. mjölkens kvalitet genom utvidgad mjölkbedömning

och upplysningsverksamhet å området, dels en modernisering av

mejeridriften genom fortbildningskurser för mejeripersonal, utökad konsulentverksamhet

samt lånemedel för tekniska förbättringar och nyanläggning av

mejerier. För att bereda en fullt effektiv kontroll av exportsmöret föreslås

en koncentrering av smörexporten till Malmö och Göteborg i förening med

skärpt och utvidgad kontrollverksamhet genom svenska smörprovningarna. I

syfte att ytterligare förbättra kontrollmöjligheterna förordas anläggning av

kyllagerhus på nyssnämnda två platser, till vilka lagerhus all kontrollverksamhet

skulle koncentreras. Lagerhusen skulle vidare avses för smörets förvaring

och vård före exporten samt för beredande av förbättrade transport-,

lossnings- och lastningsförhållanden för smöret. Såsom en åtgärd i syfte att

uppmuntra mejerierna till ökade ansträngningar för höjande av smörets kvalitet

bär vidare lantbruksstyrelsen föreslagit premiering av gott smör. Det

blir i det följande tillfälle att närmare ingå på ifrågavarande olika förslag.

I anslutning till jordbruksutredningens förslag kommer jag nedan att behandla

följande särskilda frågor, till vilka ställning bör tagas, nämligen:

1. Statsbidrag för bildande av mjölkbedömningsföreningar;

2. anordnande av utbildningskurser för mjölkbedömare;

3. statsbidrag åt svenska mjölkintressenters upplysningsförening för bedrivande

av kvalitetspropaganda för mjölk;

4. anordnande av fortbildningskurser för mejeripersonal;

5. omorganisation av mcjerikonsulentverksamheten;

6. anställande av expert beträffande mejeribyggnader och mejerimaskiner;
7.

stipendier för utbildande av mejeriingenjörer;

8. anordnande av instruktionskurs för mejerikonsulenter;

9. inrättandet av en statens mejerilånefond;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr SOG.

Jordbruks
utredningen
-

10. omorganisation av kontrollen över exportsmöret: samt

11. uppförande av kyllagerhus för smör och ägg i Malmö och Göteborg.

.Vidare är ställning att taga till

12. lantbruksstyrelsens förslag rörande premiering av smör.

Jag vill tillägga, att då företrädesvis smörproduktionen och smörexporten

här behandlas, äger detta icke sin grund i att behovet av åtgärder även för

ostproduktionens stödjande skulle underkännas eller anses som mindre viktigt,

utan beror på att ostproduktionens och ostmarknadens förhållanden äro föremål

för jordbruksutredningens undersökning, av vilken resultatet synes böra

avvaktas, innan eventuella förslag på området framläggas.

1. Statsbidrag för bildande av mjölkbedöniningsföreniugar.

Jordbruksutredningen inlägger i begreppet mjölkbedömning betydelsen av

dels bestämning av mjölkens fetthalt, dels undersökning av dess hygieniska

beskaffenhet (kvalitetsbedömning) samt framhåller i huvudsak följande.

Fetthaltsbestämning av mjölk, kombinerad med mjölkens betalning efter fetthalt,

är närmast av vikt som grundval för en rättvis fördelning av mjölklikvidema

samt för att främja produktionen av fet mjölk. Sådan bestämning

och betalning förekommer som regel vid smörmejerierna och även vid en del

andra mejerier. Tillsynen över mjölkens hygieniska beskaffenhet genom kvalitetsbedömning

jämte betalning av mjölken efter kvalitet äger däremot en avsevärd

betydelse för smörexporten, ty i den mån härigenom åstadkommes, att

en bättre mjölk levereras, ökas också mejeriernas förutsättningar att framställa

ett bättre smör. Kvalitetsbedömningen bär emellertid hittills mest vunnit

insteg vid de mejerier, som i större omfattning försälja konsumtionsmjölk,

medan densamma i mindre omfattning tillämpas vid mejerier, som företrädesvis

använda mjölken för produktion av smör och ost. I den mån mejerier av sistberörda

slag genomfört kvalitetsbedömning, har detta skett i samband med

bildande av mjölkbedömningsföreningar å respektive orter. Bildandet av

dylika föreningar utgör också enligt jordbruksutredningens uppfattning den.

lämpligaste vägen för mjölkbedömningens allmänna genomförande.

Då kvalitetsbedömningen är en viktig förutsättning för höjande av smörets

kvalitet, synas åtgärder böra vidtagas för dess allmänna införande framför

allt vid de mejerier, som tillverka smör för export och äro berättigade att använda

runmärket (jfr s. 47). För berörda syfte finner jordbruksutredningen

önskvärt, att bland de villkor, som mejerierna måste uppfylla för rätten att

begagna runmärket, även upptages krav på ordnad kvalitetsbedömning. Denna

fråga har tidigare behandlats av lantbruksstyrelsen och styrelsen för

svenska smörprovningama (jfr s. 47), vilken senare styrelse år 1928 uttalat,

att mjölkbedömningsföreningars bildande borde främjas av hushållningssällskapen

genom kraftig upplysningsverksamhet, organisationsanslag samt utarbetande

av normalstadgar för sådana föreningar, men icke ansett sig kunna

vid dåvarande tidpunkt tillstyrka en så starkt ingripande åtgärd, som ovannämnda

kravs uppställande skulle betytt för flertalet rumnärkesberättigade

mejerier.

Av nyssberörda mejerier, uppgående till ett antal av c:a 600, hava enligt

verkställd uppskattning omkring 200 infört mjölkbedömning. Vid några mejerier

avser bedömningen dock endast fetthaltsbestämning. Även om kvali
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:In proposition nr Hafi.

15

tetsbedömning äger ruin, Ilar kvalitetsbetalning i många fall icke genomförts

på grund av mjölkleverantörernas motvillighet. Erfarenheten har emellertid

visat, att för uppnående av det med kvalitetsbedömningen avsedda resultatet

är det en viktig förutsättning, att densamma kombineras med kvalitetsbetalning.

Det synes därför kunna ifrågasättas, att för runmärkesrätt även tillämpning

av kvalitetsbetalning bör uppställas som villkor. Till en början bör

man dock åtnöja sig med att uppställa vissa normer för dylik betalning och

uppmana mejerierna att tillämpa densamma, för att sedermera, därest åsyftat

resultat härigenom ej uppnås, införa nyssberörda villkor. Då antalet mjölkbedömningsföreningar

och därtill anslutna runmärkesberättigade mejerier ännu

är ringa, torde icke heller genomförd mjölkbedömning kunna utan svåra

olägenheter omedelbart uppställas som villkor för runmärkesrätt, utan viss

tidsfrist, förslagsvis intill den 1 januari 1932, synes härvid erforderlig.

Därest bildande av mjölkbedömningsföreningar på ovan förordade sätt kommer

att påfordras från det allmännas sida, kan ifrågasättas, att staten bör

bidraga till kostnaderna för desamma. De nu förefintliga föreningarna ha i

allmänhet bildats på så sätt, att respektive läns mejerikonsulent biträtt med

organisationsarbetet, varjämte hushållningssällskapen i ett pär län beviljat

organisationsanslag. Även i fortsättningen synes föreningsbildandet lämpligen

kunna befrämjas på denna väg, dock med den skillnaden, att organisationsanslag

lämnas av staten, enär inga anslag utgå till hushållningssällskapen för

egentlig mejerikonsulentverksamhet och man icke torde kunna förutsätta, att

dessa skola som regel av egna medel utbetala dylika organisationsbidrag.

Jordbruksutredningen föreslår därför, att staten måtte anvisa medel till organisationsanslag,

utgående med ett belopp av 300 kr. för varje mjölkbedömare,

som anställes vid nybildande av förening eller på grund av utvidgad

föreningsverksamhet. Behovet av nyanställda bedömare beräknas till 60 stycken,

vadan anslagets totalbelopp skulle uppgå till 18,000 kr., varav 15,000

kr. väntas bli erforderliga under nästa budgetår.

Jordbruksutredningen anser vidare önskvärt, att normalstadgar för mjölkbedömningsföreningar

ävensom förslag till regler för kvalitetsbetalning av

mjölk utarbetas och tillhandahållas, när sådana föreningar skola bildas. Ifrågavarande

arbete synes lämpligen böra utföras av lantbruksstyrelsen.

Svenska smörprovningarna framhåller, att i samband med frågan örn åt- Svenska

gärder för mjölkens kvalitetsförbättring även frågan örn betydelsen av lamp- smörprovlig

utfodring bör uppmärksammas. , ning arna.

Av Uppsala läns hushållning ssällskaps förvaltningsutskott tillkallade kom- Eushållmitterade

anse, att anslutning till mjölkbedömningsförening icke ovillkorligen ningssälltorde

böra krävas för runmärkesrätt, då de lokala förhållandena i en del fall skaPens f''&[- kunna i hög grad försvåra sådan anslutning. I undantagsfall synes därför 1 utskott*''

mjölkbedömning, utförd på samma sätt som inom bedömningsförening, böra

kunna ordnas utan anslutning till förening.

Förvaltningsutskottet i Södermanlands läns hushållningssällskap anser,

att genomförande av kvalitetsbetalning för mjölk bör uppställas som villkor

för beviljande av statsbidrag till mjölkbedömningsföreningar.

Förvaltningsutskottet i Kalmar läns södra hushållningssällskap hemställer,

att under övervägande måtte tagas, huruvida icke borde anordnas dels undervisning

för kreatursskötare och mjölkningsarbetare i allmän hygien samt speciell

ladugårds- och mjölkhygien, dels premiering av skickliga kreatursskötare

och mjölkningsarbetare.

Förvaltningsutskottet i Gotlands läns hushållningssällskap finner ej erforderligt,

att statsbidrag lämnas till bildande av mjölkbedömningsföreningar.

Förvaltningsutskottet i Blekinge läns hushållningssällskap kan ej dela jordbruks!!!

redningens betänksamhet emot att fordra kvalitetsbetalning av mjölk

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kunql. Maj:ts proposition nr ?.(>(>.

sorn villkor för runmärkesrätt. enär enligt vad utskottet inhämtat enbart kvalitetsbedömning

är av ringa eller intet värde.

Förvaltningsutskottet i Kristianstads läns hushållningssällskap avstyrker

jordbruksutredningens förslag beträffande uppställandet av anslutning till

mjölkbedömningsförening såsom villkor för mejeris runmärkesrätt. Örn smörets

kvalitet försämras och det kan påvisas, att mjölkens beskaffenhet är

anledning härtill, då bör mejeriet måhända anvisas att inträda i sådan förening.

Förvaltningsutskottet i Älvsborgs läns södra hushållningssällskap anser,

att såsom villkor för statsbidrag till mjölkbedömningsförening bör stipuleras,

att av lantbruksstyrelsen fastställda normalstadgar skola följas, vilka stadgar

böra innehålla regler för mjölkens såväl bedömning som betalningssätt.

Förvaltningsutskottet i Skaraborgs läns hushållningssällskap framhåller,

att då erfarenheten visat, att införande av kvalitetsbetalning av mjölk stöter

på betydande motstånd, bör sådan betalning uppställas såsom villkor för

statsbidrag till mjölkbedömningsförening. I varje fall bör detta villkor gälla

för mejeris runmärkesrätt.

Förvaltningsutskottet i Värmlands läns hushållningssällskap anser icke, att

mjölkbedömning bör uppställas som villkor för runmärkesrätt, i varje fall

icke så snart som av jordbruksutredningen föreslagits. Vid mejerier inom

länet genomförd kvalitetsbedömning har icke givit stöd åt den uppfattningen,

att därigenom väsentlig höjning av smörets kvalitet skulle kunna erhållas.

Förvaltningsutskottet i Västmanlands läns hushållningssällskap understryker

vikten av att kvalitetsbetalning av mjölk göres obligatorisk för erhållande av

runmärkesrätt, enär en mjölkbedömning i annat fall förlorar större delen av

sin betydelse.

Förvaltningsutskottet i Kopparbergs läns hushållningssällskap framhåller,

att allmännare anslutning till mjölkbedömningsföreningar säkerligen skulle i

hög grad underlättas, örn något årsbidrag kunde utgå till föreningarna under

de första verksamhetsåren, åtminstone då leverantörerna utgöras av småbrukare

och bedömningen med anledning härav blir så tidsödande i förhållande

till mängden avvägd mjölk, att mejeriet icke gärna mottages som medlem i

bedömningsförening. Utskottet förordar därför dylika årsbidrag.

Förvaltningsutskottet i Norrbottens läns hushållningssällskap finner det

föreslagna organisationsbidraget till mjölkbedömningsförening bra litet samt

framhåller, att genomförandet av mjölkbedömning kommer att märkbart öka

omkostnaderna för mejerierna, där dessa såsom i Norrbottens län utgöras av

småmejerier och ligga rätt så spridda. Utskottet anser, att då staten genom

restriktiva bestämmelser ingriper i den enskildes näringsutövning, bör staten

även lämna sitt stöd vid föreskrivna åtgärders genomförande, samt föreslår,

att statsbidrag även måtte utgå till driftskostnaderna för mjölkbedömningen

vid mindre mejerier.

Lantbruks- Betydelsen av mjölkbedömning är enligt lantbruksstyrelsens förmenande så

styrelsen, ^tor, att avseende icke bör fästas vid de av förvaltningsutskotten hos vissa

hushållningssällskap framställda erinringarna mot en tvångsvis genomförd

sådan. Huruvida dylik tvångsanslutning vid den föreslagna tidpunkten, 1

januari 1932, överallt kan vara mogen för genomförande, finner styrelsen

däremot ej fullt säkert. En tid av inemot två år borde dock vara tillräcklig

för genomförande av denna organisation.

Lantbruksstyrelsen delar jordbruksutredningens uppfattning, att det så

småningom kan bliva nödvändigt att för runmärkesrätt kräva kvalitetsbetalning

av mjölk. Dock synes en viss försiktighet uti förevarande avseende nödvändig,

varför styrelsen icke finner sig kunna tillstyrka av Västmanlands

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott framställt förslag, att tvångs
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

17

betalning efter kvalitet skulle genomföras samtidigt med tvångsanslutningen

till mjölkbedömningsförening.

Beträffande statsbidrag till sådana föreningar anser styrelsen, att dylika

bidrag knappast kunna få något större inflytande på rörelsens utveckling,

men vill dock icke ställa sig avvisande mot jordbruksutredningens .förslag

härutinnan. Statligt organisationsbidrag bör dock med hänsyn till den ringa betydelsen

av mjölkbedömning utan kvalitetsbetalning förbindas med skyldighet

att tillämpa sådan betalning. Med avseende på statsbidragets storlek framhåller

styrelsen, att då organisationsanslag till kontrollförening utgår med 400 kr., synes

ett lägre bidrag knappast böra ifrågasättas för mjölkbedömningsförening,

helst som en ökad apparatutrustning här är behövlig. Totalbehovet av statsmedel

skulle med angivna bidrag för de 60 beräknade nyanställda bedömarna uppgå

till 24,000 kr., men örn kvalitetsbetalning uppställes som villkor för anslagets

utgående, torde det kunna förväntas, att i viss utsträckning föreningar

komma att bildas och nya mjölkbedömare att anställas utan statsunderstöd.

Någon förhöjning av det utav jordbruksutredningen föreslagna anslagsbeloppet

för budgetåret 1930—1931 synes därför icke behöva föranledas av ett godtagande

av styrelsens uppfattning i denna fråga. Snarare bör ifrågasättas,

om ens fullt så stort belopp kan komma till användning.

Med avseende på de villkor, som böra stadgas för utbekommande av organisationsbidrag,

framlägger lantbruksstyrelsen följande provisoriska förslag.

Organisationsbidrag för nybildande av mjölkbedömningsförening eller för anställande

av ökat antal mjölkbedömare hos befintlig förening må av statsmedel

utgå med högst 400 kr. för varje bedömare. Ansökning örn sadant bidrag

skall, ställd till Konungen (eller den myndighet Kungl. Maj :t finner skäl föreskriva),

inlämnas till det hushållningssällskap, inom vars område flertalet av

till föreningen anslutna mejerier är beläget; och har sällskapet att nied eget

yttrande befordra ansökningen till vederbörande. Med ansökningen bör följa

dels av föreningen antagna stadgar, vilkas innehåll icke får stå i strid nied av

lantbruksstyrelsen för mjölkbedömningsföremngar utarbetade normalstadgar,

dels ock förbindelse av föreningens medlemmar att för sina leverantörer tilllämpa

kvalitetsbetalning för mjölk, åtminstone såvitt angår andra egenskaper

än fetthalt.

Västergötlands och norra Hallands handelskammare uttalar, att en kombination

av mjölkbedömningen med ovillkorligt krav på kvalitetsbetalning torde

vara nödvändig för att bedömningen skall få sin fulla betydelse för höjande

av mjölkens och mejeriprodukternas kvalitet.

Även mjölkcentralen, lantmännens mjölkförsäljningsförening u. p. a. anser-,

att kvalitetsbetalning i kombination med mjölkbedömning snarast möjligt torde

böra uppställas såsom ett oeftergivligt villkor för runmärkesrätt.

Styrelsen för Svenska mejerikonsulentföreningen framhåller, att ett höjande

av mjölkens kvalitet är av ännu större vikt för ostmejerier än för smörmejener,

enär smörtillverkningens teknik möjliggör borteliminerande av en felaktig

mjölks skadliga inverkan på produkten i högre grad än osttillverkningens mindre

ingripande teknik. X)å föga örn ens något resultat av mjölkbedömning utan

kvalitetsbetalning kunnat spåras, bör den förra alltid förknippas med den senare.

Enligt vunnen erfarenhet äga skolade mejerister betydligt större förutsättningar

som mjölkbedömare än kontrollassistenter.

Ett grundläggande villkor för alf mejeriprodukter av hög kvalitet skola kunna

framställas utgör otvivelaktigt tillgången på förstklassig mjölk såsom råvara.

Det torde också vara onekligt, att nu radande förhallanden pa detta om
Bihang

till riksdagens protokoll 1060. 1 sami. 220 haft. (Nr 260.)

Västergötlands

och

norra Hallands

handelskammare.

Mjölk
centralen.

Svenska

mejeri
konsulent
föreningen.

,

Departementschef

ev.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

råde icke kunna anses tillfredsställande och att verksamma åtgärder för mjölkproduktionens

kvalitativa höjande därför äro av behovet påkallade. Såsom en

sådan åtgärd finner jag uppställandet av mejeris anslutning till mjölkbedömningsförening

såsom villkor för rätten att föra runmärket, på sätt som föreslagits

av jordbruksutredningen, välbetänkt. Vid bestämmandet av den tid, inom

vilken ifrågavarande organisation bör vara genomförd, synes det med hänsyn

till de i förevarande avseende jämförelsevis outvecklade organisationsförhållandena

erforderligt att tillmäta en ej alltför knappt tilltagen tidsfrist. I likhet

med lantbruksstyrelsen anser jag emellertid en tid av inemot två år vara

tillräcklig för ifrågavarande ändamål. Den närmare tidpunkten för ifrågavarande

villkors införande synes böra bestämmas av lantbruksstyrelsen, som ju i

övrigt handhar runmärkesrättens reglering.

Då det visat sig vara en ganska allmän erfarenhet, att det för vinnande av

de med mjölkbedömningen avsedda fördelarna är en förutsättning av synnerlig

vikt, att jämväl betalning av mjölken efter kvalitet införes, synas åtgärder även

böra vidtagas för åvägabringande av ett sådant betalningssystem, i den män

ej mejerierna av eget initiativ mera allmänt genomföra detsamma. Härvid torde

en tänkbar utväg vara att, såsom jordbruksutredningen ifrågasatt, föreskriva

tillämpning av kvalitetsbetalning såsom villkor för runmärkesrätten. Med hänsyn

till de åtgärder, berörande mejerihanteringen, vilka i övrigt synas böra

genomföras inom den närmaste tiden, torde det emellertid, för att läget ej må

alltför mycket kompliceras, vara lämpligt att i förevarande avseende framgå

med viss försiktighet.

På grund av den stora betydelsen av att ordnad mjölkbedömning snarast

möjligt kommer mera allmänt till stånd och då visst tvångsförfarande för berörda

ändamål förutsattes komma att användas, finner jag jordbruksutredningens

förslag rörande bidrag av statsmedel för organiserande av mjölkbedömningsföreningar

väl grundat. På av lantbruksstyrelsen anförda skäl synes bidraget

böra bestämmas till 400 kr. per nyanställd mjölkbedömare, varav behovet beräknats

till 60 stycken. I likhet med nämnda styrelse anser jag även lämpligt,

att införande av kvalitetsbetalning för mjölk vid de mejerier, som äro medlemmar

av till sådant statsbidrag ifrågakommande bedömningsförening, uppställes

som villkor för erhållande av organisationsbidrag. För bidraget synes i övrigt

böra gälla bestämmelser i huvudsak av det innehåll, som lantbruksstyrelsen

föreslagit (jfr sid. 17). Därest nyss anförda villkor stadgas för bidragets bekommande,

synes det sannolikt, att mjölkbedömningsföreningar i viss utsträckning

komma att organiseras utan att begära statsbidrag, varjämte torde kunna

förväntas, att bedömningsföreningarnas fullständiga organiserande ej medhinnes

under nästkommande budgetår. På grund härav torde det av jordbruksutredningen

för budgetåret 1930—1931 föreslagna anslaget av 15,000 kr. bli tillräckligt

för nämnda budgetår. Angivna belopp synes alltså böra såsom förslagsanslag

anvisas för att i enlighet med Kungl. Maj :ts föreskrifter användas

till understödjande av organisationen av mjölkbedömningsföreningar under

bugetåret 1930—1931.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8G6.

19

2. Anordnande av utlbildningskurser för mjölkbedömare.

Enligt jordbruksutredningens ovan under punkt 1 återgivna förslag skulle Jordbruksnyanställning

av mjölkbedömare till ett antal av 60 stycken inom kort tid er- utredningen.

fordras. Härvid uppstår frågan, huruvida tillräckligt antal härför kompetenta

personer finnes att tillgå. Jordbruksutredningen anför, att enligt infordrade

upplysningar så anses vara fallet i vissa län, varest mjölkbedömningen redan

vunnit stor utbredning, men i andra icke. Även där personer finnas, som skulle

kunna anlitas, anses de dock ofta vara i behov av särskild utbildning för detta

speciella ändamål. Under sådana förhållanden synes det önskvärt, att särskilda

kurser anordnas för utbildande av mjölkbedömare. För deras verksamhet

kräves i främsta rummet kunskaper i mjölkhygien, färdighet i kvalitetsundersökning

och fetthaltsbestämning, kunskap beträffande skötseln och särskilt

rengöringen av mjölkningsmaskiner samt i sådan bokföring, som är erforderlig

1 samband med mjölkbedömningen. Anförda kompetensfordringar svara närmast

mot den undervisning, som ingår vid utbildning av kontrollassistenter,

men personer med mejeristutbildning äro mera lämpliga som mjölkbedömare ur

den synpunkten, att de äga större förtrogenhet med arbetena vid ett mejeri och

med allt, som rör mjölkens beskaffenhet och behandling. Jordbruksutredningen

anser, att båda dessa kategorier lämpa sig för arbetet i fråga, dock under förutsättning

av viss kompletterande utbildning, vilken beräknas kräva en tid av

2 veckor för mejerister och 4 veckor för kontrollassistenter. För berörda utbildning

föreslås, att kurser, förlagda till mejeriskola eller större mejerier,

måtte nied hjälp av statsmedel anordnas under nästa budgetår och företrädesvis

under senare hälften av år 1930 samt att för ändamålet måtte anvisas ett anslag

av 5,000 kr. Efter den omläggning av mejeristutbildningen, varom kommittén

för den lägre lantbruksundervisningens ordnande lärer komma att framlägga

förslag, kan behovet av kompetenta mjölkbedömare väntas bli tillgodosett

genom nyutbildade mejerister.

Det synes lantbruksstyrelsen, som örn större tillgång till mejeriutbildade per- Lantbrukssoner

knappast kan vara att emotse för ifrågavarande utbildningskurser. Kur- styrelsen.

serna torde huvudsakligen komma att frekventeras av kontrollassistenter och

sådana redan anställda mjölkbedömare, som ansåge sig behöva uppfriska och

utvidga sina kunskaper. Såsom villkor för deltagande i kurs, varom här är

fråga, synes böra uppställas fordran antingen på genomgången statsunderstödd

kontrollassistentkurs jämte 2 å 3 månaders mejeripraktik eller på avlagd examen

vid mejeriskola. Då kurstiden av jordbruksutredningen beräknats till 4

veckor för kontrollassistenter och 2 veckor för mejerister, ifrågasätter styrelsen,

huruvida den utbildning, de förra fått, icke är sådan, att det kunde räcka med

samma utbildningstid för dem som för mejeristerna. Enligt styrelsens förmenande

bör en kurstid av tre veckor i båda fallen vara fullt tillräcklig.

Beträffande beräkningen av statsunderstöd till förevarande kurser anför styrelsen,

att för de därmed närmast jämförliga 6 veckor långa kontrollassistentkurserna

utgår dylikt understöd med 800 kr. för varje kurs förutom 20 kr. för

varje deltagande elev. Därest statsanslaget i förevarande fall skulle utgå efter

liknande grunder, borde man räkna med ett fast understöd, som för tre veckor

icke synes behöva beräknas högre än till 600 kr. med ett tillägg, beräknat

till högst 15 kr. per elev. Understöd till en kurs örn 20 elever skulle enligt

dessa grunder utgå med 900 kr. Även om ett sextiotal personer skulle under

budgetåret 1930—31 komma att anlita undervisningen vid kurser av detta

slag, synes anslagsbehovet icke behöva beräknas till högre belopp än 3,000 kr.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Lantbruksstyrelsen vågar knappast ansluta sig till jordbruksutredningens

uppfattning, att utbildning av detta slag kunde väntas bli obehövlig i och med

den lägre mejeriundervisningens ordnande. Det synes styrelsen, som örn användande

av väl utbildade mejerister för detta ändamål kunde betecknas som användande

av överkvalificerad arbetskraft. Då utbildade mejerister för övrigt

troligen icke annat än i undantagsfall komma att ägna sig åt mjölkbedömning,

anser styrelsen försiktigast att räkna med behovet av ett mindre anslag för

ifrågavarande ändamål jämväl för framtiden.

^ments '' Därest under punkt 1 behandlade åtgärder genomföras, skulle mjölkbedö
chefen.

mare till ett antal av ungefär 60 stycken nyanställas. Då ett så stort antal för

ifrågavarande arbetsuppgift kompetenta personer för närvarande icke torde

finnas att tillgå, finner jag jordbruksutredningens förslag rörande anordnande

på statens bekostnad av särskilda utbildningskurser för mjölkbedömare väl motiverat.

Kurserna synas helst böra ordnas vid anstalt för lantbruksundervisning,

där tillgång till mejeri finnes. För deltagande i kurserna torde genomgången

statsunderstödd kontrollassistentkurs jämte någon tids mejeripraktik eller

ock examen vid mejeriskola böra uppställas som villkor. Kursernas närmare

planläggning och genomförande synes böra uppdragas åt lantbruksstyrelsen.

Av nämnda styrelse framlagda beräkningar synas ge vid handen, att för anordnande

av tre kurser a tre veckor och med 20 deltagare vardera, varigenom

behovet för den närmaste tiden torde bliva väl tillgodosett, skulle krävas ett

anslag av omkring 3,000 kr. Härvid förutsättes, att statsbidraget bör utgå

efter liknande grunder som för kontrollassistentkurser. Ett reservationsanslag

av nämnda storlek synes följaktligen böra beviljas för budgetåret 1930—

1931 för att i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställda grunder av lantbruksstyrelsen

användas för ändamålet.

3. Statsbidrag åt svenska mjölkintressenters upplysningsförening för

bedrivande av kvalitetspropaganda för mjölk.

Jordbruks- I syfte att vinna mjölkleverantörernas och mejeriernas förståelse för betydelutreanmgen.

sen en god hygienisk behandling av mjölken samt kvalitetsbedömning och

kvalitetsbetalning finner jordbruksutredningen önskvärt, att en vidgad upplysningsverksamhet

i dessa, frågor kommer till stånd. Härvid framhålles, att ett

betydelsefullt arbete på ifrågavarande område bedrives av svenska mjölkintressenters

upplysningsförening, vilken i skrivelse till jordbruksutredningen framlagt

vissa synpunkter i ämnet samt meddelat, att föreningen inriktat sitt arbete

bland annat på vägledning och upplysning för främjande av förbättrad behandling

och skötsel av mjölken. Berörda arbete har emellertid hittills av ekonomiska

skäl varit begränsat huvudsakligen till mellersta Sverige, där anslutningen

av medlemmar till föreningen varit livligast. Vad angår de sydligare provinserna,

anser föreningen, att strävandena för höjande av mjölkens kvalitet

skulle kraftigt befrämjas, örn föreningen sattes i stånd att påbörja ett mera intensivt

upplysningsarbete även därstädes. Föreningen har härför uppgjort ett

program, innefattande bland annat masspridning av dess månadstidskrift och

av en broschyr rörande mjölkskötsel, filmpropaganda m. m. För programmets

genomförande beräknar föreningen en totalkostnad av c:a 45,000 kr., varav

hälften beräknas kunna under arbetets gång anskaffas inom området i fråga.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2(10.

21

Föreningen anhåller, att jordbruksutredningen måtte i sitt förslag inrymma

ovan berörda åtgärder, vilka föreningen förbinder sig att genomföra i närmare

angiven omfattning, därest ett statsanslag av 20,000 kr. kan erhållas för budgetåret

1930—1931.

Jordbruksutredningen anser det visserligen böra närmast ankomma på mjölkproducenterna

och mejerierna att stödja och bedriva ifrågavarande upplysningsverksamhet,

men då nu bland annat föreslagits, att efter en kort övergångstid

genomförd mjölkbedömning skall utgöra en förutsättning för runmärkesrätt,

och då vidare hithörande frågor vunnit alltför litet beaktande i vissa delar av

landet, som producera en stor del av vårt exportsmör, så synes det vara väl på

sin plats, att en planerad upplysningsverksamhet i viss utsträckning stödjes

jämväl av staten. Även med hänsyn till den viktiga plats, mjölken intager såsom

ett av våra främsta näringsmedel, synes det vara ett allmänt intresse, att

förståelse alltmera väckes för mjölkhygienens betydelse. Ett statligt bidrag

för upplysningsverksamheten i fråga synes närmast böra utgå för själva organiserandet

och planläggningen av arbetet. Jordbruksutredningen föreslår därför,

att för budgetåret 1930—31 måtte beviljas ett anslag till svenska mjölkintressenters

upplysningsförening av 10,000 kr. för organiserande och igångsättande

av kvalitetspropaganda för mjölk, företrädesvis i de delar av landet,

där en avsevärd smörproduktion, inriktad på export, äger rum.

Förvaltningsutskottet i Kristianstads läns hushållningssällskap ifrågasätter,

örn icke det allmänna borde genom ledamot i föreningens styrelse eller på annat

sätt kontrollera statsbidragets användning.

Förvaltningsutskottet i Norrbottens läns hushållningssällskap anser, att även

Norrbottens län bör bliva delaktigt av upplysningsverksamheten beträffande

mjölkens kvalitativa förbättring, varför villkoren för ifrågavarande statsanslag

icke böra medföra en så kategorisk begränsning av upplysningsföreningens

verksamhetsområde, som jordbruksutredningen föreslagit.

Lantbruksstyrelsen uttalar, att den av förvaltningsutskottet hos Kristianstads

läns hushållningssällskap väckta frågan örn representant för det allmänna

i svenska mjölkintressenters upplysningsförening lämpligen synes böra upptagas

till avgörande i samband med utanordnandet av eventuellt utav riksdagen

anvisat anslag.

Svenska mjölkintressenters upplysningsförening framhåller betydelsen av

kvalitetspropaganda för mjölk samt hemställer, att örn möjligt det av föreningen

begärda anslaget å 20,000 kr. måtte upptagas till hela sitt belopp.

Vid sidan av nyssberörda kvalitetspropaganda torde enligt föreningens uttalande

en ändamålsenlig åtgärd för jordbrukarnas information i ladugårdshygien

vara, att i kontrollassistentemas utbildning undervisning meddelades i

dithörande ämnen. Nu i tjänst varande kontrollassistenter kunde möjligen erhålla

behövlig kännedom i mjölkhygien genom kortare kompletteringskurser,

eventuellt anordnade av hushållningssällskapen.

Styrelsen för Sveriges ostengrossistförening uttalar, att den under flera år

varit i tillfälle att följa den gagnande verksamhet, som svenska mjölkintressenters

upplysningsförening utövar, samt hemställer med hänsyn till den grundläggande

betydelse, mjölkens kvalitet bär för hela mejerihanteringen, att anslag

för kvalitetspropaganda för mjölk måtte tilldelas nämnda förening med

begärda 20,000 kr.

Vid strävandena att åstadkomma en förbättring av mjölkens kvalitet synes

det icke minst viktigt, att insikt bibringas producenterna örn betydelsen av en

sådan förbättring och om medlen att uppnå densamma. Att stort behov av en

sådan upplysningsverksamhet föreligger, lorde vara otvivelaktigt, liksom även

Hushållningssällskapens

förvaltningsutskott.

Lantbruks
styrelsen.

Svenska

mjölkin
tressentcrs
upplysnings
förening.

Sveriges

ostengros
sistföre
ning.

Departe
ments
chefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

att åtskilligt på denna väg står att vinna för mjölkkvalitetens höjande. Från

smörexportens synpunkt är det givetvis av särskild vikt, att berörda insikt allmänt

sprides bland mjölkproducenterna i de landsdelar, varifrån den huvudsakliga

smörexporten härleder sig, d. v. s. södra Sverige. Jordbruksutredningens

förslag rörande statsbidrag till svenska mjölkintressenters upplysningsförening

för bedrivande av kvalitetspropaganda för mjölk företrädesvis i de landsdelar,

där en avsevärd smörproduktion för export äger rum, finner jag mig därför

böra biträda. Nämnda förening har sedan några år tillbaka gjort en värdefull

insats bl. a. för spridandet av upplysning på förevarande område och synes äga

goda förutsättningar att i fortsättningen arbeta för de syften, det föreslagna

statsbidraget skulle avse att befrämja.

Från föreningens sida har hemställts örn ett statsanslag för ifrågavarande

ändamål av 20,000 kr., men då avsikten icke synes böra vara, att staten skall i

avsevärdare grad bekosta kvalitetspropaganda för mjölk utan endast lämna

ett verksamt stöd vid själva dess organiserande enligt en utvidgad plan, ansluter

jag mig till jordbruksutredningens förslag rörande beviljande av ett anslag

av 10,000 kr. för budgetåret 1930—1931, vilket synes böra utgå på de närmare

villkor rörande anslagets användning m. m., som Kungl. Majit finner gott föreskriva.

4. Anordnande av fortbildningskurser för mejeripersonal.

Jordbruks- Av jordbruksutredningen framhålles såsom en viktig förutsättning för

utredningen, framställningen av förstklassiga mejeriprodukter, att mejeriernas drift handhaves

av kunnig och skicklig personal. För att härutinnan tillgodose nutida

behov är en snar omorganisation av såväl den högre som den lägre mejeriundervisningen

av nöden, vilka frågor utretts eller äro under utredning av särskilda

sakkunniga. Framför allt erfordras nu grundligare kunskaper i mejeritekniskt

hänseende, större noggrannhet i produktionsdetaljer och kontroll,

grundligare ekonomisk skolning samt ■— speciellt beträffande mejerikonsulenterna

•— bättre insikt i affärsförhållanden och organisation. Jordbruksutredningen

finner emellertid icke försvarligt att endast avvakta undervisningens

omorganisation utan framhåller, att örn snar förbättring skall kunna vinnas,

torde det få anses nödvändigt, att även den nuvarande mejeripersonalen beredes

bättre möjligheter att lära sig utnyttja de rön och tekniska framsteg, sorn

på senare tid blivit gjorda. De vägar, sorn härför stå till buds, äro, så vitt

kunnat bedömas, anordnande av fortbildningskurser för mejeripersonal samt

en utökad konsulentverksamhet (jfr punkt 5).

Beträffande behovet av fortbildningskurser anföres, att åtskilliga mejeriföreståndare

ej genomgått mejeriskola och att även utbildade mejerister ofta ej

fått tillfälle att följa med utvecklingen å området, vilket särskilt gäller föreståndare

för smärre mejerier, varest föreståndaren måste utföra de viktigare

dagliga göromålen. Vidare bör märkas, att erforderlig omläggning av produktionen,

t. ex. från osyrat till syrat smör, vilken ur exportsynpunkt vore önskvärd,

mången gång ej kan genomföras, emedan mejeripersonalen på grund av

långvarig avsaknad av praktik icke besitter de för en omläggning nödiga insikterna.

Det framhålles även, att kvalitetsfordringarnas sänkning för mejeriprodukter

under krigsåren haft menlig inverkan på mejeripersonalens skicklighet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

23

Jordbruksutredningen föreslår därför, att fortbildningskurser för mejeripersonal

måtte genom lantbruksstyrelsen anordnas på olika platser i landet med

förläggning till vissa mejeriskolor och större modernt utrustade mejerier. Kurserna,

, vilka beräknas behöva pågå omkring 14 dagar med intill 10 deltagare

per kurs, böra avse såväl teoretisk undervisning som praktiska övningar, särskilt

rörande tillverkning av syrat smör men även rörande osttillverkning. För

att kostnadshänsyn ej skola hindra deltagande synes lämpligt, att deltagarna

erhålla fri undervisning, kost och logi samt fria resor liksom vid de statsunderstödda

kurserna i beteskultur och ängsskötsel. Under nämnda förutsättningar

beräknas kostnaden per kurs till omkring 1,400 kr. Jordbruksutredningen föreslår,

att för ändamålet måtte anvisas ett anslag på 20,000 kr., vilket alltså

bör möjliggöra anordnande av omkring 15 kurser.

Svenska smörprovningarna anser, att vid undervisningen rörande smörets Svenska

tillverkning m. m. bör särskild hänsyn tagas till de fordringar, som uppställas

för rätten till runmärket, samt till de resultat och iakttagelser, som kunna er- y

hållas vid de fortgående av smörprovningarna verkställda^ provningarna.

Förvaltningsutskottet i Stockholms läns otili stads hushållningssällskap ifra- Hushållgasätter

för att man snabbast möjligt skall uppnå en förbättring av särskilt

exportsmörets kvalitet, huruvida ej generellt borde föreskrivas^ att som villkor kittlingsför

runmärkesrätt bör fordras, att vederbörande mejeris föreståndare skall ha- utskott.

va genomgått mejeriskola, som står under statlig inspektion. Såsom en övergångsform

skulle nuvarande personal utbildas genom särskilt anordnade kurser.

Förvaltningsutskottet i Södermanlands läns hushållningssällskap framhåller

beträffande fortbildningskurser för mejeripersonal, att skilda kurser böra

anordnas för smör- och ostberedning, då helt olika personal oftast arbetar på

de olika varuslagen.

Förvaltningsutskottet i Gotlands läns hushållningssällskap ifrågasätter, huruvida

icke även studieresor böra ingå vid mejeripersonalens fortbildning, i vilket

fall statsbidrag borde utgå efter samma grunder, som gälla för bidrag till

mindre jordbrukares studieresor.

Förvaltningsutskottet i Kristianstads läns hushållningssällskap ifrågasätter,

örn icke fortbildningskurserna särskilt beträffande föreståndarna vid de mindre

mejerierna borde vara obligatoriska, då i annat fall kan befaras, att dessa

utebli på grund av svårighet att erhålla ersättare under kurstiden. _Av det

allmänna tillhandahållen reservpersonal borde i så fall finnas tillgänglig.

Lantbruksstyrelsen framhåller, att undersökning av förhållandena vid de till Lantbrukssmörprovningarna

anslutna mejerierna givit vid handen, att smörtillverkningen styrelsen.

i oväntat stor omfattning ledes av personal, som icke genomgått någon statligt

kontrollerad mejeriskola, vilket styrelsen anser utgöra en verkligt svag punkt

hos vår mejerihantering. Styrelsen har därför för avsikt att noggrant pröva,

i vad mån den av Stockholms läns och stads hushållningssällskaps förvaltningsutskott

ifrågasatta åtgärden att såsom villkor för mejeris runmärkesrätt

föreskriva, att mejeriets föreståndare skall hava genomgått sådan mejeriskola

eller, såsom övergångsform, en ordnad fortbildningskurs, kan realiseras.

Lantbruksstyrelsen anser önskvärt, att de av jordbruksutredningen föreslagna

fortbildningskurserna för mejeripersonal komma till stånd men ställer sig

tveksam, huruvida kurserna kunna få förutsatt omfattning, varvid styrelsen

utgår från att kurserna skulle sfi öppna endast för personer, som äro anställda

vid mejeri såsom tillverkare av ost eller smör. Det torde icke bliva lätt för

fast anställd personal att erhålla ledighet under de 14 dagar, som värjo kurs

skulle pågå. Jämte bristande elevfrekvens kan svårigheten att finna lämpliga

mejerier för kursernas förläggning samt än mer lämpliga lärare föranleda

en inskränkning av antalet kurser. Endast i undantagsfall torde det vara lämpligt

att anlita befintliga mejeriskolor, då dessas egen undervisning härigenom

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majsts proposition nr 266.

Stats
kontoret.

Departe
ments
chefen.

kunde komma att förryckas. Den föreslagna kurstiden av 14 dagar finner

styrelsen i vissa fall för kort, särskilt om kurserna skulle komma att anlitas

för obligatorisk fortbildning av redan anställd oskolad mejeripersonal, i vilket

fall 4 veckor torde vara ett minimum. Det synes därför lyckligast, om icke

alltför snäva bestämmelser i fråga örn kurstidens längd och undervisningens

omfattning stadgas för ifrågavarande kurser.

Med hänsyn till vad jordbruksutredningen anfört beträffande meranämnda

kurser och särskilt örn deltagande i dylik kurs i vissa fall anses böra framtvingas,

anser lantbruksstyrelsen önskvärt, att kursdeltagare kommer i åtnjutande

av dels reseunderstöd till och från kursorten, efter tredje klass å järnväg,

automobilomnibus eller ångbåt, dels ock bidrag, därest kursen pågår

minst en vecka, till kost och logi med 4 kr. pr dag. De av styrelsen föreslagna

ändringarna beträffande ifrågavarande kurser anses knappast behöva

föranleda någon jämkning av det föreslagna anslagsbeloppet å 20,000 kr. för

budgetåret 1930—1931.

Beträffande förslaget angående anordnade av fortbildningskurser för mejeripersonal

anmäler statskontoret, att berörda förslag icke föranlett annan erinran,

än att ämbetsverket icke anser sig böra tillstyrka, att deltagarna i nämnda

kurser, utöver fri undervisning samt kost och logi under kurstiden, skulle

erhålla reseersättning för resorna till och från kurserna i fråga. Att, såsom

uppgivits, sistberörda förmån skulle vara medgiven dem, som deltaga i de

statsunderstödda kurserna i beteskultur och ängsskötsel, synes enligt vad

statskontoret inhämtat från lantbruksstyrelsen icke vara fallet, och såvitt

statskontoret kunnat finna, föreligga icke tillräckliga skäl att medgiva en sådan

förmån åt deltagarna i nu omhandlade kurser.

Då en grundförutsättning för att mejeriprodukter av hög kvalitet skola kunna

tillverkas tydligen är, att den härvid sysselsatta personalen i fråga örn yrkesskicklighet

motsvarar utvecklingens krav, och det torde vara otvivelaktigt, att

åtskilligt på denna punkt brister, finner jag jordbruksutredningens förslag rörande

anordnande av fortbildningskurser för berörda personal böra föranleda

åtgärder i angivna syfte. Den av Stockholms läns och stads hushållningssällskaps

förvaltningsutskott ifrågasatta åtgärden att såsom villkor för mejeris

runmärkesrätt föreskriva, att mejeriets föreståndare skall hava genomgått

statligt kontrollerad mejeriskola eller, såsom övergångsform, en ordnad fortbildningskurs,

anser jag ävenledes värd noggrann prövning. Genom en sådan

föreskrift skulle en viss säkerhet vinnas för att den personal, som i första hand

är i behov av kompletterande utbildning, också bleve delaktig av sådan.

Den närmare planläggningen och anordnandet av ifrågavarande fortbildningskurser

synes böra uppdragas åt lantbruksstyrelsen. Såsom nämnda

styrelse framhållit, synes möjlighet böra hållas öppen för kursernas anpassning

efter de skiftande behov i fråga örn undervisningens omfattning och kurstidens

längd m. m., som kunna göra sig gällande. Sålunda synas såväl längre

som kortare kurser böra kunna anordnas allt efter arten av det syfte, för vilket

kurs anordnas. Kurserna böra i främsta rummet vara avsedda för sådan personal,

som äger direkt befattning med mejeriprodukternas framställning. Med

hänsyn till vikten av att kurserna vinna talrik anslutning synas deltagarna

böra erhålla fri undervisning samt reseunderstöd jämte visst belopp för bekostande

av mat och logi på sätt som lantbruksstyrelsen föreslagit. Beträf
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

25

fande storleken av det anslag, som synes böra anvisas för budgetåret 1930—

1931 i och för anordnande av kurser av ifrågavarande slag, ansluter jag mig

till jordbruksutredningens förslag och finner alltså, att 20,000 kr. böra för

ändamålet beviljas såsom reservationsanslag. De närmare villkoren för anslagets

utgående synas böra bestämmas av Kungl. Majk.

5. Om organisation av mejerikonsulentverksamheten.

I arbetet för höjande av mejeriprodukternas kvalitet och mejeridriftens ra- Jordbrukstionella

ordnande utgör enligt jordbruk sutredning en en god rådgivande och utredningen.

upplysande verksamhet genom särskilda härför utbildade personer ett viktigt

lod. För att tillgodose behovet å ifrågavarande område anser jordbruksutredningen

en reorganisation av mejerikonsulentverksamheten erforderlig.

Härvid anföres, att antalet hos hushållningssällskapen särskilt anställda konsulenter

och andra instruktörer för mejerihanteringen sedan början av 1900- talet kontinuerligt minskats samt att under senare år en och samma, person i

många fall fått sköta konsulentverksamhet på mejeriområdet jämsides .med

annan befattning och då merendels som jordbrukskonsulent eller husdjurskonsulent.

Sistberörda förhållande förekom, såsom närmare visas i jordbruksutredningens

betänkande sid. 53 o. f., år 1929 i 10 fall, medan antalet mejerikonsulenter

var 7 mot 13 år 1900. Förutom dessa till hushållningssällskapen

knutna konsulenter finnas sedan år 1927 tvenne hos svenska smörprovningarna

anställda konsulenter med företrädesvis inspekterande verksamhet. Minskningen

av antalet mejerikonsulenter anses sammanhänga med att efter mejerihanteringens

stora uppbyggnadsperiod under 1880- och 1890-talen mejerierna

i tekniskt hänseende hjälpligt motsvarade tidens krav, vilket i förening med

en förbättrad mejeristundervisning och anställandet av egna fackmän vid vissa

större mejerisammanslutningar medförde, att konsulenterna kommo att tagas

mindre i anspråk, varav befattningarnas indragning eller kombination med

andra åligganden ofta blev följden. En bidragande orsak torde även varit,

att statens anslag för hushållningssällskapens konsulentverksamhet äro begränsade

till bidrag för avlöning av jordbrukskonsulenter, vilket i anseende

till de ökade krav, som ställas på sällskapens verksamhet i andra avseenden,

varit ägnat att hämma deras förmåga och benägenhet att anslå medel till

mejerikonsulentbefattningar.

Jordbruksutredningen anser uppenbart, att nyssberörda utveckling illa

överensstämmer med vad tiden kräver. Mejerihanteringen har blivit mera

komplicerad, fordrar mera detaljkännedom och skicklighet än förr och även

stor praktisk erfarenhet. Med fullt fog torde kunna påstås, att. bristfälligheten

i konsulentverksamhetens organisation varit en väsentligt bidragande orsak

till att vår mejerihantering ej kunnat tillräckligt snabbt följa utvecklingen

och anpassa sig efter nutida krav. Behovet av teknisk och ekonomisk rådgivande

verksamhet på området i fråga gör sig för närvarande så mycket mera

gällande, som mejerihanteringen ställes inför nödvändigheten att i vid utsträckning

genomföra en omdaning i tekniskt och organisatoriskt avseende,

varvid säkerligen många mindre mejerier komma att nedläggas. Vid många

äldre mejerier ha såväl lokaler som den maskinella utrustningen blivit mycket

otidsenliga, och lantbrukarna behöva såväl upplysning som fackkunnig hjälp

med avseonde på behövlig modernisering. Vidare kan den ökade kontroll beträffande

exportsmöret, som jordbruksutredningen föreslår (jfr punkt 10), ej

bli på bästa sätt fruktbärande, om icke fackutbildade personer finnas att tillgå,

som i samarbete med kontrollorganet kunna besöka mejerierna och lämna

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 2GG.

dem anvisning för avhjälpande av förefintliga brister i smörets kvalitet. Även

för osttillverkningens del är en utökad och effektivare konsulentverksamhet av

nöden i och för tillverkningens standardisering oell kvalitativa förbättring.

Konsumentmjölkens behandling och avsättning bör ävenledes ägnas uppmärksamhet.

Till konsulenternas viktigare uppgifter hör vidare att biträda jordbrukarna

vid bildandet av andelsmejerier och att arbeta för rationalisering av

mejeriernas produktion och för avsättningens ordnande, att verka för organiserande

av mjölkbedömning och mjölkens riktiga betalning efter såväl fett-halt

som kvalitet, att organisera och övervaka utbyteskontrollen vid mejerierna, att

kontrollera bränsleekonomien, att bedriva upplysningsverksamhet och verka

för god behandling av mjölken hos producenterna samt för utfodringens ordnande

även med hänsynstagande till dess inverkan på mjölkens kvalitet m. m.

Konsulentverksamheten är jämväl av betydelse för fortbildningen av i tjänst

varande mejeripersonal. Framställningar oell uttalanden från skilda håll giva

också samstämmigt uttryck för den uppfattningen, att en utökad konsulentverksamhet

å mejeriområdet är starkt av behovet påkallad.

Efter omnämnande av vissa tidigare och särskilt ett av lantbruksstyrelsen år

1926 framlagt förslag rörande konsulentverksamhetens ordnande anger jordbruksutredningen

såsom allmänna grundvillkor, att konsulenterna böra vara

särskilt utbildade fackmän på mejeriområdet och hava till uteslutande uppgift

att ägna sig åt mejerihanteringen, att varje konsulent som regel bör ha

sin verksamhet förlagd inom ett visst begränsat distrikt, att sådan distriktskonsulent

bör i mån av behov och möjlighet ägna sig åt alla sidor av mejerihanteringen

samt att konsulenterna böra kunna, utan att vara kallade, besöka

mejerierna, för vilket ändamål tillräckliga reseanslag böra stå till förfogande.

Efterrätt ha diskuterat olika alternativ beträffande distriktskonsulenternas

anställningsförhållanden m. m. förordar jordbruksutredningen, att desamma

anställas och avlönas hos hushållningssällskapen enligt nu gällande bestämmelser

för med bidrag av statsmedel anställda jordbrukskonsulenter. Denna form,

som närmast ansluter sig till nuvarande organisation, torde innebära enklaste

övergång därifrån och för närvarande vara lättast att genomföra, samtidigt

som densamma kan väl förenas med överledning och viss kontroll från lantbruksstyrelsens

sida och samverkan med svenska smörprovningarna och andra institutioner.

Vidare kunna jordbrukarna medelst hushållningssällskapen beredas

inflytande på verksamhetens ledning. Jordbruksutredningen finner visserligen

viktiga praktiska skäl tala för konsulenternas anknytning till mejeriförbund på

sätt, som förekommer exempelvis i Holland och Finland, och anser en framtida

utveckling mot en sådan anknytning önskvärd, men framhåller, att den nödvändiga

grundvalen för en sådan organisationsform, d. v. s. mejeriernas mera

allmänna sammanslutning i mejeriförbund, för närvarande saknas i vårt land.

Utom distriktskonsulenter böra i särskilt arbetskrävande distrikt även tillsättas

en eller flera mejeriassistenter med konsulentutbildning.

Enligt av jordbruksutredningen uppgjord plan för landets slutliga indelning

i konsulentdistrikt skulle distrikten, vilka ansetts så vitt möjligt böra sammanfalla

med hushållningssällskapens områden, bli till antalet 20, vart och ett

med en konsulent samt tre distrikt dessutom med vartdera en mejeriassistent.

Beträffande distriktens omfattning och indelningens motivering hänvisas till

jordbruksutredningens betänkande sid. 65 o. f.

Då det gäller frågan, huruvida tillräckligt antal kompetenta personer finnes

för tillsättning av ett större antal nya konsulentbefattningar, har ett överslag

givit till resultat, att så icke för närvarande torde vara förhållandet. Jordbruksutredningen

anser emellertid, att ett uppskov med anvisande av medel till

ett antal nya befattningar av denna anledning icke bitr ifrågasättas, då ett sådant

uppskov vore högst betänkligt med hänsyn till det trängande behovet av

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

27

positiva åtgärder till mejerihanteringens hjälp. Redan för att avhjälpa bristen

på kompetenta personer är det av vikt, att utsikter till anställning beredas. Det

synes dessutom möjligt att inom nära framtid åtminstone till någon del tillgodose

behovet av nya konsulenter genom att personer, som utbildats till mejerikonsulenter

men sedan helt eller delvis ägnat sig at annan verksamhet, beredas tillfälle

att genomgå en repetitionskurs vid Alnarps lantbruks- och mejeriinstitut

för förvärvande av erforderlig kompetens.

På grund härav vore det enligt jordbruksutredningens förmenande önskvärt,

att medel redan för nästa budgetår bleve anvisade till 10 mejerikonsulentbefattningar

samt åtminstone två assisstentbefattningar. Härvid förutsattes, att

Kungl. Maj :t avgör, i vilka distrikt konsulenter skola i första hand tillsättas.

De anvisade medlen synas i främsta rummet böra förbehållas för helt nya befattningar

men böra även kunna tilldelas hushållningssällskap som avlöningsbidrag

till redan anställd konsulent. På sätt som i lantbruksstyrelsen ovan

berörda förslag av år 1926 förordats, anser jordbruksutredningen, att såsom

villkor för erhållande av statsbidrag till mejerikonsulents avlöning bör bland

annat uppställas, att samarbete mellan hushållningssällskap ordnas för ernående

av ändamålsenlig ledning av konsulentverksamheten i de fall, då konsulentdistrikt

omfattar mera än ett sällskaps område, att konsulenten skall uppfylla

vissa kompetensvillkor, varvid prövningen bör tillkomma lantbruksstyrelsen,

samt som regel vara skyldig att helt ägna sitt arbete åt mejeriskötseln inom sitt

område ävensom att konsulent skall vara skyldig att intimt samarbeta med

svenska smörprovningarna samt att, därest inom distriktet finnes med statsmedel

driven kvinnlig mejeriskola, emot härför stadgad ersättning fungera såsom

ledare av och huvudlärare vid skolan, där lantbruksstyrelsen så finner skäligt.

Samma villkor anses i tillämpliga delar böra gälla även ifrågaom åtnjutande av

lönebidrag till assistent samt reseanslag för konsulent och assistent.

Statsbidrag till avlönande av distriktskonsulenter torde enligt jordbruksutredningens

mening böra utgå efter samma grunder som till jordbrukskonsulenter,

d. v. s. i minimigrundlön 4,200 kr. jämte 3 ålderstillägg å 500 kr. efter respektive

5, 10 och 15 års val vitsordad tjänstgöring. Mejerikonsulent, som tidigare

varit anställd hos hushållningssällskap, torde böra få tillgodoräkna sig

sådan tid i och för erhållande av ålderstillägg. Till avlöning av mejeriassistenter

synes staten böra bidraga med 3,000 kr. per år och assistent. För att konsulenterna

och assistenterna skola erhålla tillräcklig rörelsefrihet och kunna vid behov

besöka mejerierna utan att hava blivit kallade, vilket erfordras för att deras

verksamhet skall lända till avsedd nytta och med hänsyn till verksamhetens

delvis ömtåliga natur, anses det synnerligen önskvärt, atc härför erforderliga

resebidrag utgå av statsmedel. Detta befinnes så mycket mera påkallat, som

nämnda befattningshavare böra vara skyldiga att efter anmodan av svenska

smörprovningarna göra besök å mejerierna. Resebidragen beräknas till 2,000

kr. per år och befattningshavare. .

De nya konsulent- och assistentbefattningarna torde enligt jordbruksutredningens

uttalande icke kunna tillsättas förrän från 1 januari 1931, vadan medel

skulle erfordras för endast senare hälften av nästa budgetår. De för berörda

halvår behövliga anslagen beräknas till följande belopp:

Kronor

10 distriktskonsulenter med avlöningsbidrag enligt ovan angivna grunder

ålderstillägg till konsulenter, som tidigare varit anställda hos hushållningssällskap

........... • • .................................

avlöningsbidrag till två mejeriassistenter..........................

resebidrag enligt ovan angivna grunder ..........................

21,000

1,500

3,000

12,000

Sammanlagt beräknas alltså för tiden 1 januari—30 juni 1931 ett anslagsbehov

för mejerikonsulentverksamheten av 37,500 kr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Svenska

smörprov
ningarna.

Hushållningssällskapens

för

valtningsut

skott.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr ''266.

Svenska smörprovningarna anser, att de i statförslaget för mejerikonsulenter

upptagna resebidragen, beräknade till 2,000 kr. för varje konsulent, endast böra

utgå, i den mån uppdrag komma att fullföljas på anmodan av smörprovningarna

eller på sätt lantbruksstyrelsen kan angiva. Det bör nämligen ifrågasättas,

huruvida ej hushållningssällskapen vid tilldelandet av statsbidrag för avlönande

av mejerikonsulenter böra åläggas att själva ställa erforderligt belopp för

resekostnader i sällskapens egen tjänst till förfogande, liksom fallet nu är för

jordbrukskonsulenterna.

Förvaltningsutskottet i Stockholm läns och stads hushållningssällskap anför,

•- a^t under förutsättning att den lägre mejeriundervisningen rationellt ordnas och

att som^villkor för runmärkesrätt uppställes, att mejeriföreståndaren skall ha

genomgått under statlig inspektion stående mejeriskola (jfr punkt 4), dels kvalifikationerna

på mejerikonsulenterna måste, då de skola lämna råd åt en väl utbildad

personal, vara synnerligen höga, dels det erforderliga antalet konsulenter

kan väsentligt begränsas. Utskottet skulle närmast vilja ansluta sig till lantbruksstyrelsens

förslag den 4 oktober 1926 om inrättande av 10 konsulentbefattningar.

Med hänsyn till nödvändigheten av en god rekrytering torde konsulenternas

avlöning böra bli högre, än som av jordbruksutredningen och lantbruksstyrelsen

föreslagits.

Utskottet anser, att jordbruksutredningens förslag vid genomförande icke

verka med den snabbhet, som jordbrukets nödläge kräver, samt framhåller exportpremier

såsom ett hastigare verkande medel.

Förvaltningsutskottet i Södermanlands läns hushållningssällskap anser, att

det av jordbruksutredningen föreslagna konsulentdistrikt, som skulle omfatta

Södermanlands län och Södertörn, kan väsentligt vidgas, då flertalet härvarande

mejerier tillhöra mjölkcentralen, som torde vara väl rustad att lösa flertalet

av de arbetsuppgifter, för vilka en mejerikonsulent kan beräknas vara utsedd.

Förvaltningsutskottet i Kronobergs läns hushållningssällskap anser, att det

för mejerikonsulent beräknade resebidraget å 2,000 kr. per år är mycket för

lågt, örn konsulenternas arbetskraft skall bliva fullt utnyttjad.

Förvaltningsutskottet i Gotlands läns hushållningssällskap anser jordbruksutredningens.

förslag rörande statsanslag för tillsvidare blott 10 mejerikonsulenter

otillräckligt, därest de nu av hushållningssällskapen anställda konsulenterna

skulle kunna tillsättas å de nya befattningarna. Vidare göres gällande, att den

föreslagna^ avlöningen till konsulenterna är för låg, då densamma satts lägre än

vad föreståndarna vid många medelstora och alla större mejerier erhålla.

Förvaltningsutskottet i Kristianstads läns hushållningssällskap finner den

för mejerikonsulenter föreslagna avlöningen väl låg, emedan skickliga konsulenter

säkerligen skola kunna erhålla högre avlöning som mejeriföreståndare.

Förvaltningsutskottet i Malmöhus läns hushållsningssällskap uttalar, att av

jordbruksutredningens betänkande synes framgå, att statsbidrag för mejerikonsulenters

avlöning m. m. i första hand tänkts skola utgå till de län, där särskilda

mejerikonsulenter ännu ej finnas anställda. Häremot riktar utskottet

en kraftig gensaga, varvid framhålles, att det viktigaste och mest trängande

torde vara, att kvaliteten på det smör, som exporteras, blir förbättrad. Utskottet

hemställer, att statsunderstöd för anställande av mejerikonsulenter i

första hand måtte tillerkännas de hushållningssällskap, som redan anställt

dylika.

Förvaltningsutskottet i Hallands läns hushållningssällskap anför, att därest

icke statsmedel genast kunna ställas till förfogande för avlöning av samtliga

mejerikonsulenter, synes behovsprincipen böra bliva utslagsgivande, med hänsyn

tagen till både länets betydelse som smörproducent och hushållningssällskapets

ekonomiska ställning.

Förvaltningsutskotten i Älvsborgs läns norra och södra hushållningssäll
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma.j:ts proposition nr SOU

29

skap framhålla, att enligt elen föreslagna distriktsindelningen för mejerikonsulenter

skulle Älvsborgs läns norra hushållningssällskaps område delas på

två distrikt, varigenom en önskvärd enhetlig ledning av mejeriverksamheten

skulle bli synnerligen försvårad. Utskotten anse därför, att de båda sällskapens

områden böra utgöra ett gemensamt distrikt.

Förvaltningsutskottet i Älvsborgs läns södra hushållningssällskap erinrar

om att, då de nuvarande två konsulenterna vid svenska smörprovningarna anställdes,

avsågs härmed att provisoriskt avhjälpa bristen på mejerikonsulenter

,i vissa län. Därför synes det utskottet, som örn berörda konsulenter vid ett

genomförande av jordbruksutredningens förslag vore obehövliga, åtminstone

i vad det rör inspektion av mejerierna, ty denna uppgift bör tillhöra vederbörande

mejerikonsulent i samarbete med smörprovningarna. Bästa samarbete

mellan det allmänna och mejerierna vinnes säkerligen, örn smörprovningarna

icke tillerkännas någon inspektionsrätt utan eventuella fel avhjälpas

genom mejerikonsulent.

Förvaltningsutskottet i Skaraborgs läns hushållningssällskap anser, att i bestämmelserna

rörande statsbidrag till avlönande av mejerikonsulenter bör inrymmas

möjlighet även för mejeriförbund, som befinnes äga nödig fasthet i

sin organisation, att erhålla dylikt statsbidrag.

Förvaltningsutskottet i Värmlands läns hushållningssällskap anser fördelaktigast,

örn den föreslagna nya mejerikonsulentorganisationen ställes under

svenska smörprovningarnas ledning och kontroll. Härigenom skulle ett framtida

överflyttande av konsulenterna till mejerisammanslutningar underlättas,

varjämte det förefaller naturligt, att samma organ, som har att uppsöka och

anmärka på förekommande felaktigheter i tillverkningen, också så vitt möjligt

skall angiva orsaken till och botemedlen för felen. Konsulenternas anställning

hos smörprovningarna skulle även medföra olika organisatoriska fördelar,

såsom t. ex. god möjlighet att vidtaga behövliga omplaceringar.

Förvaltningsutskottet i Örebro läns hushållningssällskap ifrågasätter, huruvida

det icke för erhållande av fullt kompetenta och lämpliga mejerikonsulenter

är nödvändigt att fastställa minimilönen till 5.200 kronor. Vidare bör statsbidraget

till resekostnader med hänsyn till konsulenternas långa resor utgå med

betydligt högre belopp, än vad jordbruksutredningen föreslagit.

Förvaltningsutskottet i Västmanlands läns hushållningssällskap avstyrker

det föreslagna utbytet av benämningen mejerikonsulent mot distriktskonsulent

i mejerihantering, då förstnämnda benämning ingått i allmänhetens medvetande

och är tydligare.

Förvaltningsutskottet i Västerbottens läns hushållningssällskap påyrkar,

att hushållningssällskapen skola bliva lika berättigade till statsbidrag för avlöning

av mejerikonsulenter, vare sig sådan konsulent förut är anställd eller

icke. Utskottet avstyrker statsbidrag till konsulenternas resekostnader, då

denna konsulentverksamhet i princip näppeligen skiljer sig från den övriga

konsulentverksamhet, för vilken sällskapen få bestrida resekostnaderna utan

statsanslag.

Förvaltningsutskottet i Norrbottens läns hushållningssällskap anser, att

statsbidrag för avlöning av mejerikonsulent redan från början bör utgå även

till sådana hushållningssällskap, som redan ha sådan konsulent anställd, eller

åtminstone till de av dessa hushållningssällskap, som på grund av begränsade

ekonomiska resurser icke utan svårighet kunna med egna medel upprätthålla

dessa befattningar.

För att fullständiga jordbruksutredningens utredning beträffande den nuvarande

mejerikonsulentverksamheten hos hushållningssällskapen har lantbruksstyrelsen

från samtliga hushållningssällskaps sekreterare infordrat uppgifter

för åren 1928 och 1929 örn såväl antalet mejerier, som av länets kon
-

Ilantbruksstyrelsen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majlis proposition nr 266.

sulent besökts, som härför använda förrättningsdagar. Av uppgifterna, som

finnas sammanställda i bilaga B till styrelsens utlåtande, framgår bl. a., att

sällskapens konsulenter i medeltal per år besökt 887 mejerier och härför använt

1,162 förrättningsdagar. Vidare har från svenska smörprovningarna inhämtats

uppgift örn under tiden 1/7 1 9 2 6—30/e 1929 av deras konsulenter utförd

konsulentverksamhet inom olika län. Uppgifterna äro sammanställda i

bilaga C till styrelsens utlåtande samt visa bl. a., att berörda konsulenter använt

318 förrättningsdagar per år för besök i mejerier.

Lantbruksstyrelsen omnämner, att styrelsen i oktober 1926 framlade ett förslag

rörande mejerikonsulentverksamhetens ordnande, varvid landet ansågs

böra uppdelas i minst 10 konsulentdistrikt. Beträffande jordbruksutredningens

förslag örn inrättande av 20 distrikt anföres, att det, frånsett statsfinansiella

skäl, måste anses vara mindre tillfredsställande, örn konsulenter på en

del ställen anställas med så små distrikt, att deras fulla arbetsförmåga icke

kan utnyttjas. Då jordbruksutredningen med hänsyn till bristande tillgång

på kompententa personer för samtliga de föreslagna befattningarna tillsvidare

begärt statsbidrag endast till 10 konsulenter, finner styrelsen det fördelaktigare

att söka åvägabringa en sådan organisation, att verksamheten över hela

landet örn möjligt igångsättes omedelbart, även örn mejerihanteringens framtida

utveckling skulle medföra behov av ökat antal distrikt. En sådan framtida

jämkning är avsevärt lättare att genomföra än en motsatt förändring, örn nämligen

förhållandena skulle visa, att en överorganisation kommit till stånd. En sådan

kan dessutom befaras medföra, att statsmakterna framdeles komme att

visa sig mindre benägna att tillgodose andra lika viktiga krav på konsulentverksamhet.

Vid bestämmandet av konsulentdistriktens omfattning bör vid sidan av antalen

befintliga och i smörprovningarna deltagande mejerier tagas hänsyn till

mejeriernas storlek, då i fråga örn små mejerier utvecklingen torde gå mot en

sammanslagning, vidare till den invägda mjölkmängden och till det behov av

konsulentverksamhet, som utvisas av den omfattning, i vilken hittillsvarande

möjligheter härutinnan utnyttjats. Från dessa utgångspunkter har styrelsen

underkastat såväl sitt eget tidigare som jordbruksutredningens förslag till distriktsindelning

en närmare undersökning, varav resultatet framgår av bilagorna

D och E till utlåtandet. De här sammanställda uppgifterna rörande

totala antalet och antalet i smörprovningarna deltagande mejerier, den vid

samtliga mejerier invägda mjölkmängden och antalet förrättningsdagar, som

använts av konsulenter för konsultation vid mejerierna, inom de föreslagna

distrikten anses giva vid handen, att antalet distrikt enligt styrelsens förslag

av år 1926 behöver ökas, medan i jordbruksutredningens förslag förekommer

ett flertal distrikt, som icke kunna tänkas bereda där anställd konsulent ens

nödtorftig sysselsättning i tjänsten. Styrelsen pekar i detta hänseende särskilt

på distrikten nr 4, 10, 11, 13 och 14 i förslaget (jfr sid. 65 i jordbruksutredningens

betänkande).

Av anförda skäl har lantbruksstyrelsen framlagt nytt förslag till distriktsindelning,

vars innebörd närmare framgår av följande uppställning (sid. 31).

De hushållningssällskap, som för närvarande redan hava egna mejerikonsulenter,

skulle icke beröras av detta förslag i annan mån, än att Hallands

län finge i förevarande avseende samarbeta med grannhushållningssällskapet

i Älvsborgs läns södra del. Redan tidigare har sådant samarbete ägt .rum,

och de likartade mejeriförhållandena i norra delen av Hallands län och Älvsborgs

läns södra del tala för lämpligheten av ett sådant sammanförande.

Förutom de villkor för erhållande av statsbidrag till mejerikonsulents avlöning,

som upptagits i lantbruksstyrelsens förslag av år 1926 och som i huvudsak

vunnit jordbruksutredningens gillande, föreslår styrelsen, att hushåll
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr £66.

31

Antal

meje-

rier

1927

Antal

I samtliga

mejerier in- vägd mjölk

1927

ton

Antal förrättningsdagar

i medeltal per år av

Distrikt

deltagande

i smör- provn.

1929

konsu- lent hos

hushåll- nings- sällskap

smör-

provs-

konsu-

lenter

summa

1. Malmöhus län........

101

81

334,069

154

27

181

2. Kristianstads och Blekinge län

lil

101

239,794

110

57

167

3. Kronobergs och Jönköpings län

samt Kalmar läns södra del

201

105

142,830

101

c:a 60

161

4. Hallands län och Älvsborgs läns

södra del.........

123

68

c:a 145,364

93

c:a 8

101

5. Östergötlands län och Kalmar

läns norra del.......

132

73

129,193

41

c:a 97

138

6. Skaraborgs län.......

433

50

158,345

105

28

133

7. Göteborgs och Bohus län samt

Älvsborgs läns norra del . .

91

20

c:a 47,735

c:a 13

13

8. Örebro, Västmanlands och Värm- lands län.........

127

42

152,600

62

23

85

9. Södermanlands, Uppsala, Stock- holms och Gotlands län . .

134

44

170,932

13

34

47

10. Kopparbergs, Gävleborgs och

Västernorrlands län ....

90

18

54,891

78

8

86

11. Jämtlands län........

38

—

12,031

109

—

109

12. Västerbottens län......

37

2

14,320

135

—

135

13. Norrbottens län.......

27

3

11,171

161

—

161

ningssällskap, som ensamt eller jämte annat sådant sällskap erhåller anslag

till mejerikonsulent, skall vara skyldigt att underkasta sig den förändring

i fråga om konsulents arbetsområde, som Kungl. Majit finner skäligt föreskriva.

Vissa hushållningssällskap hava påyrkat en förhöjning av den del av statsbidraget,

som är avsedd som minimigrundlön för mejerikonsulent. Även lantbruksstyrelsen

finner en grundlön av 4,200 kr. väl låg för en dugande konsulent.

Det är emellertid här endast fråga örn en minimilön, och styrelsen har i

sitt äldre förslag utgått från att erforderligt lönetillägg skulle bekostas av

vederbörande hushållningssällskap. De föreslagna grunderna äro desamma,

som tillämpas för statsbidrag åt jordbrukskonsulenter, och en ändring synes

kunna få alltför långt gående konsekvenser. Enligt dessa grunder skulle ett

fullständigt genomförande av konsulentorganisationen i den omfattning, lantbruksstyrelsen

här föreslagit, medföra följande årliga krav på statskassan.

13 konsulenter, grundlön ä 4,200 kronor .......... 54,600 kronor

ålderstillägg ä 500 kronor ................. .. .. . 13,000 »

Summa 67,600 kronor

En inom lantbruksstyrelsen verkställd utredning giver vid handen, att

därest hos hushållningssällskapen nu anställda konsulenter enbart i mejerihushållning

samt två mejerikonsulenter med jämväl andra arbetsuppgifter

från och med år 1931 skulle komma att avlönas med bidrag av statsmedel,

skulle för nämnda år erfordras 10,000 kr. för till dessa konsulenter beräknade

ålderstillägg.

Hela den av lantbruksstyrelsen föreslagna organisationen anses örn möjligt

böra igångsättas från ingången av år 1931. Styrelsen anser sig så mycket

mera böra påyrka, att medel härför anvisas, som styrelsen finner det av vissa

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2G0.

hushållningssällskaps förvaltningsutskott framförda kravet, att de sällskap,

som med egna medel redan anställt konsulenter, icke måtte försättas i en

ogynnsammare ställning än andra sällskap, fullt berättigat.

Då de till hushållningssällskapen för visst budgetår beviljade anslagen avse

verksamheten under visst kalenderår, torde 1930 års riksdag böra anvisa

hela det för år 1931 erforderliga beloppet, vilket ovan beräknats till 64,600

kr. Då emellertid anslaget i likhet med andra liknande anslag, varifrån ålderstillägg

efter bestämda grunder skola utgå, torde böra erhålla karaktär av förslagsanslag,

synes detsamma i syfte att förebygga en alltför snar höjning därav

redan nu böra fixeras till 67,000 kr.

Jordbruksutredningens förslag, att såsom bidrag till resekostnader för varje

med statsmedel anställd mejerikonsulent skulle årligen utgå ett belopp av

2,000 kronor, betecknas av lantbruksstyrelsen såsom ett i viss mån betänkligt

avsteg från de principer örn statsbidrag till hushållningssällskapen, som hittills

tillämpats. Att, såsom här föreslås, anvisa särskilda statsmedel såsom

bidrag till kostnaderna för en enstaka tjänstemannagrupps resor i sällskapens

tjänst måste enligt lantbruksstyrelsens mening komma att medföra vissa konsekvenser.

Hittills har ansetts, att utgifter av detta slag skola täckas av sällskapens

allmänna anslag. Hänsyn till resekostnaderna har också tagits vid

fördelningen av sistnämnda anslag, i det att vederbörande sällskaps areal beräknats

utöva inflytande på sällskapets kostnader för befattningshavares resor.

Att tillmäta alla distrikt lika stora reseanslag vore enligt lantbruksstyrelsens

förmenande orimligt. Härtill kommer, att lantbruksstyrelsen måste

ställa sig tveksam örn lämpligheten av att konsulent utan därom gjord framställning

skulle äga regelbundet inspektera ett distrikts mejerier annat än

efter anmodan av svenska smörprovningarna. Lantbruksstyrelsen anser sig

därför böra avstyrka, att statsmedel till resebidrag åt mejerikonsulenter beviljas

i den ordning, jordbruksutredningen föreslagit. Därest sällskapen skulle

befinnas icke kunna bära dessa kostnader, bör enligt lantbruksstyrelsens mening

rättelse ske genom höjning av sällskapens allmänna anslag.

Då bland mejerikonsulenternas skyldigheter skulle ingå att på uppdrag av

svenska smörprovningarna verkställa besök vid inom deras distrikt belägna,

i smörprovningarna deltagande mejerier och det synes önskvärt, att ifrågavarande

uppdrag icke medföra ekonomiska konsekvenser för hushållningssällskapen,

anser sig lantbruksstyrelsen emellertid böra förorda statsanslag till

täckande av konsulenternas kostnader för i smörprovningarnas uppdrag verkställda

resor. Ersättning för resor av detta slag anses böra utgå enligt klass

II D i gällande resereglemente, och styrelsen föreslår, att för år 1931 ett

särskilt anslag å 10,000 kr. för ändamålet ställes till smörprovningarnas förfogande

mot redovisningsskyldighet.

Jordbruksutredningens förslag beträffande anställande av mejeriassistenter

inom särskilt arbetskrävande distrikt finner lantbruksstyrelsen ej tillräckligt

styrkt. Det sekundärt framförda utbildningssyftet, d. v. s. att bereda yngre

mejeriutbildade personer en anställning, där de vore i tillfälle att förvärva

erforderlig yrkeserfarenhet, anses här företrädesvis lia fått göra sig gällande.

Ett ökat antal tjänstemän hos de större hushållningssällskapen kan emellertid

enligt styrelsens förmenande icke anses skäligt eller rättvist, så länge vissa

mindre sällskap icke ens kunnat erhålla statsbidrag till anställande av en konsulent

för vartdera av de båda, var för sig specialutbildning krävande områdena,

jordbruk och husdjursskötsel.

Det framförda utbildningssyftet finner lantbruksstyrelsen värt större beaktande

men framhåller, att möjlighet till förutbildning för personer, som ämna

söka anställning som mejerikonsulenter, sedan länge förefinnes. Härvid syftas

på den anställning såsom statens stipendiat i boskapsskötsel och mejeri
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

33

hushållning m. m., vartill statsanslag årligen anvisas. Därest föreliggande

organisationsförslag skulle bli genomfört, synes emellertid kunna förutsättas,

att blott en stipendiatplats ej längre förslår och att tillfälle därför bör beredas

två personer att samtidigt erhålla utbildning. Anslag till statens stipendiat

i boskapsskötsel och mejerihushållning m. m. upptages för närvarande i

riksstaten med 2,500 kr. Härutöver utgå emellertid från andra anslag dyrtidstillägg

ävensom ersättning för resor, som i utbildningssyfte företagas på

lantbruksstyrelsens uppdrag.

Lantbruksstyrelsen föreslår följaktligen, att förslag framlägges för riksdagen

beträffande anvisande för budgetåret 1930—1931 av ett extra anslag

av 2,500 kr. för anställande av ytterligare en statens stipendiat i boskapsskötsel

och mejerihushållning m. m.

Sveriges allmänna lantbrukssällskap hemställer, att jordbruksutredningens Sveriges aliförslag

om anställning av mejerikonsulenter i hushållningssällskapens tjänst ^rukssällmen

med avlöningen i huvudsak utgående av statsmedel måtte kompletteras skap.

så, att liknande anslag även kan utgå till avlöning av mejerikonsulent, som

anställes av mejeriförbund eller större sammanslutning av mejerier. Konsulenternas

kompetens och tjänstgöringsvillkor böra härvid prövas och fastställas

på enahanda sätt som vid anställning hos hushållningssällskapen. Sällskapet

framhåller, att det för närvarande i flera delar av landet försiggår en mycket

livlig verksamhet för bildande av större sammanslutningar mellan mejerierna

och att, särskilt i Norrland, dylika mejeriförbund redan äro i verksamhet

eller under bildande. Sällskapet anser också, att upprättandet av väl

organiserade mejeriförbund är ett livsvillkor för en allmän uppryckning och

rationalisering av mejerihanteringen, varför möjlighet synes böra öppnas för

den av sällskapet förordade anordningen.

Sveriges smör export firmors förening anser den för mejerikonsulenter före- Sveriges

slagna minimigrundlönen å 4,200 kr. per år för lågt tilltagen. Denna lön och

t. o. m. högre betalas till föreståndare för våra större andelsmejerier. förening.

Mjölkcentralen, lantmännens mjölkförsäljningsförening u. p. a. anser, att M''ölkför

mejerikonsulenternas utbildning torde böra föreskrivas flerårig praktik centralen.

vid mejeri. I den av jordbruksutredningen ifrågasatta distriktsindelningen för

mejerikonsulenter föreslår mjölkcentralen den ändringen, att Örebro och Västmanlands

län icke sammanföras i ett distrikt, då koncentreringen av mejerihanteringen

med hänsyn till sistnämnda läns organisatoriska förhållanden säkerligen

erfordrar en annan indelning. Örebro län anses på grund av sitt läge

och andra förhållanden mera lämpligt kunna sammanföras med Värmlands

län och Dalsland.

Svenska mejerikonsulentföreningens styrelse anser anordningen med två Svenska

mejerikonsulenter vid svenska smörprovningarna mindre lämplig. På grund ™lentföréav

ändamålet med dessa konsulenters anställning hava de verkställt tvångs- ningen.

inspektioner av mejerierna, som äro oförenliga med den rådgivande konsulentverksamheten.

Mejerikonsulenterna böra enligt styrelsens mening vara placerade

i distrikt och statligt anställda. Mejerihanteringen som industri rör sig

nämligen med komplicerade problem, vilka ej så mycket tarva en lokalt betonad

uppfattning utan insikter, som till stor del erhållas genom samarbete med

statens organ och mellan konsulenterna.

Frågan örn en omorganisation av mejerikonsulentverksamheten har sedan Departeåtskillig

tid tillbaka stått på dagordningen. Bland tidigare förslag å områ- chefen

det må nämnas ett av lantbruksstyrelsen den 4 oktober 1926 framlagt förslag,

vari landets uppdelning på 10 konsulcntdistrikt förordades. Jordbruksutredningen

har föreslagit en slutlig organisation med 20 distrikt, vart och ett nied

Bihang Ull riksdagens protokoll 1030. 1 sami. 229 haft. (Nr 266.) 8

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

en konsulent samt i tre fall dessutom en assistent. På grund av bristande tillgång

på för konsulentverksamhet kompetenta personer har dock jordbruksutredningen

såsom ett provisorium föreslagit anslag till 10 konsulent- och 2

assistentbefattningar för tiden fr. o. m. 1 januari 1931. Lantbruksstyrelsen

har nu efter prövning av såväl sitt eget äldre som jordbruksutredningens förslag

funnit sig böra föreslå en organisation med 13 konsulentdistrikt med vartdera

en konsulent. Beträffande förslagets närmare innebörd och motivering

hänvisas till sid. 30 o. f.

Det torde vara uppenbart, att en effektivt ordnad konsulentverksamhet bör

kunna kraftigt bidraga till mejeridriftens rationalisering och produktionens

kvalitativa förbättring. På grund av det stora behov av en sådan rationalisering

och förbättring, som alltmer gör sig gällande, anser jag, att en omorganisation

av mejerikonsulentverksamheten nu bör genomföras. Då ifrågavarande

verksamhet har viktiga uppgifter att fylla inom landet i dess helhet,

synes organisationen omedelbart böra avse hela landet. Med avseende på

organisationens första utbyggande ansluter jag mig till lantbruksstyrelsen

uppfattning, att en viss försiktighet bör iakttagas till förhindrande av en

eventuell överorganisation, då en senare möjligen erforderlig utvidgning synes

lättare att genomföra än en ändring i motsatt riktning. I fråga örn konsulentdistriktens

omfattning och antal samt antalet konsulenter biträder jag därför

lanbruksstyrelsens ovan berörda förslag, för vilket de av styrelsen anförda

skälen synas bärande. Konsulenterna synas liksom fallet är med nuvarande

mejerikonsulenter böra vara anställda hos hushållningssällskapen, då förutsättningar

åtminstone tillsvidare torde saknas för den anknytning till mejerisammanslutningar,

som från ett flertal håll framhållits såsom önskvärd. Med

avseende på det statsbidrag, som bör utgå för konsulenternas avlöning, synes

det av lantbruksstyrelsen och jordbruksutredningen föreslagna beloppet av

4,200 kr. per år och konsulent jämte tre ålderstillägg av 500 kr. efter respektive

5, 10 och 15 års tjänstetid, d. v. s. samma bidrag som för närvarande utgår

för jordbrukskonsulenterna, vara lämpligt avvägt, varvid förutsättes, att

erforderliga lönetillägg bekostas av vederbörande hushållningssällskap. Vid

beräkning av ålderstillägg bör konsulent få tillgodoräkna sig den tid, varunder

han eventuellt varit anställd som konsulent hos hushållningssällskap

före den nya organisationens genomförande. Konsulenterna synas örn möjligt

böra anställas från 1931 års början. Då de till hushållningssällskapen för visst

budgetår beviljade anslagen avse verksamheten under visst kalenderår, erfordras

för den skull, att 1930 års riksdag anvisar det för hela år 1931 behövliga

statsbidraget. Enligt angivna grunder skulle för nämnda år erfordras

ett anslag till lönebidrag och ålderstillägg för 13 konsulenter av 64,600 kr.,

vilket dock av skäl, som lantbruksstyrelsen anfört, synes böra fixeras till

67,000 kr., att anvisas såsom förslagsanslag. Det torde böra ankomma på

Kungl. Majit att föreskriva de närmare villkoren för statsbidragets utgående,

vilka villkor synas böra i huvudsak ansluta sig till vad lantbruksstyrelsen på

sin tid i ärendet föreslagit.

Statsbidrag till täckande av konsulenternas resekostnader synas av skäl,

som lantbruksstyrelsen anfört (jfr sid. 32), böra utgå endast för sådana resor,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SCB,

35

som företagas på uppdrag av svenska smörprovningarna. Reseersättningen

synes böra beräknas efter klass II D i gällande resereglemente samt utbetalas

genom svenska smörprovningarna, som för ändamålet böra få till sitt förfogande

ett särskilt anslag mot redovisningsskyldighet. Anslaget i fråga synes

böra upptagas såsom förslagsanslag till ett belopp av 10,000 kr. för år räknat.

Då konsulenterna beräknas tillsatta först vid början av år 1931, erfordras för

budgetåret 1930—1931 endast hälften av anförda belopp eller 5,000 kr.

Dör att tillgodose behovet av kompetenta personer för anställning såsom

mejerikonsulenter anser jag lämpligt, att, på sätt som lantbruksstyrelsen föreslagit,

ett anslag av 2,500 kr. anvisas för budgetåret 1930—1931 att disponeras

för ytterligare en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning m. m.

6. Anställande av expert beträffande mejeribyggnad er och mejeri
maskiner.

Förutom ökat antal mejerikonsulenter erfordras enligt jordbruksutrednin- Jordbruksgens

uppfattning även speciella experter för vissa mera begränsade uppgifter utredningen.

samt särskilda grenar inom mejerihanteringen. Behovet av dylika experter gör

sig givetvis i högre grad gällande, ju mera produktionstekniken utvecklas, så

att större vikt måste läggas vid tekniska detaljer och förbättringar såväl med

avseende på själva produktionssättet som även med avseende på mejeriernas

planläggning, inredning och utrustning. Dylika experter stå flerstädes i utlandet,

såsom t. ex. i Danmark, Holland och Estland, sedan flera år till mejeriernas

förfogande. Särskilt gör sig behovet av ökad tillgång på sakkunskap

starkt gällande beträffande mejeriers uppförande och maskinella utrustning,

vilket behov torde komma att allt mera framträda, därest en allmän rationalisering

och modernisering av mejeridriften, på sätt som föreslås i punkt 9, främjas

och påskyndas genom inrättande av en allmän statens mejerilånefond. Lantbruksstyrelsen

har också i skrivelse till Kungl. Majit den 21 oktober 1929

framhållit önskvärdheten av att en person med särskild sakkunskap å nyssberörda

områden måtte anställas vid svenska smörprovningarna. Jordbruksutredningen

ansluter sig till berörda förslag samt anför beträffande expertens

arbetsuppgifter, att han bör granska byggnadsförslag i samband med prövningen

av ansökningar örn lån ur mejerilånefonden, uppgöra typritningar och

beskrivningar för främjande av tillkomsten av ändamålsenligt byggda och inredda

mejerier samt stå smörprovningarna, mejerikonsulenter och mejerier till

tjänst med råd och anvisningar i speciella byggnadstekniska och maskinella

frågor. Expertens konsulterande verksamhet till tjänst för mejerier och enskilda

bör utövas mot ersättning enligt särskild taxa, vilken ersättning bör ingå

direkt till smörprovningarna.

På grund av verksamhetens starka inriktning på det tekniska och maskinella

området synes experten böra benämnas mejeriingenjör. Med hänsyn till de kvalifikationer,

som en dylik fackman måste äga, föreslår jordbruksutredningen,

att mejeriingenjörens grundlön måtte fastställas till 9,000 kr. förutom dyrtidstillägg

och reseersättning. Frågan örn utbildandet av lämplig person för tjänsten

behandlas nedan under punkt 7.

Jordbruksutredningen framhåller även, att frågan örn bättre maskinkontroll Hushålloeh

bränsleekonomi vid mejeridriften synes böra i ökad grad beaktas, vilken ningsmllfråga

jordbruksutredningen förklarat sig skola ägna fortsatt uppmärksamhet. s,taPrns. fortéen

föreslagnc mejeriingenjören bör enligt Gotlands läns h u s hålin in g s säll- V>laskotT~

skaps förvaltningsutskotts mening ej vara tjänsteman hos svenska smörprovningarna,

då han torde vara minst lika behövlig för de ostproducerande mejerierna

som för de smörproducerande samt därjämte skulle granska ansökningar

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

örn lån ur mejerilånefonden. I stället bör mejeriingenjören underordnas lantbruksstyrelsen.

Den funktion, för vilken en mejeriingenjör föreslagits, kan enligt Kristianstads

läns hushållnings sällskaps förvaltningsutskotts mening i avvaktan på mejerihögskolefrågans

lösning tilldelas vederbörande lärare vid mejeriinstitutet i

Alnarp.

Förvaltningsutskottet i Skaraborgs läns hushållningssällskap uttalar, att den

föreslagne mejeriingenjören bör sortera direkt under lantbruksstyrelsen och vara

bosatt i Stockholm. Härför anses bl. a. tala, att i hans åligganden skall ingå

granskning av bj^ggnadsförslag i samband med prövning av ansökningar

örn lån ur mejerilånefonden, vilken prövning torde komma att ske i lantbruksstyrelsen,

samt att statskonsulenten i mejerihushållning, med vilken mejeriingenjören

bör intimt samarbeta, tjänstgör i lantbruksstyrelsen.

Den föreslagna avlöningen till mejeriingenjör förefaller förvaltningsutskottet

i Örebro läns hushållning ssällskap väl högt tilltagen. En grundlön å 7,500

kr. jämte 3 ålderstillägg å 500 kr. synes fullt tillräcklig.

Beträffande det föreslagna tillsättandet av en särskild meieriingenjör ställer

sig förvaltningsutskottet i Västmanlands läns hushållningssällskap mycket

tveksamt, då de uppgifter, som skulle åligga denne, synas kunna lösas på enklare

sätt, i det byggnadsritningar kunna göras av en vanlig arkitekt och mejerikonsulentens

kunskaper i förening med de olika maskinfabrikanternas expertis

torde vara tillräckliga, vad beträffar mejeriernas inredning och utrustning.

Standardisering, som lätt kunde inträda, örn samma person skulle uppgöra

alla förslag, är icke önskvärd på förevarande område. Mejeriingenjörens

ifrågasatta uppgift att granska ansökningar örn lån ur mejerilånefonden kunde

lämpligen övertagas av statskonsulenten i mejerihushållning.

I fråga om behovet av särskild mejeriingenjör ställer sig förvaltningsutskottet

i Västerbottens läns hushållningssällskap tveksamt, då mejerierna icke torde

vara i något mera trängande behov av en dylik specialist samt mejerikonsulenterna

och mejerifirmornas tjänstemän synas kunna lösa förekommande uppgifter.

Skall en sådan befattning inrättas, synes dess placering hos lantbruksstyrelsen

lämpligare än vid svenska smörprovningarna.

Förvaltningsutskottet i Norrbottens läns hushållningssällskap anser, att

då den föreslagne mejeriingenjören bör vara tillgänglig för såväl smör- som

ostmejerierna, bör han vara anställd direkt hos lantbruksstyrelsen.

Lantbruks- Med avseende på jordbruksutredningens förslag rörande anställandet av en

styrelsen, expert, benämnd mejeriingenjör, vid svenska smörprovningarna med särskild

sakkunskap beträffande mejeribyggnader och mejerimaskiner anför lantbruksstyrelsen.

att detsamma i huvudsak överensstämmer med styrelsens i skrivelse

den 21 oktober 1929 framlagda förslag i samma fråga. Styrelsen finner, att

jordbruksutredningen genom benämningen mejeriingenjör tydligen velat angiva

maskinutbildning och maskinkännedom som huvudsakligt kompetensvillkor,

men framhåller, att bristen på sakkunskap inom landet beträffande mejeribyggnaders

uppförande och inredning kanske är mera utpräglad.

Vid avgivande av sitt ovan berörda förslag förutsatte lantbruksstyrelsen, att

den nya mejerilånefonden skulle stå till förfogande för smörmejeriernas rationalisering,

varför det syntes naturligt, att den expert, som härvid komme att

anlitas, vore bunden vid svenska smörprovningarna. Då jordbruksutredningen

nu föreslagit, att fonden skall kunna anlitas av såväl smör- som ostmejerier,

varemot lantbruksstyrelsen intet har att erinra, anser styrelsen lämpligare, att

experten kommer att sortera under lantbruksstyrelsen med placering i Stockholm.

Beträffande expertens avlöning finner styrelsen en anordning med jämförelsevis

liten lön och dyrtidstillägg därå jämte ersättning för verkställda

förrättningar efter fastställd med hänsyn till lönen avvägd taxa, såsom till
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

37

lämpas för de under styrelsen sorterande lantbruksingenjörerna, vara att föredraga

framför jordbruksutredningens förslag. Expertens resekostnader böra

gäldas av statsverket, då i annat fall exempelvis ett litet mejeri i Norrland finge

vidkännas mycket högre kostnad för expertens anlitande än ett stort mejeri i

södra Sverige. Styrelsen förutsätter en lön av c:a 6,000 kr. Om experten anställes

hos lantbruksstyrelsen, torde hans resekostnader böra utgå från nionde

huvudtitelns allmänna reseanslag efter samma grunder som för statskonsulent.

Den mejeriingenjör, som föreslagits skola anställas hos svenska smörprovningarna,

anser mjölkcentralen, då ingenjörens verksamhet skall avse hela mejeridriften

inom landet, vid såväl smör- som ostmejerierna, böra placeras i

Stockholm.

Beträffande den föreslagna mejeriingenjören framhåller styrelsen för svenska

mejerikonsulentföreningen, att han bör placeras i Stockholm direkt under

lantbruksstyrelsen, enär hans verksamhet bland annat skulle avse att pröva ansökningar

om lån ur den föreslagna mejerilånefonden, vilken skulle få till uppgift

att främja såväl smör- som ostproduktionen.

Styrelsen för Sveriges ostengrossistförening anser, att den föreslagna mejeriingenjören

bör placeras i Stockholm under lantbruksstyrelsen, enär experten

i fråga icke är avsedd att inrikta sin verksamhet uteslutande på smörtillverkningen

utan jämväl på andra grenar av mejenhanteringen.

Eör befrämjandet av en önskvärd modernisering i tekniskt hänseende av

mejerihanteringen är det uppenbarligen av stor betydelse att tillgång till särskild

sakkunskap på området beredes. Jordbruksutredningens förslag rörande

anställandet av en expert (mejeriingenjör) beträffande mejeribyggnader

och mejerimaskiner, vilket ansluter sig till en tidigare av lantbruksstyrelsen

gjord framställning i ämnet, vill jag därför biträda. Då experten synes böra

ha till uppgift att tillhandagå saväl smör- som ostmejerier med sakkunnigt

biträde å ifrågavarande område samt dessutom bör medverka vid handläggning

av låneärenden i samband med den under punkt 9 föreslagna mejerilånefonden,

anser jag, att han bör placeras i Stockholm och sortera direkt under

lantbruksstyrelsen. I fråga örn sättet för expertens avlöning ansluter jag mig

till lantbruksstyrelsens förslag och finner således, att ett anslag å 6,000 kr.

bör årligen anvisas att jämte därå belöpande dyrtidstillägg användas som arvode

till experten, varjämte denne bör åtnjuta ersättning för verkställda förrättningar

efter särskild taxa. Reseersättning till experten synes böra utgå

från nionde huvudtitelns allmänna reseanslag efter samma grunder som för

statskonsulent. Då experten torde kunna anställas först vid 1931 års början,

erfordras anslag endast för senare hälften av nästa budgetår, till ett belopp

av 3,000 kr.

Mjölk
centralen.

Svenska

mejerikon
sulentföre
ningen.

Sveriges ostengrossistförening.

Departe
ments
chefen.

7. Stipendier för utbildande av mejeriingenjörer.

Jordbruk sutredning en framhåller, att inga personer veterligen finnas i Sve- Jordbruksrige,

som besitta de för experter i mejeribyggnader och mejeriinredning nö- utredningen.

diga kvalifikationerna. Sådana kvalifikationer torde emellertid utan större

svårighet kunna förvärvas av tekniskt utbildade personer genom någon tids

praktisk utbildning vid mejeriinstitut och moderna mejerier samt därefter studier

å området utomlands. Då det ej kan förutsättas, att arkitekter och ingenjörer

på egen bekostnad skola förskaffa sig ifrågavarande specialutbildning,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Svenska

smörprov
ningarna.

Lantbruks
styrelsen.

Stats
kontoret.

och då därjämte den mejeriingenjör, som föreslagits under punkt 6 ej kan tillsättas,

förrän kompetent person finnes att tillgå, är det synnerligen önskligt,

att ett par personer på sätt som i andra liknande fall medelst stipendier sättas

i tillfälle att förskaffa sig erforderliga fackkunskaper. Av dessa skulle

den ena avses för den föreslagna mejeriingenjörsbefattningen och den andra för

enskild eller till mejeriförbund anknuten konsulterande verksamhet, varav behov

anses föreligga, då mejeriingenjören beräknas väsentligen bli upptagen av

andra arbetsuppgifter. Den för stipendiaterna behövliga studietiden anslås

till minst 6 månader och stipendiebeloppet beräknas till 4,000 kr. för varje

stipendiat eller sammanlagt 8,000 kr.

.Enligt svenska smör pr övning arnäs mening torde för närvarande endast ett

stipendium vara erforderligt för utbildning av särskild expert å mejeriområdet.

Benämningen mejeriarkitekt torde bättre motsvara befattningens innebörd

än mejeriingenjör.

I fråga örn storleken av de två stipendier, som av jordbruksutredningen

föreslagits för att bereda ett par personer tillfälle att förvärva den specialutbildning,

som erfordras för experter beträffande mejeribyggnader och mejerimaskiner,

erinrar lantbruksstyrelsen, att i förhållande till den föreslagna studietidens

längd, sex månader, samt till att studierna skulle bedrivas i Sverige,

Finland, Danmark och Holland det föreslagna beloppet av 4,000 kr. för varje

stipendiat synes något högt i jämförelse med andra inom jordbrukets område

förekommande resestipendier.

Statskontoret håller före, att det, åtminstone tills vidare, kan anses fullt

tillräckligt att endast inrätta ett stipendium för utbildande av mejeriingenjörer,

samt anser det föreslagna stipendiebeloppet, 4,000 kr., väl högt. I betraktande

av den korta studietid, som föreslagits för sådan stipendiat, och med

hänsyn till de belopp, till vilka i andra fall av statsmedel utgående stipendier

plägat fastställas, synes nu ifrågavarande stipendiebelopp kunna nedsättas

till 3,000 kr.

Departe- Då kompetent person för den under punkt 6 föreslagna expertverksamheten

chefen. för närvarande torde finnas att tillgå, anser jag i likhet med jordbruks
utredningen,

att allmänna medel i form av stipendier böra ställas till förfogande

för att bereda härför lämpliga personer möjlighet till erforderlig utbildning

å området i fråga. Härvid synas personer med föregående arkitekt- eller

ingenjörsutbildning i främsta rummet böra komma i fråga. Behov synes

föreligga av två sådana stipendier, då det dels synes vara en fördel att vid

tillsättande av mejeriingenjör äga möjlighet till val mellan ett par personer,

dels behov av dylik expertverksamhet kan antagas komma att göra sig gällande

vid sidan örn den statsanställda expertens arbete. Jordbruksutredningen

har föreslagit två stipendier å 4,000 kr. vardera, men då syftet icke synes böra

vara att bekosta ifrågavarande utbildning utan allenast att härvid lämna ett

effektivt stöd, finner jag stipendiernas belopp kunna begränsas till 3,000 kr.

vartdera. Tillsammans skulle alltså för budgetåret 1930—1931 erfordras ett

anslag ■— av reservationsanslags natur — för ifrågavarande ändamål av 6,000

kr., för vars utgående det torde böra ankomma på Kungl. Majit att bestämma

de närmare villkoren.

8. Anordnande av instruktionskurs för mejerikonsulenter.

Jordbruks- Vid sitt förslag beträffande ökat antal mejerikonsulenter (jfr punkt 5) förutredningen.

utsatte jordbruksutredningen, att ifrågavarande nya befattningar delvis skola

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 266.

39

besättas med personer, som erhållit utbildning som mejerikonsulenter men sedan

helt eller delvis ägnat sig åt annan verksamhet. Då dessa i många falsicke

varit i tillfälle att nöjaktigt vidmakthålla och förkovra sina kunskaper inom

mejerifacket, erfordras för att de skola bli kompetenta för konsulentbefattning

kompletterande utbildning, för vilket ändamål jordbruksutredningen föreslår

en särskild instruktionskurs, kombinerad med kortare studieresor. För det

fall att föreslagna konsulentbefattningar beslutas, anses en dylik instruktionskurs

böra anordnas under senare hälften av år 1930 med förläggning örn möjligt

till mejeriinstitutet i Alnarp.

Kursen skulle i främsta rummet avses för tjänstgörande konsulenter, som

erhållit mejerikonsulentutbildning men sedermera fått sin verksamhet mer eller

mindre inriktad på andra uppgifter. Skyldighet att deltaga i kursen eller

del därav bör emellertid åligga även mejerikonsulenter, som redan äro verksamma

uteslutande på mejeriområdet och till vilkas avlöning bidrag av statsmedel

begäres, detta särskilt med hänsyn till de nya och skärpta kontrollbestämmelser

rörande exportsmöret, som avses snarast träda i kraft. Andra, som

genomgått konsulentkurs å mejerilinjen, böra intagas å kursen, i den mån plats

kan beredas och efter prövning av deras lämplighet.

Kursen torde böra pågå i två månader samt upptaga såväl föreläsningar

som praktiska övningar och demonstrationer. Särskild uppmärksamhet bör

därvid ägnas, förutom smör- och osttillverkning, bl. a. mejeriinredning, mejeriteknik,

maskinlära, mejeriekonomi och mejeribokföring, vidare mjölk- _ och

smörbedömning med smörprovningar, lagrings-, transport- och avsättningsfrågor

— med beaktande härvid av föreningsrörelsens betydelse och organisationsformer

— samt bränsle- och kylteknilc. Därjämte böra studieresor anordnas

till tidsenligt inredda och skötta mejerier samt besök göras vid verkstäder,

som tillverka mejerimaskiner o. d. Kursens närmare planläggning och anordnande

torde böra verkställas genom lantbruksstyrelsen i samråd med styrelserna

för Alnarps lantbruks- och mejeriinstitut och svenska smörprovningarna.

Jordbruksutredningen förutsätter, att kursen inklusive kost, logi, resor

m. m. skall vara kostnadsfri för konsulenter, anställda hos hushållningssällskap.

Övriga deltagare torde böra betala för kost och logi samt resor

till och från kursen. Deltagare, som under de senaste åren genomgått mejerikonsulentkurs,

behöva måhända ej bevista hela instruktionskursen, varför denna

bör uppdelas i olika avsnitt. Kostnaderna för kursen böra helt bestridas

av statsmedel samt beräknas till sammanlagt 9,000 kr. inklusive lärararvoden

o. d., varvid antagits, att kursen bevistas av sex deltagare under hela tiden och

av sex under halv kurstid.

Förvaltningsutskottet i Örebro läns hushållningssällskap finner önskvärt, örn

de föreslagna instruktionskurserna kunde kompletteras med ett visst antal resestipendier.

Det förefaller lantbruksstyrelsen, som om anslagsbehovet för den av jordbruksutredningen

föreslagna instruktionskursen för en del äldre mejerikonsulenter

vore något högt beräknat. Styrelsen finner i högsta grad osannolikt, att 12

av de personer, som för närvarande innehava anställning såsom mejerikonsulenter

med eller utan samtidig verksamhet såsom husdjurskonsulenter, skulle komma

att genomgå sådan kurs. Styrelsen förutsätter nämligen, att de äldre, erfarna

mejerikonsulenter, vilka icke komma att beröras av nyorganisationen pa

området, knappast skulle anse sig behöva begagna sig av detta tillfälle, även

om kursen icke medförde direkta utgifter. Av de konsulenter, som hava kombinerad

sysselsättning, torde flertalet kunna antagas komma att föredraga att

ägna sig åt husdjursskötsel n. Det anses under sådana 1 Örila Handen lämpligt,

att kursen kommc till stånd, allenast under förutsättning att visst, icke för högt

avmätt minimiantal deltagare anmäler sig till densamma.

Hushållning

ssällskapens

förvaltningsutskott.

Lantbruks
styrelsen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Departe
ments
chefen.

Jordbruks
utredningen
-

För de under punkt 5 föreslagna nya mejerikonsulentbefattningarna torde

det till en början möta vissa svårigheter att erhålla fullt kompetenta personer,

varför särskilda åtgärder för berörda syfte synas vara erforderliga. Det

torde sålunda böra beredas tillfälle för personer, som genomgått mejerikonsulentkurs

och aspirera på de nya befattningarna, att uppfriska och komplettera

sina kunskaper å mejeriområdet. För sagda ändamål finner jag jordbruksutredningens

förslag beträffande anordnandet av en särskild instruktionskurs

för mejerikonsulenter, kombinerad med kortare studieresor, anvisa

en lämplig utväg. För konsulenter, anställda hos hushållningssällskap, synes

kursen inklusive kost och logi samt resor till och från kursen, för att deras

deltagande i möjligaste mån må underlättas, böra vara kostnadsfri. Att såsom

jordbruksutredningen föreslagit göra kursen obligatorisk för mejerikonsulenter,

för vilkas avlöning bidrag av statsmedel skall utgå, torde vara en

väl sträng åtgärd, men hänsyn till genomgången instruktionskurs bör givetvis

tagas vid besättandet av de med statsbidrag avlönade befattningarna. Kursen

bör stå öppen och undervisningen vara kostnadsfri även för andra personer

med mejerikonsulentutbildning.

Då det, såsom lantbruksstyrelsen framhållit, förefaller i viss mån osäkert,

i vilken omfattning deltagare i kursen komma att anmäla sig, och kursen

naturligen ej bör anordnas utan att den blir besökt av ett ej alltför litet antal

deltagare, synes det böra ankomma på Kungl. Majit att bestämma minimiantalet

deltagare för att kursen skall komma till stånd. Även övriga villkor

och bestämmelser med avseende på kursen synas böra utformas av Kungl.

Majit. Mot storleken av det av jordbruksutredningen för ifrågavarande ändamål

föreslagna anslaget å 9,000 kr. har jag intet att erinra. Anförda belopp

synes alltså böra såsom reservationsanslag beviljas för budgetåret 1930—1931 i

och för kursens anordnande.

9. Inrättandet av en statens mejerilånefond.

Av jordbruksutredningen verkställda undersökningar hava otvetydigt visat,

att en av orsakerna till det svenska exportsmörets ofta påtalade ojämna kvalitet

vore att söka i vissa brister uti lokaler samt teknisk och maskinell utrustning

vid en del mejerier. Förhållandet torde företrädesvis gälla en del mindre och

medelstora mejerier och bottnar med stor sannolikhet i svårigheten för dem att''

under rådande tryckta tider uppbringa erforderligt kapital för behövliga nybyggnads-

och andra förnyelsearbeten. Att snabba åtgärder äro av nöden för

att sätta vissa efterblivna mejerier i stånd att avhjälpa befintliga brister i utrustningen,

. har bekräftats av svenska smörprovningarna, och i skrivelse till

Kungl. Majit den 26 september 1929 har också lantbruksstyrelsen hemställt om

proposition till riksdagen angående bildande av en lånefond till mejerihanteringens

främjande, över vilken framställning jordbruksutredningen anmodats

avgiva utlåtande.

Enligt lantbruksstyrelsen förslag skulle vid sidan av den nuvarande norrländska

andelsmejerifonden (jfr sv. förf.-sami. 1917 nr 422), för närvarande

uppgående till 388,333 kr. och avsedd att stödja anläggandet av andelsmejerier

i Norrland och Dalarne, upprättas en särskild mejerilånefond å 2 milj. kr. Vid

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

41

lån ur förstnämnda fond äro hushållningssällskapen ansvariga låneförmedlare,

högsta medgivna lånebelopp är 15,000 kr., räntan löper med 5 procent och omloppstiden

är 17 år, av vilka de två första amorteringsfria. Ett av motiven för

att den norrländska fonden skulle bibehållas och icke förenas med den nya allmänna

fonden är enligt lantbruksstyrelsen, att fara kan uppstå för att den

norrländska andelsmejerirörclsen bleve lidande på att ej äga tillgång till en

egen fond. Jordbruksutredningen finner emellertid sannolikt, att om nedan föreslagna

lånevillkor för den nya fonden godkännas, efterfrågan på lån ur den

norrländska fonden kommer att helt upphöra, och mot ett befarat tillbakasättande

av de norrländska mejeriintressena synes det nedan föreslagna sättet för

prövning av ansökningar och beviljande av lån utgöra ett skydd. Jordbruksutredningen

föreslår därför, att en ny hela landet avseende fond å 2 milj. kr.

inrättas, till vilken dessutom den norrländska andelsmejerifonden överföres.

Fondens ändamål bör vara att bereda mejeriidkare lån dels för uppförande

av nya tidsenligt inrättade mejerier, dels för mera väsentliga förbättringar av

byggnader, maskinutrustning m. m. Med hänsyn till önskvärdheten, att anläggning

av stora mejerier uppmuntras, bör ingen begränsning uppåt fastställas

för lånen. Lånebeloppet bör på sätt lantbruksstyrelsen förordat utgå med

högst 5/e av den beräknade anläggningskostnaden. I motsats mot lantbruksstyrelsen,

som föreslagit en räntefot av 5 procent, anser jordbruksutredningen, att

låneräntan bör fastställas till högst 4 procent, enär intresset för att åstadkomma

en snabb modernisering i mycket hög grad måste bli beroende av låneräntan och

starka skäl tala för att staten i detta fall i viss man träder direkt stödjande

emellan. I sistberörda avseende anföres bl. a., att en förbättring av mejerierna

i hygieniskt hänseende torde kunna betecknas som ett allmänt intresse samt att

den planerade skärpta kontrollen av exportsmöret måste komma att innebära

vissa inskränkningar i den enskildes näringsfrihet, vilket synes motivera stöd

från staten vid utförandet av föreskrivna förbättringsarbeten. Amorteringstiden

bör för lån, avsedda enbart för maskinutrustning o. d., utgöra högst 12 år

och för övriga lån högst 22 år, i håda fallen inklusive två amorteringsfria år.

Hushållningssällskapen böra icke belastas med ansvar för lånens återbetalning.

Prövning av låneärende bör, i den mån det gäller tekniska och kostnadsdetaljer,

handhavas av svenska smörprovningarna, medan behovet och lämpligheten av

de åtgärder, för vilkas verkställande lån sökes, böra prövas av vederbörande

hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Låneärende bör efter lantbruksstyrelsen

hörande avgöras av Kungl. Majit samt säkerheten för lån prövas och

godkännas av statskontoret.

Svenska smörprovningarna anser, att avgörandet beträffande lån ur statens

mejerilånefond bör för erhållande av en viss standardisering i mejeridriften ligga

hos lantbruksstyrelsen. Vidare bör den föreslagna förhandsprövningen av

hushållningssällskapen omfatta även de för lånen erbjudna säkerheterna.

Förvaltningsutskottet i Gotlands läns hushållningssällskap finner önskvärt,

att bestämmelserna för den föreslagna mejerilånefoden avfattas så, att möjlighet

beredes mejerisammanslutningar eller smörexportföreningar att på samma

villkor som mejerierna erhålla lån för uppförande av kylhus samt att, örn så

anses behövligt, fondens begynnelsebelopp i anledning härav ökas.

Förvaltningsutskottet i Kristianstads läns hushållningssällskap ifrågasätter,

örn icke lån ur mejerilånefonden till inköp av maskiner borde amorteras under

10 år från lånets lyftande, då maskinutrustningen i många fall behöver förnyas

efter denna tid.

Förvaltningsutskottet i Hallands läns hushållningssällskap uttalar, att don

föreslagna mejerilånefonden synes bliva alltför liten, enär den skulle komma

att förslå endast för anläggande av ett relativt fåtal mejerier av önskvärd storlek

och utrustning.

Svenska

smör pr övningarna.

Hushållningssäll1;apans

för

valt ning sut

skott.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Lantbruks
styrelsen.

Förvaltningsutskottet i Göteborgs och Bohus läns hushållning ssällskap förmenar,

att en väsentlig höjning av anslaget till den förslagna mejerilånefonden

är av behovet påkallad.

Förvaltningsutskottet i Skaraborgs läns hushållningssällskap betonar vikten

av att mejerilånefonden redan från början kommer att stå öppen även för ostproducerande

mejerier. Låneärendena anses böra avgöras av lantbruksstyrelsen,

och^det ifrågasattes, huruvida icke låneräntan, som föreslås till 4 %, bör

sättas något högre vid utlåning till enskilda mejeriidkare för att främja tillkomsten

av andelsmejerier.

Såsom följd av sitt förslag beträffande mejerikonsulenternas anknytning till

svenska smörprovningarna (jfr sid. 29) anser förvaltningsutskottet i Värmlands

läns hushållningssällskap, att förberedandet av låneärenden i samband med mejerilånefonden

bör tillkomma smörprovningama.

Förvaltningsutskottet i Örebro läns hushållningssällskap ifrågasätter, örn det

icke vöre lämpligt, att hushållningssällskapens förvaltningsutskott, vilka givetvis

besitta den största lokalkännedomen och därför bättre än de flesta kunna

pröva och avgöra den för lån ur statens mejerilånefond erbjudna säkerheten och

följa densammas eventuella förändringar, borde medgivas rätt att bevilja dessa

lån.

Vad amorteringstiden beträffar, bör densamma för lån för inköp av mejeriutrustning

sättas till högst 10 år och för övriga lån till högst 20 år, varav i båda

fallen tvenne år böra vara amorteringsfria.

Förvaltningsutskottet i Västmanlands läns hushållningssällskap anser, att

tillskapandet av nya lånefonder, där staten lånar ut mot lägre ränta än den själv

betalar, bör undvikas, samt förordar en räntefot för mejerilånefonden av 5 %.

Amorteringstiden för lån bör i enlighet med av lantbruksstyrelsen framlagt

förslag utgöra 17 år, därav 2 år amorteringsfria, vare sig det gäller lån till nybyggnader

eller till maskinutrustning o. d. Utskottet anser den föreslagna proceduren

vid låneärendes behandling alltför omständlig samt finner det tillräckligt

med en förhandsgranskning av vederbörande hushållningssällskap och dess

konsulent, varefter lantbruksstyrelsen efter ytterligare omprövning skulle besluta

i frågan.

Förvaltningsutskottet i Västerbottens läns hushållning ssällskap anser, att örn

norrländska andelsmejerifonden skall bibehållas, böra villkoren ändras till överensstämmelse

med de för den nya mejerilånefonden föreslagna.

Förvaltningsutskottet i Norrbottens läns hushållningssällskap anser den

föreslagna sammanslagningen av norrländska andelsmejerifonden med den

nya lånefonden innebära stor fara för att de större mejerierna söderut skulle

ganska snart anlita fonden i sådan utsträckning, att där icke funnes något

kvar för det allt mera stigande behovet inom det område, den norrländska

fonden avser. Utskottet finner därför lämpligast, att denna fond kvarstår som

särskild fond och göres större för att bättre motsvara sitt ändamål men att

lånevillkoren ändras i överensstämmelse med de för den nya fonden av jordbruksutredningen

föreslagna. Utskottet ställer sig tveksamt till förslaget,

att även ^enskilda mejeriidkare skulle kunna erhålla lån ur den nya fonden,

då det måste anses vara av mycket stor betydelse, att statshjälp i såväl detta

som i alla andra fall gynnar jordbrukarnas andelsorganisationer.

Lantbruksstyrelsen anför, att jordbruksutredningens förslag beträffande inrättande

av en statens mejerilånefond ansluter sig till ett av styrelsen i samma

syfte den_26 september 1929 avgivet förslag med vissa avvikelser, mot vilka

styrelsen icke har något att erinra. Enligt styrelsens förslag skulle låneärenden

avgöras av lantbruksstyrelsen, men styrelsen säger sig givetvis icke ha något

att erinra mot att, såsom nu föreslagits, lån från fonden skola beviljas av

Kungl. Maj :t. Att styrelsen för sin del icke framförde sådant förslag, berodde

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 26G.

43

dels därpå, att enligt gällande bestämmelser för norrländska andelsmejerifonden

lån från denna fond beviljas av styrelsen, vilket såvitt denna bär sig

bekant icke medfört någon olägenhet, dels därav att låneförmedlingen genom

styrelsen skulle medföra mindre omgång. Då styrelsen förutsatt, att det skulle

tillkomma statskontoret att pröva lånesäkerheten, synes det lantbruksstyrelsen,

som örn uppdragets överlämnande åt styrelsen icke skulle innebära större risk

än t. ex. det till kommerskollegium och lantbruksstyrelsen gemensamt lämnade

uppdraget att utdela lån från kraftledningslånefonden, lån som ej sällan uppgå

till betydande belopp.

Det har synts kommerskollegium, att tillräckliga skäl knappast förefinnas

för en indragning av den norrländska andelsmejerifonden och överförande av

dess medel till den föreslagna nya fonden. Förstberörda fond har inrättats med

tanke på önskvärdheten av att andelsmejerirörelsen i Norrland och Dalarne

måtte erhålla det stöd, som en statens lånefond kunde skänka vid verksamhetens

igångsättande. Den särskilda förmån, som därmed beretts nämnda landsdelar,

synes alltjämt böra åt dem förbehållas. Den föreslagna nya mejerilånefonden

skulle visserligen i huvudsak komma att för hela riket tillgodose samma ändamål

som andelsmejerifonden tillgodosett för Norrland och Dalarne, men mellan

de båda fonderna föreligger dock en viss skillnad. Statens mejerilånefond skulle

närmast inrättas med tanke på den mejerirörelse, som arbetar på export, under

det att med den norrländska andelsmejerifonden avsetts att i Norrland och Dalarne

tillgodose det kreditbehov, som den i nämnda landsdelar på avsättning å

den lokala hemmamarknaden arbetande mejerirörelsen ansetts ej kunna få på

annat sätt uppfyllt. _ _ .

Örn den norrländska andelsmejerifonden skulle indragas, synes det kollegium

vara en viss risk för att de norrländska mejeriintressen, som statsmakterna tidigare

ansett vara förtjänta av ett särskilt stöd, skulle komma att tillbakasättas.

Jordbruksutredningen har visserligen framhållit, att ett skydd, häremot skulle

komma att ligga i det föreslagna sättet för prövning av ansökningar och beviljande

av lån ur statens mejerilånefond. Det torde emellertid kunna ifrågasättas,

örn ett sådant skydd kan göras fullt verksamt. Jordbruksutredningen har vidare

anfört, att man torde kunna räkna med sannolikheten, att, därest de av jordbruksutredningen

föreslagna lånevillkoren för den nya fonden skulle bliva godkända,

efterfrågan på lån ur den norrländska fonden skulle komma att helt

upphöra. Bärkraften av detta skäl upphäves emellertid, örn., såsom kollegium

vill ifrågasätta, lånevillkoren för de båda fonderna särskilt i fråga om räntan

bringas i närmare överensstämmelse med varandra. Det synes alltså kollegium,

att övervägande skäl tala för bibehållandet av den norrländska andelsmejerifonden,

ehuru det möjligen kan vara anledning att i detta sammanhang till övervägande

upptaga frågan, om ej till låntagarnas förmån vissa ändringar av de

för lån från denna fond stadgade villkoren lämpligen borde vidtagas.

Beträffande låneräntan för den nya fonden erinrar kommerskollegium om att

lantbruksstyrelsen föreslagit fem procent, vilket förslag motiverats med att ett

direkt understöd åt mejerihanteringen ej avsetts utan endast ett säkerställande

av att bristande möjlighet att upplåna medel icke skulle hindra en modernisering

av landets smörexporterando mejerier. Kollegium finner denna principiella

utgångspunkt för statens låncverksamhet på ifrågavarande område vara

den riktiga oell ekonomiskt sett sundaste, då det här är fråga örn en näringsverksamhet,

sorn bör hava förutsättningar att giva en skälig avkastning. Med

hänsyn till den ränta, som staten själv lärer kunna förutsättas högst komma att

gälda vid ny upplåning, torde det emellertid kunna- ifrågasättas, örn ej en ränta

av 4 ''/u procent skulle kunna vara tillfyllest.

Det har synts kollegium, att tillräckliga skäl saknas för att, såsom föreslagits,

lägga prövningen och avgörandet av låneärendena hos Kungl. Maj:t. En
-

Kommers

kollegium

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Stats
kontoret.

Riksgälds
fullmäktiqe.

ligt kollegii mening kan denna uppgift lämpligen överlämnas åt lantbruksstyrelsen

på samma sätt som exempelvis lån från kraftledningslånefonden beviljas

av kollegium och lantbruksstyrelsen. På grund av den erfarenhet, som

kollegium haft tillfälle att inhämta på andra områden av statens utlåningsverksamhet,

vill kollegium för övrigt hemställa, att föreskrift måtte givas därom,

att den statskontoret tillkommande prövningen och godkännandet av säkerheter

för lånen skall ske efter samråd med lantbruksstyrelsen. Därigenom skulle

statskontoret beredas bättre möjligheter att taga hänsyn till de i varje särskilt

fall föreliggande speciella omständigheterna.

Statskontoret anför med avseende på inrättandet av en statens mejerilånefond,

att då av jordbruksutredningens betänkande icke framgår, vilka kreditmöjligheter,

som hittills stått mejerihanteringen till buds och i vilken utsträckning

denna industri varit nödsakad att utnyttja dessa möjligheter, föreligger

svårighet att kunna avgöra, huruvida och i vilken omfattning ett ingripande

från statens sida på detta område är av behovet påkallat.

Därest en statlig långivning anses böra komma till stånd, uppstår då fråga,

huruvida en omläggning bör ske av den redan förefintliga norrländska andelsmejerifonden

eller om det nu åsyftade ändamålet bäst skulle främjas genom

inrättandet av en särskild fond. Med hänsyn till de bestämmelser, som ifrågasatts

skola bli gällande för den nya långivningen, och de olika lånetyper,

som härvidlag föreslagits skola tillämpas, finner statskontoret för sin del övervägande

skäl tala för att, därest nytt kapital anses böra för ändamålet anvisas,

^ därav bildas en särskild fond och att den hittillsvarande mejerifonden bibehålies

för sig. Statskontoret framhåller vidare, att, därest hushållningssällskapen,

såsom föreslagits, icke skola uppträda såsom låneförmedlare, frånvaron

av den övervakande verksamhet, som sällskapen kunna utöva i de olika

orterna^ ifråga örn de låneunderstödda företagens skötsel, givetvis ökar den risk,

som måste anses förbunden med en långivning sådan som den nu föreslagna.

Lån skulle enligt jordbruksutredningens förslag kunna beviljas till 5/0 av anläggningskostnaden.

Skulle därav anses följa, att såsom säkerhet för ett beviljat

lån skulle godtagas inteckning, liggande upp till denna gräns, anser sig

statskontoret böra framhålla, att ämbetsverket icke kan finna ett dylikt hypotek

betryggande och att, därest sådan säkerhet anses böra godtagas, föreskrift

därom bör meddelas. Vidkommande lånens förräntning anser statskontoret,

att räntan bör sättas till fem procent.

Beträffande norrländska andelsmejerifonden meddelar statskontoret, att för

fondens räkning hos riksgäldskontoret för närvarande (22 februari 1930) innestå

odisponerade anslagsmedel å 100,000 kr. — behållning å anslaget XVII

V1920 _— varav vid utgången av innevarande budgetår möjligen förefintlig

behållning kommer att tagas i anspråk för finansiering av nästa års lånebudget,

att av fondens kapitalmedel förefinnes en behållning å statsverkets giroräkning

i riksbanken av 48,166: 70 kr. samt att av samma kapitalmedel utestå

lån av sammanlagt 251,833: 30 kr.

Riks gälds fullmäktige hava i fråga örn den föreslagna mejerilånefondens storlek

samt villkoren för lån från densamma ej något annat att erinra, än att låneräntan

bör fullt motsvara statens egna utgifter för upplåning av de för fonden

erforderliga medlen, varför för närvarande skulle erfordras en räntefot av

4.6 procent. Under förutsättning av att räntan beräknas på angivet sätt och att

statskontoret bemyndigas kräva fullgod säkerhet för från fonden utlämnade

lån — såsom sadan kan enligt fullmäktiges mening icke godkännas enbart inteckningar

upp till 5/6 av den beräknade anläggningskostnaden för nya mejerier

— synas avsättningarna till fonden helt kunna utgå av lånemedel. Skulle

däremot räntefoten å lånen sättas lägre än den effektiva räntan å statens upplåning

eller mindre stränga krav komma att ställas på säkerheten, bör i över
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr U66.

45

ensstämmelse med de principer, som i fråga örn statens lånefonder tillämpats

under de senaste åren, avsättningarna till fonden delvis ske av andra statsinkomster

än lånemedel med sådan proportion mellan de båda slagen av medel,

att de i fonden ingående lånemedlen med säkerhet kunna beräknas bliva fullt

förräntade. o

Sveriges allmänna lantbruksällskap uttalar sin tveksamhet angående lämpligheten

av att lån ur den föreslagna mejerilånefonden skola kunna beviljas

även till andra än av producenterna själva bildade mejeriföretag. I varje fall

anser sällskapet riktigast, att den föreslagna låga räntesatsen av högst 4 procent

endast kommer jordbrukets egna företag på området till godo.

Mjölkcentralen, lantmännens mjölkförsäljningsförening u. p. a. hemställer,

att vid låns utlämnande från mejerilånefonden mot säkerhet av fastighetsinteckning

sådan möjlighet beredes, att till förmånsrätten högre liggande inteckningar

för ändamålet kunna användas, sa att förslagsvis inteckningar under

50 % av taxeringsvärdet härigenom kunde vara tillgängliga för fastighetsägaren

till användande som säkerhet för annat lån. Fondens medel skulle härigenom

i motsvarande omfattning mindre anlitas och lån från fonden kunna beviljas

i större utsträckning. I fråga örn låneräntan anser mjölkcentralen, att

densamma bör sättas till en räntefot, motsvarande statens inlåningsränta.

Styrelsen för Sveriges ostengrossistförening framhåller såsom en gärd av ö»«^ea _o«frättvisa,

att lånemöjligheten i den föreslagna .mejerilånefonden redan Iran f6ren{ng,

början öppnas i lika grad för ost- och smörmejerier. I annat fall kan befaras,

att fonden kommer att påverka mejerihanteringens utveckling i riktning mot

smörmejerier, något som icke kan hava varit avsikten.

Verkställda undersökningar hava visat, att avsevärda brister i mångå fall

förefinnas vid landets mejerier med avseende på byggnader, inredning och ma- chefen.

skinell utrustning, ett missförhållande som det tydligen är äv stor vikt att i

möjligaste mån avhjälpa. Då mejeriernas ekonomiska ställning ofta icke torde

vara av den styrka, att kapital för behövliga förbättrings- och moderniseringsarbeten

kan uppbringas på enskild väg, synes det av behovet påkallat, att staten

i detta hänseende träder stödjande emellan genom tillhandahållande av kapital

för ändamålet på gynnsamma villkor. Genom en sådan åtgärd torde även

ökat intresse kunna väckas bland mejerihanteringens utövare för behövliga moderniseringsarbetens

vidtagande. På grund härav anser jag, att det förslag

rörande inrättandet av en statens mejerilanefond för ovan berörda ändamål, vilket

av lantbruksstyrelsen framlagts i skrivelse till Kungl. Majk den 26 september

1929 och vilket med vissa ändringar biträtts av jordbruksutredningen, bör

realiseras.

Då en mejerilånefond, den s. k. norrländska andelsmejerifonden, uppgående

till ett belopp av inemot 400,000 kr., redan förefinnes, skulle genom den nu

föreslagna fondens inrättande två fonder för i stort sett samma syfte uppstå.

Förhållandet skulle vara förenat med obetydlig olägenhet, därest samma

lånevillkor tillämpades för de två fonderna, men de villkor, som jag nedan ämnar

föreslå för lån ur den nya fonden, skilja sig i flera viktiga hänseenden, såsom

beträffande räntefot, lånemaximum, amorteringstid och säkerheter, från

de för den norrländska fonden gällande (jfr sv. förf. sami. 1917 nr 422). För

att avlägsna en sådan olikhet, vilken uppenbarligen icke kan anses ändamålsenlig,

kan man antingen tänka sig en ändring av den norrländska fondens villkor

Sveriges

allmänna

lantbruks
sällskap.

Mjölk
centralen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

till överensstämmelse med den nya fondens eller ock, på sätt som jordbruksntredningen

föreslagit, en sammanslagning av de två fonderna till en enda bela

landet avseende fond. Av dessa alternativ finner jag det senare erbjuda vissa

praktiska fördelar och vill alltså förorda en sammanslagning. Av kommerskollegium

och förvaltningsutskottet i Norrbottens läns hushållningssällskap har

visserligen uttalats, att härigenom risk kunde uppstå för de norrländska mejeriintressenas

tillbakasättande, men en sådan risk torde kunna förebyggas genom

direktiv beträffande principerna för fondens förvaltning av innehåll, att norrlandsintressena

icke böra ställas i ett mindre gynnsamt läge än förut.

Den nya mejerilånefonden synes i enlighet med jordbruksutredningens förslag

för budgetåret 1930—1931 böra tillföras ett kapital av 2 milj. kr., oberäknat

den norrländska andelsmejerifonden, samt äga till uppgift att bereda

smör- och ostmejerier möjlighet till lån för vidtagande av ny- eller ombyggnad

av mejerilokaler samt tekniska förbättringar med avseende på inredning

och maskinutrustning m. m. För lån ur fonden anser jag en räntefot av 4.5

procent böra tillämpas. Av skäl, som anförts av jordbruksutredningen, finner

jag icke något visst maximum för lånens storlek böra föreskrivas. Lån

synes i enlighet med jordbruksutredningens förslag böra kunna beviljas till

högst 5/e av anläggningskostnaden med en amorteringstid av högst 12 år för

lån, avsedda enbart för maskinutrustning o. d., och högst 22 år för övriga lån, i

båda fallen inklusive två amorteringsfria år. Säkerheten för lån bör prövas och

godkännas av statskontoret. I övrigt torde det böra tillkomma Kungl. Maj :t att

närmare utforma bestämmelserna rörande villkoren för ifrågavarande lån.

Låneärenden i samband med den norrländska andelsmejerifonden prövas

och avgöras av lantbruksstyrelsen efter hörande av vederbörande hushållningssällskap.

Det synes mig lämpligt, att samma anordning tillämpas med avseende

på den nu föreslagna mejerilånefonden.

Enligt de grunder, som tillämpas i fråga örn beredande av medel för statens

utlåningsfonder, torde -—- därest räntefoten vid utlåning från fonden i enlighet

med mitt förslag bestämmes till 4.5 procent — av det för den nya mejerilånefonden

erforderliga anslaget 10 procent eller 200,000 kr. böra täckas av skattemedel,

medan återstoden, 1,800,000 kr., bör utgå av lånemedel.

10. Omorganisation av kontrollen över exportsmöret.

Jordbruks- Jordbruksutredningen framhåller, att om allt svenskt exportsmör skall föras

utredningen, till en enda klass, såsom nu sker, och ej uppdelas på flera kvalitetsklasser, såsom

är brukligt i vissa andra länder, så är det ytterst viktigt, att kvaliteten

hos de sämre mejerimärkena snarast höjes till nivå med de bättres. Det gemensamma

märket medför annars, att det bästa smörets pris dragés ned till

det sämres prisläge, då vid all varuhandel gäller, att priset har benägenhet att

inställa sig efter värdet å den lägsta kvaliteten inom ett stort varumärke. Det

svenska smörets avsättningsvillkor äro också i hög grad beroende av i vad mån

det svenska märket som helhet kan tillvinna sig marknadens förtroende och

uppskattning. Det gäller därför att i fråga örn allt exportsmör åstadkomma

en standardvara med avseende på såväl kvalitet som andra värdebestämmande

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 266.

47

egenskaper. Standardisering utgör vidare en grundval för den viktiga försäljningen

i fast räkning samt är i övrigt ägnad att på olika sätt förenkla handelsproceduren.

För uppnående av standardisering utgör en effektiv kontrollverksamhet det

viktigaste medlet. Kontrollen över det svenska exportsmöret handhaves av

svenska smörprovningama, en institution som sedan mitten av 1890-talet arbetat

med statsunderstöd och under lantbruksstyrelsens överinseende. Smörprovningarna

äro organiserade med huvudkontor i Göteborg och filialkontor i

Malmö, varjämte särskilda ombud äro verksamma å vissa andra exportorter.

Kontroll i syfte att garantera en bestämd kvalitet kom dock till stånd först år

1905, då ett särskilt varumärke, det s. k. runmärket, infördes med föreskrifter

av lantbruksstyrelsen rörande användningen. Förebilden härvid utgjorde i viss

mån det några år tidigare i Danmark införda lurmärket. För att mejeri skall

medgivas rätt att åsätta sitt smör runmärke erfordras i huvudsak:

a) att smöret uppnått minst 10 poäng vid bedömning efter en 15-gradig

skala;

b) att smörets vattenhalt icke överstiger 16 procent;

c) att den till beredande av smöret använda grädden eller mjölken pastöriserats

till minst 80 grader Celsius; samt

d) att mejeriet äger en för framställning av smör utav fullgod beskaffenhet

ändamålsenlig utrustning, omfattande bland annat lämpliga anordningar

för pastörisering och avkylning, samt i övrigt vidtager alla åtgärder, som

krävas för säkerställande av en fullgod och jämn tillverkning, och ställer sig

till efterrättelse av smörprovningarnas styrelse i sådant avseende lämnade föreskrifter.

Kontrollen över smörets kvalitet och vattenhalt m. m. utföres dels genom

s. k. regelbunden (ordinarie) provning i Göteborg och Malmö, dels genom särskild

s. k. veckokontroll å exportortema. För regelbunden provning inkallas

smör direkt från mejerierna i sådan ordning, att smör från varje mejeri blir

provat minst tre gånger årligen. Mejeri med runmärkesrätt är även skyldigt

att lämna smörprovningarnas tjänstemän tillträde till mejeriet i och för undersökning

av smörets kvalitet och mejeriets utrustning m. m. Om smörets kvalitet

icke uppfyller stadgade fordringar och anmärkta brister icke avhjälpas,

kan rätten att använda runmärket fråntagas mejeriet. Håller smöret högre

vattenhalt än 16 %, fråntages mejeriet omedelbart berörda rätt. Så snart mejeriet

kan styrka och förnyad provning visar, att anmärkta brister avhjälpts,

kan runmärkesrätten återfås. Antalet i smörprovningarna deltagande mejerier

var vid 1929 års slut över 600. Utförsel av icke runmärkt smör är sedan år

1926 förbjuden.

Mer eller mindre långtgående kontroll över exportsmöret är en gemensam

företeelse för alla smörexporterande länder av betydenhet. Danmarks smörkontroll

har numera förts avsevärt längre än den svenska från att tidigare ha

stått på ungefär samma ståndpunkt. Kontrollanordningarna i Danmark ha liksom

i Sverige uppbyggts så småningom och förete därför viss splittring. I

ett flertal länder, såsom Estland, Lettland, Finland, Australien och Nya Zeeland,

har såväl kontrollen som exporten av smör ordnats efter mera enhetliga

linjer. Gemensamt för dessa länder är, att exporten koncentrerats över en

eller ett fåtal hamnar samt att allt smöret underkastas kontroll och klassificeras,

innan det släppes ur landet. Vanligt är också, att kontroll införts beträffande

icke blott kvalitet och vattenhalt utan även nettovikt, förpackning, kylning

under transporten m. m.

Den svenska smörkontrollen har under de senaste åren gjort betydande framsteg

med åtföljande förbättring av smörets kvalitet. Truls detta har det svenska

smöret icke kunnat hävda sin ställning på den utländska marknaden, vil
-

Nnvarande

smör
kontroll.

Hchovot av

ökad kontroll.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Koncentration

av smörexporten.

ket enligt jordbruksutredningens uppfattning till ej ringa del beror på att kontrollverksamheten,

på grund av bristande resurser och organisatoriska svagheter,

icke kunnat i nödig grad utbyggas och skärpas samt på att mejerierna därför

icke bringats att vidtaga erforderliga förbättringar. För att fullgöra sin

uppgift på ett sätt, som motsvarar nutida krav, måste kontrollen därför väsentligt

skärpas och utvidgas. Skärpning av kontrollen erfordras sålunda beträffande

smörets kvalitet dels genom utförande av hållbarhetsprovningar minst

en gång i månaden för varje exportmejeri, dels genom förstärkning av den s. k.

veckokontrollen, så att denna utföres, icke såsom nu av en tjänsteman vid eller

ett ombud för smörprovningarna i närvaro av exportören, utan av en nämnd på 4

personer, nämligen tvenne smörprovningarnas tjänstemän, en konsulent eller mejerist

(tillverkare) och en exportör. Denna nämnd skulle även utföra hållbarhetsprovningarna.

Även kontrollen över smörets vattenhalt behöver göras mera

noggrann. All kontroll bör ske anonymt, d. v. s. utan att kontrollanten äger

kännedom om vilket mejeri som framställt smöret. Kontrollen bör vidare utvidgas

att omfatta jämväl smörets äkthet och salthalt, smörets färg, smörförpackningarnas

nettovikt, emballaget och förpackningarnas beskaffenhet. Oberäknelig

skada skulle tillfogas smörets anseende, örn förfalskningar å exporterat

smör konstaterades. Beträffande salthalt och färg är det av vikt, att anpassning

sker efter de engelska och tyska marknadernas mycket olika fordringar,

och av undersökningar i berörda avseenden skulle exportörerna kunna erhålla

ledning. Nettoviktskontrollen är genomförd i alla smörexporterande länder

av betydenhet och erfordras för uppnående av enhetliga normer å området

och därmed undvikande av justeringar i exportörernas lokaler, varvid smöret

kan förorenas genom damm och mögel. Därjämte göra mejerierna förluster å

de ojämna vikterna, enär de i regel få avdrag för undervikt men inte tillägg

för övervikt. Emballagets och förpackningarnas beskaffenhet är icke oviktig

för köparnas bedömning av varan. Även i så måtto bör kontrollen utvidgas, att

densamma kommer att avse även osaltat smör, vilket smör hittills icke regelbundet

kontrollerats.

Förutom de laboratorieundersökningar, som erfordras i samband med ovan

berörda kontrollverksamhet, erfordras vissa andra kemisk-bakteriologiska undersökningar,

såsom särskilt beträffande smörfelens orsaker och natur samt

det vid mejerierna använda vattnets beskaffenhet. Kontrollen bör vidare utvidgas

att avse även skötsel, renhållning och kylning av smörexportörernas lagerlokaler,

smörets kylning å järnvägarna samt smörets lastning och kylning

å de fartyg, som frakta smöret till utlandet.

För det effektiva handhavandet av en smörkontroll av ovan förordade art.och

omfattning utgör exportens splittring på ett flertal orter en stor olägenhet icke

minst med hänsyn till svårigheten att erhålla lämpliga personer för en mera utbredd

lokal kontroll och att genomföra enhetliga normer för kontrollen. Kontrollen

av smör, som utföres över Trälleberg, Mon och Charlottenberg, försvåras

för att icke säga omöjliggöres bl. a. genom att smörets uppehållstid å resp. orter

är för kort för att provning skall hinna verkställas. Även med hänsyn

till smörets hållbarhetsprovningar och kontrollen av vattenhalt, äkthet, färg

och salthalt innebär exportens splittring stora nackdelar ur skilda synpunkter,

vartill kommer att berörda splittring måste medföra relativt höga kontrollkostnader,

örn kontrollen skall motsvara sitt syfte. För att skapa bättre förutsättningar

för en effektiv kontrollverksamhet anser därför jordbruksutredningen,

att smörexporten på sätt som skett exempelvis i Finland, Estland och

Lettland bör koncentreras till ett fåtal hamnar. En sådan koncentrering skulle

även ur handelssynpunkt erbjuda avsevärda fördelar, då härigenom bättre förutsättningar

vinnas för genomförande av lämpliga anordningar för lossning,

förvaring, inlastning och transport av smör. Då vidare rederierna få större

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

49

kvantiteter att frakta, kunna de mera tillmötesgå producenternas och exportörernas

önskemål beträffande lämpliga kylanordningar å båtarna och billigare

frakttaxor. Koncentreringen motverkar ävenledes exportens allt för starka

uppdelning på ett stort antal exportörer och öppnar därmed möjligheter för en

jämnare fördelning av exporten.

De hamnplatser, till vilka smörexporten enligt jordbruksutredningens mening

i och för kontrollens verkställande bör koncentreras, äro Malmö och Göteborg.

Kontrollen bör liksom hittills handhavas av svenska smörprovningarna,

som för ändamålet bör organiseras med en fullständig kontrollstation å

vardera platsen, varvid huvudkontoret bör förläggas till den ort, som förmedlar

den avgjort största smörexporten, d. v. s. Malmö. Förutom från Malmö

förekommer mera betydande smörexport endast över Trälleberg och Göteborg.

Av 1929 års totala smörexport gick 47.9 % över Malmö, 25.8 % över Trälleberg

och 23.4 % över Göteborg. Närmast i ordningen kom sedan Hälsingborg med

2.0 % och Halmstad med 0.6 %. Ehuru alltså exporten över Trälleborg är mycket

betydande, anses icke behövligt att därstädes upprätta kontrollstation^ enär

allra största delen av denna export å järnväg passerar Malmö och alltså där

kan kontrolleras. Önskvärt vore dock, att genomgående zontariffberäkning

finge tillämpas för smör, som inlastas för direkt export men för kontroll uppehälles

i Malmö. Exporten över Hälsingborg bör utan större fraktfördyring

kunna dirigeras över Malmö, och liknande omdirigering till Malmö eller Göteborg

bör ske av den relativt obetydliga export, som förekommer över andra

hamnar. Mot ifrågavarande anordning hava visserligen erinringar framförts

av hamnmyndigheterna i Hälsingborg och Halmstad samt mejeriernas centralförening

i Halmstad, men ifrågavarande lokala intressen böra enligt jordbruksutredningens

mening stå tillbaka för jordbrukets samfällda stora intresse

av en koncentrering.

För att de med smörexportens koncentrering avsedda fördelarna ur kontrolloch

handelssynpunkt skola kunna fullt omsättas i praktiken anser jordbruksutredningen

erforderligt, att i Malmö och Göteborg särskilda kyllagerhus anläggas,

vilka skulle stå under svenska smörprovningarnas förvaltning. I lagerhusen

skulle allt smör kontrolleras och förvaras före utförseln, och exportörerna

skulle där få förhyra lager- och eventuellt även kontorslokaler. För

närvarande ligga exportörernas lagerlokaler spridda samt äro ofta obekväma

att arbeta uti. vilket är ägnat att göra kontrollen besvärligare och mera arbetskrävande.

Viktigare är dock, att flertalet lagerlokaler icke kan amses tillfredsställande

med avseende på kylanordningar, varjämte deras spridda läge

medför avsevärda transportkostnader. Genom anordning av lämpligt belägna

kylda lagerhus uppnås flera viktiga fördelar. Smörkontrollen kan enkelt

och effektivt ordnas, och säkerhet vinnes för att smöret å exportorterna förvaras

under lämpligaste förhållanden. . Noggrann ^tillsyn kan hållas över lagerlokalernas

renhållning och smörets inlastning a fartygen. Även kontrollen

av kylningen å fartygen underlättas. Då järnvägsspår framdragas till lagerhuset

och detta förlägges nära kaj, där exportbåtar lasta, samt utrustas

med moderna transportanordningar, nedbringas omkostnaderna för transporter

och lastning i exporthamnarna, varigenom avsevärda besparingar kunna

göras.

Såsom ovan framhållits, förutsätter kontrollverksamheten en mångfald ke- Koutroiimisk-bakteriologiska

undersökningar ävensom andra undersökningar, vilka laboratorier,

måste utföras på laboratorium. Hittills förekommande analyser hava utförts

å Malmöhus läns hushållningssällskaps laboratorium. Skulle fortfarande utanför

kontrollorganet stående laboratorium anlitas, ifrågasätter jordbruksutredningen

härför ett till Alnarp förlagt mejerilaboratorium. Viktiga praktiska

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 229 käft. (Nr 266.) 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Ökniug av

kontrollpersonalen.

skäl anses emellertid tala för inrättandet av särskilda laboratorier i direkt

samband med kontrollstationerna. Främst gäller sålunda, att vissa undersökningar,

såsom beträffande smörets vattenhalt, färg och sälthult, kräva ett

snabbt utförande, då smörets uppehåll på exportorten mången gång är helt

kortvarigt. Vidare bör kontrollorganet ha möjligheter att anpassa undersökningarna

efter skiftande behov och icke härvid vara beroende av ett fristående

laboratoriums resurser. Slutligen har erfarenheten visat, att det planmässiga

arbetet vid ett utomstående vetenskapligt laboratorium kan störande påverkas

av analysarbeten för kontrolländamål. Jordbruksutredningen anser därför, att

särskilda laboratorier böra inrättas vid kontrollstationerna och inordnas under

dessa. Härvid skulle dock endast laboratoriet vid huvudstationen i Malmö

behöva utrustas för utförande av alla slags i samband med kontrollen ifrågakommande

undersökningar. Laboratoriet i Göteborg skulle avses blott för

mera brådskande bestämningar. Undersökningarna böra icke omfatta vetenskaplig

forskning för generellt klarläggande av orsakerna till olika smörfel

o. d. utan åsyfta ett utnyttjande av den kännedom, man vunnit härom, till

tjänst för mejerihanteringen.

_ Självfallet kräver kontrollverksamhetens föreslagna skärpning och utvidgning

betydande ökning av antalet fasta befattningar vid svenska smörprovningarna.

Under år 1929 voro befattningarna följande (grundlön exklusive

dyrtidstillägg inom parentes): direktör (7,200 kr.), assistent (5,200), två konsulenter

(5,200 värdera), bokhållare (3,500), vaktmästare (1,800), kontorsbiträde

(1,800) och expeditionsman i Malmö (500). Å varje exportort med undantag

av Göteborg ha smörprovningarna därjämte en representant, som mot

viss ersättning utför löpande kontroll av exportsmöret. Utom kontrollgöromål

handhar huvudkontorets personal försäljning till mejerierna av runmärkta

stäver och smörpapper. Rörande antalet efter kontrollens fullt genomförda

omorganisation behövliga befattningshavare och deras avlöningsförhållanden

anför jordbruksutredningen i huvudsak följande.

Smörprovningarnas direktör. Denne förutsättes skola fullgöra i huvudsak

samma åligganden som för närvarande samt därjämte handhava förvaltningen

av kylhuset i Malmö. Då smörprovningarnas vidgade verksamhet kommer

att medföra såväl större arbetsbörda som ett ökat ansvar för verksamhetens

ledning, anses hans grundlön skäligen böra ökas till 9,500 kr. för år

räknat.

Direktörsassistenter. Då verksamheten vid kontrollstationen i Göteborg ej

lärer kunna direkt ledas från Malmö, torde vara nödvändigt, att en vid smörprovningarna

anställd tjänsteman där fungerar såsom föreståndare under direktörens

ledning (direktörsassistent) och tillika såsom föreståndare för kylhuset

därstädes. Denne bör jämväl deltaga i förekommande provning av

svenskt exportsmör. Hans grundlön har ansetts böra sättas till 7,200 kr.

per år. På grund av att direktörens tid får antagas komma att till väsentlig

del upptagas av arbetet med smörprovningarnas ledning och då den stora

smörkvantitet, som utföres över Malmö, fordrar omfattande kontrollerande tillsyn

och provning, behöves också därstädes oundgängligen en assistent, vilkens

lön beräknas till 6,000 kr.

Kamrerare är nödvändig vid huvudkontoret i samband med den ökade verksamheten

och förvaltningen av lagerhusen. Grundlönen för denne beräknas till

5,200 kr.

Bokhållare. Då kontrollstationen i Göteborg måste arbeta tämligen självständigt

och mycket expeditions- och bokföringsarbete även där måste utföras

bland annat i samband med förvaltningen av lagerhuset, torde en bokhållarebefattning

där vara erfoderlig. Lön upptages till samma belopp som nu utgår,

nämligen till 3,500 kr. per år.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

51

Vad beträffar försäljningen av drittelstäver och smörpapper, synes denna

lämpligen böra ordnas så, att svenska smörprovningarnas självkostnader för

densamma, däri även inbegripet lön till den person, som sköter försäljningen,

bliva täckta. Denna befattningshavares lön liksom inkomsterna på nämnda

handel behöver därför icke upptagas här.

Inspektörer. Då de nuvarande två konsulenterna huvudsakligen utöva en inspekterande

verksamhet, föreslås ifrågavarande befattningar ändrade till inspektörsbefattningar.

Grundlönen har upptagits till samma belopp, som nu

utgår, nämligen 5,200 kr. för år.

Smörbedömare. Såsom förut framhållits, bör såväl veckoprovning av färskt

smör som hållbarhetsprovning utföras av en nämnd på fyra personer, varav

två böra vara svenska smörprovningarnas tjänstemän. Dessa provningar beräknas

taga i anspråk fyra dagar i varje vecka. På grund av anhopningen av

göromål ävensom på grund av omöjligheten för en person att under en dag avprova

mera än ett begränsat antal märken kunna smörprovningamas direktör,

direktörsassistenter och inspektörer ej hinna utföra alla dessa provningar. Vid

smörprovningarna behöva därför finnas anställda permanenta smörbedömare.

I Göteborg är det tillräckligt med en sådan, men i Malmö ha två bedömare ansetts

behövliga, enär den stora smörkvantiteten därstädes fordrar två olika bedömningsnämnder.

Till smörbedömare kunna mejerister lämpligen användas.

Lönen har ansetts böra upptagas till 4,000 kr.

Kontrollörer. Huvudsakligen för nettoviktskontroll, kontroll av emballaget

och förpackning samt provtagning har beräknats, att i Malmö kommer att erfordras

tvenne kontrollörer samt i Göteborg en. Dessa kunna även anlitas för

kontroll av smörets inlastning. På grund av att stora ekonomiska intressen beröras

av kontrollen, är det av vikt, att dugande personer kunna erhållas såsom

kontrollörer. Deras lön bör därför bestämmas till 4,000 kr. per år.

Kontor sbiträden och vaktmästare. Vidare hava beräknats bliva erforderliga

tre stycken kontorsbiträden, varav två i Malmö och ett i Göteborg, samt fyra

vaktmästare, varav två laboratorievaktmästare och två andra. Kontorsbiträdenas

löner hava ansetts böra upptagas till 2,100 kr. för år samt vaktmästarnas

till 2,000 kr. jämte fri bostad.

Laboratoriepersonak Vid huvudlaboratoriet har ansetts böra anställas en

väl kvalificerad kemist och bakteriolog såsom laboratorieföreståndare. Grundlön

har beräknats till 7,000 kr. Vid laboratoriet i Göteborg kan en person

med icke fullt så hög vetenskaplig skolning, lämpligen en person med mejerikonsulentutbildning,

användas. Lönen för denne har beräknats till 5,200 kr.

Därjämte beräknas fyra laboratoriebiträden, varav tre vid huvudlaboratoriet i

Malmö och ett i Göteborg, vara erforderliga. Lön beräknas till 2,400 kr. för

vardera.

Mejeriingeniör. Behovet av en mejeriingenjör och dennes ställning har förut

behandlats (jfr sid. 35). Grundlön har förslagsvis upptagits till 9,000 kr.

Äggkontrollörer. Slutligen ha smörprovningarna nyligen fått sig anförtrodd

kontrollen av äggexporten. Två kontrollörer äro härför erforderliga, av vilka

en redan anställts. Lönen bör bestämmas till 5,200 kr. per år.

Under ovan angivna förutsättningar samt med upptagande av arvode för

smörprovningarnas styrelse till nuvarande belopp skulle svenska smörprovningarnas

avlöningsstat bli följande.

Kostnader

för kontrollverksamheten.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Svenska smörprovninga-nas arvoden och löner vid fullt genomförd

kontrollverksamhet för smör och ägg.

Vid kontrollstationen i

Summa

Malmö

Göteborg

Styrelsearvode...........

3,000

—

3,0o0

1 direktör ............

9,500

—

9.500

2 direktörsassistenter.......

6,000

7,200

13,200

1 kamrer.............

5,200

—

5,200

1 bokhållare............

—

3,500

3,500

2 inspektörer ...........

5,200

5.200

10,400

3 smörbedömare.........

8,000

4,000

12,000

3 kontrollörer (för nettovikt) ....

8,00u

4,000

12,000

3 kontorsbiträden.........

4,200

2,100

6.300

2 vaktmästare...........

2,000

2,000

4,000

1 kemist och bakteriolog......

7,000

—

7,o00

1 laboratorieassistent........

—

5,200

5,200

4 laburatoriebitraden........

7,200

2,400

9,600

2 laboratorievaktmästare......

2,000

2,000

4,000

1 mejeriingenjör..........

9,000

—

9.000

2 äggkontrollörer.........

5,200

5,200

10.400

Hy.esersättning till vaktmästare, 4 st.

ä 700 kr.

1,100

1,400

2,800

82,900

44,200

127,100

Dyrtidstillägg å, lönerna (c:a 17 % å grundlöner)

—

—

20,700

S-a kronor —

—

147,800

I fråga om övriga kostnader framhåller jordbruksutredningen, att bedömningskostnaderna

komma att väsentligt ökas genom införande av regelbunden

veckokontroll samt hållbarhetsprovningar, vartill skola inkallas konsulenter,

lärare vid mejeriinstitut och mejeriskolor, mejeriförståndare och exportörer, till

vilka arvoden och oftast även reseersättning få beräknas utgå. Likaså komma

porto- ävensom tryckningskostnader att väsentligt ökas på grund av det betydligt

ökade antal meddelanden, som måste utsändas till mejerierna.

Jordbruksutredningen har ansett sig böra räkna med ungefär nedanstående

årliga kostnader, sedan kontrollstationerna blivit färdiga och kontrollen fullt

genomförd.

Övriga kostnader för svenska smörprovningarnas verksamhet.

Kronor

Reseersättning för styrelse, direktör, inspektörer m. fl.

Bedömningskostnader...............

Arbets- och transportkostnader..........

Tryckningskostnader...............

Porto- och telegram kostnader...........

Inventarier m. m.................

Laboratorieunderhåll...............

Hyror: Malmö, 500 kvm ä 25 kr...........12,500

Göteborg, 340 kvm ä 25 kr.......... 8,500

Övriga oförutsedda kostnader................

Kronor

16,000

20,000

3.000

8.000

10,000

3,000

3,000

21,000

3,000

87,000

Samtliga kostnader utgöra sålunda 234,800 kr.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 53

För kostnadernas bestridande inflyta till svenska smörprovningarna för närvarande

dels vissa årliga avgifter från mejerierna, nämligen 50 kr. för varje i

provningarna deltagande mejeri, dels vissa avgifter för äggkontrollen, nämligen

25 öre per s. k. storlåda (1,440 st. ägg), dels slutligen statsanslag, som för

budgetåret 1929/1930 utgår med 40,000 kr. Därjämte ha smörprovningarna

haft någon inkomst på försäljning av runmärkta drittelstäver och runmärkt

smörpapper.

Jordbruksutredningen har ansett sig böra räkna med en höjning utav avgiften

från mejerierna till 100 kr. per deltagande mejeri men med bibehållande

tillsvidare utav den nuvarande avgiften för äggkontrollen. Därjämte skulle

smörprovningarna få tillgodoräkna sig vissa inkomster i förvaltningsersättning

för kylhusen samt i arvoden vid anlitande av mejeriingenjör. Handeln med

drittelstäver och smörpapper bör, såsom förut framhållits, drivas så, att den

täcker de därmed förenade kostnaderna (inkl. lön) utan att nämnvärt överskott

uppstår. I övrigt erforderliga medel böra tillskjutas av staten. Med dessa

utgångspunkter göres följande ungefärliga inkomstberäkning.

Beräkning av inkomster vid fullt genomförd kontroll.

Kronor

Provningsavgifter för mejerier, 650 st. ä 100 kr. . . . 65.000

Avgifter för äggkontroll.............. 20,000

Förvaltningsersättning från statens kylhus...... 4,000

Arvoden för anlitande av mejeriingenjör...... 5,000 94,000

Statsbidrag........................ 140,800

Kronor 234,MK)

Statens bidrag kan tänkas bliva till större eller mindre del täckt genom kontrollavgifter

för smör. Vid en kontrollavgift av exempelvis 0.25 öre per kg smör

samt en årlig export av 25,000 ton skulle en årlig inkomst av 62,500 kr; erhållas.

Jordbruksutredningen har dock icke ansett sig böra framställa något

bestämt förslag rörande sådan kontrollavgift samt betonar, att ifrågavarande

åtgärder äro av synnerligt stor betydelse för hela det svenska jordbruket, varför

staten bör även genom anslagsmedel kraftigt bidraga till deras realiserande.

Slutligen får beräknas vissa engångsutgifter i samband med att verksamheten

utvidgas och laboratorielokaler utrustas. Dessa, för vilka statsmedel erfordras,

har jordbruksutredningen uppskattat till 5,000 kr. för möbler och annan

kontorsutrustning samt 25,000 kr. för laboratorieutrustning, summa

30,000 kr.

De i det föregående förordade kylhusanläggningama, till vilka jämväl lokaler

för kontrollstationer och laboratorier synas böra anslutas, lära ej kunna bli

fullbordade förrän tidigast till den 1 juli 1931. Smörexportens föreslagna koncentrering

till Malmö och Göteborg torde emellertid icke kunna genomföras,

innan berörda byggnader blivit färdiga, enär inga lämpliga lokaler nu finnas,

vari smör, som från andra platser avsändes för export, kan intagas under provningen.

Ej heller kan kontrollverksamheten fullt genomföras, förrän kylhusen

och däri inredda laboratorier kunna tagas i anspråk. Å andra sidan är det

emellertid enligt jordbruksutredningens mening synnerligen viktigt, att den

skärpning och utvidgning av kontrollen, som innan dess kan genomföras, med

det snaraste kommer till stånd. Mest angeläget är för närvarande, att en permanent

kontrollavdelning inrättas i Malmö, varöver det mesta smöret utföres,

samt att regelbunden veckokontroll och hållbarhetsprovningar anordnas framför

allt beträffande det smör, som föres ut över Malmö och Göteborg. Ävenså

är det av vikt, att nettoviktskontrollen påbörjas. Såväl i Malmö som i Göte
-

Atgärder

för (leii närmaste

tiden.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

borg bör därför en nettoviktskontrollör anställas. Jämväl bör kontrollen över

exportäggen skärpas genom anställande av en äggkontrollör även i Malmö.

_ Här anförda utvidgning av kontrollverksamheten bör enligt jordbruksutredningens

uppfattning genomföras från 1 juli 1930, varvid även huvudkontoret

lämpligen kan flyttas till Malmö. Härvid måste givetvis svenska smörprovningarnas

personal utökas samt rikligare medel ställas till förfogande för dess

verksamhet. Örn byggandet av kylhus i Malmö och Göteborg snarast påbörjas,

får man också taga i betraktande, att smörprovningarnas direktör samt direktörsassistenten

i Göteborg enligt sakens natur komma att få ett avsevärt ökat

arbete genom tillsyn vid kylhusens byggande och inredning. Jordbruksutredningen

har med hänsyn härtill ansett sig böra beräkna svenska smörprovningarnas

personal och kostnader för budgetåret 1930/1931 på följande sätt.

Svenska smörprovningarnas avlöntngsstat för budgetåret 1930-—1931.

Styrelsearvode..........

1 direktör ............

2 direktörsassistenter.......

1 kamrer............

1 bokhållare...........

2 inspektörer ..........

2 smörhedömare.........

2 kontrollörer (för nettovikt) . . .

2 kontorsbiträden........

1 vaktmästare, kontant......

1 mejeriingenjör tiden ‘/i—s% 1931

2 äggkontrollörer.........

Hyresersättning till vaktmästare

Malmö

Göteborg

Summa

kronor.

kronor.

kronor.

. 3,000

—

3,000

. 9,500

—

9.500

. 6,000

7,200

13,200

. 5,200

—

5.200

—

3,500

3,500

. 5,200

5,200

10,400

. 4,000

4,000

8,000

. 4,000

4,000

8,000

. 2,100

2,100

4,200

. 2,000

—

2,000

. 4.500

—

4.500

. 5.200

5,200

10,400

700

—

700

r 51,400

31,200

82,600

).....

13,400

Kronor

96,000

För bedömande av svenska smörprovningarnas omkostnadsstat för budgetåret

1930/1931 torde följande beräkning läggas till grund.

Övriga kostnader för budgetåret 1930—1931.

Kronor.

Reseersättning för styrelse, direktör, inspektörer m. fl...........16,000

Bedömningskostnader......................... 14,000

Ersättning till ombud å olika exportorter............... 7,000

Arbets- och transportkostnader..................... 3 oqo

Tryckningskostnader......................... 7 ()00

Porto- och telegramkostnader......................10,000

Hyror för kontorslokaler och provningskällare:

i Malmö........................ 6,1)00

i Göteborg....................... 7,000 13 000

Ljus och städning m. m......................... 1,000

Isningskostnader för smörets avkylning i lagerkällare........... 1,000

Nyanskaffning av inventarier...................... 5,m00

Kronor 77,000

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S66.

55

Den totala kostnaden för smörprovningarnas verksamhet under budgetåret

1930/1931 skulle alltså uppgå till 173,000 kr.

Inkomsterna vid verksamhetens bedrivande beräknas på liknande sätt som

förut angivits beträffande smörprovningamas fullständiga stat. För nästa år

beräknas minst 600 mejerier komma att deltaga, för vilka avgiften upptages

till 100 kr. per mejeri.

Beräknade inkomster budgetåret 1930jl931.

Kronor

Provningsavgifter från mejerier, 600 st. ä 100 kr......... 60,000

Avgifter för äggkontrollen ............................ 15,000

Arvoden för anlitande av mejeriingenjör ................ 2,000

Kronor 77.000

Då kostnaden för smörprovningarna under nästa budgetår, såsom ovan angivits,

blivit beräknade till sammanlagt 173,000 kr. skulle alltså för verksamhetens

upprätthållande i föreslagen omfattning för budgetåret 1930/1931

erfordras ett från nuvarande 40,000 kr. till 96,000 kr. förhöjt statsanslag.

Svenska smörprovningarna framhåller, att den s. k. veckokontrollen av smö- Svenska

rets kvalitet efter smörexportens koncentrering som regel torde kunna utövas

av smörprovningarnas egen personal utan tillkallande av särskilda bedöm- y

ningsnämnder. Det torde liksom hittills böra tillkomma lantbruksstyrelsen

att årligen inom ramen av disponibla medel fastställa smörprovningarnas löneoch

omkostnadsstat.

Smörexportens koncentrering till Malmö och Göteborg avser icke i och för

sig, att äggexporten samtidigt skall dirigeras över nämnda platser.

Av Uppsala låns hushållningssällskaps förvaltningsutskott tillkallade kom- Hushållmitterade

anse det föreslagna inrättandet av laboratorier vid svenska smörprovningarna

för undersökningar rörande smörfelens natur såsom alltför kost- vältning*

samt i anseende till att anstalt med i stort sett samma arbetsuppgifter redan utskott.

sedan länge varit i verksamhet samt förorda, att de undersökningar, som beröra

forsknings- och försöksarbeten,-alltjämt hänskjutas till centralanstaltens

mejeri- och bakteriologiska avdelningar.

Förvaltningsutskottet i Gotlands läns hushållningssällskap befarar, att till

följd av smörkontrollens skärpning den inhemska marknaden kan komma att

belastas med för export kasserat runmärkt smör, samt ifrågasätter därför,

huruvida icke under de närmaste åren övergångsbestämmelser skulle vara

motiverade, varigenom möjlighet öppnades för export även av annat än det

allra finaste smöret. Det anses även, att exportpremier för smör under de

närmaste åren skulle kraftigt stimulera mejerierna till de största ansträngningar

att så fort som möjligt komma med vid exporten, varigenom smörpriset

skulle bli förmånligare och övergångssvårigheterna lättare att övervinna.

Då vidare allt exportsmör skulle gå över Malmö eller Göteborg, anses det

vara förenat med billighet och rättvisa, att mejerierna i mellersta och norra

Sverige kompenseras genom en kraftig nedsättning av smörifrakterna till

nämnda platser. Ifrågavarande koncentrering kräver vidare för gotlandssmörets

vidkommande särskilda åtgärder till förekommande av de stora olägenheter,

som en kassering å exportorten med åtföljande aterfraktning av smöret

lill Stockholm skulle medföra. Förvaltningsutskottet finner sålunda erforderligt,

att en lagerlokal försedd med kylanordning anordnas i Visby, vilken

även skulle vara av stor betydelse för lagring av s. k. löksmör och vid en

eventuell äggexport. Å berörda lagerlokal bör allt gotlandssmöret, varje vecka

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

intagas och underkastas noggrann kontroll, varvid kan avgöras, vilket smör

som kan sändas på export utan större risk att i Malmö eller Göteborg bli kasserat.

Kontrollen kan lämpligen under svenska smörprovningarnas överinseende

handhavas av Gotlands smör- & äggexportförening, vilken även torde

vara lämplig som innehavare av det ifrågasatta kylhuset.

Förvaltningsutskottet i Blekinge läns hushållningssällskap anser, att genomgångsfrakter

och andra åtgärder, avsedda att förbilliga den direkta handeln

mellan producent och utländsk köpare, måste uppställas som oeftergivliga

villkor för smörexportens föreslagna koncentrering.

Förvaltningsutskottet i Kristianstads läns hushållningssällskap uttalar, alf

runmärket genom den sänkning av fordringarna för dess erhållande, som under

senare åren vidtagits, praktiskt taget övergått från kvalitetsmärke till

nationalmärke. Ökade fordringar på runmärkt smör och eventuellt upphävande

av exportförbudet för icke runmärkt smör skulle enligt utskottets förmenande

säkerligen medföra ökade ansträngningar från mejeriernas sida, varigenom

kontroll av mejeriernas utrustning m. m. skulle kunna avskrivas.

Förvaltningsutskottet i Hallands läns hushållningssällskap riktar en allvarlig

gensaga mot smörexportens och -kontrollens koncentrering till Malmö

och Göteborg. Härvid framhålles, att förhållandena i Sverige äro helt andra

än exempelvis i östersjöstaterna, där i allmänhet blott från en enda hamn står

till förfogande regelbunden ångbåtsförbindelse med England. I Sverige kräves

på grund av landets större ytvidd ännu mera än i Danmark tillgång till

ett flertal exporthamnar för smör. Vad smörexporten över Halmstad beträffar,

har numera en välorganiserad sammanslutning bland länets mejerier bildats,

som över staden redan utför till England mera än 400 drittlar per vecka.

Vidare försäljas f. n. varje vecka från länet 600 drittlar över Malmö, varjämte

300 drittlar per vecka exporteras över Göteborg från den söder om Åskloster

belägna delen av Halland. Från Västergötland, Småland och norra.

Skåne kunna dessutom 200 drittlar per vecka förväntas tillföras Halmstad

såsom exporthamn, vilket tillsammans gör 1,500 drittlar per vecka eller omkring.

3,750 ton per år. Enligt verkställda beräkningar skulle de halländska

mejerierna och därmed länets jordbrukare vid dirigering av länets hela smörexport

över Malmö eller Göteborg tillskyndas en merutgift i frakter m. m. å

minst 100,000 kr. Då nu i Halmstad'' finnes en för exportsmöret använd

mycket god nederlagskällare med tidsenlig kylanordning, synes det för länets

vidkommande synnerligen olämpligt att tvinga den halländska exporten över

annan ort. Såsom ett ytterligare starkt bärande skäl häremot anföres, att

nyssberörda källare kan disponeras av staten hyresfritt samt att alla hastande

laboratorieundersökningar kunna snabbt och effektivt utföras å statens kemiska

station i staden. Med Halmstad som exportort göres vidare länets smörtillverkning

mera oberoende av uppträdande mellanhänder i smörhandeln. Smörkontrollen

bör med viss förenkling av föreslagna anordningar kunna genomföras

i Halmstad utan kostnader, jämförbara med ovan beräknade merutgift för länets

mejerier vid export över Malmö eller Göteborg.

Utskottet framhåller vidare, att Halmstads bibehållande som exportort för

smör är av betydelse för de halländska jordbrukarna även med avseende på

det stora, till staden förlagda andelsslakteriet. Örn smörexporten upphör, finnes

nämligen grundad risk för att det engelska rederi, som varannan vecka avhämtar

smör och slakteriprodukter, inställer sin drift på staden, varemot rederiet,

ställt i utsikt att vid fortfarande smörexport låta sina båtar anlöpa staden

varje vecka. För slakteriet beräknas en indragning av berörda förbindelse betyda

en merutgift enbart i järnvägsfrakter av omkring 20,000 kr. per år.

Förvaltningsutskottet i Skaraborgs läns hushållningssällskap anser, att svenska

smörprovningarnas arbetsuppgifter icke böra omfatta kontroll av mejerier
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SOU.

57

nas lokaler och utrustning, utan ifrågavarande kontroll bör tillkomma mejerikonsulenterna.

De två föreslagna inspektörsbefattningarna vid smörprovningarna

böra därför kunna undvaras. Utskottet kan icke utfinna något motiv, varför

berörda inspektörer föreslagits till 1,000 kr. högre avlöning än mejerikonsulenter,

då de skola vara jämställda i utbildningshänseende.

Förvaltningsutskottet i Värmlands läns hushållningssällskap anser det kunna

tagas under övervägande, huruvida icke en klassificering av smöret och dess

betalning efter kvalitet eller eventuellt en höjning av fordringarna för runmärkesrätt

skulle kunna bidraga till kvalitetens höjande. I fråga örn smörexportens

koncentrering torde snara åtgärder vara av nöden för att förebygga tillkomsten

av nya exportorter, som eventuellt kunna komma att ställa anspråk

på ersättning för gjorda anläggningar.

Förvaltningsutskottet i Västmanlands läns hushållningssällskap påpekar, att

genom smörexportens koncentrering till två hamnar kommer järnvägsfrakten förvissa

trakter i landet att fördyras. En särskild tariff för exportsmör bör därför

uppgöras, varvid så ordnas, att den genomgående zontariffberäkningen ej

brytes genom smörets obligatoriska uppehåll å kontrollstation.

Lantbruksstyrelsen framhåller, att då det gäller frambringandet av ett på

utlandsmarknaderna konkurrenskraftigt svenskt smör, synas de positiva ansträngningarna

att åstadkomma en hög kvalitet hos smöret böra vara det primära

och centrala, medan kontrollanordningar få anses såsom mera sekundära

åtgärder, vilka, därest strävandena att höja smörets kvalitet kröntes med fullständig

framgång, till och med kunde vara ganska begränsade. Såsom den

internationella smörhandeln nu en gång är organiserad, ligger det emellertid

stor makt uppå att genom effektiv kontroll hindra utförsel av underhaltiga

smörpartier och bereda skydd mot vissa inflytelser i skadlig riktning på exportsmörets

ställning å utlandsmarknaden. En dylik kontroll är på samma

gång i tillfälle att lämna de tillverkande mejerierna upplysningar av stort värde

ifråga örn smöret.

Lantbruksstyrelsen anför vidare, att den mer eller mindre statligt ordnade

kontroll av exportsmöret, som organiserats i olika länder, i stort sett kan sägas

förekomma i två olika huvudtyper, den ena mera fullständig och genomgripande,

syftande till en effektiv kontrollgranskning i exporthamn av praktiskt taget

varje parti smör, som är avsett att utföras, den andra organiserad på ett mindre

ingripande sätt, som visserligen möjliggör en ganska ingående uppsikt över de

olika mejerierna och deras tillverkning av smör men icke bereder tillfälle till

specialkontroll över vart särskilt märke exportsmör. Förstnämnda typ har

huvudsakligen kommit till användning i länder, där mejeriskötseln stått jämförelsevis

lågt, såsom t. ex. Finland och de baltiska staterna. På den andra

typen utgöra kontrollanordningarna särskilt i Danmark och Holland exempel.

Den .svenska kontrollen ansluter sig närmast till den senare typen, örn än särskilt

genom den s. k. veckokontrollen viss anknytning jämväl till den först omnämnda

typen skett. Det av jordbruksutredningen framlagda förslaget kan i

viss mån sägas i sig innefatta det väsentliga av det. som representerar båda de

olika typerna. Ett genomförande av förslaget ifråga skulle alltså med hänsyn

till den svenska smörexporten innebära möjligheter till ett mera omfattande,

kontrollförfarande, än kanske något annat land i Europa för närvarande tilllämpar.

Huruvida förhållandena i Sverige verkligen äro sådana, att en så radikal

och till följd därav kostsam anordning kan anses fullt motiverad, kan

måhända sättas ifråga.

Lantbruksstyrelsen anser emellertid, att den nuvarande kontrollen över det

svenska exportsmörets såväl tillverkning som beskaffenhet är i behov av ytterligare

fulländning och att åtgärder härför icke böra uppskjutas. Styrelsen

ansluter sig i huvudsak till jordbruksutredningens förslag beträffande kontrol
-

Lantbruks
styrehen.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr @66.

lens omfattning samt tillägger, att exportsmöret torde böra underkastas kontroll

även med hänsyn till huruvida den mjölk eller grädde, vaTav smöret framställts,

blivit vederbörligen pastöriserad, då pastörisering utgör ett villkor för rätten

att föra runmärket.

Med avseende på de av jordbruksutredningen föreslagna laboratorierna anser

lantbruksstyrelsen, att sådant laboratorium bör äga karaktären av kontrollaboratorium

för utförande av vissa på förhand bestämda undersökningar, medan

arbeten av mera vetenskaplig karaktär åtminstone tills vidare kunna och

böra överlåtas till den för sådana uppgifter speciellt utrustade centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet. Ifrågasättas kan jämväl, örn icke

vissa undersökningar av mera allmän kemisk karaktär, t. ex. vatten- och äkthetsundersökningar,

lämpligare och för mindre kostnad än vid eget laboratorium

skulle kunna verkställas vid de med statsmedel understödda kemiska stationer,

som för åt det allmänna verkställda analyser hava att tillämpa särskilt billig

taxa. Styrelsen finner det tillrådligt, att denna fråga före dess slutliga avgörande

underkastas en mera ingående utredning.

Lantbruksstyrelsen framhåller, att en koncentrering av smörexporten till

Malmö och Göteborg ganska länge varit ett önskemål. Mot förslaget framställda

erinringar från orter, så belägna, att koncentreringen skulle medföra ökade

fraktkostnader, anses i viss mån berättigade, ehuru olägenheterna nog i ej ringa

grad överdrivits. Styrelsen håller före, att örn fördelarna av koncentreringsförfarandet

överhuvud taget icke skola äventyras, så måste det framlagda förslaget

utan åtminstone mera väsentlig inskränkning vidhållas. Lindring av

systemets olägenheter för särskilt otjänligt belägna mejerier torde kunna ske

genom beviljande av lämpligt avvägda fraktrabatter eller genom anordnande

av någon sorts licenssystem, varigenom vissa mejerier, för vilka någon betryggande

särskild kontroll — eventuellt på deras egen bekostnad -— kunde ordnas,

finge rätt att exportera smör över annan ort än de båda nämnda.

Med avseende på jordbruksutredningens förslag rörande anläggning av kyllagerhus

i Malmö och Göteborg, till vilka smörkontrollen skulle koncentreras,

anför lantbruksstyrelsen, att styrelsen vid tidigare övervägande av dessa förhållanden

hållit före, att en nöjaktig kontroll av exportsmöret skulle vara

möjlig att organisera med bibehållande av smörets förvaring och erforderlig

gransknings utförande i respektive exportörers egna lagerlokaler. Över dessas

beskaffenhet och skötsel skulle emellertid det allmänna, det vill säga

smörprovningarna, på ett eller annat sätt beredas tillfälle att utöva verksam

kontroll, varvid i första rummet skulle uppställas fordran på förvaringslokalernas

utrustande med lämpliga kylanordningar. Härvid skulle villig medverkan

av smörexportörema i allmänhet antagligen kunna påräknas, särskilt

om möjlighet bereddes exportör att erhålla lån ur mejerilånefonden för anordnande

av fullt tillfredsställande lagerlokaler. Ifrågavarande lösning bygger

såsom synes på det beståendes grund, utnyttjar redan på området förefintliga

resurser, ingriper jämförelsevis obetydligt i exporthandelns rörelsefrihet

och ställer förhållandevis små anspråk på direkta anslag av statsmedel.

Då emellertid även jordbruksutredningens förslag kan sägas tillgodose de

krav på kontrollens organisation och effektivitet, vilka erfarenheten visat vara

nödvändiga, och i viss mån kan anses göra detta i högre grad än något annat

till prövning upptaget förslag, finner sig lantbruksstyrelsen kunna i princip

tillstyrka detta, ehuru dock med vissa erinringar. Sålunda anses av förslaget

icke framgå, huruvida erforderlig direkt medverkan av smörexportörerna

utan vidare är att påräkna eller genom vilka medel säkerhet skall vinnas för

sådan medverkan. Då därtill försports, att man från exportörhåll förmenar

de hyrespris, varmed jordbruksutredningen räknat, vara allt för höga för att

kunna godtagas och fråga lärer kunna tänkas komma att uppstå om ersätt
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr £6G.

59

ning av statsmedel till sådan exportör, som vid koncentreringsplanens förverkligande

skulle nödgas lämna egen fullt rationellt iordningställd lagerlokal,

synes någon utredning av även denna sida böra föregå ett slutligt ställningstagande.

Den föreslagna höjningen av den årliga provningsavgiften till 100 kr. per

mejeri synes enligt lantbruksstyrelsens mening icke vara ägnad att möta

betänkligheter, vilket ej heller torde vara förhållandet med den ifrågasatta

kontrollavgiften å 0.25 öre per kg smör, detta senare dock endast under förutsättning,

att exportörerna finna en påtvungen förflyttning till de föreslagna

statliga lagerhusen medföra så stora besparingar i transportkostnader m. m.,

att de icke funne anledning att lägga denna avgift på producenterna genom

avdrag å smörpriset, något varom styrelsen icke känner sig fullt övertygad.

I fråga örn personalbehovet vid svenska smörprovningarna anför lantbruksstyrelsen,

att då det givetvis möter stor svårighet att i förväg med någon

större grad av säkerhet bedöma det verkliga personalbehovet, torde klokheten

bjuda att börja med en något mindre personaluppsättning, som sedan kan

ökas i mån av behov. Att, där från början överorganisering skett, åvägabringa

erforderlig nedskärning är givetvis mycket svårare än att utbygga en

från början något mindre tilltagen organisation. Lantbruksstyrelsen finner

det även möta betänkligheter att utbygga organisationen av svenska smörprovningarna

i den omfattning, som här ifrågasattes, utan att utredning först

verkställes angående provningarnas framtida ställning, det vill säga huruvida

svenska smörprovningarna skola bibehålla sin nuvarande halvstatliga karaktär

eller omorganiseras till en rent statlig institution. Av resultatet utav en dylik

utredning äro givetvis personalens avlöningsförhållanden i hög grad beroende.

Beträffande förslaget till stat för svenska smörprovningarna för budgetåret

1930—1931 ifrågasätter lantbruksstyrelsen, vad först direktören beträffar,

huruvida den föreslagna lönen bör åtminstone till fullo utgå, förrän programmet

blivit i sin helhet genomfört och bl. a. jämväl ansvaret för förvaltningen

av de båda föreslagna lagerhusen kommit att åvila direktören.

Vidare anses böra noggrant prövas, huruvida åtminstone tillsvidare mera än

en direktörsassistent är av behovet påkallad, nämligen i Göteborg. En avlöning

för denne av 6,200 kr. torde möjligen kunna anses tillräcklig. Huruvida

omedelbart behov föreligger för den av jordbruksutredningen i övrigt

föreslagna utökningen av svenska smörprovningarnas personal, undandrager

sig i brist på närmare utredning lantbruksstyrelsens bedömande. Styrelsen

håller emellertid icke för otroligt, att någon beskärning härutinnan kan visa

sig möjlig.

Jämväl i fråga örn de övriga utgifterna är det för lantbruksstyrelsen omöjligt

att utan en ingående utredning avgöra, huruvida de föreslagna beloppen

äro i tillbörlig grad avpassade efter behovet. Då lantbruksstyrelsen till fullo

delar smörprovningamas styrelses uppfattning, att veekokontrollen lämpligast

bör utföras av provningarnas egna tjänstemän, förefaller det emellertid, som

örn på grund härav en viss minskning i kostnaderna skulle kunna förutsättas.

Inkomstberäkningen för ifrågavarande budgetår giver lantbruksstyrelsen

icke anledning till erinran annat än i så måtto, att styrelsen, som förutsätter

hållbarhctskontrollens omedelbara igångsättande, finner någon inkomst av

försäljningen av de smörprov, som underkastats hållbarhetsprovning, böra

kunna beräknas.

En beskärning av det föreslagna statsanslaget bör emellertid enligt styrelsens

mening icke göras alltför stark med hänsyn till den jämförelsevis osäkra

utredning örn anslagsbehovet, som för närvarande föreligger. Någon risk

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Handels
kammaren
Göteborg.

Kommers
kollegium.

för missbruk av ett för högt utmätt anslag skulle knappast behöva ifrågasättas,

därest anslaget beviljades såsom förslagsanslag och lantbruksstyrelsen

finge i uppdrag att, såsom hittills skett, efter prövning fastställa

slutgiltig stat för provningarna, givetvis efter hörande av styrelsen för svenska

smörprovningarna.

Handelskammaren i Göteborg framställer invändningar mot jordbruksutredningens

förslag av i huvudsak följande innehåll. Förslaget rörande smörkontrollens

anordning ginge ut på att det kontrollerande organet ej blott skulle

hava att utöva en undersökande och prövande verksamhet utan även vara ett

gemensamt organ för handledande av mejeriernas anpassning efter marknadens

krav. Handelskammaren kunde ej undertrycka sin förundran över att den

erfarenhet och sakkunskap, som i sistberörda avseende funnes samlad hos exportörerna,

ansetts så gott som helt kunna undvaras. Deras ingående kännedom

örn exportmarknaden nied dess olika och ofta skiftande behov torde icke

kunna ersättas av några tjänstemän. Att sammanblanda den kontrollerande

med den handledande uppgiften och att tilldela en statlig organisation denna

dubbla uppgift vore ett högst betänkligt felgrepp av jordbruksutredningen,

vilket även föranlett denna att föreslå utvidgning av kontrollen till områden,

där en kontroll vore överflödig. Fullständigt överflödig vore sålunda för det

första den föreslagna äkthetskontrollen, då exportsmöret tillverkades uteslutande

av runmärkesberättigade mejerier och ingen anledning funnes för farhågan,

att vare sig dessa eller exportörerna skulle inblanda främmande beståndsdelar

i smöret. Likaledes vore kontroll av smörets färg och salthalt

fullständigt obehövlig. Salthalt och färg växlade icke blott å de särskilda

marknaderna utan även de särskilda avnämarna framställde olika krav härutinnan.

beroende på konsumenternas olika smak. Exportören vore den, som utan

dröjsmål och med minsta kostnaden kunde anpassa smöret efter berörda varierande

förhållanden på grund av sin intima kännedom örn de växlande behoven

och sin kontakt med de producerande mejerierna, vilka av honom erhölle nödiga

anvisningar beträffande lämplig salthalt och färg på smöret. En kontroll

över smöremballaget och förpackningarnas beskaffenhet ansåge handelskammaren

ävenledes överflödig, i synnerhet som handelskammaren ville förorda

att förbud måtte utfärdas mot export av smör, förpackat i icke nya drittlar.

Beträffande kontroll av smörets nettovikt hade erfarenheten särskilt från

Finland visat, att mejerierna av fruktan för åtgärder från kontrollens sida

vägde med en övervikt, som beräknats uppgå till i genomsnitt kg per

drittel och för vilken den utländska mottagaren givetvis icke erlade någon

betalning. Med en export av 10,000 drittlar i veckan från Sverige skulle med

nuvarande priser landets förlust härigenom uppgå till 600,000 kr. per år. Något

behov av statlig kontroll för att skaffa den utländska köparen garanti

för riktig vikt funnes icke, då exportören till förekommande av reklamationer

noga övervakade, att köparen ej erhölle någon undervik!. I övrigt inginge i

en affärsmässig skötsel av varor, att vikten garanterades av säljaren. Handelskammaren

ville därför avstyrka viktkontroll. Med avseende på den s. k.

veckokontrollen kunde handelskammaren ej finna annat, än att antalet ledamöter

i den föreslagna kontrollnämnden tilltagits onödigt stort, samt ville alldeles

bestämt hava framhållet, att köpmannaintresset borde tillgodoses vid dessa

prov vida kraftigare än som föreslagits.

Kommerskollegium finner det uppenbart, att en genomförd standardisering

av det svenska exportsmöret är en av de allra viktigaste förutsättningarna

för att detsamma skall kunna på de förmånligaste villkor vinna avsättning

å marknaden. Det synes endast kunna ifrågasättas, huruvida ej jordbruksutredningen

måhända gått väl långt vid sin strävan att söka åstadkomma en

i alla avseenden garanterat standardiserad produkt. De erinringar, som han
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 266.

fil

delskammaren i Göteborg i detta avseende framställt, synas i varje fall vara

förtjänta av att noggrant övervägas.

I betraktande av de avlöningar, vilka tillerkänts innehavarna.av ungefärligen

likvärdiga befattningar i statens tjänst, och med hänsyn till önskvärdheten

av att i görligaste mån åstadkomma en lämplig proportion mellan de

för respektive befattningshavare vid smörprovningarna föreslagna avlöningsförmåner

anser sig statskontoret böra föreslå, att de för en mejeriingenjör samt

vardera av två äggkontrollörer ifrågasatta grundlöner å respektive ^9.000 kr.

och 5,200 kr. nedsättas till 8,000 kr., respektive 4,000 kr., allt för år räknat.

De fyra vaktmästare, därav två laboratorievaktmästare och två vanliga vaktmästare,

som skulle anställas vid svenska smörprovningarna och för vilka av

jordbruksutredningen föreslagits samma årslön av 2,000 kr. jämte fri bostad

eller hyresersättning, anser statskontoret i anslutning till vad som hestämts

i löneavseende beträffande motsvarande befattningshavare, i statens tjänst och

med hänsyn till kvaliteten av de med vederbörande befattningar förenade åligganden

böra erhålla en grundavlöning för år, laboratorievaktmästare av 2,700

kr. och annan vaktmästare av 2,400 kr. Däremot böra sagda vaktmästare icke

komma i åtnjutande av fri bostad eller hyresersättning. Vid reglering av avlöningsförhållanden

för befattningshavare i statens tjänst har numera den principen

fastställts, att sådan avlöningsförmån icke vidare skall medgivas, och

något särskilt skäl lärer näppeligen kunna anses föreligga för att beträffande

ifrågavarande halvstatliga befattningshavare frångå denna princip.

Av järnvägsstyrelsen meddelas i anledning av föreslagen genomgående fraktberäkning,

även då smöret urlastas för kontroll, följande sammanställning rörande

fraktkostnaden, avseende sändningar örn 5 och 10 ton smör per vagn

enligt den nya godstaxan (tarifferna 5 och 6 a; öre per 100 kg):

5 ton.

10 tOD.

Linköping—Malmö........

.........347

305 öre

Malmö—Trälleborg gränsen ....

lis >

Tillsammans 4S1

4''23 öre

Linköping—Trälleborg gränsen . .

323 >

Skillnad 104

100 öre

Transportens avbrott i Malmö skulle således vålla en ökad fraktkostnad av

i runt tal 1 öre per kg. Siffran är i det närmaste densamma för hela mellersta

Sverige. För transporter från Skåne är skillnaden däremot betydligt

lägre, såsom t. ex. 0.3 öre per kg från Eslöv. Styrelsen uttalar, att ifrågavarande

fraktskillnad med hänsyn till smörets värde torde kunna anses vara

av underordnad betydelse. Vidare anses det enligt erhållna upplysningar svårt,

för att icke säga omöjligt, att kontrollera, i vilken omfattning smör från t. ex.

Linköping vidaresändes från Malmö Över Trälleberg eller exporteras över Malmö,

och följaktligen även om det från Malmö till Trälleberg sända smöret

kommer från den ena eller andra avsändningsstationen, varför fraktskillnadens

rätta belopp icke kan fastställas. Slutligen anföres, att det för statens järnvägar

ställer sig väsentligt ofördelaktigare och kostsammare att icke få omedelbart

till Trälleberg vidaresända smörvagnama. Av dessa skäl anser sig

styrelsen icke kunna tillstyrka den anordning beträffande frakterna, som av

jordbruksutredningen ifrågasatts.

Styrelsen meddelar emellertid, att det i vissa fall förekommer, att fraktnedsättning

lämnas för smör från mellersta Sverige till Tyskland över Trälleberg.

Sådan nedsättning har medgivits, då därigenom transport dragits över

statens järnvägar, som eljest skulle gått andra vägar.

Stats
kontoret.

Järnvägs
styrelsen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Majlis proposition nr 266.

Centralan- Styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet fram
Stförsöks-"

h,?ller med avseende på jordbruksutredningens förslag beträffande anordnandet

väsendet på vicl svenska smörprovningarna av ett laboratorium för kemisk-bakteriologiska

jordbruks- undersökningar för fastställande av smörfelens natur, att sådana undersökninområdet.

gar äro ett mycket vidlyftigt och hittills relativt litet utrett område, varför

något rent kontrollarbete härvidlag knappast kan tänkas utföras utan att man

samtidigt också måste ingå på vetenskapliga forskningar rörande de kemiska

ochobakteriologiska smörfelens orsaker. Över huvud taget torde man kunna

utgå ifrån, att försök att fastställa smörfelens natur enbart med stöd av en laboratoriemässig

undersökning av det färdiga smöret i allmänhet måste bliva

rätt litet givande. Bättre förutsättningar för att komma till mera beaktansvärda

resultat synas kunna vinnas, örn laboratoriet står i intimt samarbete med

den praktiskt-vetenskapliga forskningen och försöksverksamheten på området.

Styrelsen förutsätter därför, att sådana anordningar komma att träffas, att

verksamheten vid ett blivande kontrollaboratorium står i direkt och nära kontakt

med centralanstaltens mejeri- och bakteriologiska avdelningar. En sådan

anordning kan jämväl väntas bliva av beaktansvärd betydelse för den statliga,

nu till centralanstalten knutna praktiskt-vetenskapliga försöksverksamheten

på mejeriområdet. Dock kan arrangemanget måhända medföra, att en viss

ökning i personal och materiella resurser för centralanstaltens mejeriförsök

kan behöva tagas under övervägande.

Länsstyrel- I skrivelse till Kungl. Maj :t den 20 februari 1930 har länsstyrelsen i Hallands

sett, i tini- län meddalat, att jordbruksutredningens förslag rörande smör- och äggexporlands

lan. tens koncentrering, enligt vilket Halmstad icke längre skulle bli utskeppningshamn

för smör och ägg, inom Hallands län väckt stora bekymmer. Länsstyrelsen

framhåller, att åren 1928 och 1929 ifråga örn smörexporten över Halmstad

utgöra en övergångsperiod. Tidigare har ifrågavarande export utgjort

mellan 2,000 och 3,000 ton årligen, och fr. o. m. de sista månaderna av år 1929

har regelbunden smörexport ånyo upptagits över Halmstad genom den nybildade

mejeriernas centralförening. Nämnda förening beräknar, att framdeles

för export över Halmstad kan påräknas en årlig smörkvantitet av 3,750 ton.

Av runmärkt smör producerade Halland år 1927 nästan lika mycket som

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro och Västmanlands

län tillsammans. I avseende på kvalitet är det halländska smöret bland

landets allra bästa. Genom slopandet av Halmstad som exporthamn skulle den

halländska mejerinäringen åsamkas stora utgifter, vilka endast för ökade järnvägsfTäkter

beräknas till 100,000 ä 130,000 kr. Frågan ligger icke så till, att

en sådan för Halland skadlig förändring är för landet i övrigt oavvisligen nödvändig.

Ifall Halmstad upptages bland exportorterna, kommer den englandsbåt,

som på torsdagen lastar i Malmö, att dagen förut inlasta smöret i Halmstad

och för detsamma betinga samma frakt som från Malmö. Att det svenska smörets

kvalitet och goda anseende i utlandet skulle äventyras vid export över

Halmstad kan icke med skäl göras gällande. Lagerlokaler och övriga förhållanden

i hamnen äro fullt moderna och i alla avseenden tillfredsställande. Icke

heller i avseende på organiserandet av själva smörhandeln och avsättningen bör

smörets export över Halmstad vålla någon skada. Mejeriernas centralförening

har redan affärsförbindelse med Englands kanske största firma i branschen.

Betydelsen av en regelbunden veckoförbindelse med England får emellertid

betraktas ur vidare synpunkter än enbart smörexportens. Särskilt för det stora

svinslakteriet i Halmstad skulle en sådan förbindelse bli till största fördel och

likaså för såväl stadens mångahanda industrier som för det stora upplandet

med dess industrier och övriga näringar.

Då_ den föreslagna koncentreringen enligt jordbruksutredningens uttalande

i varje fall icke torde kunna äga rum tidigare än den 1 juli 1931, hemställer

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 266.

(53

länsstyrelsen, att därest Halmstad icke skulle befinnas redan nu böra upptagas

bland exportorterna för smör, frågan härom måtte för närvarande lämnas öppen

och den ytterligare utredning, som må finnas erforderlig, omedelbart företagas.

Sveriges allmänna lantbrukssällskap anser med hänsyn till den ökade fraktkostnad

för mejerierna, som smörexportens föreslagna koncentrering i vissa fall

kan komma att medföra, samt under hänvisning till att smörfrakterna i vårt

land överhuvudtaget äro höga icke minst i jämförelse med motsvarande frakter

i Danmark angeläget, att de smörexporterande mejerierna erhålla särskilda lättnader

i form av billigare exporttariffer, avseende jämväl styckegodssändningar,

åtminstone sådana på minst 500 kg.

Styrelsen för Sveriges allmänna exportförening uttalar, att det torde kunna

ifrågasättas, huruvida man icke inom det gemensamma rumnärket, som ju i och

för sig redan är en kvalitetsbeteckning för allt vårt exportsmör, skulle, såsom

exempelvis för vårt exporterade sågvirke, kunna ordna vissa gradbeteckningar.

För våra bästa smörtillverkningar vore det en rättvisa att på sådant sätt få en

särskild tilläggsnotering, och för de lägre men ändock till runmärket berättigade

tillverkningarna bleve anordningen en sporre att nå fram till denna ännu

högre notering.

Sveriges smörexport firmors förening, sydsvenska smörexportföreningen och

skånska smörexportföreningen anse den av jordbruksutredningen ifrågasatta

kontrollavgiften för smör av exempelvis 25 öre per 100 kg smör icke böra förekomma,

då densamma skulle innebära en extra beskattning av exporten och

jordbruket. Sistnämnda förening anser vidare, att förslaget rörande en avgift

av 100 kr. per år och mejeri till svenska smörprovningarna bör ändras i så

måtto, att avgiften i stället blir 30 ä 35 kr. för varje kallelse till provning.

Härigenom skulle måhända mejerier, vilkas smörkvalitet krävde provningar utöver

de tre ordinarie, bringas att för undvikande av extra kostnader förbättra

sin kvalitet.

Sveriges smörexportfirmors förening och sydsvenska smörexportföreningen

anse de föreslagna kontrollåtgärderna alltför långtgående och kontrollapparaten

för vidlyftig. De s. k. veckoprovningarna av smörets kvalitet böra sålunda

enligt föreningarnas mening utföras på samma sätt som hittills, d. v. s. av

exportören och en representant för smörprovningarna. Förstnämnda förening

framhåller, att föreslagen kontroll genom en nämnd på 4 personer skulle

vålla för mycket hinder i lagerarbetet, och sistnämnda förening finner det

egendomligt, att exportintresset endast skulle representeras med en fjärdedel

i berörda nämnd, medan exempelvis i Danmark exportintresset torde dominera.

Båda föreningarna anse den föreslagna nettoviktskontrollen obehövlig, då

den, såsom erfarenheten visat i Finland, skulle föranleda mejerierna att väga

för rikligt, varav utlandet komme att profitera. Sydsvenska smörexportföreningen

anser dessutom, att kontroll av smörets äkthet är onödig, enär ingen

risk för bedrägeri förefinnes i vårt land, samt att bestämmandet av smörets

sälthult och färg måste överlåtas till exportören, då endast han känner de

utländska köparnas önskningar. Kontroll av emballage och förpackningar

torde knappast heller behövas, då exportörerna i detta avseende äro mycket

noga. Däremot borde bestämmas, att drittlarna måste vara nya och av prima

beskaffenhet.

Sveriges smörexportfirmors förening framhåller såsom önskvärt, att nuvarande

bestämmelse angående förbud mot export av icke runmärkt smör

ändras. Därest en skärpning av kvalitetsfordringarna på exportsmöret genomföres,

måste möjlighet beredas för export av sådant smör, som vid kontrollen

fått runmärket makulerat. Den inhemska marknaden kan annars

Sveriges allmänna

lantbrukssällskap.

Sveriges allmänna

exportförening.

Sveriges

smör export - firmors f örening,

sydsvenska

smörexportföreningen

och skånska

smörexportföreningen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Mjölkcent

ralén.

Svenska

mejerikonsulentföreningen.

Hamndirektionen

i

Malmö.

Hamndirektionen

i

Hälsingborg.

Halmstads

hamn
styrelse.

64 Kungl. Maj:is proposition nr %66.

åtminstone till en början bli överbelastad med omärkt smör till stor förlast

för producenterna.

Mjölkcentralen, lantmännens mjölk försäljnings förening u. p. a. anför, att

genom de föreslagna skärpta kvalitetsfordringarna på runmärkt smör kommer

smör av icke godkänd kvalitet att kvarhållas i exporthamnarna, och till

skada för den svenska smörmarknaden skulle detta smör försäljas inom landet.

Mejeri, som genom den tillfälliga runmärkesrättens förlust skulle hindras

att exportera sin tillverkning, måste jämväl söka möjlighet att tills vidare

avsätta smöret inom landet. För undvikande av dessa olägenheter hemställer

mjölkcentralen, att åtgärder måtte vidtagas, som möjliggöra export

av kvarhållna partier och mejeriets fortsatta tillverkning, intill dess runmärkesrätten

åter förvärvats.

Mjölkcentralen anser vidare, att den av jordbruksutredningen ifrågasatta

kontrollavgiften för smör å exempelvis 25 öre per 100 kg skulle bli alltför

betungande, varför densamma bör bortfalla. Därjämte framhålles, att till

utlandet å järnväg fraktat smör, som på grund av kontrollens föreslagna koncentrering

till två platser blir underkastat obligatoriskt uppehåll på vägen,

likväl till förhindrande av fraktfördyring i frakthänseende bör behandlas

efter nuvarande zontariffberäkning.

Styrelsen för svenska mejerikonsulent föreningen yttrar med avseende på

det föreslagna inrättandet av laboratorier vid svenska smörprovningarna, att

det här bör bli fråga örn enbart kontrollaboratorium, där vissa på förhand

bestämda kontrollanalyser utföras, och att forsknings- och försöksverksamheten

på mejeriområdet helt bör förbehållas centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet.

Styrelsen påpekar, att det synes som örn lönerna för smörprovningamas

tjänstemän föreslagits utan hänsyn till och till betydligt högre belopp än lönerna

för befattningshavare med lika stor kompetens och i lika viktiga om

icke än mer ansvarsfyllda ställningar på andra mejerihanteringens områden.

Såsom exempel anföres, att lönerna till direktörsassistenten och till inspektörerna

upptagits till större belopp än för mejerikonsulent.

Hamndirektionen i Malmö framhåller, att det icke torde kunna förnekas, att

en koncentration av hela smör- och äggexporten till Malmö från ren kontrollsynpunkt

och med hänsyn till de kommersiella fördelar, som därav skulle följa,

vore den mest rationella. Härvid anföres bl. a., att enligt jordbruksutredningens

beräkning fraktfördyringen för smöret från västra och en viss del av mellersta

Sverige vid en koncentration till Malmö skulle komma att uppgå till c :a 50,000

kr. per år. Å andra sidan framhåller direktionen, att ränteförlusten å den icke

förräntade delen av byggnadskostnaden för kylhuset i Göteborg, vilken del beräknats

till 1,445,000 kr., efter 5 procents ränta skulle utgöra 72,000 kr. årligen

vartill kommer, att kylhusens beräknade driftkostnad per kg smör blir nära

1 öre högre i Göteborg än i Malmö, vilket vid en export av c:a 5,000 ton över

Göteborg betyder en merkostnad å inemot 50,000 kr.

Hamndirektionen i Hälsingborg framhåller, att smör- och äggexporten över

stadens hamn sedan år 1926 befunnit sig i rask ökning, varför berörda exports

koncentrering till Malmö och Göteborg från hamnens sida måste möta motstånd.

Med sina goda och välordnade ångbåtsförbindelser är Hälsingborg den

naturliga utskeppningshamnen för ortens smör och ägg, och den fraktfördyring,

som skulle uppstå vid export över Malmö, beräknas till mera än dubbelt så stort

belopp årligen som det av jordbruksutredningen kalkylerade beloppet å 2,500 kr.

Hamndirektionen hemställer därför, att därest kontrollstationer för smör och

ägg skola inrättas, en dylik station måtte föreslås till inrättande i Hälsingborg.

Halmstads hamnstyrelse anför, jämte synpunkter av i huvudsak samma innehåll

som i vissa av länsstyrelsens i Hallands län ovan refererade uttalanden.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 266.

65

att Halmstad har ungefär samma betingelser för sjöfartsförbindelse med de förnämsta

smörimporterande länderna, England och Tyskland, som Göteborg. Om

smörexporten koncentreras till Göteborg, Halmstad och Malmö, kommer det

område, för vilket Halmstad blir den naturliga utförselorten, att omfatta icke

blott de mellersta och södra delarna av Halland utan även praktiskt taget hela

S nåland, betydande delar av Väster- och Östergötland, hela Öland och Gotland

samt delar av Blekinge och Kristianstads län. För kontrollens skull anses smörexporten

ej behöva koncentreras till endast två platser, då kontrollen i Danmark

visat sig verka tillfredsställande, ehuru exporten här är fördelad på ett betydligt

större antal orter. De halländska mejeriernas centralförening har bildats med

ändamål att söka för sina medlemmar genom val av fördelaktigaste exportort

åstadkomma största möjliga förtjänst å produkterna. Ett genomförande av den

föreslagna koncentreringen skulle undanrycka grunden för ifrågavarande strävanden

samt verka fullständigt lamslående för alla försök att gå vidare på sammanslutningens

väg. Mejerierna i en mycket stor del av de smörproducerande

landsändarna berövas utan någon kompensation den naturliga fördel, som ligger

i deras för exporten över en viss hamn förmånligare läge.

I Halmstad finnes redan en nied kylrum försedd förstklassig smörnederlagskällare,

vilken utan kostnad för statsverket kommer att för ändamålet upplåtas,

därest en kontrollstation förlägges till staden. I samma fastighet kan upplåtas

lämplig kontorslokal och laboratorierum. Statens kostnader torde därför inskränka

sig i huvudsak till kostnaderna för den egentliga kontrollen. Den stab

av personal för stationens skötsel, som förutsatts för Göteborg och Malmö, torde

cd erfordras i Halmstad. I varje fall skulle kostnaderna för det allmänna icke

på långt när uppgå till det belopp, som de halländska smörproducenterna skulle

nödgas utgiva i fördyrade exportkostnader, därest smöret skulle dirigeras över

Göteborg eller Malmö. För Halmstads stad skulle en sådan koncentrering medföra

minskade inkomster, minskade arbetsmöjligheter och minskad handelsomsättning.

Stadens hamn torde vara den bäst utrustade av landets provinshamnar,

varför kostnaderna för lastning och lossning äro låga. Själva hamnavgiften

för smör, som utföres över hamnen, är endast kr. 2.10 per ton mot 3.75 i Malmö

och 3.00 i Göteborg. För staden gäller det icke blott den direkta förlusten av

smörexporten utan även förlusten av utsikterna att få till stånd en ökad export

av sådana betydande artiklar som papper, pappersmassa och slakterivaror,

enär upprättande av regelbunden veckoförbindelse med England är beroende

av smörexporten. Även de järnvägar, som förmedla trafiken mellan staden och

dess uppland och i vilka staden tecknat betydande belopp, komma genom den

föreslagna koncentreringen att undandragas en del av sin naturliga trafik.

Samnstyrelsen hemställer därför, att i Kungl. Maj ris eventuella förslag rörande

kontrollstationers inrättande måtte inrymmas även en sådan station med förläggning

till Halmstad.

Vissa av Halmstads hamnstyrelses ovan återgivna synpunkter hava även

framhållits av Halmstads handelsförening, mejeriernas centralförening m. fl.,

Halmstad, och vissa mejeriföretag i norra Halland.

För det svenska smörets anseende och prissättning å den utländska marknaden

är det tydligen av största betydelse, att garantier i form av effektiv kontroll

finnas för att endast smör av prima kvalitet exporteras. På ifrågavarande

område bär svenska smörprovningarna nedlagt ett förtjänstfullt arbete, vilket

visat sig mycket fruktbärande med avseende på smörets kvalitativa förbättring.

På grund av begränsade möjligheter har emellertid den hittillsvaran
Bihang

till riksdagens protokoll 1030. 1 sami. 229 haft. (Nr 266.)

Departe
mentschefen.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 2GG.

de kontrollen av exportsmöret icke kunnat omfatta allt sådant smör eller utsträckas

till alla de områden, å vilka kontroll måste anses önskvärd. För att

stärka det svenska smörets konkurrenskraft på världsmarknaden anser jag därför

en skärpning och utvidgning av kontrollverksamheten erforderlig och vill i

princip ansluta mig till de förslag, som jordbruksutredningen i sådant syfte

framlagt, avseende smörexportens koncentrering till Malmö och Göteborg, en

förstärkt kontrollorganisation, skärpning och utvidgning av smörkontrollen

samt inrättandet på nämnda två platser av kyllagerhus, till vilka kontrollverksamheten

skulle förläggas och varest smöret skulle förvaras och vårdas före

exportens verkställande.

Smörexportens koncentrering till Malmö och Göteborg skulle innebära, att

allt exportsmör måste undergå kontroll å någondera av dessa platser före utförseln.

En sådan anordning medför tydligen vissa nackdelar ur fraktkostnadssynpunkt

för mejerier, så belägna att export över annan hamnplats ställer sig

billigare eller vilka per järnväg exportera smör över Trälleberg och skulle

nödgas låta urlasta smöret för kontroll i Malmö, varigenom den genomgående

zontariffberäkningen skulle brytas. Även hamnar, som hittills förmedlat smörexport

men genom koncentreringen skulle gå miste örn ifrågavarande trafik, bli

i viss mån lidande. Ifrågavarande olägenheter synas emellertid principiellt sett

icke böra få hindra ett genomförande av den föreslagna, för hela landets jordbruk

efter allt att döma synnerligen betydelsefulla åtgärden. Det synes också

möjligt att i avsevärd grad lindra olägenheterna genom lämpliga åtgärder. I

samband med frågan om särskilda exporttariffer bl. a. för smör, vilken för närvarande

är föremål för järnvägsstyrelsens utredning, synes sålunda böra övervägas,

i vad mån av ovan berörda orsaker framkallad fraktkostnadsökning

kan jämkas eller undvikas genom lämpliga tariffbestämmelser eller särskilda

fraktavtal. Uteslutet bör ej heller vara att, då särskilt starka skäl härför föreligga,

undantag i något enstaka fall må kunna medgivas från den allmänna

principen. Örn det sålunda exempelvis skulle visa sig, att de förväntningar beträffande

utvecklingen av smörexporten över Halmstad, som uttalats i inkomna

yttranden och framställningar från olika myndigheter, organisationer och

mejerier i Halland, komma att gå i uppfyllelse, synes smörkontroll i någon

betryggande form böra kunna anordnas även å nämnda plats. Märkas bör här,

att Hallands län ifråga örn smörproduktionens storlek kommer i tredje rummet

bland rikets län samt att Halmstad enligt vad inkomna utredningar och

framställningar visa såväl ifråga örn hamnanordningar och tillgång på kylda

lokalutrymmen som möjligheter till reguljära ångbåtsförbindelser med England

äger goda förutsättningar för en ordnad smörexport. Koncentreringsfrågan ställer

sig ju något annorlunda i Sverige än exempelvis i Finland och de baltiska

länderna, där de regelbundna sjöfartslägenheterna till utlandet äro anknutna till

endast en eller ett par hamnar. Vidkommande smörexporten över Hälsingborg

synes koncentreringen på grund av närbelägenheten till Malmö ej mera nämnvärt

påverka fraktkostnaden. Beträffande den av förvaltningsutskottet i Gotlands

läns hushållningssällskap framhållna olägenheten av gotlandssmörets

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

67

återfraktning till Stockholm vid kassering å exportorten synes gälla, att risken

för en sådan kassering torde kunna väsentligen förebyggas av mejerierna själva,

varvid den föreslagna nya mejerikonsulentorganisationen bör kunna lämna verksamt

bistånd.

Beträffande smörkontrollens omfattning ansluter jag mig till jordbruksutredningens

förslag. Sålunda synes kontrollen böra dels skärpas beträffande

smörets kvalitet genom hållbarhetsprovningar minst en gång i månaden för

varje exportmejeri och den s. k. veckokontrollens utsträckning till allt exportsmör,

dels utvidgas å vissa andra områden, såsom smörets äkthet, smörförpackningarnas

nettovikt, emballagets och förpackningarnas beskaffenhet och, såsom

lantbruksstyrelsen framhållit, den vid smörets framställning använda gräddens

eller mjölkens pastörisering. Undersökningar rörande smörets färg och saltbalt

synas jämväl behövliga, bl. a. till tjänst för exportörerna, liksom även tillsyn

över att smöret transporteras och lagras på rationellt sätt. De för kontrollens

ifrågavarande skärpning och utvidgning erforderliga bestämmelserna

torde det ingå i lantbruksstyrelsens befogenhet att närmare reglera.

För kontrollens effektiva handha van de synes det erforderligt, att svenska

smörprovningama, som förutsättes fortfarande skola handhava kontrollen, i enlighet

med jordbruksutredningens förslag utrustas med egna laboratorier, varav

ett mindre i Göteborg för mera brådskande bestämningar och ett större i Malmö

för utförande därjämte av mera tidskrävande undersökningar. Sistberörda undersökningar

böra icke avse i egentlig mening vetenskaplig forskning utan

skola uteslutande tillgodose kontrollarbetets löpande behov samt tillämpningen

av vetenskapliga resultat på berörda arbete. Anslag till laboratorierna torde

emellertid ej erfordras för nästa budgetår, då deras inrättande synes böra ske

först efter lagerhusens färdigställande.

Med avseende på smörexportens föreslagna koncentrering och smörets intagande

i de planerade lagerhusen för kontroll och förvaring före exportens verkställande

erfordras vissa reglerande bestämmelser. Det synes möta svårigheter

att i sådant syfte utnyttja runmärkesrätten, då denna, åtminstone som förhållandena

nu äro ordnade, tillkommer mejerierna och icke står i något direkt

samband med exportörerna. Särskilda bestämmelser på ifrågavarande område

synas därför erforderliga, för vilkas utfärdande Kungl. Majit torde böra erhålla

bemyndigande.

Då kyllagerhusen utgöra en förutsättning för smörexportens och kontrollens

slutliga koncentrering på föreslaget sätt och viss tid naturligen erfordras för

deras färdigställande, synes koncentreringen icke kunna genomföras förrän

under budgetåret 1931—1932. På av jordbruksutredningen anförda skäl anser

jag emellertid, att redan dessförinnan en skärpning och utvidgning av kontrollverksamheten

i huvudsaklig överensstämmelse med jordbruksutredningens förslag

bör ske med upprättande av en permanent kontrollavdelning i Malmö, dit

smörprovningarnas huvudkontor också lämpligen bör flyttas. Graden av berörda

skärpning och utvidgning torde lantbruksstyrelsen äga befogenhet att

närmare bestämma.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

I fråga om personaluppsättningen vid svenska smörprovningarna i samband

med smörkontrollens reorganisation synes det för närvarande endast behövligt,

att ingå på behovet under budgetåret 1930—1931. Den av jordbruksutredningen

i sistberörda avseende verkställda beräkningen finner jag i huvudsak

böra godtagas. På några punkter anser jag dock en reducering av den beräknade

personaluppsättningen och personalkostnaden befogad. Sålunda synes

det motiverat att efter tillsättandet av de under punkt 5 föreslagna

mejerikonsulenterna, bland vilkas åligganden skulle ingå att

företaga inspektionsresor på smörprovningamas uppdrag, inskränka inspektörsbefattningarna

vid smörprovningarna till en sådan befattning

med placering vid huvudkontoret. Berörda inskränkning synes dock böra

ske först från 1931 års början, då de nya mejerikonsulenterna beräknas tillsatta.

Den för kontrollstationen i Göteborg avsedda direktörsassistentens föreslagna

grundlön torde vidare kunna något sänkas, varjämte lönen till vaktmästare

synes böra utgå efter samma grunder som för motsvarande befattningshavare

i statens tjänst. Slutligen torde den s. k. veckokontrollen i enlighet

med den mening, som smörprovningarnas styrelse uttalat och lantbruksstyrelsen

understött, liksom hittills kunna verkställas av smörprovningarnas

tjänstemän jämte vederbörande exportör, vadan den av jordbruksutredningen

föreslagna kontrollnämnden å 4 personer icke skulle bli behövlig för ifrågavarande

ändamål.

Efter nu berörda ändringar skulle svenska smörprovningarnas avlöningsstat

för budgetåret 1930—1931 bli följande.

Avlöningsstat för svenska smörprovningarna budgetåret 1930—1931.

Malmö

Göteborg

Summa

kr.

kr.

kr.

Styrelsearvode...................

. . 3,000

—

3,000

1 direktör .....................

. . 9.500

—

9.500

2 direktörsassistenter................

. . 6,000

6,600

12,600

1 kamrer......................

. . 5,200

—

5,200

1 bokhållare....................

3,500

3,500

2 inspektörer, varav en blott f. tiden */»—31/is 1930 . .

. . 5,200

2,600

7,800

2 smörbedömare...................

. . 4,000

4,000

8,000

2 kontrollörer (för nettovikt).............

. . 4,000

4,000

8,000

2 kontorsbiträden..................

. . 2,100

2,100

4,200

1 vaktmästare, kontant...... .......

. . 2,400

—

2,400

2 äggkontrollörer..................

. . 5,200

5,200

10,400

Summa kr. 46,000

28,000

74,600

Dyrtidstillägg å lönerna (c:a 17 % å grundlöner) . . . .

. 12,700

Kronor 87,309

Till följd av indragningen av en inspektör från 1 jan. 1931 kunna de förut

kalkylerade resekostnaderna beräknas bli minskade med omkr. 2,000 kr., och

på grund av förenklingen av den föreslagna veckokontrollen beräknas bedömningskostnaderna

kunna begränsas till omkring 8,000 kr. I övrigt beräknas

utgifterna uppgå till de belopp, som jordbruksutredningen kalkylerat.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

69

Övriga kostnader för budgetåret 1980—1931.

Kronor.

Reseersättning för styrelse, direktör, inspektör m. fl.................. 14,000

Bedönmingskostnader............................... 8,000

Ersättning till ombud å olika exportorter...................... 7,000

Arbets- och transportkostnader........................... 3,000

Tryckningskostnader............................... 7,000

Porto- och telegramkoBtnader........................... 10;000

Hyror för kontorslokaler och provningskällare

i Malmö................................6,000

i Göteborg............................... 7,000 13,000

Ljus och städning m. m.............................. 1,000

Isningskostnader för smörets avkylning i lagerkällare................ 1,000

Nyanskaffning av inventarier....................... 5,000

Kronor 69,000

Den totala kostnaden för smörprovningarnas verksamhet under budgetåret

1930—1931 skulle alltså uppgå till 156,300 kr.

Inkomsterna till svenska smörprovningarna minskas med 2,000 kr. gent

emot jordbruksutredningens beräkning på grund av mejeriingenjörens placering

hos lantbruksstyrelsen och beräknas till följande belopp, varvid en höjning

av mejeriernas årsavgift till smörprovningarna från nuvarande 50 kr.

till 100 kr. befunnits skälig.

Beräknade inkomster budgetåret 1930—1931.

Kronor.

Provningsavgifter från mejerier, 600 st. ä 100 kr................. 60,000

Avgifter för äggkontrollen .................................... 15,000

Kronor 75,000.,

Då kostnaden för smörprovningarna under nästa budgetår, såsom ovan angivits,

blivit beräknad till sammanlagt 156,300 kr., skulle alltså för verksamhetens

upprätthållande under budgetåret 1930—1931 erfordras ett från

nuvarande 40,000 kr. till 81,300 kr. förhöjt statsanslag. Jag finner således,

att angivna belopp, 81,300 kr., bör i form av reservationsanslag anvisas för

nästa budgetår såsom statsbidrag för svenska smörprovningarnas verksamhet

att utgå på de närmare villkor, som Kungl. Majit finner gott föreskriva.

11. Uppförande av kyllagerlius för smör och ägg i Malmö och Göteborg.

Jordbruksutredningens under punkt 10 behandlade förslag avse bl. a. anlägg- Jordbrultsning

genom statens försorg av kyllagerhus för smör i Malmö och Göteborg utredningen.

med de uppgifter och funktioner, för vilka under nämnda punkt redogjorts.

I berörda kylhus bör enligt jordbruksutredningens mening utrymme beredas

även för mottagning, packning och förvaring av ägg ävensom för kontor åt

äggexportörer, enär äggexporten till större delen omhänderhaves av samma firmor

som smörexporten samt i vissa avseenden kontrolleras av svenska smörprovningarna

och det för äggens förvaring kräves lokaler av liknande beskaf
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

fenhet sorn för smör. I fråga om smör beräknas lagerutrymme tagas i anspråk

under de få dagar, som smöret i normala fall stannar på exportorten, men

beträffande ägg anses även mera långvarig lagring vara att räkna med.

Med avseende på utrymmesbehovet i kylbusen inklusive lokaler för kontrollstationer

och laboratorier samt eventuellt bostäder för maskinister och vaktmästare

framlägger jordbruksutredningen efter gjorda förfrågningar hos exportörerna

rörande deras lokalbehov nedanstående beräkning, avseende effektivt

lager- och kontorsutrymme, alltså oberäknat korridorer, hissar, maskin- och

pannrum samt utrymmen för intagning och sortering m. m.

Beräknat behov

ar lager- och kontorslokaler i

kjäl agerhus.

Smörlager

Kontor,

och provnings-

Ägglager

laboratorier och

Summa

lokal

bostäder

kvm

kvm

kvm

kvm

Malmö:

Nuvarande exportörer.....

......1,100

800

350

2,250

Djupkylt smörlager......

—

—

400

Reservat rym me för exportörer .

...... 600

700

300

1,600

Svenska smörprovningarna . . .

...... 200

—

300

500

Bostadslägenheter.......

—

200

200

2,300

1,500

1,150

4,950

Göteborg:

Nuvarande exportörer.....

......1,000

900

370

2.270

Djupkvlt smörlager......

—

—

250

Reservutrymme för exportörer .

...... 250

300

300

850

Svenska smörprovningarna . . .

...... 200

—

140

340

Bostadslägenheter.......

—

150

150

1,700

1,200

960

3,860

Till ovanstående beräkningar må anmärkas, att reservutrymmet för lagerlokaler

tilltagits förhållandevis litet i Göteborg, enär exportörerna därstädes

uppgivit en i betraktande av sin nuvarande export relativt stor golvyta, varigenom

behovet av ökat utrymme torde vara delvis tillgodosett. Reservutrymmet

för ägglager i Malmö har däremot tagits avsevärt större, enär vid koncentrering

av exporten ett flertal firmor, som nu ha kontor på andra platser,

kunna väntas vilja skaffa sig lokaler därstädes.

Jordbruksutredningen har låtit utarbeta preliminära förslag och kostnadsberäkningar

för kylhusens anläggning (se bilaga B till jordbruksutredningens

betänkande). Då kylhusens läge är av största betydelse främst ur transportoch

lastningssynpunkt, har särskild uppmärksamhet ägnats denna fråga. För

kylhuset i Göteborg förordar jordbruksutredningen en å masthuggskajen belägen,

staden tillhörig tomtplats, vilken torde kunna erhållas på arrende mot

en uppgiven avgift av 10 kr. per kvm och år. En annan ej fullt så välbelägen

tomt har ställts i utsikt till försäljning för ett pris av 110 kr. per kvm. För

kylhuset i Malmö räknas i byggnadsförslaget med den tomtplats i frihamnsområdet,

vilken ur drifts- och transportsynpunkt synes vara att föredraga

framför andra erbjudna tomter. Tomten får arrenderas på 50 år mot 4 kr. per

kvm och år i arrendeavgift och är belägen c:a 75 m från kaj.

De beräknade anläggningskostnaderna utgöra för kylhus i Göteborg å 5,300

kvm golvyta 1,980,000 kr. och för kylhus i Malmö å 7,480 kvm golvyta

2,050,000 kr., d. v. s. sammanlagt'' 4,030,000 kr.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

71

De årliga driftskostnaderna hava beräknats till 64,500 kr. för kylkuset i

Göteborg och 64,100 kr. för kylhuset i Malmö, summa 128,600 kr.

Att driftskostnaden vid kylhuset i Göteborg ställer sig högre än i Malmö,

beror huvudsakligen på den höga tomtkostnaden å förstnämnda plats.

Ett av huvudmomenten i den föreliggande koncentreringsplanen är, att smörexportörerna

skola ha sina lager- och arbetslokaler inrymda i av staten uppförda

kylhus. Fördenskull bör bestämmas, att smöret ej får utföras, förr

än det kontrollerats vid någon av svenska smörprovningarnas kontrollstationer.

Allt exportsmöret måste då passera ettdera av kylhusen i och för kontroll.

Då denna kontroll givetvis kräver tid och det från olika exportörer

inkommande smöret ej kan tillåtas härunder stocka sig i smörprovningarnas

lokaler eller stå på kajerna, måste det intagas i kylhusets lagerrum. Exportörer,

vilka ändock måste ha egna arbets- och lagerlokaler på exportorterna,

få förhyra sådana i kylhusen, varigenom de icke blott erhålla mera ändamålsenliga

lokaler än dem, de nu förfoga över, utan också kunna göra stora .besparingar

å arbets- och transportkostnader. Beträffande smör, som avsändes

för direkt utförsel från mejerier och mindre exportörer på andra platser, torde

man få tänka sig, att det vid kylhusen omhändertages antingen av enskilda

speditörer, som för detta ändamål hyra lokaler i desamma, eller av en till

kylhuset knuten speditöravdelning. Avgifterna till en sådan böra naturligtvis

inkludera även lagerhyra. „

Hyran för kontors- och lagerlokaler bör anpassas efter gängse hyra pa orten

för lokaler med motsvarande läge och beskaffenhet. Utrymmen, som icke

genast bli tagna i anspråk av smör- och äggexportörer, kunna uthyras till

andra. Givetvis måste hyran för här avsedda moderna kyllokaler emellertid

bliva väsentligt högre än den exportörerna nu i regel betala för okylda, arbetskrävande

och ur transportsynpunkt mer eller mindre illa belägna lagerkällare.

För sådana lär hyran enligt inhämtade upplysningar uppgå till 8 ä 15 kr.

per kvm. Jordbruksutredningen har vid beräkning av de sannolika inkomsterna

ansett sig böra förslagsvis kalkylera med en hyra av 25 kr. per kvm

golvyta för såväl kontor som lagerrum utom beträffande den okylda. lagerkällaren

i Malmö, som upptages till 12 kr. per kvm. Dock torde man i Göteborg

kunna erhålla något högre hyra pa grund av den i allmänhet högre hyresnivån

samt kylhusets goda läge därstädes.

Vid ovannämnda pris blir hyresinkomsten, därest i byggnadsförslag upptagna

lager- och kontorslokaler helt tagas i anspråk samt hyresersättning även

beräknas för av svenska smörprovningarna disponerat utrymme, följande:

Kylhuset i Göteborg: kronor

Lagerlokaler 2,840 kvm ä 25 kronor................. 71,000

Kontor och laboratorier 810 kvm ä 25 kronor............ 20,250 91,250

Kylhuset i Malmö:

Lagerlokaler utom källaren 4,000 kvm ä 25 kronor.......... 100,000

Lagerkällaren 930 kvm ä 12 kronor ................. 11,160

Kontor och laboratorier 1,100 kvm ä 25 kronor.........■ — 27,500 138,660

Summa kronor 229,910

Från det i byggnadsförslaget upptagna utrymmet för kontor och laboratorier

har såväl i Göteborg som Malmö avräknats 150 kvm för bostadslägenheter

till två maskinister och en vaktmästare, vilka i driftskostnadsberäkningen

förutsatts erhålla fria bostäder.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Svenska

smörprov
ningarna.

Hushållningssällskapens

för

valtningsutskott.

Lantbruks
styrelsen.

Stats
kontoret.

Frånräknas driftskostnaderna, återstå följande överskott för förräntning av

byggnadskapitalet: kylhuset i Göteborg 26,750 kr. och kylhuset i Malmö

74,560 kr., summa 101,310 kr.

Detta belopp möjliggör förräntning efter 5 % för endast omkring hälften

av hela byggnadskostnaden.

Det belopp, för vilket förräntning ej erhålles, utgör beträffande kylhuset i

Göteborg 1,445,000 kr. och beträffande kylhuset i Malmö 560,000 kr., summa

2,005,000 kr.

Svenska smörprovningarna uttalar, att frågan örn sättet för kyllagerhusens

uppförande bör ytterligare utredas, vilket uppdrag torde kunna lämnas smörprovningarnas

styrelse. Den beräknade hyran i lagerhusen av 25 kr. per

kvm liksom den ifrågasatta kontrollavgiften av 0.25 öre per kg exporterat

smör finner smörprovningarna väl hög.

Förvaltningsutskottet i Kristianstads läns hushållningssällskap ifrågasätter

med avseende på det föreslagna uppförandet av kyllagerhus för smör och ägg.

huruvida det icke vore lämpligt, örn staten utlämnade lån till föreningar och

andra firmor för anordnande av kyllokaler, enär sådana även äro behövliga

för smör, avsett för inhemsk konsumtion. Genom lagring av smör i kylhus

vid den årstid, då produktionen är särskilt stor, skulle en jämnare tillförsel

till såväl export- som den inhemska marknaden liksom även jämnare prisbildning

kunna åvägabringas. Det till anläggning av kyllagerhus föreslagna beloppet

ifrågasättes därför avsatt till en lånefond för kylhusanläggningar.

Förvaltningsutskottet i Malmöhus läns hushållningssällskap anser ingen av

de tomter, som ifrågasatts för uppförande av kyllagerhus i Malmö, fullt lämplig

och hemställer, att ytterligare undersökning måtte göras beträffande möjligheten

att erhålla en någorlunda centralt och invid kaj belägen tomt. Hyran

för kontors- och lagerlokaler i kylhuset anser utskottet kunna beräknas till

högst 15 kr. per kvm inklusive resp. värme och kylning.

Lantbruksstyrelsen anför, att styrelsen icke haft tillfälle att underkasta de

av utredningen framlagda^ förslagen till ritningar till kylhusen i Malmö och

Göteborg någon mera ingående granskning. Styrelsen anser sig dock böra

ifrågasätta, huruvida försiktigheten icke bjuder, att man överväger, om det

icke vore lämpligt att, i stället för att från början uppföra reservutrymmen

av betydande omfattning, planera byggnadsföretagen så, att vid senare tidpunkt,

då ytterligare utrymmen visat sig erforderliga, på- eller tillbyggnad

kan ske.

T fråga om de av fryshusen beräknade inkomsterna erinrar styrelsen örn

vad som anförts (sid. 58) beträffande de statliga lokalernas uthyrning samt

uttrycker sin tveksamhet i fråga örn säkerheten för att, därest lokaler i dessa

hus ej skulle finna åtgång bland smörexportörer, andra avnämare stå till

buds.

Statskontoret framhåller, att då det gäller att träffa avgörande örn beviljande

av ett så betydande anslagsbelopp, 4,030,000 kr., som ifrågasatts för

uppförande av tvenne kyllagerhus, måste självfallet den största försiktighet

iakttagas och alla på frågans bedömande inverkande omständigheter underkastas

en så sorgfällig prövning som möjligt för att förebygga, att de anläggningar

och anordningar, som skola utföras med stora kapitalutlägg av statsverket,

ej tilläventyrs inom en icke alltför avlägsen framtid kunna befinnas

olämpliga eller måhända rent av obehövliga. Vad särskilt beträffar det nu

föreslagna kapitalinvesteringsanslaget, vill statskontoret, utan att göra något

bestämt uttalande i ämnet, endast ifrågasätta, huruvida icke, innan man fattar

beslut örn uppförande av omhandlade kyllagerhus, någon tids erfarenhet

först bör vinnas rörande resultatet av de övriga åtgärder för mejerihanterin
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2OG.

73

gens och smörexportens befrämjande, som av jordbruksutredningen föreslagits,

och örn icke i avvaktan på beslut i nybyggnadsfrågan man utan alltför stora

svårigheter skulle kunna vidtaga tillfredsställande provisoriska anordningar

av mindre medelskrävande beskaffenhet. Statskontoret anser sig i detta sammanhang

böra särskilt erinra om den osäkerhet beträffande smörexportens

framtida utveckling, som torde råda på grund av att frågan örn en eventuell

ångfärjeförbindelse mellan Sverige och England ännu väntar på sin lösning.

Skulle emellertid omförmälda nybyggnadsföretag redan under nästa budgetår

igångsättas, lärer det erforderliga byggnadsanslaget till den del, beträffande

vilken full förräntning icke kan påräknas, få anvisas av andra statsinkomster

än lånemedel.

Järnvägsstyrelsen framhåller beträffande den föreslagna tomtplatsen för Jamvägskyllagerhus

i Malmö såsom anmärkningsvärt, att så vitt styrelsen kan finna shl>e sen.

endast tagits i betraktande tomtens lämpliga läge i förhållande till skeppning

över kaj. Styrelsen finner därför önskvärt, att en kompletterande undersökning

verkställes beträffande möjligheten att förlägga kontrollstationen i Malmö på

mera lämplig plats, så att förseningar och fördyringar för de trafikanter, som

skola sända sitt smör vidare från Malmö per järnväg, i möjligaste mån förebyggas.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att de begärda arrende- respektive försälj- Byggnadsningsprisen

för de två tomter, som ifrågasatts för kyllagerhuset i Göteborg, stige sen.

väsentligt överstiga, vad tomtplatser för liknande ändamål betingat inom Stockholms

hamn, och att det måste anses påkallat att närmare undersöka möjligheterna

för en ekonomiskt fördelaktigare lösning av denna tomtfråga. Styrelsen

framhåller vidare, att det uppgjorda förslaget till uppförande av kyllagerhus

i Göteborg icke kan anses motsvara de krav, som numera måste ställas på lagerhus

i en modern hamnanläggning med avseende på bekväma transportförbindelser

mellan järnvägsvagn, lager och fartyg. Vidare torde det ur frysteknisk

synpunkt vara påkallat att vidtaga en del omläggningar beträffande den föreslagna

plandispositionen, varjämte våningshöjderna i byggnaden av ekonomiska

skäl böra göras något lägre. Enligt styrelsens mening är det därför nödvändigt,

att förslaget underkastas en genomgripande omarbetning. Emellertid

torde den för förslagets genomförande beräknade kostnaden å 1,980,000 kr. i

varje fall vara tillräcklig för åstadkommande av ett kyllagerhus med här avsett

lagerutrymme.

Beträffande den tomt i frihamnsområdet, som av jordbruksutredningen förordats

för kyllagerhuset i Malmö, anför byggnadsstyrelsen, att dess ^läge på

relativt stort avstånd från kaj givetvis medför olägenheter för lastning å fartyg.

Då det är fråga om en anläggning av så stor omfattning och med så betydande

byggnadskostnader som den här avsedda, är det enligt styrelsens mening önskvärt,

att det tages under förnyad omprövning, huruvida det icke vöre möjligt

att för ändamålet erhålla en tomtplats med direkt tillgång till kaj. Vad beträffar

ritningsförslaget till lagerhusbyggnad i Malmö kunna samma principiella

erinringar som ovan gjorts mot göteborgsförslaget framställas, varför

även malmöförslaget är i behov av en genomgripande omarbetning. Den till

2,050,000 kr. beräknade anläggningskostnaden torde få anses skälig med hänsyn

till det i detta fall avsedda lagerutrymmet.

Sveriges redareförening anser, att den för kyllagerhuset i Malmö föreslagna Sveriges

tomten i frihamnen åtminstone för ett rederi kommer att medföra avsevärda redareföreolägenheter.

Ifrågavarande rederi har framhållit, att det vore förenat med ving.

stora svårigheter, för att icke säga omöjligt, att förhala båtarna från platserna

i tullhamnen till frihamnen utan att dess reguljära förbindelser därigenom

bleve rubbade.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Sveriges

smörexportfirmors

förening,

sydsvenska

smörexportföreningen

oell skånska

smörexportföreningen.

Mjölk
centralen.

Svenska

mejerikonsulentföreningen

.

Sveriges smörexportfirmors förening, sydsvenska smörexportföreningen och

skånska smörexportföreningen anse, att den av jordbruksutredningen beräknade

hyran i kylhusen ä 25 kr. per kvm är för hög samt att högst 15 kr. bör beräknas.

Förstnämnda två föreningar framhålla dessutom, att särskilda rum för

djupkylning icke äro behövliga utan kunna uteslutas, varigenom såväl byggnads-

som maskinkostnadema för kylhusen kunna nedbringas. Sistnämnda

förening kräver vid överflyttning till kylhuset i Malmö full ersättning för de

i dess nuvarande källare nedlagda kostnaderna samt att föreningen hålles skadeslös

för de konsekvenser, som ett hävande av dess nuvarande fördelaktiga

10-års kontrakt kan medföra.

Mjölkcentralen, lantmännens mjölkförsäljning sförening u. p. a. anser, att den

av jordbruksutredningen beräknade platshyran i de föreslagna kyllagerhusen,

25 kr. per kvm, torde kunna nedbringas till 15 kr. per kvm inklusive värme och

kylning.

Styrelsen för svenska mejerikonsulentföreningen framhåller, att den anser

de föreslagna kyllagerhusen så dyra, att det bör tagas under övervägande, örn

ej billigare anordningar kunna fylla berättigade krav. Styrelsen styrkes i denna

uppfattning av de höga avgifter, 25 kr. per kvm i hyra och kontrollavgift

å 0.25 öre per kg smör, som skulle erläggas av exportörerna i samband med dessa

lagerhus, vilka avgifter det kan befaras att smörproducenterna i sista hand få

betala genom sänkt smörpris.

Departe- Såsom jag redan under punkt 10 anfört, ansluter jag mig principiellt till

mentschefen jordbruksutredningens förslag rörande uppförande i Malmö och Göteborg av

kyllagerhus för exportsmörets kontroll, skötsel och lagring före exportens

verkställande. Liksom jordbruksutredningen anser jag även, att lagerhusen jämväl

böra inrymma lokaler för packning och förvaring m. m. av ägg. I anslutning

till lagerhusen skulle lokaler jämväl anordnas för svenska smörprovningarna och

behövliga kontrollaboratorier, varjämte kontorsutrymme skulle beredas smöroch

äggexportörerna.

Enligt jordbruksutredningens förslag skulle lagerhusen få en golvyta av 7,480

kvm i Malmö och 5,300 kvm i Göteborg, och deras byggnadskostnad beräknas

till sammanlagt 4,030,000 kr. Efter avdrag av driftskostnader skulle enligt

förslaget av den beräknade hyresinkomsten från husen återstå ett belopp, motsvarande

5 % på 2,025,000 kr., vadan ungefär halva byggnadskapitalet eller

2,005,000 kr. skulle bli oförräntat. För jordbruksutredningens kalkyler redogöres

närmare i bilaga B till dess betänkande. Då det här gäller betydande

kapitalutlägg med till synes svaga förräntningsmöjligheter, har jag undersökt,

huruvida genom en minskning av lagerhusens föreslagna storlek en förbättring

i räntabiliteten skulle stå att vinna. Ifrågavarande undersökning har emellertid

givit negativt resultat, i det genom densamma visats, att den beräknade

oförräntade delen av anläggningskapitalet i sådant fall blir endast oväsentligt

lägre, beroende på att minskningen av lagerhusens storlek företrädesvis

går ut över de produktiva, d. v. s. uthymingsbara delarna. På grund härav

finner jag mig böra biträda jordbruksutredningens förslag även beträffande

lagerhusens storlek. Härvid har jag ej förbisett, att viss svårighet till en

början kan möta att finna full användning för lokalerna, men på något längre

sikt anser jag utsikterna i detta avseende goda.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 266.

75

Emellertid har jag vid de förnyade undersökningar, jag låtit verkställa, funnit,

att man bör kunna räkna med i regel högre hyresavgifter, än som jordbruksutredningen

utgått ifrån. Nämnda avgifter torde sålunda kunna sättas till 30

kr. i Malmö och 40 kr. i Göteborg per kvm för kyllokalutrymine samt

till respektive 25 och 30 kr. för kontorslokaler. Med hyror av denna storlek

— vilka hyror torde vara av ungefärligen ordinär storlek för lokaler av

här ifrågavarande beskaffenhet i Malmö och Göteborg •—- skulle det oförräntade

och oamorterade kapitalet nedgå till sammanlagt 1,150,000 kr. Då

det örn möjligt bör undvikas att för nu ifrågavarande ändamål anlita skattemedel,

finner jag erforderligt att vidtaga en åtgärd, som av jordbruksutredningen

ifrågasatts och som ej heller lantbruksstyrelsen under viss förutsättning

ansett ägnad att väcka betänkligheter, nämligen införande av en kontrollavgift

för exportsmör. Med den omfattning, smörexporten ägde under år 1929,

skulle enligt verkställda beräkningar en dylik kontrollavgift, för att — under

förutsättning tillika att hyrorna bestämmas till nyss angivna storlek — möjliggöra

full förräntning och amortering av anläggningskapitalet, i varje fall ej

behöva överstiga 0.25 öre per kg. Denna avgiftssats bör sålunda utgöra ett

maximum, som givetvis bör reduceras i mån så med hänsyn till avgiftens nyssnämnda

ändamål visar sig möjligt.

Lagerhusens uppförande synes böra uppdragas åt byggnadsstyrelsen i samråd

med svenska smörprovningarna. För att skapa förutsättningar för en i

möjligaste mån affärsmässig förvaltning av lagerhusen synes det erforderligt

att för vartdera lagerhuset tillsätta en mindre, lokal styrelse, som torde böra

sortera under lantbruksstyrelsen. Själva lagerhusdriften anser jag böra, såsom

jordbruksutredningen föreslagit, handhavas av svenska smörprovningarna.

Då nyssberörda lokalstyrelser icke synas behöva träda i funktion, förrän lagerhusen

fullbordats, vilket tidigast kan väntas ske vid ingången av budgetåret

1931/1932, finner jag emellertid ej nu nödvändigt att närmare ingå på

denna organisationsfråga.

Då de av jordbruksutredningen framlagda byggnadsförslagen äro av endast

preliminär karaktär, erfordras på denna punkt, såsom byggnadsstyrelsen framhållit,

ytterligare utredningar, vilket även gäller med avseende på de för byggnaderna

föreslagna tomterna och de ifrågasatta tomtprisen. Behovet av. kompletterande

utredning i skilda avseenden före anläggningarnas påbörjande synes

böra ankomma på Kungl. Maj :t att tillgodose och bör icke hindra, att medel

anvisas till ifrågavarande byggnadsföretag för budgetåret 1930/1931. Jag

tillstyrker alltså, att det av jordbruksutredningen föreslagna beloppet 4,030,000

kronor, avrundat till 4,000,000 kronor, äskas att såsom reservationsanslag uppföras

bland utgifter för kapitalökning under särskild rubrik »kyllagerhus för

smör och ägg». Anslaget bör, i anslutning till vad i det föregående anförts,

helt täckas av lånemedel. Prövning och godkännande av de slutliga byggnadsförslagen

synas böra tillkomma Kungl. Maj:t.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 2GG.

Lantbruks
styrelsen.

12. Frågan om införande av smörpremiering.

Lantbruksstyrelsen anför:

Av vissa hushållningssällskaps förvaltningsutskott har framhållits, att de

föreslagna åtgärderna till mejerihanteringens främjande borde fullständigas

med andra. Så hava, bland andra, förvaltningsutskotten hos Stockholms läns

och stads samt Gotlands läns hushållningssällskap förordat införande av exportpremier

för smör.

Fransett att lantbruksstyrelsen rent principiellt ställer sig synnerligen tveksam

örn lämpligheten av exportpremier, finner styrelsen de handelspolitiska

konsekvenserna av en sådan åtgärd i fråga örn smör så osäkra, att denna utväg

icke utan en ingående utredning och i yttersta nödfall bör anlitas.

oEtt temporärt införande av exportpremier å smör torde icke heller medföra

något av bestående värde för landets mejerihantering, då någon för smörets

relativa läge på världsmarknaden avgörande förhöjning av smörkvaliteten därigenom

icke lärer kunna förväntas.

De skärpta kontrollåtgärder, som jordbruksutredningen i föreliggande betänkande

ifrågasatt och vartill lantbruksstyrelsen i stort sett givit sin anslutning,

bidraga visserligen att förhindra, att dåligt svenskt smör tillföres världsmarknaden.

Något verkligt incitament till ansträngningar att mera allmänt

åstadkomma verkligt högklassigt smör torde de emellertid knappast kunna

anses utgöra.

Lantbruksstyrelsen har övervägt, örn icke något medel skulle kunna stå till

buds, som på ett annat och mera effektivt sätt än provningarnas kontrollverksamhet

skulle kunna bidraga att höja smörets kvalitet. Styrelsen har därvid

kommit till den uppfattningen, att ett kraftigt premierande av gott smör härvidlag

^ skulle kunna få ett mycket effektivt inflytande. Skall detta kunna

ske, måste emellertid premieringen planläggas på sådant sätt, att tillverkningen

av smör utav verkligt hög kvalitet kommer att medföra en ekonomisk uppmuntran,

som åtminstone i viss mån bereder ersättning för de betydande kostnader

i fråga örn utrustning m. m., som säkerställandet av en hög smörkvalitet

i regel måste medföra.

Intet medel synes lantbruksstyrelsen kunna tänkas snabbare bidraga till en

effektiv förbättring av smörkvaliteten och framlocka större mängder högklassig

vara, än örn sådana betalningsregler för smör allmänt kunde genomföras,

att det verkligt goda smöret härigenom finge det erkännande, det förtjänar.

Lantbruksstyrelsen är visserligen underkunnig örn, att kvalitetsbetalning av

smör från exportörernas sida i viss mån redan äger rum. Såvitt lantbruksstyrelsen

har sig bekant, är detta dock endast genomfört i så måtto, att visst avdrag

göres för smör av något lägre kvalitet. Någon verklig premiering av det

bästa smöret torde däremot knappast kunna sägas förekomma. Även på detta

område saknas således enligt lantbruksstyrelsens mening ett verkligt incitament

att tillverka förstklassigt smör. Lantbruksstyrelsen anser sig icke heller

kunna förutsätta, att smörhandeln inom den närmaste tiden kommer att på ett

verksamt sätt ordna denna fråga.

Det har under sådana förhållanden synts lantbruksstyrelsen väl värt att

överväga, huruvida icke genom statsingripande en sådan premiering av smör

utav hög kvalitet kunde komma till stånd. Det vill synas styrelsen, som örn

ett uppoffrande av till och med jämförelsevis stora belopp på en sådan premiering

skulle även ur det allmännas synpunkt kunna vara välbetänkt och ur

synpunkten av smörproduktionens främjande fullt lika effektivt användande

som ^höga omkostnader för den mera negativa exportkontrollen. Detta vöre

också ett fullföljande av det system, staten tillämpat för främjande av hus
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

77

djursaveln, där man sökt främja tillkomsten och vidmakthållandet av värdefulla

djurstammar genom att uppoffra jämförelsevis stora belopp av statsmedel

för att utmärka de verkligt framstående avelsdjuren. Exportkontrollen av

smör skulle enligt lantbruksstyrelsens förmenande närmast vara att jämställa

med den på de senare åren vid sidan av premieringen utav vissa djurslag genomförda

tvångsbesiktningen av handjur.

Lantbruksstyrelsen har jämväl tagit under övervägande, efter vilka principer

en smörpremiering lämpligen skulle kunna ordnas. En fördel är att — i

motsats till vad som varit fallet vid ordnandet av djurpremieringarna — här

recjan förefinnes ett kontrollorgan — smörprovningarna — vars bedömning av

smör givetvis kan och bör utgöra underlaget för själva premieringen.

Principen för en sådan premiering synes kunna angivas så, att allt smör,

som uppnår en viss poäng, antingen medelpoängen eller det poängtal, som angiver

gränsen för den bästa tredjedelen av de provade mejerierna, bör erhålla

en viss kontant premie. Inom den grupp, som sålunda blir föremål för premietilldelning,

skulle enligt lantbruksstyrelsens förmenande finnas olika grader

av premier, så avvägda, att de lockade till ytterligare förbättring av smörets

kvalitet, jämväl för dem, som redan tillerkänts premie.

Önskvärt vore ju, att förstklassig vara årligen skulle kunna erhålla sådan

premie. Av statsfinansiella skäl synes detta dock knappast böra ifrågasättas.

För det ändamål, som premieringen avser att nå — det vill säga lockandet av

allt större och större antal mejerier att vidtaga sådana åtgärder, att tillverkningen

av ett verkligt förstklassigt smör möjliggöres och säkerställes — synes

detta icke heller vara nödvändigt. Sedan ett mejeri bringats i härför erfor

derligt skick, torde det böra ankomma på mejeriet självt att utan stöd av det

allmänna vidmakthålla sin ställning som producent av förstklassigt smör. Det

synes därför med skäl kunna ifrågasättas, att mejeri endast under två år skulle

kunna tilldelas premie av samina grad.

Inom den grupp av mejerier, som skulle kunna bliva föremål för premiering,

synas som sagt olika premiegrader böra förekomma. Lantbruksstyrelsen förutsätter

tre sådana grader, motsvarande fullgott smör, mycket gott smör och utmärkt

smör. Gränserna för dessa kvalitetsgrader böra givetvis fastställas vid

vissa poängtal. Som utgångspunkt vid premieringen bör tagas den medelpoäng,

som visst mejeri uppnått under kontrollåret. Då emellertid ett smörs verkliga

värde är i mycket hög grad beroende av att kvaliteten är jämn, synes ett

villkor för premietilldelning böra vara, att det premierade mejeriet icke vid

någon provning med mer än viss poäng (exempelvis 0.5) understigit den för

uppnående av viss premiegrad fastställda poänggränsen. Därest mera omfattande

hållbarhetsundersökningar av runmärkt smör komma att genomföras, synas

resultaten av dessa undersökningar också böra få ett visst inflytande på

den här föreslagna premieringen.

Viss hänsyn skulle möjligen också kunna tagas till den omständigheten, huruvida

respektive mejeri under hela den period, premienngen avser, lämnat sitt

smör till export, ävensom till jämnheten av de olika veckornas exportkvantitet.

Premiebeloppen synas lantbruksstyrelsen böra avvägas i förhållande till mejeriernas

smörproduktion och utgå med visst belopp för försålt kilogram smör.

Att så rättvisligen bör ske, synes lantbruksstyrelsen framgå bland annat därav,

att för större mejerier omkostnaderna vid mejeriets rationalisering givetvis

(»kas. Av statsfinansiella skäl synes det dock böra ifrågasättas, om icke visst

maximum för premie inom värjo klass bör fastställas.

Lantbruksstyrelsen anser sig förslagsvis kunna uppsätta följande schema

för premieringsgrader och pris:

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Grad 1. Utmärkt smör . . . premie 5 öre per kg maximipremie 5,000 kronor

» 2. Mycket gott smör » 4 » » > » 4,000 »

> 3. Fullgott smör ... » 2 » » » » 2,000 >

Premieringspris synas efter förslag av svenska smörprovningamas styrelse

böra utdelas av lantbruksstyrelsen.

För att något närmare belysa, huru en sådan premiering skulle komma att

verka, har lantbruksstyrelsen med ledning av uppgifter, som inhämtats från

svenska smörprovningarna, gjort följande sammanställning över resultatet av

smörprovningarna år 1928 eller det sista år, för vilket fullständiga uppgifter

för närvarande föreligga uträknade.

De i smörprovningama deltagande mejerierna fördelade sig på följande poängklasser

med nedan angivna smörmängder:

Poängklass.

Tillverkad

Medeltillverkning

mejerier.

smörmängd.

Kg

per mejeri.

Kg

12 —12.5......

...... 2

118,720

59,360

11.5—11,9......

...... 50

4,466,769

89,335

11 —11.4......

......188

13,097,910

69,669

10.5—10.9......

......195

12,257,023

62,856

under 10.5......

...... 75

6,295,368

83,938

Som synes har icke ens hälften av de deltagande mejerierna uppnått 11

poäng. Då de angivna poängen äro medelpoäng och det torde kunna förutsättas,

att ett betydande antal av de mejerier, som nått 11 poäng, visat så ojämn

smörproduktion, att de komma att falla för villkoret örn att icke hava understigit

viss lägsta poäng, torde mycket tala för, att en premiering av smör med

en medelpoäng av 11 eller därutöver för nämnda år borde hava varit lämpligt

avvägd. Det vöre givetvis i högsta grad önskvärt, att ett betydande antal mejerier

kunde förmås att överskrida denna gräns.

Ett överslag, huru en på dessa siffror grundad premiering skulle ställa sig,

visar, att med den föreslagna klassindelningen högst följande premier skulle

kunnat förekomma:

Total

Premiesumma

mejerier.

premiesamma.

Kronor.

per mejeri i medeltal.

Kronor.

............ 2

5,900

2,950

............ 50

178,600

3,570

............188

261,900

1,385

Summa 240

446,400

Emellertid skulle denna summa i avsevärd grad hava reducerats dels genom

den förutsatta begränsningen av premiebeloppet för större mejerier och dels ■—

och detta kanske i ännu högre grad — till följd av kraven på uppnådd minimipoäng

vid varje provning.

Skulle man utgå från 1928 års siffror, synes det lantbruksstyrelsen, som om

till en smörpremiering enligt förenämnda grunder skulle behöva anvisas ett belopp

av cirka 300,000 kr. Med hänsyn dels till ökat deltagande i provningarna,

dels ock till det resultat, som själva premieringen kan förväntas

medföra, finner lantbruksstyrelsen dock ett belopp av 400,000 kr. böra beräknas

bliva erforderligt, örn det avsedda ändamålet skall kunna uppnås.

Sistnämnda belopp synes icke heller avskräckande i jämförelse med de be
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

79

lopp, som årligen stå till förfogande för djurpremiering och småbrukspremiering

eller som nu ifrågasättas för utvidgande av smörkontrollen.

Den uppfattningen synes mig befogad, att smörkontrollen icke är ägnad att D^ent8- framkalla en höjning av smörets kvalitet väsentligt över den nivå, som kon- chefen.

trollen påfordrar, och jag delar landtbruksstyrelsens synpunkter beträffande

betydelsen av åtgärder i mera positiv riktning för smörets kvalitativa förbättring.

Det i nu angivna syfte av lantbruksstyrelsen framlagda förslaget rörande

anordning av ett premieringssystem för gott smör finner jag också vara av

stort intresse, och jag anser sannolikt, att man på denna väg skulle kunna uppnå

för den svenska smörexporten och vårt jordbruk betydelsefulla resultat.

Frågan örn en premiering av smör synes mig emellertid vara så jämförelsevis

ny och av den räckvidd, att viss tid erfordras för ytterligare utredning och

belysning av dess innebörd och konsekvenser i olika avseenden. Av dessa skäl

finnér jag mig icke nu kunna fatta definitiv ståndpunkt till det framställda för
-

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Departe
-

1) såsom organisationsbidrag till mjölkbedömningsföreningar

för budgetåret 1930/1931 under nionde huvudtiteln anvisa

ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor,

2) för anordnande av utbildningskurser för mjölkbedömare

för budgetåret 1930/1931 under nionde huvudtiteln anvisa ett

extra reservationsanslag av 3,000 kronor,

3) såsom statsbidrag till svenska mjölkintressenters upplysningsförening

för bedrivande av kvalitetspropaganda för

mjölk företrädesvis i de landsdelar, där en avsevärd smörproduktion

för export äger rum, för budgetåret 1930/1931 under

nionde huvudtiteln anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor,

nor,

4) för anordnande av fortbildningskurser för mejeripersonal

för budgetåret 1930/1931 under nionde huvudtiteln anvisa

ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor,

5) för bidrag till avlöning av mejerikonsulenter för budgetåret

1930/1931 under nionde huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag

av 67,000 kronor,

6) till bestridande av resekostnader, för ett halvt år räknat,

för mejerikonsulenter vid resor, som verkställas på uppdrag

av svenska smörprovningarna, för budgetåret 1930/1931 under

nionde huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000

kronor,

7) utöver vad i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln,

punkt 5, föreslagits, till en stipendiat i boskapsskötsel

slaget.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

ments
chefens
hemställan.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

och mejerihushållning m. m. för budgetåret 1930/1931 under

samma huvudtitel anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor,

8) såsom arvode, för ett halvt år räknat, till en mejeriingenjör

för budgetåret 1930/1931 under nionde huvudtiteln anvisa

ett extra anslag av 3,000 kronor,

9) till två stipendier å vartdera 3,000 kronor för utbildande

av mejeriingenjörer för budgetåret 1930/1931 under nionde

huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor,

10) för anordnande av instruktionskurs för mejerikonsulenter

för budgetåret 1930/1931 under nionde huvudtiteln anvisa

ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor,

11) dels besluta, att en särskild fond, benämnd statens mejerilånefond

och ställd under lantbruksstyrelsens förvaltning,

skall inrättas, i vilken fond den nuvarande norrländska andelsmejerifonden

skall uppgå och från vilken lån må i mån av

tillgång utlämnas för anläggande eller modernisering av mejerier,

dels medgiva, att lån ur statens mejerilånefond må utlämnas

i huvudsaklig överensstämmelse med förut omförmälda grunder,

dels ock såsom kapital för statens mejerilånefond å riksstaten

för budgetåret 1930/1931 bland utgifter för kapitalökning

under rubrik »statens utlåningsfonder» anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor, därav 1,800,000 kronor skola utgå

av lånemedel,

12) såsom statsbidrag till täckande av kostnaderna för

svenska smörprovningarnas verksamhet för budgetåret 1930/

1931 under nionde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag

av 81,300 kronor.

13) dels besluta, att genom statens försorg kyllagerhus för

smör och ägg skola anläggas i Malmö och Göteborg för förut

omförmälda syften och i överensstämmelse med plan, som av

Kungl. Majit godkännes,

dels ock för ändamålet å riksstaten för budgetåret 1930/1931

bland utgifter för kapitalökning under rubrik »kyllagerhus för

smör och ägg» anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor,

att utgå av lånemedel, samt

14) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de bestämmelser,

som må finnas erforderliga för smörexportens koncentrering

i enlighet med i protokollet angivna grunder samt för exportsmörets

intagande i statens kyllagerhus i Malmö och Göteborg

i och för kontroll, skötsel och lagring före exportens

verkställande.

Totalsumman av ovan föreslagna anslag utgör 6,221,800 kr., varav 5,800,000

kr. skulle utgå av lånemedel. Återstående belopp av 421,800 kr. skulle täckas

s. 81 Kontrollera mot PDF

“Kungl. Maj:ts proposition nr gefl.

81

dels med det i statsverkspropositionen till 1930 års riksdag, nionde huvudtiteln,

punkt 91 för mejerihanteringens och smörexportens befrämjande beräknade beloppet

av 120,000 kr., dels av det i samma proposition och huvudtitel, punkt

92 för understöd till vissa åtgärder inom jordbrukets område beräknade beloppet

av 800,000 kr.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets

övriga ledamöter förena sig, behagar Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla samt förordnar, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

Bihang till riksdagens protokoll 1980. 1 sami. 229 käft. (Nr 266.)

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 266-

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Inledning..................................... 1

översikt av mejerihanteringen och smörexporten................... 3

Den utländska smörmarknadens utveckling...................... 7

Åtgärder för mejerihanteringens och smörexportens befrämjande...........11

Statsbidrag för bildande av mjölkbedömningsföreningar...............14

Jordbruksntredningens förslag............................14

Utlåtanden:

Svenska smörprovningarna............................15

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott....................15

Lantbruksstyrelsen................................16

Västergötlands och norra Hallands handelskammare................17

Mjölkcentralen.................................17

Svenska mejerikonsulentföreningen........................17

Departementschefens yttrande............................17

Anordnande av utbildning skurser för mjölkbedömare.................19

Jordbruksntredningens förslag............................19

Utlåtanden:

Lantbruksstyrelsen................................19

Departementschefens yttrande............................20

Statsbidrag åt svenska mjölkintressenters upplysnings förening för bedrivande av kvali
tetspropaganda

för mjölk.............................20

Jordbruksntredningens förslag............................20

Utlåtanden:

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott....................21

Lantbruksstyrelsen................................21

Svenska mjölkintressenters upplysningsförening..................21

Sveriges ostengrossistförening..................•........21

Departementschefens yttrande............................21

Anordnande av fortbilningskurser för mejeripersonal.................22

Jordbruksntredningens förslag............................22

Utlåtanden:

Svenska smörprovningarna...........................23

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott....................23

Lantbruksstyrelsen................................23

Statskontoret..................................24

Departementschefens yttrande............................24

Omorganisation av mejerikonsulentverksamheten...................25

Jordbruksntredningens förslag...... 25

Utlåtanden:

Svenska smörprovningarna................. 28

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott....................28

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr £66. 83

Sid.

Lantbruksstyrelsen................................29

Sveriges allmänna lantbrukssällskap .......................33

Sveriges smörexportfirmors förening........................33

Mjölkcentralen..................................33

Svenska mejerikonsulentföreningen ........................33

Departementschefens yttrande............................33

Anställande av expert beträffande mejeribyggnader och mejerimaskiner........35

Jordbruksutredningens förslag............................35

Utlåtanden:

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott....................35

Lantbruksstyrelsen...............................36

Mjölkcentralen..................................37

Svenska mejerikonsulentföreningen........................37

Sveriges ostengrossistförening............ 37

Departementschefens yttrande............................37

Stipendier för utbildande av mejeriingenjörer....................37

Jordbruksutredningens förslag............................37

Utlåtanden:

Svenska smörprovningarna............................38

Lantbruksstyrelsen...............................38

Statskontoret..................................38

Departementschefens yttrande............................38

Anordnande av instruktionskurs för mejerikonsulenter................38

Jordbruksutredningens förslag............................38

Utlåtanden:

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott....................39

Lantbruksstyrelsen................................39

Departemenschefens yttrande............................40

Inrättandet av en statens mejerilånefond.......................40

Jordbruksutredningens förslag............................40

Utlåtanden:

Svenska smörprovningarna............................41

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott....................41

Lantbruksstyrelsen................................42

Kommerskollegium ..............................43

Statskontoret..................................44

Fullmäktige i riksgäldskontoret .........................44

Sveriges allmänna lantbrukssällskap . ......................45

Mjölkcentralen .................................45

Sveriges ostengrossistförening...........................45

Departementschefens yttrande...........................45

Omorganisation av kontrollen över exportsmöret...................46

Jordbruksutredningens förslag............................46

Utlåtanden:

Svenska smörprovningarna............................5iS

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott....................55

Lantbruksstyrelsen...............................07

Handelskammaren i Göteborg...........................30

Kommerskollegium................................30

Statskontoret..................................31

Järnvägsstyrelsen................................31

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet..............62

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr S66.

Sid.

Länsstyrelsen i Hallands län...........................62

Sveriges allmänna lantbrukssällskap........................63

Sveriges allmänna exportförening.........................63

Sveriges smörexportfirmors förening..................... 63

Sydsvenska smörexportföreningen.........................63

Skånska smörexportföreningen..........................63

Mjölkcentralen.................................64

Svenska mejerikonsulentföreningen.........................64

Hamndirektionen i Malmö............................64

Hamndirektionen i Hälsingborg..........................64

Halmstads hamnstyrelse.............................64

Departementschefens yttrande............................65

Uppförande av kyllagerhus för smör och ägg i Malmö och Göteborg.........69

Jordbrnksutredningens förslag...........................69

Utlåtanden:

Svenska smörprovningarna............................72

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott....................72

Lantbruksstyrelsen................................72

Statskontoret..................................72

Järnvägsstyrelsen................................73

Byggnadsstyrelsen................................73

Sveriges redareförening..............................73

Sveriges smörexportfirmors förening........................74

Sydsvenska smörexportföreningen.........................74

Skånska smörexportföreningen........... 74

Mjölkcentralen..................................74

Svenska mejerikonsulentföreningen........................74

Departementschefens yttrande............................74

Frågan om införande av smörpremiering.......................76

Lantbruksstyrelsens förslag.............................76

Departementschefens yttrande............................79

Departementschefens hemställan...........................79

301127. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:377 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa åtgärder för mejerihanteringens och smörexportens befrämjande jämte i ämnet väck s. 5 i texten
  2. SärU 1930:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för mejerihanteringens och smörexportens befrämjande jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten